Arbeta som sjuksköterska på SÄS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbeta som sjuksköterska på SÄS"

Transkript

1 Arbeta som sjuksköterska på SÄS

2 Maria Rahl skapar trygghet för patienter med lungcancer SÄS för mig är såklart min arbetsplats, där jag tillbringar större delen av min tid. SÄS är också en plats som ger mig möjlighet att skapa värdefulla möten med patienter och anhöriga och där jag har en god gemenskap med mina kollegor. Maria Rahl ska Lungsjuksköter S 2005 Började på SÄ Maria Rahl arbetar sedan några år tillbaka som kontaktsjuksköterska för lungcancerpatienter i dagvården och har fått ta emot ett stipendium från lungcancerfonden för sina insatser, som gjort livet bättre för de som drabbas av lungcancer. Hur har dagvården utvecklats för dessa patienter? Tidigare var vi en grupp sjuksköterskor som alternerade mellan dagvården och arbete på avdelningen. Vi arbetade varsin vecka i dagvården och resten på avdelningen. Nu har dagvården utvecklats till en egen enhet med ett uttalat ansvar på en kontaktsjuksköterska, men fortfarande i samarbete med två kollegor från avdelningen som roterar de dagar som vi har behandling. Vad är skillnaden jämfört med tidigare? Den största skillnaden är att jag som kontaktsjuksköterska finns på plats på dagtid, måndag till fredag. Det är en tydlig kontaktväg in i och genom vården för patienter och anhöriga, vilket även ger en bättre kontinuitet. Patienterna kommer till oss när de har fått sin diagnos och ska påbörja sin cellgiftsbehandling. De möter en och samma person som lär känna dem och deras sjukdomsbild och blir ett bra stöd i dialogen kring sjukdom och behandling. Det har också blivit en bättre kontinuitet i samordningen med andra enheter inom och utanför sjukhuset, som exempelvis strålbehandling, dietister, kommunsjuksköterskor och vårdcentraler. Vad gör du i din roll? Vissa dagar i veckan har vi behandlingsdagar. Då kommer patienterna hit för att huvudsakligen få cytostatikabehandling eller blodtransfusioner. Under dessa dagar är vi alltid två sjuksköterskor som hjälps åt. Inför en cytostatikabehandling träffar de allra flesta patienter en lungläkare. Dessa besök ligger också på dagvården och sker dagarna före behandlingarna. Den tid som är över går åt till telefonrådgivning och till att fungera som en samordnare för att hjälpa patienterna att få kontakt med den specialist de är i behov av på andra enheter. Vad betyder detta för patienter med lungcancer? Det betyder mycket både för patienter och anhöriga. En fast kontaktpunkt både under själva behandlingsperioden och efteråt gör att patienterna upplever en trygghet. De vet vart de kan vända sig med sina frågor, funderingar och sin oro. Vi känner ju till deras bakgrund och sjukdomsbild. De kan även höra av sig när behandlingen är avslutad för att bland annat få hjälp med recept och återbesökstider. Vi får mycket uppskattning för vårt arbete och vet att det betyder mycket för både patienter och anhöriga. Men arbetet betyder även mycket för mig. På vilket sätt? Jag får vara delaktig under en svår tid i en människas liv och trots den situation som patienter och anhöriga befinner sig i uppstår mycket skratt och många oförglömliga möten. Jag trivs väldigt bra och känner att jag har världens bästa jobb.

3 Marie-Louise Feldt hjälper otrygga barn att övervinna rädslan inför operation SÄS för mig är ett mindre sjukhus med stor kompetens. En varm stämning och goda relationer till kollegor på andra enheter. Men dagens pressade arbetssituation gör tyvärr att vi inte alltid kan utveckla arbetet som vi skulle önska. Marie-Louise Feldt har tillsammans med sitt team, Karen Liljestrand och Anders Boden, utvecklat en metod för att hjälpa mycket otrygga barn, framför allt tandbarn, att övervinna sin rädsla inför narkos och operation. Ni kallar det för inskolning. Hur går det till? Den innebär i korthet att barn och ungdomar kommer på besök på dagkirurgin någon vecka inför operation för att träffa teamet och få veta vad som kommer att hända och hur det ser ut på avdelningen. Ju räddare och otryggare barn, desto viktigare är det med enkel information och fasta hållpunkter till barnen och deras föräldrar. På så sätt skapas en trygghet som både barnen, familjen och personalen vinner mycket på. Efter samtal med föräldrarna bokar vi tid för besök här på dagkirurgin, då vi pratar om vad som ska hända vid operationen, från inskrivning till att man går hem. Som stöd har vi tagit fram en broschyr med mycket bilder och anpassat språk. Vi pratar om vilka gosedjur, böcker eller annat de vill ta med och vilka kläder de ska ha på sig - allt som kan skapa trygghet. Barnet kan då redan dagen före ta fram det som ska med och till och med känna en viss förväntan och spänning. Vi visar avdelningen och barnen får bland annat välja färg på andningsmasken de kommer att ha vid sövningen. Föräldrarna får samma information som barnen det är inte sällan så att även de är oroliga. Trygga föräldrar skapar omedvetet trygghet hos sina barn. Vad är bakgrunden till detta? Skräckslagna och ångestfyllda barn och ungdomar går ibland inte ens att behandla, det hände att vi på plats fick skjuta upp narkosen då det blev för traumatiskt. Jag såg en stor förbättringspotential och sökte i litteratur och gjorde studiebesök för att få influenser. Nu har vi arbetat så här i ungefär fem år. Vårt arbetssätt är det enda i Sverige av det här slaget för just tandbarn och Marie-Louise Feldt Narkossjuksköterska Började på SÄS 1983 även gynnsamt för barn och ungdomar med mentalt handikapp. Kan du ge något exempel på när metoden har varit framgångsrik? Det finns hur många som helst! Vi hade en tonårskille som hade ett flertal dåliga tänder och som var livrädd för allt vad tandvård hette. Han hade stått utanför dörren till pedodontin flera gånger men inte förmått sig att gå in. Efter inskolningen gick operationen hur bra som helst och nu klarar han att behandlas av tandläkare utan narkos. Vad har det här arbetssättet betytt för verksamheten och barnen? Framförallt ger det trygga och lugna barn. Det leder till mindre tvärstopp och avbokade operationer i sista minuten och förstås ett bättre flöde. Också personalens energi, lugn och trygghet ökar. Vi får ett säkrare sätt att söva och ett bättre uppvaknande. Vi har kunnat minimera mängderna av starka lugnande medel som kan ge minnesluckor. För upplevelsen i sin helhet är det viktigt att minnas efteråt vad man varit med om och få prata om det. På lång sikt får vi patienter som kommer att våga möta vården bättre. Det är en obetalbar vinst när man lyckats vända en traumatisk situation till något positivt och veta att barnen mår bra och växer i självförtroende och trygghet. Jag önskar att vi hade resurser att ta hand om fler på det här sättet. Behovet finns.

4 Lisbeth Grahn värnar vårdbehoven hos nyfödda och deras föräldrar För mig är SÄS min arbetsplats sedan väldigt länge. Här har jag haft förmånen att få träffa många människor, både kollegor och patienter, som berikat mitt liv, samtidigt som jag fått vara med om den utveckling som skett inom förlossnings- och BB-vården. Lisbeth Grahn Barnmorska Började på SÄS 1971 Lisbeth Grahn arbetar som barnmorska på BB och på amningsmottagningen. Hon har lång erfarenhet och stor kunskap när det gäller första levnadsveckan, anknytning mellan mor och barn samt amning, vilket bidragit till att utveckla BB-vården på SÄS. - Den här patientgruppen ligger mig så ofantligt varmt om hjärtat. Jag har i alla år varit deras advokat och kämpat för att värna deras vårdbehov den första tiden efter förlossningen. När barnet är fött är den medicinskt avancerade vården avklarad och vården därefter har inte alltid ansetts lika viktig. Det finns så mycket forskning som stödjer en god och trygg anknytning mellan föräldrar och barn. Det är viktigt för den psykiska hälsan hela livet, vilket visar betydelsen av vårt uppdrag. På vilket sätt har BB-vården utvecklats? Den har utvecklats väldigt mycket. När jag började sågs barnet som ett paket, som vi kort sagt byltade ihop efter förlossningen. Då hade vi varken kunskap om eller förstått vikten av barnets egen kompetens och behov samt betydelsen av närhet. Det fanns ingen följsamhet till barnet utan vi utgick från att det behövde mat var fjärde timme och papporna var ju inte delaktiga på samma sätt som idag. Hur är det idag? Nu utgår vi från barnets egen kompetens och behov och stöttar anknytningen till föräldrarna. Det kan till exempel handla om barnets kompetens att själv kunna ta sig till bröstet och suga. Det finns forskningsstudier som visar att det triggar amningsreflexen och vi stöttar det genom att lägga barnet på mammans bröst och låta det få tid att själv söka sig till och ta bröstet. Idag är det också en självklarhet att papporna är med och är delaktiga. En stor fördel är också att vi numera har enkelrum, vilket gör att de har större möjligheter att vara kvar med sin familj efter förlossningen och därigenom bli mer delaktiga. Hur arbetar ni när det gäller amning? Vi ska både stötta dem som väljer att amma och inte amma. I de enkätundersökningar som blivande mammor får fylla i inför förlossningen framkommer att 98 procent planerar att amma sitt barn. Men statistik visar att färre, cirka 83 procent, helammar sitt barn en vecka efter förlossningen. Det kan exempelvis bero på att barnet har svårt att ta bröstet eller att mamman fått sår på sina bröst. Amningen är en skör process i början och de första två veckorna är avgörande för en lyckad amning, därför behövs mycket stöd och tillgång till kvalificerad personal. Där är vår amningsmottagning oerhört viktig. Vi hjälper också de som inte ammar med praktiska råd kring flaskmatning. Vad har du haft för del i denna utveckling? Jag har lagt ner mycket tid på att skaffa mer kunskap och dela med mig av den till mina kollegor. På detta sätt har kunskapen förhoppningsvis kommit barn och föräldrar till del. Jag har också varit ansvarig för att uppdatera våra riktlinjer när det gäller amningsdelen. Därför har det varit viktigt att hela tiden ha koll på nya rön och ta del av andras erfarenheter. Jag är också oerhört tacksam för alla människor som jag fått möta och jag har lärt mig oerhört mycket i alla möten. För varje enskild familj är det en unik händelse att få barn, något som sker en eller kanske ett par gånger i livet, även om det är vardagsmat för oss. Det är viktigt att vi tänker på det i alla situationer. Vårt agerande och bemötande berör på djupet.

5 Camilla Häger nyckelperson i vården av barn med cancer För mig är SÄS en arbetsplats där jag stortrivs. Jag har ett jobb som jag tycker mycket om att gå till och fina arbetskollegor. Det är också ett lagom stort sjukhus för att vården ska kunna bli nära och personlig och jag upplever att vi har ett bra samarbete och förståelse mellan olika enheter. Camilla Häger arbetar som barnsjuksköterska och är specialiserad inom barnonkologi. Hon var en av de första sjuksköterskorna i landet att genomgå en ny specialistutbildning inom barnonkologi och är en nyckelperson i det team som arbetar med att utveckla och förbättra barncancervården på SÄS. När visste du att du ville jobba med detta? När jag vidareutbildade mig till barnsjuksköterska gjorde jag min praktik på en av barnavdelningarna och jag kände redan då att jag ville jobba med denna patientgrupp. Vi kommer väldigt nära barnen och deras föräldrar och får följa dem under lång tid. Vi kan ha barn som har haft det jättetufft under behandlingstiden, men som sedan fungerar som vilket annat barn som helst och går i skolan, utvecklas och har det bra. Det är värdefullt att se att de insatser och behandlingar vi ger fungerar. Vad har utbildningen inom barnonkologi betytt för dig i arbetet? Det har betytt oerhört mycket och gjort att jag känner en helt annan trygghet och självsäkerhet i det jag gör och säger. Föreläsarna var några av landets främsta läkare inom barnonkologins olika områden och utbildningen gav mig en bred teoretisk kunskap. Kombinationen av kunskap och erfarenhet är viktig, eftersom cancervården utvecklats mycket och kräver en allt mer kvalificerad vård. Vi ger mycket tuffare och intensivare behandlingar idag, vilket gör att man måste vara noggrann och veta exakt vilka doser som ska ges. Barnen får även fler biverkningar, som exempelvis svåra infektioner, skelettsmärtor och aptitlöshet, och då är det viktigt att förstå varför och kunna hantera dem. Beskriv kort hur ni har utvecklat barncancervården under dessa år? Vi har utvecklat ett välfungerande onkologteam, som består av många olika specialister. Det finns ingen ensam profession som kan ta hand om den komplexa Camilla Häger Barnsjuksköterska Började på SÄS 1995 fysiska och psykosociala situation som dessa barn och familjer befinner sig i. I teamet ingår läkare, sjuksköterska, barnsjuksköterska, kurator, psykolog, lekterapeut, dietist, sjukgymnast, sjukhuslärare, barntandläkare och sjukhuspräst. Genom att alla bidrar utifrån sin kompetens får vi en helhetssyn och kan tillgodose alla behov hos barnet och dess familj. Förutom behandlingar, provtagningar och kontroller kan det exempelvis handla om samtal kring situationen med en psykolog och samtal om kost och näring med en dietist. Vi har även utvecklat hemsjukvården, som engageras i ett tidigt skede, för att barnet och familjen ska kunna vara hemma i så stor utsträckning som möjligt under den långa behandlingstiden. Vi ger fortlöpande information till familjerna så att de kan ta hand om sitt barn på bästa sätt. Vad har detta lett fram till för patienterna? Det har framförallt lett till en bättre vård och att vi kan tillgodose alla behov hos barnen och deras föräldrar på ett bättre sätt. Vi har också skapat en kontinuitet genom att barnen och deras familjer under hela behandlingstiden träffar samma personal, som vet vilka de är och känner till deras bakgrund. Det skapar en enorm trygghet. Vi har också en hög tillgänglighet och en god kvalitet på omvårdnaden, vilket hjälper barnen och deras familjer att hantera sjukdomen och behandlingstiden hos oss. De senaste årtiondena har överlevnaden ökat och idag överlever 3 av 4 barn sin cancer. Det beror framförallt på att vi ger mer intensiva behandlingar, att omhändertagandet förbättrats och att vi kan ta hand om svåra biverkningar med stödjande behandlingar, som exempelvis transfusioner, infektions- och smärtbehandlingar.

6 Malin Bark stöttar och lindrar i livets slutskede SÄS för mig är en arbetsplats med fantastiska kollegor som ger allt för att andra människor och deras familjer ska må bättre. Malin Bark Sjuksköterska Började på SÄS 2002 Malin Bark är sjuksköterska i det palliativa teamet på SÄS i Skene. Teamet har funnits sedan november 1997 och består av sjuksköterska, läkare, kurator samt sjukhuspräst. I samråd med patienten kopplas teamet in när sjukdomen inte längre är möjlig att bota och ger symtom som påverkar patient och närstående. Teamets främsta uppgift är då att hjälpa patienten så att slutskedet av livet blir så bra som möjligt och att patienten vågar leva sitt liv den tid som är kvar. Det kan handla om att genom samtal och medicinering lindra till exempel smärta, ångest eller illamående. Teamet samarbetar nära patienten och lägger mycket tid på det första samtalet för att verkligen lära känna och bygga en relation till människan bakom diagnosen. Det skapar trygghet och är nödvändigt för att förstå hur de på bästa sätt ska kunna hjälpa och stötta patienten och närstående. Hur har du arbetat med att utveckla teamet? Många av våra patienter vill vårdas hemma så mycket som möjligt, samtidigt måste sjukhuset ha tillgängliga vårdplatser direkt vid behov, eftersom den här patientgruppen inte kan vänta på exempelvis avancerad smärtlindring. Vi har lyckats med att skapa ett bra samarbete mellan oss i teamet, avdelningen på sjukhuset och kommunens hemsjukvård. Sjuksköterskor i kommunen kan till exempel kontakta avdelningen dygnet runt för råd och stöttning. När de inte har resurser att ge nödvändig vård kan patienten komma in till vårdavdelningen dygnet runt, året runt. Patienten kommer då in via öppen retur och får ett snabbt omhändertagande och sjuksköterskan har ett antal PM som hjälp innan läkaren kommer för inskrivning. Det är också viktigt att medicinlistor och journalanteckningar är uppdaterade och i ordning för att sjuksköterskan snabbt ska kunna hjälpa patienten på bästa sätt. En viktig faktor som ligger bakom utvecklingen av organisationen är att vi inom teamet hela tiden omvärldsbevakar och håller oss uppdaterade inom den senaste forskningen. Jag försöker driva att vi några gånger om året deltar i konferenser och utbildningar och ser till att vi åker iväg och träffar kollegor runt om i landet för att utbyta erfarenheter. På så sätt kan vi ta del av arbetssätt som varit framgångsrika inom liknande verksamheter och samtidigt undvika misstag. Vi har även ett ansvar att sprida vår kompetens internt på sjukhuset, eftersom palliativ vård sker på många enheter. Det gör vi bland annat genom att diskutera och föreläsa på APT. Vi i teamet stöttar även hemsjukvården med kompetens, bland annat genom utbildningar och föreläsningar. Vad ser du för positiva effekter av det här? Genom att vi utbildar och stöttar personalen i kommunens hemsjukvård kan vi i större utsträckning möta patientens önskemål om vård i hemmet. Vi har i teamet blivit duktiga på att ställa rätt frågor för att tidigt upptäcka patientens och närståendes behov. Det är inte självklart att smärtlindring ska ske genom medicinering utan det kan även handla stöttning genom samtal om vad som ska hända familj och vänner efter patientens död. Även närstående behöver stöd för att klara av tillvaron i denna situation. Varför arbetar du med detta? Det är ett privilegium att få vara med och hjälpa en familj som befinner sig i kaos till att få en så bra tid som möjligt. Drivkraften för mig är att kunna ge en så god vård som möjligt.

7 Lars Berg företräder diabetesvården i vetenskapligt råd SÄS för mig är en trygg och bra arbetsplats med bra arbetskamrater och en klinikledning som fungerar väl. Lars Berg arbetar som sjuksköterska på diabetesmottagningen och är också expert i Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverkets, TLV:s, vetenskapliga råd. Han är en av rådets nio experter, fem läkare och fyra sjuksköterskor, med olika specialistkompetenser inom exempelvis medicin, onkologi och psykiatri. Vad innebär det att vara expert i detta råd? TLV är en statlig myndighet som granskar och tar beslut om vilka läkemedel eller hjälpmedel som ska ingå i högkostnadsskydden. Jag sitter med som expert inom diabetesvården och får granska och värdera nya produkter på marknaden. Vill myndigheten till exempel kontrollera en ny blodsockersticka eller insulinpump tar de kontakt med mig. Då får jag värdera de studier som gjorts av produkten och testa hur den fungerar för att se vad den har för fördelar jämfört med övriga produkter som ingår i förmånssystemet. Uppdragen tar olika lång tid. Ibland räcker det med ett mejlsvar och vid andra tillfällen kan ett ärende ta många timmar. Hur vanligt är det att en sjuksköterska sitter med i ett sådant råd? Fram tills nu har det, förutom jag som sjuksköterska, bara varit läkare som haft expertuppdrag åt myndigheten. Men i rådet ingår förutom fem läkare även fyra sjuksköterskor, vilket jag tycker är bra. Vi som är sjuksköterskor har ofta en större kunskap om hjälpmedel i förhållande till läkare. Vad betyder det för dig att vara med i detta sammanhang? Det känns att man kan påverka på ett bra sätt för att vi ska få de bästa produkterna för våra patienter till en rimlig kostnad. Vi vill ju inte bara ha produkter för att de är billiga, de ska också göra största möjliga nytta för patienten. Lars Berg Diabetessjuksköterska Började på SÄS 1989 Vad kan du bidra med? Jag är en nyfiken person som är väldigt intresserad av att söka nya lösningar och se nya möjligheter. Jag läser mycket litteratur och nya rön kring diabetesvården och försöker vara uppdaterad. Jag brukar testa alla produkter på mig själv för att kunna göra rättvisa och riktiga bedömningar, vilket är bra kunskap att ha i kontakten med patienterna. Det handlar ju om att skapa motivation hos patienten så att han eller hon kan ta hand om sin sjukdom och må väl och det är stimulerande när man ser att det ger resultat. Vad betyder det för SÄS att ha medarbetare i dessa sammanhang? Jag ser bara positiva saker med det, ett sätt att visa att vi är framåt. Jag får ofta höra att SÄS är ett sjukhus som inte står stilla i gamla hjulspår utan jobbar aktivt med nya idéer. Ett exempel på det är ett projekt vi jobbar med där patienter får möjlighet att under åtta veckor använda en mätare för kontinuerlig glukosmätning. Mätaren hjälper våra patienter att hela tiden ha koll på sin blodsockernivå. Den gör att patienterna får en bättre kunskap om hur de ska handskas med sin diabetes, vilket minskar risken för komplikationer. Att vi har en bra process för diabetes med en engagerad och driven processägare har också bidragit till att vi gjort framsteg i vårt arbete på mottagningen och kunnat utveckla diabetesvården.

8 Eva-Britt Wüstenhagen lotsar blivande sjuksköterskor in i yrket tenhagen Eva-Britt Wüs dare Huvudhandle S 1984 Började på SÄ Utbildningsvårdavdelningen på ortopedkliniken är en av sjukhusets fyra utbildningsvårdavdelningar och varje termin genomför cirka 75 studenter sin kliniska slutexamination här under tre veckor. Examinationen innebär att studenterna arbetar självständigt med patienterna, men under trygga former med stöttning av handledare. Eva-Britt Wüstenhagen, sjuksköterska och huvudhandledare på ortopedkliniken, har lagt upp dessa veckor tillsammans med avdelningens handledare på ett mycket bra sätt. Utvärderingar som genomförs kontinuerligt visar att studenterna är mycket nöjda. Hur har du arbetat med examinationen? När studenterna genomför examinationen arbetar de först kliniskt med patienter under fem dagar och sedan bedöms de med hjälp av ett bedömningsverktyg under fem dagar. Handledarna tittar då bland annat på studenternas kliniska kompetens, kommunikationen med patienter och personal samt mötet med patienten. Cirka hälften av alla sjuksköterskeutbildningar vid högskolorna i landet har en nationell klinisk slutexamination där en sjuksköterska enbart arbetar med att bedöma varje student under fyra timmar. När önskemålet om en klinisk slutexamination kom från Högskolan i Borås, insåg vi att sjukhuset inte hade möjlighet att frigöra så mycket resurser som den nationella modellen innebär. Tillsammans med personal från Högskolan har jag utarbetat en annan modell, där ansvarig sjukskö- SÄS för mig är en arbetsplats som jag ofta lämnar med ett gott humör. terska på avdelningen bedömer två till fyra studenter under fem dagar. Varje student ansvarar för två patienter och genom att lärande, bedömning och vårdande sker samtidigt krävs inga extra resurser för att utföra själva bedömningen. Hur har arbetet genomförts? I början av 2009 kom ett önskemål från Högskolan om att införa klinisk slutexamination. Med hjälp av bland annat Socialstyrelsens kompetensbeskrivning, och Högskolans utbildningsplan utformade vi modellen för examinationen och bedömningsverktyget för att säkerställa studenternas kliniska kompetens. Hösten 2009 genomfördes en pilot och sedan våren 2010 genomför vi examinationen varje termin. Vad ser du för resultat? Jag upplever att vår modell har en högre kvalitet än den nationella, eftersom fler situationer kan uppstå när bedömningen sker under fem dagar. På så sätt blir den mer heltäckande. Jag och de handledare som arbetar med den kliniska slutexaminationen känner ett stort ansvar eftersom detta är studenternas sista moment innan de blir sjuksköterskor. Det är ett stort stöd att ha ett strukturerat verktyg som underlättar handledningen och bedömningen. Kan vi erbjuda en bra utbildning som ger kompetenta sjuksköterskor resulterar det även i god vård för patienterna. Vilken är din reflektion kring insatsen? Vi har ett väldigt gott samarbete med Högskolan i Borås. Handledarna på avdelningen är fantastiska som gör ett stort och intensivt arbete med så många studenter. Studenterna själva säger att de får en jättebra handledning och det känns väldigt bra att kunna skicka med studenterna ett ökat självförtroende ut i arbetslivet.

9 Ingrid Andersson HIV-patienter är hennes stora intresse SÄS är en trivsam arbetsplats för mig. Efter stora förändringar genom åren upplever jag nu en större tydlighet och klarare målsättning i förändringsarbetet. Jag går fortfarande till jobbet med glädje. Ingrid Andersson är sjuksköterska och arbetar till viss del med sårvård för diabetespatienter, men framförallt med HIV-patienter på infektionsmottagningen. I vården av dessa patienter används kvalitetsregistret Inf Care HIV, som inte bara redovisar mätvärden utan även patientens syn på sin vård och behandling. Hur fungerar registret? I registret finns alla våra omkring 70 HIV-patienter registrerade. Vi lägger till exempel in mätvärden för immunförsvar och virusnivåer. Sedan ett år tillbaka finns även resultaten av en hälsoenkät, ett slags skattningsformulär, som patienterna får fylla i en gång om året. SÄS var ett av de första sjukhusen utanför de stora universitetssjukhusen att föra in detta i vården. I enkäten får patienterna bland annat bedöma sin kroppsliga och psykiska hälsa, sitt sexualliv samt biverkningar av mediciner och missade doser, men också i hur hög grad de upplever delaktighet i vården. Vad betyder användningen av detta register? Vi kan få ut mycket statistik, som kan ligga till grund för diskussion och behandling, som till exempel hur många patienter som ligger inom ramen för behandlingsmålet och att prover är tagna i rätt tid. Det är en bra hjälp både för oss och för patienten att få en bild av hur han eller hon ligger till i behandlingen och hur de upplever omhändertagandet. De som behandlats i sex månader ska ha virusvärden under en viss nivå och om vi ser att värdena ligger ovanför den gränsen behöver vi fokusera mer på dem. Det ger oss stöd för att exempelvis förändra medicineringen eller prata om vikten av att ta sina mediciner i rätt doser. Vi får feedback på hur de mår på ett enkelt sätt. Ingrid Andersson Infektionssjuksköterska Började på SÄS 1973 Varför har du fastnat för denna patientgrupp? Jag har alltid tyckt att det är och har varit en utmaning att arbeta med en patientgrupp där det från början handlade mycket om existentiella frågor för relativt unga personer. Många känner fortfarande en sådan skam och skuld inför sin sjukdom. Den har ju också varit och är i viss mån fortfarande en sjukdom som saknar full acceptans i samhället och få patienter vågar vara öppna och berätta att de bär på viruset. Här spelar vi en viktig roll i att hjälpa och stötta dem i situationen. Vi arbetar i team kring varje patient och i teamet ingår läkare, kurator och sjuksköterska. Dessa patienter går ju på regelbundna kontroller hos oss under lång tid så vi får en annorlunda relation och det är jätteroligt att följa dem genom livet. Denna patientgrupp har varit mitt stora intresse, eftersom jag har varit med sedan sjukdomen kom till Borås på 80-talet. Jag upplever en oerhörd respons och bekräftelse på att det vi gör är viktigt för dem, vilket ger mig en fin arbetsglädje. De flesta är väldigt nöjda med sin vård, tack och lov, och det är också väldigt roligt. Hur ser du på att ni fick det första kvalitetspriset från Svenska Infektionsläkarföreningen för att ni är så bra på att använda er av kvalitetsregister för att höja kvaliteten i vården? Det är jätteroligt. Vi är ju en förhållandevis liten klinik och att få ett sådant pris i konkurrens med stora universitetssjukhus känns fantastiskt - man blir stolt. Vi har en mycket familjär stämning med bra samarbete och högt i tak. Det kanske spelar roll samtidigt som vi på ett enkelt sätt kan rådfråga varandra.

10 Mariana Ejander stöttar missbrukare som vill bort från opiatberoende SÄS för mig är i hög grad beroendeenheten. Under åren har den utvecklats på många sätt. Mariana Ejander Psykiatrisjuksköterska Började på SÄS 2003 Mariana Ejander har varit med och byggt upp substitutionsmottagningen på beroendeenheten inom vuxenpsykiatriska kliniken. Dit kommer personer med opiatberoende, så som opium, morfin och heroin, som vill komma ifrån sitt drogmissbruk med hjälp av läkemedel. Mottagningen hade sin första patient 2006 och har vuxit stadigt sedan dess. Nu har de ett 50-tal patienter. Hur går behandlingen till? Patienterna kommer hit varje dag för att ta sin medicin under övervakning. De lämnar urinprov två gånger i veckan och har regelbundna samtal med sin vobs, vård- och behandlingsansvarig. Vi har också återfallsprevention i form av gruppsamtal, utbildning och andra insatser under kort eller lång tid. För många pågår behandlingen livet ut eftersom själva beroendet kan vara svårt att komma ur. Vem får komma? För att få skrivas in ska det finnas ett fastställt opiatmissbruk sedan minst ett år. Man kan söka frivilligt via sjukvården, socialtjänsten eller genom att själv kontakta mottagningen. Vi har ingen kö och tycker det är väldigt viktigt att patienterna inte behöver vänta. Kravet är också att man ska ha ett eget boende i någon form. Det gäller att ställa lagom höga krav så det inte blir oöverstigligt att klara dem. Många missbrukare är väldigt ensamma och ovana vid normalt socialt liv. Hur byggde ni upp mottagningen? När jag kom till SÄS 2003 fanns substitutionsmottagningar bara i storstäderna. Eftersom jag kommer från Stockholmstrakten började jag ringa runt till olika kontakter på ställen jag arbetat tidigare för att få råd och tips. Från början var det jag och min sjuksköterskekollega Margareta Rutberg som byggde upp verksamheten, med organisationens stöd förstås. Nu är vi ovanligt stora för att vara utanför storstadsregionerna. Ryktet går att vi finns och fungerar bra och det lockar patienter också från andra håll, som Göteborg. Det vi behandlar är opiatberoende, det vill säga morfin, opium och heroin. En del av dem som kommer har bakgrund i länder som Iran och Irak och har rökt opium. För alla gäller att de är djupt nedgångna och rejält fast i sitt missbruk. Du verkar ha ett stort engagemang för beroendevård - varför? Jag brinner för den här patientgruppen. Man måste se helheten hos människan och vilja ge dem en ny chans - så många gånger det behövs. Ingen blir missbrukare frivilligt. Många av dem är i grunden kreativa människor och jag har lärt mig mycket av patienterna genom åren. Men när de är fast i beroendet går kreativiteten till att skaffa droger, och pengar. Det är fantastiskt roligt när de lyckas ta sig ur sin situation och skapa ett nytt liv. En del tar körkort, skaffar jobb, startar eget, bildar familj. Hur skulle du vilja utveckla verksamheten ytterligare? En idé är att ha substitutionsmottagningen närmare centrum i Borås. Dels för att det inte är bra att blanda missbrukare med dem som försöker komma ifrån sitt beroende, dels för att det skulle bli lättare för våra patienter att ta sig dit.

11 Ewa Törnvall Hedlund Har utvecklat mottagning för patienter med grön starr SÄS för mig är en trygg arbetsplats där jag trivs jättebra och där jag också haft möjlighet att utvecklas tillsammans med härliga kollegor. Ewa Törnvall Hedlund arbetar som ögonsjuksköterska på ögonkliniken och tar hand om patienter med glaukom (grön starr) och okulär hypertension, som kan vara ett förstadie till glaukom. I sitt team, som består av åtta sjuksköterskor, tre läkare och två sekreterare, har de utvecklat två olika mottagningsmodeller för uppföljning av dessa patientgrupper. Vad innebär det? Det nya sättet att arbeta på innebär att patienter med glaukom och patienter med okulär hypertension eller ärftlig glaukom separeras i olika flöden. Patienter med glaukom tas emot på en teammottagning, där vi som sjuksköterskor arbetar tillsammans med läkare och kan göra flera undersökningar och behandlingar vid samma besök, vilket inte är möjligt vid ett vanligt mottagningsbesök. Teamet har vid behov tillgång till både laserbehandling och synfältsundersökning. För patienter med okulär hypertension eller ärftlig glaukom har vi en ny undersökningsmetod, som kalllas synfältscreening. Med hjälp av en screeningapparat kan vi på ett snabbare sätt kontrollera om patienten har skador på synfältet. Denna undersökning går fortare att göra jämfört med en synfältsundersökning, men ger de resultat som behövs för en medicinsk bedömning. Undersökningen kan genomföras av en sjuksköterska och läkaren gör sedan sin bedömning utifrån resultatet. Ewa Törnvall Hedlund Ögonsjuksköterska Började på SÄS 1984 Vad har arbetet lett fram till? Genom att vi kan göra flera insatser vid samma tillfälle på vår teammottagning behöver patienterna inte komma hit flera gånger för olika undersökningar, vilket sparar tid för både dem och oss. Besöket tar lite längre tid än ett vanligt mottagningsbesök, men patienten får ett besked på plats och vi kan göra klart allt administrativt arbete. Det blir effektivt när vi kan göra flera saker samtidigt. När vi nu även har möjlighet att göra synfältscreeningar behöver vi inte göra långa tidskrävande synfältsundersökningar i onödan. Det sparar också tid vid läkarbesöken, när läkaren får ett färdigt underlag för bedömning. Samtidigt leder detta arbetssätt till att vi kan utveckla och höja vår kompetens inom området. Hur har ni lyckats genomföra detta? På grund av att vi har många patienter i kö har vi varit tvungna att finna nya arbetsformer. Vi har som team fått uppdrag av våra chefer att planera för hur vi ska nå produktionsmålen. Det har möjliggjort att vi jobbar tvärprofessionellt och att alla i teamet bidrar till att förbättra vården. Vi skulle inte ha kunnat genomföra detta om inte alla i teamet vågade pröva nya saker och utveckla dessa vidare. Jag tycker att det ger oerhört mycket att arbeta i team. Vad händer nu? Vi ska utveckla och förbättra mottagningarna ytterligare. Ett av våra mål är att låta ögonsjuksköterskor tolka undersökningsresultat för att kunna göra självständiga bedömningar och ge patienten besked. Blir vi fler som kan göra rätta bedömningar blir vi mer effektiva. Det är både bra för den egna arbetstillfredsställelsen och samtidigt bra för patienterna.

12 Varje dag, varje timme, varje minut gör vi skillnad i patienters liv Thomas Wallén, sjukhusdirektör Produktion Bl 1764 Fotomedia SÄS

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

Hemsjukvård i Genk, Belgien

Hemsjukvård i Genk, Belgien Hanna Eriksson Sjuksköterskeprogrammet SJSA 26 VT 2012 Hemsjukvård i Genk, Belgien Vecka 1, inledning Jag har nu gjort min första vecka här i Genk inom hemsjukvården i området Genk norra. Till att börja

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Reseberättelse från Danmark

Reseberättelse från Danmark Reseberättelse från Danmark Namn: Sara Ohlsson E-mail: sparrizzen@hotmail.com Skola: Ersta Sköndal Högskola, Instituitionen för vårdvetenskap Utbytesland, stad samt skola: Danmark, Köpenhamn, Diakonissestiftelsen

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar Diabetescoach från förälder till förälder

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden Närståendestöd kring den palliativa patienten

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga Stockholms Sjukhem Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga frågor. Om vad som är viktigt här

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

Cancerrehabilitering

Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och fysisk rehabilitering Livskvalitet att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Så här kan ett rehabiliteringsprogram

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanhanget, person, partnerskap, hälsa Andra krav på teamet. Samverkan med

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Jönköping den 6 oktober 2014 Gunilla Apell Projektledare Hälso- och sjukvårdsenheten Central förvaltning gunilla.apell@ltdalarna.se Sjukvårdens ansvar och

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans

Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans Mitt namn : Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans För den som vårdas på grund av cancer är det mycket att hålla reda på, ta till sig och försöka förstå. Vilken cancerform är det?

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Cancerrehabilitering 2012

Cancerrehabilitering 2012 Succé! Nu för andra gången! Cancerrehabilitering 2012 Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och livskvalitet Att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Hur påverkas kroppsuppfattning

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Cancer berör oss alla 2 Varför ska vi tänka på rehabilitering?

Läs mer

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/ 2014-06-02 Insulinpumpar vid diabetes och Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes SBU Alert rapporter nr 2013-03 och 2013-04 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/insulinpumpar-vid-diabetes/ http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Välkomna att föda barn i Västerås!

Välkomna att föda barn i Västerås! Välkomna att föda barn i Västerås! Praktisk information till alla blivande föräldrar i Västmanland! 2010-12-20 Graviditetsproblem före vecka 22+0 Vid problem i tidig graviditet: Före vecka 22+0 ska du

Läs mer

16 vpl Specialiserade palliativa vårdplatser Vanligaste diagnoser: cancer, neurologiska sjukdomar, hjärtsvikt, KOL

16 vpl Specialiserade palliativa vårdplatser Vanligaste diagnoser: cancer, neurologiska sjukdomar, hjärtsvikt, KOL enheter i VGR och år 2015 Uppdaterad 150922 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Högsbo - avdelning 604 Kompetenscentrum / Utvecklingsenheten för palliativ vård SU/Högsbo ASIH-team Område Väster Område Öster

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Lite bra att veta.. 1 Beskrivning av avdelningen Avdelning 12-25 har 33 vårdplatser och därtill tillkommer 3 vårdplatser på

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Område 6 Med detta informationshäfte

Läs mer

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet April 2015 Om oss Anorexi-Bulimiverksamheten Anorexi-Bulimiverksamheten vid Drottning Silvias Barn-och Ungdomssjukhus består av tre enheter. Förutom dagvårdsavdelningen

Läs mer

Barn med hivinfektion

Barn med hivinfektion Personen på bilden har inget samband med texten i broschyren. Barn med hivinfektion Information till vårdnadshavare och anhöriga Den här broschyren är riktad till vårdnadshavare och anhöriga till barn

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Sammanställning av föräldraenkät. Barnavdelningen för neurologi, 95B 2013- våren 2015

Sammanställning av föräldraenkät. Barnavdelningen för neurologi, 95B 2013- våren 2015 Sammanställning av föräldraenkät Barnavdelningen för neurologi, 95B 13- våren 15 Denna sammanställning bygger på en enkät som delas ut till föräldrar vars barn opererats för kraniosynostos på Akademiska

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Gick av stapeln i Umeå och det var runt 50 deltagare som lyssnade på mycket intressanta och bra föreläsare. Vi tackade även av Elenor Granström från

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Att göra veckans arbete under veckan Deltagare: Ing-Marie Wallgren Catarina Boqvist Ingegerd Blomqvist Göran Stjärnholm Valborg Palmgren 1 Verksamhetsområde

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Välkommen till avdelning 604

Välkommen till avdelning 604 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Geriatrik Sahlgrenska, Högsbo sjukhus Informationen ska vara en vägledning för dig under vårdtiden hos oss. Är det något du undrar över tveka inte att fråga personalen!

Läs mer

Esplanadens Hälsocentral

Esplanadens Hälsocentral Esplanadens Hälsocentral Information till Studerande Västervik 2013-02-14 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Välkommen till Esplanadens hälsocentral!... 3 Varför trivs vi så bra här?... 3 Studerande...

Läs mer

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Anna-Karin Dahl och Anki Delin Eriksson Regionalt Cancercentrum Väst och Verksamhet onkologi, SU Bakgrund Cytostatika utgör en stor

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Utbildningen är öppen för i församling anställda pastorer, präster och diakoner samt personer med annan lämplig bakgrund som på volontärbasis arbetar i församling

Läs mer

ANNIE BLIVANDE PERSONALVETARE

ANNIE BLIVANDE PERSONALVETARE ANNIE BLIVANDE PERSONALVETARE Studerar till personalvetare på Karlstads Universitet. Omvårdnadsprogrammet gav mig ett stort intresse för människor, deras beteende och relationer. Att lära sig hur man bemöter

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset

INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES Sachsska barn- och ungdomssjukhuset En del av Södersjukhuset Diabetes, vad är det? Diabetes är en relativt vanlig sjukdom, cirka 8000

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Minnesanteckningar Palliativa rådet 2013-12-04

Minnesanteckningar Palliativa rådet 2013-12-04 MINNESANTECKNINGAR Sida 1(5) Handläggare 023-77 70 59 Datum 2013-12-04 Minnesanteckningar Palliativa rådet 2013-12-04 1. Inledning Sinikka Mattola inledde mötet med att varmt välkomna alla utvalda personer

Läs mer

Vad gör vi för att nå HbA1cmålet

Vad gör vi för att nå HbA1cmålet Vad gör vi för att nå HbA1cmålet Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Centrallasarettet Växjö Annelie Ekblad Diabetessköterska Stig Edvardsson Överläkare Vilka är målen? HbA1c < 52 mmol/l God

Läs mer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Enligt Arbetsmiljöpolicyn 1 ska alla verksamheter ha ett hälsofrämjande synsätt. Det innebär att vi utgår från det friska och förstärker det. I policyn och handlingsplanen

Läs mer

Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden

Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden Tina Eriksson-Sjöö, Processledare för Hälsoskola för nyanlända, Univ. adjunkt och doktorand Hälsa och samhälle

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos Ögonmelanom 1 Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos barn. I Sverige drabbas sjuttio till åttio

Läs mer

Barn och ungdomar med hiv

Barn och ungdomar med hiv Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Onkologisk omvårdnad

Onkologisk omvårdnad Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Gå 4 betala för 3! Cancerrelaterad smärta symtomkontroll och de senaste behandlingsmetoderna! Kognitiva biverkningar av cancerbehandling Hur påverkas

Läs mer

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården De 10 först anmälda erhåller boken Perspektiv på onkologisk vård av Maria Hellbom och Bibbi Thomé. Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll

Läs mer

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Riktlinjer för njurtransplantation

Riktlinjer för njurtransplantation Riktlinjer för njurtransplantation Mål: Alla njurtransplanterade ska ha tillgång till högspecialiserad vård så att riskerna för komplikationer och för tidig död minimeras och så att förutsättningar för

Läs mer

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true Vårdförbundets 64 exempel på vad Det här livet hade kunnat räddas om vår kunskap använts fullt ut. vår kunskap kan användas till för att göra vården säker. Till exempel genom: 1 Omvårdnad Att pröva omvårdnadsåtgärder

Läs mer