LEGUMER. JOHANNES GJOS, Znscendc, För gager-krmtfrtts erlmande. Laro -Sätet i Åbo, Under. Och. M. G. H BOTANico OEGONOMij?

Transkript

1 M. G. H BOTANico OEGONOMij? %f antuns, Och LEGUMER. MeÖ Philofophiflfa Fscultttens Ss3ifafC wid Kongl. Laro -Sätet i Åbo, Under Chemie Profc/foren, Plantage DireSleuren» Finland, fatttf Ledamoten of Kongl. Slvensta Wett. Academien Znscendc, För gager-krmtfrtts erlmande Sramgifwen och forswarad sff JOHANNES GJOS, Roflla Wiburgenfis. I Åbo Academiens Ofta Läro-Sal t>en 2 lvlaji <D 3*ptft & $ JOHAN cu^ls^o?«^^ FRENCKELL,

2 Inledning.. i. itftntté waxter minbre for fin fägring an anmcinua stora npftcr, fortjena i Ortartket, ej!^!^!^!^^ en besynnerlig upmarr'amhef och ätanfa, bäbe i anseenbe til beras befkaff, fom plantering od) i^j^j^j^j^w ans. Ingen enba»växt af benng Clafs, <':r forgiftig, eller annors ffabe ig;be tiena menniffior, mittå och l)tn* tama bitti* til fpiö och iöba. s(f bern tilrebes be.bräpeligaste, och byraste $i»rgoi'*'at ej fortiga, bef en hop Medicinal-örfer, iblanb bern»ven förekomma. I norra beien af Afien och 9ir)j?(anb,»växa en m icfeiihet wilbt af betza måttet : od) kunna Mildelen of bern, igenom ringa Cultur, i Lanbet til»ärt od) mognab bringas.. 2. I BotaniiTa Syftemer, uptazes be^a wärter, af Frudifter

3 3 "lifter för Planta l7egnm!nosa.' ; af Corolliftcr, kallas $e Papilionacea-, corolla irregulari; och af Herr Arcbiatr. v. "LINNE föres de tt! GlälTis Diadclphiirarum, cmedåyi.sta- 'mi?;a eller Hai)blomine)iai.i}ai'cne cno hopivuxne, och tumöra tivcime särstllta stammar. Kmmetekn as bej?a De, aro följanbe: - 3- maxferé allmanna Habitus, eller utfeen*. Placentatio dicotyledonis imrautata oblique inierta/ Radificatio fibroia, fubnodoia» l. Ramificatio alterna. Foliatio coiidtlplicatä l. convoluta, pinnata. Stipulatio iniignis. S ' Piibdcéntia..'.',-. 3 Intoriio Cirrhöfa. Inflorefcentia fubfpica.ta, lecunda. Angäcnde befta Orfesiägfefs allmanna CharacTerer, pc; Tru&incarions belarnc/ kunna följanbe anmärkas:., 67,/)/^. rnarcefcens. Perianthium monophyllum, campanulatum, <?o^c,fh ar Papilionacea, samt förtjena af be!) belar at fctr^ fkilbt atuuårfal: WexiUum, Al<& och i7<?,',77<?. ' 5^?7//77^. Diadelpha eller NväktlHe; FHamenta duc» dissdrmia, alterum inferivs piftilium involvens; altoruin iuperius piftillum incumbens. PiftiUum unicum, o receptaculo intra calycem e- natum. Pericarpium. I^sZumen oblongum, compreflum, obtufum,- bivalve.. Semina fubrbtunda, glabrå, cärnofa, L '' 312 Rece- ',

4 Receptacula. 4 öeminalia propria lunt minima, bre< viitiina bafi attenuata. Anmärkn. i. I anfeenbe til befja allmänn kännetekli, fymiu ka här tpbeligen infalla, od) röja sig, bot alla waxter. fern höra ti! betfa Orfasiägtet; Sä anses bet ocf, l)0t alla Botaliilker, utgiöra en Claffis Naturalifllma. Warf ätwamal ar nu iife, fäsom Botanici, gransta bcf?a maxicr; Wi wilje fast mera, fäsom Oeconomer, anföra iiägot om beras fortplantning, ffjötsel och nötta. Den som nå^ot närmare, wil roam underrättad, om btt* t ta ktaflåatetå Cbarafterer, han jamföre Herr Archiatr. v, LINNES Gen. Piant. p Första Afdelningett. Dm Skidfrukts wärter, såsom tjenltcta, mennistjor til föda.. 1. Ibland dessa, droger til sig med fog Pbafeoli ener %t& fissa Bönorna först tvär npmar?samhet, hölst af dem en de!i> cat fpfå tilredes. De tvära \vi\be uti Oftindien, Gbina och andra fodra Länder, hwarisrån»vi dem bekonnnit uti roäva Kjoksg.trdor.. n',rkn. 1. Ntof förcnämde bönor, räkna wi i fijnnci?' het fem variationer: såsom Magazan bouov r tattg* bönor, Rryp«bönor, «bönor, Socker«bönor, pär! «bönor, Phafeolus, Phafeolus, Phaleolus, Phaleolus, Phaleolus, Phaleolus } Magazamis. /^///7-'<7?'/5. Repens. Florc eoccineo. <70/t?l-^ fulvo pd) Colore alko. m

5 5 Ma dessa ipecies, fordra enahondo ans och stjötsel. Deras utsäende bör $e, då ingen kwld mer är at befrukta, uti god, los och medelmåttig ftt jord; samt uti et for Solen och roädre? wäl bclågit lordläge. Magazan - bönan hålles före,»vara en af de bastå och första Skldftukis»växter, som om wårcn kon tiena mcnniffjan til mat. Hon ar nuicket mindre än Åker- eller Häst,bönan, hwmon i fölior.te. ffal handlas. De fiasto Botanifter mena, ot denna är ben femma, som hos de gamla mocket»varit i bruk, och hwarom THEOPHRASTUS och VIOäcOPvI- -I)P3 redan friftvit Detca bönsiogct, «ek funnits roildt i Af; rica, och hoftve»vi at tacka Fransoserne däbsore, at de fört den med sig til Europa.. 2. Vicia Paba, Hker, eller Hastbönor; dessa woxa allmänt i Egypten, nyttjat nu mera äsiven hos oss i Åkerbruket. Anmarkn. 1. Dessa bönor, fordra icke få mycket en fet, fom icke fast mera en los IcrblonDat jord: de kmma äfroen lam, peligost planteras»vid. renarna nmdt omkring åkrama, et qwarter ifton hwarondm famt oro de af den mast giswande säden, hälst man ofta kan borna af dem til vo och 60 komet. Förutan det de ljena til w>s for arbetsfolket, få giora de ock den forttåffeliga»varksn, när de omvändes til Kreottlrkns up^odring, at det giswer btm en stadig och god fetma. Zif PLINIUS förmåleö mycket om bfomtt bruk. samt brukade i limmrhet fordom de Pbrygier, at blanda cii Zldjc, dcl sondersiötla bönor, med rågmjöl, til sit bcöd..3- Dolicbos åt en fort bönor som w.',ra i Egypten, f;»varaf ttlredas, en angenäm fät jör menilljkjor.?(3 Sto fästen kan

6 Anmäickn. i. Af dessa bönor marcke ivi ossmost 2 va- nemligeii Doiichos Lablab ochdolichos Soja, eller riationer : 6 Hbja bönon. D-et gifwos»vol fiero lpeci«as dcnuo»värt, men som de intet äro så brnlelige td fpté sör menmstjor; Så går jag på dctto sta let dem förbi;! Utaf" 3oja b. nan ät det som (7binel7irne, Japanerne och fiere folkstag i Indien, giiro det bekotito Soja, som de seöon fttißa säkmi en malfmafelig krydda uti all mot, i synnerhet i sädon, f7ln of kiött, fist, elkr några gröna fafer tiixibb år. Hunt 3oja ka» tilreoas af dejeo bönor, det hor Herr (7apirain EKEBERG, wid Swcnsta Oftindista Compagniet, tydelitzen b?strifwlt;7och finnes anmärkt, i Swensto Wcitenstars Acad. Hondl. för ar 1764 p. 38. Herr Hift. Natur. ProfeC PEPIR BERQIU3, hor äsiven a sommo Hondl. p. 271 ådagologt, at en sädon matkroddo utaf»våra»vanliga Dirliffo bönor fm,be tilredas, emedan de mycket, uti fniafen tvmma öfmercntf, mcd 3oja bönan. 1 * 1 Annors bör i al!m'nhet anmärkas, at nar fordom de gam* Ja QrXker, unvälde sig Roospersoner, så gof man med bönor rosternas antal tilkånna,hwarof den m\bt bekante Pbilofopben PIPPIAQORA3 ock tog sig anledning at»varna sine Dilciplar, at de icke skulle uopehåilo sig, eller stomta med bönor; Wiljandes bltmeb få mycket föga: at de intet onödigt stulle besatta sig, eller sträcka sit bekymmer til Öit^tvåröanbe saker. "4. Pifum Sativum Ärter, dr en allom nog bekant tsfibfrukts tvdx*t, hwilken isran Sobra beten af Europa täljer fin börb, och tvärer»vilbt i betas äkrar iblanb sdben. Anmarkn. i. Ufaf drfstctg anmdrke wi.: Gröna Arter, Pilurn Arvenfe, /l^«<3«viridi.. Stora hwira Arter, Pisum Hortenfe majus.

7 Barn Ärret*, Smcr grg Ätter, éodfer/äiter, Bron.Arter*, Bra Ärter, Rryp Arter, 7 Pifum A?7,77/?'/7i'»Mi Pifum Vulgäre patvum. Pifum Sine corfice H,va^. Pifum i7777öe/77,i77w.. Pifum Pmcox. Pifum /7^^7/c' n<??/«/«. Masta delen of desto ärfejlog, äro til stilnod endast variationer. Bra orter såsom ftyttobe lsrän be Nordliga orter til be södra, för!»ra efter 3 a 4 är denna sin egenstop, samt frannvaxa de sedan lika semida som ondra ortestag. Hafs Ärter, Piftim Maritimum, wäro»vtua i Finsta Skärgärden, på fanbiga Hafssträndcr, och förfleiite de genom tilhjelp af behörig ans och skötsel, bl.twa allmännare i Londet. Efter GE3NERS berattel e, w.ne är isss, of defa en sä stor myckenhet wid Oxfordfcbire i England, at öfwer iooo;be per* soner hade uppehälle båtaf, i et ftvårt misiwäxt ärv Znmåvhx. 2. De små grå orter, som Lcmdtman Dd)?(II* Mogen vin brukar i Finlonb, öro helt otvnliga til «tfäbe, emedan de både mogna sednore i Jinsta Climatet, än ondra ax* tessog, fom ock giswa mindre i fpaw.i. t?sler worsädet bör (jal t ärter msäs, äftven som årtionden böra om posten nodwän, digt upplöjas. Arter böra icke utsås i mäta, som plägsed är: emedan det öker ogros; utan hälft dä jorden ej»r få»vät at t)on klibbar sig. Med en lätt walt, böra ärterna nermnoas, at musten må behållas qwor i jotden, til befrämjande af deras grodd od)»värt. Dar icke brist är pä ffoo, or b'st at risa örtlandet; I annat föll kon Herr Baron BRAUNERS uogist»vidtagas, hwilken med förmon föft utså korn meb ärter, så at emot twä belor ärter, tages en del korn til utsade; Kornet grfr»ver dä lika gob, om icke batre Knoga under örte, mitten', än om de worit risabe, som ock understöder det något ärterna, of de kunna bära sig, od) icke uti r.lgn år -nittia bort, emot. ken. När delta si.de tröstas, så stigas lätt ärterna ifrån kon

8 8 net pä logen, under kastningen, i anseende til deras fätssilta tyngd, äswen fom de änmi bättre funna stilios ftråa komet, genom den macbin, Herr Baron LI^EMEP. npftmnif, och hestnftvit, i des,' tankar od) försök, om Mer od) Ang p Cicer Arietmum, /<o»t<?«e/ ärter, <lr en af östra»tcrlbenes fabeearter: sinnes #»en i Spanien od) ijtalien. De torkade ax hworom förmäles i 2 (gam. 17: 28. anses af ålswige kunniga Philologer, böra förstås och förklaras om detta årte* fiog. Efter KORTES och SCHAVS anmärkningar i deras resebtstrifningar, så cultiveraz,./egypten od) hela Skriet» mycket deste smä ärtestag. «amt är i orienten mycket brukeligit, at något steia cd? tåfa del)a fmå ärter på eltstål, eller i Kopparpannor, som hållas öftver eld. Detza ärter, fallas i allmänhet pä de orter där de mara Garvangios: men när de äro stekta på glöd få fä de namn af Leh-Lebby, famt hållas allmänt t,l jnlu pä alla öpna torg i St.derne. Anmärkn. i. 3 $téien och Spanien få haftva de af detza ärtestog, fier-h variationer: fasom röta, Ijtvita och smarta, och nyttjas i horticukure som mara Socker ärter, emedqn dcha feönare i deras tvarma Climat, icke kunna bringas til den trefnab od) wirf fom dos ojj. Tystarna falla dem Bict)er*'. rbfen; anstäida för,ök i Finlatd utmärka oftven deras trefnad i detta Climat; detta ärtestag ii' mera motn ån andra örter. H England cultiyeras de mycket under namn af Ckicbes. " 6. Vicia es77twh, Vicker,m\m allmänt wildieuropéns fatei* «ta; brukas något t,l föda f6r mennistjor: men mast utfås betta m*

9 9 sade, pä b< magraste stållen, fil at öka och fodret, som ock at föda diifwor med. understöda boskaps Amnäakn. i. Sk l Vicken nyttjas fil ufsöbe, sä dr lämpellgajt, at ben utsao met hafra, cch bet uppä l öglänbta ställen > äiern, htvar.st ben ickebeswaras af»väta. Wil n an nyttja /^^-e» ti\ bojkaps fobce, fti giör ben pä betfa sättet bästa gag- «ef, åftven se»n ba när den nptpä 1,l föba för folk. Vicken läter lått efter afiröstnmgen flilja st^ ifrän hafran. I Ekäne nyttjas Vicken til bröo med tilblanciiirg af halfparfen fhäg; eller ock blanbas ihop mjöl af en bel /^7-/I^, fwä belar korn, od) en trebje bel råg, famt fäljes i Skåne, brob fom baraf ba* /tat bl»fwit, lika byrt meb räg brob. ' Anmärkn. 2. Bötanifterna föra dsiven unbec betta Vicker stägfe, et Species fom fallas Vicia H/^»/<7<?, F//e^st Lins i Denne»växer i Italien od) Bajern pä åkrama, och for* tjente pa alt fatt blifwa culdverad i gtnlanb, emeban ben in* tet allenast kan til alt bet brukas, fom ben rätta fä fallabe Idnfen, hwarom»vi rätt nu nägot anföra; utan dr ben ock mycket större od)!igare, dn annan Lins, htvilket Herr Pra-fes sielf rönt od) förnummit. -7. Ervum Lent, Lins> denna fades ätten»växer roilb i födra delen af Frankrike i fades åkrarna; I öster Gjötland plan* teras den, 4fit>en ock något i Swerige. Engelsmänneine äro mycfet måna at utwidga detta fäde i ftt land, hälst den kan»växa pä mager od) fämre jord, qwäsiver ogräs, samt gifwer tjenlig föda for memiistjor och kreatur. Anmärk,,, i. Denna sades att är tf och samma med fordom Grxkemas <$*m'i den cultiverades mycket i -^gy- B pten,

10 10 ptent,, samt anmärker ATBENEUS Libr. 4./ Ut Aiexäncfria' war %><*xh Tl-^^^i;, ve! tabernis iaftitutorum lcndculari-" cm, inicrta. etta sobe sörmeneo woro det samma, hworom formälcs i <71en. 25: 54.. cl) hworsöre Esau försålde sin»orstsöd.lo iått,, til fin broder Jacob. Sedan be större artesto.gen ( kommo i bruk^så sill/z^/iwardet od^ frombors den löllo!! rå de rikos feorb; hmarran. f;rö ARISTOPHANES i des Huto lästs följande:^ Ditior nunc factus- defi.it gaudere lente, Antea cibum quemlibet pra, /7?^/7? devorabat. Linfen- ar armars den fottigas hjelp i mif-wäxts åhr, på utrikes örter, och fan den utfås och brukas på fweggehondct fått. 1:0 At /^77/en wtfixt ensam på ny pog eller maoer åker; dä den ester blomstringen twstäres, och afhämtas fil föda för mjölkekor, hos pwiifa m ölken däras ansenligen föröfes; eller ock ot man lå er ' infin> tiptvära til mogna frön,.bå de kunna t\i)ttias til on,b te i mat, fern andra arter. 2!o Mos Linfeni fetare jord; då utbland.'s 2 delar Zz>w- med en de! l)afra, til utsade; de fkåraö och oftröstos tillika, somt ålffiljer sig Linfen lätt, under sädcekajb mgen på logon. 50 Ntsäs ock ofta i Engeland. på fetare jord, tivå delar korn och en del Lins, hwilket sode sammanblandas od)' malas til mjöl, då däraf blifwet et makalöst godt bröd.. Znbva Afdeln ingen» Om Furrxaria Officmalis wäxer allmmf i wåra fodes åkrar; pcf Äpothequen brukas daraf:. Syrupus,, EC Gonl^ Extract.. aqua ych femma. tefibfntftetxcfyttv, som aro nyttige i /'^^^/e/?- Eutna-

11 11 Fumaria Bulbofa, maxer åfwen wi.bt pn sukt'ga ssnggrssa stallen, 1 Pharmaeien nyttja^ radix. Polygala Sencga, förckom -ner i Virginien 07. Penfylvanien ; di le >. btnilas i Medicin, chwnrom fii jculso^ao v. LINNES Diifert. de Kiidiee 3enega. Spartium Scoparium,»växer wild i Skåne, fal aswcn Fm, ska Ciirnatet. Brnkas i Hydrope eller for Wattuvt-' Swcnsta Qiöctt. Acad,. suttbl. for ar 17(72 p. 81. och år 176) p. 2?r. 'Genifta..Canarienfs ; fins -i Spanien och pä Canarie öarne; håras tag.s bet sä kullaile Lignum Rhodii pa 7^. pothequen. " - Genifta 'Tincloria., ar ock i Finland med förmon cultiverad for Filrgcrier; Herba; Sal, Flores od) semina brukas tkircif i Kdediein. Galega Officinalis, w.irer wilb i Spanien, Italien och Afrika. I Pharmaeien brukas benne (7a!egX herba. Trifolium Ojficinale, tål»va' Finla>ibs Norbissa Climat; unb*r na7m as Meliloti flores och Herba nyttjas i Pharmaeien. Trigonella Fanum Gracum,»växer i negben omkring Mont pellier; m st brukas Sernina, ben iiqar cornpofition af å^rillma plaster, fäfotn Pmplafcrum Diachylion, Mclilot. Ungv. Altce Lce. Ononis H^a/?, waxer på torra backar i Europén, csiven allman; bef? Radix cd) Herba brukas pä Apothequen. Aftragalas 7>7^<7^tö^, fmt»vilb i Sicilien wib Etna och Olympus; haraf tagit Tragacantha' (^ummi fil Apothequen. Glycyrrhiza c?/^,//, warer»vilb i Frankrike. Italien och Spanien, tål ock Swensia Cllmatet- Häraf tilndes V 2 pä

12 12 på Åpothequen Succus Infpiftatus, Extraeft. Eft, Syrupus, baculi od) trocrifci. Anmärrn. 1. Förman desia nottias åmtu fiera af benna Clafs i Medicin, f om Flores Trifolii Alibi, Lupini, Pha- andra af mmbre måxf* ieoli Semina, jämte Vieiae, /7/ö<e, och wärdighet och nytta. Tredje Afdelningen. Om Skidfrukts^wärrer som nyttjas i Färgerier. lndigofera Tintloria; en ärtlig buste, fubfrutex, wärer wild i Oftindien, cukiveras mycket i alla Europeiska colonier i södra iverlbeneö bel. lltaf denne»växt, fifrcbcö den lios o mycket bekanta Indigo färgen: gå förbi, hwilkens tilwärkningsfätf, wi nödgas har för detz widlöftightts sttill. Galega Tintloria/ En peren wo.rt pä Zeylon; Cingaleme tilworka r)öraf, en ännu odlare och högre blå ftirg, ån den ar, som af Lndigofera kun sås ; Se v. LIN- NES Plor. 2eyl. p Genifta TinShria; Förekommer»vild i England, Tyskland och Frankrike; lollas af Tostarna c?e?7/och Ginfil: ar af de båtite allmänna gula fbegeforter. Ånthyllis Vulnerariaj Wirer»vild i S»verige famt annorstädes i Europa. Af det? blommor, fom ock Florlbus orobi och Lött, h'.vll'a bliftva blå när de torkas, har man anledning, ot filreda Europaeist Indigo. Trifolium /'^?^'^-^ Deje blnm'n"r ni>tffaö bode til gul c-ch gr>n färg. Se v. linnes SKånsta Resa p Amnark»^ i. Ftere mindre betybanbe Färge, örter af c^iti Diadeiphiitarum uubgåi* man IM at uamngifwa. Sjerfce

13 13 Fjer.de 2{fbelm'nejett. Om Skidfrukts-roärter som nyttjas i Praticulturen. Alla»r-åxfer i denna elafs äro tjenliga hössag för kreatutttij s.rstilt mil mat» dock anmärka 1:0 dem, hivilko ej allenast af be Nomore och andra e åldre fclkstog uton ock sedermera af I- taltenare och Engelsmän blisivit cultiverade, sosom de dtåpeligoste måttet i ängstötselen. 2:0 Dem hnvilka i Nystland til utmärkt öfwersiöb, framfor andra länder i iynnerhet, finnes Ibland de förra räkna tv». Trifolium /'^i^ />«^y,»^»m, Hollendarens Trefflc. Hedyfarum Onohycbis famt foinj Medicago Sativa, Luzerne; Medicago Faleatit, S»venstt hösrö. Lathyrus HeterophyHus, Wäst,Gota Höfrö. Vicia Biennis och Aftragalus Uliginofus, Nystf höfrö; al hwllka >en förra ofta fiamtvärer, til fiera alnars längd. Förutan desia fivatutt nysinomde hoslag, få förtjcna af sta Sibirista Ry- höstog följande all npmärfjåuchet, fäfern: Orobus Lathyr, Aftragalus Alopecuroides, /H/7'i/.f,,., Pilopus, AnguftifoliuSy..._ 75tt/77,/7/5, Tennifolhis', Niger;» _ Lathyrus Pififormis / Galcgiformis Vicia Pififormis / _ Micropbylhts, Ervuni Pion.777^/^/, -... C?o77^^?'i*l//7^7'7/^^, Cycifcus Hirfutus, - _. Syriacus - ' - ö7//-/?7?/5,' Pfodcs, AujiriacuSj " Uraienfis, B 3 Hedy-

14 14 lledyfarum Aihagi; Aftragalus Grandiflorus, Phaca Alpina, Tragacantoides,. - Sibericaj Trigonella benica, Trifolium Lupinafier,» _ - _ Platycarpos. Amnärkn. i. < Sft i korthet utmärka befja höstags Spo. cies, bor nian hor'v«d nyttjat nomina Trivialia, af Herr v. LINNES Spec. Plant. Amnårfn. 2. $iua dej)a nyss mer knade hösiog, fordra ej få aldel s set tord, ttton funna ock brmoos til siiiffomitg»värt på magrare ställen. For hvitfen orlak st.ill, de ock med ringa möda i Fmlo 'd f mide -cultiveras: och stnlle det sullkomligen löna méban, emedan de intet allenast til en del c'ro mera födonde on»väro»vanliga hosi.g; utan sötstå öcect? mycket mera, somt ölo b^. stops fodret, hivnket beros längd förorsokor. Utlänningar* re, som på alt fått lagt fig på hushållningen, de»veta fanvev* ligen hwartli dcsa duga: därföre haftva de äftven warit'mån* ne, om deras utspridande i landet. Femte Afdellttttgett. Om Skidfrickts-wäptcr som nyttjae i Hörtkulturen. 3b(anb bet)a kunna meb största fog räknas: Spartium Scoparium, Monofipermumj Robinia Caragana, - /^^/te/i-^l, - - Pygmeaj Colutea Arborefcens; j^alpalatus Ebenusj A Erythrina t?a^77//o^«^-tt///y 2*5 Crotallaria Verucofa Ononis Spinofa Ulex /3?/^<7/iH«^y A Ebenus c^f-^/^y Coronilla Emerusj H Cytifcus t?<777?,7y 2to*

15 15 Anmärkn. i. 2^ilo de a äro sno frutices, unbanfoganv be Robinia t7//?57^7?7?.?, fcttj ock fil et lrids pollek, ton npbringos. 3ls defm tomma öfwen mäfia delen sött i Viordsta Climater,. och brickas de til prybfamma större eller mindre fiogs häckar. S?e lom m.d fy sinnes mmäckfa, oro trädbnstor, som hos os) nu7ste fflötas i drishus. Trädet as Aipalatus Ebenus,, hömtos isiån södra delen of Arnerica r och folie? under noimt af Ebenholtz i England, hwarcst bet äftven mycket nyttjas, sör sin hårdhet od) sostoet, til allohonda infttumenter och siög, der; bit c'r olive sargat til utseende, ccl) fåledes intet älta & benholtz som är sivort, och fäs af Ebenus 6>et/^, hwaräst ben til myckenhet ru.per. Frön af alla dcsio mrrfer, cv&i synnerhet tjenliga fot' duflvor ' och fmå fafel. På Caribista oarna, lestva folket allenast af de frön, som fäs en Cytifcus 6'/?//777.- de bala dels bröd af dem allena, dels ock blondas bertitt något miöl, som är til, redt af Jatropha /IFm/Fo^ hwilken som eljest i sig fielf är förgistig, igenom filredning gifwer bock godt bröd. Fumaria H'/'el3<?/'///7', fy Polygala Sangvinea,. - H'e^<?^ virensj' fy Phaca Fcei/5/?/ 3^3 Anthyllis Barba Jovis Lathyrus e5/7t7i?7?, Lupmus Albuf, Luteur, Odoratus».» Lingitamts, _.»» - -* - /^7/««^/ Titberofiis, AlÄycine s«^<?^f-<?«e^, 3^ Medicago Arborea, 5^- - - Apios; - > /ili/>7//?/^7 Scorpiurus Sulcata, 2^ Cicer - - t??^7/h/?0,^1,. Ornithopus Scorpioides' fy Aracbis /H/io^// fy bleäylarum PulcheUum.. Änmorkn. r. Nogre of benna Orfa^lass kunbe ännu namngiswos, hwilfa ej mindre for fin f grimg än ljuswa och angenäma luft dch nytta i Horticulturen plåga cultiveras: mm-nu fätbigås de,, för korcheten stull. 2tf be^'a frambringor Lathy'

16 16 Lathyrus T^^a/,^, icke allenast wakra röda blommor, ufatl ock ig.nom fina mänga rötter, fom kallas lordmö!), en mycket angenäm fpté. I Surinam od) Brafilien cultiverar folket (-lyeine Subterranea, fä som»vi wåra arter; rötterna åter af Apios brukas t Wirginien, dels fäsom Attstskor, dels tilredes ock af Oem mjöl od) bröd. Höllärde Candidat! M^lt ifr3n spädaste ungdomen har jag fäbt den lyckan at fagnä mig «W af Herr Candidaten» synnerliga ynnest och förtroliga wanskap, darföre, dä jag nu fer Herr (^ntliagten «tgifwa och förswara sit andrci Lärd prof, tan min hjerteliga glädje däröfwer, innom mig ej förborgas. Al anföra nägot, som kunde tjena Herr Candidaten til wälförtjent Loford, medgifroer hwarten min förmåga, ej eller sietfwa saken fom ligger a«om Solklart för ögonen. Min önskan ar allenast, det Allmagten wille täta Hen- Candiaaten med et förnogdt sinne och god hälsa, bära den Lager-Krans, hwarmed Pallas innan kort ssal kröna Hans hjem; dä jag vet framgent hoppas i Herr Candidaten aga en - 6gåljt>& Landsman ock Wan CARL AND. ÅKERSTEDT.