Hur kan en sjuksköterska förhindra tvång i samband med stell hos en patiens som är dement?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur kan en sjuksköterska förhindra tvång i samband med stell hos en patiens som är dement?"

Transkript

1 Hur kan en sjuksköterska förhindra tvång i samband med stell hos en patiens som är dement? Tillater du at oppgaven din publiseres i Brage? 7f (Sett kryss) x JA, jeg tillater NEI, jeg tillater ikke Dato for innlevering: Kandidat nr: 109 Kull: 183 Antall ord: 9379 Veileder: Ingun Pahr

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problemställning Syfte Avgränsningar Begreppsavklarningar Uppgiftens uppbyggning Metod Litteratursök Egna erfarenheter Källkritik Teori Omvårdnadsteori av Benner och Wrubbel Demens Utåtagerande beteende vid demens Tvång i stell Tillvägagångssätt vid stell hos den dementa patienten Kommunikation Reminiscens Musik som redskap Regelverk Sjuksköterskans yrkesetiska rättningslinjer Pasient- og brukerrettighetsloven Pasient-og brukerrettighetsloven kapitel 4 A Etik och Autonomi Diskussion Betydelse av kunskap Etiska dilemman Kommunikation och reflektion, viktiga aspekter Möta patienten med kreativitet och fantasi Balansgång mellan tvång och inte tvång samt regelverk

3 5. Konklusjon Litteraturlista

4 1. Inledning I 2004 var det cirka personer som var drabbad av demens i Norge (Berntsen, 2010) % av de som bor på ålderdomshem har en demenssjukdom. Beteendeändring och psykiska symptom är något som uppträder någon gång under sjukdomsförloppet. Vissa är vaga och går att förbise andra får konsekvenser (Berntsen, 2010). Patienter med demens kan sakna insikt i sin egen sjukdom, och de kan ha liten förståelse till att de har behov av hjälp. Sjukdomen leder ofta till att patienten inte kan upprätthålla sin egen hälsa eller hygien (Slettebø, 2010). Detta kan leda till att vårdpersonal tar till tvång mot patienten för att ge nödvändig hälsohjälp. Det finns regelverk som sjuksköterskor måste förhålla sig till när det kommer till användning av tvång. Trots att patienten kan ha ett skriftligt beslut om att tvång får användas så är det fortfarande en etisk problematisk situation som sjuksköterskan ställs inför (Slettebø, 2010). I detta arbete kommer jag att redogöra för olika tillnärmningsmetoder som en sjuksköterska kan använda sig av för att undgå att tvång ska bli använt mot en patient med demens. 1.1 Bakgrund 45 % av patienter på skärmade avdelningar och 37 % av patienterna på somatiska avdelningar, blir utsatt för någon form av tvång minst en gång i veckan (Johnsen & Smebye, 2008). Detta visar rapporter och undersökningar som har gjorts de senaste åren. Rapporter visar att 65 % av tillfällena saknades det skriftlig dokumentation på att tvång hade blivit använt (Johnsen & Smebye, 2008). Kapitel 4 A i Pasient- og brukerrettighetsloven har som mål att säkra nödvändig hälsohjälp till patienter som saknar samtyckeskompetens och som motsätter sig hälsohjälp (pasient-og brukerrettighetsloven [pasrl], 1999). Lagen ska förebygga och reducera användning av tvång. I 4A- 3 Står det bland annat att innan man får ge hälsohjälp till en patient som motsäger sig det, så måste tillitsskapande åtgärder har beprövats (pasrl, 1999). Stortingsmelding nr 25 handlar om Demensplan 2015 Den goda dagen. I denna omsorgplan som helse- og omsorgdepartementet kom ut med så skriver de att dagens 4

5 omsorgstjänst inte är tillräckligt bra anpassad till människor med en demenssjukdom. Det är nödvändigt med ändringar och en av punkterna som de tar upp och vill satsa på är ökad kunskap och kompetens hos personal. Demensplan 2015 innehåller långsiktiga strategier och konkreta åtgärder som ska förbättra vårdtillbudet för personer med demens (St.meld.nr. 25 ( ), (2007). 1.2 Problemställning Hur kan en sjuksköterska förhindra tvång i samband med stell hos en patient som är dement? 1.3 Syfte Syftet med detta arbete är att jag vill se på olika metoder som en sjuksköterska kan använda sig av för att reducera oro och utåtagerande beteende hos patienter med demens, och på så vis förhindra att tvång uppstår. Det är en form av kränkning att utsätta en patient för tvång (Johnsen & Smebye, 2008). Genom att använda sig av metoder för att förhindra att en tvångssituation uppstår så förbättras vården för patienten. Stortinget har kommit ut med Demensplan 2015 där de har som mål att förbättra omsorgen för patienter som är drabbade av demens (St.meld.nr. 25 ( ), (2007). Detta ses därför som ett relevant problem att fördjupa sig i. 1.4 Avgränsningar Jag har valt att skriva om hur vårdpersonal kan reducera tvång hos patienter som är dementa. I detta arbete så kommer fokus vara på patienter som bor på vårdhem. Tvång är ett omfattande tema och kan ske i många olika former, fokus i detta arbete kommer att vara stellsituationer med patienten. I arbetet vill jag beskriva vad som skapar god omsorg och ökat välbefinnande hos patienten. Jag kommer även belysa vad verbal kommunikation; ickeverbalkommunikation samt musik som redskap och reminiscens. 5

6 Jag vill även visa till att sjukdomskunskap och reflektion är viktigt i samhandling med patienter med demens. På grund av arbetets omfång så kommer det inte fördjupas i olika typer av demenssjukdomar, det kommer bara kort nämnas vilka typer det finns. I detta arbete så riktas fokus på patienten och vårdpersonal, anhöriga blir kort nämnda och då som en resurs till patienten. 1.5 Begreppsavklarningar Demens- Ett samlingsnamn för en förvärvad och långvarigt klinisk tillstånd som ofta förvärras över tid (Rokstad, 2008, s.28) Tvång- Användning av redskap som hinder för patientens rörelsefrihet, fysisk fasthållning vid undersökning och i samband med omsorgsåtgärder. Samt tillsättning av mediciner i mat och dricka utan patienternas vetenskap (Johnsen & Smebye, 2008, s ). 1.6 Uppgiftens uppbyggning Detta arbete är uppdelat i olika kapitel. Kapitel 1 är en presentation av det valda temat följt av bakgrund, problemställning, syfte, avgränsning och begreppsavklarning. Kapitel 2 i arbetet är metoddelen, där jag förklarar hur jag har gått tillväga för att finna relevant litteratur samt kort presentation av mina valda forskningsartiklar. Kapitel 3 är teoridelen, där jag presenterar litteratur och tidigare forskning som är relevant för det valda temat. Kapitel 4 är diskussionsdelen. Där kommer jag diskutera den valda problemställningen med litteratur och egna erfarenheter. Kapitel 5 är avslutningen, där jag presenterar vad jag kommit fram till i detta arbete. 6

7 2. Metod Dalland (2012) skriver att metod är ett tillvägagångssätt för att finna svar på problem och komma fram till kunskap. Genom metod så finner man fram till information som är nödvändig för att utföra ett arbete. 2.1 Litteratursök Detta är ett litteraturstudium då arbetet baserar sig på litteratursök (Dalland, 2012). I detta arbete har jag använt mig av både pensumlitteratur och böcker från skolans bibliotek som jag tycker är relevant för min problemställning. Jag har valt att använda litteratur som är från tidigast 2000-talet för att få nyare och uppdaterat material till detta arbete. För att få en god översikt över olika databaser så gick jag in på helsebiblioteket.no där jag använda mig av följande databaser : SweMed+, PubMed, Cochrane, Ovidnursing Jag har även varit inne på sykepleien.no, helsedirektoratet.no (för att finna regelverk) samt varit inne på Norsk sykepleierforbund för att finna de yrkesetiskarettningslinjerna för sjuksköterskan. Genom SweMed+ så fann jag flera relevanta artiklar till min problemställning. Jag fick fler träffar på engelska sökord. De artiklar som jag inte kunde öppna bad jag skolans bibliotekarie skriva ut eller beställa. Det fanns väldigt mycket forskning på demens och olika strategier på hur man ska behandla patienter med demens. Det fanns många artiklar som handlade om liknande teman. När jag valde bland dem så ville jag ha artiklar som hade olika innebörd men ändå pekade mot min problemställning. De sökord jag har använt mig av är följande; Norska sökord: tvang og demens, demens, tvang, kommunikasjon, demens sykhjem, maktbruk Engelska sökord: Coercion, coercion and dementia, coericion + dementia, nursing care dementia, communication statergies dementia, restraint, force. 7

8 Jag gick igenom artiklarna och sållade ut de som var mest relevanta för mitt tema och syfte, dessa artiklar presenterar jag här med sökord och antal träffar: SveMed+ sök ord: coercion and dementia 6 träffar Pleie og omsorg i grenselandet mellom frivillighet og tvång (Hem., Gjerberg., Pedersen & Førde 2010). Detta är en kvalitativ forskning. Det blev använt elva fokusgruppsintervjuer med 60 stycken omsorgsarbetare på fem stycken olika vårdhem. Denna artikel är relevant för mitt arbete då artikeln beskriver att det är svårt för personal att avgöra vad som är frivilligt och vad som är tvång när det kommer till vård av patienter med demens. SveMed+ sökord nursing care dementia 250 träffar God Omsorg for urolige personer med demens (Thorvik, Helleberg & Hauge 2014). Det är en kvalitativ studie. Den datainsamlingsmetod som använts är fältobservationer och fältsamtal. Jag har tagit med denna artikel i mitt arbete då den beskriver viktiga tillvägagångssätt i möte med patienter med demens. SweMed+ sökord: demens vård 101 träffar Dementia care mapping-en mulighet for refleksjon og utvikling (Rokstad &Vatne 2011). Det är en kvalitativ studie. I denna studie visar det sig att genom att vårdpersonal reflekterade sin egen och medarbetares praktik så utformades nya tillvägagångssätt för att möta patienten. Vårdpersonalen blev mer trygg på hur de skulle bemöta patienter med demens. Detta gör denna artikel relevant för mitt arbete. SweMed+ sökord nursing care dementia 252 träffar Utfodringer og kompetanse i demensomsorgen Pleieres perspektiv (Rognstad & Nåden, 2011). Detta är en kvalitativ studie som är gjord på forskningsintervjuer av personal på en avdelning för åldersdemens. Denna artikel är relevant då den belyser problematiken kring att personalen känner att de har för lite kompetens för att kunna bemöta den dementa patienten och utmaningarna som kommer till följd av sjukdomen. 8

9 PubMed sökord :Communicating dementia 243 träffar. Coommunicating through caregiver singing during morning care situations in dementia care (Hammar., Emami., Engström & Götell 2010) Kvalitativ studie där intervjuer och videoobservationer blev gjorda. Det är 10 patienter och 6 vårdare som deltagit i studien. I studien har forskarna undersökt sångens egenskaper i samband med dementa patienter under morgonstell. Denna artikel visar att det går att möta patienten på olika sätt och att musik kan vara ett effektiv redskap i samband med stell för att lugna patienten. 2.2 Egna erfarenheter Jag har i praktikperiod varit med om ett stell där patienten blev utsatt för tvång. Detta var något jag reagerade starkt på. Jag upplevde att tillvägagångssättet inte var anpassat efter patientens demenssjukdom. Det verkade som om det var brist på kommunikation bland de inblandade parterna. Att patienten i detta fall gjorde motstånd var ur min synpunkt inte konstigt. Genom att jag har erfarenhet inom ämnet så har jag även skaffat mig en mening om det. Jag ska i detta arbete lägga det åt sidan och se på problematiken från olika håll. Denna erfarenhet kommer att tas upp i diskussionsdelen. 2.3 Källkritik Källkritik är de metoder som används för att fastslå om en källa är sann (Dalland, 2012, s.67). Genom källkritik så bedömer och karakteriserar man de källor som har används (Dalland, 2012). Jag har använt mig av litteratur från 2000-talet för att få den nyaste kunskapen inom området samt forskning som anses vara relevant och aktuell. Det behöver inte betyda att litteratur som är skriven tidigare är irrelevanta eller inte går att använda, men i och med att regelverket har ändrats när det kommer till användning av tvång så anser jag att det är bra att använda sig av nyare litteratur och forskning. Med detta material så har jag 9

10 försökt fått ett perspektiv på min frågeställning, samt fått min uppfattning prövad gentemot tillgänglig litteratur och forskning. Anne Marie Mork Rokstad är författare samt redaktör i två av mina böcker, och i en forskningsartikel. Detta kan ses som en svaghet då det finns risk för en entydig teori, samtidigt så visar det till att hon har god kunskap då hon både forskar och skriver böcker om demens. Trulte Konsmo (2003) har skrivit boken En hatt med slør som är en presentation av Benner och Wrubels omvårdnadsteori. Boken är alltså översatt från engelska till norska. Risk finns att något har försvunnit i översättningen eller blivit misstolkat. Omvårdadsteori kan vara omfattande att läsa, därför valde jag En hatt med slør istället för Benner och Wrubel The primacy of careing. Ska jag ställa mig kritisk i val av teoretiker i förhållande till min patientgrupp så ser jag att i boken så beskrivs patienter med bland annat cancer och hjärtsjukdomar. Denna patientgrupp kan man tänkas ha en sjukdomsinsikt. De skriver även om patienter med neurologiska sjukdomar. De fokuserar då mycket på rehabilitering. En demenssjukdom förvärras över tid och går inte att rehabilitera. Då demenssjukdom inte går att rehabilitera samt att många drabbade saknar sjukdomsinsikt kan detta ses som en svaghet i förhållande till min problemställning. Samtidigt så är det mycket som är relevant till patienter med demens i Benner och Wrubels teori då de lägger stor vikt på god omsorg och att sjuksköterskan har intresse till patienten och patientens situation. Det är fem forskningsartiklar i mitt arbete, varav fyra stycken är utförda och skrivna på norska. Den femte artikeln är skriven på engelska. Eftersom jag är svensk så kan det finnas risk till feltolkning på något område. I artikeln Pleie og omsorg i grenselandet mellom frivillighet og tvang (Hem et al., 2010) så skriver de att tvång är ett känsligt ämne att diskutera. Därför fick informanterna berätta vad de hade lust att delge inom temat. Detta kan jag se som en svaghet i studien, då det finns risk att information uteblir. I denna studie så har det gjorts intervjuer på personalen, forskningen hade kanske fått en större bredd om det 10

11 även hade gjort observationer av personalen i samspel med patienten, till exempel i form av videoobservationer. 11

12 3. Teori 3.1 Omvårdnadsteori av Benner och Wrubbel Konsmo (2003) skriver en presentation av Benner och Wrubels omsorgsteori i En hatt med slør. Benner och Wrubels teori är att omsorg är den primära källan till att hantera stress och mästring i människors upplevelse av hälsa och sjukdom. Omsorg är grundläggande för sjuksköterskeyrket (Konsmo, 2003). Benner och Wrubbel hävdar att vi som människor är beroende av omsorg, vilket kan innebära omsorg för en själv, andra, djur, arbete och intressen (det som är viktigt för den enskilde individen). Att man är engagerad i olika saker är det som gör oss till människor och utgör att vi har något att leva för (Konsmo, 2003). Samtidigt så är de även det som gör oss sårbara, om sjukdom eller bortgång uppstår. För att en patient ska vilja ta emot hjälp och känna tillit till sin vårdare, så måste denne känna att vårdaren är omsorgsfull. Konsmo (2003) skriver att omsorgsetik och att känna ansvar för sina medmänniskor är en viktig omvårdnadsegenskap för en sjuksköterska. Konsmo (2003) säger vidare att Benner beskriver att sjuksköterskan går från att vara nybörjare till expert. Exempel på att sjuksköterskan är expert är att hon handlar intuitivt och arbetar obehindrat. En expert inom sjuksköterskeyrket är öppen för oväntade händelser och nya perspektiv. Att vara expert inom sitt område ger också makt. Makten ska användas till att styrka patienten och ska inte missbrukas genom att vara dominant eller att tvinga patienten till något (Konsmo, 2003). Sjuksköterskan måste vara intresserad i patienten och patientens aktuella situation säger Benner och Wrubel (Konsmo, 2003). På så vis kan resurser och möjligheter som visas i den aktuella situationen tas i bruk dessutom visar sjuksköterskan att hon bryr sig om patienten. Genom detta så bildas kunskap och förståelse för patientens situation. Benner och Wrubel väljer att använda ordet välbefinnande istället för hälsa, då välbefinnande beskriver upplevelsen av hälsa (Konsmo, 2003). Har inte sjuksköterskan omsorg för patienten så kan kunskaperna och makten uppfattas som skrämmande för patienten. För att skapa kontakt med patienten är det viktigt att sjuksköterskan är fullständigt närvarande. Detta kan bland annat visas genom att ha ögonkontakt med patienten, tänka på hur man för sig i kroppsspråket samt vilket tonfall man använder. Detta beskriver 12

13 Benner och Wrubel är viktigt, det är inte något som tar tid men det utgör ändå en skillnad för patientens välbefinnande (Konsmo, 2003). 3.2 Demens Demens är en förvärvad kronisk hjärnorganisatorisk sjukdom som leder till kognitiv svikt (Solheim, 2009). Den kognitiva svikten gör att intellektuella förmågor försämras så som minne, uppmärksamhet, inlärning, tankegång och kommunikation (Berntsen, 2010). Genom att dessa intellektuella förmågor försämras, får den drabbade svårt att planera och utföra olika vardagssysslor. Demens är en progredierande sjukdom, vilket innebär att det förvärras över tid (Berntsen, 2010). Sjukdomsförloppet delas in i olika faser så som mild-, moderat- och allvarlig grad av demens. Huvudgrupperna i demenssjukdomar är; Degenerativa demenssjukdomar, demens vid Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, Parkinsons sjukdom och lewykroppsdemens. Vaskulär demens Sekundär demens (Berntsen, 2010). Symptom såsom beteendeändring och psykiska besvär är något som kan uppträda innan eller under sjukdomsförloppet. Den demensdrabbade kan ha humörsvängningar, vara irriterad eller apatisk (Berntsen, 2010) Utåtagerande beteende vid demens Patienter med demenssjukdom kan bli verbalt utåtagerande (Rokstad, 2005). Exempel på detta kan vara att patienten ropar, skriker eller kommer med hotelser. Fysiskt utåtagerande kan också förekomma, så som slag, att patienten rivs, att patienten bits och knuffningar (Rokstad, 2005). Denna typ av beteende skapar en krävande situation för personalen. Utåtagerande beteende förekommer i högre grad hos patienter med en större allvarlighetsgrad av demens (Rognstad & Nåden, 2011). För att sjuksköterskan ska få en bättre insikt på varför patienten reagerar som denne gör, så måste beteendet ses från 13

14 olika perspektiv. Rokstad (2005) skriver att vårdpersonalen måste sätta sig in i vilka behov det är patienten vill ge uttryck för, samt reflekterar över sitt eget uppträdande i möte med patienten. Förvirring, frustation, sorg, rädsla och depression är några av de mentala lidelserna en dement person kan känna (Rokstad, 2005). Hem et al. (2010) skriver i deras studie Pleie og omsorg i grenselandet mellom frivillighet og tvang att patienter med demens är sårbara, samt har svårt med minne och uttrycka sig vad de har behov för. De har även ett stort behov av hjälp, men på grund av den kognitiva svikten så blir de lätt misstänksamma och förvirrade. När vårdpersonal ska ge hjälp till personlig omsorg så kan detta leda till att patienten gör motstånd verbalt och fysiskt (Hem et al., 2010). Rognstad & Nåden (2011) skirver i deras studie Utfodringer og kompetanse i demensomsorgen att en av deras informanter uttryckte att vårdpersonalen blev rädd av patientens utåtagerande beteende och reagerade med att hon fort ville bort från situationen. Informanterna i studien belyste även att de kände att de hade för lite kompetens att möta oroliga patienter som visade tecken på utåtagerande beteende (Rognstad & Nåden, 2011). Hem et al. (2010) skriver att sjuksköterskor ofta möter verbalt och fysiskt motstånd när det kommer till situationer där daglig vård och omsorg ska ges. Sjuksköterskan kan mötas av motsånd fast patienten är i påtagligt behov av hjälp med tillrättaläggning av hygien. Renlighet är något som är viktigt i våran kultur, och det är något en patient med demens ofta behöver få hjälp med, men när patienten har en kognitiv svikt så kan detta bli ett konfliktfyllt område (Hem et al., 2010). 3.3 Tvång i stell Brodtkorb (2010) beskriver att hjälp till personlig hygien är något som sätter patienten i en utsatt position. Stellet skulle kunna göras så patienten känner värdighet men kan också få patienten att känna det motsatta. Patienten kan få ångest och bli orolig, och motsätta sig hjälpen. Detta kan resultera att stellet blir konfliktfyllt (Brodtkorb, 2010). Personalen kan ha lite kunskap om hur de ska handla i den givna situationen. Dålig tid 14

15 och bristande förberedning på stell är något som inte är ovanligt på norska vårdhem. Brodtkorb (2010) skriver att det är en hög förekomst av tvång i förbindelse med stell. Patienter med demens kan bli aggressiva och oroliga i en stellsituation (Brodtkorb, 2010). Detta kan vara en reaktion på att de inte förstår vad som ska ske, och de har en känsla av att de mister kontrollen. Brodtkorb (2010) visar till en studie som blev gjort i Sverige där vårdpersonalen beskrev patienterna som krävande och provocerande. Vårdpersonalen beskrev hur de valde att inte ge patienterna så mycket information då de ansåg att detta var slöseri med tid då dessa inte kunde ta in information och eventuellt avsäga sig hjälpen, samt i efterhand sannolikt ha glömt att det blivit utfört (Brodtkorb, s. 151, 2010) Brodtkorp (2010) belyser att stellet bör utföras av någon som har kompetens och kunskap, annars kan stellet bara handla om en hygienisk procedur där omsorg saknas och då är det större risk att patienten känner sig kränkt. Det är sjuksköterskans uppgift att skapa ett gott team i personalen där fokus för god omvårdnad ställs vid stell. Alla som hjälper en patient med personlig hygien bör ha gått upplärning och ha fått handledning i hur stellet ska genomföras (Brodtkorb, 2010). Hem et al. (2010) skriver i sin studie att informanterna på vårdhemmet uttryckte att man måste använda sig av lite tvång för att få patienten medgörlig. Det är en ständig balansgång av vad som ska klassas som tvång och inte. Skillnaden på vad som klassificeras som frivillig och tvång är hårfin uttrycker hälsopersonal (Hem et al., 2010). Att tvång ibland är nödvändigt för patientens bästa är ett av argumenten till varför personal på vårdhem använder tvång mot den demensdrabbade patienten (Johnsen & Smebye, 2008). Det är ett intrång på individens personliga integritet att bli utsatt för tvång. Känslan av kräkning kan förstärkas då den drabbade inte förstår meningen i situationen (Johnsen & Smebye, 2008) Tillvägagångssätt vid stell hos den dementa patienten 15

16 Det är viktigt att tänka på hur man för sig när man ska hjälpa en patient med personlig hygien (Berntsen, 2010). Kroppsspråk och kommunikation är viktiga aspekter. Berntsen (2010) ger exempel på hur personalen bör möta en patient med demens, bland annat är det viktigt att presentera sig, hålla ögonkontakt med patienten, ha ett lugnt rörelsemönster samt låta patienten ha god tid till att svara på frågor. Dessutom är det viktigt att personalen inte ger ut för mycket information till en patient med demens då det kan skapa förvirring (Berntsen, 2010). Det är viktigt att personer som jobbar med demenssjuka patienter kartlägger vilka delar i stellet de kan utföra själv och vilka områden som är problematisk för patienten att utföra på egen hand (Solheim, 2009). Från anhöriga kan man få reda på vilka rutiner patienten hade i utföring av hygien innan den kognitiva svikten. Planläggning är viktigt, patienten ska inte känna att vårdaren är stressad (Solheim, 2009). Under stellets gång så är det viktigt att sjuksköterskan ger muntlig vägledning. Om patienten inte vill ta på sig kläder så ska inte sjuksköterskan stressa patienten, då ska man istället avleda patienten med något annat och sedan försöka igen. Under stellet så ska även observationer göras kontinuerligt och vårdaren ska systematiskt analysera vad patienten ger uttryck för. Viktiga redskap är fantasi och kreativitet. (Solheim, 2009). I artikeln av Thorvik et al. (2014) så beskrev vårdpersonalen att de var kreativa i sin arbetsform med dementa patienter. Ett exempel var att de inte tvingade en patient som inte ville gå upp ur sängen utan istället avvaktade en stund eller bad en kollega att gå in i stället. Personalen på avdelningen hade god kunskap om demenssjukdomar samt patientens vanor och på så vis kunde de ge god omsorg (Thorvik et al., 2014). Rokstad och Vatne (2011) skriver en artikel om Dementia care mapping [DCM] en mulighet for refleksjon og utvikling som är en kartläggningsmetod för att utveckla demensomsorgen. Genom DCM fick informanterna en ökad reflektion över eget handlingsmönster samt förbättrad kunskap hur de skulle möta patienterna på ett bättre sätt. Informanterna beskrev att det var viktigt att reflektera för sig själv men även att reflektera i grupp var viktigt för att förbättra arbetet. Genom att reflektera i grupp uttryckte informanterna att de blev tryggare i sina val och prioriterningar i möte med patienten (Rokstad & Vatne, 2011). 16

17 3.4 Kommunikation Det finns olika typer av kommunikation, det ena är verbal kommunikation och det andra är ickeverbal kommunikation(solheim, 2009). Ickeverbal kommunikation innebär att man kommunicerar med hjälp av kroppsspråk dvs. genom kroppshållning, gester, ansiktsmimik och tonfall. Om vi säger något verbalt, men vår kropp säger något annat så kallar man det dubbelkommunikation, och detta är något som skapar otrygghet för mottagaren. För att kunna ge patienten god omvårdnad så krävs det att den som vårdar måste vara involverad, från det verbala till ickeverbala samt tankegång (Solheim, 2009). Den demensdrabbade kan ha lättare att uttrycka känslor genom kroppsspråk, samt att förstå non verbal kommunikation bättre än den verbala. Demens påverkar individens språkliga förmågor, och det är individuellt hur stor språknedsättning den drabbade har. Det är både inre och yttre faktorer som påverkar hur mycket patienten förstår av vad som blir sagt (Solheim, 2009). Patienten kan ha svårt att koncentrera sig, det kan vara mycket intryck att ta in, det kan också bero på att personalen är otydlig i sitt sätt att kommunicera med patienten. Äldre människor med demens behöver mer tid till att uppfatta vad som sker, och vad som blir sagt. Rädsla och katastrofreaktion är känslor som den demensdrabbade kan känna när denne inte blir förstådd (Solheim, 2009). För att det ska skapas trygghet mellan patient och dennes omvårdare så krävs det att patienten känner att den blir sedd, hörd och accepterad. Genom att patienten känner att den är trygg så försvinner också behovet för att försvara sig (Solheim, 2009). Det finns många olika tillvägagångssätt för att möta en patient med demens. Solheim (2009) skriver vidare att några enkla men viktiga handlingar kan vara att ha ögonkontakt med patienten, och att inte börja ett samtal förrän du ser att ni har ögonkontakt. Det är också viktigt att personalen reflekterar över sitt eget kommunikationsmönster, är lugn i tal och rörelsemönster, anpassar sin arbetstakt samt talar med klar och tydlig röst. Solheim (2009) säger vidare att personalen bör använda sig av enkla ord. Ett samtal kan med fördel starta med att personalen säger patientens namn, för att sedan presentera sig själv. Fysisk kontakt kan användas om patienten upplevs bli lugn av det. Efter mötet med patienten bör 17

18 personalen evaluera vad som fungerade i mötet och denne och vad som eventuellt skapade oro (Solheim, 2009). I artikeln till Thorvik et al. (2014) beskriver personalen på en skärmad enhet att de alltid är i beredskap när det jobbar med patienter som är dementa. De påpekar att detta är viktigt då denna patientgrupp snabbt kan ändras i sitt humör. Personalen beskriver vidare att de letar efter tecken på vad patienten försöker förmedla med kroppsspråk, som mörka ögon, rynkade ögonbryn, ljud, kroppshållning och rörelsemönster (Thorvik et al., 2014) Reminiscens Reminiscens är en metod vårdpersonal kan använda sig av för att kommunicera med patienten (Sejerøe-Szatkowski & Nilsen, 2004). Det kan innebära att man använder sig av en lukt, en smak, eller något man ser eller känner, för att väcka minnen hos patienten. Under ett liv så upplever vi människor många känslor och intryck som vi tar in och lägger på vår minnesbank. Patienter med demens kan ha svårt att komma ihåg dåtid, och detta kan skapa en otrygghet hos patienten. Genom att använda sig av reminiscens som kommunikation kan patienten bli påmind om sitt liv och på så vis känna trygghet. Reminiscens kan tillexempel bestå av saker och fotografier från patientens liv (Sejerøe-Szatkowski & Nilsen, 2004) Musik som redskap Rokstad (2008) beskriver musik som ett redskap i demensomsorgen. Att passivt lyssna på musik används numera som ett medicinskt redskap då det kan lindra smärta, ångest och depression. 18

19 I Hammar et al. (2010) studie Communicating through caregiver singing during morning care situations in dementia care, såg de på skillnaden i patienters beteende då stell utfördes utan musik med musik och slutligen så sjöng omvårdaren för patienten under stellet. Kommunikationen mellan vårdaren och patienten förbättrades med musik (Hammar et al., 2010). Även patienter som har svårt att uttrycka sig verbalt kan sjunga till musik. I studien så visade det sig att patientens utåtagerande beteende försvann, och patienten upplevdes mer vital och utstrålade positiva känslor. Patientens verbala och ickeverbala kommunikation förbättrades och patientens samarbetsförmåga vid olika omvårdnadssituationer ökade vilket i sin tur hade god effekt för patientens välbefinnande (Hammar et al., 2010). Musik innehåller flera olika element; rytm, melodi och klang, vilket ger access till andra delar av hjärnan. Genom att kombinera musik med språk så har du en större chans att aktivera neurologiska vägar och på så vis nå fram till patienten (Hammar et al., 2010). 3.5 Regelverk Sjuksköterskans yrkesetiska rättningslinjer Fundamentet för sjuksköterskeyrket ska vara respekten för den enskilde människans liv och grundläggande värdighet (Norsksykepleierforbund [NSF], 2011). Omvårdnad ska bygga på barmhärtighet, omsorg och respekt för människorättigheterna, och sjuksköterskan ska arbeta kunskapsbaserat. Sjuksköterskan har ansvar att sätta sig in i regelverket, och ska utöva yrket efter yrkesmässig, etisk och juridisk kunskap (NSF, 2011) Pasient- og brukerrettighetsloven Pasient- og brukerrettighetsloven är till för att säkra att patienter och brukare får samma tillgång på hälsa och omsorgstjänster (Pasient- og brukerrettighetsloven [pasrl], 1999). Lagen ska också bidra till att främja tillitsförhållandet mellan patient och 19

20 omsorgstjänsten. Den ska bidra till att patientens liv, integritet och människovärde blir skyddat (pasrl, 1999). Kognitiv svikt gör att patienten kan ha reducerad insikt och ha svårt att se konsekvenser i val som tas (Johnsen & Smebye, 2008). I 4-3 så står det att Samtyckeskompetens kan bortfalla helt eller delvis om patienten på grund av fysiska, psykiska störningar, demens eller psykisk utvecklingshämmad inte är kapabel till att se vad samtycket omfattar (pasrl, 1999) Pasient- og brukerrettighetsloven kapitel 4 A Helsehjelp til pasienter uten samtykkekompetanse som motsetter seg helsehjelpen, heter ett relativt nytt kapitel i pasientrettighetsloven, kapitel 4 A (pasrl, 1999). Denna lag öppnar upp och ger möjlighet till begränsat bruk av tvång. Syftet med regelverket i detta kapitel är att ge nödvändig hälsohjälp för att förhindra väsentlig hälsoskada samt att förebygga och begränsa användningen av tvång (pasrl, 1999). Hälsohjälp ska vara anpassad av respekt för den enskildes fysiska och psykiska integritet, och ska så långt som möjligt överensstämma med patientens självbestämmelserätt. I 4A-3 står det att tillitsskapande åtgärder måste ha varit utprövade innan man får ge hälsohjälp till en patient som motsäger sig detta (pasrl, 1999). Upprätthåller patienten sitt motstånd och det anses vara en hälsorisk för denne så kan det beslutas om ett vedtak om att hälsohjälp får ges trots motstånd (Slettebø, 2010). 3.6 Etik och Autonomi Autonomi är ett grekiskt ord och betyder självstyrning, det används när man talar om patientens självbestämmelserätt (Slettebø, 2009, s. 88). Rokstad (2008) skriver att när en människa blir drabbad av en demenssjukdom så blir det en inkräktning på patientens autonomi. Då demens påverkar personens intellektuella förmåga så kan den drabbade bli fråntagen grundläggande rättigheter och nekas till frihet av val. Autonomin blir satt på spets ju längre in i sjukdomsförloppet den drabbade kommer (Rokstad, 2008). Det är 20

21 viktigt att man reflekterar etisk i arbete och interaktion med människor, vilket betyder att vi sätter ord på våra värderingar och ser problemet från olika håll och sedan väger upp de olika alternativen mot varandra (Hansen & Lingås, 2010). Patienter med demens kan ha ett aggressivt beteende och det är krävande för vårdaren att bemöta denna typ av beteende på rätt sätt (Rognstad & Nåden, 2011). Det är många svåra situationer som en sjuksköterska ställs emot i arbete med den dementa (Berntsen, 2010). Det är då viktigt att reflektera etisk, för att bäst finna ut vad som är rätt och fel i den situationen. Det behöver nödvändigtvis inte finnas en klar lösning, men valet man tar och gör, ska vara med respekt för patienten, och sjuksköterskan ska ta till vara på patientens värdighet (Berntsen, 2010). Sjuksköterska har fyra grundläggande ansvarsområden dessa är att främja hälsa, att förebygga sjukdom, att upprätthålla hälsa och att lindra lidande (Slettebø, 2009). När man tar beslut på patientens vägar så kallas det paternalism (Rokstad, 2008). När inte patienten själv kan värdera konsekvenserna för sitt beteende eller sina beslut så blir paternalism hos sjuksköterskan aktuellt. I forskningsartikeln Utfodringer og kompetanse i demensomsrogen av Rognstad och Nåden (2011) visade resultaten att personalen stod inför många etiska dilemman. Informanterna upplevde att det var problematisk att pressa och tvinga patienterna till olika saker. De önskade att ämnet etik skulle tas upp och diskuteras på avdelningen med jämna mellanrum. En informant belyste problematiken då en patient motsäger sig hjälp men ligger i en blöja som är full av avföring. Då är det svårt att se till patientens autonomi, och paternalism hos sjuksköterskan kan bli aktuellt (Rognstad & Nåden, 2011). I studien God omsorg for urolige pasienter med demens av Thorvik et al. (2014) skriver de utifrån deras informanter att god omsorg är en kombination av kunskap, flexibilitet och beredskap. Informanterna hade god kunskap om patienternas grundläggande behov både fysiska och psykosociala, genom att de ständigt var observant till patienten gav uttryck för. 21

22 4. Diskussion Genom diskussion så granskas olika sidor av arbetet (Dalland, 2012, s.143). I denna del kommer jag diskutera min problemställning mot den litteratur och forskningsartiklar som har blivit använt i detta arbete samt egna erfarenheter. Hur kan en sjuksköterska förhindra tvång i samband med stell hos en patient som är dement? 4.1 Betydelse av kunskap För att en patient ska känna tillit och vilja ta emot hjälp så måste individen känna att sjuksköterskan är omsorgsfull (Konsmo, 2003). Patienter som är drabbad av demens har en kognitiv svikt vilket gör att bland annat patientens minne och tal försämras (Solheim, 2009). Det kan tänkas att det försvårar arbetet med att bygga upp en tillitsfull relation med en patient som är dement, eftersom patienten kan ha glömt tidigare möten och samtal. Men å andra sidan så är man två personer i ett möte, och man kan tänka sig att sjuksköterskan kommer ihåg tidigare samtal med patienten och har kanske genom dessa fångat upp intressen hos patienten. Detta kan tolkas är det Benner och Wrubel säger genom att sjuksköterskan är intresserad i patienten så kan resurser och möjligheter tas tillvara på (Konsmo, 2003). Under min praktikperiod så var jag med under ett stell där patienten blev utsatt för tvång. Detta var något jag upplevde som väldigt obehagligt. Brodtkorb (2010) beskriver att stellet kan utföras så att patienten känner värdighet men likagärna kan få patienten att känna det motsatta. Efter att detta stell var utfört så var det många tankar och frågor som jag ställde mig själv. Bland annat funderade jag på om det var en värdig situation för patienten. När jag i efterhand tänker tillbaka på denna situation så ställer jag mig frågan vad borde jag ha gjort. Skulle jag ha berättat hur jag upplevde det, och ifrågasatt 22

23 metoden? Å ena sidan så hade jag väldigt lite kunskap om tvång och patienter med demens. Det är även svårt som student att komma med kritik i en situation där man egentligen inte har mycket kunskap och erfarenhet att luta sig tillbaka på. I den situationen så valde jag istället att fråga om patienten, och började läsa om vedtak om tvång. Man kan ställa sig frågan om sjuksköterskan hade för lite kunskap för att klara av situationen. I studien av Rognstad och Nåden (2011) så säger deras informanter att de upplever att de har för lite kompetens för att möta patienter med demens som är oroliga och kan ha ett aggressivt beteende. Även Brodtkorb (2010) understryker att vårdpersonal kan ha för lite kunskap om hur de ska handla i den givna situationen. Både teori och forskning visar till att kunskap om demens är något som kan förbättras och även något som efterfrågas av personalen i studien. Detta tas även upp i forskningsartikel God omsorg for urolige personer med demens, där Thorvik et al. (2014) skriver att vårdpersonalen hade god kunskap om demenssjukdomen samt att personalen hade kunskap om den enskilde patienten och därmed kunde utöva en bättre omsorg. I studien Utfordringer og Kompetanse av Rognstad och Nåden (2011) berättade informanterna att det var svårt att veta vart gränserna går, och hur mycket man skulle tvinga patienter till olika saker och samtidigt ta till vara på patientens värdighet. Personalen efterfrågade mer kunskap inom detta område. Benner och Wrubel säger att omsorg är svårt att ge när man upplever att man inte kan ge den omsorg man önskar eller när man upplever att omsorgen blir nervärderad (Konsmo, 2003). Det kan tänkas vara en tidskrävande resurs att utbilda personal inom demenssjukdomar men å andra sidan kan den förenkla arbetet för personalen och reducera tvång vilket skulle kunna leda till att det i slutändan blir en tidsbesparande åtgärd. Benner och Wrubel beskriver att en sjuksköterska som jobbat länge inom ett visst område blir expert (Konsmo, 2003). Under min utbildningstid så har vissa föreläsningar hållits av externa personer som är specialiserad inom sitt område. Man skulle kunna tänka sig att de är experter i och med att de är så kunniga inom sitt område. Detta är för mig en bra metod för att få kunskap. Att utbilda personal genom att ta dit experter inom demensvård kanske skulle kunna vara metod för att reducera tvång i samband med stell. Å ena sidan krävs det både tid och resurser för detta men å andra sidan så står det i 23

24 Stortingsmeldning nr 25 om Demensplan 2015 att det finns som mål att kunskapen hos dem som jobbar med patienter med demens ska öka (St.meld.nr.25 ( ), 2007) 4.2 Etiska dilemman Benner och Wrubel säger att omsorgsetik och att känna ansvar för sina medmänniskor är viktiga omvårdnadsegenskaper för sjuksköterskan (Konsmo, 2003). Fundamentet för sjuksköterskeyrket ska vara respekt för den enskilde människans liv och grundläggande värdighet (NSF, 2011). Sjuksköterskan ska utöva yrket efter yrkesmässig, etisk och juridisk kunskap. Sjuksköterskan ska se till patientens autonomi (NSF, 2011). Patienter med demens kan sakna samtyckeskompetens, vilket gör att sjuksköterskan kan göra val åt patienten. Trots att patienten inte är samtyckeskompetent så ska hälsohjälpen så långt som möjligt överensstämma med patientens självbestämmelserätt (pasrl, 1999). Hem et al. (2010) skriver att vårdpersonalen belyser att det kan vara svårt att ge omsorg till patienter med demens. Patienterna blir lätt förvirrade och misstänksamma och kan på grund av det motsäga sig till hjälp trots att de är i stort behov av det. I studien till Rognstad och Nåden (2011) beskrev en vårdare en situation där patienten ligger i en blöja med avföring men motsäger sig hjälp. Renlighet är något som vi förknippar med värdighet (Hem et al., 2010). Då kan man ställa sig frågan hur värdigt är det att låta någon ligga i en blöja full med avföring. Rokstad (2008) skriver att sjuksköterskan ställs inför svåra situationer i möte med en patient som har demens. Detta kan man tänka sig är en komplicerad situation för sjuksköterskan, då det ser ut som att patientens autonomi krockar med patientens värdighet och det blir en fråga om sjuksköterskans paternalism. Sjuksköterskan ska bland annat främja hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande (NSF, 2011). Detta är också en aspekt att tänka på. Å ena sidan så ska man se till patientens värdighet, det är inte värdigt att ligga i sin egen avföring. Å andra sidan så ska sjuksköterskan se till patientens autonomi. Ställs dessa två aspekter mot varandra så hamnar man lätt i ett etiskt dilemma. Vilket val är det rätta är en fråga man kan ställa sig. 24

25 Berntsen (2010) menar med att det är viktigt att sjuksköterskan reflekterar etiskt. Informanterna i studien till Rognstad och Nåden (2011) ville att ämnet etik och etiska dilemman skulle tas upp med jämna mellanrum på avdelningen. Exempel på saker de ville reflektera över var frågor som autonomi, hur mycket gränssättning man ska sätta i olika situationer samt hur mycket man ska pressa och tvinga en patient till att nå dit man vill. Finns det möjlighet att ta till vara på både autonomi, värdighet, hälsa och lidande? Benner och Wrubel säger att sjuksköterskan ska vara intresserad av patientens aktuella situation, och genom att denne är det så öppnar det upp för möjligheter att ta till vara på patientens resurser samtidigt som sjuksköterskan visar omtanke till patienten (Konsmo, 2003). Rokstad (2005) skriver att för att förstå varför patienten reagerar som den gör så måste personal se beteendet från olika perspektiv. I exemplet med patienten som inte ville byta sin blöja så skulle sjuksköterskan kunna försöka lista ut vad patientens ovilja egentligen gav uttryck för. Det kan tänkas att patienten kanske är orolig och har ångest och därför motsäger sig hjälpen (Brodtkorb, 2010). Patienten har en kognitiv svikt och kan ha svårt att uttrycka det denne önskar. Man kan ställa sig frågan om patienten som säger nej till hjälp med att byta blöja egentligen inte vet vad denne säger nej till. Kommunikation och att anpassa kommunikation efter patientens demenssjukdom kan kanske hjälpa sjuksköterskan och patienten i denna situation. Kanske det finns ett sätt för sjuksköterskan att hjälpa patienten utan att bryta några etiska regler. 4.3 Kommunikation och reflektion, viktiga aspekter Demens gör att patienten kan få en beteendeändring och humöret på den drabbade kan snabbt ändras (Berntsen, 2010). Utåtagerande beteende uppkommer i större grad hos patienter ju längre in i sjukdomsförloppet patienten har kommit (Rognstad & Nåden, 2011). Som tidigare nämnt så är större kunskap och kompetens något som personal som möter patienter med demens säger att de saknar men efterfrågar (Rognstad & Nåden, 2011). De uttryckte även en rädsla när de var med patienter som är fysiskt utåtagerande. Berntsen (2010) beskriver betydelsen av att sjuksköterskan har ett lugnt rörelsemönster. Även Solheim (2009) understryker, att det är viktigt att patienten inte känner att vårdaren är stressad. Sjuksköterskan ska anpassa sitt kommunikationsmönster, från den verbala- till den ickeverbala kommunikationen, samt tankegång i stell med en patient 25

26 som är dement (Solheim, 2009). Dessa viktiga handlingssätt som en sjuksköterska ska tänka på för att skapa trygghet kan tänkas försvinna då man egentligen vill lämna situationen på grund av rädsla. Om man reflekterar över hur sitt eget kommunikationsmönster när man är rädd, så utstrålar man nog allt annat än trygghet. Detta är något som kan göra att patienten blir orolig. Om patienten känner trygghet så minskar behovet att försvara sig (Solheim, 2009). I den situationen jag var med på, där tvång utfördes mot en patient, kan jag tänka mig att mitt kommunikationsmönster utstrålade osäkerhet. Detta kanske var anledningen till att patienten blev orolig och gjorde motstånd mer än att det var sjuksköterskans eventuella brist på kunskap. Att situationen blev konfliktfylld kan man tänkas berodde på min osäkerhet. Kanske det var så att jag utstrålade dubbelkommunikation som Solheim (2009) beskriver, man säger något men med kroppen visar något annat - något som ytterligare kan skapa att patienten känner sig otrygg. Brodtkorb (2010) skriver att det är sjuksköterskan uppgift att se till att det är ett bra team i personalen och att kunskap om hur god omsorg vid stell ska ges. Det är någonting personal ska få handledning i innan stellet utförs. Man kan då fråga sig varför jag som student inte hade fått mer information innan vi gick in till denna patient och om utfallet blivit annorlunda om det funnits mer information så att stellet hade blivit bättre förberett. Å andra sidan så vet jag av egen erfarenhet att vardagen på vårdhem är ganska hektiska. Det var många patienter på vardera sjuksköterska och tidspress var något som genomsyrade dagen. Kanske var det mer en fråga om brist på tid. Rognstad och Nåden (2011) skriver att deras informanter i studien Utfodringer og kompetanse i demensomsorgen önskade mer reflektioner i grupp för att diskutera utåtagerande beteende och hur man ska bemöta detta. Dementia care mapping är ett verktyg som kan användas för att utveckla demensomsorg (Rokstad & Vatne, 2011). Personalen i denna studie fick i grupp reflektera sina erfarenheter av möten med patienter med demens, erfarenheter som kunde vara negativa eller positiva (Rokstad & Vatne, 2011). Genom att de diskuterade i grupp så skapade det en reflektionsprocess som gjorde att de kom på nya tillvägagångssätt för att möta patienten. På så vis utvecklades demensomsorgen och personalen uttryckte även att de kände sig mer bekräftad i sitt arbete. Det skapade mer trygghet i mötet med en patient som kan ha utåtagerande beteende. I min utbildning så ska vi skriva något som heter reflektionsnotat när vi är ute i praktik. I detta notat så skriver vi om en händelse, och 26

27 vad som eventuellt hade kunnat göras bättre och kunskaper man hade eller eventuellt saknade för att göra situationen bättre. Sedan möts jag och andra studenter tillsammans med en lärare från skolan för att reflektera i grupp. Genom detta så tar man del av kunskaper som andra sitter inne med och man får ett utvidgat perspektiv. Detta är för mig ett bra sätt att få en fördjupad förståelse och bredare kunskap. I detta fall så stämmer mina egna erfarenheter överens med det forskningen till Rokstad och Vatne (2011) säger: att det ökar kunskapen om demenssjukdomar och hur man ska bemöta patienten på ett bättre sätt. Men å ena sidan så krävs det både tid och resurser för att kunna låta personalen på ett vårdhem sitta i grupp med jämna mellanrum och diskutera erfarenheter. Å andra sidan skulle man kunna se det som om det skulle förbättra vården så kan man tänka sig att det är något Helse og omsorgsdepartementet skulle vilja satsa på i och med deras mål att förbättra vården (St.meld.nr.25( ), 2007). Brodtkorb (2010) skriver om en studie där personalen på ett vårdhem uttryckte att det var slöseri med tid att ge patienten information då inte denne skulle förstå vad som blev sagt. De uttryckte även att patienterna var krävande och provocerande. Kanske var detta en åsikt som de delade på den avdelning jag var på, där patienten blev utsatt för tvång. Detta får mig att ställa frågan om det även är en brist på inställning som gör att tvång blir använt. På det vårdhem jag hade praktik så var det många i personalen som kom från olika bemanningsfirmor. Detta resulterade i att det var stor ruljangs av personal. Det kan tänkas vara något som är negativt för patienter med demens. I forskning av Thorvik et al. (2014) så beskriver de betydelsen av att personalen känner till patienten, patientens beteende och jobbar efter tidigare evalueringar och reflektioner för att det inte ska uppstå en konfliktfylld situation. Detta är även något Solheim (2009) poängterar, att man med hjälp av tidigare erfarenheter ska tänka på vad i tillmötesgåendet som skapar både lugn och oro. Man kan ställa sig frågan om det hade varit bättre att de som var fastanställda skulle ha hand om patienter som är dementa och har ett utåtagerande beteende, och de som kom in som extrapersonal har hand om patienter som inte har en demenssjukdom. Å andra sidan så kan detta vara svårt att eftersträva på ett vårdhem med flera olika diagnoser och det går inte heller att anta att det bara är patienter med demens som mår bra utav att samma personal arbetar med dem. Ytterligare en aspekt är att det på en arbetsplats kan uppkomma sjukskrivningar då det blir oundvikligt att ny personal möter dem patienter som är dementa. 27

28 Solheim (2009) beskriver att kommunikation inte bara är det verbala språket vi använder utan kommunikation är hur vi använder språket med tonfall och kroppsspråk så som aniskitsmimik och gester. Patienter som har en demenssjukdom kan förstå en ickeverbal kommunikation bättre än den verbala. Det är viktigt att sjuksköterskan är medveten i sitt användande av både verbal och ickeverbal kommunikation samt tankesätt. I exemplet med patienten som inte ville byta blöja så beskrev vårdpersonalen att det var svårt att inte använda sig utav tvång (Rognstad & Nåden, 2011). Man kan fråga sig om det fanns en brist på kommunikation varav patienten inte visste vad denne avsade sig hjälp med. Att vara tydlig i sin kommunikation är viktigt för att den demensdrabbade ska uppfatta vad som blir sagt (Solheim, 2009). Då kan man tänka sig att genom att vara tydlig så är det enklare att förmedla att man är där för att hjälpa. Ser man tillbaka på min egen erfarenhet i stell där patienten blev utsatt för tvång så kan man fråga varför det inte var mer kommunikation inblandad. Berntsen (2010) skriver att det ska finnas kommunikation men även att för mycket kommunikation kan leda till förvirring hos patienten. Det kan ju tänkas vara anledningen till att det var lite kommunikation inblandad - att det skulle skapa en förvirring hos patienten som vi skulle utföra stell på. Solheim (2009) skriver att det är viktigt med vägledning så att patienten förstår vad som ska ske, samt delta i det denne klarar av. Ord ska vara enkla och det ska inte vara för långa meningar. Å den andra sidan så visar denna teori till att kommunikation är viktigt. Båda dessa teorier kan sammankopplas till att de handlar om att se till patientens egen förmåga att ta in vad som sägs samt att det är viktigt att hålla sig till en nivå där patienten förstår vad som ska ske och i största grad vara med och delta på det som ska utföras. Patienter som lider av demens har olika stor nedsättning i sin språkförmåga (Solheim, 2009) men eftersom kommunikation kan ske på flera olika plan så kan man ställa sig frågan om inte det hade gått att förmedla informationen annorlunda, och kanske på så vis nått fram till patienten. Det finns ytterligare ett scenario som man kan tänka sig och det är att inte vi förstod vad patienten försökte förmedla. Rokstad (2005) skriver att det är mycket en patient med demens kan känna så som förvirring, ångest och rädsla, och dessa känslor kan patienten ha svårt att uttrycka verbalt. Patienten vi mötte försökte kanske ge uttryck för ångest utan att vi uppfattade det, vilket gjorde patienten uppriven. Solheim (2009) skriver att rädsla och katastrofreaktion är något en patient med demens kan känna när denna inte blir förstådd. 28

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Det är morgon på ett demensboende. Undersköterskan Maria kommer in till Gustaf som just har vaknat. I den här situationen och i många andra situationer under sin

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kristine Ek Ledande minnesrådgivare Minnesrådgivningen 15.05.2013 Vi föds med sexualiteten inom oss och den är lika naturlig

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation Firma Margareta ivarsson Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007 Kommunikation Kommunikation handlar inte i första hand om teknik, utan om modet att vara sig själv! Kommunikationsnivåer Information

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

Presentationsteknik Tips och råd

Presentationsteknik Tips och råd Presentationsteknik Tips och råd Would you like to take a bite? Fruit For Management FFM 2015 1 Är du nervös? Alla är nervösa inför ett framträdande Det som skiljer bu eller bä är hur man hanterar anspänningen

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Reflektion & Mindfulness

Reflektion & Mindfulness Reflektion & Mindfulness Charlotte Almkvist-Hall & Sofia Sandersson 2011-12-13 Vad betyder Reflektion för dig? Definitioner av Reflektion Ordet reflektion härstammar från den latinska termen refléctere

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras.

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras. Del 1 ICF:s definition av coaching Coaching: Coaching är ett partnerskap med klienter i en tankeväckande och kreativ process som inspirerar dem att maximera sin personliga och professionella potential.

Läs mer

Äldreforskningens hus

Äldreforskningens hus Äldreforskningens hus - Svenskt Demenscentrum, Stiftelsen Äldrecentrum, Aging Research Center (ARC), Äldre i centrum Forskning och utredning om äldre och åldrande: Inom geriatrisk medicin, psykologi, socialgerontologi

Läs mer

Interaktion Kommunikation Samtal

Interaktion Kommunikation Samtal Interaktion Kommunikation Samtal Ickeverbal kommunikation Klädsel Kroppshållning Gester Närhet / distans Ansiktsuttryck Ögonrörelser Attityd / bemötande Kultur Kroppskontakt Statusföremål Röst och tonläge

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Att kommunicera med personer med demenssjukdom

Att kommunicera med personer med demenssjukdom Att kommunicera med personer med demenssjukdom Kommunikation är en viktig del i våra relationer och ett grundläggande behov. Vår identitet är nära sammankopplad med vårt språk. Vem vi är som person, skapas

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Namn: Personnummer: Datum: I det här formuläret kommer du att få ta ställning till ett antal frågor om symtom och problem som är vanliga vid psykoser. Vi vill veta

Läs mer

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose

Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Exempel från Statens Institutionsstyrelse, programmet No power No lose Statens institutionsstyrelse (SiS) har utvecklat ett utbildningsprogram för samtliga medarbetare. Syftet är att skapa de optimala

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Förändringspsykologi För att förstå varför vissa agerar som de gör måste vi först förstå de psykologiska grunderna vid en förändring.

Förändringspsykologi För att förstå varför vissa agerar som de gör måste vi först förstå de psykologiska grunderna vid en förändring. Förändringspsykologi För att förstå varför vissa agerar som de gör måste vi först förstå de psykologiska grunderna vid en förändring. Förändringspsykologi omfattar kunskapen om vad som gör människor benägna

Läs mer

Tvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga

Tvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga Rutin 1 (6) Maj 2015 Tvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga Bakgrund Den 15 juni 2010 upphävdes Socialstyrelsens kungörelse med föreskrifter om förbud

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati 1 Från enpersonsperspektiv till samspelsperspektiv De fyra första kapitlen i boken har handlat om emotioner hos den enskilda individen: om basaffekterna och

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Akademin för hälsa, vård och välfärd Fysioterapeutprogrammet Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Termin 4 VFU-period 1, 2 och 3 Termin

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer?

Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? Hur lär man sig bemötande inom era organisationer? Finns rutiner/strukturer för detta inom era organisationer? A Landstinget genom utbildning/praktik, handledning, Alvesta kommun Utbildning men inga rutiner

Läs mer

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine När minnet sviktar SBAR-Demens En strukturerad kommunikationsmodell om vad du bör tänka på om du misstänker kognitiv nedsättning eller demenssjukdom

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Värdebaserad praktik. Att arbeta med patienter/brukare/klienter med psykisk ohälsa

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Värdebaserad praktik. Att arbeta med patienter/brukare/klienter med psykisk ohälsa Värdebaserad praktik Att arbeta med patienter/brukare/klienter med psykisk ohälsa Dagens föreläsning Lite etisk teori Värdebaserad praktik Forskning: Etiska överväganden i psykiatrin Etiska utmaningar

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

BEMÖTANDE OCH PROFESSIONELL ROLL DANIEL OLOF WIEDEL 28/5 2015

BEMÖTANDE OCH PROFESSIONELL ROLL DANIEL OLOF WIEDEL 28/5 2015 BEMÖTANDE OCH PROFESSIONELL ROLL DANIEL OLOF WIEDEL 28/5 2015 BEMÖTANDE VAD INNEHÅLLER ETT BEMÖTANDE? HUR KAN MAN PRATA OM DET? VAD UTMÄRKER ETT BRA OCH ETT DÅLIGT BEMÖTANDE VAD SKA ETT BRA BEMÖTANDE LEDA

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor Spetskompetens i demensvård Utbildning för demenssjuksköterskor Kurser våren 2012 Alzheimerföreningen i Sverige i samarbete med Neuropsykiatriska kliniken / Minneskliniken i Malmö D Det är viktigt med

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP

VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP VÅRDANDE SOM ETIK, RELATION OCH PROCESS 10,5 HP Kurskod: VAE010 GRUPPINLÄMNING 3.3 20130504 Vårdande som etik, relation och process 1. VÅRDETISKT PROBLEM Viola Smith född 1929 inkom för tre veckor sedan

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten Trygghetsplan Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Musikanten 2014-2015 1 Örebro kommuns trygghetsvision Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor

Läs mer

För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården. Lars Sonde utredare, forskare lars.sonde@aldrecentrum.se

För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården. Lars Sonde utredare, forskare lars.sonde@aldrecentrum.se För vems skull? Om tvång och skydd i demensvården Lars Sonde utredare, forskare lars.sonde@aldrecentrum.se Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh- A.A. Milne

Läs mer

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu!

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! GUIDE Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller till dig som utbildar i arbetsmiljöfrågan hot

Läs mer

Nycklar till den goda vården

Nycklar till den goda vården Nycklar till den goda vården Sirkka-Liisa Ekman Karolinska Institutet Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för omvårdnad Oktober 2012 Alzheimers sjukdom AD Långsamt insjuknande och

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

BERÖRING ETT FÖRHÅLLNINGSSÄTT INOM VÅRD OCH OMSORG. Berit Seiger Cronfalk leg ssk, Med dr, klinisk lektor Ersta Sköndal högskola

BERÖRING ETT FÖRHÅLLNINGSSÄTT INOM VÅRD OCH OMSORG. Berit Seiger Cronfalk leg ssk, Med dr, klinisk lektor Ersta Sköndal högskola BERÖRING ETT FÖRHÅLLNINGSSÄTT INOM VÅRD OCH OMSORG Berit Seiger Cronfalk leg ssk, Med dr, klinisk lektor Ersta Sköndal högskola Jag känner mig trygg och bekräftad av någon som har en utvecklad känslighet

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Att stödja barn genom fokusering

Att stödja barn genom fokusering Att stödja barn genom fokusering Några riktlinjer för lyssnare Översättning: Barbro Holmström Och skulle det vara ok att..? Hur säger ditt barn nej? Vad är fokusering? Fokusering hjälper ett barn att ha

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall JAG! Ambulanssjuksköterska Malmö Lärare på spec-utb akut och ambulans Lund Ansvarig för FoU vid Falck ambulans AB i Skåne Docent #toaselfie Presentation

Läs mer

HumaNovas Etiska Regler. Diplomerade Samtalscoacher Diplomerade Mentala Tränare Diplomerade Mentorer

HumaNovas Etiska Regler. Diplomerade Samtalscoacher Diplomerade Mentala Tränare Diplomerade Mentorer s Etiska Regler Diplomerade Samtalscoacher Diplomerade Mentala Tränare Diplomerade Mentorer Utbildning AB 2011 1 Våra Etiska Regler s grundläggande princip är alla människors lika värde, rätt till personlig

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Tändvätska för att hitta din glöd privat och på jobbet! Att ge varandra tändvätska innebär att vi ger varandra rätt energi. Då får vi

Läs mer

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder INNEHÅLL 1. Ett gott bemötande 2. 10 goda råd 3. Afasi Allergi 4. Autism/Aspergers syndrom 5. Demenssjukdom 6 Diabetes

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Små rum och tydliga gränser för att vara trygg

Små rum och tydliga gränser för att vara trygg Små rum och tydliga gränser för att vara trygg Erbjudande omgivning för sinnesstimulering Tillgänglig miljö för att kunna välja och själv vara aktiv Aktiva miljöer för rörelse och beröring Markerade

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Första mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor?

Första mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor? Första mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor? Vad var det nu läkaren sa att jag skulle göra? Att komma ihåg allt som sägs vid ett vårdbesök är inte alltid lätt. Är det

Läs mer

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor Spetskompetens i demensvård Utbildning för demenssjuksköterskor Kurser våren 2011 Alzheimerföreningen i Sverige i samarbete med Neuropsykiatriska kliniken / Minneskliniken i Malmö D Det är viktigt med

Läs mer

intra Särtryck Om personalkompetens zintra 4/2012 Besök Intras hemsida: www.intra.info.se Prenumerantärenden INTRA www.intra.info.

intra Särtryck Om personalkompetens zintra 4/2012 Besök Intras hemsida: www.intra.info.se Prenumerantärenden INTRA www.intra.info. intra zintra 4/2012 Prenumerantärenden www.intra.info.se Eller ta kontakt med Intra/Kaktusvägen 38 125 55 ÄLVSJÖ e-post: intra@swipnet.se Fax 08-97 11 04 Tel 08-647 87 90 Redaktion Karl Grunewald Redaktör,

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett

Läs mer