Hur utvecklar personalen kompetens? Författare: Karin Karlix Maria Liljeroos Handledare: Miriam Ekstedt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur utvecklar personalen kompetens? Författare: Karin Karlix Maria Liljeroos Handledare: Miriam Ekstedt"

Transkript

1 FoU-centrum Hur utvecklar personalen kompetens? Författare: Karin Karlix Maria Liljeroos Handledare: Miriam Ekstedt

2 Sammanfattning Bakgrund: Kraven på kompetensutveckling för sjuksköterskan är tydliga. I Landstinget Sörmlands Personalpolicy står att arbetsgivaren ska tillsammans med medarbetarna skapa en arbetskultur som främjar lärande och utveckling i arbetet, en lärande organisation. Risken med icke- investerande i kompetensutveckling är att sjuksköterskan väljer yrkesfrämmande arbetsplatser och därigenom förloras viktiga medarbetare inom hälso- och sjukvården. För att stimulera till yrkesmässig växt och samtidigt behålla sjuksköterskor som nått expertstadiet startade hösten-07 ett samarbete mellan FoU-centrum, Hjärtintensiven och Mälardalens högskola. Tio sköterskor från HIA påbörjade sin magisterexamen och lika många projekt startades. Syfte: Syftet var att undersöka hur personalen utvecklar både ämnesspecifik kompetens och omvårdnadskompetens samt vilka effekter det får för omvårdnaden av patienter på en hjärtintensivvårdsavdelning. Metod: Projektet är en longitudinell studie där vi med aktionsforskning som metod avser att mäta effekterna av hur vården förbättras genom kompetenshöjning av sjuksköterskor. För att kunna besvara frågeställningen samlades först data om nuläget, dels genom en fokusgruppsintervju, dels genom en enkät till sjuksköterskor anställda 0-3 år. Resultat: Viktiga teman som framkom var trygghet och otrygghet, balans arbete privatliv samt de svårigheter som finns med att vara ny sjuksköterska. Slutsats: Det är viktigt att det finns utarbetade rutiner och PM på arbetsplatsen. Uppföljning och feedback på dagens arbete efterfrågas. Yrkesmässig reflektion skulle sannolikt kunna underlätta introduktionen. Det finns ett behov av fördjupad medicinsk kunskap om vanliga diagnoser. Ett sätt att fördjupa såväl medicinsk kunskap som omvårdnadskunskap vore att delge sjuksköterskorna på Mälarsjukhuset och primärvården resultaten från de magisteruppsatser inom hjärtsjukvård som har skrivit av sjuksköterskor vid HIA. 1. Introduktion 1.1 Kompetens och kunskapsutveckling inom sjuksköterskeyrket Kraven på kompetensutveckling för sjuksköterskan är tydliga. Enligt SOSFS (1993:17) ansvarar sjuksköterskan för att omvårdnadsarbetet, liksom all annan hälso- och sjukvård, sker inom hälso- och sjukvårdslagstiftningens ram. Detta innebär att omvårdnadsåtgärderna skall genomföras på ett ändamålsenligt sätt och enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Hälso och sjukvården utvecklas kontinuerligt. I sjuksköterskans ansvarsområde ingår det att utvärdera den egna verksamheten och att följa utvecklingen och forskningen inom verksamhetsområdet för att bli förtrogen med nya rön. Detta innebär att sjuksköterskan förutom att genomföra omvårdnadsarbetet måste hålla sig ajour med kunskapsnivån inom sitt yrke. SOSFS (1995:15) rekommenderar att sjuksköterskan genomgår kompetensinriktat lärande i arbetet. För att kunna leva upp till kraven som ställs och för att erfarenheterna från det dagliga arbetet skall fördjupas krävs att sjuksköterskan får tid och möjlighet till reflektion. Sjuksköterskan måste stimuleras till att ta del av och engagera sig i forsknings- och utvecklingsarbete inom sitt område. I kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska (2005) beskrivs en modell med tre för sjuksköterskan huvudsakliga arbetsområden, nämligen: - Omvårdnadens teori och praktik - Forskning, utveckling och utbildning - Ledarskap Kompetens beskrivs som en förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskap och färdigheter. Ett avgörande kompetensområde för sjuksköterskan kommer därför att vara förmågan att söka och använda evidensbaserad kunskap (Socialstyrelsen, 2005). 2

3 Landstinget Sörmlands Personalpolicy beskriver kompetens på följande sätt: Kompetens är, förutom formella kunskaper, färdigheter, erfarenheter och social förmåga. Även värderingar och attityder kan innefattas i kompetensbegreppet. Arbetsgivaren ska tillsammans med medarbetarna skapa en arbetskultur som främjar lärande och utveckling i arbetet, en lärande organisation. I SBU-rapport nr 123 finns en beskrivning av en modell för yrkeskunnandets utveckling i fem steg: sjuksköterskan som nybörjare, avancerad nybörjare, kompetent, skicklig och expert (Benner, 1984). Att växa in i sjuksköterskerollen kan på ett bra sätt förklaras med Benners forskning som bygger på Dreyfusmodellen. Dreyfusmodellen består av fem stadier där man successivt utvecklas från novis till expert. Som novis saknar man erfarenhet av de situationer i vilka man förväntas prestera. Novisen saknar erfarenhet av de situationer de möter och därför är det viktigt med regler som vägleder deras handlande. Det andra stadiet är Avancerad nybörjare. Avancerade nybörjare är de som kan uppvisa godtagbara prestationer. De har varit med om ett antal verkliga situationer som de har klarat av och genom detta kan de urskilja betydelsefulla aspekter i en viss situation. Först nu börjar de bli medvetna om återkommande mönster i sitt kliniska arbete. Under den första tiden har de nya sjuksköterskorna på de flesta sjukhus en handledare så att de under denna inlärningsperiod kan lära sig att prioritera betydelsefulla aspekter utan risk för vare sig patienter eller den nyblivna sjuksköterskan. Det tredje stadiet kommer efter att man arbetat under liknande omständigheter under två till tre år och benämns som kompetent. Kompetensen utvecklas när sjuksköterskan ser sina handlingar som en del av vården som helhet. Genom detta ser sjuksköterskan vad som är betydelsefullt och vad som kan lämnas därhän. Den kompetenta sjuksköterskan känner att hon behärskar situationen samt att hon kan ta itu med och klara av oförutsedda händelser som kan uppstå i arbetet. På det här stadiet genomför man planerat arbete vilket leder till mer effektiv och organiserad omvårdnad. Det fjärde stadiet innefattar den skicklige sjuksköterskan. Denne lär sig genom erfarenhet vad som kan hända i en viss situation och kan även ändra sig vid nytillkomna faktorer. Den skicklige sjuksköterskan handlar genom att känna igen helhetssituationer och märker när avvikelser infinner sig. Genom detta holistiska tänkande blir beslutsfattandet mindre ansträngande för att nå de långsiktiga mål som krävs för en omvårdnad av hög kvalitet. Det femte och slutgiltiga stadiet är expertstadiet. Här använder sig sjuksköterskan av sin erfarenhet istället för att enbart styras av regler och riktlinjer. När experten ställs inför nya problem där de saknar erfarenhet, plockar de fram sin analytiska förmåga och tar hjälp av regler och riktlinjer (Benner, 1984). 1.2 Betydelsen av kompetensutveckling för sjuksköterskan Duffield (1996) visar i sin undersökning att vidareutbildning påverkar sjuksköterskan positivt. Sjuksköterskan upplever ökad förmåga att identifiera omvårdnadsproblem och erhåller kunskap som möjliggör att forskningsresultat används i vården. Genom kompetensutveckling lär sig sjuksköterskan att ifrågasättandet av vårdstrategier kan ske på ett mer konstruktivt sätt och att undervisning kan bedrivas mer professionellt. Kunskapssökandet ökar och sjuksköterskan blir mer självständig i sitt arbete. Ellis och Nolan (2005) visar i sin undersökning att kompetensutveckling leder till ökad tillfredställelse på arbetsplatsen samt att den höjer kunskapsnivån. Enligt Hughes (2005) upplever sjuksköterskan att kompetensutveckling har positivt inflytande på det praktiska arbetet. Kompetensutveckling ger möjlighet till utvecklande av kliniska färdigheter och därigenom förbättring av vården. Sjuksköterskan ser även kompetensutveckling som en möjlighet till karriärutveckling. 3

4 Enligt Josefsson et al (2006) ökar kompetensutveckling förmågan att kommunicera och skapa argument i vårdsituationer samt ökar medvetenheten om den egna professionen. Horisonten vidgas i vårdarbetet och den enskilda sjuksköterskan upplever ett större självförtroende och trygghet. Pelletier et al (2003) visar att kompetensutveckling är positivt för den enskilda sjuksköterskan genom att den berör olika områden. Kompetensutveckling ger möjlighet till: informationsinsamling inhämtande av kunskap om hälso- och sjukvårdens regelverk deltagande i omvårdnadsdiskussioner identifiering av forskningsfrågor implementering av forskningsresultat i vårdarbetet ökad självständighet i yrket handledning av patienter, kollegor, studenter och anhöriga Rambur et al (2005) visar att vidareutbildning ökar yrkestillfredsställelsen för den individuella sjuksköterskan och att den breddar och fördjupar sjuksköterskans kunskap och yrkesidentitet. 1.3 Betydelse av sjuksköterskans kompetensutveckling för arbetsgivaren Sjuksköterskan har genom sin utbildning en bred möjlighet att välja verksamhet på arbetsmarknaden (Duffield, 1996). Risken med icke- investerande i kompetensutveckling inom sjuksköterskeyrket och därigenom mindre tillfredsställelse på arbetsplatsen är enligt Duffield att sjuksköterskan väljer yrkesfrämmande arbetsplatser och att därigenom förloras viktiga medarbetare inom hälso- och sjukvården. Hughes (2005) påpekar att arbetsgivaren har ett ansvar att möjliggöra och erbjuda kompetensutveckling för sjuksköterskan. Hälso- och sjukvården står under konstant förändring. Ny forskning, evidensbaserad omvårdnad och förändringar inom verksamheter ställer krav på sjuksköterskans kunnande. Ett livslångt lärande och kontinuerlig kompetensutveckling måste förekomma för att vårdkvaliteten ska säkerställas och evidensbaserad omvårdnad kunna tillämpas (Hughes, 2005). Josefsson et al (2006), Rambur et al (2005) och Spence et al (2004) har oberoende av varandra kommit fram till att kompetensutveckling har stor betydelse för sjuksköterskans tillfredsställelse på arbetsplatsen. Personalsatsning i form av kompetensutveckling leder till nöjdare medarbetare och därigenom minskad medarbetarfluktuation. Josefsson et al (2006) preciserar i sin forskning att inte enbart medarbetarfluktuationen sjönk till följd av kompetensutveckling utan att sjuksköterskan även stannar längre inom yrket om det finns en satsning på kompetensutveckling på arbetsplatsen. Spence et al (2004) menar att sjuksköterskan själv anser att det kan ske avsevärda förbättringar på arbetsplatsen genom kompetensutveckling. Dessa förbättringar avspeglar sig i en ökad kunskapsnivå och förbättrade kliniska färdigheter. Kompetensutveckling hjälper sjuksköterskan att tänka annorlunda och att reflektera över hur arbetet genomförs. 1.4 Kompetensutveckling på Hjärtintensiven (HIA) Som ett led att stimulera till yrkesmässig växt och samtidigt behålla sjuksköterskor som nått expertstadiet i vården startade hösten-07 ett samarbete mellan FoU-centrum, Hjärtintensiven (HIA) och Mälardalens högskola. Tio sköterskor från HIA påbörjade sin magisterexamen och lika många projekt startades eller är slutförda. 4

5 1.5 Syfte och frågeställning Syftet med projektet är att undersöka hur personalen utvecklar både ämnesspecifik kompetens och omvårdnadskompetens samt vilka effekter det får för omvårdnaden av patienter på en hjärtintensivvårdsavdelning (HIA). Frågeställning: Ökar ett mentorskap av specialistsjuksköterskor tryggheten för nyutbildade sjuksköterskor på HIA? 2. Metod och material Projektet är en longitudinell studie där vi med aktionsforskning som metod avser att implementera och mäta effekterna av hur vården förbättras genom kompetenshöjning av sjuksköterskor. Kompetenshöjningen innebar: 1) utbildning av 10 sjuksköterskor till magisternivå. 2) genomförande av vårdutvecklingsprojekt som höjer personalens kompetens och utvecklar förmågan att arbeta evidensbaserat. De studier som är startade eller slutförda av de tio sjuksköterskorna är: Maria Liljeroos: Oro och nedstämdhet efter en hjärtinfarkt. Består av 2 delstudier. Syftet med delstudie 1 är att beskriva patienternas dagliga liv den första veckan hemma efter en hjärtinfarkt. Syftet med delstudie 2 att studera om långtidseffekten av ett förändrat informationssätt får konsekvenser i för patienten. Christina Andreae och Åsa Wickman: Standardvårdplaner (SVP). Består av 2 delstudier. Syftet med delstudie 1 är att studera om patientens delaktighet i vård och behandling påverkas genom införande av standardvårdplan. Syftet med delstudie 2 är att beskriva hur patientens specifika omvårdnadsbehov framkom i journalen efter införande av SVP. Lotta Altis: Patienters upplevelse av att leva med en implanterbar defibrillator. Syftet är att beskriva patienters upplevelser av att leva med en implanterbar defibrillator. Jessica Gustavsson: Kvinnor med hjärtinfarkt och sömn. Detta fördjupningsarbete syftar till att karlägga tidigare vårdvetenskaplig forskning kring Obstruktivt-Sömn-Apné-Syndrome (OSAS) samband med hjärtinfarkt. Benny Sahlin: Patientens upplevelse av akut inskjuknande i snabb förmakstakykardi. Syfte är att beskriva patientens upplevelse av akut insjuknande i snabb förmakstakykardi och därmed skapa förutsättningar att förbättra sjukvårdens om händertagande av dessa. Hasse Mälberg: Rutiner före och efter coronarangio och PCI Syftet är att genom en kartläggning ta reda på hur vi i Sverige förbereder och tar hand om patienter efter coronarangiografi och PCI. Anna-Maria Högman: Patienters upplevelse av samsjuklighet att leva med hjärtsvikt och kroniskt obstruktiv lungsjukdom. 5

6 Syftet är att beskriva patienters upplevelse av samsjuklighet att leva med hjärtsvikt och kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Tess Lundin: Patienters upplevelser av hjärtstopp Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser i samband med överlevt hjärtstopp. Projektet planeras att pågå under flera år. För att kunna se tydliga resultat måste ett flertal mätningar slutföras. Analys av data sker kontinuerligt. Aktionsforskning utförs utan att man försöker distansera eller separera sig från den verksamhet eller det område som är subjekt för forskningen. Syftet med aktionsforskningen är att ha en direkt och omedelbar påverkan på forskningsområde. Målet är att bidra till lösningen på människors praktiska problem i en verklig situation. En kritisk framgångsfaktor är att det finns ett väl fungerande samarbete mellan forskarna och dem som forskningen sker på. Avsikten är att de som utför studien och de som blir studerade skall komma till någon form av gemensam insikt och uppnå en gemensam insikt om vad som är bästa sättet att uppnå önskad förändring. Aktionsforskarna hoppas att denna lärdom ska komma genom frivilligt deltagande och aktionsforskningstanken bygger på föreställningen att ny kunskap ökar intresset vilket stimulerar individen att själv lära sig mer. Mätvariabler: Patientenkäten KUPP Nationella kvalitetsregistren Riks-HIA och SEPHIA. En enkät konstruerades för att mäta nyutexaminerade sjuksköterskors trygghet i sin yrkesroll på HIA (anställda 0-3 år). Omvårdnadsåtgärder samt dokumentation i Cross rapport (BMS). I takt med att projekten utvecklas kommer fler enkäter och mätningar att utformas i syfte att mäta evidensanvändandet i det dagliga arbetet, se separata projektplaner. För att kunna besvara frågeställningen började vi med att samla data om nuläget. Detta skedde dels genom en fokusgruppsintervju med fyra av HIA:s sjuksköterskor, dels genom en enkät. Fokusgruppsintervju Urval och genomförande fokusgruppsintervju Ett ändamålsenligt urval användes vilket är vanligt vid kvalitativ forskning. Fyra sjuksköterskor tillfrågades och tackade ja till att delta. De hade vid intervjun tjänstgjort på HIA mellan ett till tre år. Miriam Ekstedt, handledare på FoU-centrum ledde intervjun och bisittare var Maria Liljeroos. Intervjun skedde i januari 2008 i HIA:s konferensrum och pågick ca 1,5 timme. Intervjufrågor fokusgrupp: - När började Du känna dej trygg i sjuksköterskejobbet? - Vilka situationer kan få dej att känna otrygghet nu? - Hur länge såg Du dej som ny sjuksköterska? - Vad fick dej att sluta räkna dej som ny? - Funderar Du mycket på jobbet på Din fritid nu? 6

7 - Hur har dessa funderingar förändrats över tid? - Vilka var de största svårigheterna med att vara ny ssk? - Vad skulle kunna ha gjorts annorlunda under din inskolning? - Från vem/vilka fick du stöd det första året på arbetet? - Finns det områden där Du idag anser att dina kunskaper är otillräckliga (gällande tekniska, medicinska och omvårdnadskunskaper? Analys Vid analysen av fokusgruppsintervjun användes Graneheim och Lundmans (2004) latenta innehållsanalys vid analysen av texten. Metoden är utarbetad för att passa omvårdnadsforskningen och syftet är att systematiskt reducera en stor mängd text så att den enkelt kan förmedlas till andra. Innehållsanalys kan göras med olika abstraktionsnivåer. Den latenta innehållsanalysen innebär till skillnad mot den manifesta att den utmynnar i en mer djupgående tolkning av fenomenet. Analysen ska bearbetas och förstås som en process för att bevara helheten och för att detta ska kunna ske behöver datamaterialet vara tillräckligt omfattande och läsas upprepade gånger. Analysprocessen började med en noggrann genomläsning av det insamlade datamaterialet. Texten lästes ett flertal gånger för att nå en känsla av innebörden i det studerade fenomenet. Avsikten var att förstå vad texten som helhet handlade om, att i stort förstå vad informanterna sade, vad texten uttryckte för oss. Efter detta skedde en ny genomläsning där det övergripande meningsinnehållet i de enskilda texterna söktes och avsnitt som tycktes centrala i relation till syftet identifierades. Mönster i texten, upprepade ord eller meningar som uttryckte en särskild mening och som var mer dominanta i texten eftersöktes. Målsättningen var att identifiera meningsbärande enheter. Dessa meningsbärande enheter markerades med färgpennor och skrevs sedan ner på nytt, lästes och reflekterades över i relation till helhetsanalysen. Därefter koncentrerades varje meningsbärande enhet till en kondenserad meningsbärande enhet genom att formulera den kortfattat i ett så vardagligt språk som möjligt, utifrån vad det innebar för syftet utan att förlora innehåll och mening, själva kärnan i meningen. Kondenseringen syftar enligt Graneheim och Lundman (2004) till att reducera textvolymen samtidigt som kärnan i texten bevaras. Alla kondenserade meningsbärande enheter klipptes sedan ut och grupperades i högar utifrån vad som var likt och olikt. Sedan tolkades de kondenserade meningsbärande enheterna och abstraherades ytterligare och tilldelades koder utifrån tanken att koderna hela tiden skulle beskriva en händelse eller företeelse i relation till helheten, det vill säga sjuksköterskans samtal. Utifrån detta bildades olika teman. Inom varje nivå ska den innebörd som utgår från den skrivna textens meningsbärande enheter kunna kännas igen (Graneheim & Lundman, 2004). Enkät till nyutexaminerade sjuksköterskor Urval och genomförande enkät En enkät konstruerades av Maria Liljeroos och Karin Karlix, se bilaga 1. Statistiker på FoUcentrum var även behjälplig med utförandet. Att frågorna var begripliga testades på ett par erfarna sjuksköterskor på HIA. 74 sjuksköterskor med anställning på Mälarsjukhuset deltog i landstinget Sörmlands Program för nyutexaminerade sjuksköterskor under tiden Vid tidpunkten för utskicket av enkäten var 61 fortfarande anställda enligt uppgifter från den administrativa avdelningen. Vi 7

8 skickade ett informationsbrev till samliga chefer för dessa sjuksköterskor med en kort beskrivning av projektet. Enkäten har sedan skickats ut med internpost till dessa 61 sjuksköterskor på deras arbetsplatser. Vi fick 1 enkät i retur med uppgift om med att denna sjuksköterska hade flyttat från landstinget och 1 retur med uppgift om att en sjuksköterska inte längre hade anställning utan hade föräldraledighet. Vi erhöll 33 enkätsvar efter första utskicket. Efter en påminnelse inkom 9 svar och efter en andra påminnelse ytterligare 7 svar, således totalt 49 svar av 59 möjliga (83 %). Av de 49 sjuksköterskorna som besvarade enkäten var 5 män och 44 kvinnor. Åldersspridningen var mellan 23 och 50 år. 28 sjuksköterskor var i åldersspannet år, 14 i åldersspannet år, 6 i åldersspannet är och 1 i åldersspannet år. Spridningen mellan olika avdelningar var stor och vi delade in arbetsplatserna i akutspecialitet där 6 sjuksköterskor arbetade, opererande specialiteter med 13 sjuksköterskor, medicinska specialiteter med 21 sjuksköterskor, psykiatrisk specialitet med 5 sjuksköterskor och övriga avdelningar med 4 sjuksköterskor. Vi kunde inte se någon skillnad i svaren på de olika frågorna beroende på vilken specialitet som man arbetade inom. Analys Bearbetning av svaren har skett i statistikprogrammet SPSS. Statistiker från FoU-centrum har varit behjälplig under analysen samt vid inmatningen av data. 3. Resultat Resultat fokusgruppsintervju Analysen resulterade i sex teman som beskrivs nedan. Introduktionen Introduktionen var 4-6 veckor lång beroende på vilken bakgrund informanterna hade. Samtliga upplever den som tillräcklig och att de successivt fått ta större och större ansvar. De började med att ansvara för ett fåtal patienter eller uppgifter och under senare delen av introduktionen var de huvudansvariga och handledaren fanns i bakgrunden. Ett stort stöd upplevs i de nedskrivna rutiner och pm som finns på avdelningen samt även i den personliga introduktionspärmen. Introduktionen upplevs följa en röd tråd vilket skapar trygghet och sammanhang. Trygghet och otrygghet Att känna sig trygg i sjuksköterskeyrket innebär att kunna lita på sina egna kunskaper och kunna fatta snabba beslut. Hur länge det tar att komma dit varierar. Informanterna är överens om att det första året är mer eller mindre kaotiskt men efter detta börjar den nya sjuksköterskan successivt att landa. När de blickar bakåt märker gruppen att de vuxit in i jobbet och att de idag ser patienten jämfört med första halvåret då det främst är de medicinska göromålen som är i fokus. Efter 2 år har en grundtrygghet uppnåtts och patienterna prioriteras i första hand. De situationer som idag får informanterna att uppleva otrygghet är akuta situationer t ex vid hjärtstillestånd eller att vara ensam ansvarig vid primär-pci. Intensivvårdspatienter med komplicerade diagnoser samt arytmitolkning upplevs också som en svårighet. En informant upplever otrygghet när hon är den på arbetspasset som varit längst i tjänst. En gemensam 8

9 upplevelse hos alla är att när det uppstår en svår situation där de inte känner sig ha full kontroll sjunker självförtroendet direkt. Däremot delar alla en känsla av att det är högt i tak på HIA och aldrig något problem att fråga mer erfaren personal om hjälp och stöd. Trygghet är också att det i schemaplaneringen tas hänsyn så att det alltid finns erfaren personal på arbetspassen. Balans arbete - privatliv Flertalet informanter upplever att under de första månaderna är det svårt att koppla av jobbet på fritiden. Att efter arbetets slut läsa om det man varit med om under dagen är vanligt men upplevs ofta inte särskilt effektivt. En känsla av otillräcklighet, att vilja kunna allt direkt är stor. Jag tycker inte man har piskan på ryggen, man sätter sin egen piska för man vill förstå (2). Kraven ställs av den enskilde och inte av ledning eller arbetskamrater. Det är svårt att inte jämföra sig med erfaren personal. Ibland kan det vara svårt att sova efter ett kvällspass och då är den samlade uppfattningen att det är lättare att ringa till jobbet och klara ut frågetecken för att sedan kunna koppla av. Majoriteten upplever att dessa tankar och känslor är vanligast förekommande under det första året. Förslag på förbättringar av introduktionsåret Att i slutet av arbetspasset få tid till reflektion efterlyses och idag saknas rutiner för detta. Dock fungerar det bra under introduktionen då handledaren fungerar som bollplank. En önskan är också att få egen studietid på arbetet. Några dagar spridda under det första året där möjlighet ges att sitta i lugn och ro och ta del av rutiner och pm och hospitera med t ex hjärtsköterskan är några av de förslag som kommer upp. Några har haft någon dag som varit vikt till egna studier, men det upplevs också som en svårighet att sitta kvar och läsa om det är rörigt på avdelningen. Det känns lite som att smita ifrån arbetet. (3) Svårigheter med att vara ny sjuksköterska På frågan om vad som är de största svårigheterna med att vara ny sjuksköterska togs flera saker upp. Bland annat finns vissa svårigheter i samarbetet med läkare. Som ny känns det jobbigt när oerfarna läkare kommer till sköterskan med läkarfrågor eller säger, Gör som ni brukar. Att då inte veta eller kunna skapar otrygghet och en känsla av otillräcklighet. I början är det svårt att säga ifrån och då blir det lätt att sköterskan går och frågar någon annan sköterska om hjälp men med tiden blir det lättare att tillstå att man saknar kunskap. Ronderna kan också ge samma känsla. Om man efter ronden är fylld av frågetecken och inte känner att man har någon backup, vad gör man då? (3) Andra svårigheter är att kunna prioritera snabbt samt också att ideligen bli avbruten i sitt arbete. Många planerar arbetet noga i början, t ex efter ronden, och när planeringen blir bruten leder det till stress. Under de första månaderna upplevs den tekniska apparaturen också som stressande för det är svårt att veta vilka larm och signaler som ska prioriteras. Att få stöd Samtliga informanter upplever det som att alla på arbetsplatsen stöder alla i det dagliga arbetet. Det är högt i tak och alla frågar varandra och ber om hjälp och det upplevs mycket positivt. Någon har fortsatt ha regelbunden kontakt med sin handledare och känner där ett stort stöd. Alla skaffar sig egna förebilder och dessa kan vara både sjuksköterskor och undersköterskor. Ofta är det personer som informanten känner att hon är trygg och kan vara sig själv med. Stöd är också att ha klara rutiner att jobba efter samt de körkort som fås på avdelningen. 9

10 Resultat kompetensenkäten Introduktionen Introduktionstiden varierade från 3 dagar till som längst 45 dagar. Den längsta tiden hade, som förväntat, de sjuksköterskor som arbetade på specialistavdelningar som IVA, COP, dialysen och HIA. En sjuksköterska angav ett år för introduktionen, vi tror att hon då avser såväl själva inskolningstiden som resterande del av introduktionsåret i landstinget Sörmland (25 % av en heltidstjänst under första tjänstgöringsåret som nyutexaminerad sjuksköterska). Ingen av de övriga respondenterna tog upp introduktionsåret, kanske därför att de redan hade utvärderat detta inom ramen för den aktiviteten. Antalet handledare varierade från 0 till 5, 22 sjuksköterskor hade haft 1 handledare och 10 sjuksköterskor hade haft 2 handledare. 7 sjuksköterskor svarade 0 eller vet inte, flera av dessa hade haft en kort inskolningstid. Innehållet i introduktionen beskrivs på hela skalan från mycket positivt till starkt negativt. Exempel på omdömen angående bra introduktion var: mycket bra, fick stöd, gick med van sjuksköterska, min handledare planerade, stegvis introduktion med både undersköterska och sjuksköterska. Exempel på omdömen angående dålig introduktion var: skit, ostrukturerat, autodidakt, jag var inte ensam på avdelningen, det fanns en sjuksköterska att fråga. Femton sjuksköterskor hade haft en mentor efter inskolningstiden och i 6 fall var det en annan sjuksköterska än handledaren. Förslag på åtgärder för att förbättra introduktionen Elva av sjuksköterskorna önskade en längre introduktion, flera av dessa sjuksköterskor hade endast fått 5-8 dagars inskolning. Många upplevde problem med att få tillräcklig introduktionstid när man började att arbeta till sommaren. Sju sjuksköterskor önskade en standardiserad form för introduktionen, som är dokumenterad och därmed inte så beroende av vem som är handledare. Reflektionstid, både egen och tillsammans med handledare önskades av flera av sjuksköterskorna. Det ansågs som viktigt att den som handleder under inskolningen var van sjuksköterska. Möjlighet att hospitera på andra enheter var ett annat önskemål som framfördes. Åtta angav önskemål om att ha en mentor det första yrkesverksamma året. Elva av sjuksköterskorna angav inget förbättringsförslag. Trivsel På frågan om yrket motsvarade förväntningarna svarade 36 av 49 att de instämde helt eller till stor del, dock bara 13 som instämde helt. 41 av 49 svarade att de trivdes på arbetet helt eller till stor del, 21 instämde helt. Trygghet och otrygghet Vi ställde 6 frågor om upplevelse av trygghet i arbetet. Trygghet i det dagliga omvårdnadsarbetet, helt eller till stor del, kände 41 sjuksköterskor, ingen angav att man inte instämde alls. Trygg i akuta vårdsituationer upplevde sig endast 28 av de 49 vara (helt eller till stor del). På frågan om att hantera och administrera läkemedel kände 43 sig trygga helt eller till stor del och 6 instämmer till viss del. Trygghet i omvårdnaden av patienter upplevde sig 47 vara helt (28) eller till stor del (19). En lägre andel (43) kände sig trygga i kontakten med anhöriga än i kontakten med patienterna. 10

11 En sammanfattande fråga om trygghet utrycktes om man var trygg i sin kompetens i yrket, där angav 35 att man var det helt eller delvis och 13 instämde till viss del Balans arbete och fritid 32 av sjuksköterskorna svarade att de aldrig (4) eller sällan (28) tog med sig jobbet hem och 11 gjorde det ofta, 4 mycket ofta. Svårighet att vara ny sjuksköterska Vi ställde frågor om man upplevde sig accepterad i de olika yrkesgrupperna på avdelningen. Svaren blev att 45 kände sig helt eller till stor del accepterade av övriga sjuksköterskor, 43 av undersköterskor och 42 av läkare. Endast 22 sjuksköterskor upplevde att de efter ett år i yrket hade tillräckliga medicinska kunskaper inom sitt verksamhetsområde, bara 7 angav att man instämde helt. Förslag på åtgärder som underlättar kompetensutvecklingen under det första yrkesverksamma året 27 av respondenterna hade lämnat förslag på åtgärder. Mentor var den åtgärd som flest sjuksköterskor (12) önskade sig. Mentorn skulle ha avsatt tid för att skapa ett bra handledningsprogram och att man fick tillfälle att diskutera patientfall och hur man på bästa sätt kan hantera stress i arbetet. Detta ansågs som en metod att stärka den egna självkänslan och tilltro till sin förmåga som sjuksköterska. Föreläsningar av erfarna sjusköterskor och läkare kom därnäst på förslag, med önskemål om medicinskt inriktat innehåll och om hur man ska hantera akuta situationer. Hjärtsjukdom och diabetes är vanliga diagnoser på alla slutenvårdsavdelningar och här önskade man sig mera kunskaper. Man påpekade även att varje specialitet/subspecialitet kräver en fördjupningsutbildning. Hospitera på andra enheter för att bredda sin kompetens önskades även. Kurser på högskolan på arbetstid efterfrågades av 3 sjuksköterskor. Fortsatta träffar med gruppen från introduktionsårsprogrammet sågs också som en väg till fördjupning och reflektion. En sjuksköterska ansåg att tid för kontinuerlig kompetensutveckling bör ingå i arbetstiden något pass per månad. Även en längre inskolningsperiod önskades och att man i början skulle ansvara för ett lägre antal patienter än vad som krävdes av de erfarna sjuksköterskorna. Tre sjuksköterskor efterlyste fördjupningsutbildning inom omvårdnad utöver nivån 120 poängs grundutbildning och att detta både ska värderas och bekostas av arbetsgivaren. Några framförde behov av schemalagd tid för att fördjupa sig i sjukvårdens alla olika administrativa system som t. ex.apo-dos, Prator, Frida, Dam, apoteksbeställning. 4. Diskussion Kompetensenkäten 36 sjuksköterskor av 49 tyckte att yrket motsvarade förväntningarna. Det hade varit mycket intressant att få veta vilka förväntningar som inte infriades. 43 av 49 känner sig helt eller till stor del trygga i hanteringen av läkemedel efter ett år i yrket. Detta är glädjande då läkemedelshantering är ett riskmoment i vården och leder till att antal avvikelserapporter varje år. Högskolan lägger stor vikt vid ämnet i utbildningen och verkar att ha lyckats bra med att förmedla denna kunskap. 47 av 49 upplever sig trygga i omvårdnaden av patienter. Omvårdnad är karaktärsämnet i grundutbildningen till sjuksköterska och resultatet speglar förhoppningsvis också att introduktionen och arbetssättet på enheten har fokus på en god omvårdnad. 11

12 Vi ställde en sammanfattande fråga om man var trygg i sin kompetens i yrket, där angav 35 att man var det helt eller delvis och 13 instämde till viss del. Kanske skulle en uppföljande träff inom ramen för introduktionsåret i slutet av det första tjänstgöringsåret kunna vara till nytta för att identifiera vilka områden som man behöver utvecklas vidare i, för att uppnå erforderlig kompetens. 32 av sjuksköterskorna svarade att de aldrig (4) eller sällan (28) tog med sig jobbet hem och 11 gjorde det ofta, 4 mycket ofta. Vi uppfattar detta som uttryck både för ett nödvändigt engagemang och en ofrånkomlig process relaterad till bristande erfarenhet. Diskussioner på avdelningen med de mera erfarna kollegorna om dessa reaktioner kan sannolikt ge stöd och perspektiv och underlätta introduktionen för de nya sjuksköterskorna. Detta bör vara en punkt i det strukturerade inskolningsprogrammet på avdelningen. Endast 22 sjuksköterskor upplevde att de efter ett år i yrket hade tillräckliga medicinska kunskaper inom sitt verksamhetsområde, bara 7 angav att man instämde helt. Detta är en låg andel trots satsningen på introduktionsåret. Det kan också tolkas som en sund och ödmjuk insikt i den enorma kunskapsmassa som nu finns i alla specialiteter. Erfarenheterna av introduktionen var mycket varierande i svaren i enkäten, från helt nöjd och till att inskolningen hade varit i det närmaste obefintlig, en av respondenterna kallde sig för autodidakt. Av svaren i enkäten att döma verkade inte alla nyutexaminerade sjuksköterskor ha fått ta del av hela introduktionsprogrammet i landstinget Sörmland som ju omfattar 25 % av arbetstiden det första året om man arbetar heltid. Många önskade sig även att få hospitera på andra enheter, vilket ju även det ingår i programmet. En tydlig struktur i i introduktionen efterfrågades. Fokusgruppsintervju Samtliga upplevde introduktionen som tillräcklig. Att successivt växa in i rollen och få ta större ansvar underlättar anpassningen i den nya yrkesrollen. Behovet av skriftliga rutiner och en röd tråd i introduktionen betonades särskilt. Att bli trygg i yrket tar lång tid, det första året upplevs kaotiskt. Faktorer som underlättar är stöd av äldre kollegor, hänsyn i schemaläggning och att känna sig accepterad i arbetsgruppen vilket även tidigare forskning funnit (Miller, 2006; Austin et al., 2003). Nyutbildade sjuksköterskor upplever lagarbete, kontinuitet och känslan att dela samma värderingar som en stödjande arbetsmiljö. Det är viktigt att hela arbetsgruppen visar den nya sjuksköterskan acceptans, även läkare och undersköterskor. Ordinationer som gör som ni brukar skapar både otrygghet och en känsla av otillräcklig kunskap. Att få arbeta med en erfaren undersköterska skapar trygghet och en lugnare arbetsmiljö och det är även viktigt att ges möjlighet till fortsatt kontakt med handledaren efter introduktionen. Känslan av att vilja vara erfaren direkt är stark. Det är lätt att jämföra sig med erfarna kollegor, vilket kan leda till en känsla av otillräcklighet. Bristen på erfarenhet beskrivs av Benner (1984) under stadiet novis. På detta stadium har sjuksköterskan inte tillräcklig erfarenhet för att intuitivt kunna bilda sig en uppfattning av en patients tillstånd, utan måste förlita sig till ett stort antal observationer och provtagningar för att kunna resonera sig fram till kärnan av problemet. Detta resonemang tar tid och det är då viktigt att inte känna sig stressad av kollegor och andra arbetsuppgifter. Informanterna beskriver att de resonerade med sig själva och att detta fortsatte efter arbetets slut. Nattsömnen mellan kvällspass och dagpass blir lätt störd. Det är därför viktigt att efter akuta situationer kunna avsluta dagen med reflektion, gärna tillsammans med en äldre kollega. 12

13 5. Slutsats Det är oerhört viktigt att det finns utarbetade rutiner och PM samt att man som ny sjuksköterska får kännedom om dessa. Landstinget Sörmland håller på att genomföra en landstingsgemensam struktur för rutiner och PM och dessa ska finnas lättillgängliga på intranätet. Detta kommer med stor sannolikhet att befrämja både patientsäkerhet och känslan av säkerhet för nyutexaminerade sjuksköterskor. Uppföljning och feedback på dagens arbete efterfrågas. Vi har inte en kultur på våra enheter (vad vi vet) för att arbeta med yrkesmässig reflektion. Yrkesmässig reflektion är något som sannolikt skulle kunna underlätta introduktionen i sjuksköterskeyrket. När arbetstidsregeln infördes om minst 11 timmars dygnsvila blev överlappningstiden kort och möjligheten att följa upp dagens arbete försvårades. I de nya allmänna bestämmelserna ges nu återigen möjlighet att på vissa pass ha en längre A-tur där reflektionstid kan planeras in. Nu finns således möjlighet att uppfylla detta önskemål. Stor samstämmighet verkade råda om behovet av fördjupad medicinsk kunskap om vanliga medicinska diagnoser som t. ex. hjärtsjukdom och diabetes, men självklart även inom den specialitet/subspecialitet där man tjänstgör. Ett sätt att fördjupa såväl medicinsk kunskap som omvårdnadskunskap vore att på ett mera aktivt sätt delge sjuksköterskorna på Mälarsjukhuset och primärvården resultaten från de magisteruppsatser inom hjärtsjukvård som har skrivit av sjuksköterskor vid HIA. Att lägga ännu mera vikt vid utbildning och diskussioner om hantering av akuta situationer verkar det finnas ett behov av både på HIA och bland sjuksköterskor som deltar i introduktionsåret. Om A-HLR-utbildningen sker tidigt under introduktionsåret och något/några repetitionstillfällen genomförs skulle det kunna öka tryggheten. Varje avdelning där de nyutexaminerade sjuksköterskorna tjänstgör skulle kunna ha genomgångar av de vanligaste akuta situationerna på just den enheten och öva in vilka åtgärder som bör vidtas. Tillkännagivanden: Vi vill här framföra ett stort tack till våra informanter i de olika delstudierna. Ett stort tack även till vår handledare Miriam Ekstedt för goda råd och stöd och Hans Eriksson, statistiker på FoUcentrum för ovärderlig hjälp med statistikbearbetningen och tolkningen av densamma. Slutligen tackar vi naturligtvis också FoU-centrum för ekonomiskt stöd. Utan detta stöd hade projektet inte kunnat genomföras. 13

14 Referenser: Austin, W., Bergum, V. & Goldberg, L. (2003). Unable to answer the call of our patients: mental health nurses experience of moral distress. Nursing Inquiry, 10 (3), Benner, P. (1984) From Novice to Expert. Excellence and Power in Clinical Practice. Addison Wesley, Menlo Park. Charnley, E (1999) Occupational stress in the newly qualified staff nurse. Nursing Standard, 13(29), Duffield, C. (1996) Do clinical nurse specialists and nursing unit managers believe that the provision of quality care is important? Journal of Advanced Nursing. 1996, 24, Ellis, L & Nolan, M (2005) Illuminating continuing professional education: unpacking the black box. International Journal of Nursing studies Fagerberg, I, Winblad, B & Ekman, S-L (2000) Influencing aspects in nursing education on Swedish nursing students choices of first work area as graduated nurses. Journal of nursing education, 39(5), Flanagan, J.C. (1954). The Critical Incident Technique. Psychological Bulletin Vol 51, No 4 July. Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), Hughes, E. (2005) Nurses' perceptions of continuing professional development. Nursing Standard 2005 Jul 6-12;19(43):41-9. Hylander, I. (1998). Fokusgrupper som kvalitativ datainsamlingsmetod. FOG-rapport nr. 42, Linköping: Institutionen för pedagogik och psykologi Linköpings universitet. Josefsson, K Sonde, L & Robins Wahlin, T-B (2006) Registered nurses education and their views on competence development in municipal elderly care in Sweden: A questionnaire survey. International Journal of Nursing Studies Jan 17; [Epub ahead of print]. Kitzinger, J., Barbour, R. S. (1999). Introduction: the challenge and promise of focus groups, Developing Focus Group Research: Politics, Theory and Practice. London: Sage Publications. Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska SOS Miller, J.F. (2006). Opportunities and Obstacles for good work in Nursing. Nursing Ethics, 13 (5), Pelletier, D Donoghue, J & Duffield, C (2003) Australian nurses perception of the impact of their postgraduate studies on their patient care activities. Nurse Education Today. (2003) 23, Polit, D.F., Beck, T.C. (2008) Nursing research. Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Lippingcott Williams & Wilkins. Rambur, B MCIntosh, B Palumbo, MV & Reinier, K (2005) Education as a Determinant of Career Retention and Job Satisfaction Among Registered Nurses. Journal of Nursing Scholarship (2) Spence, D (2004) Advancing nursing practice through postgraduate education Nursing Praxis in New Zealand. 20(2),

15 SOSFS 1993:17. Socialstyrelsens allmänna råd omvårdnad inom hälso- och sjukvården, Stockholm: Socialdepartementet, >www.sos.se/sosfs/1993_17/1993_17.htm < SOSFS 1995:15. Socialstyrelsen allmänna råd kompetenskrav för tjänstgöring som sjuksköterska och barnmorska, Stockholm: Socialdepartementet, >www.sos.se/sosfs/1995_15/1995_15.htm<

16 FoU-centrum/CKFD Landstinget Sörmland Kungsgatan 41, Eskilstuna Tfn: , fax: Hemsida: R&D Centre/Centre for Clinical Research Sörmland County Council Kungsgatan 41, Eskilstuna 16

Från Novis till Expert

Från Novis till Expert Mentorsprogrammet för kommunala sjuksköterskor i Dalarna Från Novis till Expert Patricia Benner s modell en kort sammanfattning Från novis till expert 2012-01-09 Marie Olsen, Therese Granström, Lena Olai

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Akademin för hälsa, vård och välfärd Fysioterapeutprogrammet Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Termin 4 VFU-period 1, 2 och 3 Termin

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Rapport: Mentorsmodellen i Dalarnas kommuner

Rapport: Mentorsmodellen i Dalarnas kommuner Högskolan Dalarna Rapport: Mentorsmodellen i Dalarnas kommuner Intervjuer med ansvariga och personal Marie Olsen & Therese Granström 2011 Inledning Samhället ställer allt högre krav på sjuksköterskor,

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Chefsuppdraget. Hälsofrämjande ledarskap/ Salutogent ledarskap. Forskningssamarbete kring Ledarskap, Medarbetarskap, Arbetsmiljö och Hälsa

Chefsuppdraget. Hälsofrämjande ledarskap/ Salutogent ledarskap. Forskningssamarbete kring Ledarskap, Medarbetarskap, Arbetsmiljö och Hälsa Hälsofrämjande ledarskap/ Salutogent ledarskap Organisatoriska och individuella förutsättningar Anders Hansson Svenska hälsopromotionsgruppen Katrin Skagert Institutet för stressmedicin Chefsuppdraget

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Bodil Andersson, Ordförande i Svensk förening för röntgensjuksköterskor 2014-09-17 Grundnivå Yrkesexamen Leg. Röntgensjuksköterska

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Utvecklingsmöjligheter och karriärvägar. för sjuksköterskor på Danderyds Sjukhus AB

Utvecklingsmöjligheter och karriärvägar. för sjuksköterskor på Danderyds Sjukhus AB Utvecklingsmöjligheter och karriärvägar för sjuksköterskor på Danderyds Sjukhus AB Välkommen till Danderyds sjukhus! Vi hoppas att du som sjuksköterska ska finna dig väl till rätta i vår organisation och

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa?

Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa? Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa? Birgitta Åkesdotter Gustafsson Leg. Sjuksköt. Spec. Sjuksköt Operationssjukvård, Fil. Mag.

Läs mer

Utveckling av etisk kompetens vid specialistsjuksköterskeutbildningen inriktning mot operationssjukvård

Utveckling av etisk kompetens vid specialistsjuksköterskeutbildningen inriktning mot operationssjukvård Introduktion Utveckling av etisk kompetens vid specialistsjuksköterskeutbildningen inriktning mot operationssjukvård Institutionen för hälsovetenskaper Omvårdnad Ann-Catrin Blomberg E-mail: Ann-Catrin.Blomberg@kau.se

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö

KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö Malmö högskola Lunds universitet Region Skåne STUDIEHANDLEDNING KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö VT 2011 www.skane.se www.mah.se www.arb.lu.se www.sjukgym.lu.se

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar

Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar Vårdinformatik i sjuksköterskeutbildningarna / David Liljequist 1 Bakgrund och syfte Idag införs IT-system

Läs mer

Bedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H

Bedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H Institutionen för hälsovetenskap Avdelning för omvårdnad Bedömning av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning i kursen Omvårdnad, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, O7055H Kurs:.

Läs mer

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Sid 1 (8) skoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Arbetsrätt Juristexamen Logopedexamen Logopedi Jurist- och logopedexamen samt magisterexamen

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Helheten Kan ni ställa er bakom den föreslagna politiken? Medlemstilltal Balans mellan arbetsmiljö och vårdmiljö Saknas någon politik? Vilken? Övriga medskick

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanhanget, person, partnerskap, hälsa Andra krav på teamet. Samverkan med

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Liv och hälsa för personer med psykisk funktionsnedsättning. Umeå FH 2009-12-02

Liv och hälsa för personer med psykisk funktionsnedsättning. Umeå FH 2009-12-02 Liv och hälsa för personer med psykisk funktionsnedsättning Umeå FH 2009-12-02 Aktuella förutsättningar år 1 2010 Fokus Grundkartläggning på brukarnivåintervjuer, reflektionsgrupper Identifiering behov

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

STUDIEANVISNINGAR för Tillämpad biomedicinsk laboratorievetenskap Klinisk mikrobiologi BML 2 7,5hp

STUDIEANVISNINGAR för Tillämpad biomedicinsk laboratorievetenskap Klinisk mikrobiologi BML 2 7,5hp 2014-09-12 STUDIEANVISNINGAR för Tillämpad biomedicinsk laboratorievetenskap Klinisk mikrobiologi BML 2 7,5hp Kurskod: 1BA111 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-Mail Karolinska Institutet Alfred

Läs mer

SYLF - en del av Läkarförbundet

SYLF - en del av Läkarförbundet SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för

Läs mer

Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping

Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping 1(6) Frågeställningarna: Hur påverkar personcentrerad vård professionerna sjuksköterskan, barnmorskan, biomedicinska

Läs mer

EN UNDERSÖKNING OM BEMANNINGSSITUATIONEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOMMAREN 2013

EN UNDERSÖKNING OM BEMANNINGSSITUATIONEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOMMAREN 2013 EN UNDERSÖKNING OM BEMANNINGSSITUATIONEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOMMAREN 2013 Konsekvenser och lärdomar inför framtiden 2013-10-01 Jonas Vallgårda VÅRDFÖRBUNDET Adolf Fredriks Kyrkogata 11, Box 3260

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? Vi har alla tagit del av olika utbildningar mm och uppdaterat oss.man märker av en mer säkare och tryggare arbetsgrupp. se ovan. bredare kunskap Inte så mycket egentligen. Alla har relevant utbildning.

Läs mer

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 60 / 75 HP UPPSALA DISTANS 50%, CAMPUS 100%, CAMPUS 50% Specialistsjuksköterskeprogrammet är för dig som vill fördjupa dina kunskaper och självständigt ansvara

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009 Utvärdering Kvalitetsområde demens augusti 2008 - december 2009 Carina Edholm Ulla Edwardsson December 2009 Innehållsförteckning 1 Bakgrund.3 2 Syfte.4 3 Metod.5 4 Resultat.6 5 Analys.9 6 Diskussion...10

Läs mer

Beskrivning av huvudområdet

Beskrivning av huvudområdet Beskrivning av huvudområdet Huvudområdet i sjuksköterskeexamen är omvårdnad. Omvårdnad har som mål att främja hälsa och välbefinnande genom att stärka och stödja människors hälsoprocesser. Kärninnehållet

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Lärande och vardagsutveckling i Carpe

Lärande och vardagsutveckling i Carpe Lärande och vardagsutveckling i Carpe För att lära av erfarenheter från utvecklingsarbete räcker det inte med att enskilda individer lär sig, det behövs ett systematiskt och sammanhållande lärande så att

Läs mer

ICN:s ETISKA KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR

ICN:s ETISKA KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR ICN:s ETISKA KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR Förord svensk sjuksköterskeförening, ssf, presenterar här en revidering och nyöversättning av International Council of Nurses, icn:s etiska kod för sjuksköterskor. All

Läs mer

Frågor & Svar om Specialistutbildning

Frågor & Svar om Specialistutbildning 2015-06-10 Frågor & Svar om Specialistutbildning 1. Vad krävs för handledaren ska bli godkänd? 2. Hur arvoderas handledaren? 3. När kan jag påbörja min specialistutbildning? 4. Kan jag i min studieplan

Läs mer

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing 1(7) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod Nursing Programme, 180 ECTS Inriktningskod ----- VGSSK Examen Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing Filosofie kandidatexamen

Läs mer

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN 2. UTBILDNINGENS MÅL

UTBILDNINGSPLAN 2. UTBILDNINGENS MÅL UTBILDNINGSPLAN SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAM INOM AKUTSJUKVÅRD MED INRIKTNING MOT ANESTESISJUKVÅRD, 40 POÄNG Emergency Care Specialist Nursing Programme Anaesthetic Nursing, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG

SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG HÄLSOAKADEMIN Utbildningsplan Dnr CF 52-45/2009 Sida 1 (6) SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR BARN OCH UNGDOM, 60 HÖGSKOLEPOÄNG Specialist Nursing Programme Pediatric Nursing, 60

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Kompetensbevis för undersköterskor Anställda inom Skaraborgs sjukhus

Kompetensbevis för undersköterskor Anställda inom Skaraborgs sjukhus Kompetensbevis för undersköterskor Anställda inom Skaraborgs sjukhus Sjukhuset i Mariestad Kärnsjukhuset, Skövde Sjukhuset i Falköping Sjukhuset i Lidköping Informationsmaterial för Verksamhetschefer/enhetschefer

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot psykiatrisk vård 60 högskolepoäng

Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot psykiatrisk vård 60 högskolepoäng Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot psykiatrisk vård 60 högskolepoäng Postgraduate Program in Specialist Nursing Psychiatric Care 60 credits UTBILDNINGSPLAN Nivå: Avancerad Programkod: VAPSY

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet Nursing - Study Programme 180 högskolepoäng/ects

UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet Nursing - Study Programme 180 högskolepoäng/ects UTBILDNINGSPLAN Sjuksköterskeprogrammet Nursing - Study Programme 180 högskolepoäng/ects Programkod: SSJPG Utbildningsplanen gäller från: Höstterminen 2011 Utbildningsnivå: Grundnivå Datum för fastställande:

Läs mer

Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet kirurgisk vård 2KV13

Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet kirurgisk vård 2KV13 Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet kirurgisk vård 2KV13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2011-11-24 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-10-17 Reviderad av Styrelsen för utbildning

Läs mer

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

ATT BÖRJA ARBETA SOM SJUKSKÖTERSKA En intervjustudie om nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser

ATT BÖRJA ARBETA SOM SJUKSKÖTERSKA En intervjustudie om nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser Sjuksköterskeprogrammet Kurs 2VÅ45E VT 2012 Examensarbete, 15 hp ATT BÖRJA ARBETA SOM SJUKSKÖTERSKA En intervjustudie om nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser Författare: Maria Andersson Michelle

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Västra Götalandsregionen sommaren år 2014.

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Västra Götalandsregionen sommaren år 2014. ~ BESLUT inspektionen för vård och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13093/2014 1(6) Avdelning sydväst Agneta Resare agneta.resare@ivo.se Västra Götalandsregionen Tillsynsärenden Regionens Hus, iariet 542 87 MARIESTA

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap 2013-06-17 Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap Karin Rönnerman LiA, 30 maj, 2013 Aktionsforskning: Sker i samarbete

Läs mer

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi 2006-09-29 reviderad 2008-11-27 Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi Bakgrund Influensa är en virusorsakad sjukdom och som sprids mellan människor och där man varje år har en mer eller

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Riktlinjer för Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

Introduktion till vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, 15 högskolepoäng Introduction to Caring Science with Focus on Nursing, 15 credits

Introduktion till vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, 15 högskolepoäng Introduction to Caring Science with Focus on Nursing, 15 credits Kursplan Institutionen för vårdvetenskap Introduktion till vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad, 15 högskolepoäng Introduction to Caring Science with Focus on Nursing, 15 credits Ladokkod: VVI011(version

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:... Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer