KALLELSE Regionstyrelsen Regionstyrelsen kallas till extra sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning.

Transkript

1 KALLELSE Regionstyrelsen Regionstyrelsen kallas till extra sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning. Tid: Onsdagen den 26 oktober klockan ca Plats: Sammanträdesrum Newton. PG Vejdes Väg 15, Växjö. Roland Gustbée Ordförande Patric Littorin Sekreterare Delges Kallas Roland Gustbée (m) Carina Bengtsson (c) Monica Haider (s) Suzanne Frank (m) Arne Karlsson (m) Ann-Charlotte Wiesel (m) Lena Karlsson (c) Bengt Germundsson (kd) Gunnar Nordmark (fp) Monica Widnemark (s) Robert Olesen (s) Charlotta Svanberg (s) Anna Fransson (s) Carin Högstedt (v) Peter Skoog Lindman (s) För kännedom Bo Frank (m) Gunnar Elm (c) Mikael Jeansson (s) Mats Johnsson (m) Sonja Emilsson (m) Margareta Schlee (m) Anders Jonsäng (c) Eva Johnsson (kd) Rolf Andersson (fp) Joakim Pohlman (s) Ingemar Almqvist (s) Anne Carlsson (s) Rose-Marie Jönsson Neckö (s) Anders Mårtensson (v) Kjell Jormfeldt (mp) Kallade ersättare Övriga kallade Sven Sunesson (c), Elizabeth Peltola (C), Åke Carlson (C) och Mats Johnsson (M). Tjänstemän Vid förhinder anmäls detta till telefon eller via e-post: 2

2 Förteckning över regionstyrelsens ärenden Ärende Info/beslut Handling 1. Justering av protokoll (föreslås att Monica Haider utses att jämte ordförande justera protokollet) 2. Fastställande av dagordning./. 3. Rapporter från externa uppdrag Information 4. Aktuella frågor för regional utveckling - Regiondirektören informerar Information 5. Infrastruktur och kommunikation a. Ny varumärkesplattform och grafisk profil Beslut./. b. Linjetrafikupphandling Beslut./. c. Växjö Bangård - genomförandeavtal Beslut./. 6. Teckningsrätt för bank- och plusgirokonto m.m. Beslut./. 7. Livskraft a. Drop-outs Avbrott från gymnasiet - avsiktsförklaring Beslut./. 8. Anmälningsärenden 9. Övriga ärenden 2

3 Styrelsen Ärende 5 a Ny varumärkesplattform och ny grafisk profil Dnr 11/0168 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att godkänna förslag till ny varumärkesplattform, i enlighet med tjänsteskrivelsen daterad Att fastställa principerna för framtagandet av ny logotyp och design av fordonen, i enlighet med tjänsteskrivelsen daterad Att stadsbussarna i Växjö från och med inte ska ha någon utvändig reklam på bussarna och inte heller några invändiga fönsterskyltar. Att ge trafikdirektören i uppdrag att slutföra arbetet med varumärkesplattformen samt den grafiska profilen för slutligt godkännande i styrelsen. Ärendet Länstrafiken Kronoberg är varumärket för kollektivtrafiken i Kronobergs län. Länstrafiken önskar sig, precis som alla andra verksamheter, ett starkt varumärke. Ett starkt varumärke innebär att man har en tydlig identitet på marknaden. Med ett starkt varumärke blir det enklare att behålla befintliga resenärer och attrahera nya, då det är tydligt vilka mervärden resenärerna får. Länstrafikens målsättning är att öka resandet med 50% till år Marknadskommunikation är ett strategiskt viktigt område för att nå målen. Det krävs en tydlig och väl genomarbetad varumärkesplattform för att lyckas med kommunikationsarbetet och därmed lyckas bygga ett starkt varumärke. Länstrafiken upplever idag att varumärket har en otydlig identitet på marknaden. Mot bakgrund av detta ser vi att det finns ett behov av att ta fram en ny varumärkesplattform som även innehåller en ny grafisk profil för länstrafiken. Länstrafiken Kronoberg arbetar med framtagandet av en ny varumärkesplattform och en ny grafisk profil enligt information till styrelsen 141/11. För att kunna färdigställa varumärkesplattformen och den nya grafiska profilen behöver styrelsen diskutera och fatta beslut om principer inför det fortsatta arbetet.

4 Bifogande handlingar - Tjänsteskrivelse; Ny varumärkesplattform och ny grafisk profil, daterad Skrivelse från Bo Frank, daterad Sammanträdesprotokoll 141/11 2 (2)

5 Dnr 11/ Julija Markensten Tel: Tjänsteskrivelse Ny varumärkesplattform och ny grafisk profil 1. Ärendet Länstrafiken Kronoberg arbetar med framtagandet av en ny varumärkesplattform och en ny grafisk profil. Regionstyrelsen informerades i ärendet 141/11. För att kunna färdigställa varumärkesplattformen och den nya grafiska profilen behöver styrelsen diskutera och fatta beslut om principer inför det fortsatta arbetet. 2. Bakgrund Länstrafiken Kronoberg är varumärket för kollektivtrafiken i Kronobergs län. Länstrafiken önskar sig, precis som alla andra verksamheter, ett starkt varumärke. Ett starkt varumärke innebär att man har en tydlig identitet på marknaden. Med ett starkt varumärke blir det enklare att behålla befintliga resenärer och attrahera nya, då det är tydligt vilka mervärden resenärerna får. Ett starkt varumärke skapar kundlojalitet. Länstrafikens målsättning är att öka resandet med 50% till år Marknadskommunikation är ett strategiskt viktigt område för att nå målen i fördubblingsarbetet. Det krävs en tydlig och väl genomarbetad varumärkesplattform för att lyckas med kommunikationsarbetet och därmed lyckas bygga ett starkt varumärke. Vi upplever idag att vi inte har en tydlig identitet på marknaden. Mot bakgrund av detta ser vi att det finns ett behov av att ta fram en ny varumärkesplattform samt en ny grafisk profil. Detta för att lyckas med att bygga ett starkt varumärke och nå våra uppsatta mål. Länstrafikens nuvarande grafiska profil känns omodern och används inte längre som anvisning i det externa kommunikationsarbetet. Idag har vi helt enkelt ingen grafisk profil att förhålla oss till. Detta innebär att vi ger ett ganska spretigt och många gånger otydligt intryck. Vi har också sedan inträdet i Regionförbundet Södra Småland förändrat logotypen så till vida att denna fått tillägget En del av 1 (11) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

6 Dnr 11/ Regionförbundet Södra Småland. Dessutom behöver vi en ny grafisk profil inför kommande linjetrafikupphandling. Inför arbetet med vår nya grafiska profil var utgångspunkten att inte ändra på länstrafikens logotyp, utan att den bara ska få en uppfräschning. Detta innebar också att vår avsikt var att behålla En del av Regionförbundet södra Småland som ett tillägg till logotypen. Arbetet med att ta fram en ny varumärkesplattform består av tre delar: varumärkesundersökning, ny varumärksplattform och ny grafisk profil. 3. Varumärkesundersökning Syftet med varumärksundersökningen har varit att ta reda på hur olika målgrupper uppfattar Länstrafiken Kronoberg och hur målgrupperna ser på vår logotyp. Syftet har också varit att få fram underlag för det fortsatta arbetet med varumärkesplattformen och den grafiska profilen. Undersökningen har genomförts på följande sätt och med följande målgrupper: Fokusgrupper med sällanresenärer, ungdomar och pendlare Work shops med politiker, kontaktpersoner och tjänstemän Pappersenkät till entreprenörer och förare Webbenkät på vår hemsida Andra analyser och undersökningar t.ex. Kollektivtrafikbarometern Sammanfattande resultat Nedan presenteras de viktigaste och mest framträdande sakerna som kom fram i undersökningarna: Uppfattningen om våra värdeord och logotyp stämmer väl överens bland politiker, tjänstemän, och kontaktpersoner. Det framgår tydligt att vi har en tråkighetsstämpel och att vi saknar spets. Det finns en vilja bland politiker, tjänstemän och kontaktpersoner till att våga mer, men modet finns inte riktigt där. De värdeord man vill jobba med i framtiden är väl överstämmande med nuvarande, vilket visar på att det finns en bas i vår verksamhet som vi inte kan bortse ifrån. I vårt bildspråk vill grupperna se mer av våra mjuka värden samtidig som önska finns om mer dynamik. Sällanresenärerna har en negativ grundinställning och litar inte på trafiken. De söker trygghet och viktigt för dem är att trafiken är punktlig. Ungdomar har ett starkt miljöintresse och är intresserade av nya tekniska lösningar. De är negativa till förarnas bemötande. 2 (11)

7 Dnr 11/ Pendlarna är nöjda, men negativa till kollektivtrafiken. För denna grupp är säkerhet viktigare än miljön. De vill också gärna använda restiden effektivt t.ex. till att kunna arbeta. Sammantaget kan sägas att sällanresenärernas, ungdomarnas och pendlarnas viktigaste värden är Punktliga, positiva och säkra resor löser mitt transportbehov på ett miljömässigt, tidseffektivt och ekonomiskt sätt. För att öka resandet bland befintliga målgrupper bör vi förbättra kvaliteten i vår produkt, förbättra punktligheten, förbättra bemötandet, jobba på vårt imageproblem samt jobba mer med riktade kommunikationsinsatser. Synpunkterna på vår logga var mycket överensstämmande bland samtliga grupper i undersökningen: Det finns ett värde och en hög igenkänning i nuvarande logga. Dubbla avsändare ger en spretig och otydlig bild. Vem är egentligen avsändaren? Tillägget En del av Regionförbundet södra Småland tillför inget till Länstrafikens logga/varumärke. Svårt att förstå kopplingen. Det ifrågasätts varför En del av Regionförbundet södra Småland finns med överhuvudtaget. Tillägget bör tas bort för att öka tydligheten. Loggan känns omodern och föråldrad framförallt är det typsnitt på text och toningen som ger detta intryck. Fartkänslan är positiv och visar på rörelse. Loggan bör kompletteras med miljövärden. Det som kom fram i undersökningen kring länstrafikens identitet har sammanfattats i en identitetsplattform. 3 (11)

8 Dnr 11/ (11)

9 Dnr 11/ Historia Länstrafiken Kronoberg ansvarar för lokal och regional kollektivtrafik i Kronobergs län. Verksamheten är etablerad i länet sedan lång tid och det finns en god kännedom om kollektivtrafiken hos invånarna. Sedan 2007 är Regionförbundet södra Småland huvudman för verksamheten. Egenskaper Länstrafikens bussar och tåg körs idag av olika företag. Det finns en tydlig kvalitetsskillnad mellan de olika entreprenörerna. Detta innebär att kunderna får en ojämn kvalitet på sin reseupplevelse. Det finns även en tydlig statusskillnad mellan stadstrafik, regiontrafik och tågtrafik vilket ger en splittrad bild. Erbjudande Lokala och regionala resor inom samt till/från länet med ansvar för ett fungerande trafiksystem som möjliggör regional tillväxt. Växjö och stationsområdet är ett tydligt nav i trafiken. Det finns ett bra utbud av resmöjligheter för dem som befinner sig runt starka stråk. Kommer man utanför dessa är utbudet mindre. Inställning I grunden en pålitlig produkt som människor är ganska nöjda med. Det finns dock ett negativt glapp mellan image och den senaste reseupplevelsen. Både pendlare och ungdomar kan anses vara nöjda men negativa. Sällanresenärer saknar förtroende för produkten. Stadstrafiken har lägst status, regiontrafikens är högre och tågtrafikens högst. Målgruppens behov Samtliga målgrupper efterfrågar en pålitlig produkt med positiva egenskaper. Ungdomar vill ha en starkare miljöprofil och bättre tekniska kommunikationslösningar. Pendlare önskar komfort och möjligheter att utnyttja restiden. Sällanresenärer har en hög tröskel för att bli återkommande kunder. Logo och profil upplevs generellt lite tråkiga och i behov av förnyelse. Upplevt värde För ungdomarna finns starka inslag av miljövärden och möjligheter till transporter som ger frihet. Pendlare värderar punktlighet och bemötande mer än miljö. I regiontrafiken finns det personliga relationer både med förare och upphandlade bolag. Det finns även värden i att göra ett bekvämt och tryggt transportval och ett effektivt tidsutnyttjande. Särskiljande faktorer Länstrafiken Kronoberg är den största aktören som erbjuder kollektivåkande i regionen. Resorna är ekonomiskt fördelaktiga för de allra flesta. Rätt använd blir 5 (11)

10 Dnr 11/ resan tidseffektiv även om det inte alltid är det snabbaste ressättet. Överlag är det tryggare att åka med tåg och buss än med andra färdmedel. Personifiering Länstrafiken Kronoberg är en person som är stolt över det hon gör. Hon vill väl men har en stor arbetsbelastning och är dessutom beroende av att andra gör sitt bästa. Hennes ambition är att tillfredsställa alla krav som ställs vilket ibland resulterar i brister i utförandet. Hon är ganska traditionell i sina värderingar, värnar om trygghet och sparsamhet. Hon vill förändra sig men är lite osäker på hur hon ska möta framtiden. Förslag till förändring Utifrån undersökningen landar vi i fem konkreta förslag som vi bör genomföra för att stärka vårt varumärke Länstrafiken Kronoberg: 1. Ta fram en ny varumärkesplattform Detta är avsikten och det känns bra att även undersökningen stöttar detta. Att ta fram en ny varumärksplattform finns också med som en aktivitet i Kvalitetslyftet. Se vidare under punkt 4. Ny varumärkesplattform nedan. 2. Revidera vår logotyp Från början var avsikten att bara fräscha upp vår logotyp och göra den mer modern. Utifrån det som kom fram i undersökningen kommer vi att föreslå lite större förändringar. Se vidare under punkt 5 nedan. 3. Ta fram en ny, modernare grafisk profil Detta gör vi i samband med arbetet av varumärkesplattformen. Den nya grafiska profilen ska återspeglas i vår varumärkesplattform. 4. Genomföra en bred imagekampanj Detta gör vi när vi är helt klara med vårt varumärkesarbete. 5. Internt jobba vidare med kvalitetsförbättringar och bemötande. Redan idag jobbar vi hårt med kvalitetsförbättringar och bemötande. Vårt arbete med detta bygger på åtgärdsprogrammet Kvalitetslyftet, som pågår under perioden Ambitionen är att vi efter 2011 ska jobba vidare med Kvalitetslyftet del Ny varumärkesplattform Varumärkesplattformen blir vårt styrdokument som skall fungera som stöd i vårt utvecklings- och kommunikationsarbete. Varumärkesplattformen beskriver vad vi står för och vad vi vill vara i framtiden. Den beskriver också hur vi vill att vårt varumärke ska uppfattas av våra viktigaste målgrupper. 6 (11)

11 Dnr 11/ Förslaget är att varumärkesplattformen ska innehålla följande delar: vision, mission, värdeord, mål, målgrupper, personlighet samt löfte. Förslagen till de olika delarna är baserade på det arbete vi genomfört i varumärkesundersökningen samt diskussioner med styrgruppen. Vi är i dagsläget inte fullt färdiga med varumärkesplattformen. Vissa justeringar kan tillkomma i formuleringar och uttryck. Målet är att ha allting färdigt till styrelsens möte den 26 oktober. Vision: Vår vision beskriver vår långsiktiga målsättning med allt vi gör. Förslaget till ny vision lyder enligt följande: Länstrafiken Kronobergs vision är att vi ska ses som Det naturliga sättet att resa i södra Småland. I den nya visionen finns en tydlig koppling till vår övergripande vision Ett gott liv i södra Småland. Mission: Missionen beskriver syftet med vår verksamhet och vår mission skulle lyda enligt följande: Vi erbjuder attraktiva resor som skapar möjligheter för regionen att utvecklas och växa. Mål: Våra mål ska hjälp oss att styra mot visionen. De ska vara mätbara och fungera som en intern drivkraft. Vi ser att det finns två viktiga mål som vi på driftnivå bör arbeta med: Kvalitets- och volymmål per år och produktsegment. Marknadsandel per år och för trafiken som helhet Dessa mål kommer ev. att brytas ner i ytterligare mål beroende på vad vi kommer fram till i arbetet med trafikförsörjningsprogrammet. 7 (11)

12 Dnr 11/ Målgrupper De målgrupper vi valt att prioritera i vår kommunikation är grupper där vi ser att det finns en potential att öka resandet. Vi riktar oss till två grupper befintliga målgrupper och nya prioriterade målgrupper: Befintliga målgrupper: Befintliga pendlare Skolungdomar Sällanresenärer Nya prioriterade målgrupper Nya arbetspendlare år Ungdomar år Fritidsresenärer Värdeord: Våra värdeord beskriver kärnan i vår verksamhet. Orden ger oss vägledning i hur vi ska agera, men också hur vi vill bli uppfattade av våra kunder. Våra nya värdeord är: Betydelsefullt, Enkelt, Mänskligt, Tryggt, Modernt Betydelsefullt: Vårt uppdrag är betydelsefullt för att samhället ska fungera. Vi skapar möjligheter att resa som gör människors liv enklare. Enkelt: Det ska vara enkelt att förstå och enkelt att använda kollektivtrafiken. Mänskligt: Vi tar ett aktivt ansvar för miljön och vår gemensamma framtid. Vi visar omtanke och respekt i vårt dagliga arbete. Tryggt: Våra kunder ska kunna lita på oss och att vi utför det vi lovar. Blir något fel ställer vi alltid allt tillrätta så att kunden blir nöjd. Modernt: Vi följer utvecklingen i vår omvärld. Vi är nytänkande i både små och stora frågor., vilket gör att vi upplevs som moderna. Personlighet: Vår personlighet beskriver oss hur vi vill uppfattas av våra kunder om vi vore en person. Länstrafiken Kronoberg är en pålitlig och omtänksam person. Hon är lyhörd för omvärldens önskemål och löser människors resebehov på ett engagerat sätt. Position: Länstrafiken finns som en aktör på den offentliga marknaden, men vi agerar också på den fria marknaden under konkurrens. Detta betyder att vi bör inta en position där vi skapar nytta för både samhället och den enskilde individen. Med säkra, relevanta, prisvärda och tidseffektiva resor skapar vi såväl samhällsnytta som kundnytta. 8 (11)

13 Dnr 11/ Löfte: Vårt löfte är ett löfte till våra kunder och ska förmedla en känsla av vad det är vi gör. Vi gör livet enklare. Löftets innebörd: Vi gör det lättare för de allra flesta att klara vardagens transportbehov. Vi underlättar studie- och arbetspendling vilket är positivt för regionens tillväxt och utveckling. Vi gör det lättare för invånarna att utvecklas genom att lösa resebehovet till betydelsefulla upplevelser på fritiden. Vi håller det vi lovar. Vi bidrar till att skapa ett gott liv i södra Småland. 5. Ny grafisk profil Arbetet med ny grafisk profil och logotyp kommer i huvudsak att utgå från det som kom fram i varumärksundersökningen. Vi ser därmed fyra principer att jobba utifrån i vårt fortsatta arbete med vår grafiska profil och logotyp: Länstrafikens nya logotyp ska i sin form utgå från dagens logga. En tydlig igenkänning ska finnas kvar. Den nya loggan ska göras mer modern. Kopplingen till regionförbundet ska inte finnas med och visas i loggan, vilket betyder att tillägget En del av Regionförbundet södra Småland tas bort från loggan. Länstrafikens koppling till regionförbundet kommer att visas på andra sätt. Detta kommer att presenteras i det arbete som regionförbundet planerar att genomföra kring regionförbundets logga och kopplingen till övriga verksamheter. Idag visas kopplingen till regionförbundet och regionförbundets olika verksamheter på olika sätt. När det gäller designen av fordonen dvs. våra bussar kommer vi att ha en färg på bussarna i stadstrafiken och en färg på bussarna i regiontrafiken. Namnade stadsbussar. Växjö kommun, genom Bo Frank, har i en skrivelse till regionförbundet den 27 juni önskat att bussarna i Växjö stadstrafik ska döpas efter personnamn från och med trafikstart i juni Namnförslag fastställs av Växjö kommunstyrelse. Namnade regionbussar är inte aktuellt på grunda av att det praktiskt blir svårt att hantera det. 9 (11)

14 Dnr 11/ Reklam på/i bussarna I dagsläget har vi reklam utvändigt på bussarna i Växjö stadstrafik och vi har även invändiga fönsterskyltar. Försäljning av reklam sköts av ett externt bolag som heter Wallstreet AB. Länstrafiken får en fast ersättning om kr plus en rörlig ersättning om 25% på försäljningen som överstiger kr årligen. Bonusen har sällan betalats ut. Länstrafikens avtal med Wallstreet löper ut den 1 juni Länstrafikens bedömning är att vi när vi får nya fina bussar i stadstrafiken inte ska ha utvändig reklam på bussarna och inte heller invändiga fönsterskyltar. Vi bedömer att den ersättning vi fått för reklamen inte motsvarar det intrång reklamen gör på vårt varumärke. Vår entreprenör har också fått ett merarbete på grund av reklamen. I dag har vi fler länstrafikbolag som inte har någon reklam på bussarna t.ex. Kalmar Läns Trafik och Blekingetrafiken. I samband med nästa upphandling och trafikstart i juni 2013 är ambitionen att vi ska införa informationsskärmar i bussarna. Skärmar där vi kommer visa trafikinformation, reklam och ev. nyheter. Detta är ytterligare ett argument för att vi ska ta bort den utvändiga reklamen samt de invändiga fönsterskyltarna. 6. Ekonomi Kostnaderna för att ta fram den nya varumärksplattformen samt ny grafisk profil är beräknat till kr kr och ryms inom marknadsföringsbudgeten för Kostnader som uppkommer på grund av ändringar i logotyp och utformning av fordonen har vi i dagsläget ingen exakt kostnadsberäkning för, eftersom vi inte är färdiga med den grafiska profilen. Vår bedömning är dock att de ändringar som kommer att göras inte medför några större kostnadsökningar från de som ändå måste komma till i samband med den nya linjeupphand-lingen; - byte av ganska många hållplatstoppar kommer behöva genomföras då det blir ändringar i trafiken. På de hållplatstoppar som inte byts ut kommer vi att klistra på en dekal med ev. ny logga. - fordonen kommer i vilket fall som helst att få nya färger. - trycksaker, tidtabeller etc. ändras till den nya grafiska profilen efterhand och utformning av en ny hemsida täcks av marknadsbudgeten för (11)

15 Dnr 11/ Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår förbundsstyrelsen besluta - Att godkänna förslag till ny varumärkesplattform i enlighet med tjänsteskrivelsen daterad Att fastställa principerna för framtagandet av ny logotyp och design av fordonen i enlighet med tjänsteskrivelsen daterad Att stadsbussarna i Växjö från och med inte ska ha någon utvändig reklam på bussarna och inte heller några invändiga fönsterskyltar. - Att ge trafikdirektören i uppdrag att slutföra arbetet med varumärkesplattformen samt den grafiska profilen. 11 (11)

16

17 Styrelsen Ärende 5 b Linjetrafikupphandling principdiskussion Dnr 11/0139 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att Växjö kommun svarar för leverans av stadstrafikens hela drivmedelsbehov vilket innebär att Växjö att avgör om biogasen behöver kompletteras med naturgas. Att så mycket som möjligt av busstrafiken i Växjö samordnas i en gemensam depå. Att anbudsunderlaget skall utgå från att all trafik skall drivas med förnyelsebart drivmedel, samt att fortsätta utreda för- respektive nackdelar med att ha det som ett krav jämfört med en del av utvärderingsmodellen. Ärendet Arbetet med att ta fram ett anbudsunderlag för linjetrafiken pågår och styrelsen föreslås fastställa ett antal frågeställningar av mer principiell karaktär inför det fortsatta arbetet. Bifogade handlingar: - 93/11 Trafiknämnd - 119/11 Regionstyrelsen - 223/08 Regionstyrelsen - Tjänsteskrivelse

18 Dnr Clas Carlsson Tel: Principdiskussion Linjetrafikupphandling Ärendet Arbetet med att ta fram ett anbudsunderlag pågår nu för fullt och ett antal frågeställningar av mer principiell karaktär bör diskuteras för att erhålla vägledning inför det fortsatta arbetet. Bussgods Bussgods är i princip lika gammal företeelse som linjetrafiken. Syftet är att använda bussens lastutrymme för att transportera gods, i första hand till/från landsbygden. Det finns ett omfattande nät av bussgodsombud i länet. Den traditionella målgruppen har varit bilverkstäder i landsorten som erhåller reservdelar. Detta har sedan ersatts av mer konsumtionsorienterat gods. Bussgodset drevs i egen regi fram till därefter övertog Smartpak AB verksamheten, se bil 1. Avtalet med Smartpak AB är nu förlängt och sträcker sig till För att utföra bussgodstransporter krävs ett lastutrymme i fordonen. Det finns två typer av fordon i regiontrafiken (i olika storlekar): Normalbuss har lastutrymme med plats för bagage och gods och som har fler sittplatser men kräver en lift för att lyfta rullstolar in och ur bussen. Konkurrenssituationen är även klart bättre för normal (vanliga) bussar eftersom det är den fordonstypen som mindre entreprenörer helst vill ha, eftersom man ofta merutnyttjar fordonet för beställningstrafik på icke Länstrafiktid. Lågentré som inte har något lastutrymme men är lätta att stiga in och ur, då de inte har höga trappsteg vid in och utgång, men som har färre sittplatser(5-6 st) jämfört med en traditionell buss. När vi har färre sittplatser innebär det att vi antingen får acceptera stående, eller att det krävs fler fordon för samma trafik. 1 (4) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

19 Dnr Från Länstrafikens sida bedömer vi att båda fordonstyperna kommer att behövas. Skall vi transportera bussgods, något fler jämfört med om vi inte skall transportera bussgods. Det kan uppstå vissa svårigheter för Bussgods när den nya terminalen byggs, se World Trade center projektet. I dagsläget är bussgodsfrågan inte löst men den går rimligen att lösa inom projektet. Bussgods gav under många år ett överskott till Länstrafiken Kronoberg någon/några mkr. Detta har nu vänts till en beräknad förlust på 30 tkr för Inför upphandlingen är det en princip att ta ställning till om vi skall fortsätta med bussgodsverksamheten eller lägga ner den? Bussgods påverkar delvis omloppen, föraren måste ha tid att lasta i och ur godset ur bussen. Vissa turer är hårt belastat med gods. I anbudsunderlaget måste framgå om förarna skall utföra bussgodstransporter eller ej. Föreslås att vi lämnar bussgodsverksamheten från och med Biogas Stadstrafiken i Växjö skall drivas med biogas. Den produktion som Växjö kommun kan producera täcker inte stadstrafikens behov efter den planerade utökningen av systemet. Det finns då två sätt att lösa drivmedelsbristen. - Använda annat (förnyelsebart) drivmedel för den trafik som inte drivs med biogas. - Försöka att inledningsvis inköpa biogas eller naturgas till trafiken i avvaktan på att Växjö producerar mer biogas. Diskussioner om detta förs med andra kommuner. Växjö påtar sig att sörja för gasbehovet för hela stadstrafiken men det kan komma att innebära att naturgas används inledningsvis. Det förs även diskussioner med andra biogasproducenter om ett samarbete. Föreslås att låta Växjö svara för leverans av stadstrafikens hela drivmedelsbehov. Det blir upp till Växjö att avgöra om det kan förekomma naturgas. Depå För att driva stadstrafiken med biogas krävs en depå och distribution av gas. VÖFAB bygger nu om en sådan depå på Hammerdalsvägen. Stadstrafikens behov kan komma att uppgå till drygt 50 fordon, inklusive reserver. Det bedöms finnas samordningsmöjligheter mellan stadstrafik och andra trafikslag varför det är lämpligt att hänvisa så mycket som möjligt av trafiken i Växjö till den gemensamma 2 (4)

20 Dnr depån. Trafikutövarna får sedan dela på anläggningen och förutsättningar för detta framgår av anbudsunderlaget. Föreslås att så mycket som möjligt av busstrafiken i Växjö samordnas i en gemensam depå. Miljökrav, drivmedel Frågan är om vi skall kräva att alla fordon skall drivas med förnyelsebart drivmedel? I dagsläget är distributionen av RME så pass utbyggd att det är fullt realistiskt att ställa ett sådant krav. Frågan är sedan om det skall vara ett obligatoriskt krav eller viktas i utvärderingen? Det senare innebär att man sätter ett tak för hur stor merkostnaden får bli. Föreslås att anbudsunderlaget skall utgå från att all trafik skall drivas förnyelsebart drivmedel samt att fortsätta utreda för- respektive nackdelar med att ha det som ett krav jämfört med en del av utvärderingsmodellen. Bonus/viten I skolskjutsupphandlingen ingår ett antal viten som i princip även är tillämpliga på linjetrafiken. De bör dock kompletteras på någon punkt. I fördubblingsarbetet och de branschgemensamma diskussioner som förts har bonus/incitament lyfts fram som starka drivkrafter. Flertalet avtal för tåg- och linjetrafik innehåller idag olika former av incitament. Vår uppfattning är att delar av incitamentet bör (helst) styras till personalen men utan att detta medför en ökad skattebörda för företaget ( arbetsgivaravgifter). Incitaments delen bör inte vara så stor att man riskerar att räkna bort sig i anbudet, se DSB/First. Utan som ett komplement och ett verktyg för att uppnå hög kundnöjdhet och ett ökat resande. Föreslås att ett resandeincitament införs i intervaller och anpassat efter både små och stora företags förutsättningar. Ökar resandet med +3 % utgår ersättning med x öre/vagnkilometer. Ökar resandet med 5 % utgår en ersättning på y öre/vagnkilometer. Modellen innebär också att man sätter ett tak på hur stor ersättningen kan bli. En resandeökning innebär också ökade intäkter för Länstrafiken. Att koppla incitamentet till föraren bör också innebära en större vaksamhet om/när utrustningen inte fungerar och överhuvudtaget att visera biljetterna korrekt. Incitamentet bör även omfatta upplevd kundnöjdhet, ett inte helt perfekt mått men ändå en viktig del för att få en stark drivkraft mot en resandeökning. Kundnöjdheten mäts genom ombordmätningar. 3 (4)

21 Dnr Länet delas in i cirka tre delar, stadstrafiken i Växjö, regiontrafik väst och regiontrafik öst. Eventuell bonus fördelas efter kilometerproduktionen. Det sätts även ett tak för hur stor den bonusen kan bli. 4 (4)

22 Styrelsen Ärende 5 c Pågatåg Nordost södra Småland - Ombyggnad Växjö bangård Dnr 09/0193 Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att godkänna genomförandeavtal Växjö bangård i enlighet med upprättad handling. Ärendet Projektet Pågatåg Nordost omfattar del av ombyggnad Växjö bangård samt nya tågstopp i Gemla, Vislanda, Diö och Markaryd samt. Ombyggnaden av Växjö bangård inleds Ombyggnaden av Växjö bangård finansieras av Länstransportplanen, Trafikverket, Växjö kommun samt EU Småland och Öarna. Växjö kommun förskotterar Trafikverkets del av finansieringen. Förskotteringsavtalet mellan Växjö kommun och Trafikverket kompletteras med ett separat genomförandeavtal om 148,8 miljoner kronor. Genomförandeavtalet ska även undertecknas av Regionförbundet södra Småland som upprättare av Länstransportplanen och som projektägare för EU-projektet. Bifogade handlingar: - Genomförandeavtal Växjö bangård - Arbetsutskottets protokoll 206/11

23

24

25

26

27

28

29 Styrelsen Ärende 6 Teckningsrätt för plus- och bankgirokonto m.m. Dnr 11/0015 Förslag till beslut Regionsstyrelsen beslutar Att fastställa teckningsrätt för plus- och bankgiro m.m. för Regionförbundet södra Småland i enlighet med ekonomichefens skrivelse Tidigare fattade beslut i ärendet upphör därmed att gälla. Ärendet Förbundsstyrelsen beslutade , 25, att fastställa teckningsrätt för plusoch bankgirokonto m.m. Ekonomichefen har i skrivelse föreslagit revidering av tidigare beslut på grund av personalförändringar. Bifogade handlingar: - Ekonomichefens skrivelse Arbetsutskottets protokoll 207/11

30 Dnr 10/ Ulf Petersson Tel: 0470/ Tjänsteskrivelse - Teckningsrätt för plus- och bankgiro m.m. för Regionförbundet södra Småland Ärendet Tidigare beslut i förbundsstyrelsen , 25 beträffande teckningsrätt föreslås revideras enligt nedanstående: Kvittering av kontanta inbetalningar till Regionförbundet samt signering och bemyndigande av bank-, plusgiro- och bankgiro-anvisningar avseende hela Regionförbundet samt Länstrafiken Kronobergs e-handel skall tills vidare verkställas av Ulf Petersson, Lena Eriksson, Gun-Britt Ahlburg, Theodora Vernersson, Angelica Stallgård, Camilla Löfstrand, Annki König, Madeleine Parsland-L. och Christina Isacsson två i förening. Signering och bemyndigande avseende sjukreseadministrationen skall tills vidare verkställas av Anders Göranson, Björn Svensson, Susanne Löfstedt, Mari Nilsson och Lena Eriksson två i förening. Kvittering av rek, ass, paket samt övriga postförsändelser till Regionförbundet skall göras av Anders Göranson, Ulf Petersson, Mikael Söderberg, Maria Carpinisan, Annika Pettersson, Eva-Lena Klang, Benny Lindell eller Ulrika J Gustafsson. Regionförbundet södra Småland Videum Science park SE Växjö, Sweden Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se 1 (1)

31 Styrelsen Ärende 7 a Angående fullvärdig gymnasieexamen - avsiktsförklaring Dnr Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar Att godkänna av regiondirektören vidtagen åtgärd att underteckna avsiktsförklaring från Regionförbundet i Kalmar län och Regionförbundet Södra Småland avseende deltagande i ett gemensamt utvecklingsprojekt inom Socialfonden. Ärendet SKL har ombett regionerna att ingå i ett Europeiska socialfondsprojektet som avser stödinsatser för unga kvinnor och män som inte har fullföljt sin skolgång eller inte har fullvärdig gymnasieexamen. Regionerna ska i sin tur förankra arbetet med länets kommuner. Regionförbundet i Kalmar län och regionförbundet södra Småland avser att samarbeta i ärendet och de båda regiondirektörena har undertecknat en avsiktsförklaring avseende deltagande i ett gemensamt utvecklingsprojekt inom Socialfonden. SKL kommer att äga och driva projektet för regionernas räkning och även upphandla stödinstatserna. Föreslås att styrelsen godkänner av regiondirektören vidtagen åtgärd att underteckna avsiktsförklaring från Regionförbundet i Kalmar län och Regionförbundet Södra Småland avseende deltagande i ett gemensamt utvecklingsprojekt inom Socialfonden. Bifogade handlingar - Avsiktsförklaring SKL - Tjänsteskrivelse - Arbetsutskottets protokoll 208/11

32 Dnr Linda Vingren Tel: Tjänsteskrivelse - ESF-projekt kring Drop-outs Avbrott från gymnasiet Ärendet Sveriges kommuner och landsting (SKL) har initierat ett samverkansprojekt mellan SKL och ett antal intresserade regionförbund i syfte att aktivt minska utbildningsavbrotten i gymnasieskolan. Finansiering kommer att ske med ESFmedel och genom en upphandling inom socialfonden, där SKL står som anbudsgivare. Regionförbundet södra Småland tillsammans med Regionförbundet i Kalmar län föreslås gå in i projektet som en gemensam regional part. Projektidén är förankrad hos samtliga förvaltningschefer inom skolan i båda länen och de avser att komma in med skriftliga avsiktsförklaringar till respektive regionförbund inom kort. Bakgrund Två av de siffersatta målen i Europa 2020-strategin avser utbildning. Ett mål avseende utbildningsresultat som åtgärdar problemet med att ungdomar lämnar skolan i förtid genom att minska procentandelen personer med avbruten skolavgång till 10 % från nuvarande 15 %. Ett handlar om att minska andelen elever som lämnar ungdomsskolan i förtid. Sverige som nation har Europas högsta siffror vad beträffar drop-outs. SKL initierar på grund av detta en nationell satsning i ett regionalt ESF-projekt kring utbildningsavbrotten i gymnasieskolan. ESF-rådet upphandlar utvecklingsprojekt som inriktar sig på att förändra och förbättra 1 (3) Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

33 Dnr utbildningssystemen så att färre unga kvinnor och män hamnar i utanförskap, så kallade drop-outs. Projektidén riktar sig till stödinsatser till unga kvinnor och män år, som inte fullföljt sin skolgång och riskerar utanförskap. Projektidén bygger på ett samarbete med och aktiv medverkan från ett antal regionförbund/regionala kommunförbund som är intresserade av att genomföra en effektiv satsning på detta område. Arbetet är tänkt att respektive region diskuterar fram en regional målsättning, uttryckt i avbrottstal, utifrån en sammanvägning av de olika kommunernas egna ambitioner, och förutsättningar. Det handlar om att under en treårsperiod minska utbildningsavbrotten i gymnasieskolan med åtskilliga procentenheter. Utifrån dessa följer man sedan olika kommunernas strategier, tillvägagångssätt och resultat för att vinna erfarenhet om olika framgångsrika tillvägagångssätt. Det skall också finnas mekanismer som säkerställer att verksamheten förbättras i form av verkliga framsteg i verksamhet och resultat, inte bara att vissa uppsatta siffermål uppnås. SKL kommer att stödja kunskapsöverföring mellan regioner samt återkoppling på nationell nivå och till EU-nivå. Det hela är i sin tur tänkt att bedrivas inom ett större SKL-projekt kring ungas etablering i arbetslivet, kallat Unga till arbete. Satsningen är unik genom denna ihopkoppling mellan kommunal, regional och nationell nivå där huvudsyftet är att påverka utbildningssystemet. Skolverket och Ungdomsstyrelsen ser positivt på initiativet och kommer att aktivt följa projektet. Genomförande Regionförbundet södra Småland tillsammans med Regionförbundet i Kalmar föreslås vara en gemensam part och ses som en delprojektägare. Värdet av att samverka nationellt är stor och strukturen möjliggör det som regioner och kommuner är i behov av. Regionernas roll är att samordna mellan kommuner och SKL. Arbete handlar om att skapa handlingsutrymme och kraft i frågan så den regionala nivån kan påverkas. Tidsplan En ansökan från SKL och deltagande regioner lämnas in till ESF under början av oktober. Projektstart jan-feb 2012 och projektslut (3)

34 Dnr Kostnader SKL söker totat ca 100 milj. kr från ESF och medfinansiering från respektive kommuner och regioner blir i form av tid. Totalt för Kronoberg och Kalmar handlar det om ca 10 milj. kr i medfinansiering i form av tid och då räknas både elever och personals tid in, inga kontanta medel. Regionförbunden kommer att kunna få ersättning från SKL för att vara regional projektsamordnare. Konsekvensbeskrivning De ungdomar som inte fullföljer gymnasieskolan är en mycket utsatt grupp som riskerar att hamna i utanförskap och stå lång från arbetsmarknaden. Arbetet med att stötta dessa ungdomar är något som varje kommun måste utveckla, kan vi nationellt och regionalt göra en stor satsning och dra lärdomar av andra länder och regioner för att utveckla metoder och minska avhopp är det en stor vinst för hela regionen. Projektet medfinansieras av tid för deltagarna och regionförbunden kommer att kunna få ersättning för sina projektsamordningsuppdrag. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår styrelsen besluta Att godkänna förslag till avsiktsförklaring avseende projektet Drop-outs Avbrott från gymnasiet. Projektet i sin helhet är föremål för senare beslut i styrelsen. 3 (3)

35 (1) Avsiktsförklaring från Regionförbundet i Kalmar län och Regionförbundet Södra Småland avseende deltagande i ett gemensamt utvecklingsprojekt inom Socialfonden Europeiska socialfondsprojektet: Upphandlingen avser stödinsatser för unga kvinnor och män som inte har fullföljt sin skolgång eller inte har fullvärdig gymnasieexamen. Vi har tagit del av projektbeskrivning av förslag till samarbetsprojekt med Sveriges Kommuner och Landsting som anbudsgivare. Vi anmäler oss som samarbetspart och åtar oss att ställa kapacitet till anbudsgivarens förfogande för fullgörande i enlighet med projektbeskrivningen Kalmar Växjö Håkan Brynielsson Regiondirektör Regionförbundet i Kalmar län e-post: hakan.brynielsson@rfkl.se Peter Hogla Regiondirektör Regionförbundet Södra Småland e-post: peter.hogla@rfss.se Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: info@skl.se Org nr: