Hur kan en sjuksköterska förhindra tvång i samband med stell hos en patiens som är dement?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur kan en sjuksköterska förhindra tvång i samband med stell hos en patiens som är dement?"

Transkript

1 Hur kan en sjuksköterska förhindra tvång i samband med stell hos en patiens som är dement? Tillater du at oppgaven din publiseres i Brage? 7f (Sett kryss) x JA, jeg tillater NEI, jeg tillater ikke Dato for innlevering: Kandidat nr: 109 Kull: 183 Antall ord: 9379 Veileder: Ingun Pahr

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problemställning Syfte Avgränsningar Begreppsavklarningar Uppgiftens uppbyggning Metod Litteratursök Egna erfarenheter Källkritik Teori Omvårdnadsteori av Benner och Wrubbel Demens Utåtagerande beteende vid demens Tvång i stell Tillvägagångssätt vid stell hos den dementa patienten Kommunikation Reminiscens Musik som redskap Regelverk Sjuksköterskans yrkesetiska rättningslinjer Pasient- og brukerrettighetsloven Pasient-og brukerrettighetsloven kapitel 4 A Etik och Autonomi Diskussion Betydelse av kunskap Etiska dilemman Kommunikation och reflektion, viktiga aspekter Möta patienten med kreativitet och fantasi Balansgång mellan tvång och inte tvång samt regelverk

3 5. Konklusjon Litteraturlista

4 1. Inledning I 2004 var det cirka personer som var drabbad av demens i Norge (Berntsen, 2010) % av de som bor på ålderdomshem har en demenssjukdom. Beteendeändring och psykiska symptom är något som uppträder någon gång under sjukdomsförloppet. Vissa är vaga och går att förbise andra får konsekvenser (Berntsen, 2010). Patienter med demens kan sakna insikt i sin egen sjukdom, och de kan ha liten förståelse till att de har behov av hjälp. Sjukdomen leder ofta till att patienten inte kan upprätthålla sin egen hälsa eller hygien (Slettebø, 2010). Detta kan leda till att vårdpersonal tar till tvång mot patienten för att ge nödvändig hälsohjälp. Det finns regelverk som sjuksköterskor måste förhålla sig till när det kommer till användning av tvång. Trots att patienten kan ha ett skriftligt beslut om att tvång får användas så är det fortfarande en etisk problematisk situation som sjuksköterskan ställs inför (Slettebø, 2010). I detta arbete kommer jag att redogöra för olika tillnärmningsmetoder som en sjuksköterska kan använda sig av för att undgå att tvång ska bli använt mot en patient med demens. 1.1 Bakgrund 45 % av patienter på skärmade avdelningar och 37 % av patienterna på somatiska avdelningar, blir utsatt för någon form av tvång minst en gång i veckan (Johnsen & Smebye, 2008). Detta visar rapporter och undersökningar som har gjorts de senaste åren. Rapporter visar att 65 % av tillfällena saknades det skriftlig dokumentation på att tvång hade blivit använt (Johnsen & Smebye, 2008). Kapitel 4 A i Pasient- og brukerrettighetsloven har som mål att säkra nödvändig hälsohjälp till patienter som saknar samtyckeskompetens och som motsätter sig hälsohjälp (pasient-og brukerrettighetsloven [pasrl], 1999). Lagen ska förebygga och reducera användning av tvång. I 4A- 3 Står det bland annat att innan man får ge hälsohjälp till en patient som motsäger sig det, så måste tillitsskapande åtgärder har beprövats (pasrl, 1999). Stortingsmelding nr 25 handlar om Demensplan 2015 Den goda dagen. I denna omsorgplan som helse- og omsorgdepartementet kom ut med så skriver de att dagens 4

5 omsorgstjänst inte är tillräckligt bra anpassad till människor med en demenssjukdom. Det är nödvändigt med ändringar och en av punkterna som de tar upp och vill satsa på är ökad kunskap och kompetens hos personal. Demensplan 2015 innehåller långsiktiga strategier och konkreta åtgärder som ska förbättra vårdtillbudet för personer med demens (St.meld.nr. 25 ( ), (2007). 1.2 Problemställning Hur kan en sjuksköterska förhindra tvång i samband med stell hos en patient som är dement? 1.3 Syfte Syftet med detta arbete är att jag vill se på olika metoder som en sjuksköterska kan använda sig av för att reducera oro och utåtagerande beteende hos patienter med demens, och på så vis förhindra att tvång uppstår. Det är en form av kränkning att utsätta en patient för tvång (Johnsen & Smebye, 2008). Genom att använda sig av metoder för att förhindra att en tvångssituation uppstår så förbättras vården för patienten. Stortinget har kommit ut med Demensplan 2015 där de har som mål att förbättra omsorgen för patienter som är drabbade av demens (St.meld.nr. 25 ( ), (2007). Detta ses därför som ett relevant problem att fördjupa sig i. 1.4 Avgränsningar Jag har valt att skriva om hur vårdpersonal kan reducera tvång hos patienter som är dementa. I detta arbete så kommer fokus vara på patienter som bor på vårdhem. Tvång är ett omfattande tema och kan ske i många olika former, fokus i detta arbete kommer att vara stellsituationer med patienten. I arbetet vill jag beskriva vad som skapar god omsorg och ökat välbefinnande hos patienten. Jag kommer även belysa vad verbal kommunikation; ickeverbalkommunikation samt musik som redskap och reminiscens. 5

6 Jag vill även visa till att sjukdomskunskap och reflektion är viktigt i samhandling med patienter med demens. På grund av arbetets omfång så kommer det inte fördjupas i olika typer av demenssjukdomar, det kommer bara kort nämnas vilka typer det finns. I detta arbete så riktas fokus på patienten och vårdpersonal, anhöriga blir kort nämnda och då som en resurs till patienten. 1.5 Begreppsavklarningar Demens- Ett samlingsnamn för en förvärvad och långvarigt klinisk tillstånd som ofta förvärras över tid (Rokstad, 2008, s.28) Tvång- Användning av redskap som hinder för patientens rörelsefrihet, fysisk fasthållning vid undersökning och i samband med omsorgsåtgärder. Samt tillsättning av mediciner i mat och dricka utan patienternas vetenskap (Johnsen & Smebye, 2008, s ). 1.6 Uppgiftens uppbyggning Detta arbete är uppdelat i olika kapitel. Kapitel 1 är en presentation av det valda temat följt av bakgrund, problemställning, syfte, avgränsning och begreppsavklarning. Kapitel 2 i arbetet är metoddelen, där jag förklarar hur jag har gått tillväga för att finna relevant litteratur samt kort presentation av mina valda forskningsartiklar. Kapitel 3 är teoridelen, där jag presenterar litteratur och tidigare forskning som är relevant för det valda temat. Kapitel 4 är diskussionsdelen. Där kommer jag diskutera den valda problemställningen med litteratur och egna erfarenheter. Kapitel 5 är avslutningen, där jag presenterar vad jag kommit fram till i detta arbete. 6

7 2. Metod Dalland (2012) skriver att metod är ett tillvägagångssätt för att finna svar på problem och komma fram till kunskap. Genom metod så finner man fram till information som är nödvändig för att utföra ett arbete. 2.1 Litteratursök Detta är ett litteraturstudium då arbetet baserar sig på litteratursök (Dalland, 2012). I detta arbete har jag använt mig av både pensumlitteratur och böcker från skolans bibliotek som jag tycker är relevant för min problemställning. Jag har valt att använda litteratur som är från tidigast 2000-talet för att få nyare och uppdaterat material till detta arbete. För att få en god översikt över olika databaser så gick jag in på helsebiblioteket.no där jag använda mig av följande databaser : SweMed+, PubMed, Cochrane, Ovidnursing Jag har även varit inne på sykepleien.no, helsedirektoratet.no (för att finna regelverk) samt varit inne på Norsk sykepleierforbund för att finna de yrkesetiskarettningslinjerna för sjuksköterskan. Genom SweMed+ så fann jag flera relevanta artiklar till min problemställning. Jag fick fler träffar på engelska sökord. De artiklar som jag inte kunde öppna bad jag skolans bibliotekarie skriva ut eller beställa. Det fanns väldigt mycket forskning på demens och olika strategier på hur man ska behandla patienter med demens. Det fanns många artiklar som handlade om liknande teman. När jag valde bland dem så ville jag ha artiklar som hade olika innebörd men ändå pekade mot min problemställning. De sökord jag har använt mig av är följande; Norska sökord: tvang og demens, demens, tvang, kommunikasjon, demens sykhjem, maktbruk Engelska sökord: Coercion, coercion and dementia, coericion + dementia, nursing care dementia, communication statergies dementia, restraint, force. 7

8 Jag gick igenom artiklarna och sållade ut de som var mest relevanta för mitt tema och syfte, dessa artiklar presenterar jag här med sökord och antal träffar: SveMed+ sök ord: coercion and dementia 6 träffar Pleie og omsorg i grenselandet mellom frivillighet og tvång (Hem., Gjerberg., Pedersen & Førde 2010). Detta är en kvalitativ forskning. Det blev använt elva fokusgruppsintervjuer med 60 stycken omsorgsarbetare på fem stycken olika vårdhem. Denna artikel är relevant för mitt arbete då artikeln beskriver att det är svårt för personal att avgöra vad som är frivilligt och vad som är tvång när det kommer till vård av patienter med demens. SveMed+ sökord nursing care dementia 250 träffar God Omsorg for urolige personer med demens (Thorvik, Helleberg & Hauge 2014). Det är en kvalitativ studie. Den datainsamlingsmetod som använts är fältobservationer och fältsamtal. Jag har tagit med denna artikel i mitt arbete då den beskriver viktiga tillvägagångssätt i möte med patienter med demens. SweMed+ sökord: demens vård 101 träffar Dementia care mapping-en mulighet for refleksjon og utvikling (Rokstad &Vatne 2011). Det är en kvalitativ studie. I denna studie visar det sig att genom att vårdpersonal reflekterade sin egen och medarbetares praktik så utformades nya tillvägagångssätt för att möta patienten. Vårdpersonalen blev mer trygg på hur de skulle bemöta patienter med demens. Detta gör denna artikel relevant för mitt arbete. SweMed+ sökord nursing care dementia 252 träffar Utfodringer og kompetanse i demensomsorgen Pleieres perspektiv (Rognstad & Nåden, 2011). Detta är en kvalitativ studie som är gjord på forskningsintervjuer av personal på en avdelning för åldersdemens. Denna artikel är relevant då den belyser problematiken kring att personalen känner att de har för lite kompetens för att kunna bemöta den dementa patienten och utmaningarna som kommer till följd av sjukdomen. 8

9 PubMed sökord :Communicating dementia 243 träffar. Coommunicating through caregiver singing during morning care situations in dementia care (Hammar., Emami., Engström & Götell 2010) Kvalitativ studie där intervjuer och videoobservationer blev gjorda. Det är 10 patienter och 6 vårdare som deltagit i studien. I studien har forskarna undersökt sångens egenskaper i samband med dementa patienter under morgonstell. Denna artikel visar att det går att möta patienten på olika sätt och att musik kan vara ett effektiv redskap i samband med stell för att lugna patienten. 2.2 Egna erfarenheter Jag har i praktikperiod varit med om ett stell där patienten blev utsatt för tvång. Detta var något jag reagerade starkt på. Jag upplevde att tillvägagångssättet inte var anpassat efter patientens demenssjukdom. Det verkade som om det var brist på kommunikation bland de inblandade parterna. Att patienten i detta fall gjorde motstånd var ur min synpunkt inte konstigt. Genom att jag har erfarenhet inom ämnet så har jag även skaffat mig en mening om det. Jag ska i detta arbete lägga det åt sidan och se på problematiken från olika håll. Denna erfarenhet kommer att tas upp i diskussionsdelen. 2.3 Källkritik Källkritik är de metoder som används för att fastslå om en källa är sann (Dalland, 2012, s.67). Genom källkritik så bedömer och karakteriserar man de källor som har används (Dalland, 2012). Jag har använt mig av litteratur från 2000-talet för att få den nyaste kunskapen inom området samt forskning som anses vara relevant och aktuell. Det behöver inte betyda att litteratur som är skriven tidigare är irrelevanta eller inte går att använda, men i och med att regelverket har ändrats när det kommer till användning av tvång så anser jag att det är bra att använda sig av nyare litteratur och forskning. Med detta material så har jag 9

10 försökt fått ett perspektiv på min frågeställning, samt fått min uppfattning prövad gentemot tillgänglig litteratur och forskning. Anne Marie Mork Rokstad är författare samt redaktör i två av mina böcker, och i en forskningsartikel. Detta kan ses som en svaghet då det finns risk för en entydig teori, samtidigt så visar det till att hon har god kunskap då hon både forskar och skriver böcker om demens. Trulte Konsmo (2003) har skrivit boken En hatt med slør som är en presentation av Benner och Wrubels omvårdnadsteori. Boken är alltså översatt från engelska till norska. Risk finns att något har försvunnit i översättningen eller blivit misstolkat. Omvårdadsteori kan vara omfattande att läsa, därför valde jag En hatt med slør istället för Benner och Wrubel The primacy of careing. Ska jag ställa mig kritisk i val av teoretiker i förhållande till min patientgrupp så ser jag att i boken så beskrivs patienter med bland annat cancer och hjärtsjukdomar. Denna patientgrupp kan man tänkas ha en sjukdomsinsikt. De skriver även om patienter med neurologiska sjukdomar. De fokuserar då mycket på rehabilitering. En demenssjukdom förvärras över tid och går inte att rehabilitera. Då demenssjukdom inte går att rehabilitera samt att många drabbade saknar sjukdomsinsikt kan detta ses som en svaghet i förhållande till min problemställning. Samtidigt så är det mycket som är relevant till patienter med demens i Benner och Wrubels teori då de lägger stor vikt på god omsorg och att sjuksköterskan har intresse till patienten och patientens situation. Det är fem forskningsartiklar i mitt arbete, varav fyra stycken är utförda och skrivna på norska. Den femte artikeln är skriven på engelska. Eftersom jag är svensk så kan det finnas risk till feltolkning på något område. I artikeln Pleie og omsorg i grenselandet mellom frivillighet og tvang (Hem et al., 2010) så skriver de att tvång är ett känsligt ämne att diskutera. Därför fick informanterna berätta vad de hade lust att delge inom temat. Detta kan jag se som en svaghet i studien, då det finns risk att information uteblir. I denna studie så har det gjorts intervjuer på personalen, forskningen hade kanske fått en större bredd om det 10

11 även hade gjort observationer av personalen i samspel med patienten, till exempel i form av videoobservationer. 11

12 3. Teori 3.1 Omvårdnadsteori av Benner och Wrubbel Konsmo (2003) skriver en presentation av Benner och Wrubels omsorgsteori i En hatt med slør. Benner och Wrubels teori är att omsorg är den primära källan till att hantera stress och mästring i människors upplevelse av hälsa och sjukdom. Omsorg är grundläggande för sjuksköterskeyrket (Konsmo, 2003). Benner och Wrubbel hävdar att vi som människor är beroende av omsorg, vilket kan innebära omsorg för en själv, andra, djur, arbete och intressen (det som är viktigt för den enskilde individen). Att man är engagerad i olika saker är det som gör oss till människor och utgör att vi har något att leva för (Konsmo, 2003). Samtidigt så är de även det som gör oss sårbara, om sjukdom eller bortgång uppstår. För att en patient ska vilja ta emot hjälp och känna tillit till sin vårdare, så måste denne känna att vårdaren är omsorgsfull. Konsmo (2003) skriver att omsorgsetik och att känna ansvar för sina medmänniskor är en viktig omvårdnadsegenskap för en sjuksköterska. Konsmo (2003) säger vidare att Benner beskriver att sjuksköterskan går från att vara nybörjare till expert. Exempel på att sjuksköterskan är expert är att hon handlar intuitivt och arbetar obehindrat. En expert inom sjuksköterskeyrket är öppen för oväntade händelser och nya perspektiv. Att vara expert inom sitt område ger också makt. Makten ska användas till att styrka patienten och ska inte missbrukas genom att vara dominant eller att tvinga patienten till något (Konsmo, 2003). Sjuksköterskan måste vara intresserad i patienten och patientens aktuella situation säger Benner och Wrubel (Konsmo, 2003). På så vis kan resurser och möjligheter som visas i den aktuella situationen tas i bruk dessutom visar sjuksköterskan att hon bryr sig om patienten. Genom detta så bildas kunskap och förståelse för patientens situation. Benner och Wrubel väljer att använda ordet välbefinnande istället för hälsa, då välbefinnande beskriver upplevelsen av hälsa (Konsmo, 2003). Har inte sjuksköterskan omsorg för patienten så kan kunskaperna och makten uppfattas som skrämmande för patienten. För att skapa kontakt med patienten är det viktigt att sjuksköterskan är fullständigt närvarande. Detta kan bland annat visas genom att ha ögonkontakt med patienten, tänka på hur man för sig i kroppsspråket samt vilket tonfall man använder. Detta beskriver 12

13 Benner och Wrubel är viktigt, det är inte något som tar tid men det utgör ändå en skillnad för patientens välbefinnande (Konsmo, 2003). 3.2 Demens Demens är en förvärvad kronisk hjärnorganisatorisk sjukdom som leder till kognitiv svikt (Solheim, 2009). Den kognitiva svikten gör att intellektuella förmågor försämras så som minne, uppmärksamhet, inlärning, tankegång och kommunikation (Berntsen, 2010). Genom att dessa intellektuella förmågor försämras, får den drabbade svårt att planera och utföra olika vardagssysslor. Demens är en progredierande sjukdom, vilket innebär att det förvärras över tid (Berntsen, 2010). Sjukdomsförloppet delas in i olika faser så som mild-, moderat- och allvarlig grad av demens. Huvudgrupperna i demenssjukdomar är; Degenerativa demenssjukdomar, demens vid Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, Parkinsons sjukdom och lewykroppsdemens. Vaskulär demens Sekundär demens (Berntsen, 2010). Symptom såsom beteendeändring och psykiska besvär är något som kan uppträda innan eller under sjukdomsförloppet. Den demensdrabbade kan ha humörsvängningar, vara irriterad eller apatisk (Berntsen, 2010) Utåtagerande beteende vid demens Patienter med demenssjukdom kan bli verbalt utåtagerande (Rokstad, 2005). Exempel på detta kan vara att patienten ropar, skriker eller kommer med hotelser. Fysiskt utåtagerande kan också förekomma, så som slag, att patienten rivs, att patienten bits och knuffningar (Rokstad, 2005). Denna typ av beteende skapar en krävande situation för personalen. Utåtagerande beteende förekommer i högre grad hos patienter med en större allvarlighetsgrad av demens (Rognstad & Nåden, 2011). För att sjuksköterskan ska få en bättre insikt på varför patienten reagerar som denne gör, så måste beteendet ses från 13

14 olika perspektiv. Rokstad (2005) skriver att vårdpersonalen måste sätta sig in i vilka behov det är patienten vill ge uttryck för, samt reflekterar över sitt eget uppträdande i möte med patienten. Förvirring, frustation, sorg, rädsla och depression är några av de mentala lidelserna en dement person kan känna (Rokstad, 2005). Hem et al. (2010) skriver i deras studie Pleie og omsorg i grenselandet mellom frivillighet og tvang att patienter med demens är sårbara, samt har svårt med minne och uttrycka sig vad de har behov för. De har även ett stort behov av hjälp, men på grund av den kognitiva svikten så blir de lätt misstänksamma och förvirrade. När vårdpersonal ska ge hjälp till personlig omsorg så kan detta leda till att patienten gör motstånd verbalt och fysiskt (Hem et al., 2010). Rognstad & Nåden (2011) skirver i deras studie Utfodringer og kompetanse i demensomsorgen att en av deras informanter uttryckte att vårdpersonalen blev rädd av patientens utåtagerande beteende och reagerade med att hon fort ville bort från situationen. Informanterna i studien belyste även att de kände att de hade för lite kompetens att möta oroliga patienter som visade tecken på utåtagerande beteende (Rognstad & Nåden, 2011). Hem et al. (2010) skriver att sjuksköterskor ofta möter verbalt och fysiskt motstånd när det kommer till situationer där daglig vård och omsorg ska ges. Sjuksköterskan kan mötas av motsånd fast patienten är i påtagligt behov av hjälp med tillrättaläggning av hygien. Renlighet är något som är viktigt i våran kultur, och det är något en patient med demens ofta behöver få hjälp med, men när patienten har en kognitiv svikt så kan detta bli ett konfliktfyllt område (Hem et al., 2010). 3.3 Tvång i stell Brodtkorb (2010) beskriver att hjälp till personlig hygien är något som sätter patienten i en utsatt position. Stellet skulle kunna göras så patienten känner värdighet men kan också få patienten att känna det motsatta. Patienten kan få ångest och bli orolig, och motsätta sig hjälpen. Detta kan resultera att stellet blir konfliktfyllt (Brodtkorb, 2010). Personalen kan ha lite kunskap om hur de ska handla i den givna situationen. Dålig tid 14

15 och bristande förberedning på stell är något som inte är ovanligt på norska vårdhem. Brodtkorb (2010) skriver att det är en hög förekomst av tvång i förbindelse med stell. Patienter med demens kan bli aggressiva och oroliga i en stellsituation (Brodtkorb, 2010). Detta kan vara en reaktion på att de inte förstår vad som ska ske, och de har en känsla av att de mister kontrollen. Brodtkorb (2010) visar till en studie som blev gjort i Sverige där vårdpersonalen beskrev patienterna som krävande och provocerande. Vårdpersonalen beskrev hur de valde att inte ge patienterna så mycket information då de ansåg att detta var slöseri med tid då dessa inte kunde ta in information och eventuellt avsäga sig hjälpen, samt i efterhand sannolikt ha glömt att det blivit utfört (Brodtkorb, s. 151, 2010) Brodtkorp (2010) belyser att stellet bör utföras av någon som har kompetens och kunskap, annars kan stellet bara handla om en hygienisk procedur där omsorg saknas och då är det större risk att patienten känner sig kränkt. Det är sjuksköterskans uppgift att skapa ett gott team i personalen där fokus för god omvårdnad ställs vid stell. Alla som hjälper en patient med personlig hygien bör ha gått upplärning och ha fått handledning i hur stellet ska genomföras (Brodtkorb, 2010). Hem et al. (2010) skriver i sin studie att informanterna på vårdhemmet uttryckte att man måste använda sig av lite tvång för att få patienten medgörlig. Det är en ständig balansgång av vad som ska klassas som tvång och inte. Skillnaden på vad som klassificeras som frivillig och tvång är hårfin uttrycker hälsopersonal (Hem et al., 2010). Att tvång ibland är nödvändigt för patientens bästa är ett av argumenten till varför personal på vårdhem använder tvång mot den demensdrabbade patienten (Johnsen & Smebye, 2008). Det är ett intrång på individens personliga integritet att bli utsatt för tvång. Känslan av kräkning kan förstärkas då den drabbade inte förstår meningen i situationen (Johnsen & Smebye, 2008) Tillvägagångssätt vid stell hos den dementa patienten 15

16 Det är viktigt att tänka på hur man för sig när man ska hjälpa en patient med personlig hygien (Berntsen, 2010). Kroppsspråk och kommunikation är viktiga aspekter. Berntsen (2010) ger exempel på hur personalen bör möta en patient med demens, bland annat är det viktigt att presentera sig, hålla ögonkontakt med patienten, ha ett lugnt rörelsemönster samt låta patienten ha god tid till att svara på frågor. Dessutom är det viktigt att personalen inte ger ut för mycket information till en patient med demens då det kan skapa förvirring (Berntsen, 2010). Det är viktigt att personer som jobbar med demenssjuka patienter kartlägger vilka delar i stellet de kan utföra själv och vilka områden som är problematisk för patienten att utföra på egen hand (Solheim, 2009). Från anhöriga kan man få reda på vilka rutiner patienten hade i utföring av hygien innan den kognitiva svikten. Planläggning är viktigt, patienten ska inte känna att vårdaren är stressad (Solheim, 2009). Under stellets gång så är det viktigt att sjuksköterskan ger muntlig vägledning. Om patienten inte vill ta på sig kläder så ska inte sjuksköterskan stressa patienten, då ska man istället avleda patienten med något annat och sedan försöka igen. Under stellet så ska även observationer göras kontinuerligt och vårdaren ska systematiskt analysera vad patienten ger uttryck för. Viktiga redskap är fantasi och kreativitet. (Solheim, 2009). I artikeln av Thorvik et al. (2014) så beskrev vårdpersonalen att de var kreativa i sin arbetsform med dementa patienter. Ett exempel var att de inte tvingade en patient som inte ville gå upp ur sängen utan istället avvaktade en stund eller bad en kollega att gå in i stället. Personalen på avdelningen hade god kunskap om demenssjukdomar samt patientens vanor och på så vis kunde de ge god omsorg (Thorvik et al., 2014). Rokstad och Vatne (2011) skriver en artikel om Dementia care mapping [DCM] en mulighet for refleksjon og utvikling som är en kartläggningsmetod för att utveckla demensomsorgen. Genom DCM fick informanterna en ökad reflektion över eget handlingsmönster samt förbättrad kunskap hur de skulle möta patienterna på ett bättre sätt. Informanterna beskrev att det var viktigt att reflektera för sig själv men även att reflektera i grupp var viktigt för att förbättra arbetet. Genom att reflektera i grupp uttryckte informanterna att de blev tryggare i sina val och prioriterningar i möte med patienten (Rokstad & Vatne, 2011). 16

17 3.4 Kommunikation Det finns olika typer av kommunikation, det ena är verbal kommunikation och det andra är ickeverbal kommunikation(solheim, 2009). Ickeverbal kommunikation innebär att man kommunicerar med hjälp av kroppsspråk dvs. genom kroppshållning, gester, ansiktsmimik och tonfall. Om vi säger något verbalt, men vår kropp säger något annat så kallar man det dubbelkommunikation, och detta är något som skapar otrygghet för mottagaren. För att kunna ge patienten god omvårdnad så krävs det att den som vårdar måste vara involverad, från det verbala till ickeverbala samt tankegång (Solheim, 2009). Den demensdrabbade kan ha lättare att uttrycka känslor genom kroppsspråk, samt att förstå non verbal kommunikation bättre än den verbala. Demens påverkar individens språkliga förmågor, och det är individuellt hur stor språknedsättning den drabbade har. Det är både inre och yttre faktorer som påverkar hur mycket patienten förstår av vad som blir sagt (Solheim, 2009). Patienten kan ha svårt att koncentrera sig, det kan vara mycket intryck att ta in, det kan också bero på att personalen är otydlig i sitt sätt att kommunicera med patienten. Äldre människor med demens behöver mer tid till att uppfatta vad som sker, och vad som blir sagt. Rädsla och katastrofreaktion är känslor som den demensdrabbade kan känna när denne inte blir förstådd (Solheim, 2009). För att det ska skapas trygghet mellan patient och dennes omvårdare så krävs det att patienten känner att den blir sedd, hörd och accepterad. Genom att patienten känner att den är trygg så försvinner också behovet för att försvara sig (Solheim, 2009). Det finns många olika tillvägagångssätt för att möta en patient med demens. Solheim (2009) skriver vidare att några enkla men viktiga handlingar kan vara att ha ögonkontakt med patienten, och att inte börja ett samtal förrän du ser att ni har ögonkontakt. Det är också viktigt att personalen reflekterar över sitt eget kommunikationsmönster, är lugn i tal och rörelsemönster, anpassar sin arbetstakt samt talar med klar och tydlig röst. Solheim (2009) säger vidare att personalen bör använda sig av enkla ord. Ett samtal kan med fördel starta med att personalen säger patientens namn, för att sedan presentera sig själv. Fysisk kontakt kan användas om patienten upplevs bli lugn av det. Efter mötet med patienten bör 17

18 personalen evaluera vad som fungerade i mötet och denne och vad som eventuellt skapade oro (Solheim, 2009). I artikeln till Thorvik et al. (2014) beskriver personalen på en skärmad enhet att de alltid är i beredskap när det jobbar med patienter som är dementa. De påpekar att detta är viktigt då denna patientgrupp snabbt kan ändras i sitt humör. Personalen beskriver vidare att de letar efter tecken på vad patienten försöker förmedla med kroppsspråk, som mörka ögon, rynkade ögonbryn, ljud, kroppshållning och rörelsemönster (Thorvik et al., 2014) Reminiscens Reminiscens är en metod vårdpersonal kan använda sig av för att kommunicera med patienten (Sejerøe-Szatkowski & Nilsen, 2004). Det kan innebära att man använder sig av en lukt, en smak, eller något man ser eller känner, för att väcka minnen hos patienten. Under ett liv så upplever vi människor många känslor och intryck som vi tar in och lägger på vår minnesbank. Patienter med demens kan ha svårt att komma ihåg dåtid, och detta kan skapa en otrygghet hos patienten. Genom att använda sig av reminiscens som kommunikation kan patienten bli påmind om sitt liv och på så vis känna trygghet. Reminiscens kan tillexempel bestå av saker och fotografier från patientens liv (Sejerøe-Szatkowski & Nilsen, 2004) Musik som redskap Rokstad (2008) beskriver musik som ett redskap i demensomsorgen. Att passivt lyssna på musik används numera som ett medicinskt redskap då det kan lindra smärta, ångest och depression. 18

19 I Hammar et al. (2010) studie Communicating through caregiver singing during morning care situations in dementia care, såg de på skillnaden i patienters beteende då stell utfördes utan musik med musik och slutligen så sjöng omvårdaren för patienten under stellet. Kommunikationen mellan vårdaren och patienten förbättrades med musik (Hammar et al., 2010). Även patienter som har svårt att uttrycka sig verbalt kan sjunga till musik. I studien så visade det sig att patientens utåtagerande beteende försvann, och patienten upplevdes mer vital och utstrålade positiva känslor. Patientens verbala och ickeverbala kommunikation förbättrades och patientens samarbetsförmåga vid olika omvårdnadssituationer ökade vilket i sin tur hade god effekt för patientens välbefinnande (Hammar et al., 2010). Musik innehåller flera olika element; rytm, melodi och klang, vilket ger access till andra delar av hjärnan. Genom att kombinera musik med språk så har du en större chans att aktivera neurologiska vägar och på så vis nå fram till patienten (Hammar et al., 2010). 3.5 Regelverk Sjuksköterskans yrkesetiska rättningslinjer Fundamentet för sjuksköterskeyrket ska vara respekten för den enskilde människans liv och grundläggande värdighet (Norsksykepleierforbund [NSF], 2011). Omvårdnad ska bygga på barmhärtighet, omsorg och respekt för människorättigheterna, och sjuksköterskan ska arbeta kunskapsbaserat. Sjuksköterskan har ansvar att sätta sig in i regelverket, och ska utöva yrket efter yrkesmässig, etisk och juridisk kunskap (NSF, 2011) Pasient- og brukerrettighetsloven Pasient- og brukerrettighetsloven är till för att säkra att patienter och brukare får samma tillgång på hälsa och omsorgstjänster (Pasient- og brukerrettighetsloven [pasrl], 1999). Lagen ska också bidra till att främja tillitsförhållandet mellan patient och 19

20 omsorgstjänsten. Den ska bidra till att patientens liv, integritet och människovärde blir skyddat (pasrl, 1999). Kognitiv svikt gör att patienten kan ha reducerad insikt och ha svårt att se konsekvenser i val som tas (Johnsen & Smebye, 2008). I 4-3 så står det att Samtyckeskompetens kan bortfalla helt eller delvis om patienten på grund av fysiska, psykiska störningar, demens eller psykisk utvecklingshämmad inte är kapabel till att se vad samtycket omfattar (pasrl, 1999) Pasient- og brukerrettighetsloven kapitel 4 A Helsehjelp til pasienter uten samtykkekompetanse som motsetter seg helsehjelpen, heter ett relativt nytt kapitel i pasientrettighetsloven, kapitel 4 A (pasrl, 1999). Denna lag öppnar upp och ger möjlighet till begränsat bruk av tvång. Syftet med regelverket i detta kapitel är att ge nödvändig hälsohjälp för att förhindra väsentlig hälsoskada samt att förebygga och begränsa användningen av tvång (pasrl, 1999). Hälsohjälp ska vara anpassad av respekt för den enskildes fysiska och psykiska integritet, och ska så långt som möjligt överensstämma med patientens självbestämmelserätt. I 4A-3 står det att tillitsskapande åtgärder måste ha varit utprövade innan man får ge hälsohjälp till en patient som motsäger sig detta (pasrl, 1999). Upprätthåller patienten sitt motstånd och det anses vara en hälsorisk för denne så kan det beslutas om ett vedtak om att hälsohjälp får ges trots motstånd (Slettebø, 2010). 3.6 Etik och Autonomi Autonomi är ett grekiskt ord och betyder självstyrning, det används när man talar om patientens självbestämmelserätt (Slettebø, 2009, s. 88). Rokstad (2008) skriver att när en människa blir drabbad av en demenssjukdom så blir det en inkräktning på patientens autonomi. Då demens påverkar personens intellektuella förmåga så kan den drabbade bli fråntagen grundläggande rättigheter och nekas till frihet av val. Autonomin blir satt på spets ju längre in i sjukdomsförloppet den drabbade kommer (Rokstad, 2008). Det är 20

21 viktigt att man reflekterar etisk i arbete och interaktion med människor, vilket betyder att vi sätter ord på våra värderingar och ser problemet från olika håll och sedan väger upp de olika alternativen mot varandra (Hansen & Lingås, 2010). Patienter med demens kan ha ett aggressivt beteende och det är krävande för vårdaren att bemöta denna typ av beteende på rätt sätt (Rognstad & Nåden, 2011). Det är många svåra situationer som en sjuksköterska ställs emot i arbete med den dementa (Berntsen, 2010). Det är då viktigt att reflektera etisk, för att bäst finna ut vad som är rätt och fel i den situationen. Det behöver nödvändigtvis inte finnas en klar lösning, men valet man tar och gör, ska vara med respekt för patienten, och sjuksköterskan ska ta till vara på patientens värdighet (Berntsen, 2010). Sjuksköterska har fyra grundläggande ansvarsområden dessa är att främja hälsa, att förebygga sjukdom, att upprätthålla hälsa och att lindra lidande (Slettebø, 2009). När man tar beslut på patientens vägar så kallas det paternalism (Rokstad, 2008). När inte patienten själv kan värdera konsekvenserna för sitt beteende eller sina beslut så blir paternalism hos sjuksköterskan aktuellt. I forskningsartikeln Utfodringer og kompetanse i demensomsrogen av Rognstad och Nåden (2011) visade resultaten att personalen stod inför många etiska dilemman. Informanterna upplevde att det var problematisk att pressa och tvinga patienterna till olika saker. De önskade att ämnet etik skulle tas upp och diskuteras på avdelningen med jämna mellanrum. En informant belyste problematiken då en patient motsäger sig hjälp men ligger i en blöja som är full av avföring. Då är det svårt att se till patientens autonomi, och paternalism hos sjuksköterskan kan bli aktuellt (Rognstad & Nåden, 2011). I studien God omsorg for urolige pasienter med demens av Thorvik et al. (2014) skriver de utifrån deras informanter att god omsorg är en kombination av kunskap, flexibilitet och beredskap. Informanterna hade god kunskap om patienternas grundläggande behov både fysiska och psykosociala, genom att de ständigt var observant till patienten gav uttryck för. 21

22 4. Diskussion Genom diskussion så granskas olika sidor av arbetet (Dalland, 2012, s.143). I denna del kommer jag diskutera min problemställning mot den litteratur och forskningsartiklar som har blivit använt i detta arbete samt egna erfarenheter. Hur kan en sjuksköterska förhindra tvång i samband med stell hos en patient som är dement? 4.1 Betydelse av kunskap För att en patient ska känna tillit och vilja ta emot hjälp så måste individen känna att sjuksköterskan är omsorgsfull (Konsmo, 2003). Patienter som är drabbad av demens har en kognitiv svikt vilket gör att bland annat patientens minne och tal försämras (Solheim, 2009). Det kan tänkas att det försvårar arbetet med att bygga upp en tillitsfull relation med en patient som är dement, eftersom patienten kan ha glömt tidigare möten och samtal. Men å andra sidan så är man två personer i ett möte, och man kan tänka sig att sjuksköterskan kommer ihåg tidigare samtal med patienten och har kanske genom dessa fångat upp intressen hos patienten. Detta kan tolkas är det Benner och Wrubel säger genom att sjuksköterskan är intresserad i patienten så kan resurser och möjligheter tas tillvara på (Konsmo, 2003). Under min praktikperiod så var jag med under ett stell där patienten blev utsatt för tvång. Detta var något jag upplevde som väldigt obehagligt. Brodtkorb (2010) beskriver att stellet kan utföras så att patienten känner värdighet men likagärna kan få patienten att känna det motsatta. Efter att detta stell var utfört så var det många tankar och frågor som jag ställde mig själv. Bland annat funderade jag på om det var en värdig situation för patienten. När jag i efterhand tänker tillbaka på denna situation så ställer jag mig frågan vad borde jag ha gjort. Skulle jag ha berättat hur jag upplevde det, och ifrågasatt 22

23 metoden? Å ena sidan så hade jag väldigt lite kunskap om tvång och patienter med demens. Det är även svårt som student att komma med kritik i en situation där man egentligen inte har mycket kunskap och erfarenhet att luta sig tillbaka på. I den situationen så valde jag istället att fråga om patienten, och började läsa om vedtak om tvång. Man kan ställa sig frågan om sjuksköterskan hade för lite kunskap för att klara av situationen. I studien av Rognstad och Nåden (2011) så säger deras informanter att de upplever att de har för lite kompetens för att möta patienter med demens som är oroliga och kan ha ett aggressivt beteende. Även Brodtkorb (2010) understryker att vårdpersonal kan ha för lite kunskap om hur de ska handla i den givna situationen. Både teori och forskning visar till att kunskap om demens är något som kan förbättras och även något som efterfrågas av personalen i studien. Detta tas även upp i forskningsartikel God omsorg for urolige personer med demens, där Thorvik et al. (2014) skriver att vårdpersonalen hade god kunskap om demenssjukdomen samt att personalen hade kunskap om den enskilde patienten och därmed kunde utöva en bättre omsorg. I studien Utfordringer og Kompetanse av Rognstad och Nåden (2011) berättade informanterna att det var svårt att veta vart gränserna går, och hur mycket man skulle tvinga patienter till olika saker och samtidigt ta till vara på patientens värdighet. Personalen efterfrågade mer kunskap inom detta område. Benner och Wrubel säger att omsorg är svårt att ge när man upplever att man inte kan ge den omsorg man önskar eller när man upplever att omsorgen blir nervärderad (Konsmo, 2003). Det kan tänkas vara en tidskrävande resurs att utbilda personal inom demenssjukdomar men å andra sidan kan den förenkla arbetet för personalen och reducera tvång vilket skulle kunna leda till att det i slutändan blir en tidsbesparande åtgärd. Benner och Wrubel beskriver att en sjuksköterska som jobbat länge inom ett visst område blir expert (Konsmo, 2003). Under min utbildningstid så har vissa föreläsningar hållits av externa personer som är specialiserad inom sitt område. Man skulle kunna tänka sig att de är experter i och med att de är så kunniga inom sitt område. Detta är för mig en bra metod för att få kunskap. Att utbilda personal genom att ta dit experter inom demensvård kanske skulle kunna vara metod för att reducera tvång i samband med stell. Å ena sidan krävs det både tid och resurser för detta men å andra sidan så står det i 23

24 Stortingsmeldning nr 25 om Demensplan 2015 att det finns som mål att kunskapen hos dem som jobbar med patienter med demens ska öka (St.meld.nr.25 ( ), 2007) 4.2 Etiska dilemman Benner och Wrubel säger att omsorgsetik och att känna ansvar för sina medmänniskor är viktiga omvårdnadsegenskaper för sjuksköterskan (Konsmo, 2003). Fundamentet för sjuksköterskeyrket ska vara respekt för den enskilde människans liv och grundläggande värdighet (NSF, 2011). Sjuksköterskan ska utöva yrket efter yrkesmässig, etisk och juridisk kunskap. Sjuksköterskan ska se till patientens autonomi (NSF, 2011). Patienter med demens kan sakna samtyckeskompetens, vilket gör att sjuksköterskan kan göra val åt patienten. Trots att patienten inte är samtyckeskompetent så ska hälsohjälpen så långt som möjligt överensstämma med patientens självbestämmelserätt (pasrl, 1999). Hem et al. (2010) skriver att vårdpersonalen belyser att det kan vara svårt att ge omsorg till patienter med demens. Patienterna blir lätt förvirrade och misstänksamma och kan på grund av det motsäga sig till hjälp trots att de är i stort behov av det. I studien till Rognstad och Nåden (2011) beskrev en vårdare en situation där patienten ligger i en blöja med avföring men motsäger sig hjälp. Renlighet är något som vi förknippar med värdighet (Hem et al., 2010). Då kan man ställa sig frågan hur värdigt är det att låta någon ligga i en blöja full med avföring. Rokstad (2008) skriver att sjuksköterskan ställs inför svåra situationer i möte med en patient som har demens. Detta kan man tänka sig är en komplicerad situation för sjuksköterskan, då det ser ut som att patientens autonomi krockar med patientens värdighet och det blir en fråga om sjuksköterskans paternalism. Sjuksköterskan ska bland annat främja hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande (NSF, 2011). Detta är också en aspekt att tänka på. Å ena sidan så ska man se till patientens värdighet, det är inte värdigt att ligga i sin egen avföring. Å andra sidan så ska sjuksköterskan se till patientens autonomi. Ställs dessa två aspekter mot varandra så hamnar man lätt i ett etiskt dilemma. Vilket val är det rätta är en fråga man kan ställa sig. 24

25 Berntsen (2010) menar med att det är viktigt att sjuksköterskan reflekterar etiskt. Informanterna i studien till Rognstad och Nåden (2011) ville att ämnet etik och etiska dilemman skulle tas upp med jämna mellanrum på avdelningen. Exempel på saker de ville reflektera över var frågor som autonomi, hur mycket gränssättning man ska sätta i olika situationer samt hur mycket man ska pressa och tvinga en patient till att nå dit man vill. Finns det möjlighet att ta till vara på både autonomi, värdighet, hälsa och lidande? Benner och Wrubel säger att sjuksköterskan ska vara intresserad av patientens aktuella situation, och genom att denne är det så öppnar det upp för möjligheter att ta till vara på patientens resurser samtidigt som sjuksköterskan visar omtanke till patienten (Konsmo, 2003). Rokstad (2005) skriver att för att förstå varför patienten reagerar som den gör så måste personal se beteendet från olika perspektiv. I exemplet med patienten som inte ville byta sin blöja så skulle sjuksköterskan kunna försöka lista ut vad patientens ovilja egentligen gav uttryck för. Det kan tänkas att patienten kanske är orolig och har ångest och därför motsäger sig hjälpen (Brodtkorb, 2010). Patienten har en kognitiv svikt och kan ha svårt att uttrycka det denne önskar. Man kan ställa sig frågan om patienten som säger nej till hjälp med att byta blöja egentligen inte vet vad denne säger nej till. Kommunikation och att anpassa kommunikation efter patientens demenssjukdom kan kanske hjälpa sjuksköterskan och patienten i denna situation. Kanske det finns ett sätt för sjuksköterskan att hjälpa patienten utan att bryta några etiska regler. 4.3 Kommunikation och reflektion, viktiga aspekter Demens gör att patienten kan få en beteendeändring och humöret på den drabbade kan snabbt ändras (Berntsen, 2010). Utåtagerande beteende uppkommer i större grad hos patienter ju längre in i sjukdomsförloppet patienten har kommit (Rognstad & Nåden, 2011). Som tidigare nämnt så är större kunskap och kompetens något som personal som möter patienter med demens säger att de saknar men efterfrågar (Rognstad & Nåden, 2011). De uttryckte även en rädsla när de var med patienter som är fysiskt utåtagerande. Berntsen (2010) beskriver betydelsen av att sjuksköterskan har ett lugnt rörelsemönster. Även Solheim (2009) understryker, att det är viktigt att patienten inte känner att vårdaren är stressad. Sjuksköterskan ska anpassa sitt kommunikationsmönster, från den verbala- till den ickeverbala kommunikationen, samt tankegång i stell med en patient 25

26 som är dement (Solheim, 2009). Dessa viktiga handlingssätt som en sjuksköterska ska tänka på för att skapa trygghet kan tänkas försvinna då man egentligen vill lämna situationen på grund av rädsla. Om man reflekterar över hur sitt eget kommunikationsmönster när man är rädd, så utstrålar man nog allt annat än trygghet. Detta är något som kan göra att patienten blir orolig. Om patienten känner trygghet så minskar behovet att försvara sig (Solheim, 2009). I den situationen jag var med på, där tvång utfördes mot en patient, kan jag tänka mig att mitt kommunikationsmönster utstrålade osäkerhet. Detta kanske var anledningen till att patienten blev orolig och gjorde motstånd mer än att det var sjuksköterskans eventuella brist på kunskap. Att situationen blev konfliktfylld kan man tänkas berodde på min osäkerhet. Kanske det var så att jag utstrålade dubbelkommunikation som Solheim (2009) beskriver, man säger något men med kroppen visar något annat - något som ytterligare kan skapa att patienten känner sig otrygg. Brodtkorb (2010) skriver att det är sjuksköterskan uppgift att se till att det är ett bra team i personalen och att kunskap om hur god omsorg vid stell ska ges. Det är någonting personal ska få handledning i innan stellet utförs. Man kan då fråga sig varför jag som student inte hade fått mer information innan vi gick in till denna patient och om utfallet blivit annorlunda om det funnits mer information så att stellet hade blivit bättre förberett. Å andra sidan så vet jag av egen erfarenhet att vardagen på vårdhem är ganska hektiska. Det var många patienter på vardera sjuksköterska och tidspress var något som genomsyrade dagen. Kanske var det mer en fråga om brist på tid. Rognstad och Nåden (2011) skriver att deras informanter i studien Utfodringer og kompetanse i demensomsorgen önskade mer reflektioner i grupp för att diskutera utåtagerande beteende och hur man ska bemöta detta. Dementia care mapping är ett verktyg som kan användas för att utveckla demensomsorg (Rokstad & Vatne, 2011). Personalen i denna studie fick i grupp reflektera sina erfarenheter av möten med patienter med demens, erfarenheter som kunde vara negativa eller positiva (Rokstad & Vatne, 2011). Genom att de diskuterade i grupp så skapade det en reflektionsprocess som gjorde att de kom på nya tillvägagångssätt för att möta patienten. På så vis utvecklades demensomsorgen och personalen uttryckte även att de kände sig mer bekräftad i sitt arbete. Det skapade mer trygghet i mötet med en patient som kan ha utåtagerande beteende. I min utbildning så ska vi skriva något som heter reflektionsnotat när vi är ute i praktik. I detta notat så skriver vi om en händelse, och 26

27 vad som eventuellt hade kunnat göras bättre och kunskaper man hade eller eventuellt saknade för att göra situationen bättre. Sedan möts jag och andra studenter tillsammans med en lärare från skolan för att reflektera i grupp. Genom detta så tar man del av kunskaper som andra sitter inne med och man får ett utvidgat perspektiv. Detta är för mig ett bra sätt att få en fördjupad förståelse och bredare kunskap. I detta fall så stämmer mina egna erfarenheter överens med det forskningen till Rokstad och Vatne (2011) säger: att det ökar kunskapen om demenssjukdomar och hur man ska bemöta patienten på ett bättre sätt. Men å ena sidan så krävs det både tid och resurser för att kunna låta personalen på ett vårdhem sitta i grupp med jämna mellanrum och diskutera erfarenheter. Å andra sidan skulle man kunna se det som om det skulle förbättra vården så kan man tänka sig att det är något Helse og omsorgsdepartementet skulle vilja satsa på i och med deras mål att förbättra vården (St.meld.nr.25( ), 2007). Brodtkorb (2010) skriver om en studie där personalen på ett vårdhem uttryckte att det var slöseri med tid att ge patienten information då inte denne skulle förstå vad som blev sagt. De uttryckte även att patienterna var krävande och provocerande. Kanske var detta en åsikt som de delade på den avdelning jag var på, där patienten blev utsatt för tvång. Detta får mig att ställa frågan om det även är en brist på inställning som gör att tvång blir använt. På det vårdhem jag hade praktik så var det många i personalen som kom från olika bemanningsfirmor. Detta resulterade i att det var stor ruljangs av personal. Det kan tänkas vara något som är negativt för patienter med demens. I forskning av Thorvik et al. (2014) så beskriver de betydelsen av att personalen känner till patienten, patientens beteende och jobbar efter tidigare evalueringar och reflektioner för att det inte ska uppstå en konfliktfylld situation. Detta är även något Solheim (2009) poängterar, att man med hjälp av tidigare erfarenheter ska tänka på vad i tillmötesgåendet som skapar både lugn och oro. Man kan ställa sig frågan om det hade varit bättre att de som var fastanställda skulle ha hand om patienter som är dementa och har ett utåtagerande beteende, och de som kom in som extrapersonal har hand om patienter som inte har en demenssjukdom. Å andra sidan så kan detta vara svårt att eftersträva på ett vårdhem med flera olika diagnoser och det går inte heller att anta att det bara är patienter med demens som mår bra utav att samma personal arbetar med dem. Ytterligare en aspekt är att det på en arbetsplats kan uppkomma sjukskrivningar då det blir oundvikligt att ny personal möter dem patienter som är dementa. 27

28 Solheim (2009) beskriver att kommunikation inte bara är det verbala språket vi använder utan kommunikation är hur vi använder språket med tonfall och kroppsspråk så som aniskitsmimik och gester. Patienter som har en demenssjukdom kan förstå en ickeverbal kommunikation bättre än den verbala. Det är viktigt att sjuksköterskan är medveten i sitt användande av både verbal och ickeverbal kommunikation samt tankesätt. I exemplet med patienten som inte ville byta blöja så beskrev vårdpersonalen att det var svårt att inte använda sig utav tvång (Rognstad & Nåden, 2011). Man kan fråga sig om det fanns en brist på kommunikation varav patienten inte visste vad denne avsade sig hjälp med. Att vara tydlig i sin kommunikation är viktigt för att den demensdrabbade ska uppfatta vad som blir sagt (Solheim, 2009). Då kan man tänka sig att genom att vara tydlig så är det enklare att förmedla att man är där för att hjälpa. Ser man tillbaka på min egen erfarenhet i stell där patienten blev utsatt för tvång så kan man fråga varför det inte var mer kommunikation inblandad. Berntsen (2010) skriver att det ska finnas kommunikation men även att för mycket kommunikation kan leda till förvirring hos patienten. Det kan ju tänkas vara anledningen till att det var lite kommunikation inblandad - att det skulle skapa en förvirring hos patienten som vi skulle utföra stell på. Solheim (2009) skriver att det är viktigt med vägledning så att patienten förstår vad som ska ske, samt delta i det denne klarar av. Ord ska vara enkla och det ska inte vara för långa meningar. Å den andra sidan så visar denna teori till att kommunikation är viktigt. Båda dessa teorier kan sammankopplas till att de handlar om att se till patientens egen förmåga att ta in vad som sägs samt att det är viktigt att hålla sig till en nivå där patienten förstår vad som ska ske och i största grad vara med och delta på det som ska utföras. Patienter som lider av demens har olika stor nedsättning i sin språkförmåga (Solheim, 2009) men eftersom kommunikation kan ske på flera olika plan så kan man ställa sig frågan om inte det hade gått att förmedla informationen annorlunda, och kanske på så vis nått fram till patienten. Det finns ytterligare ett scenario som man kan tänka sig och det är att inte vi förstod vad patienten försökte förmedla. Rokstad (2005) skriver att det är mycket en patient med demens kan känna så som förvirring, ångest och rädsla, och dessa känslor kan patienten ha svårt att uttrycka verbalt. Patienten vi mötte försökte kanske ge uttryck för ångest utan att vi uppfattade det, vilket gjorde patienten uppriven. Solheim (2009) skriver att rädsla och katastrofreaktion är något en patient med demens kan känna när denna inte blir förstådd. 28

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Det är morgon på ett demensboende. Undersköterskan Maria kommer in till Gustaf som just har vaknat. I den här situationen och i många andra situationer under sin

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation Firma Margareta ivarsson Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007 Kommunikation Kommunikation handlar inte i första hand om teknik, utan om modet att vara sig själv! Kommunikationsnivåer Information

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

Presentationsteknik Tips och råd

Presentationsteknik Tips och råd Presentationsteknik Tips och råd Would you like to take a bite? Fruit For Management FFM 2015 1 Är du nervös? Alla är nervösa inför ett framträdande Det som skiljer bu eller bä är hur man hanterar anspänningen

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Reflektion & Mindfulness

Reflektion & Mindfulness Reflektion & Mindfulness Charlotte Almkvist-Hall & Sofia Sandersson 2011-12-13 Vad betyder Reflektion för dig? Definitioner av Reflektion Ordet reflektion härstammar från den latinska termen refléctere

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras.

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras. Del 1 ICF:s definition av coaching Coaching: Coaching är ett partnerskap med klienter i en tankeväckande och kreativ process som inspirerar dem att maximera sin personliga och professionella potential.

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Att kommunicera med personer med demenssjukdom

Att kommunicera med personer med demenssjukdom Att kommunicera med personer med demenssjukdom Kommunikation är en viktig del i våra relationer och ett grundläggande behov. Vår identitet är nära sammankopplad med vårt språk. Vem vi är som person, skapas

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Statens institutionsstyrelse (SiS) har utvecklat ett utbildningsprogram för samtliga medarbetare. Syftet är att skapa de optimala

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

BEMÖTANDE OCH PROFESSIONELL ROLL DANIEL OLOF WIEDEL 28/5 2015

BEMÖTANDE OCH PROFESSIONELL ROLL DANIEL OLOF WIEDEL 28/5 2015 BEMÖTANDE OCH PROFESSIONELL ROLL DANIEL OLOF WIEDEL 28/5 2015 BEMÖTANDE VAD INNEHÅLLER ETT BEMÖTANDE? HUR KAN MAN PRATA OM DET? VAD UTMÄRKER ETT BRA OCH ETT DÅLIGT BEMÖTANDE VAD SKA ETT BRA BEMÖTANDE LEDA

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Att stödja barn genom fokusering

Att stödja barn genom fokusering Att stödja barn genom fokusering Några riktlinjer för lyssnare Översättning: Barbro Holmström Och skulle det vara ok att..? Hur säger ditt barn nej? Vad är fokusering? Fokusering hjälper ett barn att ha

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu!

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! GUIDE Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller till dig som utbildar i arbetsmiljöfrågan hot

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

intra Särtryck Om personalkompetens zintra 4/2012 Besök Intras hemsida: www.intra.info.se Prenumerantärenden INTRA www.intra.info.

intra Särtryck Om personalkompetens zintra 4/2012 Besök Intras hemsida: www.intra.info.se Prenumerantärenden INTRA www.intra.info. intra zintra 4/2012 Prenumerantärenden www.intra.info.se Eller ta kontakt med Intra/Kaktusvägen 38 125 55 ÄLVSJÖ e-post: intra@swipnet.se Fax 08-97 11 04 Tel 08-647 87 90 Redaktion Karl Grunewald Redaktör,

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Docent David Edvardsson La Trobe University Umeå Universitet - Vad betyder ledarskapet för integreringen av fysisk

Läs mer

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik www.fungerandemedier.se Han lanserade både retoriken och dramaturgin Aristoteles, född 384 före 0, insåg potentialen i att använda hjärnans

Läs mer

APL-matris personlig assistent/stödassistent Elev:

APL-matris personlig assistent/stödassistent Elev: Pedagogisk kompetens Handledarens kommentar: visar vilja att orientera sig om verksamheten Eleven följer sin handledare och visar intresse för alla arbetsuppgifter. uppvisar ett lämpligt och ansvarsfullt

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013 RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,

Läs mer

DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog

DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog - med inriktning neuropsykiatri DISTANSUTBILDNING Vad innebär utbildningen? Detta är en utbildning för dig som vill arbeta med människor. Utbildningen ger dig kunskaper

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Professionellt bemötande av aggressivt beteende. Juridiska och etiska grunder

Professionellt bemötande av aggressivt beteende. Juridiska och etiska grunder Professionellt bemötande av aggressivt beteende Juridiska och etiska grunder När riskerar man som arbetstagare att utsättas för våld eller hot om våld? Handhar värden Makt eller myndighet Möter människor

Läs mer

Studiehandledningen består av följande sex (6) studieenheter: 1. Begrepp inom rehabilitering och habilitering

Studiehandledningen består av följande sex (6) studieenheter: 1. Begrepp inom rehabilitering och habilitering Studiehandledning till Rehabilitering och habilitering av Stefan Caplan och Hannu Sparre, Andra upplagan, andra tryckningen, Bonnier Utbildning 2010. Best.nr. 622-7996-7 Denna studiehandledning omfattar

Läs mer

glädjestunder ni kan ha tillsammans på tu man hand minskar sannolikt på känslan av missnöje och desorientering.

glädjestunder ni kan ha tillsammans på tu man hand minskar sannolikt på känslan av missnöje och desorientering. Skånes universitetssjukhus Minneskliniken i Lund Omvårdnadsplan för TRIVSEL Vårdtagare nr 1, född 1922, diagnos ospecifik demens Läkemedel: Datum: Kontaktperson: Bakgrund: Änkeman sedan flera år, har 2

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar Foto: Elisabeth Nilsson Tryck 2012 Innehåll Ett gott bemötande 4 10 goda råd 5 Afasi 6 Allergi 6 Autism/Aspergers

Läs mer

Bedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H

Bedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H Institutionen för hälsovetenskap Avdelning för omvårdnad Bedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H Kurs:.

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Värdegrund. De fyra grundelementen Luft Vatten Jord Eld står som modell.

Värdegrund. De fyra grundelementen Luft Vatten Jord Eld står som modell. Värdegrund De fyra grundelementen Luft Vatten Jord Eld står som modell. Livet själv och du som människa klarar dig inte utan något av dem. Alla är lika mycket värda hur olika de än är. Låt också det vara

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg. Projektet Guldstunder i äldres vardag

Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg. Projektet Guldstunder i äldres vardag Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg Projektet Guldstunder i äldres vardag Sida 2 Sida 3 Inledning Sedan augusti 2008 arbetar två kvalitetsinspiratörer

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Undersköterska i demensvården

Undersköterska i demensvården Undersköterska i demensvården Inbjudan till konferens i Stockholm den 14-15 april 2011 LYSSNA TILL Sahlgrenska Universitetssjukhuset Centrum för lättläst AnnMarie Lindman Nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

Projektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola

Projektmaterial NÄTTIDNING. Dalarö folkhögskola Projektmaterial NÄTTIDNING Dalarö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...3

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Klinisk psykologi. Klinisk psykologi - Psykologi 2a Inlämningsuppgift - SA13A Söderslättsgymnasiet, Trelleborg

Klinisk psykologi. Klinisk psykologi - Psykologi 2a Inlämningsuppgift - SA13A Söderslättsgymnasiet, Trelleborg Klinisk psykologi - Psykologi 2a Inlämningsuppgift - SA13A Söderslättsgymnasiet, Trelleborg Klinisk psykologi Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Klinisk psykologi: psykisk

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

Kursens namn: Etik och moral Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 25

Kursens namn: Etik och moral Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 25 Kursens namn: Etik och moral Yh-poäng: 25 Innehåll Etik / moral Bemötande, Förhållningssätt Livsåskådning Religion, etnicitet, kultur, tradition Kommunikation Salutogent förhållningssätt Offentlighet/

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer