Kommunal kapitalförvaltning en studie av nio kommuner och ett landsting

Transkript

1 ommunal kapitalförvaltning en studie av nio er och ett landsting

2 Innehåll Gällivare Inledning 3 raftig ökning av pensionsåtagandena 4 apitalförvaltningen ska kapa toppen på pensionspuckeln 6 Övervägande ränteplaceringar i kapitalförvaltningsportföljerna 11 ostnaderna har ett samband med tillgångsslagen 14 Blygsam avkastning i förhållande till risk 15 Ofullständig riskhantering 19 Försäkringsbolagens kapitalförvaltning ett intressant alternativ 24 Slutsatser 26 Härjedalen Dalarna Övertorneå Umeå Bilaga 1. Avkastningsjämförelser mellan erna och Skandia Livs återbäring vid given starttidpunkt 28 Bilaga 2. Sammanställning av erna 34 Linköping Sollentuna Botkyrka Högsby Malmö Om Arkwright Arkwright är ett konsultföretag inom strategi utveckling för företag och organisationer; Faktabaserad analys för beslutsunderlag Strategiutveckling Verksamhets-, process- och metodutveckling Arkwright grundades 1987, har idag 70 konsulter i Europa fördelade på fyra kontor i Hamburg, Oslo, Stockholm och Zürich. Arkwright har ett faktabaserat arbetssätt, där ansats och metoder anpassas efter varje klients förutsättningar. lienterna är verksamma inom olika branscher med särskilt fokus inom Finansiella tjänster, Hälsovård, Energi, Media och Investeringsverksamhet. Centrala mål är att Bidra till att skapa resultat för klienten Skapa förtroende och utveckla kontinuerliga klientrelationer Vara dedikerad klienten Bygga ett gott arbetsklimat med respekt för klientens kultur och kärnvärden

3 Inledning På vårt uppdrag har konsultfirman Arkwright AB genomfört djupintervjuer och samlat in data från nio er och ett landsting kring kapital- och pensionsförvaltning. I den fortsatta rapporten kallar vi de intervjuade erna och landstingen för erna. I urvalet ingår er som har kapitalförvaltning, pensionsstiftelse och pay-as-you-go (återlåning). I undersökningen har vi exkluderat er som valt försäkringen som alternativ för att finansiera pensionsskulden. Avsikten med undersökningen är att få en djupare förståelse och kunskap kring ernas drivkrafter vid valet av kapitalförvaltning. Vi har också fokuserat på kapitalförvaltningsmedel som är avsatt till pension. Vi har medvetet ett litet urval av er för att fokusera på den kvalitativa informationen. Urvalet är dels utifrån storlek och dels en geografisk representation från olika delar av landet. I urvalet har vi grupper* som förort till storstad, varuproducerande, turism, pendlings, större stad, storstad, glesbygd samt landsting. Vårt syfte med undersökningen är att kartlägga ernas kapitalförvaltning med valda strategier och ändamål. Vårt syfte är också att identifiera både likheter och skillnader mellan er som har valt att avsätta medel för kapitalförvaltning. I undersökningen har vi fokuserat på frågeställningar kring: syfte och tillkomst av kapitalförvaltningen placeringsportföljerna interna och externa kostnader för hanteringen av kapitalförvaltningen avkastningen på kapitalförvaltningen riskhantering vald risknivå, riskkontroll och styrning kompetenser kring pensionsskuld och kapitalförvaltning Om intervjuerna Under våren 2012 har konsultfirman Arkwright samlat in ekonomisk data från nio er och ett landsting samt genomfört intervjuer med 13 ansvariga tjänstemän med ansvarsområden som chef, ekonomidirektör, ekonomichef, finanschef, redovisningschef och VD. Intervjuerna har genomförts både per telefon och vid personliga möten. * Enligt Statistiska Centralbyrån, SCB Arkwright har djupintervjuat och samlat in data från nio er och ett landsting Invånare 2010 Årlig befolkningstillväxt, % Pensionsskuldsstorlek/invånare Hantering SCB ommungrupp Botkyrka , Intern och extern kapitalförvaltning Förort till storstad Gällivare , Extern kapitalförvaltning Varuprod. Härjedalens , P-A-Y-G 1) /Likviditetsförvaltning Turism Högsby , Extern kapitalförvaltning Pendlings Linköpings , Intern kapitalförvaltning Större stad Malmö stad , P-A-Y-G 1) Storstad Sollentuna , Extern kapitalförvaltning Förort till storstad Umeå , Stiftelse Större stad Övertorneå , Extern kapitalförvaltning Glesbygd Landstinget Dalarna , Intern kapitalförvaltning Landsting 1) Pay-as-you-go (Återlåning) älla: SCB 3

4 raftig ökning av pensionsåtagandena Per uppgick ernas och landstingens samlade pensionsåtaganden till cirka 396 miljarder kronor. Per hade pensionsåtagandena ökat med cirka 35 miljarder till cirka 431 miljarder, en ökning med närmare 9 procent. Det innebär att på ett år ökade pensionsåtagandet per invånare med kronor. Idag uppgår ernas och landstingens genomsnittliga pensionsåtagande per invånare till kronor. Det innebär att en genomsnittlig svensk familj med två barn är skyldig nästan kronor i al- och landstingspensioner. Den stora ökningen beror främst på sänkningen av diskonteringsräntan med 0,75 procent, vilket i sig beror på en anpassning till ett lägre ränteläge, och som bland annat beror på skuldkrisen i vissa av Eurozonens länder. Många er ser inte pensionsåtagandet som ett stort problem, eftersom pensionsåtagandet ses ur ett utbetalningsperspektiv och den årliga pensionsut betalningen bara utgör en mindre del av ens totala driftsbudget. Sett ur ett skuldsättningsperspektiv är det totala pensionsåtagandet i alla er och landsting tillsammans inte försumbart. Som jämförelse motsvarar ernas och landstingens totala pensionsåtagande cirka 11,4 procent av Sveriges Diskonteringsräntan påverkar pensionsskuldens storlek Det totala pensionsåtagandet för er och landsting ökar med ca Mdr SE från 2012 Diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen sänktes med 0,75 procent från 2012 Mdr SE 235 SL 1) har gjort bedömningen att det blir en relativt lång 19 period med låg ränta på grund av den svaga världsekonomin. Detta i kombination med stor statlig skuldsättning 196 och budgetunderskott i Europa och USA gör att SL finner 16 det nödvändigt att sänka diskonteringsräntan Tidigare diskonteringsräntor enligt RIPS 2) sedan 2007 Icke värdesäkrat med nominell ränta: 4,5 % Värdesäkrat med prisbasbelopp: real ränta 2,5 % Värdesäkrat med inkomstbasbelopp: ränta 0 % Ny diskonteringsränta från Icke värdesäkrat med nominell ränta: 3,75 % Värdesäkrat med prisbasbelopp: real ränta 1,75 % Värdesäkrat med inkomstbasbelopp: ränta 0 % ommunernas totala pensionsskulder (inkl. ansvarsförbindelse) Landstingens totala pensionsskulder (inkl. ansvarsförbindelse) Resultatet av sänkningen blir att pensionsskulden upp skattas öka med ca miljarder kronor i er och landsting sammantaget vilket motsvarar en ökning med ca 8 10 procent. 1) Sveriges er och landsting. 2) Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld. älla: SL 4

5 BNP* Eller uttryckt som att det samlade pensionsåtagandet är cirka 30 procent av Sveriges statsskuld. Det innebär att i ett hypotetiskt exempel där ernas pensionsåtaganden adderas till statsskulden, skulle denna summa uppgå till cirka 50 procent av BNP. Det är en nivå som är högre än statsskulden i våra närmaste grannländer i Norden. Som jämförelse uppgår Norges statsskuld till under 30 procent av BNP och den genomsnittliga statsskulden i EU uppgår till cirka 82 procent av BNP. Däremot anser er med negativ befolkningsutveckling, att pensionsåtagandet blir en allt större belastning på ens ekonomi och ser avfolkningen och den åldrande befolkningen som ett hot mot pensionsskulden. Några er anser det dessutom orättvist att kommande generationer även ska belastas med tidigare intjänade pensionsskulder. En annan liknar pensionsskuldsproblematiken som att skapa en gigantisk socialränteobligation, eftersom skulden säkras med framtida skatteintäkter istället för kapital. I undersökningen framgår det tydligt att er med hög befolkningstillväxt anser att pensionsskulden är ett mindre problem eftersom utbetalningarna inte ökar i förhållande till förväntade skatteintäkter. * BNP, Bruttonationalprodukt, värdet av landets produktion av varor och tjänster. ommunernas och landstingens pensionsskulder motsvarar 30 procent av statsskulden Statsskuld Sverige jämfört med EU och Norden ommunernas och landstingens pensionsskulder (inklusive ansvarsförbindelse) Procent av BNP ,5 +11,4 % (+30 %) ommunernas och landstingens pensionsskulder (inklusive ansvarsförbindelse) motsvarade tillsammans 11,4 procent av Sveriges BNP ommuner 6,2 % (pensionsskuld 216 mdr SE) Landsting 5,2 % (180 mdr SE) BNP mdr SE 49,7 5,2 6,2 48,6 46,5 38,4 29,0 Sveriges statsskuld var ,4 procent av BNP, vilket var lägre än genomsnitt i EU (82,5 procent) och näst lägst i Norden. Det innebär att ernas och landstingens pensionsåtaganden tillsammans var 30 procent av storleken av Sveriges statsskuld EU 38,4 Sverige + ernas och lands- Finland Danmark Sverige Norge tingens samlade pensionsskulder Utifrån ett hypotetiskt räkneexempel där pensions skulderna i er och landsting adderas till Sveriges statsskuld skulle denna summa uppgå till 49,7 procent. En siffra som är högre än Finland och Danmarks statsskulder älla: Eurostat (staters bruttoskulder), SL, SCB 5

6 apitalförvaltningen ska kapa toppen på pensionspuckeln Vi har identifierat fyra faktorer som erna anger som centrala inför beslut om att sätta av medel till pensionsskulden eller inte, samt i vilken omfattning. Dessa faktorer är befolkningstillväxten den allmänna ekonomiska situationen pensionsskuldens storlek och tidshorisont den ekonomiska möjligheten att sätta av pengar Alla erna i studien har som mål med kapitalförvaltningen att kapa toppen på pensionspuckeln*. Toppen på pensionspuckeln ska kapas Vad är målet med den finansieringslösning ni har valt? 8 2 Av svaren i studien kan vi konstatera att erna valt olika lösningar för att hantera pensionsåtagandet, alltifrån öronmärkning av kapital till pay-as-you-go. *) Pensionsutbetalningarna ökar, i genomsnitt fram till , och minskar därefter. apa toppen på puckeln älla: Intervjuer Har ej satt av Pensionsåtagandet hanteras på olika sätt Öronmärkt kapital Annan kapitalförvaltning Pay-as-you-go Mål Att framtida politiker inte ska kunna använda det avsatta kapitalet till någon annat än de framtida pensionerna. Mål Att sätta av kapital för framtida kostnader, främst pensionsskulden men även andra kostnader. Mål Att man inte anser sig ha behov av eller möjlighet till att sätta av pengar till pensionsåtagandet. Tillvägagångssätt Inlåsningen görs genom att man sätter av pengar till en stiftelse eller köper försäkring. Vissa er anger även att vanlig kapitalplacering blir som en psykologisk öronmärkning även om den inte är det i egentlig mening. Tillvägagångssätt Avsättning av medel till en intern eller extern kapitalförvaltare. Tillvägagångssätt Istället för att sätta av pengar investerar man överlikviditet i verksamheten eller betalar av befintliga lån. älla: Arkwright research Hälften av erna i studien uppger att anledningen till att de satte av pengar till pensionsåtagandet var att de vid tidpunkten hade överskottslikviditet. I erna har överskottslikviditeten uppkommit på olika sätt, till exempel genom stora avskrivningar i kombination med låga nyinvesteringar, försäljning av tillgångar och genom statliga bidrag beroende på generös flyktingpolitik. Tre av erna uppger att de aktivt valde kapitalförvaltning som en långsiktig strategi för finansieringen av pensionsskulden. En har svarat vet inte. 6

7 De flesta er i studien uppger att anledningen till att de satte av pengar till pensionsåtagandet var för att de helt enkelt hade överskottslikviditet Överskottslikviditet Långsiktig plan med årliga avsättningar Aktivt val att inte sätta av pengar till pension Botkyrka Högsby Sollentuna Gällivare Landstinget Dalarna Linköpings Härjedalens (avsättning, men inte uttalat att det avser pension) Övertorneå Malmö stad (ingen avsättning alls) Vi fick in mycket pengar när vi Redan 1998 togs beslutet Vi är en växande och sålde stora markområden i att vi skulle börja sätta av gör investeringar löpande. Vi ser Silverdal i södra Sollentuna. pengar för att kapa toppen på det som att vi har lånat pengar Eftersom vi inte hade så stora pensionsberget och sen dess har från pensionskollektivet istället investeringsbehov de närmaste vi satt av pengar varje år med för att låna från banken vilket åren valde vi att sätta av pengar. några få undantag. faktiskt har varit billigare. Sollentuna Gällivare Malmö stad älla: Arkwright research apitalförvaltningsmedel avsattes efter överskottslikviditet Vad var anledningen till att ni har valt att fondera just det belopp eller den andel ni valt? 1) 4 3 Det gjordes ingen direkt analys då (1998) utan man kände bara att det var läge att börja. Vi har aktivt valt att sätta av pengar i samband med budget sedan Satte av medel för att man fick överskottslikviditet (ex. genom att sälja en tillgång) Planerat, långsiktigt sparande Ingen särskild anledning/ Vet inte 1) Antal svarande: 8 älla: Intervjuer 7

8 I studien svarar sex er att kapitalförvaltningen inte är öronmärkt till pensioner. Det är bara fyra kommu- Vi kan också notera att erna har olika uppfattningar om vad som menas med begreppet öronmärkning av kapital. Det finns ett spann alltifrån er som inte har öronmärkt kapitalet för pensionsändamål till juridiskt bindande. En anger att det saknas formellt beslut att pengarna är öronmärkta för pensioner, trots att det sedan länge antytts i årsredovisningen. En annan menar att syftet med kapitalförvaltningen visserligen är till pensionsskulden, men att det inte finns något hinder mot ett eventuellt framtida politiskt beslut att använda pengarna till annat ändamål. En tredje komner i studien som svarar att det är en fördel om pengarna blir öronmärkta till pensioner och inte kan användas till annat. 6 er med kapitalförvaltning vill inte öronmärka medel till pensioner Hur ser ni på avsättning vs pay-as-you-go rent principiellt? 4 Bra att öronmärka Bra att göra så att pengarna inte avsättningar så används till annat man slipper göra ned dragningar i verksamheten i framtiden En nödvändighet när befolkningen minskar Avsättning är ett bra sätt att hantera överskottslikviditet Jag tycker det är en fördel att låsa in kapital från klåfingriga politiker som vill bygga skolor och äldreboenden. En fördel med avsättning är att det medför allmän disciplin inom en. an vara ett sätt att undvika dumma investeringar som bara drar upp driftskostnaderna. Eftersom vi tappar skatteintäkter på avfolkningen så måste vi få in pengar på annat sätt, då är avsättning en bra lösning. älla: Intervjuer mun har gjort en gemensam överenskommelse mellan tjänstemän, politiker och fackliga parter att kapitalförvaltningen är ämnad för pensionsändamål (ökad trygghet att framtida pensioner verkligen betalas ut enligt utfästelse). I sammanhanget kan noteras att det inom det ala pensionsområdet inte finns ett kreditförsäkringsinstitut beträffande pensioner motsvarande PRI Pensionsgaranti inom det privata tjänstemannaavtalet. En fjärde har valt pensionsstiftelse för att kapitalförvaltningen ska vara juridiskt bindande till pensioner. 8

9 Öronmärkning av kapital tolkas på olika sätt Vad menas med öronmärkt kapital? Det finns inget beslut som säger att pengarna är öronmärkta Politikerna ville inte låsa in pengar till pensionerna utan ville Målet med avsättningarna är såklart de enskilda er- för pensioner. Det har antytts i årsredovisningen länge men det finns inget formellt beslut. Härjedalens kunna använda dem till annat också. Vi har aldrig sett att skulden är så stor att vi måste öronmärka pengar. Övertorneå nas pensionsåtaganden men vi kan inte hindra dem om de vill använda pengarna till något annat. Högsby Tjänstemannasidan tog initiativ till att sätta av pengar och politikerna hängde på. Även facket var väldigt positiva. Linköpings Fördel med stiftelse är att man verkligen låser in pengarna. Umeå Ej öronmärkt Härjedalen Övertorneå Sollentuna Gällivare Högsby Botkyrka Linköping Umeå Juridiskt bindande öronmärkning älla: Arkwright research ommunerna i studien har i genomsnitt satt av kapitalförvaltningsmedel som motsvarande 34 procent av pensionsskulden. De studerade erna har kapitalförvaltningsmedel i förhållande till pensionsskulden från 74 till 0 procent. I undersökningen uppgår ernas totala kapitalförvaltning till cirka 3,3 miljarder kronor. Av erna i undersökningen har Linköping den största kapitalförvaltningen med cirka 1,3 miljarder. Högsby har den minsta kapitalförvaltningen med cirka 58 miljoner kronor. apitalförvaltningsmedel motsvarar i genomsnitt 34 procent av pensionsskulden Hur stor andel av skulden är fonderad? 1) 2011, siffror i MSE och % 2) Totalt: MSE 74 Övertorneå 57 Härjedalen 47 Linköping 46 Sollentuna 30 Högsby 27 Botkyrka 18 Gällivare 6 Umeå 3 Dalarna Malmö Genomsnitt: 34 % (exkl. Malmö) 1) Marknadsvärde på avsatt kapital (senaste marknadsvärdet oktober december 2011) delat med värdet på den totala pensionsskulden (inkl. ansvarsförbindelsen) ) Notera att höjden på staplarna inte representerar värdet på fonderat kapital. älla: Intervjuer, datainsamling 9

10 Diagrammet visar alla er i Sverige som per 2009 hade kapitalförvaltning. Y-axeln visar kapitalförvaltningen per invånare, X-axeln visar den årliga befolkningstillväxten Av alla Sveriges er har Övertorneå den största andelen förvaltat kapital per invånare med nästan kronor. Diagrammet indikerar ett samband bland de intervjuade erna att de med låg (eller negativ) befolknings tillväxt har varit benägna att sätta av mer kapital per invånare än er med hög befolkningstillväxt (blå markeringar och blå sluttande linje). Befolkningstillväxten finns med i planeringen Sveriges er: Förvaltat kapital 1) per invånare och årlig befolkningstillväxt Förvaltat kapital/invånare (MSE) Övertorneå Härjedalen R 2 = 0, Högsby Gällivare Linköping Sollentuna Botkyrka 0 Malmö Umeå - 2,0-1,5-1,0-0,5 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 Årlig befolkningstillväxt 2) (%) Studerade er Regression: sluttande linje, dvs lägre förvaltat kapital ju högre befolkningstillväxt. Determinationskoefficienten (R2) = 0,27, dvs. 27 % av variationen i förvaltat kapital/invånare kan förklaras av skillnader i befolkningstillväxt. Detta indikerar att dessa er som grupp i någon utsträckning (dock begränsad) har tagit hänsyn till befolkningstillväxt som faktor när de dimensionerat förvaltat kapital. 1) Uppgifter om förvaltat kapital är från 2009 för alla er utom de 10 utvalda där uppgifterna är från oktober - december 2011, försäkrat belopp ingår ej. 2) Befolkningstillväxt 0,5 % per år (2010: 9,417 milj., 1970: 8,081 milj.) älla: Dagens samhälle enkätsvar, SCB, Skandiarapporten, intervjuer, datainsamling. 10

11 Övervägande ränteplaceringar i kapitalförvaltningsportföljerna Det skiljer sig kraftigt mellan ernas placeringsportföljer. I genomsnitt är nästan 2 av 3 kapitalförvaltningskronor placerade i räntebärande tillgångar. Två er Härjedalen och Sollentuna har till hundra procent valt räntebärande tillgångar. Högsby och Botkyrka är de er som har lägst andel räntebärande tillgångar i sina kapitalförvaltningsportföljer. Sammantaget har erna i undersökningen övervägande placeringar i räntebärande tillgångar och undviker aktierisker. I genomsnitt uppgår de räntebärande placeringarna till 51 procent. Lägger vi till de alternativa ränteplaceringarna uppgår den totala ränteplaceringen till cirka 65 procent. Den totala aktieandelen uppgår till 28 procent, varav svenska aktier till 15 procent. Den genomsnittliga andelen alternativa risktillgångar uppgår till 5 procent. Endast fyra av erna har alternativa risktillgångar i sin kapitalförvaltningsportfölj. ommunerna har låg genomsnittlig risknivå på placeringen Procent av totalportföljen Alternativa tillgångar 5 % Likvida medel 1 % Aktier 3) 2 % Härjedalens Sollentuna Linköpings Svenska aktier 15 % ommunernas Övertorneå Gällivare Umeå Utländska aktier 13 % genomsnittliga kapitalförvaltningsportfölj 2) Räntebärande värdepapper 51 % Räntebärande och alternativa tillgångar 13 % Botkyrka Högsby 1) Landstinget Dalarna 1) Högsby s pensionsavsättningar förvaltas av almar Län Pensionskapitalförvaltning AB. Normalportfölj i bilden utgörs av fördelningen mellan tillgångsslag per ) Exklusive Malmö. 3) Mix av svenska och utländska aktier (fördelning ej angiven). älla: Datainsamling (förvaltningspolicys för respektive ) 11

12 Det skiljer sig också markant mellan erna vem som är ansvarig och vem som är utförare i för de olika delarna i kapitalförvaltningsprocessen intern hantering i en, extern konsult eller förvaltare. Endast fyra av erna tar själva ansvar för samtliga delar i processen. I processen ingår moment som ta fram mål och restriktioner ta fram policydokument göra ALM 1) -studier strategisk allokering 2) taktisk allokering 3) investeringsprocess bedöma riskhantering uppföljning och rapportering 1) Alm Asset Liability Moddling syftar till att finna den långsiktiga allokeringen av en förvaltares kapital som är bäst anpassad till förvaltarenas åtagande. 2) Strategisk allokering är en portföljs långsiktiga fördelning, där man utgår från vilken risknivå som behövs för att matcha skulderna. 3) Taktisk allokering är en portföljs fördelning på kort sikt utifrån aktuellt marknadsläge. Stor variation i ansvarsfördelning Mål & restriktioner Policydokument ALM Strategisk allokering Taktisk allokering Investeringsprocess Riskhantering Uppföljning & Rapportering Botkyrka Gällivare Härjedalens n.a. Högsby n.a. Linköpings Malmö stad n.a. n.a. Sollentuna n.a. Umeå n.a. Övertorneå n.a. Landstinget Dalarna Ansvarig Intern hantering Extern konsult Extern förvaltare älla: Intervjuer 12

13 I studien kan vi utläsa att det är vanligast att erna själva är utförare av den strategiska allokeringen medan den taktiska allokeringen är utlagd på extern part. På frågan om varför de valt den kapitalförvaltare de nu anlitar svarar fyra er att det är en sammanvägd bedömning i upphandling, en svarar genom förtroende och en svarar vet inte. Förvaltare väljs genom upphandling Hur valde en förvaltare? 1) Upphandling Förtroende Vet inte Vi hade beslutspunkter. Det viktigaste var att hitta någon som var bra på strategisk och taktisk allokering. Vi tittade på referenser och diskuterade länge med de fem som gick till final, försökte räkna vilket mervärde det fanns för varje förvaltare. Vi hittade en förvaltare vi fick förtroende för. Det var en upphandling med olika kriterier baserat på pris, historiskt utfall och erfarenhet. 1) Antal svarande: 6 älla: Intervjuer 13

14 ostnaderna har ett samband med tillgångsslagen I genomsnitt uppgår den totala förvaltningskostnaden till 0,56 procent. I kostnaderna ingår bland annat arvode till kapitalförvaltare, fondförvaltningsavgifter, konsultkostnader, interna kapitalförvaltningskostnader, pensionsadministration. Det är värt att notera att i denna gemensamt använda kostnadsdefinition ingår även kostnader som inte alla enskilda er har definierat. Detta avser exempelvis inte direkt synliga avgifter såsom fondförvaltningsavgifter i direktägda fonder, fondförvaltningsavgifter i fonder som ägs av fond-i-fonder och interna kostnader. Dessa kostnader är inte alltid synliga eftersom avkastningen från en fond anges netto efter förvaltningsavgifter. Vid beräkning har hänsyn tagits till eventuella rabatter som en har erhållit i form av returprovisioner. Den genomsnittliga fondförvaltnings- och transaktionskostnaden uppgår till 0,41 procent. Men spannet av avgifter varierar kraftigt. Botkyrka har högst total kostnad med 1,21 procent medan den totala kostnaden är lägst i Sollentuna med 0,14 procent. En stor och viktig förklaring är att Sollentuna har hundra procent i räntebärande tillgångar jämfört med 40 procent för Botkyrka. Resterande tillgångar har Botkyrka placerat i utländska och svenska aktier samt alternativa risktillgångar, vilka har en högre kostnad men också högre förväntad långsiktig avkastning än räntebärande tillgångar. Den genomsnittliga förvaltningskostnaden är 0,56 procent ostnad för pensions- och kapitalförvaltning 1) Anges som % av total pensionsskuld och förvaltat kapital Eventuella fondförvaltningsavgifter i underliggande fonder minus eventuellt angiven returprovision/rabatt samt transaktionskostnader Arvode till kapitalförvaltare 1,07 1,21 onsultkostnader Stiftelsekostnader Interna kapitalförvaltningskostnader Pensionsadministration Pensionshandläggning 0,68 0,83 1,05 0,49 0,53 0,30 0,56 0,41 0,34 0,29 0,41 0,14 0,23 0,14 0,26 0,30 0,41 0,05 0,08 Malmö stad Sollentuna Högsby Linköpings Umeå Härjedalens Övertorneå Landstinget Dalarna Gällivare Botkyrka Genomsnitt 1) ostnader för pensionshandläggning och pensionsadministration räknas som andel av total pensionsskuld, övriga kostnader räknas som andel av förvaltat kapital. Relativt höga konsultkostnader Dalarnas län som procent av förvaltat kapital reflekterar att verksamheten är i tidigt skede och ännu relativt lågt förvaltat kapital. För Botkyrka bygger fondförvaltningsavgifter på fonder per juni En ny förvaltare, DNB/Carlson Fonder, tog över därefter. älla: Intervjuer, datainsamling 14

15 Blygsam avkastning i förhållande till risk Vi har samlat in upp till 15 års historisk avkastning i ernas kapitalförvaltning. För de 9 er som har placerat kapital, har avkastningen jämförts med risk mätt som årlig standardavvikelse de senaste 2, 5, 10 respektive 15 åren som genomsnitt 1). Orsaken till att 2 år tagits med som jämförelse är att samtliga er inte har haft kapitalförvaltning de senaste 5 åren. I illustrationerna och jämförelserna nedan har vi valt att åskådliggöra ernas avkastning med Skandia Livs återbäring. Vi har valt att jämföra med Skandia Livs återbäring i stället för avkastning, eftersom vi vill spegla den avkastning eller återbäring som har, eller skulle ha tillfallit en. Med återbäring menar vi vad vi uppskattar oss kunna ge tillbaka till våra försäkringstagare. Återbäringen är en modell som avser att jämna ut tvära kast i avkastningen. De senaste 15 åren har den genomsnittliga återbäringen som tillfallit Skandia Livs försäkringstagare varit 7,3 procent. apitalförvaltningens risktagande mäts som en avvikelse jämfört med den riskfria räntan. Standardavvikelsen är ett mått på den riskjusterade avkastningen. Den riskjusterade avkastningen beräknas som avkastningen i relation till den riskfria räntan. Den riskfria räntan motsvarar ett genomsnitt av en tre månaders statsskuldväxel. Eftersom vi saknar månadsdata har vi i denna undersökning beräknat standardvvikelsen som ett värde vid två årliga mätningar per. På 2 år har Högsby och Linköping haft högst avkastning bland de deltagande erna i studien. Lägst avkastning har Härjedalen och Botkyrka haft. Diagrammet visar att Högsbys avkastning skett till ett lågt risktagande jämfört med övriga er. På 5 år är det fortfarande Högsby som har haft den högsta avkastningen (5,2 procent per år) följt av Sollentuna (4,8 procent). Högsby och Sollentuna bedöms ha fått en god avkastning i förhållande till risk, jämfört med övriga er. Botkyrka (1,4 procent), följt av Härjedalen (2,4 procent) och Övertorneå (2,4 procent) har haft den lägsta avkastningen under perioden. Sett över 10 år har Linköping haft den högsta avkastningen (5,2 procent per år). Övertorneå (1,7 procent) och Högsby (2,6 procent) har under samma period haft den lägsta avkastningen. Härjedalen har haft lägst risk och bedöms ha fått en god avkastning i förhållande till risk, jämfört med övriga er. På 15 år finns det endast två er att jämföra med. Högsby har haft en högre avkastning (4,3 procent per år) än Härjedalen (3,3 procent). Men Härjedalen har haft en lägre risk och bedöms ha fått en bättre avkastning i förhållande till risk jämfört med Högsby. I diagrammen finns en hypotetisk med avkastning respektive risk (standardavvikelse) beräknade som genomsnitt av alla er. Diagrammen indikerar att under samtliga jämförbara år 2, 5, 10 och 15 år har erna som ett medelvärde fått en avkastning som är lägre än vad risktagandet motiverar. Skandia Liv jämfört med erna 2) Eftersom erna inte har haft kapitalförvaltning under hela den jämförda perioden haltar redovisningen något. På både 2 och 15 år har Skandia Livs återbäring varit högre än samtliga ers avkastning. På 15 år är Skandias återbäring dubbelt så hög jämfört med de undersökta ernas avkastning. På 5 och 10 år är Skandia Livs återbäring strax under de er som har haft den högsta avkastningen. Anmärkningsvärt är att Skandia Liv, under alla mätperioderna, har levererat en återbäring som varit påtagligt högre i förhållande till risk mätt som standardavvikelse 1) Observera: samtliga avkastningstal avseende 2011 avser perioden januari oktober. 2) Observera att angiven avkastning för erna i regel är exkl. interna kostnader och arvoden, vilka i genomsnitt uppgår till 0,15 procent av förvaltat kapital, och för Skandia Liv är avkastning och återbäring angiven exklusive försäkringsavgift och avkastningsskatt. 15

16 jämfört med samtliga er. Därutöver finns en skillnad i att Skandia Liv har en garanterad avkastning. Det innebär sammantaget att Skandia Livs kunder, med en jämn årlig återbäring, har fått en konkurrenskraftig avkastning, justerat för risk. I bilaga 1 jämför vi respektive s ackumulerade avkastning jämfört med Skandia Livs återbäring vid given starttidpunkt. Starttidpunkten varierar med när en startade sin kapitalförvaltning. I sex av jämförelserna överstiger Skandia Livs återbäring ernas avkastning. Endast tre av erna har en högre avkastning än Skandia Livs återbäring vid Jämförelse av avkastning i förhållande till risk 2, 5, 10 och 15 år Avkastning vs risk 2 år 1) Avkastning, % 6 Avkastning vs risk 5 år 1) Avkastning, % Skandia Liv återbäring Högsby Linköping Dalarna Sollentuna Medel Gällivare er Umeå Övertorneå Botkyrka Härjedalen Högsby Sollentuna Skandia Liv återbäring Medel er Övertorneå Härjedalen Gällivare Linköping Botkyrka 0 0,00 0,05 0,10 0,15 Risk 2) 0,20 0 0,00 0,05 0,10 0,15 Risk 2) 0,20 Avkastning vs risk 10 år 1) Avkastning, % Avkastning, % Avkastning vs risk 15 år 1) Skandia Liv återbäring 6 6 Skandia Liv Linköping återbäring Gällivare 4 4 Härjedalen Medel Botkyrka Medel er er Högsby 2 Härjedalen 2 Övertorneå 0 Risk 2) 0 Risk 2) 0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 Högsby 1) Genomsnittlig årlig avkastning för respektive tidsperiod. För erna är avkastningen i regel inklusive transaktions- och fondförvaltningskostnader men exklusive interna kostnader och arvoden, vilka i genomsnitt uppgår till 0,15 % av förvaltat kapital. För Skandia Liv är återbäring exklusive försäkringsavgifter/förvaltningskostnadsprocent (0,52 % av kapitalet 2011) och avkastningsskatt (0,386 % under 2012). 2) Standardavvikelse, årlig. älla: Intervjuer, datainsamling 16

17 given starttidpunkt. Som mest överstiger Skandia Livs ackumulerade återbäring ens ackumulerade avkastning med 124 procent. Studien av historisk riskjusterad avkastning ger inte stöd för att förvaltning i egen regi generellt har varit en framgångsrik strategi. En förutsättning för att det ska vara en framgångsrik strategi för en enskild är att denna uppnår en bättre riskjusterad avkastning än den genomsnittliga en. Sannolikt krävs att tillhöra den bästa tredjedelen. En utmaning är att veta idag om ens förvaltningslösning kommer att tillhöra den bästa tredjedelen framöver. En osäkerhet för en är vilken inverkan eventuella framtida ändringar,till exempel internt ansvariga personer, normalportföljer, formulering av förvaltarmandat, kan komma att medföra. 5 er anser att de har fått rimlig avkastning på sitt risktagande Anser ni att ni får en rimlig avkastning på ert risktagande? 1) Rimlig avkastning i förhållande till risk går att prata om teoretiskt men det är svårt att mäta på ett objektivt och konstruktivt sätt. Denna period har vi inte nått upp till målen. Ja, vi har haft 2 3% i snitt. Man måste alltid ta lite risk för om man bara köper statspapper får man ingen avkastning. 1) Antal svarande: 9 älla: Intervjuer Ja Nej Vet inte I diagrammet på nästa sida har vi jämfört respektive s ackumulerade avkastning med Skandia Livs återbäring sedan given starttidpunkt. Starttidpunkten varierar med när en startade sin kapitalförvaltning. I sex av jämförelserna överstiger Skandia Livs återbäring ernas avkastning. Endast tre av erna har en högre avkastning än Skandia Livs återbäring vid given starttidpunkt. För hypotetisk genomsnitts startade kapitalförvaltningen under 2002, har haft 57 procent avkastning ackumulerat och hade haft 97 procent återbäring om de hade haft Skandia Liv, det vill säga 40 procentenheter högre. 17

18 ommunernas avkastning vs Skandia Livs återbäring Respektive s ackumulerade avkastning, % Sedan given starttidpunkt Skillnad Skandia Livs återbäring minus respektive s avkastning, % Sedan given starttidpunkt Linköping (1998) Linköping (1998) -16 Högsby (1997) Högsby (1997) 100 Gällivare (2000) Gällivare (2000) 20 Härjedalen (1997) Härjedalen (1997) 124 Medel (2002) Medel (2002) 40 Sollentuna (2003) Sollentuna (2003) -4 Botkyrka (2001) Botkyrka (2001) 30 Övertorneå (1998) Övertorneå (1998) 111 Umeå (2009) Umeå (2009) -11 Dalarna (2010) 9 10 Dalarna (2010) 1 Skandia Livs återbäring under samma period. Skandia Livs återbäring har varit högre än 6 av 9 ers avkastning. Jämfört med hypotetisk genomsnitts med start av kapitalförvaltning år 2002 hade Skandia Livs återbäring varit 40 procent högre än ens egna avkastning. 18

19 Ofullständig riskhantering Med riskhantering menas, utöver att förebygga och åtgärda risker, även att identifiera, mäta, rapportera och följa upp risker över hela processen för kapitalförvaltningen. Generellt kan sägas att studien av riskhanteringen visar att erna i regel har lösningar som täcker de huvudsakliga riskerna inom respektive del av processen, givet angivna mål och ändamål med kapitalförvaltningen. Riskerna kopplade till pensionsskulden är exkluderade för de flesta er. Ur ett totalperspektiv, där även risker kring pensionsskulden tas med, finns utmaningar. En annan utmaning är att, även om delar av processen läggs ut externt, så kvarstår i praktiken ansvar för processen som helhet hos en. En praktisk utmaning rör det faktum att specialområdena pensionsåtagande och kapitalförvaltning ofta anges vara små frågor totalt sett i ens förvaltning, trots att de värdemässigt representerar betydande belopp. Det innebär att det kan vara en utmaning att internt samla tillräckligt med fokus och spetskompetens kring just dessa specialområden. Det innebär också att riskmätning och uppföljning inte alltid kan ske kontinuerligt, utan vid olika tillfällen, till exempel när månadsrapporten från kapitalförvaltaren kommer. I undersökningen svarar hälften av erna att de mäter och hanterar finansiella och långlevnadsrisker på ett tillfredsställande sätt. Tre er svarar nej och två vet inte. Däremot är det bara en som mäter riskerna med pensionsskulden. Åtta er svarar att de inte mäter riskerna kopplade till pensionsskulden och ingen har kvantifierat långlevnadsrisken i kronor. Samtidigt svarar samtliga er att de inte försöker matcha riskerna i kapitalförvaltningen med riskerna på skuldsidan. Som tidigare nämnts i rapporten har har inte alla er öronmärkt kapitalförvaltningen för pensionsändamål. 5 er anser att de hanterar riskerna bra Bedömer du att en mäter och hanterar finansiella och långlevnadsrisker på ett tillfredställande sätt? 5 älla: Intervjuer 3 Ja Nej Vet inte / Inget svar 2 Jag skulle vilja lägga ner mer tid och göra en ALM men det har inte varit värt jobbet. Jag har för mycket annat att prioritera. Ja, men vi är en så liten så det är väldigt små summor. Nej, det gör vi inte och jag skulle bli förvånad om andra er säger att de gör det. Diskonteringsräntans förändring i år var dramatisk och det kan jag inte säga att vi har tänkt på innan. 19

20 8 er mäter inte risker kopplade till pensionsskulden Hur mäter ni riskerna kopplade till pensionsskulden? 1) 8 Vi mäter inte riskerna, fokuserar på kapitalförvaltningen istället. Vi har låtit göra en inflations- och ränteriskanalys där en extern part har analyserat olika delar i vår balansräkning. Mäter inte riskerna 1 Har tagit konsulthjälp för att mäta riskerna Vi har bara räknat på att avkastningen ska täcka uppräkningen i ansvars förbindelsen och givet det vill vi inte ta mer risk än som behövs. Vi har dock planer på att börja räkna på risker i kronor och ören också. 1) Antal svarande: 9 älla: Intervjuer Ingen matchar riskerna i kapitalförvaltningen med skuldrisk I vilken utsträckning försöker ni matcha riskerna i kapitalförvaltningen med risker på skuldsidan? 10 Vi tittar mer på vilka typer av investeringar vi har än att försöka matcha skulder och tillgångar. Det gör vi inte, vi är nöjda om vi täcker en antagen skuldökning, vi tittar inte på riskerna med skulden. Nej älla: Intervjuer 20

21 Sex av erna i studien ser marknads- och ränterisken som de största riskerna i kapitalförvaltningen. ommunerna tar också upp risker som personrisker (att ansvaret hamnar på en enda person) samt att det finns motpartsrisker. Med motpartsrisk avses risken för att en motpart/förvaltare kommer på obestånd eller har oförmåga att fullgöra sitt åtagande. En ser inga risker alls eftersom de enbart handlar med räntebärande värdepapper med låg risk. När det gäller risker i pensionsskulden svarar sex er att ränterisken är den största risken följt av långlevnadsrisken. Två er svarar också att det finns risker med befolkningsminskningen samt att det finns risker med dåligt underbyggda beslutsunderlag. En ser också risker med placeringsformen. Samtidigt svarar endast en att man har tagit hjälp av konsult för att mäta riskerna kopplade till pensionsskulden. En risk som är svår att förhålla sig till är ränterisken i pensionsskulden. Ett försäkringsbolag marknadsvärderar skulderna dagligen och matchar den dagligen mot tillgångarna. I ett lågt ränteläge växer försäkringsbolagens skulder långsammare än de ala pensionsskulderna. Den pensionsskuldstekniska räntan är för närvarande upp till 3,75 procent jämfört med en marknadsränta på cirka 1,5 procent (se även sida 4). Det innebär stora svårigheter och risker för erna att finna tillgångar som ger högre avkastning än pensionsskuldsräntan. Tre er saknar placeringsstrategi för nuvarande lågräntemiljö. Några er konstaterar att nuvarande investeringsklimat utöver lågräntemiljö, även innebär en miljö med förhöjd kursfallsrisk på värdepapper. Två er har valt att minska andelen aktier och öka andelen räntebärande värdepapper. Två er överväger att placera i alternativa placeringar. En håller nere egna lån och likvida medel. Marknadsrisk och ränterisk anses vara de största riskerna Vilka risker ser ni som de största för ert förvaltade kapital? 1) 3 3 Vi har skrivit i vår policy om risker men vi handlar bara med räntor i svenska systemkritiska banker Marknadsrisk Ränterisk Valutarisk Motpartsrisk Personrisk i att allt ansvar hamnar på en person Ser inga stora risker 1) Antal svarande: 7. Notera att en enskild kan uppge mer än en risk i sitt svar. älla: Intervjuer 21

22 Ränterisker anser erna som den största risken med pensionsskulden Vilka generella risker ser ni relaterade till er pensionsskuld? 1) 6 4 Jag känner personligen att det ofta är bedrövligt dåliga beslutsunderlag vilket gör att man inte förstår vidden av de beslut man fattar Ränterisk Långlevnadsrisk Befolkningsminskning Risk med dåligt beslutsunderlag Risk med placeringsformen 1) Antal svarande: 10. Notera att en enskild kan uppge mer än en risk i sitt svar. älla: Intervjuer 3 er saknar strategi för lågräntemiljö Vad är er strategi i nuvarande lågräntemiljö? 1) 3 Ingen strategi 1) Antal svarande: 8 älla: Intervjuer 2 Minska andelen aktier och öka andelen räntebärande 2 Möjliggöra för att investera i alternativa placeringar 1 Hålla nere egna lån och likvida medel Vi har ökat andelen alternativa investeringar något, som hedgefonder och strukturerade produkter. Vi har även dragit ner aktieandelen. Det är snarare en högriskmiljö, vår strategi är att hålla nere kassa och skulder snarare än att placera pengar eftersom risken är hög. Ingen särskild strategi förutom att avkastningsförväntningarna sänks. 22

23 Endast tre er har gjort en riktig ALM-studie och hälften av erna har inte gjort någon alls. På frågan hur en hanterar riskerna svarar majoriteten att det antingen är förvaltaren som styr risken inom sitt mandat eller att en följer regelverket i sin placeringspolicy. Malmö har genom sin pay-as-you-go lösning valt att hålla nere kassa och skulder. 3 er har gjort en riktig ALM-studie Har ni gjort en ALM-studie? Vi har haft en extern person i branschen som tittat på hur skulden ser ut och hur man kan matcha våra placeringar mot den. Vi har låtit göra en inflations- och ränteriskanalys där en extern part har analyserat olika delar i vår balansräkning. Ja Nej Ja, motsvarande älla: Intervjuer 23

24 Försäkringsbolagens kapitalförvaltning ett intressant alternativ Sju er uppger att det är en svår utmaning att förstå pensionsskulden eller att förklara den för politiker. Ingen mäter värdet på pensionsskulden på annat sätt än den information som den får från sin pensionsadministratör. En menar att pensionsskuldsredovisningen är svår och ogenomtränglig, vilket gör att beräkningarna och förändringarna är svåra att förstå och ta till sig. En annan anser att pensionsskulden inte är lätt att förklara för styrelsen och fullmäktige, särskilt med den blandade modellen. En tredje svarar att pensionsskulden är en pedagogisk svår utmaning att förklara, vilket innebär en risk för både politiker och tjänstemän att inte ta pensionsskulden på allvar. Några av erna har valt kapitalförvaltning i stället för försäkring, eftersom de anser att försäkringsbolagen tar en hög kostnad, att erna inte försäkrar bort skulden i egentlig mening, en drabbas av avkastningsskatt samt minskad flexibilitet. Men det finns även er som anser sig haft en felaktig uppfattning att försäkring skulle vara onödigt dyrt, och i efterhand insett att risker och administration också är kostsamt. De skulle troligtvis ha valt försäkring som alternativ idag. En annan hade tidigare diskretionär förvaltning som misslyckades och tog därför över allokeringen själv. Nackdelen är att det innebär ett stort risktagande på personnivå. Svårt att förklara pensionsskulden för politiker Vad ser ni för utmaning med att förstå pensionsskulden? 1) 4 3 Särskilt i år när diskonteringsräntan ändras blir det väldigt tydligt att det är svårt att förklara för folk hur det fungerar. Det är en pedagogisk utmaning och risken är att både politiker och andra tjänstemän inte tar det på allvar. 2 Vi ser inga problem med att förstå skulden. Svårt att förklara för politiker Svårt att förstå vad som påverkar skuldförändringen från år till år Inga problem att förstå skulden Vi plockar ut en analys varje år och försöker förstå vad som har hänt sen sist men det är inte helt lätt att hänga med. 1) Antal svarande: 9 älla: Intervjuer 24

25 Sex er anser att försäkringsbolagens kapitalförvaltning kan vara ett vara ett intressant placeringsalternativ om det vore möjligt. Men det skulle i så fall ske på konkurrens på samma villkor som för andra leverantörer. Fördelen är tillgången till försäkringsbolagens resurser, kompetens och erfarenheter i att matcha kapitalförvaltningstillgångar med pensionsskulder och samtidigt få en professionell riskhantering. Försäkringsbolagens kapitalförvaltning ansvarar oftast för de största portföljerna och anses också ha mycket erfarna medarbetare. Dessa har en stor kunskap i att allokera kapital med tillgångsslagen och har stor kompetens i att välja underliggande tillgångar, vilket också ställer stora krav på en väl fungerande administration. Försäkringsbolagens kapitalförvaltning ett intressant alternativ Om det vore möjligt att lägga ut enbart kapitalförvaltning till ett försäkringsbolag, skulle det vara intressant? 6 Det vore definitivt intressant. 3 Ja, det är kostnadsfråga, vore intressant om det var till låg kostnad. Ja Nej Har inte utvärderat försäkring 2 Ja men försäkringsbolagen skulle behöva konkurrera på samma villkor som alla andra. älla: Intervjuer 25

26 Slutsatser Ett antal slutsatser kan dras från undersökningen. Sammantaget är pensionsåtagande för alla er och landsting en faktor som potentiellt kan ha stor inverkan på Sveriges ekonomi, men enskilda er ser inte pensions åtagandet som ett problem ommunernas och landstingens pensionsåtaganden motsvarar tillsammans 11,4 procent av Sveriges BNP eller 30 procent av Sveriges statsskuld. Många er ser inte pensionsåtagandet som ett stort problem, eftersom de betraktar pensionsåtagandet ur perspektivet pensionsutbetalningar, och att dessa bara utgör en mindre del av ens totala driftsbudget. Flertalet av erna har inte pensionsskulden i fokus vid valet av kapitalförvaltning Av de er som satt av ett kapital, har endast fyra er gjort det som en del i en långsiktig strategi för hantering av pensionsskulden, medan sex valt kapitalförvaltning av skälet att de vid tidpunkten hade överskottslikviditet eller i behov av sparande till framtiden. När de intervjuade erna studeras, finns ett svagt samband mellan befolkningstillväxt och avsättningens storlek till kapitalförvaltning. I genomsnitt har erna fått blygsam historisk avkastning relativt risktagandet Tre er anser sig inte ha fått rimlig avkastning på sitt risktagande, en vet inte. Under samtliga jämförda perioder 2, 5, 10 och 15 år har erna som ett medelvärde fått en avkastning som är lägre än vad risktagandet mätt som standardavvikelse motiverar. Studien ger inte stöd för att förvaltning i egen regi generellt har varit en framgångsrik strategi. En förutsättning för att det ska vara framgångsrikt för en enskild är att en ska uppnå en bättre riskjusterad avkastning än den riskfria avkastningen. Sannolikt krävs det att tillhöra den bästa tredjedelen. ommunerna har inte en heltäckande riskhantering Generellt kan sägas att studien av kapitalförvaltningens riskhantering visar att erna i regel har lösningar som täcker de huvudsakliga riskerna inom respektive del av processen, givet angivna mål och ändamål. Detta stämmer däremot inte för ernas risker kopplade till pensionsskulden. Ingen av erna i studien har försökt att matcha riskerna i kapitalförvaltningen med riskerna på skuldsidan. Åtta er svarar att de inte mäter riskerna kopplade till pensionsskulden och ingen har kvantifierat långlevnadsrisken. I undersökningen kan vi konstatera att endast hälften av erna anser sig hantera finansiella och långlevnadsrisker på ett tillfredsställande sätt. Sju er har ingen aktiv riskhantering utöver att följa uppsatt policy för riskhantering. Endast fyra er tar ansvar för alla delar i kapitalförvaltningsprocessen. Endast tre er har gjort en riktig ALM-studie och hälften har inte gjort någon alls. Tre er har inte har inte heller någon strategi för nuvarande lågräntemiljö. Skandia Livs kunder har fått en konkurrenskraftig åter bäring, justerat för risk På både 2 och 15 år har Skandia Livs återbäring varit högre än samtliga ers avkastning, och på 5 och 10 år något under de er som har haft den högsta avkastningen. Under alla mätperioderna har Skandia Liv levererat en återbäring som varit påtagligt högre i förhållande till risk mätt som standardavvikelse jämfört med samtliga er. Därutöver finns en skillnad i att Skandia Livs kunder har en garanterad avkastning, som sätter ett golv för avkastning och värdeminskning kan undvikas. Det innebär sammantaget att Skandia Livs kunder, med en jämn årlig återbäring, har fått en konkurrenskraftig återbäring, justerat för risk. Försäkringsbolagens kapitalförvaltning är ett intressant alternativ Sex er anser att det kan vara ett möjligt och intressant alternativ att välja ett försäkringsbolags kapitalförvaltning utanför försäkringsskalet. ommunerna svarar också att det ska ske på samma villkor och i konkurrens med andra aktörer. 26

27 27

28 Bilaga 1. Avkastningsjämförelser mellan erna och Skandia Livs återbäring vid given starttidpunkt Avkastning Botkyrka Historisk årlig avkastning och ackumulerad avkastning Anges i % av förvaltat kapital 1) ,7 7,9-17,0 2,8 11,0 0,8 4,8 2,7 20,2 4,3 9,6 6,5 1,2 10,2-10,3 2,4 14,1 1,0 6,5 5,6 31 4,6-2, ) Årlig avkastning Ackumulerad avkastning Skandia Liv årlig återbäring Skandia Liv ackumulerad återbäring 1) 2011 t.o.m. oktober. För erna är avkastningen i regel inkl. transaktions- och fondförvaltningskostnader men exkl. interna kostnader och arvoden (uppgår i genomsnitt för erna till 0,15 % av förvaltat kapital). För Skandia Liv är avkastning och återbäring exkl. försäkringsavgifter/förvaltningskostnadsprocent (0,52% av kapitalet 2011) och avkastningsskatt (0,386% under 2012). älla: Intervjuer, datainsamling Avkastning Gällivare Historisk årlig avkastning och ackumulerad avkastning Anges i % av förvaltat kapital 1) ,8 17, ,1 7, ,2 2, ,3 0, ,6 2, ,4 4, ,4 6, ,2 2, ,4 2, ,4 7,6 5,6 1,0 4,6-0, ) Årlig avkastning Ackumulerad avkastning Skandia Liv årlig återbäring Skandia Liv ackumulerad återbäring 1) 2011 t.o.m. oktober. För erna är avkastningen i regel inkl. transaktions- och fondförvaltningskostnader men exkl. interna kostnader och arvoden (uppgår i genomsnitt för erna till 0,15 % av förvaltat kapital). För Skandia Liv är avkastning och återbäring exkl. försäkringsavgifter/förvaltningskostnadsprocent (0,52% av kapitalet 2011) och avkastningsskatt (0,386% under 2012). älla: Intervjuer, datainsamling 28

29 Avkastning Härjedalen Historisk årlig avkastning och ackumulerad avkastning Anges i % av förvaltat kapital 1) ,7 21, ,4 4, ,8 3, ,6 17, ,3 7, ,1 2, ,5 0, ,0 2, ,3 4, ,4 6, ,2 3, ,3 2, ,4 1, ,6 0, ,2 4, ) Årlig avkastning Ackumulerad avkastning Skandia Liv årlig återbäring Skandia Liv ackumulerad återbäring 1) 2011 t.o.m. oktober. För erna är avkastningen i regel inkl. transaktions- och fondförvaltningskostnader men exkl. interna kostnader och arvoden (uppgår i genomsnitt för erna till 0,15 % av förvaltat kapital). För Skandia Liv är avkastning och återbäring exkl. försäkringsavgifter/förvaltningskostnadsprocent (0,52% av kapitalet 2011) och avkastningsskatt (0,386% under 2012). älla: Intervjuer, datainsamling Avkastning Högsby Historisk årlig avkastning och ackumulerad avkastning Anges i % av förvaltat kapital 1) ,3 9,3 11,414,4 11,79,8 17,8 5,5 7,9 1,7 2,8 15,0 0,8 9,5 2,7 6,0 4,3 10,06,5 8,510,2-3,4 2,4 11,7 1,0 5,5 5,6 4,1 4, , ) Årlig avkastning Ackumulerad avkastning Skandia Liv årlig återbäring Skandia Liv ackumulerad återbäring 1) 2011 t.o.m. oktober. För erna är avkastningen i regel inkl. transaktions- och fondförvaltningskostnader men exkl. interna kostnader och arvoden (uppgår i genomsnitt för erna till 0,15 % av förvaltat kapital). För Skandia Liv är avkastning och återbäring exkl. försäkringsavgifter/förvaltningskostnadsprocent (0,52% av kapitalet 2011) och avkastningsskatt (0,386% under 2012). älla: Intervjuer, datainsamling 29