Tio år med svensk folkhälsopolitik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tio år med svensk folkhälsopolitik"

Transkript

1 Tio år med svensk folkhälsopolitik Folkhälsoarbete organiserat av kommuner, landsting, regioner, länsstyrelser, myndigheter och ideella organisationer

2 Tio år med svensk folkhälsopolitik Folkhälsoarbete organiserat av kommuner, landsting, regioner, länsstyrelser, myndigheter och ideella organisationer

3 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2013, R 2013:03 ISSN ISBN (pdf) ISBN (print) OMSLAGSFOTO: Photos.com, Thinkstock FOTO INLAGA: Photos.com GRAFISK PRODUKTION: AB typoform TRYCK: Davidsons Tryckeri AB, Växjö, 2013

4 Innehåll 4 Förord 5 Definitioner av begrepp 8 Sammanfattning 10 Summary 12 Inledning Bakgrund 13 Utvecklingen av hälsans bestämningsfaktorer Metod 28 Resultat Kommuner tio år med Sveriges folkhälsopolitik 28 Länsstyrelser tio år med Sveriges folkhälsopolitik 44 Landsting och regioner tio år med Sveriges folkhälsopolitik 49 Myndigheter tio år med Sveriges folkhälsopolitik 62 Ideella organisationer tio år med Sveriges folkhälsopolitik Diskussion 78 Avslutande reflektioner 79 Referenser 84 Bilaga 1

5 Förord Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att analysera och följa upp folkhälsomålet och de elva målområdena som ingår i Sveriges folkhälsopolitik (Regeringens proposition 2002/03:35). Den första folkhälsopolitiska rapporten gavs ut år 2005 och den andra i november Rapporterna ger regeringen dels en överblick över folkhälsans utveckling, dels rekommendationer för framtida satsningar. Glädjande nog kan vi konstatera att många av våra rekommendationer har uppmärksammats i regeringens strategiska val och prioriteringar inom folkhälsoområdet. Syftet med den här rapporten, som bygger på flera enkätundersökningar, är att beskriva hur det övergripande folkhälsomålet och de elva målområdena genomsyrar folkhälsoarbetet i Sverige under perioden I undersökningarna har vi fokuserat på planering, genomförande, prioritering och uppföljning av olika folkhälsoinsatser. Resultatet visar att folkhälsopolitiken har underlättat för kommuner, landsting och regioner att bedriva ett systematiskt folkhälsoarbete. Många goda exempel visar att folkhälsopolitiken används som ett verktyg för att prioritera arbete som skapar förutsättningar för en god hälsa bland grupper med sämre livsvillkor. Men, resultatet visar också att det efterfrågas mer nationellt samlade data som beskriver bestämningsfaktorernas utveckling på lokal nivå, tydligare mål för folkhälsoarbetet och bättre styr- och ledningssystem på olika nivåer. Vår förhoppning är att rapporten ska ge ett bra underlag för politiker och beslutsfattare inför kommande politiska strategiska val och prioriteringar när det gäller satsningar som kan förbättra framtidens folkhälsa. Projektledare och författare har varit Marlene Makenzius. Kvalificerad utredare Kontie Moussa, har författat kapitlet om folkhälsans utveckling i befolkningen. Ansvarig avdelningschef har varit Anna Bessö. Utredarna Mikael Nordberg och Mona Lakso samt experterna Anita Linell och Sven Bremberg har arbetat fram frågorna i enkäten. Professor Johan Hallqvist vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet har genomfört den vetenskapliga granskningen av rapporten. Vi vill rikta ett särskilt tack till de kommuner, landsting, regioner, länsstyrelser, myndigheter och ideella organisationer som deltagit i enkätundersökningarna. Höga svarsfrekvenser visar på ett starkt engagemang i folkhälsoarbetet. Östersund, maj 2013 Sarah Wamala Generaldirektör 4 TIO ÅR MED SVENSK FOLKHÄLSOPOLITIK

6 Definitioner av begrepp Bestämningsfaktorer för hälsa Bestämningsfaktorer för hälsa är faktorer i människors levnadsförhållanden som bidrar till hälsa och ohälsa. Det finns olika sorters bestämningsfaktorer som övergripande handlar om livsvillkor, levnadsvanor och strukturella faktorer. Exempel på faktorer som påverkar livsvillkoren är kön, arv, ålder, utbildning, sysselsättning och boendemiljö. Motion och tobaks- och alkoholvanor är exempel på levnadsvanefaktorer. Strukturella bestämningsfaktorer är hur samhället är organiserat, exempelvis hur välfärdspolitiken är utformad. Det innebär att bestämningsfaktorer kan både öka och minska risken för ohälsa (Dahlgren & Whitehead, 1992). Folkhälsa Folkhälsa är ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd, det tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa bör således innebära att hälsan är så jämlikt fördelad som möjligt bland olika grupper i samhället (World Health Organization [WHO], 2008). Folkhälsoarbete Folkhälsoarbete kallas även för hälsofrämjande arbete. Det innefattar planerade och systematiska insatser för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Folkhälsoinsatserna kan bedrivas av många olika samhällsaktörer och riktas till hela samhället, grupper och individer. Fokus ligger på friskfaktorer och skyddsfaktorer, som håller människor friska och främjar välbefinnande och livskvalitet (Janlert, 2000). Hållbar utveckling Hållbar utveckling är ett begrepp som ansluter till folkhälsobegreppet. Begreppet användes av Brundtlandkommissionen och definieras som en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina egna behov (Keeble, 1987; Kommission för ett socialt hållbart Malmö, 2013). En hållbar utveckling i samhället har tre dimensioner som är beroende av varandra: Ekonomisk ekonomiska resurser, tillväxt och utveckling. Social aspekter av människors behov och utveckling, sociala resurser och fattigdomsbekämpning TIO ÅR MED SVENSK FOLKHÄLSOPOLITIK 5

7 Miljö yttre förhållanden som påverkar allt liv, som luft, vatten, mark, naturresurser, samt människans samspel mellan dessa. Miljön är överordnad de andra dimensionerna. Hälsa Enligt WHO:s definition är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaron av sjukdom och handikapp. Hälsa inbegriper fyra positiva värden: långt liv, friskt liv, rikt liv och jämlikt liv. I definitionen betonas att en god hälsa ska ses som en resurs för samhället och dess individer och inte som ett mål i sig (World Health Organization [WHO], 2008). Hälsofrämjande hälso- och sjukvård En hälsofrämjande hälso- och sjukvård ställer krav på samverkan med andra samhälleliga aktörer då många viktiga arenor ligger utanför ramen för hälso- och sjukvården. En hälsoorientering av hälso- och sjukvården innebär att man inte definierar hälsa enbart i biologiska och medicinska termer utan tar hänsyn till individens egenupplevda hälsa och välbefinnande. I ett hälsoorienterat förhållningssätt ingår även att arbeta med den egna psykosociala arbetsmiljön inom hälso- och sjukvården (Statens folkhälsoinstitut, 2011b). Riskfaktorer, friskfaktorer och skyddsfaktorer Riskfaktorer ökar risken för ohälsa och friskfaktorer och skyddsfaktor främjar hälsa och förebygger ohälsa. Exempel på riskfaktorer är rökning och arbetslöshet. Exempel på friskfaktorer är fysisk aktivitet och trivsel i skolan, medan god ekonomi och nära relationer är exempel på skyddsfaktorer. Friskfaktorer och skyddsfaktorer är utgångspunkterna för det hälsofrämjande perspektivet (Dahlgren & Whitehead, 1992; Janlert, 2000). Styr- och ledningssystem Med styr- och ledningssystem menar vi i denna rapport de som styr och leder folkhälsoarbetet på lokal och regional nivå. En viktig förutsättning för det framtida hälsofrämjande arbetet och för att prioriteringar ska få genomslag är att arbetet låter sig styras av centralt framtagna rekommendationer och riktlinjer. Lika viktigt är det att skapa former för att öka personalens inflytande och möjligheter att påverka hur verksamheten ska nå målen (Jönsson, Arvidsson, Levin, & Rehnberg, 2004; Statens folkhälsoinstitut, 2011b). Det innebär att styr- och ledningssystemen i sin tur måste styras av hälsofrämjande perspektiv som möjliggör för individer, grupper, organisationer och samhällen att öka kontrollen över de faktorer som påverkar hälsan och därigenom förbättra den (Forslin, Rooth Moller, Andersson, Sohlberg, & Tillgren, 2012). 6 TIO ÅR MED SVENSK FOLKHÄLSOPOLITIK

8 Sveriges folkhälsopolitik Hösten 2000 överlämnade Nationella folkhälsokommittén sitt slutbetänkande Hälsa på lika villkor nationella mål för folkhälsan (SOU 2000:91) till regeringen. Våren 2003 fattade riksdagen beslut om ett övergripande nationellt mål och elva målområden för det samlade folkhälsoarbetet (Regeringens proposition 2002/03:35). Ett tydliggörande av målen görs våren 2008 i En förnyad folkhälsopolitik, men den övergripande målstrukturen bevarades (Regeringens proposition 2007/08:110). År 2012 inkom skrivelsen som förtydligar att den enskilde ska få hjälp att sköta sin hälsa genom en effektiv samverkan mellan offentliga, privata och civilsamhällets aktörer (Skr. 2011/12:166). Förverkligandet av en sådan politik vilar på fem viktiga byggstenar: Start goda uppväxtvillkor för barn och unga. Stöd som underlättar hälsosamma val. Skydd effektivt och säkert skydd mot hälsohot. Samverkan gemensamt ansvar för en god hälsa. Stärkt kunskapsstyrning sprida kunskap om metoder som fungerar. TIO ÅR MED SVENSK FOLKHÄLSOPOLITIK 7

9 Sammanfattning och utgår från det övergripande nationella målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen (Regeringens proposition 2002/03:35). Centralt för regeringen och andra folkhälsoaktörer på nationell, regional och lokal nivå, är genom uppföljningar få ökad kunskap om hur olika insatser påverkar hälsan i befolkningen. Statens folkhälsoinstitut har uppdraget att följa utvecklingen av hälsans bestämningsfaktorer och att utvärdera insatserna på folkhälsoområdet. Syftet med den här rapporten, som bygger på flera enkätundersökningar, är att beskriva hur det övergripande folkhälsomålet och de elva målområdena genomsyrar folkhälsoarbetet i Sverige under perioden I undersökningarna har vi fokuserat på planering, genomförande, prioritering och uppföljning av olika folkhälsoinsatser. Resultatet visar att folkhälsopolitiken har underlättat ett systematiskt folkhälsoarbete bland majoriteten av de svarande kommunerna, landstingen och regionerna. Det är vanligare att man använder det övergripande folkhälsomålet och de elva målområdena i planeringen av folkhälsoinsatserna än i uppföljningen. Hälften av de svarande myndigheterna och ideella organisationerna hade god kännedom om Sveriges folkhälsopolitik, men få anser att folkhälsopolitiken underlättar deras arbete. Folkhälsopolitikens övergripande mål och de elva målområdena används i begränsad omfattning i planering och uppföljning av myndigheters och ideella organisationers arbete. Men, alla myndigheterna och ideella organisationerna som har svarat prioriterar särskilt utsatta grupper, framför allt barn, unga och äldre. Folkhälsopolitiken är tvärsektoriell Målområden som kommuner, landsting och regioner har prioriterat särskilt i folkhälsoarbetet under de senaste nio åren är barns och ungas uppväxtvillkor delaktighet och inflytande i samhället hälsofrämjande hälso- och sjukvård fysisk aktivitet matvanor och livsmedel sexualitet och reproduktiv hälsa förebyggande arbete med alkohol och tobak. 8 TIO ÅR MED SVENSK FOLKHÄLSOPOLITIK

10 Resultatet visade i flera fall på systematiskt arbete och framsteg i det lokala och regionala folkhälsoarbetet inom delar av de tre strategiska områdena: Goda uppväxtvillkor, Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor och Alkohol, narkotika, tobak, dopningsmedel och spel. Välfärdsbokslut, föräldrastödsinsatser och Socialstyrelsens sjukdomsförebyggande riktlinjer är exempel på insatser som under de senaste åren fått ett starkt genomslag på kommunal och regional nivå. I den här rapporten beskrivs flera exempel på tvärsektoriell samverkan mellan olika folkhälsoaktörer. Men, utrymme finns för att vidareutveckla samverkansformer mellan olika folkhälsoaktörer i tydliga nationella styrdokument. Länsstyrelserna har prioriterat målområdesbaserat arbete och inriktningen för politiken är alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) i länen och regionerna. Den nya ANDT-strategin är en viktig motor i arbetet och målsättningen är att utveckla ett strukturerat, långsiktigt och kunskapsbaserat lokalt ANDT-arbete. Hälften av kommunerna och flertalet av landstingen och regionerna använder specifika indikatorer för att mäta sina mål för folkhälsoarbetet. Många i enkätundersökningen efterfrågade fler mätbara mål för sin egen verksamhet, data på lokal nivå och på stadsdelar, som är jämförbara med utvecklingen i resten av riket. Bättre styr- och ledningssystem på olika nivåer var också något som ansågs vara viktigt för att utveckla uppföljningen av folkhälsoarbetet. Avslutande reflektioner Medverkan i undersökningen och exemplen som beskrivs visar på ett stort engagemang bland viktiga folkhälsoaktörer på alla nivåer. Folkhälsopolitiken har underlättat ett systematiskt folkhälsoarbete bland majoriteten av de svarande kommunerna, landstingen och regionerna. Folkhälsopolitiken används som ett verktyg för att prioritera insatser, ofta i samverkan med andra folkhälsoaktörer, för att ska skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Regionalt och lokalt pågår ett systematiskt folkhälsoarbete inom delar av de tre strategiska områdena: Goda uppväxtvillkor, Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor, samt Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Folkhälsopolitikens övergripande mål och de elva målområdena används oftare som stöd i planeringen av folkhälsoinsatserna än i uppföljningen av dem. Förbättringsområden som aktörerna själva lyfter, är behov av tydliga delmål för folkhälsoarbetet samt att utveckla uppföljningssystem. TIO ÅR MED SVENSK FOLKHÄLSOPOLITIK 9

11 Summary Ten years of Swedish public health policy of public health is multi-sectorial and is based on the overarching national objective of creating societal prerequisites for good health on equal terms for the entire population. The focus for the government and other public health stakeholders at national, regional and local level is to gain more knowledge, by means of follow-up activities, of how different interventions affect the population s health. One of the tasks of the Swedish National Institute of Public Health is to monitor the development of health determinants and evaluate public health interventions. The purpose of the report is to describe how the overarching public health objective and the 11 objective domains permeate the public health efforts during the period The survey highlights how public health practice is systematised through setting up priority areas, planning and monitoring at local, regional and national levels. The results show that the public health policy has facilitated systematic public health activities in most municipalities, county councils and regions. It is more common to use the overarching public health objective and the eleven objective domains in the planning rather than in the monitoring of public health interventions. Half of the authorities and non-profit organisations that responded to the survey stated that they had good knowledge of Sweden s public health policy, but few of them stated that the public health policy has facilitated their work to enhance population health. The overarching aim of the public health policy and the objective domains is used to a limited extent in the planning and following up of authorities and non-profit organisations work. However, all of the authorities and non-profit organisations that responded to the survey prioritise particularly vulnerable groups, first and foremost children, young people and the elderly. Objective domains given particular priority in public health efforts by municipalities, county councils and regions over the last nine years are: The overarching aim conditions during childhood and adolescence participation and influence in society health-promoting health services physical activity eating habits and food sexuality and reproductive health prevention on alcohol and tobacco. In many cases the results show systematic work and progress in local and regional public health efforts in all aspects of the strategic areas Good Living Conditions, 10 TIO ÅR MED SVENSK FOLKHÄLSOPOLITIK

12 Health-promoting Living Environments and Living Habits, and prevention of Alcohol, Illicit Drugs, Doping, Tobacco and Gambling. Welfare balance sheets, parental support and the Swedish National Board of Health and Welfare s National Guidelines for Methods of Preventing Disease are examples of interventions that have had a very strong impact on the municipal and regional level over the past ten years. Examples of broad, cross-sectorial collaboration that encompass municipalities, county councils, regions, authorities, local and regional organisations, trade and industry, universities and civil society are described. Nonetheless, there is still room for development of different forms of collaboration. The county administrative boards have prioritised public health efforts based on the objective domains focusing on alcohol, illicit drugs, tobacco and doping (ANTD) in the counties and regions. The new ANTD strategy is an important motor for work in this area and the objective is to develop structured, long-term, knowledge-based local ANTD activity. Half of the municipalities and most of the county councils and regions use specific indicators to measure their public health efforts goals. Seven of the ten authorities that responded and ten of the 36 non-profit organisations use indicators that are relevant to the public health policy to monitor and measure their goals. This is in line with the attempts to establish goals and data for their own activities and for the local and city district levels that can be compared with development in the rest of the country. Improved control and management systems at different levels were also considered important to develop the monitoring of public health efforts. Summarising reflections The high participation rates in the survey and the examples described show that there is a high level of engagement among important public health actors at all levels to enforce the national public health policy. The majority of respondents (municipalities, county councils and regions) change to demonstrate that the national public health policy has facilitated systematic public health praxis. The national public health policy has been used as a tool, often in collaboration with other public health stakeholders, to prioritise efforts to create societal conditions for good health on equal terms for the entire population. Systematic public health efforts are being made regionally and locally in the three strategic areas: Good living conditions, Health-promoting living environments and living habits, and Alcohol, Illicit drugs, Doping, Tobacco and Gambling. The overarching public health aim and the eleven objective domains are used more often in the process of planning than in the monitoring public health efforts. Areas of improvement identified by stakeholders are a need for clear targets and a monitoring system for public health practise. TIO ÅR MED SVENSK FOLKHÄLSOPOLITIK 11

13 Inledning regeringens uppdrag att följa upp, analysera och utvärdera den nationella folkhälsopolitiken (Regeringens proposition 2007/08:110). Det övergripande målet för arbetet med folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Utgångspunkten för folkhälsoarbetet i Sverige är de elva övergripande målområdena för folkhälsa som beslutades av riksdagen 2003 (Regeringens proposition 2002/03:35). De elva målområdena för Sveriges folkhälsopolitik är Statens folkhälsoinstitut har 1. delaktighet och inflytande i samhället 2. ekonomiska och sociala förutsättningar 3. barns och ungas uppväxtvillkor 4. hälsa i arbetslivet 5. miljöer och produkter 6. hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. skydd mot smittspridning 8. sexualitet och reproduktiv hälsa 9. fysisk aktivitet 10. matvanor och livsmedel 11. tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. Folkhälsa handlar därmed om allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället. För att presentera en mer övergripande bild av de olika målområdena har vi i denna rapport valt att sammanföra de elva målområdena till tre strategiska områden som användes i Folkhälsopolitisk rapport 2010 (Statens folkhälsoinstitut, 2010b). Dessa tre är Goda livsvillkor, Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor samt Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (ANDTS). De tre strategiska områdena baseras på att de tre första målområdena gäller faktorer på samhällsnivå, medan övriga åtta främst berör faktorer i människors livsmiljöer eller fokuserar på en viss levnadsvana. Det finns många myndigheter som mer eller mindre arbetar med de elva målområdena, men Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att följa upp, analysera och utvärdera den målbaserade folkhälsopolitiken. Syftet med den här rapporten är att beskriva hur det övergripande folkhälsomålet och de elva målområdena genomsyrar folkhälsoarbetet bland lokala, regionala och nationella folkhälsoaktörer. Redovisningen bygger på resultat från enkätundersökningar bland representanter från kommuner, landsting och regioner, länsstyrelser, 12 TIO ÅR MED SVENSK FOLKHÄLSOPOLITIK

14 myndigheter som har folkhälsouppdrag och ideella organisationer. Fokus i undersökningarna har varit på planering, genomförande, prioritering och uppföljning av folkhälsoinsatser under perioden Rapporten vänder sig i första hand till politiker och beslutsfattare som arbetar på nationell, regional och lokal nivå, men även praktiker och sakkunniga. Vår förhoppning är att rapporten ska ge ett bra underlag för politiker och beslutsfattare inför kommande politiska strategiska val och prioriteringar när det gäller satsningar som kan förbättra framtidens folkhälsa. Bakgrund Internationellt perspektiv Begreppet globalisering används för att beskriva de ekonomiska, sociala och politiska samband som finns världen över. Globaliseringen påverkar mer eller mindre alla länder och alla människor. Ambitionen att minska ojämlikheten i befolkningens hälsa vilar på en global värdegrundsuppfattning om att hälsa är en mänsklig rättighet Alla människor ska ha möjlighet och stöd för att uppnå sin fulla hälsopotential samt välbefinnande (Marmot & Wilkinson, 2006; World Health Organization [WHO], 2008). Att upp-nå denna vision anses som en av de största hälsopolitiska utmaningarna i modern tid. Ett skäl att arbeta för en jämlik hälsa är att en god hälsa i befolkningen är en drivkraft för den allmän na samhällsutvecklingen, en viktig faktor för social och ekonomisk utveck ling (Marmot & Wilkinson, 2006). De hälsoproblem som rika och fattiga länder har är alltmer likartade, och de måste lösas. Världshälsoorganisationen (WHO) tillsatte 2005 Kommissionen för sociala bestämningsfaktorer för hälsa (Marmot & Wilkinson, 2006). Dess uppgift är att påvisa möjligheter att uppnå jämlikhet i hälsa och att verka för en global mobilisering. Under arbetets gång har flera länder och organ anslutit sig som samarbetspartner till kommissionen, inklusive Sverige. Kommissionen uppmanar WHO och alla regeringar att ta initiativ till globala åtgärder för att påverka de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa, i syfte att uppnå jämlikhet i hälsa. Det är möjligt att påverka viktiga bestämningsfaktorer för hälsa genom både politiska beslut och människors val av levnadsvanor och livsstil (Linell, Richardson, & Wamala, 2013; Lundberg et al., 2008; Lundgren, 2008; Oliver, 2006). Många länder har nationella folkhälsomål och folkhälsopolitiska strategier. Men med tiden har det skett en förskjutning från den traditionella folkhälsopolitiken till det som kallas för The New Public Health. Den svenska folkhälsopolitiken är ett exempel på detta, den lägger stort fokus på den sociala miljöns betydelse för folkhälsan. Den svenska modellen är ett genombrott för nytänkandet och kallas ibland för tredje vågen av en folkhälsorevolution (Kickbusch, 2003). Utvecklingen innebär att man flyttar fokus från individens hälsoresurser och förutsättningar till frågor som berör rättvis tillgång till hälso- och sjukvård, miljö, politisk styrning, TIO ÅR MED SVENSK FOLKHÄLSOPOLITIK 13

15 och social och ekonomisk utveckling (Friel, Marmot, McMichael, Kjellström, & Vågerö, 2008). Sverige har i ett internationellt perspektiv en lång tradition av att bedriva en aktiv folkhälsopolitik. Den mångfald av insatser som genomförts har förbättrat hälsan och förlängt medellivslängden i befolkningen (Hogstedt, Lundgren, Moberg, Pettersson, & Ågren, 2004; Linell et al., 2013; Ågren, 2001). Förutsättningarna för hälsa bland exempelvis barn och unga har förbättrats på många områden. Men olika grupper har olika förutsättningar och skillnaderna har inom en del områden ökat (Statens folkhälsoinstitut, 2013a). Nationellt folkhälsopolitiskt perspektiv I linje med WHO:s kommission för sociala bestämningsfaktorer för hälsa (World Health Organization [WHO], 2007), betonar En förnyad folkhälsopolitik (Regeringens proposition 2007/08:110), vikten av att ha en helhetssyn på människan. Den övergripande målsättningen med Sveriges folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor i hela befolkningen. Det innebär att man ser hälsans ojämlika fördelning mellan och inom olika grupper som en ett centralt problem. I propositionen framhålls behovet av en samlad folkhälsorapportering som gör det möjligt att följa upp politiken genom att analysera och bedöma effekterna av insatserna inom de elva målområdena (Regeringens proposition 2007/08:110). Fördelen med att utgå från bestämningsfaktorer är att målen blir åtkomliga för politiska beslut och därmed kan påverkas genom olika samhällsinsatser (Socialstyrelsen & Statens folkhälsoinstitut, 2013; Statens folkhälsoinstitut, 2010b). Dahlgrens och Whiteheads modell (Dahlgren & Whitehead, 1992) hjälper till att förklara hur sociala ojämlikheter i hälsa skapas. Genom samspel mellan flera olika nivåer påverkas hälsan hos individer och grupper (figur1). Modellen är indelad i fyra nivåer där den första nivån står för övergripande strukturella faktorer, såsom samhällsekonomi, kultur och miljö. Andra nivån utgörs av människors livsvillkor. Dit hör den materiella och sociala kontext där människor lever, studerar eller arbetar, och som bestäms av bland annat boende, utbildning, arbetsmarknad, hälso- och sjukvård. Den tredje nivån handlar om levnadsvanor, såsom matvanor, rökning och alkoholkonsumtion. Den fjärde nivån står för sociala nätverk och relationer, till exempel familj, vänner och intresseorganisationer. Den innersta kärnan består av faktorer som individen själv bär på, det vill säga ålder, kön och arv. 14 TIO ÅR MED SVENSK FOLKHÄLSOPOLITIK

16 Figur 1. Hälsans bestämningsfaktorer för barn och unga. Källa: Statens folkhälsoinstitut. Bearbetad illustration efter Göran Dahlgrens och Margret Whiteheads original. MILJÖ Sam Trafik Boende Arbetslöshet Arbetsmiljö hällse konomiska stra t Utbildning Matvanor Jordbruk och livsmedel Sociala nätverk Tobak Socialt stöd Ålder Individ Familj Kön r Fritid och kultur Sexualitet och samlevnad Narkotika Alkohol egie Socialförsäkring Fysisk aktivitet Barns vuxenkontakter Sömnvanor Socialtjänst Hälso-, sjuk- och tandvård Arv Bestämningsfaktorer för hälsan kan både öka och minska risken för ohälsa och benämns därför riskfaktorer, friskfaktorer och skyddsfaktorer (Andershed, 2005; Dahlgren & Whitehead, 1992). Det hälsofrämjandeperspektivet i det förebyggande folkhälsoarbetet är ett viktigt inslag. Barn och unga samt äldre är särskilt angelägna målgrupper för det hälsofrämjande folkhälsoarbetet, och folkhälsoarbetet ska bygga på vetenskaplig grund. Strategiskt folkhälsoarbete på regional och lokal nivå Sveriges 290 kommuner ansvarar för en stor del av den samhällsservice som finns där vi bor. Bland de viktigaste uppgifterna är förskola, skola, socialtjänst och äldreomsorg (Sveriges kommuner och landsting [SKL], 2013a). Landstingen och regionerna (regionerna är landsting med ett utökat regionalt utvecklingsansvar) ansvarar för uppgifter som är gemensamma för stora geografiska områden och som ofta kräver stora ekonomiska resurser. Landstingens och regionernas viktigaste uppgift är att sköta hälso- och sjukvården och att stärka regionernas tillväxt och utveckling. Sverige har 20 landsting. Skåne, Halland och Västra Götaland är formellt landsting men med ett utvidgat ansvar för regional utveckling och med rätt att betecknas som regioner. Gotland är kommun med landstingsuppgifter och regionalt utvecklingsansvar och har också rätt att kalla sig region (Sveriges kommuner och landsting [SKL], 2013a). Det lokala och regionala arbetet är mycket viktigt för att de folkhälsopolitiska åtgärderna ska lyckas (Statens folkhälsoinstitut, 2005). TIO ÅR MED SVENSK FOLKHÄLSOPOLITIK 15

17 Att förbättra folkhälsan är ofta ett långsiktigt och komplext arbete, eftersom det kan ta många år innan man kan se hälsoeffekterna. Det är också svårt att med säkerhet härleda effekterna till specifika insatser. Därför är strategiskt samarbete viktigt mellan och inom myndigheter, kommuner, landsting och regioner, ideella organisationer, näringslivet och det civila samhället (Statens folkhälsoinstitut, 2005). Under senare år har kraven ökat på att folkhälsoarbete ska vara kunskapsbaserat. Produktionen av kunskap om effektiva metoder ökar och finns tillgänglig, men fortfarande kan det vara svårt att peka ut enskilda faktorers betydelse för resultatet (Edström, Svensson, & Olsson, 2005). Parallellt har efterfrågan ökat på metoder och hjälpmedel som kan underlätta ett mer kunskapsbaserat arbete. Stödverktyg finns för hur man kan utforma folkhälsoprojekt för måluppfyllelse, löpande uppföljning och ökad kunskap och kvalitet (Edström et al., 2005). Men, detta arbete behöver utvecklas och stödjas av styr- och ledningssystemet på olika nivåer (Statens folkhälsoinstitut, 2011b). Den 26 januari 2012 gav regeringen Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att i samråd med Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och Socialstyrelsen utreda och föreslå hur man kan utforma ett transparent system för att rekommendera effektiva metoder på folkhälsoområdet. Statens folkhälsoinstitut hade i ett tidigare regeringsuppdrag konstaterat att graderingssystemet Grade (Grading of Recommendations Assessment, Development and Evaluation) bör gälla för bedömning av insatser inom folkhälsoområdet. Mot bakgrund av den nya utredningen föreslog Statens folkhälsoinstitut att systemet för värdera vetenskapligt stöd och rekommendera insatser införs inom Statens folkhälsoinstituts verksamhetsområde (Statens folkhälsoinstitut, 2013c). Utvecklingen av hälsans bestämningsfaktorer För att kunna följa bestämningsfaktorernas utveckling, samhälleliga förändringar och politiska initiativ inom folkhälsopolitiken används ett antal indikatorer, som har ett samband med hälsoeffekter. Här följer en kort sammanfattning av bestämningsfaktorernas utveckling inom de elva målområdena1. Liksom i tidigare rapporter (Statens folkhälsoinstitut, 2010b, 2013a) har vi grupperat målområdena i tre strategiska områden (figur 1): Goda livsvillkor (målområdena 1 3 och delar av målområde 6 ); Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor (målområdena 4 10); Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (målområde 11 och delar av målområde 6). Indelningen baseras på att de tre första målområdena handlar om fak- 1 I detta avsnitt presenteras en sammanfattning av rapporterna: Statens folkhälsoinstitut. (2013). Barn och unga 2013 utvecklingen av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Samordnad folkhälsorapportering. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Socialstyrelsen, & Statens folkhälsoinstitut. (2013). Folkhälsan i Sverige. Årsrapport Hämtad från 16 TIO ÅR MED SVENSK FOLKHÄLSOPOLITIK

18 torer på samhällsnivå, medan övriga åtta främst berör faktorer i människors livsmiljöer eller fokuserar på en viss levnadsvana. Figur 2. En tematik bild över de tre strategiska områdena. Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor Goda livsvillkor Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Goda livsvillkor Åtgärderna inom det strategiska området Goda livsvillkor ska skapa möjligheter till en bra start i livet. Det kan främjas av miljön i hemmet och miljön i förskolan och skolan (Målområde 3: Barns och ungas uppväxtvillkor) samt av att barnen når en utbildningsnivå som ger möjligheter till arbete, ekonomiska villkor för självförsörjning och tillgång till ett bra boende (Målområde 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar). I Goda livsvillkor ingår också möjligheten att vara delaktig och ha inflytande i samhället (Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället) och att få tillgång till hälso- och sjukvård på lika villkor (Målområde 6: Hälsofrämjande hälso- och sjukvård). Delaktighet och inflytande Delaktighet och inflytande i samhället är en av grundläggande förutsättningar för folkhälsan och det är därför ett särskilt målområde inom folkhälsopolitiken (Regeringens proposition 2002/03:35; Regeringens proposition 2007/08:110). En viktig indikator i delaktighet och inflyttande är valdeltagande, och valdeltagandet i riksdagsvalen har sjunkit sedan 1970-talet men har ökat något vid senaste valen 2006 och Förstagångsväljarnas valdeltagande är lägre än genomsnittet, men i riksdagsvalet 2006 ökade det för första gången sedan Denna tendens fortsatte i valet Det var en ökning för både kvinnor och män men kvinnors valdeltagande var högre än mäns (82 procent mot ca 78 procent). Personer med lång utbildning har högre valdeltagande jämfört med personer med kort utbildning2 (Statistiska centralbyrån, 2009). 2 Baserad på klassificeringssystemet Svensk utbildningsnomenklatur (SUN). I Nationella folkhälsoenkäten benämns kategorierna kort utbildning (till och med gymnasium om 2 år), mellan lång utbildning (gymnasium mer än 2 år samt högskola 0 2 år) och lång utbildning (högskola eller universitet 3 år eller mer). TIO ÅR MED SVENSK FOLKHÄLSOPOLITIK 17

19 Bland unga och inom olika minoritetsgrupper är delaktigheten och inflytandet sämre. Nästan varannan ung saknar tillit till andra människor och var tredje har upplevt kränkande behandling. Det är vanligare att unga homo- och bisexuella har lågt förtroende för myndigheter, institutioner och politiker och har upplevt kränkande behandling. Det är också vanligare att unga födda utomlands saknar tillit till andra människor och har ett lågt socialt deltagande. Låg tillit till andra människor och upplevd kränkande behandling är även vanligare bland unga med funktionsnedsättning. Ekonomiska och sociala förutsättningar Ekonomiska resurser i form av löpande disponibla inkomster och ekonomiska tillgångar påverkar hälsa i högre grad (Mikkonen & Raphael, 2010) och personer i åldersgruppen år drabbades särskilt hårt under den senaste lågkonjunkturen, särskilt de med låg utbildning. Bland både kvinnor och män har arbetslösheten genomgående varit lägst bland personer med eftergymnasial utbildning och högst bland personer med förgymnasial. Personer med eftergymnasial utbildning klarade den senaste lågkonjunkturen betydligt bättre än personer med förgymnasial utbildning. I EU-sammanhang definieras risk för fattigdom som andelen av befolkningen som har en disponibel inkomst som ligger under 60 procent av medianen i landet. Risken för fattigdomen, eller som det också benämns, relativ fattigdom, är ett mått på hur ojämnt inkomsterna är fördelade inom landet och beaktar alltså inte landets allmänna nivå (Socialdepartementet, 2008). Andelen föräldrar som lever i relativ fattigdom (har en disponibel inkomst som ligger under 60 procent av medianen i landet) har ökat under 2000-talets första decennium. Även skillnaderna mellan olika grupper har ökat. Särskilt utsatta är ensamstående med barn, där andelen som lever i relativ fattigdom nästintill har fördubblats under perioden År 2010 var relativ fattigdom ungefär tre gånger vanligare bland ensamstående med barn än bland sammanboende med barn. En stor andel vuxna med barn under 18 år saknar kontantmarginal, dvs. stor andel som inte kan betala kronor inom en vecka vid en oförutsedd situation. Det är fler kvinnor än män som saknar kontantmarginal men andelen har minskat bland såväl kvinnor som män under perioden Det är vanligare att ensamstående med barn saknar kontantmarginal jämfört med sammanboende med barn. År var andelen 39 procent bland ensamstående med barn, jämfört med 25 procent bland sammanboende med barn. Andelen ensamstående med barn som saknar kontantmarginal har dock minskat. Andelen barn som lever i ett hushåll med relativ fattigdom har ökat de senaste tio åren, men däremot har andelen vuxna, med barn under 18 år, som saknar kontantmarginal eller har svårigheter att klara av de löpande utgifterna minskat. Barns och ungas uppväxtvillkor Barns och ungdomars hälsa påverkas av olika faktorer i uppväxtmiljön och miljön i hemmet är viktig. En god relation mellan barn och föräldrar minskar risken för 18 TIO ÅR MED SVENSK FOLKHÄLSOPOLITIK

20 många hälsoproblem och riskbeteenden hos barnen (Resnick et al., 1997; StewartBrown, 2008). Förskolan är en annan viktig arena som kan förebygga ohälsa hos barn samt utjämna effekter av socioekonomiska skillnader. En förskola av den kvalitet som erbjuds i Sverige främjar barnens utveckling och det gäller även för barn i åldern 1 3 år (Statens folkhälsoinstitut, 2009). Det är även viktigt att ge barn och ungdomar goda förutsättningar att lyckas i skolan eftersom framgång där ger en god grund för hälsa i livet (Feinstein, Sabates, Anderson, Sorhaindo, & Hammond, 2006; Kuh, Power, Blane, & Bartley, 1997). Majoriteten av barnen i åldrarna år uppger att de kommer bra överens med sina föräldrar och att de har lätt för att tala med dem om problem (Currie et al., 2012; Statistiska centralbyrån, 2011). Och föräldrarnas utbildningsnivå och födelseland påverkar i allt högre grad barns och ungas förutsättningar att nå goda skolresultat och deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Men andelen elever som uppnår behörighet till gymnasieskolan har minskat under större delen av 2000-talet, och 2012 var 87,5 procent av eleverna behöriga att söka till ett yrkesförberedande program. Drygt 12 procent av eleverna var alltså inte behöriga till gymnasieskolan och det är den högsta andelen hittills under 2000-talet. Problemet drabbar framför allt elever som har föräldrar med högst förgymnasial utbildning. Dvs var det ca 30 procent av barn till föräldrar med kort utbilning, som slutade grundskolan utan att ha behörighet till gymnasiet och 2011 var andelen 40 procent. För elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning har däremot andelen behöriga legat högt och stabilt, kring 95 procent, under samma period. Många elever behöver mer än tre studieår för att få ett slutbetyg från gymnasieskolan och tittar vi på andelen elever som får slutbetyg inom fyra år ökar genomströmningen med 7 8 procentenheter (Skolverket, 2009). Läsåret 2010/11 var det 76 procent av eleverna som fick ett slutbetyg inom fyra år, en siffra som har varit relativt oförändrad under 2000-talet. Det är en större andel flickor som får slutbetyg inom fyra år och skillnaden har varierat mellan 4 och 7 procentenheter under 2000-talet. Det finns också ett samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och andelen elever som får slutbetyg inom fyra år. År 2010/11 fick 85 procent av eleverna vars föräldrar har eftergymnasial utbildning slutbetyg inom fyra år, för elever vars föräldrar har högst gymnasial utbildning var siffran 74 procent och för elever vars föräldrar har högst förgymnasial utbildning var den 55 procent. Andelen elever med föräldrar som har högst förgymnasial utbildning som når slutbetyg inom fyra år har minskat sedan 2003/04, från 59 procent till 55 procent. Andelen har däremot ökat något bland eleverna vars föräldrar har högst gymnasial utbildning. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en metod för att främja fysisk aktivitet hos vårdsökande, och det finns bra vetenskapligt stöd för effekten av den typen av metoder (Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2007). Förskrivningen av FaR ser ut att fortsätta öka inom Sverige men statistiken har flera osäkerhetsfaktorer. Inom flera landsting och regioner är statistiken baserad på data från enbart primärvården TIO ÅR MED SVENSK FOLKHÄLSOPOLITIK 19

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Presentation vid U-FOLDs seminarium Missbruk hos äldre den 21:a januari 2015 i Uppsala Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten 2.

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Folkhälsostrategi

Folkhälsostrategi Fritids- och kulturförvaltningen 1(7) Datum 2015-10-13 Handläggare Er Referens Vår Referens Sandra Beletic 090/001.871-15 Folkhälsostrategi 2016-2019 Beslutsversion 2015-10-13 Diarienummer: 090/001.871-15

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Ve 2014-11-20 Årsrapport 2014 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Folkhälsoplan.

Folkhälsoplan. Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT 2011

FOLKHÄLSORAPPORT 2011 FOLKHÄLSORAPPORT 2011 KORTVERSION ESLÖVS KOMMUN Inledning Riksdagen antog 2003 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1 Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken 2011-09-20 Sid 1 Folkhälsoinstitutets databaser: paketresor med all-inclusive till alla som vill njuta av tillvaron Varför paketresor? Vilka resmål

Läs mer

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa

Läs mer

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten är ingen hyllvärmare

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun Policy för Folkhälsoarbete i Lunds kommun Reviderad med anledning av den av riksdagen tagna propositionen 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik samt på grund av kommunala beslut. Antagen av kommunstyrelsens

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Medel för särskilda folkhälsosatsningar LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (5) Barbro Müller Medel för särskilda folkhälsosatsningar Beslutat 2011-11-28 Reviderat 2013-02-25 Reviderat 2015-01-12 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (5) Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter

Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter 1(11) Gemensamma utgångspunkter för arbetet med att förbättra befolkningens hälsa i Gävleborg Innehållsförteckning: Programförklaring Befolkningens hälsa

Läs mer

Hä Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 344 9-94 17 5 796 624 9-94 793 98 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Socialdepartementet

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Socialdepartementet En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Det övergripande målet för ANDTpolitiken ligger fast Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Vad är folkhälsovetenskap?

Vad är folkhälsovetenskap? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Välfärdsbokslut 2015

Välfärdsbokslut 2015 Välfärdsbokslut 2015 Syfte Att styra och följa upp kommunal verksamhet med fokus på välfärd och hälsa. Lokal styrning för arbetet Välfärdsbokslutet ska presenteras i ett livscykelperspektiv Välfärdsbokslutet

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT Örkelljunga kommun 2012 1

FOLKHÄLSORAPPORT Örkelljunga kommun 2012 1 FOLKHÄLSORAPPORT Örkelljunga kommun 2012 1 SAMMANFATTNING Detta är Örkelljunga kommuns första sammanställda rapport över folkhälsoläget i kommunen. För att få en övergripande bild över folkhälsoläget i

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Härnösands kommun Karin Erlander karin.erlander@harnosand.se FOLKHÄLSOPLAN Bilaga 1 Datum 2014-09-29 Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Dokumentnamn Folkhälsoplan 2014-2020 Plan Fastställd/upprättad

Läs mer

HÄLSA OCH FOLKHÄLSA-VAD ÄR DET?

HÄLSA OCH FOLKHÄLSA-VAD ÄR DET? FOLKHÄLSOPLAN Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2011-11-24 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunstyrelsen Dokumentet gäller för: Höganäs

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN 1 INLEDNING Policyn är en gemensam viljeinriktning för det länsgemensamma folkhälsoarbetet

Läs mer

Folkhälsoplan för Klippans kommun

Folkhälsoplan för Klippans kommun Illustration: Cecilia Sönne Folkhälsoplan för Klippans kommun December 2011 Innehåll 02 Inledning 03 Bakgrund 04 Regional strategi 05 Regionala samarbetspartners 06 Folkhälsoarbet inom kommunen 07 Lokal

Läs mer

Folkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret

Folkhälsodata. Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor. Folkhälsa och välfärd, Ledningskontoret Folkhälsodata Hälsoutfall Livsvillkor Levnadsvanor Hälsoutfall Befolkningens hälsa påverkas av livsvillkor som utbildning och arbete, då de påverkar förutsättningarna för hälsosamma levnadsvanor. 1 Andel

Läs mer

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 212 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 54 9-94 17 683 81 494 9-94 798 953 4 789 988 9-94 4 765 95 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Förebyggande insatser mot spelproblem i Sveriges kommuner

Förebyggande insatser mot spelproblem i Sveriges kommuner JUNI 2016 Förebyggande insatser mot spelproblem i Sveriges kommuner Resultat från en kartläggning av kommunernas arbete 2015 Under 2015 gjorde Folkhälsomyndigheten en webbenkät i samråd med Sveriges Kommuner

Läs mer

Avtal om folkhälsoinsatser i. XXXX Kommun Mellan

Avtal om folkhälsoinsatser i. XXXX Kommun Mellan Dnr: Avtal om folkhälsoinsatser i XXXX Kommun 2013-2016 Mellan HSN 6 och xx kommun 1 (6) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i XX, nedan kallad Kommunen och Västra Götalands läns landsting

Läs mer

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott BEFOLKNING BEFOLKNING Den typiska invånaren i Gnesta kommun Befolkningsutveckling Födelseöverskott Flyttningsöverskott Åldersstruktur Pendling 2000 Förvärvsarbetande Utbildning Befolkningsprognos 2015

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Härnösands kommun FOLKHÄLSOPLAN Bilaga 1 Datum Karin Erlander 2014-09-29 karin.erlander@harnosand.se Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Dokumentnamn Folkhälsoplan 2014-2020 Plan Fastställd/upprättad

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Folkhälsopolitiskt program Flens kommun Förslag 2008-2011 Innehållsförteckning Inledning Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Risk och skyddsfaktorer

Läs mer

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 965 9-94 12 852 136 912 9-94 136 93 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 844 9-94 16 99 88 48 9-94 86 676 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer