Arbeta som sjuksköterska på SÄS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbeta som sjuksköterska på SÄS"

Transkript

1 Arbeta som sjuksköterska på SÄS

2 Maria Rahl skapar trygghet för patienter med lungcancer SÄS för mig är såklart min arbetsplats, där jag tillbringar större delen av min tid. SÄS är också en plats som ger mig möjlighet att skapa värdefulla möten med patienter och anhöriga och där jag har en god gemenskap med mina kollegor. Maria Rahl ska Lungsjuksköter S 2005 Började på SÄ Maria Rahl arbetar sedan några år tillbaka som kontaktsjuksköterska för lungcancerpatienter i dagvården och har fått ta emot ett stipendium från lungcancerfonden för sina insatser, som gjort livet bättre för de som drabbas av lungcancer. Hur har dagvården utvecklats för dessa patienter? Tidigare var vi en grupp sjuksköterskor som alternerade mellan dagvården och arbete på avdelningen. Vi arbetade varsin vecka i dagvården och resten på avdelningen. Nu har dagvården utvecklats till en egen enhet med ett uttalat ansvar på en kontaktsjuksköterska, men fortfarande i samarbete med två kollegor från avdelningen som roterar de dagar som vi har behandling. Vad är skillnaden jämfört med tidigare? Den största skillnaden är att jag som kontaktsjuksköterska finns på plats på dagtid, måndag till fredag. Det är en tydlig kontaktväg in i och genom vården för patienter och anhöriga, vilket även ger en bättre kontinuitet. Patienterna kommer till oss när de har fått sin diagnos och ska påbörja sin cellgiftsbehandling. De möter en och samma person som lär känna dem och deras sjukdomsbild och blir ett bra stöd i dialogen kring sjukdom och behandling. Det har också blivit en bättre kontinuitet i samordningen med andra enheter inom och utanför sjukhuset, som exempelvis strålbehandling, dietister, kommunsjuksköterskor och vårdcentraler. Vad gör du i din roll? Vissa dagar i veckan har vi behandlingsdagar. Då kommer patienterna hit för att huvudsakligen få cytostatikabehandling eller blodtransfusioner. Under dessa dagar är vi alltid två sjuksköterskor som hjälps åt. Inför en cytostatikabehandling träffar de allra flesta patienter en lungläkare. Dessa besök ligger också på dagvården och sker dagarna före behandlingarna. Den tid som är över går åt till telefonrådgivning och till att fungera som en samordnare för att hjälpa patienterna att få kontakt med den specialist de är i behov av på andra enheter. Vad betyder detta för patienter med lungcancer? Det betyder mycket både för patienter och anhöriga. En fast kontaktpunkt både under själva behandlingsperioden och efteråt gör att patienterna upplever en trygghet. De vet vart de kan vända sig med sina frågor, funderingar och sin oro. Vi känner ju till deras bakgrund och sjukdomsbild. De kan även höra av sig när behandlingen är avslutad för att bland annat få hjälp med recept och återbesökstider. Vi får mycket uppskattning för vårt arbete och vet att det betyder mycket för både patienter och anhöriga. Men arbetet betyder även mycket för mig. På vilket sätt? Jag får vara delaktig under en svår tid i en människas liv och trots den situation som patienter och anhöriga befinner sig i uppstår mycket skratt och många oförglömliga möten. Jag trivs väldigt bra och känner att jag har världens bästa jobb.

3 Marie-Louise Feldt hjälper otrygga barn att övervinna rädslan inför operation SÄS för mig är ett mindre sjukhus med stor kompetens. En varm stämning och goda relationer till kollegor på andra enheter. Men dagens pressade arbetssituation gör tyvärr att vi inte alltid kan utveckla arbetet som vi skulle önska. Marie-Louise Feldt har tillsammans med sitt team, Karen Liljestrand och Anders Boden, utvecklat en metod för att hjälpa mycket otrygga barn, framför allt tandbarn, att övervinna sin rädsla inför narkos och operation. Ni kallar det för inskolning. Hur går det till? Den innebär i korthet att barn och ungdomar kommer på besök på dagkirurgin någon vecka inför operation för att träffa teamet och få veta vad som kommer att hända och hur det ser ut på avdelningen. Ju räddare och otryggare barn, desto viktigare är det med enkel information och fasta hållpunkter till barnen och deras föräldrar. På så sätt skapas en trygghet som både barnen, familjen och personalen vinner mycket på. Efter samtal med föräldrarna bokar vi tid för besök här på dagkirurgin, då vi pratar om vad som ska hända vid operationen, från inskrivning till att man går hem. Som stöd har vi tagit fram en broschyr med mycket bilder och anpassat språk. Vi pratar om vilka gosedjur, böcker eller annat de vill ta med och vilka kläder de ska ha på sig - allt som kan skapa trygghet. Barnet kan då redan dagen före ta fram det som ska med och till och med känna en viss förväntan och spänning. Vi visar avdelningen och barnen får bland annat välja färg på andningsmasken de kommer att ha vid sövningen. Föräldrarna får samma information som barnen det är inte sällan så att även de är oroliga. Trygga föräldrar skapar omedvetet trygghet hos sina barn. Vad är bakgrunden till detta? Skräckslagna och ångestfyllda barn och ungdomar går ibland inte ens att behandla, det hände att vi på plats fick skjuta upp narkosen då det blev för traumatiskt. Jag såg en stor förbättringspotential och sökte i litteratur och gjorde studiebesök för att få influenser. Nu har vi arbetat så här i ungefär fem år. Vårt arbetssätt är det enda i Sverige av det här slaget för just tandbarn och Marie-Louise Feldt Narkossjuksköterska Började på SÄS 1983 även gynnsamt för barn och ungdomar med mentalt handikapp. Kan du ge något exempel på när metoden har varit framgångsrik? Det finns hur många som helst! Vi hade en tonårskille som hade ett flertal dåliga tänder och som var livrädd för allt vad tandvård hette. Han hade stått utanför dörren till pedodontin flera gånger men inte förmått sig att gå in. Efter inskolningen gick operationen hur bra som helst och nu klarar han att behandlas av tandläkare utan narkos. Vad har det här arbetssättet betytt för verksamheten och barnen? Framförallt ger det trygga och lugna barn. Det leder till mindre tvärstopp och avbokade operationer i sista minuten och förstås ett bättre flöde. Också personalens energi, lugn och trygghet ökar. Vi får ett säkrare sätt att söva och ett bättre uppvaknande. Vi har kunnat minimera mängderna av starka lugnande medel som kan ge minnesluckor. För upplevelsen i sin helhet är det viktigt att minnas efteråt vad man varit med om och få prata om det. På lång sikt får vi patienter som kommer att våga möta vården bättre. Det är en obetalbar vinst när man lyckats vända en traumatisk situation till något positivt och veta att barnen mår bra och växer i självförtroende och trygghet. Jag önskar att vi hade resurser att ta hand om fler på det här sättet. Behovet finns.

4 Lisbeth Grahn värnar vårdbehoven hos nyfödda och deras föräldrar För mig är SÄS min arbetsplats sedan väldigt länge. Här har jag haft förmånen att få träffa många människor, både kollegor och patienter, som berikat mitt liv, samtidigt som jag fått vara med om den utveckling som skett inom förlossnings- och BB-vården. Lisbeth Grahn Barnmorska Började på SÄS 1971 Lisbeth Grahn arbetar som barnmorska på BB och på amningsmottagningen. Hon har lång erfarenhet och stor kunskap när det gäller första levnadsveckan, anknytning mellan mor och barn samt amning, vilket bidragit till att utveckla BB-vården på SÄS. - Den här patientgruppen ligger mig så ofantligt varmt om hjärtat. Jag har i alla år varit deras advokat och kämpat för att värna deras vårdbehov den första tiden efter förlossningen. När barnet är fött är den medicinskt avancerade vården avklarad och vården därefter har inte alltid ansetts lika viktig. Det finns så mycket forskning som stödjer en god och trygg anknytning mellan föräldrar och barn. Det är viktigt för den psykiska hälsan hela livet, vilket visar betydelsen av vårt uppdrag. På vilket sätt har BB-vården utvecklats? Den har utvecklats väldigt mycket. När jag började sågs barnet som ett paket, som vi kort sagt byltade ihop efter förlossningen. Då hade vi varken kunskap om eller förstått vikten av barnets egen kompetens och behov samt betydelsen av närhet. Det fanns ingen följsamhet till barnet utan vi utgick från att det behövde mat var fjärde timme och papporna var ju inte delaktiga på samma sätt som idag. Hur är det idag? Nu utgår vi från barnets egen kompetens och behov och stöttar anknytningen till föräldrarna. Det kan till exempel handla om barnets kompetens att själv kunna ta sig till bröstet och suga. Det finns forskningsstudier som visar att det triggar amningsreflexen och vi stöttar det genom att lägga barnet på mammans bröst och låta det få tid att själv söka sig till och ta bröstet. Idag är det också en självklarhet att papporna är med och är delaktiga. En stor fördel är också att vi numera har enkelrum, vilket gör att de har större möjligheter att vara kvar med sin familj efter förlossningen och därigenom bli mer delaktiga. Hur arbetar ni när det gäller amning? Vi ska både stötta dem som väljer att amma och inte amma. I de enkätundersökningar som blivande mammor får fylla i inför förlossningen framkommer att 98 procent planerar att amma sitt barn. Men statistik visar att färre, cirka 83 procent, helammar sitt barn en vecka efter förlossningen. Det kan exempelvis bero på att barnet har svårt att ta bröstet eller att mamman fått sår på sina bröst. Amningen är en skör process i början och de första två veckorna är avgörande för en lyckad amning, därför behövs mycket stöd och tillgång till kvalificerad personal. Där är vår amningsmottagning oerhört viktig. Vi hjälper också de som inte ammar med praktiska råd kring flaskmatning. Vad har du haft för del i denna utveckling? Jag har lagt ner mycket tid på att skaffa mer kunskap och dela med mig av den till mina kollegor. På detta sätt har kunskapen förhoppningsvis kommit barn och föräldrar till del. Jag har också varit ansvarig för att uppdatera våra riktlinjer när det gäller amningsdelen. Därför har det varit viktigt att hela tiden ha koll på nya rön och ta del av andras erfarenheter. Jag är också oerhört tacksam för alla människor som jag fått möta och jag har lärt mig oerhört mycket i alla möten. För varje enskild familj är det en unik händelse att få barn, något som sker en eller kanske ett par gånger i livet, även om det är vardagsmat för oss. Det är viktigt att vi tänker på det i alla situationer. Vårt agerande och bemötande berör på djupet.

5 Camilla Häger nyckelperson i vården av barn med cancer För mig är SÄS en arbetsplats där jag stortrivs. Jag har ett jobb som jag tycker mycket om att gå till och fina arbetskollegor. Det är också ett lagom stort sjukhus för att vården ska kunna bli nära och personlig och jag upplever att vi har ett bra samarbete och förståelse mellan olika enheter. Camilla Häger arbetar som barnsjuksköterska och är specialiserad inom barnonkologi. Hon var en av de första sjuksköterskorna i landet att genomgå en ny specialistutbildning inom barnonkologi och är en nyckelperson i det team som arbetar med att utveckla och förbättra barncancervården på SÄS. När visste du att du ville jobba med detta? När jag vidareutbildade mig till barnsjuksköterska gjorde jag min praktik på en av barnavdelningarna och jag kände redan då att jag ville jobba med denna patientgrupp. Vi kommer väldigt nära barnen och deras föräldrar och får följa dem under lång tid. Vi kan ha barn som har haft det jättetufft under behandlingstiden, men som sedan fungerar som vilket annat barn som helst och går i skolan, utvecklas och har det bra. Det är värdefullt att se att de insatser och behandlingar vi ger fungerar. Vad har utbildningen inom barnonkologi betytt för dig i arbetet? Det har betytt oerhört mycket och gjort att jag känner en helt annan trygghet och självsäkerhet i det jag gör och säger. Föreläsarna var några av landets främsta läkare inom barnonkologins olika områden och utbildningen gav mig en bred teoretisk kunskap. Kombinationen av kunskap och erfarenhet är viktig, eftersom cancervården utvecklats mycket och kräver en allt mer kvalificerad vård. Vi ger mycket tuffare och intensivare behandlingar idag, vilket gör att man måste vara noggrann och veta exakt vilka doser som ska ges. Barnen får även fler biverkningar, som exempelvis svåra infektioner, skelettsmärtor och aptitlöshet, och då är det viktigt att förstå varför och kunna hantera dem. Beskriv kort hur ni har utvecklat barncancervården under dessa år? Vi har utvecklat ett välfungerande onkologteam, som består av många olika specialister. Det finns ingen ensam profession som kan ta hand om den komplexa Camilla Häger Barnsjuksköterska Började på SÄS 1995 fysiska och psykosociala situation som dessa barn och familjer befinner sig i. I teamet ingår läkare, sjuksköterska, barnsjuksköterska, kurator, psykolog, lekterapeut, dietist, sjukgymnast, sjukhuslärare, barntandläkare och sjukhuspräst. Genom att alla bidrar utifrån sin kompetens får vi en helhetssyn och kan tillgodose alla behov hos barnet och dess familj. Förutom behandlingar, provtagningar och kontroller kan det exempelvis handla om samtal kring situationen med en psykolog och samtal om kost och näring med en dietist. Vi har även utvecklat hemsjukvården, som engageras i ett tidigt skede, för att barnet och familjen ska kunna vara hemma i så stor utsträckning som möjligt under den långa behandlingstiden. Vi ger fortlöpande information till familjerna så att de kan ta hand om sitt barn på bästa sätt. Vad har detta lett fram till för patienterna? Det har framförallt lett till en bättre vård och att vi kan tillgodose alla behov hos barnen och deras föräldrar på ett bättre sätt. Vi har också skapat en kontinuitet genom att barnen och deras familjer under hela behandlingstiden träffar samma personal, som vet vilka de är och känner till deras bakgrund. Det skapar en enorm trygghet. Vi har också en hög tillgänglighet och en god kvalitet på omvårdnaden, vilket hjälper barnen och deras familjer att hantera sjukdomen och behandlingstiden hos oss. De senaste årtiondena har överlevnaden ökat och idag överlever 3 av 4 barn sin cancer. Det beror framförallt på att vi ger mer intensiva behandlingar, att omhändertagandet förbättrats och att vi kan ta hand om svåra biverkningar med stödjande behandlingar, som exempelvis transfusioner, infektions- och smärtbehandlingar.

6 Malin Bark stöttar och lindrar i livets slutskede SÄS för mig är en arbetsplats med fantastiska kollegor som ger allt för att andra människor och deras familjer ska må bättre. Malin Bark Sjuksköterska Började på SÄS 2002 Malin Bark är sjuksköterska i det palliativa teamet på SÄS i Skene. Teamet har funnits sedan november 1997 och består av sjuksköterska, läkare, kurator samt sjukhuspräst. I samråd med patienten kopplas teamet in när sjukdomen inte längre är möjlig att bota och ger symtom som påverkar patient och närstående. Teamets främsta uppgift är då att hjälpa patienten så att slutskedet av livet blir så bra som möjligt och att patienten vågar leva sitt liv den tid som är kvar. Det kan handla om att genom samtal och medicinering lindra till exempel smärta, ångest eller illamående. Teamet samarbetar nära patienten och lägger mycket tid på det första samtalet för att verkligen lära känna och bygga en relation till människan bakom diagnosen. Det skapar trygghet och är nödvändigt för att förstå hur de på bästa sätt ska kunna hjälpa och stötta patienten och närstående. Hur har du arbetat med att utveckla teamet? Många av våra patienter vill vårdas hemma så mycket som möjligt, samtidigt måste sjukhuset ha tillgängliga vårdplatser direkt vid behov, eftersom den här patientgruppen inte kan vänta på exempelvis avancerad smärtlindring. Vi har lyckats med att skapa ett bra samarbete mellan oss i teamet, avdelningen på sjukhuset och kommunens hemsjukvård. Sjuksköterskor i kommunen kan till exempel kontakta avdelningen dygnet runt för råd och stöttning. När de inte har resurser att ge nödvändig vård kan patienten komma in till vårdavdelningen dygnet runt, året runt. Patienten kommer då in via öppen retur och får ett snabbt omhändertagande och sjuksköterskan har ett antal PM som hjälp innan läkaren kommer för inskrivning. Det är också viktigt att medicinlistor och journalanteckningar är uppdaterade och i ordning för att sjuksköterskan snabbt ska kunna hjälpa patienten på bästa sätt. En viktig faktor som ligger bakom utvecklingen av organisationen är att vi inom teamet hela tiden omvärldsbevakar och håller oss uppdaterade inom den senaste forskningen. Jag försöker driva att vi några gånger om året deltar i konferenser och utbildningar och ser till att vi åker iväg och träffar kollegor runt om i landet för att utbyta erfarenheter. På så sätt kan vi ta del av arbetssätt som varit framgångsrika inom liknande verksamheter och samtidigt undvika misstag. Vi har även ett ansvar att sprida vår kompetens internt på sjukhuset, eftersom palliativ vård sker på många enheter. Det gör vi bland annat genom att diskutera och föreläsa på APT. Vi i teamet stöttar även hemsjukvården med kompetens, bland annat genom utbildningar och föreläsningar. Vad ser du för positiva effekter av det här? Genom att vi utbildar och stöttar personalen i kommunens hemsjukvård kan vi i större utsträckning möta patientens önskemål om vård i hemmet. Vi har i teamet blivit duktiga på att ställa rätt frågor för att tidigt upptäcka patientens och närståendes behov. Det är inte självklart att smärtlindring ska ske genom medicinering utan det kan även handla stöttning genom samtal om vad som ska hända familj och vänner efter patientens död. Även närstående behöver stöd för att klara av tillvaron i denna situation. Varför arbetar du med detta? Det är ett privilegium att få vara med och hjälpa en familj som befinner sig i kaos till att få en så bra tid som möjligt. Drivkraften för mig är att kunna ge en så god vård som möjligt.

7 Lars Berg företräder diabetesvården i vetenskapligt råd SÄS för mig är en trygg och bra arbetsplats med bra arbetskamrater och en klinikledning som fungerar väl. Lars Berg arbetar som sjuksköterska på diabetesmottagningen och är också expert i Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverkets, TLV:s, vetenskapliga råd. Han är en av rådets nio experter, fem läkare och fyra sjuksköterskor, med olika specialistkompetenser inom exempelvis medicin, onkologi och psykiatri. Vad innebär det att vara expert i detta råd? TLV är en statlig myndighet som granskar och tar beslut om vilka läkemedel eller hjälpmedel som ska ingå i högkostnadsskydden. Jag sitter med som expert inom diabetesvården och får granska och värdera nya produkter på marknaden. Vill myndigheten till exempel kontrollera en ny blodsockersticka eller insulinpump tar de kontakt med mig. Då får jag värdera de studier som gjorts av produkten och testa hur den fungerar för att se vad den har för fördelar jämfört med övriga produkter som ingår i förmånssystemet. Uppdragen tar olika lång tid. Ibland räcker det med ett mejlsvar och vid andra tillfällen kan ett ärende ta många timmar. Hur vanligt är det att en sjuksköterska sitter med i ett sådant råd? Fram tills nu har det, förutom jag som sjuksköterska, bara varit läkare som haft expertuppdrag åt myndigheten. Men i rådet ingår förutom fem läkare även fyra sjuksköterskor, vilket jag tycker är bra. Vi som är sjuksköterskor har ofta en större kunskap om hjälpmedel i förhållande till läkare. Vad betyder det för dig att vara med i detta sammanhang? Det känns att man kan påverka på ett bra sätt för att vi ska få de bästa produkterna för våra patienter till en rimlig kostnad. Vi vill ju inte bara ha produkter för att de är billiga, de ska också göra största möjliga nytta för patienten. Lars Berg Diabetessjuksköterska Började på SÄS 1989 Vad kan du bidra med? Jag är en nyfiken person som är väldigt intresserad av att söka nya lösningar och se nya möjligheter. Jag läser mycket litteratur och nya rön kring diabetesvården och försöker vara uppdaterad. Jag brukar testa alla produkter på mig själv för att kunna göra rättvisa och riktiga bedömningar, vilket är bra kunskap att ha i kontakten med patienterna. Det handlar ju om att skapa motivation hos patienten så att han eller hon kan ta hand om sin sjukdom och må väl och det är stimulerande när man ser att det ger resultat. Vad betyder det för SÄS att ha medarbetare i dessa sammanhang? Jag ser bara positiva saker med det, ett sätt att visa att vi är framåt. Jag får ofta höra att SÄS är ett sjukhus som inte står stilla i gamla hjulspår utan jobbar aktivt med nya idéer. Ett exempel på det är ett projekt vi jobbar med där patienter får möjlighet att under åtta veckor använda en mätare för kontinuerlig glukosmätning. Mätaren hjälper våra patienter att hela tiden ha koll på sin blodsockernivå. Den gör att patienterna får en bättre kunskap om hur de ska handskas med sin diabetes, vilket minskar risken för komplikationer. Att vi har en bra process för diabetes med en engagerad och driven processägare har också bidragit till att vi gjort framsteg i vårt arbete på mottagningen och kunnat utveckla diabetesvården.

8 Eva-Britt Wüstenhagen lotsar blivande sjuksköterskor in i yrket tenhagen Eva-Britt Wüs dare Huvudhandle S 1984 Började på SÄ Utbildningsvårdavdelningen på ortopedkliniken är en av sjukhusets fyra utbildningsvårdavdelningar och varje termin genomför cirka 75 studenter sin kliniska slutexamination här under tre veckor. Examinationen innebär att studenterna arbetar självständigt med patienterna, men under trygga former med stöttning av handledare. Eva-Britt Wüstenhagen, sjuksköterska och huvudhandledare på ortopedkliniken, har lagt upp dessa veckor tillsammans med avdelningens handledare på ett mycket bra sätt. Utvärderingar som genomförs kontinuerligt visar att studenterna är mycket nöjda. Hur har du arbetat med examinationen? När studenterna genomför examinationen arbetar de först kliniskt med patienter under fem dagar och sedan bedöms de med hjälp av ett bedömningsverktyg under fem dagar. Handledarna tittar då bland annat på studenternas kliniska kompetens, kommunikationen med patienter och personal samt mötet med patienten. Cirka hälften av alla sjuksköterskeutbildningar vid högskolorna i landet har en nationell klinisk slutexamination där en sjuksköterska enbart arbetar med att bedöma varje student under fyra timmar. När önskemålet om en klinisk slutexamination kom från Högskolan i Borås, insåg vi att sjukhuset inte hade möjlighet att frigöra så mycket resurser som den nationella modellen innebär. Tillsammans med personal från Högskolan har jag utarbetat en annan modell, där ansvarig sjukskö- SÄS för mig är en arbetsplats som jag ofta lämnar med ett gott humör. terska på avdelningen bedömer två till fyra studenter under fem dagar. Varje student ansvarar för två patienter och genom att lärande, bedömning och vårdande sker samtidigt krävs inga extra resurser för att utföra själva bedömningen. Hur har arbetet genomförts? I början av 2009 kom ett önskemål från Högskolan om att införa klinisk slutexamination. Med hjälp av bland annat Socialstyrelsens kompetensbeskrivning, och Högskolans utbildningsplan utformade vi modellen för examinationen och bedömningsverktyget för att säkerställa studenternas kliniska kompetens. Hösten 2009 genomfördes en pilot och sedan våren 2010 genomför vi examinationen varje termin. Vad ser du för resultat? Jag upplever att vår modell har en högre kvalitet än den nationella, eftersom fler situationer kan uppstå när bedömningen sker under fem dagar. På så sätt blir den mer heltäckande. Jag och de handledare som arbetar med den kliniska slutexaminationen känner ett stort ansvar eftersom detta är studenternas sista moment innan de blir sjuksköterskor. Det är ett stort stöd att ha ett strukturerat verktyg som underlättar handledningen och bedömningen. Kan vi erbjuda en bra utbildning som ger kompetenta sjuksköterskor resulterar det även i god vård för patienterna. Vilken är din reflektion kring insatsen? Vi har ett väldigt gott samarbete med Högskolan i Borås. Handledarna på avdelningen är fantastiska som gör ett stort och intensivt arbete med så många studenter. Studenterna själva säger att de får en jättebra handledning och det känns väldigt bra att kunna skicka med studenterna ett ökat självförtroende ut i arbetslivet.

9 Ingrid Andersson HIV-patienter är hennes stora intresse SÄS är en trivsam arbetsplats för mig. Efter stora förändringar genom åren upplever jag nu en större tydlighet och klarare målsättning i förändringsarbetet. Jag går fortfarande till jobbet med glädje. Ingrid Andersson är sjuksköterska och arbetar till viss del med sårvård för diabetespatienter, men framförallt med HIV-patienter på infektionsmottagningen. I vården av dessa patienter används kvalitetsregistret Inf Care HIV, som inte bara redovisar mätvärden utan även patientens syn på sin vård och behandling. Hur fungerar registret? I registret finns alla våra omkring 70 HIV-patienter registrerade. Vi lägger till exempel in mätvärden för immunförsvar och virusnivåer. Sedan ett år tillbaka finns även resultaten av en hälsoenkät, ett slags skattningsformulär, som patienterna får fylla i en gång om året. SÄS var ett av de första sjukhusen utanför de stora universitetssjukhusen att föra in detta i vården. I enkäten får patienterna bland annat bedöma sin kroppsliga och psykiska hälsa, sitt sexualliv samt biverkningar av mediciner och missade doser, men också i hur hög grad de upplever delaktighet i vården. Vad betyder användningen av detta register? Vi kan få ut mycket statistik, som kan ligga till grund för diskussion och behandling, som till exempel hur många patienter som ligger inom ramen för behandlingsmålet och att prover är tagna i rätt tid. Det är en bra hjälp både för oss och för patienten att få en bild av hur han eller hon ligger till i behandlingen och hur de upplever omhändertagandet. De som behandlats i sex månader ska ha virusvärden under en viss nivå och om vi ser att värdena ligger ovanför den gränsen behöver vi fokusera mer på dem. Det ger oss stöd för att exempelvis förändra medicineringen eller prata om vikten av att ta sina mediciner i rätt doser. Vi får feedback på hur de mår på ett enkelt sätt. Ingrid Andersson Infektionssjuksköterska Började på SÄS 1973 Varför har du fastnat för denna patientgrupp? Jag har alltid tyckt att det är och har varit en utmaning att arbeta med en patientgrupp där det från början handlade mycket om existentiella frågor för relativt unga personer. Många känner fortfarande en sådan skam och skuld inför sin sjukdom. Den har ju också varit och är i viss mån fortfarande en sjukdom som saknar full acceptans i samhället och få patienter vågar vara öppna och berätta att de bär på viruset. Här spelar vi en viktig roll i att hjälpa och stötta dem i situationen. Vi arbetar i team kring varje patient och i teamet ingår läkare, kurator och sjuksköterska. Dessa patienter går ju på regelbundna kontroller hos oss under lång tid så vi får en annorlunda relation och det är jätteroligt att följa dem genom livet. Denna patientgrupp har varit mitt stora intresse, eftersom jag har varit med sedan sjukdomen kom till Borås på 80-talet. Jag upplever en oerhörd respons och bekräftelse på att det vi gör är viktigt för dem, vilket ger mig en fin arbetsglädje. De flesta är väldigt nöjda med sin vård, tack och lov, och det är också väldigt roligt. Hur ser du på att ni fick det första kvalitetspriset från Svenska Infektionsläkarföreningen för att ni är så bra på att använda er av kvalitetsregister för att höja kvaliteten i vården? Det är jätteroligt. Vi är ju en förhållandevis liten klinik och att få ett sådant pris i konkurrens med stora universitetssjukhus känns fantastiskt - man blir stolt. Vi har en mycket familjär stämning med bra samarbete och högt i tak. Det kanske spelar roll samtidigt som vi på ett enkelt sätt kan rådfråga varandra.

10 Mariana Ejander stöttar missbrukare som vill bort från opiatberoende SÄS för mig är i hög grad beroendeenheten. Under åren har den utvecklats på många sätt. Mariana Ejander Psykiatrisjuksköterska Började på SÄS 2003 Mariana Ejander har varit med och byggt upp substitutionsmottagningen på beroendeenheten inom vuxenpsykiatriska kliniken. Dit kommer personer med opiatberoende, så som opium, morfin och heroin, som vill komma ifrån sitt drogmissbruk med hjälp av läkemedel. Mottagningen hade sin första patient 2006 och har vuxit stadigt sedan dess. Nu har de ett 50-tal patienter. Hur går behandlingen till? Patienterna kommer hit varje dag för att ta sin medicin under övervakning. De lämnar urinprov två gånger i veckan och har regelbundna samtal med sin vobs, vård- och behandlingsansvarig. Vi har också återfallsprevention i form av gruppsamtal, utbildning och andra insatser under kort eller lång tid. För många pågår behandlingen livet ut eftersom själva beroendet kan vara svårt att komma ur. Vem får komma? För att få skrivas in ska det finnas ett fastställt opiatmissbruk sedan minst ett år. Man kan söka frivilligt via sjukvården, socialtjänsten eller genom att själv kontakta mottagningen. Vi har ingen kö och tycker det är väldigt viktigt att patienterna inte behöver vänta. Kravet är också att man ska ha ett eget boende i någon form. Det gäller att ställa lagom höga krav så det inte blir oöverstigligt att klara dem. Många missbrukare är väldigt ensamma och ovana vid normalt socialt liv. Hur byggde ni upp mottagningen? När jag kom till SÄS 2003 fanns substitutionsmottagningar bara i storstäderna. Eftersom jag kommer från Stockholmstrakten började jag ringa runt till olika kontakter på ställen jag arbetat tidigare för att få råd och tips. Från början var det jag och min sjuksköterskekollega Margareta Rutberg som byggde upp verksamheten, med organisationens stöd förstås. Nu är vi ovanligt stora för att vara utanför storstadsregionerna. Ryktet går att vi finns och fungerar bra och det lockar patienter också från andra håll, som Göteborg. Det vi behandlar är opiatberoende, det vill säga morfin, opium och heroin. En del av dem som kommer har bakgrund i länder som Iran och Irak och har rökt opium. För alla gäller att de är djupt nedgångna och rejält fast i sitt missbruk. Du verkar ha ett stort engagemang för beroendevård - varför? Jag brinner för den här patientgruppen. Man måste se helheten hos människan och vilja ge dem en ny chans - så många gånger det behövs. Ingen blir missbrukare frivilligt. Många av dem är i grunden kreativa människor och jag har lärt mig mycket av patienterna genom åren. Men när de är fast i beroendet går kreativiteten till att skaffa droger, och pengar. Det är fantastiskt roligt när de lyckas ta sig ur sin situation och skapa ett nytt liv. En del tar körkort, skaffar jobb, startar eget, bildar familj. Hur skulle du vilja utveckla verksamheten ytterligare? En idé är att ha substitutionsmottagningen närmare centrum i Borås. Dels för att det inte är bra att blanda missbrukare med dem som försöker komma ifrån sitt beroende, dels för att det skulle bli lättare för våra patienter att ta sig dit.

11 Ewa Törnvall Hedlund Har utvecklat mottagning för patienter med grön starr SÄS för mig är en trygg arbetsplats där jag trivs jättebra och där jag också haft möjlighet att utvecklas tillsammans med härliga kollegor. Ewa Törnvall Hedlund arbetar som ögonsjuksköterska på ögonkliniken och tar hand om patienter med glaukom (grön starr) och okulär hypertension, som kan vara ett förstadie till glaukom. I sitt team, som består av åtta sjuksköterskor, tre läkare och två sekreterare, har de utvecklat två olika mottagningsmodeller för uppföljning av dessa patientgrupper. Vad innebär det? Det nya sättet att arbeta på innebär att patienter med glaukom och patienter med okulär hypertension eller ärftlig glaukom separeras i olika flöden. Patienter med glaukom tas emot på en teammottagning, där vi som sjuksköterskor arbetar tillsammans med läkare och kan göra flera undersökningar och behandlingar vid samma besök, vilket inte är möjligt vid ett vanligt mottagningsbesök. Teamet har vid behov tillgång till både laserbehandling och synfältsundersökning. För patienter med okulär hypertension eller ärftlig glaukom har vi en ny undersökningsmetod, som kalllas synfältscreening. Med hjälp av en screeningapparat kan vi på ett snabbare sätt kontrollera om patienten har skador på synfältet. Denna undersökning går fortare att göra jämfört med en synfältsundersökning, men ger de resultat som behövs för en medicinsk bedömning. Undersökningen kan genomföras av en sjuksköterska och läkaren gör sedan sin bedömning utifrån resultatet. Ewa Törnvall Hedlund Ögonsjuksköterska Började på SÄS 1984 Vad har arbetet lett fram till? Genom att vi kan göra flera insatser vid samma tillfälle på vår teammottagning behöver patienterna inte komma hit flera gånger för olika undersökningar, vilket sparar tid för både dem och oss. Besöket tar lite längre tid än ett vanligt mottagningsbesök, men patienten får ett besked på plats och vi kan göra klart allt administrativt arbete. Det blir effektivt när vi kan göra flera saker samtidigt. När vi nu även har möjlighet att göra synfältscreeningar behöver vi inte göra långa tidskrävande synfältsundersökningar i onödan. Det sparar också tid vid läkarbesöken, när läkaren får ett färdigt underlag för bedömning. Samtidigt leder detta arbetssätt till att vi kan utveckla och höja vår kompetens inom området. Hur har ni lyckats genomföra detta? På grund av att vi har många patienter i kö har vi varit tvungna att finna nya arbetsformer. Vi har som team fått uppdrag av våra chefer att planera för hur vi ska nå produktionsmålen. Det har möjliggjort att vi jobbar tvärprofessionellt och att alla i teamet bidrar till att förbättra vården. Vi skulle inte ha kunnat genomföra detta om inte alla i teamet vågade pröva nya saker och utveckla dessa vidare. Jag tycker att det ger oerhört mycket att arbeta i team. Vad händer nu? Vi ska utveckla och förbättra mottagningarna ytterligare. Ett av våra mål är att låta ögonsjuksköterskor tolka undersökningsresultat för att kunna göra självständiga bedömningar och ge patienten besked. Blir vi fler som kan göra rätta bedömningar blir vi mer effektiva. Det är både bra för den egna arbetstillfredsställelsen och samtidigt bra för patienterna.

12 Varje dag, varje timme, varje minut gör vi skillnad i patienters liv Thomas Wallén, sjukhusdirektör Produktion Bl 1764 Fotomedia SÄS

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

Nyhetsbrev april 2013 Stöd projektet finansiellt Plusgirokonto: 70 20 86-0 Märk inbetalningen med SEPeru

Nyhetsbrev april 2013 Stöd projektet finansiellt Plusgirokonto: 70 20 86-0 Märk inbetalningen med SEPeru Nyhetsbrev april 2013 Stöd projektet finansiellt Plusgirokonto: 70 20 86-0 Märk inbetalningen med SEPeru Tack för ert intresse för projektet som vi hjälper till att driva i Lima, Peru. Vi hoppas att ni

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Hemsjukvård i Genk, Belgien

Hemsjukvård i Genk, Belgien Hanna Eriksson Sjuksköterskeprogrammet SJSA 26 VT 2012 Hemsjukvård i Genk, Belgien Vecka 1, inledning Jag har nu gjort min första vecka här i Genk inom hemsjukvården i området Genk norra. Till att börja

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Framtagen av Patient- och närståendeperspektivrådet vid Regionalt cancercentrum väst PNP-RÅDET Ett

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

Reseberättelse från Danmark

Reseberättelse från Danmark Reseberättelse från Danmark Namn: Sara Ohlsson E-mail: sparrizzen@hotmail.com Skola: Ersta Sköndal Högskola, Instituitionen för vårdvetenskap Utbytesland, stad samt skola: Danmark, Köpenhamn, Diakonissestiftelsen

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad

information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad Förberedelser inför operation För information inför operation besök eller ring oss några

Läs mer

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009 1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna

Läs mer

HND-centrum. DANDERYDS SJUKHUS Sveriges första integrerade centrum för personer med samtidig hjärt-, njur- och diabetessjukdom

HND-centrum. DANDERYDS SJUKHUS Sveriges första integrerade centrum för personer med samtidig hjärt-, njur- och diabetessjukdom HND-centrum DANDERYDS SJUKHUS Sveriges första integrerade centrum för personer med samtidig hjärt-, njur- och diabetessjukdom Hjärtsjukdom, njursjukdom och diabetes (HND) är tre stora kroniska folksjukdomar

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Rutin för palliativ vård i livets slutskede Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

ANNIE BLIVANDE PERSONALVETARE

ANNIE BLIVANDE PERSONALVETARE ANNIE BLIVANDE PERSONALVETARE Studerar till personalvetare på Karlstads Universitet. Omvårdnadsprogrammet gav mig ett stort intresse för människor, deras beteende och relationer. Att lära sig hur man bemöter

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans

Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans Mitt namn : Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans För den som vårdas på grund av cancer är det mycket att hålla reda på, ta till sig och försöka förstå. Vilken cancerform är det?

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Fråga PERSONCENTRERAD VÅRD OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Mahboubeh Goudarzi samtalar med Göte Nilsson. Relationsbyggandet är viktigt både för vårdpersonalens arbetsglädje och för patienternas tillfrisknande.

Läs mer

Neuromuskulärt Centrum Sjuksköterskemottagning DM 1

Neuromuskulärt Centrum Sjuksköterskemottagning DM 1 Neuromuskulärt Centrum Sjuksköterskemottagning DM 1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Brickless Centre Odense 2011 Blanka Andersson Karin Håkansson 2011-09-28 Syfte Att skapa en strukturerad sjuksköterskemottagning

Läs mer

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar INITIALT ERBJUDANDE OM STÖD UPPREPAT ERBJUDANDE OM STÖD från förälder

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Område 6 Med detta informationshäfte

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Anna-Karin Dahl och Anki Delin Eriksson Regionalt Cancercentrum Väst och Verksamhet onkologi, SU Bakgrund Cytostatika utgör en stor

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5

Läs mer

Marita Ölmheden. Danderydsgeriatriken, SLSO

Marita Ölmheden. Danderydsgeriatriken, SLSO Projekt: GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING I ORTOPEDI FÖR OMVÅRDNADSPERSONAL PÅ GERIATRISK VÅRDAVDELNING MED INRIKTNING ORTOPEDI 2009 Deltagare: Marita Ölmheden Från: Danderydsgeriatriken, SLSO Vad har projektet

Läs mer

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Anna-Karin Dahl och Anki Delin Eriksson Regionalt Cancercentrum Väst och Verksamhet onkologi, SU Bakgrund Projekt inom ramen för

Läs mer

Palliativ vård ett förhållningssätt

Palliativ vård ett förhållningssätt Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla

Läs mer

NEUROLOGISEKTIONEN CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD PATIENTER

NEUROLOGISEKTIONEN CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD PATIENTER Kliniken i fokus NEUROLOGISEKTIONEN CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD Teamarbetet ger tryggare PATIENTER Neurologisektionen vid Centralsjukhuset Kristianstad har vuxit snabbt de senaste åren. Parkinsonteamet

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

Min vårdplan introduktion och manual

Min vårdplan introduktion och manual Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en

Läs mer

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Etiska dilemman i vardagen kunskap, teamarbete, etisk analys fordras i god palliativ vård Gunnar Eckerdal överläkare Palliativa

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. medfödda missbildningar kromosomdefekter metabola sjukdomar neurologiska sjukdomar onkologiska sjukdomar SABH fungerar som ett kompetenscentrum

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar Diabetescoach från förälder till förälder

Läs mer

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

252st patientenkäter. Du har idag behandlats av en, Tandläkarstudent som går på termin: Totalt 252 st

252st patientenkäter. Du har idag behandlats av en, Tandläkarstudent som går på termin: Totalt 252 st 252st patientenkäter Du har idag behandlats av en, Tandläkarstudent som går på termin: Totalt 252 st Vi ber dig att fylla i följande sidor, dina synpunkter är viktiga. Dessa gör att vi hela tiden ska kunna

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Vårdenhet i Kirurgicentrum. Balanserat styrkort för avd 33

Vårdenhet i Kirurgicentrum. Balanserat styrkort för avd 33 Vårdenhet i Kirurgicentrum Balanserat styrkort för avd 33 1.1 Vision Vår vision är att i ständig utveckling, med stort engagemang och hög kompetens ge den bästa omvårdnaden till patienter med kirurgiska

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:

Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 2017-01-18 1 Kort om genomförandet Webbenkät Medlemmar med en sällsynt diagnos eller som har barn/anhörig med en

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Information om Anorexi-Bulimi Slutenvårdsavdelningen

Information om Anorexi-Bulimi Slutenvårdsavdelningen Information om Anorexi-Bulimi Slutenvårdsavdelningen Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Anorexi-Bulimi Slutenvårdsavdelning ADRESS Vitaminvägen 17, 41650 Augusti 2015 Om oss Anorexi-Bulimiverksamheten

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Jönköping den 6 oktober 2014 Gunilla Apell Projektledare Hälso- och sjukvårdsenheten Central förvaltning gunilla.apell@ltdalarna.se Sjukvårdens ansvar och

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Nova Futura - Bosse Angelöw

Nova Futura - Bosse Angelöw ARBETSGLÄDJE Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se www.friskverktyget.se

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Sammanställning av föräldraenkät. Barnavdelningen för neurologi, 95B 2013- våren 2015

Sammanställning av föräldraenkät. Barnavdelningen för neurologi, 95B 2013- våren 2015 Sammanställning av föräldraenkät Barnavdelningen för neurologi, 95B 13- våren 15 Denna sammanställning bygger på en enkät som delas ut till föräldrar vars barn opererats för kraniosynostos på Akademiska

Läs mer

CANCERREHABILITERING EFTER KURATIVT SYFTANDE BEHANDLING AV CANCER I MATSTRUPE/MAGSÄCK. Gunnar Eckerdal

CANCERREHABILITERING EFTER KURATIVT SYFTANDE BEHANDLING AV CANCER I MATSTRUPE/MAGSÄCK. Gunnar Eckerdal CANCERREHABILITERING EFTER KURATIVT SYFTANDE BEHANDLING AV CANCER I MATSTRUPE/MAGSÄCK Gunnar Eckerdal Prognosen är tyvärr inte god.. Generellt är prognosen dålig (NVP 2016) Stor skillnad i överlevnadsprognos

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke 1 Arbetsterapeut ett framtidsyrke, 2016 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Gelinda Jonasson Foto: Peter Holgersson Tryck: Exakta Print ISBN: 978-91-87837-25-8 www.arbetsterapeuterna.se

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Vilka följder får omsorgssvikt för barn med kroniska sjukdomar

Vilka följder får omsorgssvikt för barn med kroniska sjukdomar Vilka följder får omsorgssvikt för barn med kroniska sjukdomar Rosensalen 3 nov 2009 ? ? Hur mycket kan föräldrar orka? Vad är sjukvårdens ansvar? Vad kan vi? Vad bör vi kunna? Vad kan andra bättre? Vad

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanhanget, person, partnerskap, hälsa Andra krav på teamet. Samverkan med

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Innehållsförteckning.

Innehållsförteckning. 1 2 Innehållsförteckning. sida Teamets medlemmar 3 Sammanfattning 3 Områdesbeskrivning 3 Problembeskrivning 3 Syfte och mål 4 Mätningar 4 Förändringar 4 Resultat 5 Hur går vi vidare 5 Reflektion 5 3 Förändringsarbetets

Läs mer

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-02-12 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Närvård i västra Sörmland

Närvård i västra Sörmland Närvård i västra Sörmland har varit i gång som projekt i två år. Jag har precis skrivit ihop en sammanfattning av arbetet som skett det senaste året, den går snart att läsa på hemsidan En sammanfattning

Läs mer

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har

Läs mer

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan

Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Själavårdsutbildningen Kyrka Öppenvård Kursplan Utbildningen är öppen för i församling anställda pastorer, präster och diakoner samt personer med annan lämplig bakgrund som på volontärbasis arbetar i församling

Läs mer