Tio år med svensk folkhälsopolitik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tio år med svensk folkhälsopolitik"

Transkript

1 Tio år med svensk folkhälsopolitik Folkhälsoarbete organiserat av kommuner, landsting, regioner, länsstyrelser, myndigheter och ideella organisationer

2 Tio år med svensk folkhälsopolitik Folkhälsoarbete organiserat av kommuner, landsting, regioner, länsstyrelser, myndigheter och ideella organisationer

3 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2013, R 2013:03 ISSN ISBN (pdf) ISBN (print) OMSLAGSFOTO: Photos.com, Thinkstock FOTO INLAGA: Photos.com GRAFISK PRODUKTION: AB typoform TRYCK: Davidsons Tryckeri AB, Växjö, 2013

4 Innehåll 4 Förord 5 Definitioner av begrepp 8 Sammanfattning 10 Summary 12 Inledning Bakgrund 13 Utvecklingen av hälsans bestämningsfaktorer Metod 28 Resultat Kommuner tio år med Sveriges folkhälsopolitik 28 Länsstyrelser tio år med Sveriges folkhälsopolitik 44 Landsting och regioner tio år med Sveriges folkhälsopolitik 49 Myndigheter tio år med Sveriges folkhälsopolitik 62 Ideella organisationer tio år med Sveriges folkhälsopolitik Diskussion 78 Avslutande reflektioner 79 Referenser 84 Bilaga 1

5 Förord Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att analysera och följa upp folkhälsomålet och de elva målområdena som ingår i Sveriges folkhälsopolitik (Regeringens proposition 2002/03:35). Den första folkhälsopolitiska rapporten gavs ut år 2005 och den andra i november Rapporterna ger regeringen dels en överblick över folkhälsans utveckling, dels rekommendationer för framtida satsningar. Glädjande nog kan vi konstatera att många av våra rekommendationer har uppmärksammats i regeringens strategiska val och prioriteringar inom folkhälsoområdet. Syftet med den här rapporten, som bygger på flera enkätundersökningar, är att beskriva hur det övergripande folkhälsomålet och de elva målområdena genomsyrar folkhälsoarbetet i Sverige under perioden I undersökningarna har vi fokuserat på planering, genomförande, prioritering och uppföljning av olika folkhälsoinsatser. Resultatet visar att folkhälsopolitiken har underlättat för kommuner, landsting och regioner att bedriva ett systematiskt folkhälsoarbete. Många goda exempel visar att folkhälsopolitiken används som ett verktyg för att prioritera arbete som skapar förutsättningar för en god hälsa bland grupper med sämre livsvillkor. Men, resultatet visar också att det efterfrågas mer nationellt samlade data som beskriver bestämningsfaktorernas utveckling på lokal nivå, tydligare mål för folkhälsoarbetet och bättre styr- och ledningssystem på olika nivåer. Vår förhoppning är att rapporten ska ge ett bra underlag för politiker och beslutsfattare inför kommande politiska strategiska val och prioriteringar när det gäller satsningar som kan förbättra framtidens folkhälsa. Projektledare och författare har varit Marlene Makenzius. Kvalificerad utredare Kontie Moussa, har författat kapitlet om folkhälsans utveckling i befolkningen. Ansvarig avdelningschef har varit Anna Bessö. Utredarna Mikael Nordberg och Mona Lakso samt experterna Anita Linell och Sven Bremberg har arbetat fram frågorna i enkäten. Professor Johan Hallqvist vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet har genomfört den vetenskapliga granskningen av rapporten. Vi vill rikta ett särskilt tack till de kommuner, landsting, regioner, länsstyrelser, myndigheter och ideella organisationer som deltagit i enkätundersökningarna. Höga svarsfrekvenser visar på ett starkt engagemang i folkhälsoarbetet. Östersund, maj 2013 Sarah Wamala Generaldirektör 4 TIO ÅR MED SVENSK FOLKHÄLSOPOLITIK

6 Definitioner av begrepp Bestämningsfaktorer för hälsa Bestämningsfaktorer för hälsa är faktorer i människors levnadsförhållanden som bidrar till hälsa och ohälsa. Det finns olika sorters bestämningsfaktorer som övergripande handlar om livsvillkor, levnadsvanor och strukturella faktorer. Exempel på faktorer som påverkar livsvillkoren är kön, arv, ålder, utbildning, sysselsättning och boendemiljö. Motion och tobaks- och alkoholvanor är exempel på levnadsvanefaktorer. Strukturella bestämningsfaktorer är hur samhället är organiserat, exempelvis hur välfärdspolitiken är utformad. Det innebär att bestämningsfaktorer kan både öka och minska risken för ohälsa (Dahlgren & Whitehead, 1992). Folkhälsa Folkhälsa är ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd, det tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa bör således innebära att hälsan är så jämlikt fördelad som möjligt bland olika grupper i samhället (World Health Organization [WHO], 2008). Folkhälsoarbete Folkhälsoarbete kallas även för hälsofrämjande arbete. Det innefattar planerade och systematiska insatser för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Folkhälsoinsatserna kan bedrivas av många olika samhällsaktörer och riktas till hela samhället, grupper och individer. Fokus ligger på friskfaktorer och skyddsfaktorer, som håller människor friska och främjar välbefinnande och livskvalitet (Janlert, 2000). Hållbar utveckling Hållbar utveckling är ett begrepp som ansluter till folkhälsobegreppet. Begreppet användes av Brundtlandkommissionen och definieras som en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina egna behov (Keeble, 1987; Kommission för ett socialt hållbart Malmö, 2013). En hållbar utveckling i samhället har tre dimensioner som är beroende av varandra: Ekonomisk ekonomiska resurser, tillväxt och utveckling. Social aspekter av människors behov och utveckling, sociala resurser och fattigdomsbekämpning TIO ÅR MED SVENSK FOLKHÄLSOPOLITIK 5

7 Miljö yttre förhållanden som påverkar allt liv, som luft, vatten, mark, naturresurser, samt människans samspel mellan dessa. Miljön är överordnad de andra dimensionerna. Hälsa Enligt WHO:s definition är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaron av sjukdom och handikapp. Hälsa inbegriper fyra positiva värden: långt liv, friskt liv, rikt liv och jämlikt liv. I definitionen betonas att en god hälsa ska ses som en resurs för samhället och dess individer och inte som ett mål i sig (World Health Organization [WHO], 2008). Hälsofrämjande hälso- och sjukvård En hälsofrämjande hälso- och sjukvård ställer krav på samverkan med andra samhälleliga aktörer då många viktiga arenor ligger utanför ramen för hälso- och sjukvården. En hälsoorientering av hälso- och sjukvården innebär att man inte definierar hälsa enbart i biologiska och medicinska termer utan tar hänsyn till individens egenupplevda hälsa och välbefinnande. I ett hälsoorienterat förhållningssätt ingår även att arbeta med den egna psykosociala arbetsmiljön inom hälso- och sjukvården (Statens folkhälsoinstitut, 2011b). Riskfaktorer, friskfaktorer och skyddsfaktorer Riskfaktorer ökar risken för ohälsa och friskfaktorer och skyddsfaktor främjar hälsa och förebygger ohälsa. Exempel på riskfaktorer är rökning och arbetslöshet. Exempel på friskfaktorer är fysisk aktivitet och trivsel i skolan, medan god ekonomi och nära relationer är exempel på skyddsfaktorer. Friskfaktorer och skyddsfaktorer är utgångspunkterna för det hälsofrämjande perspektivet (Dahlgren & Whitehead, 1992; Janlert, 2000). Styr- och ledningssystem Med styr- och ledningssystem menar vi i denna rapport de som styr och leder folkhälsoarbetet på lokal och regional nivå. En viktig förutsättning för det framtida hälsofrämjande arbetet och för att prioriteringar ska få genomslag är att arbetet låter sig styras av centralt framtagna rekommendationer och riktlinjer. Lika viktigt är det att skapa former för att öka personalens inflytande och möjligheter att påverka hur verksamheten ska nå målen (Jönsson, Arvidsson, Levin, & Rehnberg, 2004; Statens folkhälsoinstitut, 2011b). Det innebär att styr- och ledningssystemen i sin tur måste styras av hälsofrämjande perspektiv som möjliggör för individer, grupper, organisationer och samhällen att öka kontrollen över de faktorer som påverkar hälsan och därigenom förbättra den (Forslin, Rooth Moller, Andersson, Sohlberg, & Tillgren, 2012). 6 TIO ÅR MED SVENSK FOLKHÄLSOPOLITIK

8 Sveriges folkhälsopolitik Hösten 2000 överlämnade Nationella folkhälsokommittén sitt slutbetänkande Hälsa på lika villkor nationella mål för folkhälsan (SOU 2000:91) till regeringen. Våren 2003 fattade riksdagen beslut om ett övergripande nationellt mål och elva målområden för det samlade folkhälsoarbetet (Regeringens proposition 2002/03:35). Ett tydliggörande av målen görs våren 2008 i En förnyad folkhälsopolitik, men den övergripande målstrukturen bevarades (Regeringens proposition 2007/08:110). År 2012 inkom skrivelsen som förtydligar att den enskilde ska få hjälp att sköta sin hälsa genom en effektiv samverkan mellan offentliga, privata och civilsamhällets aktörer (Skr. 2011/12:166). Förverkligandet av en sådan politik vilar på fem viktiga byggstenar: Start goda uppväxtvillkor för barn och unga. Stöd som underlättar hälsosamma val. Skydd effektivt och säkert skydd mot hälsohot. Samverkan gemensamt ansvar för en god hälsa. Stärkt kunskapsstyrning sprida kunskap om metoder som fungerar. TIO ÅR MED SVENSK FOLKHÄLSOPOLITIK 7

9 Sammanfattning och utgår från det övergripande nationella målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen (Regeringens proposition 2002/03:35). Centralt för regeringen och andra folkhälsoaktörer på nationell, regional och lokal nivå, är genom uppföljningar få ökad kunskap om hur olika insatser påverkar hälsan i befolkningen. Statens folkhälsoinstitut har uppdraget att följa utvecklingen av hälsans bestämningsfaktorer och att utvärdera insatserna på folkhälsoområdet. Syftet med den här rapporten, som bygger på flera enkätundersökningar, är att beskriva hur det övergripande folkhälsomålet och de elva målområdena genomsyrar folkhälsoarbetet i Sverige under perioden I undersökningarna har vi fokuserat på planering, genomförande, prioritering och uppföljning av olika folkhälsoinsatser. Resultatet visar att folkhälsopolitiken har underlättat ett systematiskt folkhälsoarbete bland majoriteten av de svarande kommunerna, landstingen och regionerna. Det är vanligare att man använder det övergripande folkhälsomålet och de elva målområdena i planeringen av folkhälsoinsatserna än i uppföljningen. Hälften av de svarande myndigheterna och ideella organisationerna hade god kännedom om Sveriges folkhälsopolitik, men få anser att folkhälsopolitiken underlättar deras arbete. Folkhälsopolitikens övergripande mål och de elva målområdena används i begränsad omfattning i planering och uppföljning av myndigheters och ideella organisationers arbete. Men, alla myndigheterna och ideella organisationerna som har svarat prioriterar särskilt utsatta grupper, framför allt barn, unga och äldre. Folkhälsopolitiken är tvärsektoriell Målområden som kommuner, landsting och regioner har prioriterat särskilt i folkhälsoarbetet under de senaste nio åren är barns och ungas uppväxtvillkor delaktighet och inflytande i samhället hälsofrämjande hälso- och sjukvård fysisk aktivitet matvanor och livsmedel sexualitet och reproduktiv hälsa förebyggande arbete med alkohol och tobak. 8 TIO ÅR MED SVENSK FOLKHÄLSOPOLITIK

10 Resultatet visade i flera fall på systematiskt arbete och framsteg i det lokala och regionala folkhälsoarbetet inom delar av de tre strategiska områdena: Goda uppväxtvillkor, Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor och Alkohol, narkotika, tobak, dopningsmedel och spel. Välfärdsbokslut, föräldrastödsinsatser och Socialstyrelsens sjukdomsförebyggande riktlinjer är exempel på insatser som under de senaste åren fått ett starkt genomslag på kommunal och regional nivå. I den här rapporten beskrivs flera exempel på tvärsektoriell samverkan mellan olika folkhälsoaktörer. Men, utrymme finns för att vidareutveckla samverkansformer mellan olika folkhälsoaktörer i tydliga nationella styrdokument. Länsstyrelserna har prioriterat målområdesbaserat arbete och inriktningen för politiken är alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) i länen och regionerna. Den nya ANDT-strategin är en viktig motor i arbetet och målsättningen är att utveckla ett strukturerat, långsiktigt och kunskapsbaserat lokalt ANDT-arbete. Hälften av kommunerna och flertalet av landstingen och regionerna använder specifika indikatorer för att mäta sina mål för folkhälsoarbetet. Många i enkätundersökningen efterfrågade fler mätbara mål för sin egen verksamhet, data på lokal nivå och på stadsdelar, som är jämförbara med utvecklingen i resten av riket. Bättre styr- och ledningssystem på olika nivåer var också något som ansågs vara viktigt för att utveckla uppföljningen av folkhälsoarbetet. Avslutande reflektioner Medverkan i undersökningen och exemplen som beskrivs visar på ett stort engagemang bland viktiga folkhälsoaktörer på alla nivåer. Folkhälsopolitiken har underlättat ett systematiskt folkhälsoarbete bland majoriteten av de svarande kommunerna, landstingen och regionerna. Folkhälsopolitiken används som ett verktyg för att prioritera insatser, ofta i samverkan med andra folkhälsoaktörer, för att ska skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Regionalt och lokalt pågår ett systematiskt folkhälsoarbete inom delar av de tre strategiska områdena: Goda uppväxtvillkor, Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor, samt Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Folkhälsopolitikens övergripande mål och de elva målområdena används oftare som stöd i planeringen av folkhälsoinsatserna än i uppföljningen av dem. Förbättringsområden som aktörerna själva lyfter, är behov av tydliga delmål för folkhälsoarbetet samt att utveckla uppföljningssystem. TIO ÅR MED SVENSK FOLKHÄLSOPOLITIK 9

11 Summary Ten years of Swedish public health policy of public health is multi-sectorial and is based on the overarching national objective of creating societal prerequisites for good health on equal terms for the entire population. The focus for the government and other public health stakeholders at national, regional and local level is to gain more knowledge, by means of follow-up activities, of how different interventions affect the population s health. One of the tasks of the Swedish National Institute of Public Health is to monitor the development of health determinants and evaluate public health interventions. The purpose of the report is to describe how the overarching public health objective and the 11 objective domains permeate the public health efforts during the period The survey highlights how public health practice is systematised through setting up priority areas, planning and monitoring at local, regional and national levels. The results show that the public health policy has facilitated systematic public health activities in most municipalities, county councils and regions. It is more common to use the overarching public health objective and the eleven objective domains in the planning rather than in the monitoring of public health interventions. Half of the authorities and non-profit organisations that responded to the survey stated that they had good knowledge of Sweden s public health policy, but few of them stated that the public health policy has facilitated their work to enhance population health. The overarching aim of the public health policy and the objective domains is used to a limited extent in the planning and following up of authorities and non-profit organisations work. However, all of the authorities and non-profit organisations that responded to the survey prioritise particularly vulnerable groups, first and foremost children, young people and the elderly. Objective domains given particular priority in public health efforts by municipalities, county councils and regions over the last nine years are: The overarching aim conditions during childhood and adolescence participation and influence in society health-promoting health services physical activity eating habits and food sexuality and reproductive health prevention on alcohol and tobacco. In many cases the results show systematic work and progress in local and regional public health efforts in all aspects of the strategic areas Good Living Conditions, 10 TIO ÅR MED SVENSK FOLKHÄLSOPOLITIK

12 Health-promoting Living Environments and Living Habits, and prevention of Alcohol, Illicit Drugs, Doping, Tobacco and Gambling. Welfare balance sheets, parental support and the Swedish National Board of Health and Welfare s National Guidelines for Methods of Preventing Disease are examples of interventions that have had a very strong impact on the municipal and regional level over the past ten years. Examples of broad, cross-sectorial collaboration that encompass municipalities, county councils, regions, authorities, local and regional organisations, trade and industry, universities and civil society are described. Nonetheless, there is still room for development of different forms of collaboration. The county administrative boards have prioritised public health efforts based on the objective domains focusing on alcohol, illicit drugs, tobacco and doping (ANTD) in the counties and regions. The new ANTD strategy is an important motor for work in this area and the objective is to develop structured, long-term, knowledge-based local ANTD activity. Half of the municipalities and most of the county councils and regions use specific indicators to measure their public health efforts goals. Seven of the ten authorities that responded and ten of the 36 non-profit organisations use indicators that are relevant to the public health policy to monitor and measure their goals. This is in line with the attempts to establish goals and data for their own activities and for the local and city district levels that can be compared with development in the rest of the country. Improved control and management systems at different levels were also considered important to develop the monitoring of public health efforts. Summarising reflections The high participation rates in the survey and the examples described show that there is a high level of engagement among important public health actors at all levels to enforce the national public health policy. The majority of respondents (municipalities, county councils and regions) change to demonstrate that the national public health policy has facilitated systematic public health praxis. The national public health policy has been used as a tool, often in collaboration with other public health stakeholders, to prioritise efforts to create societal conditions for good health on equal terms for the entire population. Systematic public health efforts are being made regionally and locally in the three strategic areas: Good living conditions, Health-promoting living environments and living habits, and Alcohol, Illicit drugs, Doping, Tobacco and Gambling. The overarching public health aim and the eleven objective domains are used more often in the process of planning than in the monitoring public health efforts. Areas of improvement identified by stakeholders are a need for clear targets and a monitoring system for public health practise. TIO ÅR MED SVENSK FOLKHÄLSOPOLITIK 11

13 Inledning regeringens uppdrag att följa upp, analysera och utvärdera den nationella folkhälsopolitiken (Regeringens proposition 2007/08:110). Det övergripande målet för arbetet med folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Utgångspunkten för folkhälsoarbetet i Sverige är de elva övergripande målområdena för folkhälsa som beslutades av riksdagen 2003 (Regeringens proposition 2002/03:35). De elva målområdena för Sveriges folkhälsopolitik är Statens folkhälsoinstitut har 1. delaktighet och inflytande i samhället 2. ekonomiska och sociala förutsättningar 3. barns och ungas uppväxtvillkor 4. hälsa i arbetslivet 5. miljöer och produkter 6. hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. skydd mot smittspridning 8. sexualitet och reproduktiv hälsa 9. fysisk aktivitet 10. matvanor och livsmedel 11. tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. Folkhälsa handlar därmed om allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället. För att presentera en mer övergripande bild av de olika målområdena har vi i denna rapport valt att sammanföra de elva målområdena till tre strategiska områden som användes i Folkhälsopolitisk rapport 2010 (Statens folkhälsoinstitut, 2010b). Dessa tre är Goda livsvillkor, Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor samt Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (ANDTS). De tre strategiska områdena baseras på att de tre första målområdena gäller faktorer på samhällsnivå, medan övriga åtta främst berör faktorer i människors livsmiljöer eller fokuserar på en viss levnadsvana. Det finns många myndigheter som mer eller mindre arbetar med de elva målområdena, men Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att följa upp, analysera och utvärdera den målbaserade folkhälsopolitiken. Syftet med den här rapporten är att beskriva hur det övergripande folkhälsomålet och de elva målområdena genomsyrar folkhälsoarbetet bland lokala, regionala och nationella folkhälsoaktörer. Redovisningen bygger på resultat från enkätundersökningar bland representanter från kommuner, landsting och regioner, länsstyrelser, 12 TIO ÅR MED SVENSK FOLKHÄLSOPOLITIK

14 myndigheter som har folkhälsouppdrag och ideella organisationer. Fokus i undersökningarna har varit på planering, genomförande, prioritering och uppföljning av folkhälsoinsatser under perioden Rapporten vänder sig i första hand till politiker och beslutsfattare som arbetar på nationell, regional och lokal nivå, men även praktiker och sakkunniga. Vår förhoppning är att rapporten ska ge ett bra underlag för politiker och beslutsfattare inför kommande politiska strategiska val och prioriteringar när det gäller satsningar som kan förbättra framtidens folkhälsa. Bakgrund Internationellt perspektiv Begreppet globalisering används för att beskriva de ekonomiska, sociala och politiska samband som finns världen över. Globaliseringen påverkar mer eller mindre alla länder och alla människor. Ambitionen att minska ojämlikheten i befolkningens hälsa vilar på en global värdegrundsuppfattning om att hälsa är en mänsklig rättighet Alla människor ska ha möjlighet och stöd för att uppnå sin fulla hälsopotential samt välbefinnande (Marmot & Wilkinson, 2006; World Health Organization [WHO], 2008). Att upp-nå denna vision anses som en av de största hälsopolitiska utmaningarna i modern tid. Ett skäl att arbeta för en jämlik hälsa är att en god hälsa i befolkningen är en drivkraft för den allmän na samhällsutvecklingen, en viktig faktor för social och ekonomisk utveck ling (Marmot & Wilkinson, 2006). De hälsoproblem som rika och fattiga länder har är alltmer likartade, och de måste lösas. Världshälsoorganisationen (WHO) tillsatte 2005 Kommissionen för sociala bestämningsfaktorer för hälsa (Marmot & Wilkinson, 2006). Dess uppgift är att påvisa möjligheter att uppnå jämlikhet i hälsa och att verka för en global mobilisering. Under arbetets gång har flera länder och organ anslutit sig som samarbetspartner till kommissionen, inklusive Sverige. Kommissionen uppmanar WHO och alla regeringar att ta initiativ till globala åtgärder för att påverka de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa, i syfte att uppnå jämlikhet i hälsa. Det är möjligt att påverka viktiga bestämningsfaktorer för hälsa genom både politiska beslut och människors val av levnadsvanor och livsstil (Linell, Richardson, & Wamala, 2013; Lundberg et al., 2008; Lundgren, 2008; Oliver, 2006). Många länder har nationella folkhälsomål och folkhälsopolitiska strategier. Men med tiden har det skett en förskjutning från den traditionella folkhälsopolitiken till det som kallas för The New Public Health. Den svenska folkhälsopolitiken är ett exempel på detta, den lägger stort fokus på den sociala miljöns betydelse för folkhälsan. Den svenska modellen är ett genombrott för nytänkandet och kallas ibland för tredje vågen av en folkhälsorevolution (Kickbusch, 2003). Utvecklingen innebär att man flyttar fokus från individens hälsoresurser och förutsättningar till frågor som berör rättvis tillgång till hälso- och sjukvård, miljö, politisk styrning, TIO ÅR MED SVENSK FOLKHÄLSOPOLITIK 13

15 och social och ekonomisk utveckling (Friel, Marmot, McMichael, Kjellström, & Vågerö, 2008). Sverige har i ett internationellt perspektiv en lång tradition av att bedriva en aktiv folkhälsopolitik. Den mångfald av insatser som genomförts har förbättrat hälsan och förlängt medellivslängden i befolkningen (Hogstedt, Lundgren, Moberg, Pettersson, & Ågren, 2004; Linell et al., 2013; Ågren, 2001). Förutsättningarna för hälsa bland exempelvis barn och unga har förbättrats på många områden. Men olika grupper har olika förutsättningar och skillnaderna har inom en del områden ökat (Statens folkhälsoinstitut, 2013a). Nationellt folkhälsopolitiskt perspektiv I linje med WHO:s kommission för sociala bestämningsfaktorer för hälsa (World Health Organization [WHO], 2007), betonar En förnyad folkhälsopolitik (Regeringens proposition 2007/08:110), vikten av att ha en helhetssyn på människan. Den övergripande målsättningen med Sveriges folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor i hela befolkningen. Det innebär att man ser hälsans ojämlika fördelning mellan och inom olika grupper som en ett centralt problem. I propositionen framhålls behovet av en samlad folkhälsorapportering som gör det möjligt att följa upp politiken genom att analysera och bedöma effekterna av insatserna inom de elva målområdena (Regeringens proposition 2007/08:110). Fördelen med att utgå från bestämningsfaktorer är att målen blir åtkomliga för politiska beslut och därmed kan påverkas genom olika samhällsinsatser (Socialstyrelsen & Statens folkhälsoinstitut, 2013; Statens folkhälsoinstitut, 2010b). Dahlgrens och Whiteheads modell (Dahlgren & Whitehead, 1992) hjälper till att förklara hur sociala ojämlikheter i hälsa skapas. Genom samspel mellan flera olika nivåer påverkas hälsan hos individer och grupper (figur1). Modellen är indelad i fyra nivåer där den första nivån står för övergripande strukturella faktorer, såsom samhällsekonomi, kultur och miljö. Andra nivån utgörs av människors livsvillkor. Dit hör den materiella och sociala kontext där människor lever, studerar eller arbetar, och som bestäms av bland annat boende, utbildning, arbetsmarknad, hälso- och sjukvård. Den tredje nivån handlar om levnadsvanor, såsom matvanor, rökning och alkoholkonsumtion. Den fjärde nivån står för sociala nätverk och relationer, till exempel familj, vänner och intresseorganisationer. Den innersta kärnan består av faktorer som individen själv bär på, det vill säga ålder, kön och arv. 14 TIO ÅR MED SVENSK FOLKHÄLSOPOLITIK

16 Figur 1. Hälsans bestämningsfaktorer för barn och unga. Källa: Statens folkhälsoinstitut. Bearbetad illustration efter Göran Dahlgrens och Margret Whiteheads original. MILJÖ Sam Trafik Boende Arbetslöshet Arbetsmiljö hällse konomiska stra t Utbildning Matvanor Jordbruk och livsmedel Sociala nätverk Tobak Socialt stöd Ålder Individ Familj Kön r Fritid och kultur Sexualitet och samlevnad Narkotika Alkohol egie Socialförsäkring Fysisk aktivitet Barns vuxenkontakter Sömnvanor Socialtjänst Hälso-, sjuk- och tandvård Arv Bestämningsfaktorer för hälsan kan både öka och minska risken för ohälsa och benämns därför riskfaktorer, friskfaktorer och skyddsfaktorer (Andershed, 2005; Dahlgren & Whitehead, 1992). Det hälsofrämjandeperspektivet i det förebyggande folkhälsoarbetet är ett viktigt inslag. Barn och unga samt äldre är särskilt angelägna målgrupper för det hälsofrämjande folkhälsoarbetet, och folkhälsoarbetet ska bygga på vetenskaplig grund. Strategiskt folkhälsoarbete på regional och lokal nivå Sveriges 290 kommuner ansvarar för en stor del av den samhällsservice som finns där vi bor. Bland de viktigaste uppgifterna är förskola, skola, socialtjänst och äldreomsorg (Sveriges kommuner och landsting [SKL], 2013a). Landstingen och regionerna (regionerna är landsting med ett utökat regionalt utvecklingsansvar) ansvarar för uppgifter som är gemensamma för stora geografiska områden och som ofta kräver stora ekonomiska resurser. Landstingens och regionernas viktigaste uppgift är att sköta hälso- och sjukvården och att stärka regionernas tillväxt och utveckling. Sverige har 20 landsting. Skåne, Halland och Västra Götaland är formellt landsting men med ett utvidgat ansvar för regional utveckling och med rätt att betecknas som regioner. Gotland är kommun med landstingsuppgifter och regionalt utvecklingsansvar och har också rätt att kalla sig region (Sveriges kommuner och landsting [SKL], 2013a). Det lokala och regionala arbetet är mycket viktigt för att de folkhälsopolitiska åtgärderna ska lyckas (Statens folkhälsoinstitut, 2005). TIO ÅR MED SVENSK FOLKHÄLSOPOLITIK 15

17 Att förbättra folkhälsan är ofta ett långsiktigt och komplext arbete, eftersom det kan ta många år innan man kan se hälsoeffekterna. Det är också svårt att med säkerhet härleda effekterna till specifika insatser. Därför är strategiskt samarbete viktigt mellan och inom myndigheter, kommuner, landsting och regioner, ideella organisationer, näringslivet och det civila samhället (Statens folkhälsoinstitut, 2005). Under senare år har kraven ökat på att folkhälsoarbete ska vara kunskapsbaserat. Produktionen av kunskap om effektiva metoder ökar och finns tillgänglig, men fortfarande kan det vara svårt att peka ut enskilda faktorers betydelse för resultatet (Edström, Svensson, & Olsson, 2005). Parallellt har efterfrågan ökat på metoder och hjälpmedel som kan underlätta ett mer kunskapsbaserat arbete. Stödverktyg finns för hur man kan utforma folkhälsoprojekt för måluppfyllelse, löpande uppföljning och ökad kunskap och kvalitet (Edström et al., 2005). Men, detta arbete behöver utvecklas och stödjas av styr- och ledningssystemet på olika nivåer (Statens folkhälsoinstitut, 2011b). Den 26 januari 2012 gav regeringen Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att i samråd med Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och Socialstyrelsen utreda och föreslå hur man kan utforma ett transparent system för att rekommendera effektiva metoder på folkhälsoområdet. Statens folkhälsoinstitut hade i ett tidigare regeringsuppdrag konstaterat att graderingssystemet Grade (Grading of Recommendations Assessment, Development and Evaluation) bör gälla för bedömning av insatser inom folkhälsoområdet. Mot bakgrund av den nya utredningen föreslog Statens folkhälsoinstitut att systemet för värdera vetenskapligt stöd och rekommendera insatser införs inom Statens folkhälsoinstituts verksamhetsområde (Statens folkhälsoinstitut, 2013c). Utvecklingen av hälsans bestämningsfaktorer För att kunna följa bestämningsfaktorernas utveckling, samhälleliga förändringar och politiska initiativ inom folkhälsopolitiken används ett antal indikatorer, som har ett samband med hälsoeffekter. Här följer en kort sammanfattning av bestämningsfaktorernas utveckling inom de elva målområdena1. Liksom i tidigare rapporter (Statens folkhälsoinstitut, 2010b, 2013a) har vi grupperat målområdena i tre strategiska områden (figur 1): Goda livsvillkor (målområdena 1 3 och delar av målområde 6 ); Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor (målområdena 4 10); Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (målområde 11 och delar av målområde 6). Indelningen baseras på att de tre första målområdena handlar om fak- 1 I detta avsnitt presenteras en sammanfattning av rapporterna: Statens folkhälsoinstitut. (2013). Barn och unga 2013 utvecklingen av faktorer som påverkar hälsan och genomförda åtgärder. Samordnad folkhälsorapportering. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Socialstyrelsen, & Statens folkhälsoinstitut. (2013). Folkhälsan i Sverige. Årsrapport Hämtad från 16 TIO ÅR MED SVENSK FOLKHÄLSOPOLITIK

18 torer på samhällsnivå, medan övriga åtta främst berör faktorer i människors livsmiljöer eller fokuserar på en viss levnadsvana. Figur 2. En tematik bild över de tre strategiska områdena. Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor Goda livsvillkor Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Goda livsvillkor Åtgärderna inom det strategiska området Goda livsvillkor ska skapa möjligheter till en bra start i livet. Det kan främjas av miljön i hemmet och miljön i förskolan och skolan (Målområde 3: Barns och ungas uppväxtvillkor) samt av att barnen når en utbildningsnivå som ger möjligheter till arbete, ekonomiska villkor för självförsörjning och tillgång till ett bra boende (Målområde 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar). I Goda livsvillkor ingår också möjligheten att vara delaktig och ha inflytande i samhället (Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället) och att få tillgång till hälso- och sjukvård på lika villkor (Målområde 6: Hälsofrämjande hälso- och sjukvård). Delaktighet och inflytande Delaktighet och inflytande i samhället är en av grundläggande förutsättningar för folkhälsan och det är därför ett särskilt målområde inom folkhälsopolitiken (Regeringens proposition 2002/03:35; Regeringens proposition 2007/08:110). En viktig indikator i delaktighet och inflyttande är valdeltagande, och valdeltagandet i riksdagsvalen har sjunkit sedan 1970-talet men har ökat något vid senaste valen 2006 och Förstagångsväljarnas valdeltagande är lägre än genomsnittet, men i riksdagsvalet 2006 ökade det för första gången sedan Denna tendens fortsatte i valet Det var en ökning för både kvinnor och män men kvinnors valdeltagande var högre än mäns (82 procent mot ca 78 procent). Personer med lång utbildning har högre valdeltagande jämfört med personer med kort utbildning2 (Statistiska centralbyrån, 2009). 2 Baserad på klassificeringssystemet Svensk utbildningsnomenklatur (SUN). I Nationella folkhälsoenkäten benämns kategorierna kort utbildning (till och med gymnasium om 2 år), mellan lång utbildning (gymnasium mer än 2 år samt högskola 0 2 år) och lång utbildning (högskola eller universitet 3 år eller mer). TIO ÅR MED SVENSK FOLKHÄLSOPOLITIK 17

19 Bland unga och inom olika minoritetsgrupper är delaktigheten och inflytandet sämre. Nästan varannan ung saknar tillit till andra människor och var tredje har upplevt kränkande behandling. Det är vanligare att unga homo- och bisexuella har lågt förtroende för myndigheter, institutioner och politiker och har upplevt kränkande behandling. Det är också vanligare att unga födda utomlands saknar tillit till andra människor och har ett lågt socialt deltagande. Låg tillit till andra människor och upplevd kränkande behandling är även vanligare bland unga med funktionsnedsättning. Ekonomiska och sociala förutsättningar Ekonomiska resurser i form av löpande disponibla inkomster och ekonomiska tillgångar påverkar hälsa i högre grad (Mikkonen & Raphael, 2010) och personer i åldersgruppen år drabbades särskilt hårt under den senaste lågkonjunkturen, särskilt de med låg utbildning. Bland både kvinnor och män har arbetslösheten genomgående varit lägst bland personer med eftergymnasial utbildning och högst bland personer med förgymnasial. Personer med eftergymnasial utbildning klarade den senaste lågkonjunkturen betydligt bättre än personer med förgymnasial utbildning. I EU-sammanhang definieras risk för fattigdom som andelen av befolkningen som har en disponibel inkomst som ligger under 60 procent av medianen i landet. Risken för fattigdomen, eller som det också benämns, relativ fattigdom, är ett mått på hur ojämnt inkomsterna är fördelade inom landet och beaktar alltså inte landets allmänna nivå (Socialdepartementet, 2008). Andelen föräldrar som lever i relativ fattigdom (har en disponibel inkomst som ligger under 60 procent av medianen i landet) har ökat under 2000-talets första decennium. Även skillnaderna mellan olika grupper har ökat. Särskilt utsatta är ensamstående med barn, där andelen som lever i relativ fattigdom nästintill har fördubblats under perioden År 2010 var relativ fattigdom ungefär tre gånger vanligare bland ensamstående med barn än bland sammanboende med barn. En stor andel vuxna med barn under 18 år saknar kontantmarginal, dvs. stor andel som inte kan betala kronor inom en vecka vid en oförutsedd situation. Det är fler kvinnor än män som saknar kontantmarginal men andelen har minskat bland såväl kvinnor som män under perioden Det är vanligare att ensamstående med barn saknar kontantmarginal jämfört med sammanboende med barn. År var andelen 39 procent bland ensamstående med barn, jämfört med 25 procent bland sammanboende med barn. Andelen ensamstående med barn som saknar kontantmarginal har dock minskat. Andelen barn som lever i ett hushåll med relativ fattigdom har ökat de senaste tio åren, men däremot har andelen vuxna, med barn under 18 år, som saknar kontantmarginal eller har svårigheter att klara av de löpande utgifterna minskat. Barns och ungas uppväxtvillkor Barns och ungdomars hälsa påverkas av olika faktorer i uppväxtmiljön och miljön i hemmet är viktig. En god relation mellan barn och föräldrar minskar risken för 18 TIO ÅR MED SVENSK FOLKHÄLSOPOLITIK

20 många hälsoproblem och riskbeteenden hos barnen (Resnick et al., 1997; StewartBrown, 2008). Förskolan är en annan viktig arena som kan förebygga ohälsa hos barn samt utjämna effekter av socioekonomiska skillnader. En förskola av den kvalitet som erbjuds i Sverige främjar barnens utveckling och det gäller även för barn i åldern 1 3 år (Statens folkhälsoinstitut, 2009). Det är även viktigt att ge barn och ungdomar goda förutsättningar att lyckas i skolan eftersom framgång där ger en god grund för hälsa i livet (Feinstein, Sabates, Anderson, Sorhaindo, & Hammond, 2006; Kuh, Power, Blane, & Bartley, 1997). Majoriteten av barnen i åldrarna år uppger att de kommer bra överens med sina föräldrar och att de har lätt för att tala med dem om problem (Currie et al., 2012; Statistiska centralbyrån, 2011). Och föräldrarnas utbildningsnivå och födelseland påverkar i allt högre grad barns och ungas förutsättningar att nå goda skolresultat och deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Men andelen elever som uppnår behörighet till gymnasieskolan har minskat under större delen av 2000-talet, och 2012 var 87,5 procent av eleverna behöriga att söka till ett yrkesförberedande program. Drygt 12 procent av eleverna var alltså inte behöriga till gymnasieskolan och det är den högsta andelen hittills under 2000-talet. Problemet drabbar framför allt elever som har föräldrar med högst förgymnasial utbildning. Dvs var det ca 30 procent av barn till föräldrar med kort utbilning, som slutade grundskolan utan att ha behörighet till gymnasiet och 2011 var andelen 40 procent. För elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning har däremot andelen behöriga legat högt och stabilt, kring 95 procent, under samma period. Många elever behöver mer än tre studieår för att få ett slutbetyg från gymnasieskolan och tittar vi på andelen elever som får slutbetyg inom fyra år ökar genomströmningen med 7 8 procentenheter (Skolverket, 2009). Läsåret 2010/11 var det 76 procent av eleverna som fick ett slutbetyg inom fyra år, en siffra som har varit relativt oförändrad under 2000-talet. Det är en större andel flickor som får slutbetyg inom fyra år och skillnaden har varierat mellan 4 och 7 procentenheter under 2000-talet. Det finns också ett samband mellan föräldrarnas utbildningsnivå och andelen elever som får slutbetyg inom fyra år. År 2010/11 fick 85 procent av eleverna vars föräldrar har eftergymnasial utbildning slutbetyg inom fyra år, för elever vars föräldrar har högst gymnasial utbildning var siffran 74 procent och för elever vars föräldrar har högst förgymnasial utbildning var den 55 procent. Andelen elever med föräldrar som har högst förgymnasial utbildning som når slutbetyg inom fyra år har minskat sedan 2003/04, från 59 procent till 55 procent. Andelen har däremot ökat något bland eleverna vars föräldrar har högst gymnasial utbildning. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en metod för att främja fysisk aktivitet hos vårdsökande, och det finns bra vetenskapligt stöd för effekten av den typen av metoder (Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2007). Förskrivningen av FaR ser ut att fortsätta öka inom Sverige men statistiken har flera osäkerhetsfaktorer. Inom flera landsting och regioner är statistiken baserad på data från enbart primärvården TIO ÅR MED SVENSK FOLKHÄLSOPOLITIK 19

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT 2011

FOLKHÄLSORAPPORT 2011 FOLKHÄLSORAPPORT 2011 KORTVERSION ESLÖVS KOMMUN Inledning Riksdagen antog 2003 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Folkhälsopolitiskt program Flens kommun Förslag 2008-2011 Innehållsförteckning Inledning Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Risk och skyddsfaktorer

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Folkhälsoarbete i Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar för en god hälsa i Mora kommun krävs samarbete mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård,

Läs mer

PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET

PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET 2011 10 27 Kommunledningskontoret Sara Anderhov 46-413 - 626 97 PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET Tid: Torsdag den 20 oktober, klockan 13:00 16:00 Lokal: Stadshuset, Sal Albert Sahlin och Emanuel

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Bräcke kommun 2014 2(30) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Utvecklings- och folkhälsoenheten Utveckling Forskning Utbildning Folkhälsa Regional utveckling Varje dag lite bättre Sveriges

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

National Prevention Strategy

National Prevention Strategy National Prevention Strategy Patrik Johansson, MD, MPH University of Nebraska Medical Center, College of Public Health, Member The Advisory Group on Prevention, Health Promotion, Integrative and Public

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Folkhälsoarbete i Östersund

Folkhälsoarbete i Östersund Folkhälsoarbete i Östersund Vad är hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (WHO 1948) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat.

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2014 2(29) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län

Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län Kenneth Berglund, Bo Brantefors, Inna Feldman, Åsa Fichtel, Eva Jonason, Christina Lindberg Rapporten

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

FOLKHÄLSOPROFIL 2010

FOLKHÄLSOPROFIL 2010 FOLKHÄLSOPROFIL 2010 FOLKHÄLSOPROFIL 2010 Riksdagen beslutade år 2003 om en ny nationell folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen.

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program för s kommun Innehåll Drogpolitiskt program... 3 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Alkohol... 5... 5 Barn och ungdomar... 6 Vuxna... 6 Narkotika... 8... 8 Barn och

Läs mer

Lokalt och regionalt folkhälsoarbete

Lokalt och regionalt folkhälsoarbete Lokalt och regionalt folkhälsoarbete Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010 Lokalt och regionalt folkhälsoarbete Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT,

Läs mer

Folkhälsopolitiskt. program

Folkhälsopolitiskt. program Folkhälsopolitiskt program 1 2 Alla har rätt till ett gott liv En god hälsa är för de flesta av oss något som vi värdesätter mycket högt. Alltför ofta är den goda hälsan något som vi tar för givet ända

Läs mer

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson Helsingborgs stad juni 2005 Kerstin Månsson Arbetsmaterial Inledning Begreppet hälsa skall här läsas och förstås i sitt allra vidaste sammanhang, vilket gör att begrepp som folkhälsa, välfärd och hållbar

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer

FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal. Karlsborgs kommun

FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal. Karlsborgs kommun FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal Karlsborgs kommun FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal Folkhälsoperspektivet återkommer i flera kommunala styrdokument. En kommun har stora möjligheter att påverka förutsättningarna

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik?

Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik? Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik? En rapport från från Liv och Hälsa ung 2005 Åsa Fichtel, Kerstin Bünsow Foto: Johan Wahlgren HUR SKALL VI FÅ BARN OCH UNGDOMAR

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor Välfärdsbokslut 211 Utdrag: Goda levnadsvanor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2 Inkomst

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Drogpolitiskt program 2010. Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

Drogpolitiskt program 2010. Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Drogpolitiskt program 2010 Avseende tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Inledning Drogfrågorna är en viktig del av Sveriges folkhälsopolitik. Att begränsa skadorna av alkohol är en viktig faktor

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt?

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten Skillnader i folkhälsa hur kan vi förklara hälsoklyftorna? Medellivslängden år Sid 2. Sjukdomsutfall

Läs mer

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11-16 Delrapportering av regeringsuppdrag Dnr 599/14 15 mars 14 Delrapportering av regeringsuppdrag Innehållsförteckning

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

Politikerutbildning 18 oktober 2013 Eslöv

Politikerutbildning 18 oktober 2013 Eslöv Politikerutbildning 18 oktober 2013 Eslöv Vad är folkhälsopolitik? Befolkningens hälsa på samhällsnivå folkhälsan påverkas av en rad faktorer, och de flesta av dem har en politisk dimension. Det finns

Läs mer

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1 Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa 2011-05-05 Sid 1 Folkhälsopolitiken Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i Umeå kommun Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, januari 2012 Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3 Kommunfullmäktiges sex särskilt prioriterade

Läs mer

Nordanstigs Kommun. Lena Linné 2005 06 20

Nordanstigs Kommun. Lena Linné 2005 06 20 ÖVERGRIPANDE PLAN FÖR TOBAKSARBETE Nordanstigs Kommun 1 Nordanstigs kommun har valt att fokusera på tre av målen för folkhälsan i sitt folkhälsoarbete. Mål 9 Ökad fysisk aktivitet. Mål 10 Goda matvanor

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT 2011

VÄLFÄRDSBOKSLUT 2011 VÄLFÄRDSBOKSLUT 2011 - en beskrivning av folkhälsoutvecklingen i Härryda kommun Folkhälsorådet INNEHÅLL SAMMANFATTNING 2 INLEDNING 4 RESULTATREDOVISNING 5 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor

Läs mer

Innehåll Inledning... 4 Sammanfattning... 6 Befolkningsstruktur... 8 Målområde 1: Delaktighet och inflytande... 9

Innehåll Inledning... 4 Sammanfattning... 6 Befolkningsstruktur... 8 Målområde 1: Delaktighet och inflytande... 9 Antagen av kommunfullmäktige 6, 12 februari 214 1 Innehåll Inledning... 4 Definitioner... 4 Så här är välfärdsbokslutet uppbyggt... 5 Koppling till kommuns mål... 5 Statistiska källor... 5 Sammanfattning...

Läs mer

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG Anders Drejare Handledare doktor Anders Wimo Adjungerad professor Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Marie Köhler Verksamhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård Region Skåne Kommissionär i Malmökommissionen Marmotkommissionen

Läs mer

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Professor emeritus i Socialmedicin. Invärtesmedicinare,kardiolog, allmänmedicinare Ordförande i Kommission för ett Socialt Hållbart Malmö(2010-2013).

Läs mer

Folkhälsorapport. Landskrona stad. Landskronabornas hälsa och välfärd 2014

Folkhälsorapport. Landskrona stad. Landskronabornas hälsa och välfärd 2014 Folkhälsorapport Landskrona stad Landskronabornas hälsa och välfärd 2014 Framtagen av Landskrona stads folkhälsosamordnare Landskrona stad, Fritid och Kultur, 2014 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Droganvändning bland äldre

Droganvändning bland äldre Droganvändning bland äldre U-fold, Uppsala 21 januari 2015 Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Köttberget glider in pensionsåldern - med sina alkoholvanor? Presentationen

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Remissyttrande över promemorian En mer samlad myndighetsstruktur inom folkhälsoområdet (DS 2012:49)

Remissyttrande över promemorian En mer samlad myndighetsstruktur inom folkhälsoområdet (DS 2012:49) Stockholm 2013-01-21 Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård Remissyttrande över promemorian En mer samlad myndighetsstruktur inom folkhälsoområdet (DS 2012:49) Ref: S2012/7860/FS Folkhälsa

Läs mer