Praktiska Råd. greppa näringen. Grovfoderkvalitet effekt på klimat och ekonomiskt resultat. Vallen är motorn i mjölkproduktionen.

Transkript

1 Praktiska Råd grppa näringn Grovfodrkvalitt ffkt på klimat och konomiskt rsultat 2012 Nr 18 Sammanfattning Satsa på vallfodr md hög smältbarht = myckt nrgi Minska fodrkostnadn md 500 kr pr ko och år jämfört md att använda tt normalnsilag Minska din fodrstats klimatpåvrkan md 15 procnt gnom bättr vallfodr Nyckltal för bra vallfodr Smältbar organisk substans >75 % Nttonrgi >6,4 MJ/kg ts Råprotin gram/kg ts Fibr gram/kg ts indf <175 gram/kg NDF Tidigt skördat vallfodr ökar konsumtionn av grovfodr och minskar bhovt av protinfodr. Du kan samtidigt sänka din fodrkostnad md hundratals kronor pr ko och år och minska din fodrstats klimatpåvrkan md upp till 15 %. I dnna skrift får du information om hur olika vallfodrkvalittr påvrkar konomi och klimat samt visar på näringskrav för vallnsilagt för dina mjölkkor. Valln är motorn i mjölkproduktionn För att vi ska vara nöjda md n bilmotor vill vi att dn ska prstra myckt på n minimal bränslmängd. Bränslt till valln är kvävt och ffktivast sättt att få kväv till n vall är att blanda in baljväxtr och på så sätt utnyttja kvävfixringn.

2 Satsa på vallfodr md hög smältbarht Utmärkand för tt tidigt skördat vallfodr är framförallt dt höga nrgivärdt. Äldr fodrvärdringar angav nrgivärdt i omsättbar nrgi. I dt nya fodrvärdringssystmt NorFor bstäms iställt vallfodrts smältbarht dt vill säga dn organiska substansns smältbarht och rdovisas som nttonrgi. Variationn i smältbarht och andra näringsparamtrar framgår av tabll 1. Som framgår av tabll 1 är dt stor spridning i dn organiska substansns smältbarht. Målt bör vara att dn organiska substansns smältbarht ska övrstiga 75 procnt vilkt motsvarar 10,9 MJ omsättbar nrgi och 6,4 MJ ntto nrgi. Dtta gällr vid n askhalt på 75 gram pr kilogram ts. En högr askhalt minskar mängdn organisk substans. Stor variation i vallfodrts råprotininnhåll Vallns innhåll av råprotin styrs av flra faktorr; hur myckt baljväxtr som finns i vallblandningn, kvävgivan, antal skördar och skördtidpunktn. Vallfodrts råprotin halt får int vara för låg, då ökar kravt på protinkomplttring md kraftfodr. Ett bra riktmärk är att råprotinhaltn i totalfodrstatn till högmjölkar bör ligga omkring gram räknat på ts-basis för hla fodrstatn. Råprotinhaltn kan sdan succsivt sänkas ftr kornas laktationskurva. Till n sinko räckr dt md gram råprotin pr kilogram ts i totalfodrstatn. Dn övriga fodrstatn avgör också målt för vallns råprotininnhåll. Om valln komplttras md så kallad protinsänkar i fodrstatn till xmpl nrgirikt majsnsilag llr HPmassa (fodrmdl som har råprotinhaltr undr 100 gram pr kilogram ts) är dt bra att komplttra fodrstatn md tt vallfodr md högt råprotinnhåll. Ett vallfodr md högt råprotin innhåll liggr på > 170 gram råprotin pr kilogram ts. 10% sämsta Mdl värd 10% bästa Smältbarht organisk substans (%) Råprotin, g/kg ts NEL20 (MJ/kg ts) 5,6 6,1 6,5 AAT20 (g/kg ts) 77,4 83,2 89,2 PBV20 (g/kg ts) -2,1 21,9 45,5 Tabll 1. Rsultat från 1494 provr tagna år 2011 i nsilag från första skördn av blandvall. Nttonrgi, AAT och organisk substans för olika vallfodranalysr indlat ftr dn organiska substansns smältbarht.

3 Fibr gr båd struktur och nrgi i fodrstatn En dl av fibrn kommr att lösas snabbt i våmmn (våmlösligt NDF), n dl kommr att lösas i våmmn brond på hur läng fibrrna finns i våmmn och n dl är hlt osmältbar (indf). För lågt fibrinnhåll kan g problm md strukturn i fodrstatn md sämr idissland som följd och dtta kan inträffa vid xtrmt tidig skörd. Innhållt av NDF bör vara omkring gram pr kilogram ts i vallfodrt. Dn osmältbara fibrdln (indf) bör vara undr 175 gram indf pr kilogram NDF. Hyginisk kvalitt i vallfodr För att du ska få n lyckad nsilringsprocss är snabb inläggning, omsorgsfull packning och tät lagring viktigt att lyckas md. Dt gällr också att ha n förtorkning som är anpassad till dn typ av lagring du användr. Bra förutsättningar för n lyckad nsilring är att ha lättnsilrad grödor och n söndrdlning av grödan som frigör växtsaft som gr näring åt mjölksyrabaktrirna. För att du ska få n uppfattning om nsilagts hyginiska kvalitt finns dt flra sakr som du ska titta på. Färdigt nsilag md n ts halt på mindr än 35% ska ha ph värd < 4,2 Ammoniumkväv < 80 g/kg av totalkvävt Syror i dt färdiga nsilagt Ättiksyra <30 g/kg ts Mjölksyra mllan 30 och 120 g/kg ts

4 Kr Hög/mdl vallfodrkvalitt Hög/låg vallfodrkvalitt kg ECM kg ECM Figur 3. Skillnad i fodrkostnad mllan vallfodr md olika kvalitt vid två olika avkastningsnivår. Ekonomisk btydls av bättr vallfodr Vi har för att illustrra dn konomiska ffktn av olika vallfodrkvalittr bräknat fodrstatr för två olika avkastningsnivår, nämlign kilogram ECM och kilogram ECM. För nklhtns skull har vi basrat fodrstatrna på nsilag, havr/kornkross komplttrad md tt av fodrmarknadns vanligast kokoncntrat. Du kan s näringsvärd och prisr på d olika fodrmdln i tabll 2. För att du ska få tt vallfodr md n hög smältbarht måst du skörda så tidigt som möjligt. Dt innbär att ts-avkastningn blir lägr jämfört md n snar skörd. Därför blir prist något högr för vallfodr md hög smältbarht. Å andra sidan innbär dt att dt finns möjlight att ta flr skördar undr hla växtodlingsäsongn så dn totala ts-skördn för säsongn kan ändå bli jämförbar. Dt är svårt att xakt bräkna vallfodrprist, hlst ska dt göras på gårdsnivå för att få fram d rätta siffrorna. Ett tidigar skördat vallfodr innbär int bara bättr näringsvärd utan också tt smakligar fodr vilkt innbär att vallfodrkonsumtionn ökar. Fodrkostnadn förbättras rjält när vallfodrt är tidigar skördat och har hög smältbarht. Om vi jämför vallfodrt md dn bästa kvalittn md dt mdlgoda vallfodrt är förtjänstn ungfär 500 kr pr ko och år oavstt vilkn avkastningsnivå vi räknar på. Jämförs dt bästa vallfodrt md dt sämsta vallfodrt är skillnadn åtminston dubblt så stor vid avkastningn kilogram ECM. Skillnadn mllan dt bästa och dt sämsta vallfodrt är btydligt störr vid avkastningn kilogram ECM (S Figur 3). En hög vallfodr konsumtion är också bra för djurhälsan. Smältbarht, procnt Råprotininnhåll Gram pr kilogram torrsubstans Pris kronor pr kilogram Ensilag, låg smältbarht 71 % 127 g/kg ts 1,30 kr/kg ts Ensilag, mdlsmältbarht 75 % 141 g/kg ts 1,40 kr/kg ts Ensilag, hög smältbarht 80 % 154 g/kg ts 1,50 kr/kg ts Havr/kornkross Koncntrat 1,60 kr/kg 3,20 kr/kg Tabll 2. Näringsvärd och pris för använda fodrmdl.

5 Carbon Footprint mjölkns klimatavtryck Dt totala utsläppt av växthusgasr som avgår för att producra n vara dfiniras som produktns Carbon Footprint (CF). Att bräkna mängdn växthusgasr som avgår vid produktionn av mjölk är n utmaning. När CF bräknas för mjölk brukar gränsn sättas vid gårdsgrindn vilkt innbär att utsläpp som förädling llr distribution ftr gårdn int räknas md. D produktr som producrats för gårdn tar md sig d utsläpp som sktt vid odling på annan plats och vid industriprocssr som lustgasavgång och nrgiförbrukning vid till xmpl minralgödsltillvrkning och utsläpp vid odling av protinfodr. Summan av d utsläpp som sktt vid produktion av insatsproduktr och på själva gårdn liggr sdan till grund för bräkning av Carbon Footprint pr kilogram mjölk och kött som lämnar gårdn. Dn största källan till växthusgasutsläpp skr vid fodromvandlingn då mtan bildas som n övrskottsprodukt vid cllulosaspjälkningn. I själva odlingn skr utsläpp av lustgas från åkrmark och koldioxid från organogna jordar vilkt har stor btydls. Dt skr ävn förlustr av mtan och lustgas i stall- och gödsllagring. El- och dislförbrukning liksom produktion av nsilagplast och bkämpningsmdl står för n förhållandvis litn dl av utsläppn. Klimatpåvrkan Vid bräkning av Carbon Footprint (CF) från samma fodrstatr som vi använd i d konomiska bräkningarna förutsatt vi att mtanavgångn från kon är obrond av fodrstat vid samma mjölkavkastning. D bräknad fodrstatrna används undr stallpriodn som i vårt xmpl är 8 månadr. CF för d olika fodrmdln visas i tabll 3. I jämförlsn har vi använt samma CF för nsilagt obrond av skördtidpunkt ftrsom dt än så läng int finns bräkningar för olika typr av nsilag. CF för koncntratt bror framförallt på hur många procnt sojamjöl som ingår. CF för 1 kilogram sojamjöl är övr 0,8 kilogram koldioxidkvivalntr (CO 2 ) och då ingår int ffktn av avskogning i dn bräkningn. Inkludras ffktn av avskogning blir CF för sojamjöl minst 4 kilogram CO 2. Dtta skull mdföra att CF för koncntratt blir övr 1 kilogram CO 2 iställt för 0,515 kilogram som vi angr här ndan. Orsakn till att vi int tagit md ffktn av avskogningn i bräkningarna för sojamjöl är att forskarna int är övrns om bräkningssättt. Dt innbär att CF för båd sojamjöl och koncntrat som innhållr sojamjöl är undrskattad. Fodrmdl Ensilag Havr/korn kross Koncntrat Carbon Footprint CF gram pr kilogram fodrmdl llr gram pr kilogram ts 281 g/kg ts 459 g/kg 515 g/kg Tabll 3. CF från 1 kilogram fodrmdl (Källa: SIK s fodrdatabas).

6 Fodrmdl Tidigt skördat vallfodr Hög smältbarht Kg CO 2 Normalt vallfodr Kg CO 2 Snt skördat vallfodr Låg smältbarht Kg CO 2 Ensilag Spannmålskross Koncntrat Summa Tabll 4. CF från d olika fodrstatrna, 8 mån stallpriod. Enbart invrkan av fodrodlingns påvrkan. Mjölkavkastning kg. Skillnad i CF för d olika fodrstatrna framgår av tabll 4. Fodrstatn som basras på dt tidigt skördad nsilagt har ungfär 15 procnt lägr CF jämfört md fodrstatn som utgår från dt sämsta nsilagt. Dt bror på att dt går åt mr kraftfodr i fodrstatn md sämr nsilag. För n bsättning md 100 kor innbär skillnadn mllan dt bästa och dt sämsta nsilagt ungfär 38 ton CO 2. Dt är ungfär vad n bil avgr undr mil. Dt motsvarar cirka 5 procnt av mjölkgårdns totala utsläpp av växt husgasr. Fodrspill och dålig fodrstyrning ldr också till högr utsläpp. Dt är därför viktigt att ha koll på hla fodrkdjan på mjölkgårdn. Ordförklaring ts = torrsubstans. Är dn mängd torrt matrial som åtrstår ftr fullständig torkning av matrialt Mängd organisk substans i fodr = torrsubstansn minus mängdn aska i fodrt Aska = åtrstodn ftr organiska ämnns förbränning, minralämnn, här ingår ävn mdföljand jord, sand och andra ick brännbara ämnn Nttonrgi = nrgi i fodr minus nrgi från träck, urin, tarmgasr och minus dn nrgi som används för fodrsmältning, upptag och omsättning Omsättbar nrgi = nrgi i fodr minus nrgi i träck, urin och tarmgasr AAT = aminosyror absorbrad i tunntarmn Källor Hallén Landin, J., Emanulsson, M., Pauly, T, Spörndly, R. & Lindbrg, H. 2004/11. Hyginisk kvalitt i nsilag. Svnsk Mjölk. Swnsson, C. Hnriksson, M. & Modin Edman A-K Klimatsmart svnsk mjölkproduktion. Forskning Spcial nr 9, Svnsk Mjölk. Fodrstatsbräkningarna är utförda av Carin Clason, Växa Svrig. Txt: Christian Swnsson Foto: Jann Andrsson NEL20 = standardfodrvärd för nttonrgi laktation vid 20 kg ts-intag AAT20 = standardfodrvärd för AAT vid 20 kg ts-intag PBV20 = standardfodrvärd för protinbalans i våmmn vid 20 kg ts-intag CO 2 = koldioxidkvivalntr, mått på utsläpp av växthusgasr som tar hänsyn till att olika gasr har olika förmåga att bidra till växthusffktn Praktiska Råd är n skriftsri inom Grppa Näringn för handfasta råd kring produktion och miljö. Rådgivningsoch informationsprojktt Grppa Näringn är tt samarbt mllan Jordbruksvrkt, länsstyrlsrna, LRF och förtag inom lantbruksnäringn. Du når oss på: tl ,