Psykiatrin i Värmland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Psykiatrin i Värmland"

Transkript

1 Psykiatrin i Värmland Berättelser ur psykiatrins vardag Susanne Boman

2 Innehållsförteckning Introduktion 8 Karin Haster, biträdande divisionschef...8 Division psykiatri 10 Här kan du vara delaktig i att forma framtidens vård...10 Psykiatribloggen.se...12 Värmland är kampanjlän för (H)järnkoll. Vill förbättra attityder till psykisk ohälsa...14 Psykiatrin i politiken...16 Vård- och stödsamordnare. En ny yrkesroll blir till för att höja patientens och brukarens livskvalitet...18 Barnperspektivet. Uppmärksammar barn till psykiskt sjuka föräldrar...20 Forskning och utveckling 23 Forskning, utveckling och utbildning. En självklar del av psykiatrin i Värmland...24 Stimulansbidrag till medarbetare som vill utveckla vården...26 Några aktuella forskingsprojekt inom psykiatrin i Värmland...27 Porträtt: David Sweet, sjukgymnast som forskar...28 Forskning. Söker evidens för ny behandling av ADHD...29 Porträtt: Kjerstin Almqvist, chef på psykiatrins FoU-enhet och adjungerad professor vid Karlstads universitet...30 Barn och ungdomspsykiatri 33 Barn- och ungdomspsykiatrin i Värmland...34 Hembesöksmodellen. Intensiva insatser i hemmet...36 Porträtt: Petter Eriksson, barnpsykolog...39 OCD-teamet: Hjälp för barn och unga som fastnat i tvång...41 Vägen ut ur OCD...45 Porträtt: Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och forskare...48 Forskning som inspirerat i den kliniska vardagen...49 Forskning, utbildning och utveckling - En viktig del av arbetet på BUP...51 Specialiserad psykiatrisk öppenvård 52 Neuropsykiatriska mottagningen...55 Från kaos till ordning...57 Ett år med stöd och behandling. Ger ett självständigt och fungerande vardagsliv...60 Centrum för traumatisk stress...64 Centrum för ätstörningar. Bryter destruktivt ätande...69 Dagvård i grupp. Extra stöd för de svårast sjuka...70 Tio år med anorexia nervosa - Nu ser Ida ljuset i sin kamp mot ätstörningen...74 Beroendecentrum Värmland...78 Mottagning för rehabilitering vid opiatberoende...81

3 Psykiatrisk öppenvård 83 Det första intrycket...84 Glesbygdspsykiatri - Avstånd som skapar närhet...87 Porträtt: Kenneth Boss, psykiater...90 Tjugo år av känslomässig storm...93 Psykoterapi. Med samtalet som främsta redskap...97 Uttryckande konstterapi. Att möta sin inre värld genom konsten Porträtt: Erik Jodal, ST-läkare Aktivitet för psykisk hälsa Båtgruppen Bedriver gruppverksamhet tillsammans med erfaren brukare När man hör röster KBT, basal kroppskännedom och akupunktur. Hjälper patienten att sova Porträtt: Ann-Louise Englund, skötare Hjälp till patienter med missbruksproblematik Kommun och landsting möts i välfungerande samarbete Allmänpsykiatrisk slutenvård 121 Skräddarsydda avdelningar Brukarnas egen lokal för stöd och kontakt Texter och tankar om möten i psykiatrin Akutmottagning och rådgivning dygnet runt Porträtt: Thomas Fröde, sjuksköterska och avdelningschef Arbetsterapi i slutenvård. Hjälper patienter att hitta tillbaks till vardagen Bättre vård mindre tvång. Nationellt program för att minska tvångsåtgärder Rättspsykiatrisk vård 141 Med dubbla uppdrag Porträtt: Lena Ohlsén, avdelningschef Målet. Att öka patientens delaktighet i vården Närstående. En resurs i vården Att vara anhörig Forskning - Patienternas upplevelser av vården har betydelse för tillfrisknandet Slutord 156 Hans Karlsson, Landstingsdirektör och Gunilla Andersson, Hälso- och sjukvårdschef Register

4 Introduktion Karin Haster, biträdande divisionschef, division psykiatri Varför skriver man en bok om psykiatrin i Värmland? Är det inte en verksamhet och en arbetsplats som vilken som helst? Är vi inte här för att utföra ett arbete och för att värmlänningen ska få den vård som han eller hon behöver? Jo, förvisso men det finns så mycket mer. Jag började som biträdande divisionschef vid Landstinget i Värmland Vid mitt tillträde hade jag förmånen att få resa runt i länet för att möta våra olika verksamheter med deras medarbetare och patienter. Jag blev imponerad! Inte bara över all kompetens som finns utan framförallt av engagemanget och alla medarbetares stora hjärtan. Jag blev också imponerad av patienterna och deras anhöriga och närstående. De kämpar med vardagen och lär oss så mycket vid varje möte. Tillsammans utvecklar vi en ännu bättre vård. Vi har naturligtvis precis som andra verksamheter våra förbättringsområden och arbetar med att lösa olika utmaningar för att kunna erbjuda en hög kvalitet på vården. I denna bok får du möjligheten att möta några av alla de fantastiska människor som är en del av vår division och vår vardag, från medarbetare och patienter till anhöriga, närstående och samarbetspartners. Kunskap, kvalitet och känsla ska känneteckna vården i Värmland. Precis de ledorden förmedlas i de berättelser som tillsammans bildar denna bok. Jag hoppas att även du som läsare känner det engagemang som finns hos oss. Tack till alla er som gjort bokprojektet möjligt. Karin Haster

5

6 Vill man vara en del av något som är större än en själv och verkligen göra skillnad i en annan människas liv ska man välja att jobba inom psykiatrin, berättar divisionschef Claus Vigsø. Här får man använda hela sig själv och kanske till och med upptäcka förmågor man inte ens visste om att man hade, säger han. Mycket har hänt inom psykiatrin i Värmland de senaste åren och utvecklingen går vidare. Division psykiatri Här kan du vara delaktig i att forma framtidens vård Karin Haster, biträdande divisionschef och divisionschef Claus Vigsø. 10

7 Den som söker sig till psykiatrin i Värmland har stora möjligheter att få ta personligt ansvar och vara med och utveckla vården. För den som vill vara en del av spännande möten och relationer är vi rätt arbetsplats, säger Karin Haster, biträdande divisionschef. Den som söker sig till psykiatrin i Värmland har stora möjligheter att få ta personligt ansvar och vara med och utveckla vården, berättar de två cheferna. Både Karin och Claus har arbetat i över 20 år med psykiatri. Claus är psykiater i botten och Karin sjuksköterska. De upplever att en chefstjänst inom landstinget både innebär att man får vara delaktig i samhällsutvecklingen och arbeta för den enskilde individens väl. Därför är det ett väldigt löftesrikt arbete, säger Claus. Psykiatri är en disciplin som i mångt och mycket speglar det samhälle vi lever i och som alla har en åsikt om utifrån sin egen förståelse om livet. Det bidrar också till att göra psykiatri till ett intressant arbetsområde. Blicken lyft mot värmläningens behov Division psykiatri har idag åtta verksamhetsområden med mycket olika karaktär. Tillsammans med cirka 660 medarbetare jobbar Claus och Karin för att möta värmlänningarnas behov av psykiatrisk vård på bästa sätt. Mycket har hänt inom psykiatrin i Värmland de senaste åren. Ett nybyggt psykiatrihus invigdes i maj 2011 där länets psykiatriska slutenvård och länsgemensamma öppenvård samlades. Här finns också psykiatrins egen forskning- och utvecklingssenhet som en del i arbetet med att främja vård som vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet. Man har skapat en vård för ätstörningspatienter så att de kan vårdas i närmiljö istället för utanför länet. Ett beroendecentrum som drivs i samarbete med länets alla kommuner har också slagit upp sina dörrar i psykiatrihuset. Våren 2012 öppnades även en mottagning där personer med opiatberoende kan få utredning och rehabilitering. Det här är en början på en utveckling av beroendevården i länet med målsättning att personer med beroendeproblematik ska få den bästa vården för att klara ett drogfritt liv, berättar Claus. 11

8 I Kristinehamn moderniseras rättspsykiatrin inför flytt till nya lokaler hösten En omfattande kvalitetshöjning av den rättspsykiatriska vården pågår, säger Karin. I samband med detta bedriver vi ett forskningsprojekt för att utvärdera vårdkvaliteten före och efter flytten. Utvecklande utmaningar Att ha ett tydligt patientfokus och att vara serviceinriktade i alla möten är ytterligare målsättningar som divisionen har på sin agenda. Vi har många utmaningar framför oss men utmaningar är också utvecklande, säger Claus och Karin. De berättar att mycket handlar om ett skifte i synsätt både på patienter och på behandlingar. Vi tror på patienternas förmåga att vara mer delaktiga i vården än de varit tidigare, säger Karin. Därför ska psykiatrin bli ännu bättre på att använda patienters och närståendes erfarenheter i utformandet av vården. Med hjälp av införandet av vård- och stödsamordning ska patienten bli navet i sin egen återhämtning berättar de två divisionscheferna Vi har många utmaningar framför oss men utmaningar är också utvecklande. Flexibel organisation Karin och Claus beskriver hur en god psykisk hälsa hos befolkningen är beroende av en mängd olika faktorer. Tillgång till psykiatrisk vård är en av dessa. Den ökande efterfrågan på utredningar och diagnostisering av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar utgör en stor utmaning för psykaitrin under den närmsta framtiden. I sådana här lägen är det viktigt med en flexibel organisation som genom omfattande omvärldsanalys kan vara steget före och snabbt manövrera om denna stora division efter medborgarens behov, säger Karin och Claus avslutningsvis. Psykiatribloggen är en landstingsdriven blogg där medarbetare inom psykiatrin i Värmland bloggar om sin vardag. Vi vill använda olika kreativa sätt att kommunicera för att nå ut till människor, säger Karin Haster, bloggare och biträdande divisionschef inom psykiatrin. Syftet med bloggen är att ge en bild av hur det är att jobba inom psykiatrin i Värmland och kanske locka nya medarbetare till divisionen. Bloggen vill också verka för att fler ska våga prata öppet om psykisk ohälsa. 12

9 13

10 22

11 Psykiatrin i Värmland har en egen forsknings- och utvecklingsenhet som är till för hela divisionen. Hit kan medarbetare som vill forska och bedriva utvecklingsprojekt vända sig för att få hjälp och stöd. Enheten arbetar också med verksamhetsutveckling och arrangerar olika former av utbildningar. Forskning och utveckling 23

12 Mitt i psykiatrihuset ligger psykiatrins forsknings- och utvecklingsenhet (FoU-enhet). Genom att enheten finns mitt i vården kommer vård och forskning närmre varandra. Placeringen gör det också lätt att sprida ny kunskap till medarbetarna i huset. Allt för att utveckla en ännu bättre vård. Forskning, utveckling och utbildning En självklar del av psykiatrin i Värmland För att få till en bra utveckling av den psykiatriska vården behöver man ha en närhet till forskning och utveckling, säger Kjerstin Almqvist, chef för psykiatrins FoU-enhet. Därför är det viktigt att divisionen har en egen FoU-enhet placerad mitt i vården som möjliggör detta. Kjerstin berättar att enheten även har en ambition att fungera som en kunskapsgenerator. Närheten till FoU-enheten och fortbildningslokalerna i psykiatrihuset gör det enkelt för personalen på avdelningarna och mottagningarna att ta del av de utbildningar som arrangeras. En klar kurs Psykiatrins FoU-enhet är en ung verksamhet som endast funnits sedan 2010 i sin nuvarande form. Verksamheten är i ett uppbyggnadsskede men har en klar kurs. Psykiatrins FoU- enhet. Överst från vänster: Ola Lindgren, Els den Teuling, Anders Eliasson, Kjerstin Almqvist, Helén Bäckström, Susanne Boman, Maria Unenge Hallerbäck, Wiktoria G 24

13 Psykiatrins FoU-enhet har ett brett uppdrag. Förutom att stödja och främja kliniskforskning bidrar man med att sprida och förmedla kunskap till medarbetarna för att ge kontinuerlig uppdatering inom olika angelägna områden. Enheten arrangerar fortbildningar och föreläsningar till olika personalkategorier. Man samlar också olika personalgrupper i nätverk, som till exempel psykoterapeuter, för att ge dem stöd att fortsätta kompetensutveckla. Psykiatrins FoU-enhet ansvarar även för verksamhetsförlagd utbildning för både AT-läkare, ST-läkare och sjuksköterskor. Vi ska tillsammans med våra medarbetare främst bedriva klinisk forskning på det som faktiskt görs i vården. Vi ska tillsammans med våra medarbetare främst bedriva klinisk forskning på det som faktiskt görs i vården, förklarar hon. Kjerstin berättar att enheten fått en positiv start. Vi har flera medarbetare i divisionen som arbetar med doktorandarbeten och en rad olika forskningsprojekt är i gång. ranath Spirande nyfikenhet Vissa forskningsprojekt initieras på uppdrag av ledningen, som exempelvis det rättspsykiatriska forskningsprojektet (läs mer på sidan 154). Men de flesta forskningsprojekt växer fram genom nyfikna och engagerade medarbetare som vill förstå mer om det de jobbar med och bidra till att behandlingarna och vården blir bättre. Som psykiater Els den Teuling exempelvis som är engagerad i ungdomar med självskadebeteende eller sjukgymnast David Sweet som har sett att basal kroppskännedom verkar kunna vara ett sätt som hjälper personer med 25

14 ADHD (läs mer på sidan 29). Det är den typen av vårdnära frågor som jag tycker är hjärtat i vår verksamhet, säger Kjerstin. Skapar närhet mellan vård och forskning Kjerstin berättar att de frågor som väcks i vården nästan alltid är mer relevant än de som forskare på universiteten kommer på. Forskning kan komma långt från verkligheten då det mesta görs i experimentella miljöer som saknar den komplexa och blandade problematik som patienterna har i verkligheten, säger hon. Samtidigt har inte vården kunskap om forskning på samma sätt som den akademiska världen. Det är viktigt att skapa närhet mellan de två, säger Kjerstin och förklarar att hennes professur på Karlstads universitet möjliggör att minska avståndet mellan forskning som bedrivs på universitetet och vårdens vardag och verklighet. Klinisk forskning har ett berättigande inom hela vården, säger hon. Att vården står stilla och inte utvecklas är inte bra för någon. Det kräver att vi fortsätter forska för att hitta nya verksamma behandlingsinsatser. Stimulansbidrag till medarbetare som vill utveckla vården För att stimulera till verksamhetsutveckling har division psykiatri skapat ett stimulansbidrag som alla medarbetare kan söka. På så vis får medarbetarna möjlighet att driva utvecklingsprojekt som gagnar patienter och närstående samt gynnar vårdens kvalitet och effektivitet. Några exempel på utvecklingsprojekt: Bättre mottagning för unga vuxna Sjuksköterskeledd mottagning Färdighetsträningsprogram baserat på Dialektisk beteendeterapi (DBT) för ungdomar med ADHD 26

15 Några aktuella forsknings- och utvecklingsprojekt inom psykiatrin i Värmland Flyktingkvinnors existentiella upplevelser och erfarenhet av (psykisk) hälsa och sjukdom och deras upplevelse av mötet med personal i kontakt med psykiatrin i Värmland. Läs mer om projektet på sidan 67. Ansvarig: Mona Lindqvist, centrum för traumatisk stress Förekomst av traumatisk exponering under uppväxten bland vuxna patienter i sluten psykiatrisk vård. Ansvarig: Anders Eliasson, psykiatrins FoU-enhet Självskadebeteende och förmågan att reflektera om sig själv och andra hos ungdomar. I studien undersöker man om det finns ett samband mellan självskadebeteende och förmågan att reflektera samt om det finns ett samband mellan självskadebeteende och vissa andra symtom. Målet är att studien ska kunna bidra till mer riktad behandling för ungdomar med självskadebeteende så att patientens och omgivningens lidande minskar. Ansvarig: Els den Teuling, BUP En studie av verkan av samtalen vid Samtalsakuten och Krismottagningen för män. Forskningen är ett samarbete med FoU-välfärd Värmland. Undersöker bland annat om samtalen vid de två mottagningarna gör skillnad för klienterna och om klienterna får hjälp med det de sökt för. Studien undersöker också vad det är som är verksamt och viktigt i samtalen. Ansvarig: Per Folkesson, FoU-välfärd Värmland och Ola Lindgren, psykiatrins FoU-enhet Tidiga tecken på psykos hos ungdomar med Asperger syndrom eller autismspektrum tillstånd. Läs mer om projektet på sidan 49. Ansvarig: Maria Unenge Hallerbäck, BUP och psykiatrins FoU-enhet Träning i basal kroppskännedom för vuxna med ADHD, utvärdering av gruppbehandling. Läs mer om projektet på sidan 29. Ansvarig: David Sweet, psykiatriska öppenvården Arvika Patienters och personals upplevelser av vårdens kvalitet vid rättspsykiatriska vårdavdelningar. Läs mer om projektet på sidan 154. Ansvarig: Kjerstin Almqvist, psykiatrins FoU-enhet Psykoterapi och samtalsbehandling. En nationell, praktikbaserad studie i samarbete med universitetet i Linköping. Studien handlar om att skapa praktikbaserad evidens för olika former av psykoterapi och samtalsbehandling. Ansvarig: Ola Lindgren psykiatrins FoU-enhet med flera. Psykisk hälsa hos barn som bevittnat våld mot mamma. Ett nationellt projekt som utvärderar behandlingseffekter och jämför nyttan av olika insatser som riktar sig särskilt till barn som bevittnat våld mot sin mamma. Ansvarig: Kjerstin Almqvist, psykiatrins FoU-enhet 27

16 32

17 Barn- och ungdomspsykiatrin i Värmland (BUP) hjälper barn och unga under 18 år som av olika anledningar behöver psykiatrisk vård. BUP har sin verksamhet i Karlstad men tar också emot patienter på mottagningarna i Arvika, Filipstad, Hagfors, Kristinehamn, Säffle och Torsby. De gör också hembesök hos patienter i hela länet. Barn- och ungdomspsykiatri 33

18 På BUP kan man till exempel få hjälp om man känner sig deprimerad, har ångest eller skadar sig själv. Många som kommer till barn- och ungdoms psykiatrin har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och tvångstankar. En del har försökt ta sitt liv. Svårigheter med familjerelationer är också vanligt bland barn och unga som vänder sig till BUP. är en nationell ungdomsmottagning på nätet för unga mellan 13 och 25 år. Här kan du hitta relevant, aktuell och kvalitetssäkrad information om sex, hälsa och relationer som rör barn och unga. Barn- och ungdomspsykiatrin i Värmland Den som behöver komma till BUP kan ringa direkt till mottagingen och beställa en tid. Ingen remiss krävs. De flesta barn och ungdomar som är inskrivna på barn- och ungdomspsykiatrin behandlas på någon av mottagningarna runtom i länet. Ibland behöver ett barn eller en ungdom mer intensiv vård. Då har BUP möjlighet att erbjuda vård i hemmet. Det kan du läsa mer om på sidan 36. Vid BUP arbetar bland annat psykologer, kuratorer, läkare, sjuksköterskor och skötare. Oftast arbetar man i team där personal med olika yrken och erfarenheter är delaktiga. På BUP i Värmland finns exempelvis ett OCD-team som arbetar med barn- och unga som lider av tvång. På sidan 41 berättar de mer om hur de arbetar. Att vara tonåring och bli psykiskt sjuk Malin fick OCD när hon var 16 år. Idag är hon fri från sitt tvång. Ta del av hennes berättelse på sidan 45. Att jobba på BUP Barnpsykiater och medicine doktor Maria Unenge Hallerbäck valde barnpsykiatri framför barnmedicin. Hon har ägnat de senaste åtta åren åt forskning kring likheter mellan schizofreni och autism. Sidan 48. Petter Eriksson, psykolog, friluftsmänniska och aktiv bloggare på psykiatribloggen.se berättar på sidan 39 om hur han tycker det är att jobba på BUP. 34

19 BUP har fyra enheter Enheten för utredning och behandling består av ett neuropsykiatriskt utredningsteam och tre geografiska team med ansvar för utredning och behandling av barnpsykiatrisk problematik. Enheten har också ett mottagningsteam som ansvarar för rådgivning, mottagande, bedömning och fördelning av vårdbegäran. Enheten för neuropsykiatrisk behandling och habilitering har tre geografiska team som ansvarar för behandling och habilitering för barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I enheten ingår också OCD-teamet. Enheten för intensiva insatser arbetar med att ge intensiva vårdinsatser främst i hemmet. Enheten har akutrådgivning på telefon dygnet runt samt konsultation och rådgivning för alla samarbetsparter i hela länet. Administrativa enheten är en stöd- och servicefunktion för hela BUP. 35

20 52

21 Inom psykiatrin i Värmland finns fyra länsgemensamma specialistmottagningar: neuropsykiatriska mottagningen, centrum för traumatisk stress, centrum för ätstörningar och beroendecentrum Värmland. Här behandlas patienter som behöver mer specialiserad vård än den som psykiatriska öppenvården kan erbjuda. Specialiserad psykiatrisk öppenvård 53

22 54

23 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hör till en av de mest förekommande och snabbast ökande diagnosgrupperna i länet. För att bemöta det ökade behovet av anpassad vård har division psykiatri etablerat en länsövergripande specialistmottagning som både utreder och behandlar olika neuropsykiatriska tillstånd hos vuxna. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är en samlingsbenämning på ett antal psykiatriska diagnoser där man brukar tala om två huvudgrupper: Den ena är störningar inom autismspektrum, det vill säga autism och Aspergers syndrom. Den andra är olika varianter av uppmärksamhets- och koncentrationsstörningar, det vill säga ADHD och ADD. Tourettes syndrom hör också till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Läs mer på Neuropsykiatriska mottagningen Ibland bedömer den psykiatriska öppenvården att särskild kompetens behövs för att utreda om en patient har en eller flera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Då remitteras patienten till neuropsykiatriska mottagningen. Här utreds de mest komplicerade fallen och man erbjuder olika former av stöd och behandling. Utredning ger svar Utredningen inleds alltid med en grundlig kartläggning av patientens funktionsförmågor och problemområden. Förutom att intervjua patienten hämtar man även information från närstående om det är möjligt. Dessutom görs en genomgång av tidigare journaler och utredningar, om det finns några sådana. Utredningen innehåller också ett flertal test som mäter exempelvis minne, uppmärksamhet och kommunikation. Bit för bit kartläggs personens sätt att fungera, både nu och under uppväxten för att ge svar på om det rör sig om en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller ej. Själva utredningsprocessen brukar också ha ett egenvärde för patienten som ofta får nya insikter om sitt eget fungerande. Många som kommer hit beskriver att de ofta känt sig dumma och upplevt att de aldrig passat in i något sammanhang, säger Monika Gydemo, arbetsterapeut vid neuropsykiatriska mottagningen. Ofta har patienterna som kommer hit haft det svårt i skolan, svårt att behålla ett jobb och svårt med relationer. Diagnosen ger dem insikt och förståelse ok jag är så här därför att. När utredningen är klar har man ett överlämningssamtal där patient, behandlare från öppenvården och personal från utredningsteamet deltar. Patienter som diagnostiserats med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning erbjuds uppföljande stöd och behandling. Detta sker antingen vid den psykiatriska öppenvården eller hos uppföljningsteamet inom neuropsykiatriska mottagningen beroende på problemens svårighetsgrad. 55

24 Centrum för traumatisk stress är en psykiatrisk mottagning som behandlar både barn och vuxna patienter med komplicerad posttraumatisk stressjukdom. De flesta människor som kommer hit har utsatts för olika former av våld och trauman. Centrum för traumatisk stress Trauma betyder sår och själens trauma är också ett sår som ska läka, säger Mona Lindqvist, psykolog och psykoterapeut på centrum för traumatisk stress. Trots att det gått en tid sedan den traumatiska händelsen, återupplever patienten gång på gång samma sak igen, berättar hon. En del av patienterna som behandlas vid centrumet kan ha varit utsatta för exempelvis sexuella övergrepp under en längre tid. Andra har varit med om ett enstaka trauma. Det kan till exempel handla om en våldtäkt, en misshandel eller en trafikolycka. Hit kommer också patienter med traumatiska upplevelser från krig, tortyr och förföljelse. Mona jobbar ofta med patienter från olika kulturer. Det innebär att man har hela världen i sitt arbetsrum vilket gör arbetet här väldigt intressant, säger hon. Man lär sig nya saker hela tiden och får ta del av en skattkista av berättelser. Det gör jobbet otroligt spännande. 64

25 Svårast med jobbet är att acceptera att det finns så mycket våld, ondska och maktgalna personer i världen, säger Mona. Speciellt när det drabbar barn. Behandlar själens trauma I korthet innebär arbetet med traumatiserade patienter att hjälpa dem att i nutid återskapa sin historia, för att sen kunna lämna den och möta framtiden. Traumat söndrar och behandlingens mål är att foga ihop, säger avdelningschef Bertil Larsson. All behandling är individuellt anpassad och sker i samarbete med patienten kring det svåra som har hänt. Centrumet arbetar mycket med stödsamtal och familjeintervention och behandlingen kan ske individuellt, i familj eller grupp. Ibland träffar vi hela familjen tillsammans, ibland varje individ för sig, förklarar Mona. Det beror på ärendet. Handlar det till exempel om familjevåld, med sexuella övergrepp måste man dela på familjen. Ögonrörelseterapi Tonvikten i behandlingsarbetet är olika former av traumabehandling, säger Lena Dahlbom, sjuksköterska på centrum för traumatisk stress. Hon och de andra behandlarna använder ofta en behandlingsmetod som kallas EMDR. Bokstäverna är en förkortning för Eye Movement Desensitization and Reprocessing. EMDR upptäcktes av en amerikansk psykolog när hon promenerade i en park med djupa stressfyllda tankar inom sig. Hon lade då märke till att ögonrörelser minskade dessa tankar, förklarar Mona och Lena. Innan man sätter igång ögonrörelserna samtalar man en stund med patienten och hon eller han får tänka på en trygg plats som finns i verkligheten eller i fantasin, säger Mona. Behandlingen gör att upplevelsen blir hanterbar och att den inte ständigt påverkar patienten. Detta kallas stabilisering, och den trygga platsen finns med under hela behandlingen som ett möjligt ställe att gå till när upplevelserna blir för påträngande. Därefter använder jag kodord kopplade till patientens trauma för att hon eller han ska ta sig tillbaka till händelsen. Syftet är att patienten ska gå genom hela upplevelsen igen och samtidigt följa behandlarens fingrar med ögonen. Det hjälper hjärnan att omdirigera upplevelsen så att den hamnar i historien och inte längre är aktiv i nuet. Behandlingen gör att upplevelsen blir hanterbar och att den inte ständigt påverkar patienten, säger Mona. Bertil Larsson, avdelningschef, centrum för traumatisk stress Akupunktur lindrar smärta Lena behandlar många kvinnor med utländsk bakgrund som har utsatts för krig och det våld som krig för med sig. Även om dessa kvinnor har fruktansvärda trauman i bagaget är de ofta stabila och friska i grunden, säger hon. 65

26 82

27 De psykiatriska öppenvårdsmottagningarna tar emot patienter över 18 år med olika psykiska besvär. I Värmland finns det mottagningar på sju orter: Arvika, Grums, Hagfors, Karlstad, Kristinehamn, Säffle och Torsby. Den som behöver vård kan själv kontakta närmsta mottagning eller komma via remiss från exempelvis en distriktsläkare. Ibland får man en tid på öppenvården efter att först ha varit inlagd på en psykiatrisk avdelning. Psykiatrisk öppenvård 83

28 Den första man möter när man stiger in genom dörren på någon av länets psykiatriska öppenvårdsmottagningar är den som arbetar i receptionen. Vi är ansiktet utåt och oftast det första intrycket som patienten får av psykiatrin, säger Helena Larsson, vårdadministratör vid psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Kristinehamn. Det första intrycket Till öppenvården kommer vuxna patienter med vitt skilda problem. Vissa går igenom en kris i livet som lett till djup depression eller svår ångest. De behandlas oftast under en kortare tid för att sen bli friska. Andra kan ha mer långvariga svårigheter som till exempel schizofreni, bipolär sjukdom eller personlighetsstörningar. En del kommer via remiss andra genom att själva beställa tid på mottagningen. Det kan vara ett stort steg för många människor att komma hit över huvudtaget, säger Helena. Därför är det viktigt att man verkligen blir sedd när man kommer. Det gäller att vara lyhörd för hur personen mår och hur den vill bli bemött. En del slappnar av om man småpratar med dem lite, andra vill vara ifred. Berikande möten Helena tjänstgör främst i receptionen där hon bland annat registrerar patienterna som kommer för besök till någon av behandlarna. En del patienter är alkohol- eller drogpåverkade när de kommer, andra är ledsna och gråter, någon kanske är väldigt uppskruvad och flyger nästan fram, berättar hon. 84

29 Det spelar ingen roll vilket tillstånd patienten befinner sig i, alla ska bemötas med respekt. För Helena är det mötet med människor som gör jobbet inom psykiatrin spännande och berikande. Men som vårdadministratör har man många och varierande arbetsuppgifter. Vad som ingår i det dagliga arbetet kan se väldigt olika ut beroende på var man jobbar och hur stor mottagningen är, förklarar hon. I Helenas roll ingår bland annat att ta emot remisser, boka och kalla till besök och skriva journalanteckningar. Man kan lätt bli berörd och påverkad av det man skriver, speciellt när man är ny i tjänsten, säger Helena. Men man får försöka att koncentrera sig på själva skrivandet, inte på vad man skriver. De psykiatriska öppenvårdsmottagningarna har öppet dagtid måndag till fredag. Här erbjuds bland annat telefonrådgivning, läkemedelsbehandling, psykoterapi, stödsamtal och socialkurativa åtgärder. Mottagningarna har också särskild läkemedelsuppföljning (dispensärverksamhet) för patienter med till exempel litiumbehandling och mottagning för patienter som behandlas med centralstimulantia. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster erbjuder behandlingar med inriktning mot aktivitet och kroppskännedom. Vissa mottagningar bedriver även dagvård och har specialiserade team som arbetar med olika patientgrupper. På några orter finns en mobil verksamhet som gör det möjligt för patienterna att få stöd och hjälp i hemmet. Helena Larsson, vårdadministratör, psykiatriska öppenvården, Kristinehamn 85

30 Edith Jordan jobbar som uttryckande konstterapeut. I hyllorna på hennes rum står burkar med penslar och pennor i olika färger. På väggen hänger en stor duk där man kan sätta upp papper att måla på. Det som är så fascinerande med bilder är att en känsla som är ganska svår kan bli väldigt vacker på bild, säger Edith. Du får fram både det vackra och det svåra på samma gång. Det tycker jag om med gestaltande metoder. Uttryckande konstterapi Att möta sin inre värld genom konsten Edith har arbetat med uttryckande konstterapi inom psykiatrin sedan Det är en terapeutisk metod där man använder en form av skapande för att uttrycka känslor och inre konflikter. Olika konstformer som bild, musik, drama, dans och poesi används för att utvidga och fördjupa det terapeutiska arbetet. Skapandet kombineras sedan med terapeutiska samtal. Ofta börjar en sammankomst med att patienten beskriver en känsla för mig, säger Edith. Det kan vara något ganska diffust som exempelvis ett tryck i bröstet, en klump i magen eller att det känns svårt att andas. När patienten pratat färdigt sätter Edith upp ett stort papper på en duk på väggen och patienten får måla en bild. Edith visar några exempel på bilder som hennes patienter har skapat. 100

31 Edith Jordan, uttryckande konstterapeut, psykiatriska öppenvården, Karlstad Den här bilden är skapad av en person med självskadebeteende, berättar hon och håller upp en målning. Ibland kan man se deras vrede och längtan komma ut på papperet. Budskap från sig själv till sig själv Edith förklarar att man inte behöver kunna måla för att gestalta och uttrycka känslor i bild. Det viktiga är vad bilden vill förmedla. Utifrån bilden berättar patienten vad den ser och känner. Som uttryckande konstterapeut ställer Edith frågor som fördjupar processen. Bilderna kan lyfta fram både medvetna och omedvetna känslor. Målningens färg, form och symboler gör känslorna konkreta och lyfter fram det som behöver bearbetas. Edith visar hur den första bilden patienten målade har lett till nästa och hur hon genom bilderna kan följa patientens utveckling. Bilden blir ett budskap från sig själv till sig själv, säger hon. När orden inte räcker till Många av Ediths patienter har ångest, depressioner och olika fobier. Ibland kan man ha kört fast i andra terapiformer och behöver jobba med sina svårigheter utifrån ett annat koncept, förklarar hon. Edith berättar att en person som exempelvis lider av en svår utmattningsdepression kanske inte orkar prata om sina svårigheter. Då kan det vara skönt att få måla istället. Genom uttryckande konstterapi inbjuds patienten att tala om sig själv via det konstnärliga materialet. Skapandet blir en möjlighet att uttrycka sig när ord inte räcker till eller är ett hinder. Känslor, tankar, minnen och upplevelser får ett uttryck via färg och form. Ibland kan man se deras vrede och längtan komma ut på papperet. När de målat klart kan de säga att nu är det lättare att andas, berättar hon. Jag blir hela tiden fascinerad över vad som händer i den här processen. Det är ett fantastiskt jobb, säger Edith. Att få vara med och dela en människas ögonblick av överraskningar och klargöranden är underbart. 101

32 Porträtt Namn: Erik Jodal Ålder: 37 år Yrke: Leg. läkare, blivande specialist i psykiatri (ST-läkare) Kommer från: Göteborg Arbetsplats: Psykiatriska öppenvården i Karlstad Vad jag gillar med Värmland: Här finns en laid back och skön atmosfär. Jag gillar värmlänningarnas mentalitet och vi har väldigt trevliga patienter Hur kom det sig att du valde psykiatrin i Värmland som arbetsplats för din utbildningstjänstgöring? Jag gjorde min AT-tjänstgöring här i Värmland och trivdes väldigt bra. När det var dags för min ST hade jag varit här länge och lärt känna många människor. Därför kändes det naturligt att stanna i Värmland. Karlstad är en väldigt trevlig och fin stad. Varför valde du att specialisera dig inom psykiatri? Det finns flera anledningar till att jag valde psykiatri. Dels får man inom psykiatrin möta en väldigt spännande patientgrupp. Många av våra patienter har en helt annan verklighetsuppfattning och syn på livet än andra människor. Det är så mycket som inte är självklart för dem. Därför är det väldigt intressant och spännande att få ta del av deras perspektiv på tillvaron. Dels har man, utöver de naturvetenskapliga kunskaperna, nytta av sina kunskaper i ämnen som samhällsvetenskap, kulturhistoria och så vidare. Vi människor påverkas av allt som finns omkring oss; politik, historia, samhällsklimat, samhällsnormer, och allt har relevans och bäring på psykiatri. Det gör ämnet oerhört intressant och utvecklande. Vi människor påverkas av allt som finns omkring oss; politik, historia, samhällsklimat, samhällsnormer, och allt har relevans och bäring på psykiatri. Det gör ämnet oerhört intressant och utvecklande. Några saker som Erik tycker är bra med division psykiatri Bra samarbetsmiljö och trevliga kolleger både inom divisionen och på Centralsjukhuset i övrigt. Satsningarna på det nya psykiatrihuset. Psykiatribloggen (läs mer om bloggen på sidan 12). Utbildningssamarbetet med sex andra landsting för ST-läkare. 102

33 103

34 120

35 Den allmänpsykiatriska slutenvården är till för den som blir akut psykiskt sjuk och behöver vård dygnet runt. Man kan läggas in på en avdelning efter att själva ha sökt vård inom psykiatrin eller via remiss från annan vårdinstans. Ibland kan man komma att läggas in via vårdintyg (lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT). Allmänpsykiatrisk slutenvård 121

36 Ibland kan en människa ha så svåra psykiska besvär att han eller hon inte kan ta hand om sig själv eller riskerar att skada sig själv eller andra. Då kan man behöva läggas in för behandling på psykiatrisk avdelning under en tid. I det nybyggda psykiatrihuset i Karlstad finns sex avdelningar skräddarsydda efter patienter med olika diagnoser. Skräddarsydda avdelningar Patienter som kommer hit är i ett akut tillstånd, berättar Tord Fredlund som jobbar som sjuksköterska på en psykosavdelning. De kanske har sovit uselt i flera veckor, blivit mer och mer förvirrade, psykotiska eller deprimerade. Vi ska hjälpa dem igenom deras svåra situation på bästa sätt när de kommer hit och lägger sitt liv i våra händer, säger han. Egna rum och anpassade lokaler Slutenvården har 72 vårdplatser fördelat på 6 avdelningar. Varje avdelning ligger placerad kring en stor ljusgård som skapar rymd och ljus i lokalerna. På de stora balkongerna prunkar växter och i köken bakas det ofta tillsammas med patienterna. 122

37 Miljön är en viktig del av vården och bakningen hjälper till att skapa en trevlig atmosfär på avdelningen, säger sjuksköterska Francis Deighan och visar runt på psykosavdelningen där han jobbar. Alla patienter har egna rum med burspråk, många ljuskällor, inbyggd radio och eget badrum. Sängarna är vända mot fönstret så att den som ligger där kan se ut. Allt är genomtänkt och anpassat till vården som bedrivs här, berättar Francis. Från ljusinsläpp och dörrslussar till detaljer som badrumskrokar och en inbyggd cigarettändare ute på den stora balkongen. Så att inga patienter ska behöva ha med sig tändstickor eller tändare, förklarar han. Uppdelning skapar lugnare och tryggare miljö Avdelningarna är anpassade efter patienter med olika diagnoser. Vissa avdelningar vårdar personer med psykossjukdomar andra vårdar personer med depression och ångest. Francis beskriver hur viktigt det är att patienter med olika diagnoser inte vårdas på samma avdelning. En djupt deprimerad person kan lätt må dåligt eller bli skrämd av att vistas tillsammans med psykotiska och utagerande patienter. Uppdelningen efter diagnos har bidragit till att skapa en lugnare och tryggare miljö för patienterna, säger Francis. Det har också lett till färre tvångsåtgärder i vården (läs mer om tvångsåtgärder på sidan 136). Uppdelningen efter diagnos har bidragit till att skapa en lugnare och tryggare miljö för patienten. Den allmänpsykiatriska slutenvården i Värmland finns samlad i psykiatrihuset vid Centralsjukhuset i Karlstad. Här finns akutmottagningen, en intensivvårdsavdelning och sex vårdavdelningar. Varje avdelning har vårdplatser. Här jobbar sjuksköterskor, skötare, vårdadministratörer och psykiatriker. Till varje avdelning hör också socialpedagoger och arbetsterapeuter. Avdelningspersonalen är uppdelad i två vårdlag och vården bedrivs efter arbetsmodellen Patientnärmre vård (läs mer på sidan 148). Högst upp, på våning fem, ligger arbetsterapin och läkarexpeditionerna. I psykiatrihusets entré finns en reception, ett café och brukarrummet Förgätmigej (läs mer på sidan 126). Ingela Sperling, sjuksköterska, allmänpsykiatriska slutenvården 123

38 Strax innanför entrédörrarna på psykiatrihuset ligger brukarrummet Förgätmigej. Förgätmigej fungerar som en knutpunkt mellan psykiatrin, brukarorganisationer, patienter och närstående. Hit kan man komma för en pratstund och en fika, men också för att få stöd och hjälp med kontakter till nätverk som kan vara till hjälp både under och efter vårdtiden. Förgätmigej är en träffpunkt, berättar Mona Noreklint, Lotta Lagneryd, och Ann-Marie Johansson, tre av de många personer som hjälps åt att bemanna brukarrummet. Och rummet är välbesökt, säger Mona. Hit kommer både inskrivna patienter och före detta patienter, förklarar hon. Men lika ofta får vi besök av anhöriga och personal inom psykiatrin. Det spelar ingen roll vem du är, alla är välkomna. Skälen till varför en person besöker Förgätmigej är många, berättar Mona och Lotta. Vissa kommer hit med sina funderingar, andra tittar in för att bara koppla av en stund och ta en fika. Det spelar ingen roll... Många frågor kretsar kring hur man kommer tillbaka till livet efter en sådan omvälvande händelse som det faktiskt är att drabbas av en psykisk sjukdom och bli inlagd på en psykiatrisk slutenvårdsavdelning, säger Mona. Brukarnas egen lokal för stöd och kontakt Ökat patientinflytande Mona och Lotta är timanställda av division psykiatri för att vara med och utveckla vården utifrån patientens perspektiv och båda har egen erfarenhet av psykisk sjukdom. De berättar att syftet med Förgätmigej bland annat är att skapa en ökad möjlighet för patienter att få inflytande 126

39 över vården och dess utveckling. Tanken är också att underlätta situationen för både patienter och närstående när behandlingen är avslutad. De förklarar att den som är inneliggande på en psykiatrisk slutenvårdsavdelning för första gången ofta känner sig vilsen och inte vet vad man ska göra när man kommer ut. Anhöriga och närstående har också många frågor och behov av informationsutbyte. Då finns vi här som ett stöd, med egna erfarenheter och kunskaper om hur man kommer i kontakt med andra i samma situation, säger Lotta.... vem du är, alla är välkomna. FÖRGÄTMIGEJ ligger i entrén på psykiatrihuset vid Centralsjukhuset i Karlstad. Öppetiderna är onsdagar kl Alla som bemannar Förgätmigej har anknytning till den psykiatriska vården på något sätt. Många har egen erfarenhet av att vara patient, andra är närstående, en del har tidigare jobbat inom psykiatrin. Överst från vänster: Susanne Mellqvist, Helén Niklasson Särén, Mia Carlström, Maria Shiromi Einarsson, Anne-Marie Johansson, Mona Noreklint och Lotta Lagneryd 127

40 134 Elin Widmark och Helén Svensson, arbetsterapeuter inom slutenvården i Värmland

41 Högst upp i psykiatrihuset ligger slutenvårdens arbetsterapi. Här finns en stor lokal för olika former av skapande verksamhet, ett träningskök och ett rum för fysisk aktivitet. Arbetsterapi i slutenvård Hjälper patienter att hitta tillbaks till vardagen Arbetsterapi är en rehabiliteringsprocess med fokus på personens aktivitetsförmåga och utförande, säger arbetsterapeut Elin Widmark. Vi tittar på hur personen har det här och nu och jobbar utifrån problemnivå i vardagen snarare än från patientens diagnos. Det gör arbetsterapi till ett väldigt konkret sätta att jobba på, berättar Helén Svensson, arbetsterapeut. Tränar upp förlorade förmågor Arbetsterapi inom slutenvården handlar till stor del om utredning och bedömning av patientens aktivitetsförmåga genom så kallad Aktiviteter i Dagliga Livet (ADL). Utredningen kan leda till att man påbörjar färdighetsträning med patienten. Färdighetsträning handlar om att hjälpa personen utveckla sina fysiska, psykiska och sociala förmågor, till exempel att sköta sin hygien, göra frukost och umgås med andra. En stor del av arbetet sker ute på vårdavdelningen. Människan är i grunden en aktiv och utvecklingsbar varelse och mår inte bra av att vara för inaktiv, säger Helén. För många patienter handlar det om att hitta en balans mellan aktivitet och vila. För många patienter handlar det om att hitta en balans mellan aktivitet och vila. Aktivitet som behandling En och en halv timme, tre dagar i veckan, bedriver arbetsterapin även öppen verksamhet för patienter på avdelningarna. I lokalen finns material för olika sorters skapande verksamhet. För en del av patienterna finns specifika behandlingsmål uppsatta som är relaterade till deltagandet. För andra patienter kan deltagandet fungera som en form av avkoppling och ångestlindring. Arbetsterapeuterna berättar att många av patienterna som kommer hit upplever stunden här som ett andrum. Många patienter tycker att det värdefullt att komma bort från avdelningen en stund, att fokusera på något annat och prata om något annat än mediciner och sjukdomar. Det är även ett bra tillfälle att se patienterna i en annan miljö än avdelningen och till exempel se hur de fungerar i grupp, förklarar de. Många patienter som mår dåligt kan tycka att det är svårt och jobbigt att umgås med andra. En del vill inte komma för långt ifrån avdelningen för att de är rädda att få en ångestattack. Då finns möjlighet att få individuell arbetsterapi en eller flera gånger innan man deltar i gruppen. Efter en stund kan de komma igång med någon aktivitet och bli så fokuserade att de glömmer tid och rum. Ibland kan man se en förbättring i hur de mår direkt efter ett grupptillfälle, berättar Helén och Elin. Rehabilitering efter vårdtiden En viktig del i arbetet är att delta i den sociala planeringen inför utskrivning för att tillgodose eventuella behov av fortsatt rehabilitering efter vårdtiden. Det innebär ett samarbete med socialpedagoger och vårdpersonal där arbetsterapeuterna även deltar vid vårdplaneringar. Vid behov kan slutenvårdens arbetsterapeuten remittera patienten vidare till en arbetsterapeut i kommun eller i psykiatrisk öppenvård. 135

42 140

43 Den som begått brott under inverkan av en allvarlig psykisk störning kan, enligt svensk lag, inte dömas till fängelse. Istället kan domstolen besluta att man överlämnas till rättspsykiatrisk vård. Rättspsykiatrisk vård 141

44 Den rättspsykiatriska vården har dubbla uppdrag. Dels att ge god vård, rehabilitering och habilitering till patienter som är dömda till vård, dels att säkerställa det nödvändiga samhällsskyddet. Dessa förutsättningar gör arbetet inom den rättspsykiatriska vården till en utmaning på många sätt. Medarbetarna är vår styrka. De har en svår och utmanande uppgift; att ge vård där man ser människan bakom brottet. Med dubbla uppdrag Inom rättspsykiatrisk vård måste miljö och behandling garantera samhällsskydd samtidigt som man tar hänsyn till patientens integritet och värdighet. Därför ställs höga krav på professionalitet, kunskap och personlig lämplighet hos medarbetarna, förklarar Karin Haster, verksamhetschef vid rättspsykiatrin i Värmland. Medarbetarna är vår styrka. De har en svår och utmanande uppgift; att ge vård där man ser människan bakom brottet, säger Karin Det tuffaste med jobbet är att lyckas motivera patienterna att delta i sin egen vård och inge dem hopp, säger Sarah Mossfeldt, sjuksköterska inom rättspsykiatrin. Ibland kan det kännas tungt när en patient som man sett utvecklas och göra framsteg plötsligt tappar hopp och motivation. Med ens är allt tillbaka på noll. Då gäller det att ha tålamod och vara professionell och börja om igen, berättar Sarah. Bygga förtroendefulla behandlingsrelationer Alla vårdinsatser går ut på att patienterna ska klara av ett liv ute i samhället och inte återfalla i brottslighet. Stort fokus läggs på rehabilitering och habilitering och att patienten ska få struktur på tillvaron. Vårdtiderna är ofta långa. Den genomsnittliga vårdtiden i Värmland är cirka 4,5 år. Det ger goda förutsättningar för att bygga förtroendefulla behandlingsrelationer, säger Sarah. Det är också det som gör jobbet intressant och givande. Man lär känna patienterna väl och har möjlighet att följa deras utveckling. Att rättspsykiatrin är en bra arbetsplats tycker de anställda bekräftas av att många har jobbat länge inom verksamheten. Jag började som sommarvikarie och har jobbat här i 46 år nu, säger Sören Larsson, avdelningschef. Vi har en väldigt god stämning och en bra sammanhållning bland personalen. Det bidrar till att man trivs med att arbeta här. 142

45 Karin Haster, verksamhetschef inom rättspsykiatrin i Värmland och Heini Nillson, chefssekreterare vid rättspsykiatrin i Värmland 143

46 Birgittas dotter är psykiskt sjuk och dömd till rättspsykiatrisk vård. Det har inneburit enorma påfrestningar för henne och förändrat hennes liv. Idag upplever Birgitta äntligen att hon ges det stöd som hon så länge efterfrågat, men vägen dit har varit mödosam. Att vara anhörig Innan min dotter hamnade vid rättspsykiatrin kände jag inte att jag hade något stöd alls som anhörig, berättar Birgitta*. För två år sedan dömdes hennes dotter till rättspsykiatrisk vård efter att ha hotat en socialarbetare i samband med omhändertagandet av barnen. Som Birgitta ser det var domen delvis en lösning på många års problem mellan olika myndigheter om vem som skulle ansvara för dotterns vård. Under många år hänvisades min dotter bara fram och tillbaka mellan landstinget och kommunen. Ingen ville ta ansvaret för hennes vård som jag upplever det, tills dess att hon kom till rättspsykiatrin. Under tiden blev min dotter bara sjukare och sjukare, berättar Birgitta. * Birgitta heter egentligen något annat. 152

47 För att bearbeta hela situationen har Birgitta skrivit ner och noterat alla händelser kring dotterns vård i kronologisk ordning. Det är en rejäl pappersbunt med fyra års anteckningar som Birgitta har att visa upp. Min dotter blev psykiskt sjuk när de tog barnen ifrån henne, berättar Birgitta. Den dagen förändrades också mitt liv. Som barn hade dottern assistent och omfattades av LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) då hon vid åtta års ålder ramlat ner från en klätterställning och fått en hjärnskada. Under gymnasietiden flyttade dottern från Värmland för att studera. Där träffade hon sin man och fick två barn. Det var inte förrän många år senare när de beslutade sig för att separera som min dotter fick problem, förklarar Birgitta. Då uppstod en tvist om barnen och pappan krävde ensam vårdnad. Socialnämnden utredde ärendet och beslutade till faderns fördel. Min dotter blev psykiskt sjuk när de tog barnen ifrån henne. Den dagen förändrades också mitt liv. Hamnar i missbruk När barnen omhändertogs började hon driva omkring på dagarna utan någon sysselsättning och kom i kontakt med en kille som var alkoholist, säger Birgitta. Det var då hon började dricka. Alkohol i kombination med hjärnskadan orsakade snabbt en negativ effekt på hennes fysiska och psykiska hälsa, säger Birgitta Jag glömmer aldrig första gången hon fick ett anfall. Telefonen ringde mitt i natten. Det var från sjukhuset. Läkaren bad oss att komma genast. Vår dotter låg medvetslös och han befarade att hon kunde dö när som helst. De 50 milen vi hade att köra till sjukhuset var oändligt långa och plågsamma. Dotterns missbruk gick snart vidare till att även omfatta narkotika. Birgitta berättar att missbruket framkallade psykoser och vanföreställningar hos dottern. Ibland mådde hon så fruktansvärt dåligt att hon fick läggas in för psykiatrisk intensivvård, ibland blev hon inskriven på någon psykiatrisk slutenvårdsavdelning, Men hon fick aldrig någon kontinuerlig behandling, säger Birgitta. Maktlösheten och förtvivlan jag kände inför situationen var obeskrivlig. Maktlöshet och förtvivlan Birgitta sökte hjälp för sin dotter vid alla tänkbara instanser i samhället utan något tillfredställande resultat. Maktlösheten och förtvivlan jag kände inför situationen var obeskrivlig. När min dotter skrevs ut från vården visste jag aldrig vad hon skulle hitta på eller hamna i för sällskap. Jag var livrädd för vad som kunde hända och fruktade hela tiden att någon skulle ringa och berätta att hon var död. Till slut gick jag i väggen. Det blev bara för mycket, säger Birgitta. Jag var så förtvivlad, och mådde fruktansvärt dåligt. När beslut kom att hon dömts till rättspsykiatrisk vård var det en lättnad. Äntligen har hon fått den vård hon behöver och kommit bort från missbruket, säger Birgitta. Rättspsykiatrisk vård är en högspecialiserad vård som ges av tvärprofessionella, multikompetenta team. I teamen ingår till exempel arbetsterapeut, behandlingsassistent, kurator, psykiater, psykolog, vårdadministratör, sjuksköterska, sjukgymnast och skötare. Behandlingen kan till exempel bestå av psykologsamtal, läkemedelsbehandling, missbruk- och återfallsprevention och arbetsterapi. 153

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet PIF - Telefontillgänglighet Nacka öppenvårdsmottagning Ett arbete gjort av: Jonny Larsson, Marie Haking, Helena Ruokonen-Johansson, Lena Thörner, Karin Wohlmer Tel: 08-718 66 00 Telefontillgänglighet på

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD info@solplacering.se 060-61 55 00 BRUKSGÅRDEN KVINNOBEHANDLING Välkommen till Bruksgården HVB kvinnobehandling! Bruksgården HVB ligger beläget i Norrlands huvudstad

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

uidenpsykiatriguidenp

uidenpsykiatriguidenp sykiatriguidenpsykiatri uidenpsykiatriguidenp ykiatriguidenpsykiatrig idenpsykiatriguidenpsy iatriguidenpsykiatrigui enpsykiatriguidenpsyki Psykiatriguiden Denna broschyr är till för dig som är psykiskt

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset

Läs mer

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 1. Verksamhetens namn Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov består av följande funktioner: Länsenhet:

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

Första linjen unga, Karlstadsområdet

Första linjen unga, Karlstadsområdet Första linjen unga, Karlstadsområdet Forshaga kommun, Grums kommun, Hammarö kommun, Karlstads kommun, Kils kommun, Landstinget i Värmland För barn och unga 6-20 år Vad är första linjen för barn och unga

Läs mer

Boka en ambassadör från (H)järnkoll

Boka en ambassadör från (H)järnkoll Boka en ambassadör från (H)järnkoll Ambassadörerna har egna erfarenheter av psykisk ohälsa och berättar gärna om hur det är. Boka din egen ambassadör och slå hål på fördomar och öka dina kunskaper. Du

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen!

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder

Läs mer

Vad kan psykiatrin göra?

Vad kan psykiatrin göra? Vad kan psykiatrin göra? Kerstin Paul Överläkare i Psykiatrin Södra, Stockholms läns landsting Tidigare vid S:t Görans uppsökarteam för hemlösa Socialpsykiatriskt Forum Idéseminarium 2006-03-06 2 Vad kan

Läs mer

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Östersund. Jag sitter med i Brukarrådet för Område Psykiatri

Läs mer

BOGRUPPEN KLINISKT TEAM

BOGRUPPEN KLINISKT TEAM BOGRUPPEN KLINISKT TEAM Stärker den kliniska verksamheten och tryggar upp vårdkvalitén Det kliniska teamet arbetar idag som ett självständigt team inom Bogruppen och handleder/utbildar personal med traumaperspektiv

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Plats Landstingshuset Karlstad, torsdagen den 4 september kl. 09.00 12.00. Marianne Utterdahl (SIV), ej närvarande 56-57 ordförande

Plats Landstingshuset Karlstad, torsdagen den 4 september kl. 09.00 12.00. Marianne Utterdahl (SIV), ej närvarande 56-57 ordförande Protokoll 1 (5) Primärvårds- och psykiatriutskottet Elisabeth E Jangehammar 2014-09-04 LK/140042 Plats Landstingshuset Karlstad, torsdagen den 4 september kl. 09.00 12.00 Beslutande Ersättare I tjänsten

Läs mer

Handlingsplan Vård- och stödsamordning

Handlingsplan Vård- och stödsamordning Handlingsplan Vård- och stödsamordning Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott Frances Hagelbäck Hansson Bakgrund 1998 2004 omfattande utredning om rättspsykiatri

Läs mer

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 ADHD coaching Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 Hur stöttar vi personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) i deras vardag? Lasse utgår ifrån en coaching baserad modell som bygger på

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Om psykiska sjukdomar

Om psykiska sjukdomar Om psykiska sjukdomar Psykiska sjukdomar gör så att sättet att tänka och känna förändras och man upplever saker annorlunda än när man mår bra. Den som blir sjuk förändras i sitt sätt att vara. Man kan

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Ansiktet bakom masken

Ansiktet bakom masken Ansiktet bakom masken - om att vara borderline En berättelse byggd på dagboksanteckningar och egna erfarenheter Jouanita Törnström 1 Första utgåvan gavs ut av Mareld AB, 2004 Artikelnummer: 9188872580

Läs mer

Inbjudan till kurser. Kurs 4

Inbjudan till kurser. Kurs 4 Inbjudan till kurser Läkekonst för multisjuka och kroniskt sjuka patienter Fyra kurser om empati och engagemang i patienter med flera diagnoser eller långvarig sjukdom Kurserna vänder sig till läkare och

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet April 2015 Om oss Anorexi-Bulimiverksamheten Anorexi-Bulimiverksamheten vid Drottning Silvias Barn-och Ungdomssjukhus består av tre enheter. Förutom dagvårdsavdelningen

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar Ätstörningar Ute Attermeyer Överläkare Centrum för Ätstörningar (Ha du själv någon tänkt att du borde träna mer? äter nyttigare? är missnöjd med din kropp?) Hela livet kretsar kring mat, träning och

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum. För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum. För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010 Kompetensutveckling på För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010 Hej och varmt välkomna till! Vi hoppas och tror att denna föreläsningsserie ska upplevas som mycket givande för dig och dina kollegor.

Läs mer

INFORMATIONSGUIDE. Telefonnummer och adresser för dig med psykisk ohälsa

INFORMATIONSGUIDE. Telefonnummer och adresser för dig med psykisk ohälsa VK300S v1.0 040416, Informationsguide psykiatrin INFORMATIONSGUIDE 1 (10) Telefonnummer och adresser för dig med psykisk ohälsa Denna information är till för dig som har ett psykiskt funktionshinder och

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

Möt andra. som är i samma situation som du. Vårdguiden.se 08-320 100

Möt andra. som är i samma situation som du. Vårdguiden.se 08-320 100 Möt andra som är i samma situation som du Vårdguiden.se 08-320 100 Vi finns här för dig Du är inte ensam. Vi är många som någon gång i livet hamnar i en situation där vi behöver vård eller behandling för

Läs mer

Psykiatrin i sydväst svarar!

Psykiatrin i sydväst svarar! Psykiatrin i sydväst svarar! Slutrapport från utvecklingsarbete för ökad telefontillgänglighet maj 27 Team sydväst bestod av: Kontaktperson: Catharina Mattsson, enhetschef Älvsjö, tel: 8/578 38 95 mail:

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Psykiatriska kliniken NLN, KSK

Kvalitetsbokslut 2014. Psykiatriska kliniken NLN, KSK Kvalitetsbokslut 2014 Psykiatriska kliniken NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet...

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum!

Välkommen till Rehabcentrum! Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

!"#$%&'($%)*$+)(#,-.+"-"/0.$+1%$)

!#$%&'($%)*$+)(#,-.+-/0.$+1%$) !"#$&#(#)*(+,-)$*./0)*)(*),,-1*&+231*4/0*##**04)54#.10/6#,.7480231*&+9#*1)#,1*:,)07,+**),,$+6$,)$*/5&4#60.)-#0);,1(140#9&1*12541*108012?8;)6601**:#9#*1)#,/5&16:#

Läs mer

Forskning pågår: Risk- och skyddsfaktorer. Närståendeinsatser

Forskning pågår: Risk- och skyddsfaktorer. Närståendeinsatser Forskning pågår: Risk- och skyddsfaktorer & Närståendeinsatser Tatja Hirvikoski Med dr, psykolog, specialist i neuropsykologi, KIND, Karolinska Institutet & FoUU-chef för Habilitering&Hälsa, Stockholm

Läs mer

Stegen framåt! Case Managment. Jeanette Andersson

Stegen framåt! Case Managment. Jeanette Andersson Stegen framåt! Case Managment Jeanette Andersson 1 Stegen framåt! Copyright 2012, Jeanette Andersson Ansvarig utgivare: Stegen framåt Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-2436-7 2 Innehåll Förord...

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 42, Division psykiatri, Rättspsykiatriska enheten, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2014

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2014 Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2014 Verksamhetsområde: Psykiatripartners Resurs AB blev under våren 2013 ett fristående företag som ägs av ledningen för verksamheterna. Psykiatripartners

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Föreningar för dig som har erfarenhet av psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning.

Föreningar för dig som har erfarenhet av psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning. På din sida Föreningar för dig som har erfarenhet av psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning. Information och kontaktuppgifter för patienter, närstående och medarbetare. Plats för egna anteckningar

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Psykiatri 2 Samhällsbaserad psykiatri

Psykiatri 2 Samhällsbaserad psykiatri Psykiatri 2 Samhällsbaserad psykiatri Studiehandledning:Psykiatri2/Samhällsbaserad KOMVUX, Period 2, VT 2014 Stadsmissionens skola, Stockholm Lärare: Malin Eriksson: eriksonmalin@hotmail.com: malin.urkund.smg@analys.urkund.se

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport PTSD. Posttraumatiskt stressyndrom

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport PTSD. Posttraumatiskt stressyndrom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport PTSD Posttraumatiskt stressyndrom Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maj 2012 PTSD, Post Traumatic Stress Disorder Inledning PTSD är ett tillstånd

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Utbildningar hösten 2013

Utbildningar hösten 2013 Utbildningar hösten 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VÅRA UTBILDNINGAR...3 ASSISTENTUTBILDNING...4 Stockholm 5/11, Göteborg 17/9 ARBETSLEDARUTBILDNING...5 Stockholm 15/10, Göteborg 1/10 KONDUKTIV PEDAGOGIK 1...6

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Utbildningar våren 2014

Utbildningar våren 2014 Utbildningar våren 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VÅRA UTBILDNINGAR...3 ASSISTENTUTBILDNING...4 Stockholm 5/2 & 14/5, Göteborg 26/3 ARBETSLEDARUTBILDNING...5 Stockholm 10/4, Göteborg 15/4 KONDUKTIV PEDAGOGIK

Läs mer

Välkommen till Hospice Palliativt centrum

Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen! Ordet Hospice betyder gästfrihet, den relation som finns mellan värd och gäst. Vården ska sträva efter bästa möjliga livskvalitet med hänsyn till patientens

Läs mer