SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1 (49) Kommunfullmäktige

Transkript

1 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 1 (49) Plats och tid Forumsalen, Campus Skellefteå, kl , Beslutande Se sid 2 Övriga deltagande Lars Björklund, sekreterare Utses justera Stefan Bergman och Christina Björck med Paragrafer 1-24 Eva Enqvist och Kenneth Fahlesson som ersättare Underskrifter.. /Ann-Christin Westerlund, ordförande/ /Lars Björklund, sekreterare/.. /Stefan Bergman, protokollsjusterare/ /Christina Björck, protokollsjusterare/ BEVIS OM ANSLAG Justering av kommunfullmäktiges protokoll har tillkännagivits på kommunens anslagstavla Sammanträdesdatum Anslaget har ss upp Anslaget tas ner efter Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret/sekretariatet Underskrift.

2 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 2 Beslutande Samtliga ordinarie ledamöter med undantag av: Förhindrad ledamot Inkallad ersättare Catrine Arvidsson (S) Sickan Forsberg (S) Åsa Gustafsson (FP) Daniela Wikström (FP) Lennart Gustavsson (FP) närv t o m kl 15.45, 14 David Lundmark (FP), närv kl , tjg fr o m kl 15.45, 16 Gunnar Holmlund (S) Gunilla Lindström (S) Christer Johansson (KD) närv fr o m kl 13.30, 9 Herbert Lundberg (KD), närv kl tjg t o m kl 12.30, 8 Katarina Köhler (S) Torgny Lindh (S) Anette Lindgren (M) närv t o m kl 15.30, 14 Saknar ersättare Bo Nilsson (M) Johan Söderberg (M) Fredrik Stenberg (S) närv fr o m kl 14.10, 12 Iris Nilsson (S), närv kl , tjg t o m kl 14.10, 11 Maalin Wikström (MP) Benny Lindqvist (MP) Gunilla Åström (S) närv t o m kl 12.30, 8 Kamel Mnad (S), närv kl , tjg fr o m kl 13.30, 9

3 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 3 KF 1 Dnr Extra ärende och ändring i dagordning Ordföranden anmäler en information kommer lämnas om arbetet med utformning av torget och stadskärnan. Ordföranden föreslår också ärende 13 Motion om solrum friskvård för pensionärer behandlas som ärende 1 b. Kommunfullmäktige beslutar godkänna föreslagen ändring och tillägg till dagordningen.

4 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 4 KF 2 Dnr Information om arbetet med utformning av torget och stadskärnan Lorents Burman, ordförande i ledningsgruppen för utformning av torget och stadskärnan redovisar gruppens hittillsvarande arbete och planerna för hur arbetet ska bedrivas.

5 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 5 KF 3 KS 15 AU 891 Dnr Regler för medborgarförslag Kommunfullmäktige beslutade , 41 och 42, införa medborgarförslag. Genom ändring i kommunallagen fr o m har regelverket ändrats så kommunfullmäktige kan överlåta till en nämnd besluta i ärenden som väckts genom medborgarförslag. Ett sådant beslut får fas utan föregående beredning. Det innebär fullmäktige i varje enskilt fall ska avgöra om ett medborgarförslag efter beredning ska avgöras i kommunfullmäktige eller av en nämnd. Kommunfullmäktiges presidium anför följande: Det innebär alla medborgarförslag ska redovisas till fullmäktige på samma sätt som motioner och i dessa fall remitteras till berörd nämnd eller överlåtas till en nämnd för beslut. För underlätta för kommunfullmäktiges hantering är det lämpligt presidiet lämnar förslag om vilka medborgarförslag som ska överlåtas till nämnderna hantera. Därför måste ett medborgarförslag vara inlämnat i god tid före ett sammanträde. Regler om medborgarförslag ska vara reglerade i kommunfullmäktiges arbetsordning. Anvisningar till nämnderna om hantering av de förslag som överlåtits till dem ska regleras i deras reglementen. Utveckling av medborgardialogen Införande av medborgarförslag enligt kommunallagens regler är ett sätt utveckla medborgarnas delaktighet. Presidiet noterar det samtidigt i Skellefteå och andra kommuner pågår utveckling inom detta område. I Skellefteå utgör Kundtjänst en plform för bättre service till medborgarna. Kommunens webb utvecklas mot mer interaktivitet och dialog med medborgarna. Insynen ska också förstärkas genom fler dokument görs tillgängliga på hemsidan. Denna utveckling kan leda till förslag och synpunkter kan lika bra tillgodoses jämfört med de nu presenterade reglerna för medborgarförslag. Presidiet avser därför ta upp dessa regler till omprövning när den förutnämnda utvecklingen ger möjlighet till det. Då kan medborgarnas möjlighet till lämna förslag hanteras på ett integrerat sätt i kommunen. En försöksperiod skulle därför vara lämplig.

6 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 6 Förslag till ändring av arbetsordningen Arbetsordningen tillförs en ny paragraf 29a med följande lydelse: Den som är folkbokförd i kommunen får väcka ärende i fullmäktige (medborgarförslag). Ett medborgarförslag ska vara skriftligt och undertecknat. Namnförtydligande och kontaktuppgifter ska anges. Ämnen av olika slag får inte tas upp i samma medborgarförslag. Ett medborgarförslag väcks genom det lämnas till kommunstyrelsens sekretariat senast 14 dagar före kommande fullmäktigesammanträde. Ett medborgarförslag kan bara behandlas i sak om det ligger inom fullmäktiges befogenhetsområde. Fullmäktige kan i vissa fall överlåta till kommunstyrelsen eller annan nämnd besluta i ärendet. Förslagsställaren ska i så fall underrättas om vilken nämnd som kommer handlägga ärendet. Om fullmäktige har överlåtit ärendet till en nämnd gäller inte följande bestämmelser som avser handläggningen i fullmäktige. När ett medborgarförslag beretts färdigt och beslut ska fas ska förslagsställaren underrättas. Den som har lämnat ett medborgarförslag har rätt först presentera sitt förslag och svara på frågor när fullmäktige sedan behandlar ärendet. Ändring i nämndsreglementen Följande text tillförs nämndernas reglementen: Styrelsen/nämnderna ska två gånger per år redovisa de medborgarförslag som inte avgjorts inom ett år från det förslagen väcktes i fullmäktige. Fullmäktige ska informeras om anledningen till ärendena inte avgjorts och när beslut kan beräknas fas. Redovisningen ska göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober. Nämnden ska i samma redovisning informera fullmäktige om de beslut som fats med anledning av medborgarförslag. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige komplettera arbetsordningen med förslagen nytt avsnitt 29 a tillföra nämndernas reglementen föreslagna anvisningar om hantering av medborgarförslag samt

7 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 7 medborgarförslag inrättas på försök i två år. Efter inlägg av Eva Enqvist (C), Håkan Lindh (FP)och Ann-Christin Westerlund (S) beslutar kommunfullmäktige bifalla kommunstyrelsens förslag.

8 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 8 KF 4 KS 10 AU 873 Dnr Annonsering av kommunfullmäktiges sammanträden m m under 2009 I 5 kap 10 kommunallagen anges bl a uppgift om tid och plats för sammanträde samt, om kommunfullmäktige har bestämt det, uppgift om de ärenden som ska behandlas ska minst en vecka före sammanträdesdagen införas i en eller flera ortstidningar. Vid sammanträde före december månads utgång avgöres för följande kalenderår i vilken eller vilka tidningar sådant tillkännagivande ska införas. I kommunfullmäktiges arbetsordning regleras sammanträdesdag, tid och plats för kommunfullmäktiges sammanträden och fullmäktige avgör i vilken utsträckning annons om sammanträde ska omfa uppgift om de ärenden som ska behandlas. För 2008 gäller sådana tillkännagivanden om kommunfullmäktiges sammanträden som avses i 5 kap 10 kommunallagen ska intagas i tidningarna Norra Västerbotten och Västerbottens Folkblad. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige sådant tillkännagivande om kommunfullmäktiges sammanträden som avses i 5 kap 10 kommunallagen ska under år 2009 införas i tidningarna Norra Västerbotten och Västerbottens Folkblad. Vid ärendets behandling i kommunfullmäktige yttrar sig Heléna Lindahl (C), Lars Åhman (FP), Kjell Hanseklint (V), Hans-Eric Wallin (V), Bert Öhlund (S)och Anders Hård (MP). Heléna Lindahl (C) yrkar sådant tillkännagivande om kommunfullmäktiges sammanträden som avses i 5 kap 10 kommunallagen, ska under år 2009 införas i tidningen Norra Västerbotten och med redovisning av ärenden sådant tillkännagivande om kommunfullmäktiges sammanträden som avses i 5 kap 10 kommunallagen ska under år 2009 införas i tidningarna Västerbottens Folkblad och Västerbottningen.

9 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 9 Kjell Hanseklint (V) yrkar sådant tillkännagivande om kommunfullmäktiges sammanträden som avses i 5 kap 10 kommunallagen ska med redovisning av ärenden införas i tidningarna Norra Västerbotten och Västerbottens Folkblad under 2009 sådant tillkännagivande om kommunfullmäktiges sammanträden som avses i 5 kap 10 kommunallagen ska under år 2009 införas i tidningen Västerbottningen. Hans-Eric Wallin (V) yrkar bifall till Kjell Hanseklints första yrkande. Ordföranden konstaterar yrkanden avser dels vilka tidningar som kommunen ska annonsera i och dels i vilken omfning och kommer därför först pröva varje tidning för sig och sedan omfning. Ordföranden ställer först bifall respektive avslag till annonsera i tidningen Västerbottningen var för sig under proposition och finner kommunfullmäktige beslutat inte annonser i denna tidningen. Omröstning begäres och verkställes över följande godkända voteringsproposition: Den som inte önskar annonsera i denna tidning röstar ja. Den som önskar annonsera i denna tidning röstar nej. Vid uppropet avges 40 ja-röster och 25 nej-röster. Hur var och en röstat framgår av bilagda voteringslista. Ordföranden ställer sedan bifall respektive avslag till annonsera i tidningen Västerbottens Folkblad var för sig under proposition och finner kommunfullmäktige beslutat annonsera i denna tidning. Ordföranden ställer sedan bifall respektive avslag till annonsera i tidningen Norra Västerbotten var för sig under proposition och finner kommunfullmäktige beslutat annonsera i denna tidning. Ordföranden ställer sist kommunstyrelsens förslag och frågan om annonsera med eller utan ärendelista var för sig under proposition och finner kommunfullmäktige beslutat annonsera med ärendelista.

10 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 10 Kommunfullmäktige beslutar sådant tillkännagivande om kommunfullmäktiges sammanträden som avses i 5 kap 10 kommunallagen ska under år 2009 införas i tidningarna Norra Västerbotten och Västerbottens Folkblad och med redovisning av ärenden.

11 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 11 KF 5 KS 7 AU 867 Dnr Ändring av tillsynsavgifter för folköl, tobak och nikotinläkemedel Bakgrund Kommunerna har tillsynsansvaret för försäljning av folköl, tobak och nikotinläkemedel. Sedan 1 juni 2001 har kommunerna rätt ta ut en tillsynsavgift på folköl och tobak. Avgiftsuttaget är frivilligt och storleken på avgiften avgörs med hänsyn till självkostnadsprincipen. Kommunens avgifter är låga i jämförelse med andra kommuner. Därför föreslår kommunledningskontoret en höjning av tillsynsavgifterna. Den 1 mars 2008 infördes en ny lag som möjliggör för andra än Apoteket sälja receptfria nikotinläkemedel, där kommunen har tillsynen och därigenom kan ta ut en tillsynsavgift. Kommunfullmäktige beslutade inte för närvarande ta ut någon tillsynsavgift. Även här är avgiftsuttaget frivilligt och ska tas hänsyn till självkostnadsprincipen. Arbetet med tillsynen av nikotinläkemedel är omfande och medför en tillsynsavgift bör tas ut. De tillsynsavgifter som Skellefteå kommun tar ut för närvarande är Folköl Tobak Nikotinläkemedel Folköl och tobak Folköl, tobak och Nikotin LM 800 kronor 400 kronor ingen avgift kronor kronor Kommunledningskontoret föreslår följande tillsynsavgifter för folköl, tobak och nikotinläkemedel fr o m enligt följande: Folköl Tobak Nikotinläkemedel Folköl och tobak Folköl, tobak och Nikotin LM kronor 600 kronor 400 kronor kronor kronor

12 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 12 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige fastställa ändrade tillsynsavgifter för försäljning av folköl, tobak och nikotinläkemedel gälla fr o m Kommunfullmäktige beslutar bifalla kommunstyrelsens förslag

13 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 13 KF 6 Dnr Interpellation av Lilian Parbring (S) om förbättring av soprum i kommunala byggnader (47/08) Kommunfullmäktigeledamoten Lilian Parbring (S) har till fastighetsnämndens ordförande ställt följande interpellation: Vid många kök inom barnomsorg, skola och äldreomsorg är soprummen undermåliga. Det finns inte tillräcklig plats för sortera sopor. Soprummen är dessutom otillgängliga, dvs. soporna måste släpas eller lyftas upp eller ner för trappor m fl olägenheter. Dessutom är det tungt och vintertid är det halt. Med andra ord en mycket undermålig arbetsmiljö för måltidspersonalen. Den dåliga arbetsmiljön påverkar, förutom måltidspersonalen, även miljöarbetarna som också får slita och dra i dessa icke anpassade soprum. Soprummen är byggda för dåtida hantering. Finns det en tidsplan som visar när soprummen ska förbättras så de uppfyller kraven för en god arbetsmiljö? Kommunfullmäktige beslutar bordlägga interpellationen.

14 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 14 KF 7 Dnr Interpellation av Elisabeth Grönlund (KD) om arbetet för personer med Aspergers syndrom (48/08) Kommunfullmäktigeledamoten Elisabeth Grönlund (KD) har till personalnämndens ordförande ställt följande interpellation: I TV visades för en tid sedan ett inslag om hur några journalister med Aspergers syndrom kunde bli en fantastisk tillgång i arbetslivet, när de fick ett arbete anpassat utifrån sina förmågor. Häromdagen läste jag en mycket intressant artikel i samma ämne. Den pekade på det är ett stort slöseri med samhällets resurser inte ta aspergarna i anspråk, detta orsakat av framför allt okunskap. I artikeln kunde man läsa om Gunnel Norrö, själv aspergare, som arbetar som översättare i ett bokförlag. Ägaren säger: Gunnel är ett fynd för förlaget. Hon jobbar mycket snabbt och med hög professionell kvalitet. Det är ett slöseri med arbetskraft sjukpensionera aspergare anser bokförläggaren vidare. Gunnel Norrö betonar hur viktigt det är definiera personer utifrån deras styrkor och inte utifrån deras svagheter. De som har Aspergers syndrom, har en rad egenskaper som kan vara mycket användbara för arbetsmarknaden, t ex koncentrationsförmåga, uthållighet, detaljkunskaper, specialutrustade sinnen m m. Gunnel Norrö har skrivit två böcker om Aspergers syndrom. Den ena hjälper personer med misstänkt Asperger hitta sina symptom; den andra hjälper företag, som vill anställa en person med Aspergers syndrom, med vägledning. Med anledning av TV-programmet och tidningsartikeln vill jag ställa följande frågor: 1. Arbetar Skellefteå kommun för möjliggöra personer med Aspergers syndrom slussas in på en arbetsmarknad som tillvaratar deras speciella förmågor och i så fall hur? 2. Finns något samarbete, och vilket i så fall, mellan kommunen och arbetsförmedlingen vad gäller denna grupp?

15 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 15 Personalnämndens ordförande Harriet Classon (S) lämnar följande svar: Elisabeth Grönlund refererar i sin interpellation till ett TV-inslag om hur några journalister med Aspergers syndrom kunde bli en tillgång i arbetslivet när de fick ett arbete anpassat utifrån sina förmågor. Hon refererar också till en artikel i samma ämne samt böcker av en förfare med Aspergers syndrom där arbetsgivaren bl a uttrycker det är slöseri med arbetskraft sjukpensionera aspergare. Med anledning av TV-programmet och tidningsartikeln ställer Elisabeth Grönlund följande frågor: 1. Arbetar Skellefteå kommun för möjliggöra personer med Aspergers syndrom slussas in på en arbetsmarknad som tillvaratar deras speciella förmågor och i så fall hur? 2. Finns något samarbete, och vilket i så fall, mellan kommunen och arbetsförmedlingen vad gäller denna grupp? Personalnämnden har i december beslutat om policy för rekrytering i Skellefteå kommun. Denna policy innebär bland annat målet för varje rekrytering som sker är rätt kompetens ska rekryteras. Vi står, precis som många andra arbetsgivare, inför en stor generationsväxling med behov av kompetens inom olika områden. Vår förmåga rekrytera, utveckla, behålla och rahera professionella, engagerade och framsynta medarbetare är därför mycket viktig. Vår rekryteringsprocess ser i korthet ut enligt följande: - Innan beslut om rekrytering sker ska organisationen och förutsättningar utifrån verksamhet och ekonomi ses över - Hänsyn ska tas till om det går omfördela arbetsuppgifter - Om medarbetare med rätt kompetens och som vill ha ökad sysselsättningsgrad finns, ska hänsyn tas till detta - Om det finns yrkesgrupper med rätt kompetens som löper risk för övertalighet på grund av arbetsbrist eller som är i behov av omplacering på grund av rehabilitering ska hänsyn också tas till detta. En kravprofil görs alltid i starten av en rekrytering. Denna är grunden för hela rekryteringsarbetet och ett nödvändigt underlag för göra en korrekt bedömning av kompetens och egenskaper. En kravprofil ska innehålla: - Krav på erfarenheter - Krav på utbildning - Krav på personliga egenskaper

16 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 16 Dessa krav ska också rangordnas utifrån vilka som är absoluta och vilka som är önskvärda. Kraven ska vara realistiska utifrån arbetsuppgifternas innehåll och svårighetsgrad. För främja jämställdhet och mångfald ska de krav som ställs vara icke-diskriminerande. Det jag beskrivit här innebär en person med diagnosen Aspergers syndrom och som uppfyller ställda krav naturligtvis kan få anställning utifrån våra vanliga rekryteringsvägar. Däremot anpassas inte kravprofiler så de särskilt ska passa dessa personer. Om arbetsförmedlingen söker praktikplats eller tillfällig anställning med åtföljande arbetsmarknadspolitiskt stöd för en person med den aktuella diagnosen så tillgodoses detta oftast i samarbete med verksamheten inom Solkraft. Vårt arbetssätt innebär inte vi särskilt tillgodoser grupper med specifika handikapp men vid förfrågningar från arbetsförmedlingen och försäkringskassan försöker vi göra det bästa av situationen och nyttja hela vår kommunala organisation för lösningar. I den därpå följande deben deltar Elisabeth Grönlund (KD), Harriet Classon (S), Maria Wiksten (KD), Inger Andersson-Öberg (FP), Andreas Löwenhöök (M), Gunilla Åström (S) och Stina Engström (FP). Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.

17 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 17 KF 8 Dnr Interpellation av Enar Nordvik (V) om eventuell brytning av uran i kommunen (49/08) Kommunfullmäktigeledamoten Enar Nordvik (V) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: Uppenbarligen krävs det mindre vetenskaplig bildning än jag trodde för bli doktor vid Luleå tekniska universitet. Detta blev tydligt den 7:e november när förre kommunalrådet och landshövdingen Lorentz Andersson höll sin installationsföreläsning. Tyvärr kunde jag inte delta, men enligt Norrbottenskuriren och LTU Nyheter var ämnet Basindustrins betydelse i Norrbotten och Västerbotten". Och när Doktor Andersson anser vi måste bryta vår egen uran och de fyndigheter som redan finns i både Västerbotten och Norrbotten borde utnyttjas är det inte utan man börjar undra var också socialdemokratin i Skellefteå står. Därför undrar jag hur du - som kommunstyrelsens ordförande - ser på brytning och prospektering av uran (och andra ämnen för framställande av kärnkraft) i Skellefteå kommun? Kommunstyrelsens ordförande Bert Öhlund (S) lämnar följande svar: Enar Nordvik vill veta min inställning till brytning och prospektering av uran och jag vill lämna följande svar: En mycket stor del av den energi som vi använder och är beroende av i Sverige, produceras i och levereras från våra kärnkraftverk. Bakom beslutet också fortsättningsvis använda oss av kärnkraft står en stor majoritet i Sveriges riksdag. Trots ansträngningarna utveckla andra och förnyelsebara energikällor, kommer vi under lång tid vara beroende av kärnkraft. I vart fall om man ska upprätthålla en standard i närheten av dagens nivå. Eftersom vi nu och i framtiden är beroende av uran, en tillgång som finns i Sverige, är det rimligt och logiskt vi också producerar vårt eget behov. Att överlåta ansvaret och kravet på andra länder och världsdelar vore både oansvarigt och omoraliskt.

18 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 18 Därför menar jag det inte är rimligt kommuner, eller för den delen regioner, ska kunna ha ett veto mot utvinning av naturtillgångar som är av stor betydelse för hela nationen. Självklart måste uranbrytning, i likhet med andra verksamheter som kan ha betydande miljöpåverkan, underställas miljöprövning. Om det visar sig verksamheten har en så skadlig inverkan på miljön den inte kan tillåtas, ska den förbjudas oavsett kommunens inställning. I den därpå följande deben deltar Joakim Wallström (V), Bert Öhlund (S), Anders Hård (MP) och Daniela Wikström (FP). Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.

19 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 19 KF 9 Dnr Interpellation av Lennart Gustavsson (FP) om information till elever om risker med elektromagnetisk strålning (50/08) Kommunfullmäktigeledamoten Lennart Gustavsson (FP) har till barn- och grundskolenämndens ordförande ställt följande interpellation: Det senaste halvåret har kantats av skarpa varningar internationellt från cancerexperter, hjärnkirurger och forskare om barns användning av mobilen. Bakgrunden är ett växande antal forskningsresultat som visar allvarliga hälsorisker av mobilanvändning, bland annat förhöjd risk för hjärntumör. I Sverige har få hört talas om detta. Det har varit tyst om larmen. Om frågan om mobilens hälsorisker överhuvudtaget har behandlats, har nästan uteslutande riskförnekare fått uttala sig i de största medierna. Det är än mer förvånande som den mest alarmerande forskningen är svensk. Internationellt har den väckt mycket stor uppmärksamhet, men har nästan helt bojkottats i svenska media. Detta pekar på journalistiken, även inom Sveriges Radio och SVT, inte förmår ha ett kritiskt förhållningssätt gentemot de pr-aktiviteter som den mäktiga mobilindustrin - självfallet - ägnar sig åt. Anledningen till tystnaden om de allvarliga riskerna för barnen är med högsta sannolikhet oerhört cynisk: barn är en växande målgrupp för mobiltelefonindustrin och samtliga varningar om hälsorisker av mobiltelefonin kan få negativa följder för mobilindustrins försäljning och aktiekurser. Den svenske forskaren Lennart Hardells senaste resultat har alltså väckt enorm internationell uppmärksamhet: Unga som börjar använda mobilen före 20 års ålder löper 5 ggr ökad risk för den allvarliga hjärntumörformen gliom. 20 internationella cancerläkare anser i en gemensam skrivelse barn under 12 år helt skall avstå från mobilen. Enligt ledande ryska experter riskerar barn som använder mobiltelefoner kortsiktigt få minnesstörningar, störd inlärnings- och kognitiv förmåga och sömnstörningar. På lång sikt finns risk för hjärntumörer, tidig alzheimers, depressioner och skador på hjärnans nervsystem. Med tanke på den ovanstående texten och den motion som vi gjorde om informera barn och ungdomar i skolåldern om riskerna vid mobilanvändning ställer vi följande frågor: Har man börjat med informationen i Skellefteå kommuns skolor?

20 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 20 Om inte, när förväntas man börja med denna information? Hur har man skaffats sig objektiv kunskap för säkerställa informationen blir sakkunnig? Vem eller vilka kommer ha uppdraget genomföra denna information som fullmäktige en gång beslutade om? Barn- och grundskolenämndens ordförande Maria Marklund (S) lämnar följande svar: Ja, man har hämtat information från Strålningsmyndigheten. Skol- och kulturkontoret har tagit fram ett enkelt spel. Syftet med spelet är informera framförallt kommunens yngre elever om riskerna med strålning från mobiltelefoner och trådlösa telefoner. Spelet har två sidor, på baksidan kan läskunniga elever läsa frågor och svar om strålning. På framsidan finns själva spelet där inte läskunniga elever spelar spelet genom gå framåt med hjälp av slå en tärning. På flera platser väljer man väg och vid varje vägval finns två bilder. En bild med ett bättre och en bild med ett sämre sätt agera när det gäller mobilstrålning. Exempelvis får man välja mellan skicka sms eller prata i telefon, ringa korta eller långa samtal, ringa med bra täckning eller dålig täckning osv. Väljer man rätt väg blir vägen mot målet kortare. I slutet av spelet står uppmaningen berätta för en vuxen hur man tänkt vid de olika vägvalen. Informationen som finns angiven på spelet är hämtad från Strålskyddsmyndigheten (f d Statens strålskyddsinstitut), men med ett förenklat språk så yngre barn enkelt ska förstå innehållet. Samtliga skolor i kommunen har fått ett antal spel, och antalet är anpassat efter hur många elever som går på skolan. Ansvaret för eleverna informeras, dvs. får möjlighet spela spelet, har rektor på respektive skola. Inom ramen för läroplan för grundskolan (LPO 94) liksom för kursplanerna i framför allt naturorienterande ämnen, men även samhällsorienterande ämnen finns utrymme för undervisa om och ge information om riskerna med elektromagnetisk strålning. Det finns också möjlighet bjuda in informatörer för på en central kompetensutbildningsdag utbilda t ex NO-lärare och lärare i de lägre årskurserna om riskerna med elektromagnetisk strålning så detta kan användas i undervisningen. I grundskolan finns också redan nu möjlighet bjuda in utomstående informatörer för informera om elektromagnetisk strålning.

21 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 21 Sedan Lennart Gustavsson (FP), Anders Hård (MP) och Maria Marklund (S) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

22 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 22 KF 10 Dnr Interpellation av Lars Åhman (FP) om yttrandefriheten för kommunens personal (51/08) Kommunfullmäktigeledamoten Lars Åhman (FP) har till personalnämndens ordförande ställt följande interpellation: För ett par veckor sedan presenterade UR Skolfront tillsammans med Lärarnas Riksförbund en undersökning med 940 deltagande lärare, hälften verksamma i friskolor och hälften i kommunala skolor. Resultatet visade 53 % - drygt hälften av lärarna i den kommunala skolan inte skulle våga ventilera kritik offentligt. Detta trots det grundlagsfästa meddelarskyddet. Som skäl för rädslan angavs en rädsla för repressalier från arbetsgivaren i form av sämre löneutveckling, försämrade karriärmöjligheter och utfrysning. Undersökningen gäller för riksplanet, men problemet finns rimligen också i Skellefteå kommun. För ett drygt år sedan, den 27 november 2007, behandlas Åsa Gustafssons och min motion om kraftigt betona yttrandefriheten för kommunalt anställda. Fullmäktige gick oss motionärer till mötes och uttalade bl a: Med det som beskrivits här understryker personalnämnden vikten av det råder yttrandefrihet för alla anställda i Skellefteå kommun och det ska kommuniceras i organisationen på olika sätt. Detta synsätt gäller även för kommunfullmäktige. Det är en forts väsentlig uppgift understryka vikten av allas rätt till yttrandefrihet och uppmuntra till fri deb på våra arbetsplatser eftersom det också bidrar till hälsosamma arbetsplatser. (KF , 282) Att värna all kommunal personals yttrandefrihet är mycket viktigt. Eftersom lärare har till uttalad arbetsuppgift lära elever hur systemet fungerar får de aldrig undermineras i denna roll av de är rädda för repressalier p g a sitt agerande. Inte heller betraktas som obekväma eller rättshaverister om de vågar uttala sig kritiskt om organisationsförändringar. Med anledning av detta vill jag fråga: 1. Hur har kommunfullmäktiges beslut från november 2007, citerat ovan, förts ut i organisationen?

23 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Hur behandlas frågan om yttrandefrihet i materialet kring kommunens gemensamma värdegrund? 3. Vilka åtgärder kommer vidtas med anledning av UR Skolfronts och LR:s enkätundersökning? Personalnämndens ordförande Harriet Classon (S) lämnar följande svar: Lars Åhman hänvisar i sin interpellation till en undersökning om tysta lärare som UR Skolfront tillsammans med Lärarnas Riksförbund presenterat. Undersökningen gäller för riksplanet, men Lars Åhman antar problemet rimligen också finns i Skellefteå kommun. Han hänvisar också till en motion om yttrandefrihet som behandlades i kommunfullmäktige i november Lars Åhman ställer följande frågor till mig: 1. Hur har kommunfullmäktiges beslut från november 2007 förts ut i organisationen? 2. Hur behandlas frågan om yttrandefrihet i materialet kring kommunens gemensamma värdegrund? 3. Vilka åtgärder kommer vidtas med anledning av UR Skolfronts och LR:s enkätundersökning. I mitt svar besvarar jag fråga 1 och 2 tillsammans. Först vill jag understryka huvudbudskapet i det svar som gavs i november 2007, det råder yttrandefrihet för alla anställda i Skellefteå kommun. Detta förhållningssätt har kommunicerats och ska fortsätta kommuniceras i den kommunala organisationen. Personalpolitiskt har vi sagt vi ska ha hälsosamma och raktiva arbetsplatser. Jag ser en av de viktigaste pusselbitarna för nå det är understryka vikten av allas rätt till yttrandefrihet och uppmuntra till fri deb på våra arbetsplatser. Vad har vi gjort och vad gör vi? Som du och övriga i fullmäktige vet har kommunen ett genomarbetat utbildningsprogram för kommunens chefer. Där ingår det en obligatorisk del om offentlighet och sekretess ur ett brett perspektiv. Utbildarna går igenom vilket förhållningssätt chefer ska ha när det

24 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 24 gäller yttrandefrihet för medarbetare, både utåt mot kommunens medborgare och inom organisationen. Även inom ramen för utbildning i samverkansavtalet betonas vikten av yttrandefrihet. I höstas kom kommunens nya personalhandbok. Där finns ett avsnitt om offentlighet och sekretess och en del beskriver den yttrandefrihet man som anställd i Skellefteå kommun har. Personalhandboken har alla tillgång till som har kommunens intranät. För kunna lämna ett svar på interpellationen har jag naturligtvis varit i kontakt med de 2 skolförvaltningarna. Från båda verksamheterna har det betonats en av de grundläggande värderingar som läroplanerna i skola och förskola vilar på är yttrande- och åsiktsfrihet. De säger också genom dialog fås en större förståelse för ex. förändringar, eller en specifik fråga och för oss som arbetsgivare är det naturligt uppmuntra till en öppen kommunikation som leder framåt. På skol- och kulturkontoret har under våren och hösten 2008 en förstärkt information och dialog kring kommunikation diskuterats med arbetsledare. Det har också utarbetats en kommunikationsplan som ska behandlas i barn- och grundskolenämnden 21 januari. Under 2008 har ett intensivt arbete skett med kommunens värdegrund och detta arbete fortsätter. Läser du värdegrundsboken tror jag inte du hittar ordet yttrandefrihet, men värdegrundens andemening vilar på yttrande- och åsiktsfrihet. Det gemensamma värdegrundsarbetet med ledorden professionalitet, engagemang och framsynthet innebär bland annat vi har ett arbetsklimat som gör det känns uppmuntrande för alla komma med nya idéer, förbättringar och utvecklas på jobbet. Vi finns till för Skellefteå kommuns medborgare, kunder och andra berörda och vårt uppdrag är ge dem den service som får samhället fungera väl och utvecklas. I dialoger på arbetsplatserna om vad ledorden betyder för var och en och för arbetsplatsen har yttrandefriheten en viktig roll. Kopplat till den utbildning som chefer fått och forts kommer få har jag tilltro till yttrandefriheten också kommer få en plats i det fortsa värdegrundsarbetet. Fråga 3. Vad jag förstår har inga specifika åtgärder planerats utifrån Ur skolfronts och LR:s enkätundersökning men dessa frågor kommer ändå med det jag har beskrivit diskuteras. Sedan Hans-Eric Wallin (V), Lars Åhman (FP) och Stina Engström (FP) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

25 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 25 KF 11 Dnr Fråga av Christina Björck (C) om ordna fler återvinningsstationer Kommunfullmäktigeledamoten Christina Björck (C) har till tekniska nämndens ordförande ställt följande fråga: I Norra Västerbottens insändarsida har många uttryckt sitt missnöje med överfulla återvinningsstationer, senast redogjorde en kommunmedborgare för hur man först körde till Ursviken sedan vidare till Bergsbyn och eftersom bägge återvinningsstationerna var överfulla blev man tvungen åka till Coop Forum. Som svar på denna insändare svarade regionchefen för förpacknings- och tidningsinsamlingen, norra Sverige, Skellefteå i dag har bara 31 stationer för invånare vilket är klart i underkant och långt under genomsnittet i landet. Han informerade vidare man vädjat till Skellefteå kommun ta fram förslag på tio nya platser för återvinningsstationer. Med ledning av ovanstående uppstår frågan: Planerar man från Skellefteå kommuns sida för fler återvinningsstationer? Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar tekniska nämndens ordförande Ola Burström (S) frågan. Sedan Christina Björck (C) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

26 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 26 KF 12 KS 356 AU 712 Dnr Motion om flyttning av övergångsställen vid Edelvik, Burträsk (7/08) Tjänstgörande ersättaren i kommunfullmäktige Ingemar Wikström anför i motion följande: I min tidigare motion Dnr så ansåg jag korsningen vid Edelvik, Burträsk, var för dåligt upplyst och utgör en trafikfara för främst gående. Då Vägverket inte tycker belysningen är för dålig så anser jag övergångsställena ska flyttas till där det är upplyst. Jag kan inte tänka mig någon från Vägverket har varit på platsen på kvällen och själv kunnat uppleva situationen. Det är främst det övergångsställe som är väster om korsningen som är sämst upplyst. Trafiksituationen vid denna korsning kan inte vara tillfredsställande då man har svårt uppfa vad som är huvudled och vilken del som har lämna företräde, man kanske skulle kunna bygga en rondell. För Vägverket ska kunna uppfylla sin nollvision så yrkar jag på övergångsställena flyttas till ljuspunkterna en total översyn av trafiksituationen i korsningen görs. Tekniska nämnden har , 247, lämnat följande yttrande: Utifrån hur korsningen är konstruerad i dag, med anslutande gång- och cykelvägar, så finns det inget bättre ställe flytta övergångsställena till. Vägverket, som är väghållare för nämnda korsning, har i tidigare svar klart deklarerat inga åtgärder för närvarande är aktuella i korsningen. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige motionen med hänvisning till tekniska nämndens yttrande inte ska föranleda någon ytterligare åtgärd.

27 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 27 Efter inlägg av Ingemar Wikström (S), Ola Burström (S) och Kenneth Fahlesson (S) beslutar kommunfullmäktige bifalla kommunstyrelsens förslag.

28 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 28 KF 13 KS 17 AU 894 Dnr Motion om avgiftsfri kollektivtrafik i Skellefteå tätort (13/08) Kommunfullmäktigeledamöterna Anders Hård och Hans-Eric Wallin anför i motion följande: Luften i Skellefteå är farlig andas. Luftmätningar som gjorts i centrala Skellefteå visar på dålig luftkvalitet. Kväveoxidhalten överskrider gränsvärdet varför Naturvårdsverket överväger kräva en åtgärdsplan. En sådan åtgärdsplan ska redovisa vilka åtgärder som kommer vidtas för få en bättre luftkvalitet. En av dessa åtgärder skulle t ex kunna vara minska trafiken i centrala Skellefteå genom bättre kollektivtrafik. Intresset för en väl fungerande och avgiftsfri kollektivtrafik är stort bland Skellefteborna. Detta visar sig inte minst bland ungdomarna. På uppföljningen av ungdomsfullmäktige den 14 mars ställdes ett antal frågor som besvarades med hjälp av mentometrar. Av svaren framgick bland annat den miljöfråga man tyckte var viktigast var ren luft (37 %) följt av mindre biltrafik (27 %). På följdfrågan Vad anser du viktigast? svarade 44 % gratis busstrafik och 30 % tätare bussavgångar. Försöket med avgiftsfria hockeybussar är ett annat exempel som visar på det stora intresse som finns för denna fråga. Utöver de miljömässiga effekterna är avgiftsfri kollektivtrafik positivt ur både fördelnings- och genusperspektiv eftersom det gynnar lågavlönade vilka oftast är kvinnor. Skelleftebuss AB:s biljettintäkter för tätortstrafiken uppgår i dag till ca 8 miljoner kronor per år och täcker ungefär hälften av bolagets kostnader för denna trafik. Om man tar bort kostnaden för biljetthanteringen så minskar behovet av intäkter ytterligare samtidigt som arbetsmiljön förbättras för förarna när de slipper denna hantering. Med anledning av ovanstående föreslår vi kommunfullmäktige beslutar införa avgiftsfri kollektivtrafik i det område som Skelleftebuss AB definierar som Skellefteå tätort. Skelleftebuss AB har lämnat följande yttrande: Det finns flera skäl som motiverar en högre andel kollektivtrafik av det totala transportarbetet, inte minst av miljömässiga skäl då privatbilismen starkt bidrar med utsläpp som påverkar människor och miljö på ett negativt sätt. En minsk-

29 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 29 ning av skadliga utsläpp har redan inletts i Skellefteå tätort tack vare en omfande satsning på biogasdrivna bussar. Med denna satsning kommer nästan alla utsläpp från bussarna i Skellefteå tätort komma från biogasdrivna bussar. Dessa utsläpp är ofarliga. Biogasen är helt förnyelsebar och bidrar inte till öka växthuseffekten. Ett ökat resande med kollektiva färdmedel skulle med all säkerhet bidra till ytterligare förbättra luftkvaliteten i Skellefteå centralort. Det finns flera faktorer som är av betydelse för resenärerna vid val av färdsätt. Priset för resan är en viktig faktor. I detta avseende kommer företaget införa gratis övergångsresor i tätortstrafiken för de resenärer som löser periodkort (månadskort) och rabbiljett på de busslinjer som kommer till Skellefteå. Skelleftebuss planerar även införa ett periodkort för barn och ungdom upp till 26 år i tätortstrafiken. Men andra faktorer är ännu viktigare vid val av färdsätt, exempelvis själv bestämma när man ska åka och den flexibilitet som bilen ger vid exempelvis inköpsresor, lämna/hämta barn vid förskola/skola osv. Från samhällets sida kan nuvarande avdragsregler för arbetsresor inverka negativt på miljön. Fria motorvärmare från arbetsgivaren kan bidra på samma sätt. Där skulle samhället kunna bidra med avdragsmöjligeter för arbetsgivare som subventionerar bussbiljetter. Detta skulle förmodligen öka bussresandet till gagn för miljön. Detta under förutsättning tillgång till busstrafik finns. Försök med gratis busstrafik har gjorts tidigare och görs fortfarande i olika delar av landet. Dessa försök har gjorts i mindre kommuner och tätorter. Generellt för dessa är effekterna av dessa är ledig kapacitet har kunnat nyttjas och därmed inte skapat stora kostnadsökningar. En annan iakttagelse som gjorts vid dessa försök är tillkommande resenärer utgörs av gående och cyklister och inte bilister. Ytterligare en aspekt i ämnet är gratistjänster riskerar tappa i respekt och värde hos användarna med klotter och förstörelse av fordon och hållplatser som följd. Införande av gratis busstrafik innebär ökade ekonomiska åtaganden för kommunen av två olika slag: det ena är uteblivna intäkter och det andra utgörs av kostnader för trafik som tillkommer med anledning av ökat resande. Med oförändrade villkor för tätortstrafiken i Skellefteå, dvs tätortstrafiken ska bedrivas utan bidrag, innebär detta ca miljoner kronor skulle behöva tillföras för stötta trafiken. Om fria bussresor skulle införas i Skellefteå tätort kan ytterligare en fråga ställas kring rättvisan för boende i övriga delar av kommunen. Kommer dessa acceptera boende i centralorten kommer få gratis bussresor medan de själva får betala sina bussresor? Med hänvisning till ovanstående avråder Skelleftebuss AB Skellefteå kommun införa avgiftsfri kollektivtrafik i Skellefteå tätort.

30 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 30 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige avslå motionen uppdra åt kollektivtrafikkommittén lämna förslag på åtgärder för öka tillgängligheten och därmed förmå fler ska välja buss i stället för personbil. Vid ärendets behandling i kommunfullmäktige yttrar sig Hans-Eric Wallin (V), Anders Hård (MP), Håkan Lindh (FP), Kurt Vallmark (C), Joakim Wallström (V), Roger Marklund (S), Bert Öhlund (S), Andreas Löwenhöök (M), Stina Engström (FP) och Benny Lindqvist (MP). Hans-Eric Wallin (V) med instämmande av Anders Hård (MP) yrkar bifall till motionen. Anders Hård (MP) yrkar uppdraget åt kollektivtrafikkommittén ska redovisas till fullmäktige senast i december Ordföranden ställer först kommunstyrelsens förslag och Hans-Eric Wallins yrkande var för sig under proposition och finner kommunfullmäktige bifallit kommunstyrelsens förslag. Omröstning begäres och verkställes över följande godkända voteringsproposition: Den som stöder kommunstyrelsens förslag röstar ja. Den som stöder Hans-Eric Wallins yrkande röstar nej. Vid uppropet avges 55 ja-röster och 10 nej-röster. Hur var och en röstat framgår av bilagda voteringslista. Ordföranden ställer sist bifall respektive avslag till Anders Hårds tilläggsyrkande var för sig under proposition och finner kommunfullmäktige beslutat bifalla yrkandet. Kommunfullmäktige beslutar avslå motionen uppdra åt kollektivtrafikkommittén lämna förslag på åtgärder för öka tillgängligheten och därmed förmå fler ska välja buss i stället för personbil uppdraget ska redovisas till kommunfullmäktige senast i december 2009.

31 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 31 Samtliga ledamöter tillhörande Miljöpartiets och Vänsterpartiets fullmäktigegrupper reserverar sig mot beslutet.

32 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 32 KF 14 KS 19 AU 896 Dnr Motion om solrum friskvård för pensionärer (21/08) Kommunfullmäktigeledamoten Inger Andersson-Öberg anför i motion följande: Läste i Dagens samhälle nr 7 om Piteås satsning på solrum i en frivilligcentral för pensionärer. Detta som en del i kommunens friskvårdstänkande. Och detta är dessutom gratis för alla ålders-, förtids- och sjukpensionärer. Många äldre orkar inte längre resa till varmare länder under vinterhalvåret, vilket tidigare upplevts välgörande för hälsan. Under vår långa, mörka årstid känns det uppfriskande med sol, 28 graders värme, sand mellan tårna, vågskvalp och fågelsång. Visst låter det härligt! Även om det är på låtsas. Men det här med solrum förekommer inte bara i Piteå utan även i ett tiotal andra kommuner, ofta på äldreboenden. Det här är ett sätt för många äldre njuta av tillvaron och kanske bidrar till hålla sig friskare och också skjuta upp behovet av hemtjänst och sjukvård. Två personer är anställda på frivilligcentralen där andra aktiviteter också finns tillgå. Alla nya idéer är lovvärda och förhoppningsvis i förlängningen ett sätt minska kostnaderna för kommunen och få friskare äldre. Jag föreslår därför Skellefteå kommun på försök anlägger ett solrum för pensionärer enligt ovan för dessa kan hålla sig längre friska till både kropp och själ. Socialnämnden föreslår , 211, motionen lämnas utan åtgärd då arbetet med solrum redan är påbörjat och redovisar följande: Äldreomsorgen i Skellefteå har i samarbete med fastighetskontoret arbetat sen i våras med hitta en lokal som är passande för inrätta ett solrum. Ett lämpligt rum finns som förslag i dag där både fastighetskontoret samt fastighetsägaren Skebo är positiva till detta solrum. Det som återstår är få lokalen godkänd från miljökontoret. Om denna lokal inte skulle anses passande har vi alternativ till denna och vi kommer under denna vinter kunna starta verksamheten med solrum. Denna verksamhet kräver även personella resurser, allt från eventuellt behov av hjälp till och från lokalen till någon som bokar, städar osv.

33 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 33 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige motionen inte ska föranleda någon åtgärd då socialnämnden redan planerar starta sådan verksamhet. Efter inlägg av Inger Andersson-Öberg (FP), Gunilla Åström (S) och Maria Wiksten (KD) beslutar kommunfullmäktige bifalla kommunstyrelsens förslag.

34 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 34 KF 15 KS 5 AU 851 Dnr Motion om montera solceller på Stadshuset (23/08) Kommunfullmäktigeledamöterna Christina Björck och Heléna Lindahl anför i motion följande: För ett par veckor sedan utmanade Solnas stadsbyggnadskommunalråd övriga landet sätta solceller på stadshusen. Denne man (och även undertecknade) menar det är dags sätta fart och det är extremt viktigt kommuner, landsting och stat växlar upp från ord till handling i klimatfrågan. Vårt stadshus består av åtskilliga kvadratmeter tak och eftersom energi som produceras från solceller inte påverkar miljön negativt föreslår vi solceller monteras snarast på Stadshuset. Fastighetsnämnden anför , 125, följande: Solceller är en intressant teknik med goda framtidsmöjligheter. Hittills gjorda utvärderingar visar dock på dålig lönsamhet. Kände energigurun tillika professor Enno Abel har gjort en utredning för kv Pennfäktaren i Stockholm med installation av 50 m 2 solceller till en investering av kronor och med en årlig besparing på ca kronor. Installation av solfångare är en annan metod där man har ett vätskeburet system för uppvärmning t ex tappvarmven och bassängven. Vid Vitbergsbadet och Byske camping finns anläggningar installerade. Utvärdering av energibesparing pågår för närvarande. I Södra Näs camping, Varbergs kommun, har man installerat en anläggning till en investering av kronor och en besparing på kronor/år jämfört med eluppvärmt ven. Lönsamheten för solfångare alternativt solceller är i dag 8 10 gånger bättre för solfångare. Fastighetskontoret föreslår i ett första steg görs försök med solfångare och utvärdering på någon mindre anläggning. Fastighetsnämnden beslutade fastighetskontoret fortsätter följa utvecklingen och lönsamheten för solceller

35 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 35 fastighetskontoret får ett uppdrag göra försök på någon mindre anläggning. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige uppdra åt fastighetsnämnden göra försök med solfångare och solceller i någon mindre anläggning motionen inte ska föranleda någon ytterligare åtgärd. Efter inlägg av Christina Björck (C), Stefan Bergman (S), Hans-Eric Wallin (V), Anders Hård (KD), Agneta Hansson (V), Heléna Lindahl (C) och Jens Wikström (S) beslutar kommunfullmäktige bifalla kommunstyrelsens förslag.

36 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 36 KF 16 KS 20 AU 898 Dnr Motion om marknadsföringsplan för Vitbergsområdet (27/08) Kommunfullmäktigeledamoten Maria Wiksten anför i motion följande: Vitbergsområdet är unikt- ligger mitt i stan och innehåller fantastiska möjligheter till aktiviteter och rekreation. Var någonstans finns det tennis, is-, curlinghall, klättervägg, milslånga motionsspår, möjlighet till orientering, utom och inomhusbad eller ha kul i ett äventyrshus i ett och samma område? Ett område som ska göras tillgängligt för funktionshindrade och kanske även ska få ett utkikstorn. Kan något blir mer nära enkelt öppet? Detta område som innehåller så mycket saknar dock något väsentligt. En marknadsföringsstrategi/plan som marknadsför och utvecklar området och alla dess möjligheter till aktivitet och rekreation till besökare - från när och fjärran. Med anledning med ovanstående föreslår jag det utarbetas en marknadsföringsstrategi/plan över Vitbergsområdet. Fritidsnämnden har , 204, lämnat följande yttrande: Fritidskontoret arbetar sedan början av 2008 med frågor som rör information och skyltning på Vitbergsområdet. Kontakt har tagits med föreningar i området för ta del av deras synpunkter. Efter kartläggning kommer en åtgärdsplan tas fram. Även information om Vitberget på kommunens hemsida kommer ses över. I fritidskontorets kommunikationsstrategi är ett av målen verksamheten ska uppfas som tydlig och begriplig. Med anledning av det finns brister i skyltning och övrig information på Vitbergsområdet så har fritidskontoret påbörjat ett arbete för åtgärda bristerna.

37 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 37 Kartläggning över bristerna pågår och en åtgärdsplan kommer tas fram. En översyn av den webbaserade informationen av Vitbergsområdet ingår också i arbetet. Nästa steg i arbetet är ta fram en marknadsföringsplan för området. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige motionen med hänvisning till fritidsnämndens yttrande inte ska föranleda någon åtgärd. Vid ärendets behandling i kommunfullmäktige yttrar sig Maria Wiksten (KD), Birgitta Burström (FP) och Leif Öberg (S). Maria Wiksten (KD) yrkar bifall till motionen. Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag och Maria Wikstens yrkande var för sig under proposition och finner kommunfullmäktige bifallit kommunstyrelsens förslag. Kommunfullmäktige beslutar motionen med hänvisning till fritidsnämndens yttrande inte ska föranleda någon åtgärd.

38 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 38 KF 17 KS 4 AU 850 Dnr Motion om göra Skellefteå till en vensäker kommun (34/08) Kommunfullmäktigeledamöterna Birgitta Burström och Lars Åhman anför i motion följande: Drunkningstillbuden har denna sommar varit fler än på länge i landet. En av flera möjliga orsaker till tillbuden är bristande simkunnighet. SLS, Svenska Livräddningssällskapet, noterar därför behovet av simundervisning blir allt större. SLS har i sitt arbete för förhindra drunkningsolyckor tagit fram sex delmoment som tillsammans utgör kriterier för En vensäker kommun: 1. I handlingsprogrammet om skydd mot olyckor ska kommunen tydligt redovisa mål, ansvarig och uppföljning av vensäkerhetsfrågor. 2. Skolan ska dokumentera man fyller läroplanens mål om vad alla elever ska kunna i fråga om simning och vensäkerhet i slutet av år 5 och 9 i grundskolan. 3. Kommunen ska ha en tydlig plan för hur man ökar simkunnighet och säkerhetsmedvetande hos vuxna. 4. Adekvat säkerhetsutbildning för alla som arbetar på kommunens badanläggningar. 5. På kommunens hemsida och andra platser ska det informeras om vensäkerhet. 6. Minst en säkerhetsdepå ska finnas i kommunen för uthyrning av vensäkerhetsutrustning såsom flytvästar och isdubbar. Mer kan läsas på SLS hemsida Skellefteå uppfyller några av kriterierna, medan övriga behöver förbättras, inte minst i fråga om simundervisning för vuxna. Man kan också fråga sig om det i en kommun som till ytan är så stor som vår räcker med en säkerhetsdepå.