Svenska sjuksköterskors upplevelser av att arbeta inom den norska sjukvården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svenska sjuksköterskors upplevelser av att arbeta inom den norska sjukvården"

Transkript

1 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Svenska sjuksköterskors upplevelser av att arbeta inom den norska sjukvården Intervjustudie Författare: Disa Kohlström Sofia Lidbeck Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Handledare: Eva Hovstadius Examinator: Christine Leo Swenne 2012

2 SAMMANFATTNING Syfte: Syftet med studien var att undersöka svenska sjuksköterskors upplevelser av att arbeta inom den norska sjukvården. Metod: Kvalitativ design med deskriptiv ansats. Tio svenska sjuksköterskor med erfarenhet av att arbeta inom den norska sjukvården intervjuades. En intervjuguide med bakgrundsfrågor samt intervjufrågor med relevans för studiens syfte användes som underlag under intervjuerna. Intervjumaterialet bearbetades och analyserades utifrån Graneheim & Lundmans innehållsanalys (2003). Resultat: Upplevelsen av att arbeta som svensk sjuksköterska i Norge var individuell och erfarenheterna varierade beroende på anställningsform och sjuksköterskans personliga inställning till arbetet. En generell upplevelse bland de medverkande sjuksköterskorna var att arbetsbelastningen i Norge var relativt låg och att antalet patienter per sjuksköterska var lägre än vad de var vana vid. Detta bidrog till upplevelsen att det fanns mer tid att avsätta för patienten. Upplevelsen var att man som sjuksköterska i Norge ansvarade för många omvårdnadsuppgifter. De svårigheter sjuksköterskorna upplevde att de ställdes inför var ofta relaterade till att de kom till Norge som korttidsvikarier. Det framkom en upplevelse av att det fanns en viss språkbarriär, och då främst i kommunikationen och i dialogen med läkarna. Slutsats: Hur man som sjuksköterska ser på sin yrkesroll och vilken inställning man har till sitt arbete är faktorer av betydelse för hur man som svensk sjuksköterska upplever att arbeta inom den norska sjukvården. Studien uppvisar flera faktorer inom den norska sjukvården, som kan gynna såväl patienten som sjuksköterskan, då arbetsbelastningen är lägre. Nyckelord: Sjuksköterska, sjukvård, upplevelse, Norge

3 ABSTRACT Purpose: The purpose of this study was to investigate Swedish nurses' experiences of working in the Norwegian health care Method: Qualitative design with a descriptive approach. Interviews were conducted with 10 Swedish nurses with experience of working in the Norwegian health care. An interview guide with background questions and interview questions relevant to the purpose of the study was used as the basis for the interviews. Interview material was processed and analyzed by Graneheim & Lundmans content analysis (2003). Results: The experience of working as a Swedish nurse in Norway was individual and the experience varied among Swedish nurses. The experience among the participating nurses was that the workload in the Norwegian health care was relatively low and the number of patients per nurse was lower than what they were accustomed to. This contributed to the perception that there was more time to dedicate to the patient. The experience was that you as a nurse in Norway were responsible for many care-related tasks. The nurses experienced difficulties related to coming to Norway as a substitute. A language barrier was found, mainly in communication and dialogue with the doctors. Conclusion: How a nurse looks at his role and the attitude to their work are factors relevant to the Swedish nurse s experience of working in the Norwegian health care. The study shows several factors in the Norwegian health care, which can benefit both the patient and the nurse, when the workload is lower. Keywords: nurse, health care, experience, Norway.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA INTRODUKTION Globalisering av sjuksköterskor 6 Internationellt samarbete 6 Kometens och ansvarsområde 7 Kommunikation och språkkunskap 8 Utveckling av sjuksköterskeutbildningen 8 Sjuksköterskeutbildningen i Sverige och i Norge 9 Brister i utbildningen 9 Stress och utbrändhet bland svenska sjuksköterskor 10 Rekrytering av svenska sjuksköterskor till Norge 11 Professioner inom den norska sjukvården 12 Problemformulering 12 Syfte 13 METOD Design 13 Urval 13 Datainsamlingsmetod 14 Procerdur 15 Dataanalys 16 Etiskt övervägande 17 RESULTAT Organisation av norsk sjukvård 18 Arbetsbelastning, arbetsrutiner och ansvarsfördelning 18 Omvårdnad 20 Forskning och kvalitetsutveckling 21 Arbetstider och lön 22 Att arbeta inom norsk sjukvård 23 Bemötande 23 Vikarie 24 Språkbarriär 25 Svårigheter 26 Fördelar 27 Kultur och inställning 27 Utveckling i yrkesrollen 28 Erfarenhet 29

5 DISKUSSION 30 Resultatdiskussion 31 Metoddisskusion 35 Slutsats 37 REFERENSER 38 Bilaga 1. Intervjuguide. Bilaga 2. Missiv och informationsbrev till deltagande sjuksköterskor.

6 INTRODUKTION I denna del kommer bakgrundsinformation erhållen från veteskaplig forskning och med relevans för ämnet att presenteras. Ämnen som bland annat kommer att behandlas är globalisering av sjuksköterskan, vikten av ett internationellt samarbete sjuksköterskeutbildningarna emellan, sjuksköterskans ansvarsområde och kompetens, utbildning av sjuksköterskan i Sverige respektive Norge samt norsk rekrytering av svenska sjuksköterskor. I föreliggande studie definieras svenska sjuksköterskor som sjuksköterskor med svenskt medborgarskap och med svensk legitimation. Globalisering av sjuksköterskor Leveransen av vård- och omvårdnadstjänster har idag fått en allt mer global karaktär (Kingma, 2006; Nichols & Campbell, 2010). Rekrytering av sjuksköterskor för arbeten över nationsgränser blir allt vanligare och kan ses som ett resultat av den växande bristen på sjuksköterskor runt om i världen (Kingma, 2007). Trots ett växande utbud av sjuksköterskor och länders ansträngningar för att skapa arbetsvillkor för sjuksköterskan är tillförseln otillräcklig (Daehlen, 2008). Detta påverkar såväl patienter som hela hälso- och sjukvårdssystem. Bristen på sjuksköterskor stimulerar internationella rekryteringskampanjer där sjuksköterskans nationsöverträdande rörlighet är en viktig fråga inom ramen för rekrytering och i den växande bristen på sjuksköterskor (Kingma, 2007). Globalisering av sjuksköterskor kan även ses som ett resultat av sjuksköterskans egen valfrihet då sjuksköterskans beslut att arbeta i ett annat land ofta grundar sig på de begränsningar som förekommer inom det hälso- och sjukvårdsystem som sjuksköterskan väljer att lämna (Kingma, 2007; Kline, 2003). I enlighet med detta uppger Kline (2003) att bidragande faktorer till den ökade internationaliseringen av sjuksköterskor är sjuksköterskans jakt på högre levnadsstandard och bättre arbetsvillkor. Internationellt samarbete För att säkerställa leveransen av globala vård- och omsorgstjänster krävs enligt Kingma (2006) internationella regleringar för att säkerställa sjuksköterskans kompetens. Det krävs att sjuksköterskans färdigheter och kunskaper testas och bedöms. Kompetensen grundar sig på 6

7 tre huvudområden vilka är kunskap och färdigheter, klinisk kännedom och språkkunskaper, samt patientsäkerhet, att man alltid strävar efter att uppnå en så hög patientsäkerhet för vad som är möjligt inom verksamheten. Att sjuksköterskans kompetens testas och bedöms är grunden för att säkerställa sjuksköterskans kunskap och kliniska kännedom och för att garantera att denna bedriver en patientsäker vård, oavsett i vilket land och i vilken verksamhet sjuksköterskan befinner sig inom. En förutsättning för detta är enligt Kingma (2006) att begreppet kompetens har samma betydelse för alla sjuksköterskor, oavsett nationalitet, och att alla tre huvudområden ingår. Avgörande för detta är ett internationellt samarbete mellan sjuksköterskeutbildningarna och institutionerna där man säkerställer att begreppet kompetens bygger på de tre huvudområdena och att man alltid handlar efter att bedriva en så patientsäker vård för vad som är möjligt utifrån resurser och verksamhet (Kingma, 2006). Kompetens och ansvarsområde Upplevelsen och erfarenheterna av att av arbeta i ett land som utländsk sjuksköterska varierar. Upplevelsen av att sjukvården kan bedrivas på ett annat sätt som faktiskt gynnar sjuksköterskan resulterar i en positiv upplevelse. Dock framkommer det enligt Nichols och Campbell (2010) att det även föreligger en viss frustration bland sjuksköterskor som arbetar utomlands, då de upplever att de inte får möjlighet att uppvisa sin fulla kompetens och sina kliniska färdigheter, samt att den kompetens och expertis den utländska sjuksköterskan besitter inte överensstämmer med det ansvarsområde hon eller han får (Nichols & Campbell, 2010). Att sjuksköterskor med hög kompetens får ett begränsat ansvarsområde som inte är förenligt med egentlig kompetens och kliniska färdigheter, innebär en nedgradering som varken gynnar sjuksköterskan eller det hälsosystem som hon eller han arbetar för (Humphries, Brugha & McGee, 2009). Upplevelsen av den egna dentiteten som sjuksköterska kan gå förlorad då man tas ifrån de ansvarsområden som man anser sig ha kompetens för och som man anser har en central roll inom sjuksköterskeyrket. Detta är ett återkommande problem enligt Nichols och Campbell (2010) då utländska sjuksköterskor ofta upplever en viss skillnad i hur man ser på sjuksköterskans ansvarsområde beroende på var man arbetar. Upplever man ett begränsat ansvarsområde kan det även innebära att man som utländsk sjuksköterska upplever en bristfällig möjlighet till att utvecklas inom sin yrkesroll. Därmed är det av vikt enligt Nichols och Campbell (2010) att den kunskap och expertis som den utländska sjuksköterskan för med sig bör värderas lämpligt och att vårdrollen bör anpassas efter denna kunskap och expertis. En miljö där sjuksköterskan känner sig tillfredställd i sin professionella 7

8 utveckling är också en miljö där sjuksköterskan känner sig tillfredställd i sin yrkesroll. Att kunskapsutbytet har två färdriktningar och att man är öppen för ny kunskap är en förutsättning för att utveckla vården. En tvåvägskanal i utbytet av information och kunskap gynnar såväl sjuksköterskan som den verksamhet hon arbetar inom (Nichols & Campbell 2010). Kommunikation och språkkunskap God kommunikation är en avgörande och grundläggande faktor för att kunna bedriva och säkerställa en patientsäker vård (Bischoff, Tonneree, Eytan, Bernstein, & Loutan 1999). Bischoff et al. (1999) menar på att en kvalitetssäker vård kräver att sjuksköterskan har en god kommunikation och dialog med såväl patienter som kollegor. Att arbeta som sjuksköterska utomlands kan innebära en viss språkbarriär som kan påverka kommunikationen och dialogen. Uppstår brister i kommunikationen blir även patientsäkerheten bristfällig (Bischoff et al., 1999). Innehar inte sjuksköterskan tillräckliga språkkunskaper finns risk för missförstånd i rutiner och i arbetssätt, i besked och instruktioner samt risk för att man som sjuksköterska hanterar läkemedel på ett felaktigt vis (Berge, Falkum, Trygstad & Ödegård, 2011). Att sjuksköterskan innehar tillräckliga språkkunskaper för vad som krävs för en god dialog och för att säkerställa patientsäkerheten är en nyckelfråga i den globala leveransen av hälso- och sjukvårdstjänster (Kingma, 2006, 2007). Att säkerställa att såväl patienten som leverantören har förstått varandra är av vikt för en väl fungerande kommunikation och för en kvalitetssäker vård (Bischoff et al., 1999). Utveckling av sjuksköterskeutbildningen Sjuksköterskeutbildningarna i Västeuropa har under de senaste tre decennierna genomgått ett flertal olika reformer och förändringar med syfte att i enlighet med samhällsutvecklingen och förändrade samhällsbehov utveckla och förbättra förutsättningarna för blivande sjuksköterskor (Råholm, Hedegaard, Löfmark & Slettebø, 2010; Spitzer & Perrenoud, 2006). Drivande krafter bakom reformerna har likaså varit insatser med syfte att utveckla kompetensen och höja utbildningarnas kvalitet (Råholm et al., 2010). De skandinaviska länderna uppvisar en liknande struktur vad gäller hälso- och sjukvårdssystem och det nordiska ministerrådet har uppmuntrat till ett utökat samarbete i utbildningsprogrammen mellan länderna, vilket kan påverka utbytet av studenter och 8

9 legitimerad personal inom hälso- och sjukvården. Utmaningen är nu för utbildningsdepartementen i de skandinaviska länderna att jämföra och samordna utbildningsprogrammen så att möjligheten att studera och arbeta inom Skandinavien, oavsett nationalitet, ökar för studenter, forskare och legitimerade sjuksköterskor (Råholm et al., 2010). Sjuksköterskeutbildningen i Norge och Sverige I såväl Norge som i Sverige kan högskolor och universitet relativt fritt att utveckla sina egna läroplaner utifrån nationella riktlinjer och kan på så sätt påverka hur utbildningsprogrammen utformas (Mikkelsen, Mekki, & Hanestad, 2002; Råholm et al., 2010). Gemensam nämnare är att utbildningsprogrammen i både Norge och Sverige bygger på såväl vetenskapliga som kliniska erfarenheter. Att utbildningsprogrammen inkluderar forskning möjliggör en utveckling av både evidensbaserade och akademiska färdigheter (Råholm et al., 2010). Under den verksamhetsförlagda utbildningen handlar det om att aktivt inskaffa sig en klinisk kunskap och färdighet samt att man som student börjar reflektera över sin identitet som sjuksköterska (Carlson, Pilhammar & Wann-Hansson, 2010). Carlson et al., (2010) menar även att det är av vikt att man som student tidigt får ta del av den diskurs och den terminologi som förekommer inom hälso- och sjukvården och att man får en inblick i de attityder och värderingar tillhörande den yrkesgrupp som sjuksköterskestudenten snart ska bli medlem i. Utbildningsprogrammen i såväl Norge som i Sverige bygger sin teori och kliniska kunskap utifrån området omvårdad och det är av vikt att studenten utvecklar olika former av kompetenser (Råholm et al., 2010). Vidare poängterar Råholm (2010) och Mikkelsen et al., (2002) betydelsen av att studenten utvecklar en förmåga att se vårdtagaren i sin helhet samt att alla aspekter inkluderas i vården av patienten. Det är även av vikt att den blivande sjuksköterskan utvecklar ett holistiskt synsätt. Brister i utbildningen Det framkommer i studier att såväl norska som svenska nyexaminerade sjuksköterskor ofta upplever en klyfta och ofullständighet i den teori man får under utbildningen i förhållande till de utmaningar man ställs inför som nyexaminerad sjuksköterska (Mikkelsen et al. 2002; 9

10 Persson, 2010). Detta kan enligt Daehlen (2008) antas bero på att de teorier och färdigheter som lärs ut under utbildningen inte är tillräckliga och inte går att tillämpa i praktiken. Att utbildningen är ofullständig och att studenterna inte förbereds tillräckligt genererar problematik för den nyexaminerade sjuksköterskan som då ställs inför svåra utmaningar. Detta kan bidra till en känsla av otillräcklig kompetens och kunskap hos de nyexaminerade sjuksköterskorna (Daehlen, 2008; Hallin & Danielson, 2007). Mikkelsen et al., (2002) menar att sjuksköterskeutbildningarna bör arbeta för en justering i utbildningsplanen som minimerar klyftan mellan teori och praktik och som ger sjuksköterskestudenten bättre förutsättningar att förbereda sig inför sin kommande roll som sjuksköterska. Stress och utbrändhet bland svenska sjuksköterskor Det sker ständiga förändringar inom den svenska hälso- och sjukvården. Att kostnadseffektivisera vården har resulterat i nerskärning av personal och kortare vårdtider för patienter. Dessa förändringar inom hälso- och sjukvården har gett upphov till en mycket stressad arbetssituation för svenska sjuksköterskor och har även uppvisat oönskade konsekvenser för patienterna (Hallin & Danielson, 2007). Utbrändhet är ett växande problem inom hälso- och sjukvården och sjuksköterskor anses vara särskilt mottagliga (Isaksson, Gude, Tyssen, & Aasland, 2009). Förutom att man som sjuksköterska ofta arbetar under påfrestade och stressiga situationer så konfronteras man dagligen med människors problem och lidande (Bakker, Killmer, Siegrist, & Schaufeli, 2010). Utbrändhet bland sjuksköterskor har under de senaste åren varit en orsak till oro då det kan leda till en nedsatt funktion, i form av försämrad koncentrationförmåga och stresstålighet hos denna personalgrupp, som utgör den största andelen personal inom hälso- och sjukvården. Dessa symtom hos sjuksköterskan kan enligt Isaksson et al., (2009) ses såväl i engagemanget i vården av patienten som i samarbetet med kollegor. En nedsatt funktion relaterad till utbrändhet hos sjuksköterskan har en direkt inverkan på vården och i kommunikationen med patienten. Bristen på sjuksköterskor och de kostnadseffektiviseringar som den svenska hälsooch sjukvården genomgår kan direkt kopplas till stressrelaterad utmattning bland sjuksköterskor, samt till sämre patientförhållanden (Hallin & Danielson, 2007; Isaksson et al., 2009). 10

11 En studie av Hallin & Danielson (2007) genomförd på svenska sjuksköterskor framkommer det att flertalet sjuksköterskor upplever sin arbetssituation som stressig. Det framkommer att de krav som ställs på sjuksköterskan, från såväl patienter och anhöriga som kollegor och arbetsgivare, tillsammans med upplevelsen av att sjuksköterskan har för lite tid med patienterna, leder till en känsla av att vara otillräcklig. Att den svenska sjuksköterskan upplever att hon har för lite tid med patienterna innebär likaså en känsla av en försämrad kvalitet på vården. Enligt Hallin & Danielson (2007) leder en otillräcklig kontakt mellan sjuksköterska och patient att möjligheten för sjuksköterskan att uppnå en helhetsbild av patienten blir otillräcklig för att kunna ge en optimal och adekvat vård. Dessutom uppvisar studien att tid med patienten är den största källan för belöning och för personlig utveckling för sjuksköterskorna. Rekrytering av svenska sjuksköterskor till Norge Norge är det land i Norden som använder sig av högst antal sjuksköterskor från andra nordiska länder (Råholm et al., 2010). Tillväxten av utländska sjuksköterskor som får norsk legitimation i Norge bidrar till att den norska andelen sjuksköterskor minskar (Berge et al., 2011). Bristen på sjuksköterskor har länge varit hög i Norge. Dock genomfördes en lagändring i Norge år 2000 som gjorde det lagligt med inhyrd personal inom flera yrkesgrupper än tidigare. I och med denna lagändring blev det tillåtet att rekrytera inhyrd personal inom hälso- och omvårdnadssektorn i Norge (Berge et al., 2011). Svenska sjuksköterskor dominerar gruppen av utländska sjuksköterskor i Norge och återfinns inom alla verksamheter inom den norska hälso- och sjukvården. Anställningsformen är mångfaldig, vissa rekryteras via bemanningsföretag medan andra anställs direkt via verksamheten (Berge et al., 2011). Ekonomiskt sett ger Norge sjuksköterskor andra förutsättningar inom arbetslivet än Sverige. Löneskillnaden är stor och ligger på omkring 41 % högre lön för sjuksköterkor i Norge. Detta lockar många svenska sjuksköterskor att söka legitimation i Norge (Berge et al., 2011; Vårdförbundet, 2010). Enligt Berge et al., (2011) bestod andelen sjuksköterskor som fick norsk legitimation av 32 % svenska sjuksköterskor år Det senaste decenniet har antalet svenska sjuksköterskor mer än fördubblats i Norge. År 2000 fick 865 svenska sjuksköterskor 11

12 norsk legitimation. Denna siffra har nu stigit då 1973 svenska sjuksköterskor fick norsk legitimation år 2009 (Berge et al., 2011; Vårdförbundet, 2010). Svenska sjuksköterskor är eftertraktade i Norge och genom studier genomförda på avdelningschefer i Norge framkommer det att dessa hellre anställer svenska sjuksköterskor än norska då svenska sjuksköterskor anses ha ett annat förhållningssätt till sitt arbete än vad norska sjuksköterskor har (Berge et al., 2011). Svenska sjuksköterskor uppges ofta som duktiga och arbetsvilliga. Att svenska sjuksköterskor dessutom har ett försprång, i förhållande till andra utländska sjuksköterskor, vad gäller språkfärdigheter, gör att svenska sjuksköterskor ofta prioriteras framför andra sjuksköterskor med en annan nationalitet (Berge et al., 2001). Många svenska sjuksköterskor åker till Norge för att jobba så mycket som möjligt under kort tid. Bemanningsföretagen som rekryterar svenska sjuksköterskor till Norge beskriver två grupper av svenska sjuksköterskor. I båda grupperna finns sjuksköterskor med fast anställning i Sverige, men som åker i perioder till Norge för att arbeta intensivt och för att tjäna pengar. Första gruppen består av kvinnliga sjuksköterskor runt 50 år och med vuxna barn som åker till Norge för att tjäna pengar till resor. Andra gruppen består av unga sjuksköterskor, som ofta kommer i grupp, och som väljer att arbeta i Norge just för att det är bättre lön i Norge än i Sverige (Berge et al., 2011). Professioner inom den norska sjukvården Inom den norska hälso- och omvårdnadssektorn finner man yrkesprofessioner som läkare, sjuksköterskor samt vad som benämns som hjelpepleier. Hjelpepleiern antas ofta vara motsvarande den svenska undersköterskan. Dock innehar den norska hjelpepleiern inte tillräcklig utbildning för att klassificeras som undersköterska och är snarare jämställd med vad man i Sverige kallar för vårdbiträden. I föreliggande studie kommer benämningen undersköterska att avse den norska professionen hjelpepleijer då det är den benämningen de medverkande sjuksköterskorna har använt sig av när de talat om denna yrkesgrupp. Problemformulering Bortsett från skillnad i löneläget, som kan vara en bidragande faktor till att svenska sjuksköterskor väljer att arbeta i Norge, kan det även finnas en viss uppfattning bland de 12

13 svenska sjuksköterskorna om hur den norska sjukvården bedrivs. Denna uppfattning grundar sig bland annat på föreställningar om arbetsbelastning, arbetstider samt fördelning av arbetsuppgifter mellan såväl undersköterskor och sjuksköterskor, samt mellan sjuksköterskor och läkare. Detta kan vidare komma att påverka den svenska sjuksköterskans motivation och arbetsmoral samt helhetsupplevelse av att arbeta inom den norska sjukvården. Upplevelsen kan vara individuell och erfarenheterna varierande men vad som vidare är av intresse är att studera helhetsbilden de svenska sjuksköterskorna har av den norska sjukvården, och dess eventuella inverkan på vården av patienterna, då det inte tidigare finns någon forskning om detta. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka den svenska sjuksköterskans upplevelse av att arbeta inom den norska sjukvården. METOD Design Kvalitativ design med deskriptiv ansats. Val av forskningsdesign grundar sig på att kvalitativ metod underlättar för informanterna, i detta fall tio svenska sjuksköterskor, att berätta om mer personliga erfarenheter som relaterar till syftet med studien. Genom en kvalitativ design med deskriptiv ansats kan intervjufrågorna besvaras mer detaljrikt och personligt vilket då gör studien mer djupgående (Parahoo, 1997). Urval Urvalet av deltagare i studien gjordes utifrån ett bekvämlighetsurval. Bekvämlighetsurval innebär att urvalet baseras på personer som lätt finns tillgängliga för författarna (Polit & Beck, 2012). Totalt rekryterades tretton svenska sjuksköterskor till studien. Tre av dessa var kända av författarna innan studien. Kontakt med sju sjuksköterskor kunde etableras genom rekommendation från redan deltagande sjuksköterskor samt från författarnas handledare. En 13

14 sjuksköterska rekryterades genom kontakt med ett branschforum på internet, där ett veckomejl uppmärksammade studien, och sjuksköterskan kontaktade författarna via e-post. Då rekryteringen från branschforumet inte gav ett tillfredställande antal svar kontaktades även avdelningschefer på ett sjukhus i mellansverige, vilka förfrågades om att tillfråga medarbetande sjuksköterskor om intresse att medverka i studien. Genom detta kunde vidare kontakt etableras med ytterligare två sjuksköterskor, som fann sig intresserade av studien. Inklusionskriterierna för studien utgjordes av krav på att sjuksköterskan hade erfarenhet inom den norska slutenvården. Ett initialt inklusionskriterie var att de medverkande sjuksköterskorna skulle ha en sammanlagd minimilängd på sex månader inom den norska slutenvården. Det senare inklusionskriteriet övergavs emellertid då det medförde svårigheter för författarna att inom en rimlig geografisk radie finna sjuksköterskor med mer än sex månaders erfarenhet inom den norska sjukvården. Det slutgiltiga minimikravet på erfarenhet inom den norska slutenvården omvärderades till minst en månad. Sjuksköterskor oavsett kön, ålder inkluderades i studien. Urvalsgruppen utgjordes av nio kvinnor och en man i åldersspannet år. Den tidigare yrkesverksamma tiden som sjuksköterska inom den svenska sjukvården innan anställning togs i Norge sträckte sig mellan två månader och 16 år. Den sammanlagda yrkesverksamma tiden som svensk sjuksköterska inom den norska slutenvården låg hos urvalsgruppen på mellan en månad och 11 år. En intervju uteslöts ur studien på grund av dålig ljudkvalitet på bandinspelningen, vilket omöjliggjorde transkribering. En sjuksköterska som givit sitt samtycke till att medverka exkluderades ur studien då det framkom att hon hade mindre än en månads erfarenhet. Vidare exkluderades ytterligare en sjuksköterska ur studien då denna endast hade erfarenhet av att arbeta inom den norska hemsjukvården. Sammanlagt rekryterades tretton sjuksköterskor till studien, varav tre stycken senare exkluderades. En föll bort på grund av dålig ljudkvalitet och två uppfyllde inte inklusionskriteriet då de hade mindre än en månads erfarenhet. Datainsamlingsmetod Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med deltagande sjuksköterskor. Semistrukturerad intervjumetod valdes på grund av dess möjlighet att ge tillfälle för intervjupersonerna att uttrycka sig fritt och uttömmande med vägledning av öppna frågor och följdfrågor, men samtidigt ge intervjuledaren möjlighet att styra intervjuns gång för att säkerställa att inga aspekter av studiens syfte lämnades obesvarade (Polit & Beck, 2012). En intervjuguide innehållandes sju bakgrundsfrågor och 11 öppna frågor relevanta för studiens 14

15 syfte (Bilaga 1) hade på förhand utarbetats av författarna. Inledningsvis ställdes en fråga kring sjuksköterskans generella upplevelser av arbetet i Norge. Vidare följde frågor kring bland annat mottagande av kollegor och patienter, fördelar respektive nackdelar med att arbeta i Norge, samt tankar och perspektiv som sjuksköterskan tog med sig hem till Sverige. Intervjuguiden innehöll även följdfrågor som kunde ställas för att förtydliga den medverkande sjuksköterskans svar, och genom detta få ett mer detaljerat intervjumaterial. En av författarna per intervju höll huvudansvaret för att ställa frågorna. Bägge författarna ställde följdfrågor, samt förtydligade frågor vid behov. För att säkerställa deltagande sjuksköterskors förståelse av intervjufrågorna hölls först en pilotintervju med en sjuksköterska. Detta resulterade i att två frågor formulerades om och utvidgades till fyra separata frågor, för att underlätta förståelsen. Då sjuksköterskan som medverkade i pilotintervjun gav svar som motsvarade studiens syfte, inkluderades denna intervju i studien. Procedur De ovan beskriva urvalsmetoderna användes för att etablera kontakt med sjuksköterskor. Denna kontakt togs via e-post där ett missiv bifogades (Bilaga 2). Missivet innehöll information om studien och dess syfte, samt information om rätten att avbryta sitt medverkande i studien utan att behöva ange orsak, och att all information skulle vara avidentifierad. Där fanns även information om att intervjuerna skulle spelas in på diktafon, och att allt material skulle förvaras på en inloggningsskyddad dator, samt raderas efter studiens avslutande. De sjuksköterskor som svarade på missivet och sade sig vilja ställa upp på intervju, antogs ha gett sitt samtycke till att medverka i studien.genom e-postkontakt bokades möten in för intervju med de sjuksköterskor som var villiga att medverka. Alla intervjuer tog plats i avskildhet med frånvaro av störande ljud, och med endast den medverkande sjuksköterskan och de båda författarna medverkande. Platserna för intervjuerna förlades till deltagarnas arbetsplatser, hemma hos deltagare, samt på annan avskild plats utanför arbetsplatsen och i hemmet. Intervjuerna tog mellan 20 och 30 minuter att genomföra och spelades in på band med hjälp av en diktafon. Intervjuerna transkriberades i direkt anslutning till intervjuernas avslutande, varpå inspelningarna raderades från diktafonen. Kopior av inspelningarna förvarades på samma dator som transkriberingarna, och skyddades med lösenord som endast författarna hade tillgång till. 15

16 Dataanalys Det inspelade intervjumaterialet bearbetades och analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2003) kvalitativa innehållsanalys på manifest nivå. Denna analys är en modifierad version av Burnards (1991) innehållsanalys. Det inspelade ljudmaterialet transkriberades ordagrant av författarna. Bärande meningsenheter med relevans för studien togs fram ur det transkriberade materialet varpå dessa kondenserades ned och det mest väsentliga innehållet bevarades. Därefter utfördes en kodning av materialet, och koderna sorterades in i underkategorier och kategorier som relaterade till studiens syfte. Tolv olika underkategorier utformades och lades i kuvert, som sedan sorterades in under två kategorier. I dataanalysen gick författarna fram och tillbaka mellan dessa olika steg ett flertal gånger, för att säkra att kategoriseringarna och kodningen av det transkriberade materialet svarade mot studiens syfte. Kategorierna och underkategorierna sammanställdes i en tabell och resultatet presenteras i löpande text utifrån denna. Citat tagna ur det transkriberade materialet presenteras parallellt, med syfte att stödja den löpande texten. Författarna har tidigare arbetat som undersköterskor i Norge vilket innebär att de har en viss förståelse för hur den norska sjukvården bedrivs. Under såväl genomförandet av intervjuerna som under analysen av det insamlade materialet var båda författarna väl införstådda med att egna åsikter och erfarenheter inte tilläts. 16

17 Tabell 1. Kategorier och underkategorier framtagna vid analys av den svenska sjuksköterskans upplevelse av att arbeta inom den norska sjukvården. Meningsbärande enhet Kondenserad meningsbärande enhet Kod Underkategori Kategori När dom tycker att det är stressande så kan det jämföras med en bra dag här i Stressig dag i Norge är lika med en lugn dag i Sverige Olika upplevelser av stress Arbetsbelastning Sverige. Så det finns saker som jag tror skulle kunna förbättras där och man skulle kunna effektivisera rutiner. Det är lite föråldrat, ja de ligger lite efter. Man kan tänka att om man har bra med pengar, då har man inte samma behov av Har man gott om pengar har man inte samma behov av att göra förändringar som om man är pressad Olika incitament till utveckling och effektivisering Utveckling inom sjukvården Organisation av norsk sjukvård att göra förändringar. Men är ekonomiskt. man som i Sverige pressad ekonomiskt då pressar det fram effektivitet och nytänkande hela tiden. Etiska överväganden Någon etisk prövning av studien gjordes inte då detta inte ansågs vara relevant för studien. Däremot gjorde författarna en genomgång av etiska förhållningssätt att använda sig av under studiens gång. Med utgångspunkt ur Centrala etikprövningsnämndens principer (2002) gjordes etiska överväganden kring studien. Enligt dessa principer skall individer som medverkar i studier, skyddas från skada, såväl psykiskt, fysiskt samt integritetsmässigt. Deltagande personer hade delgivits information om villkoren för studien, samt accepterat dessa före studiens början. Varje deltagare fick information om studiens genomförande genom ett missivbrev som skickades ut. Där delgavs information om att intervjuerna skulle spelas in, att inga personuppgifter skulle spridas, samt att deltagaren när som helst kunde meddela sitt utträdande ur studien, utan att behöva ange orsak. Information gavs även om att de inspelade ljudfilerna, samt transkriberingen av intervjuerna lagrades på datorer med lösenordskrav för inloggning, och att ljudfilerna förstördes när intervjuerna transkriberats. Transkriptionerna av intervjuerna kodades så att ingen enskild intervju kunde kopplas till 17

18 respektive deltagare. Alla intervjuer skedde i slutna rum, eller på platser den deltagande sjuksköterskan hade givit sitt samtycke till. RESULTAT Innehållsanalysen av intervjuerna resulterade i två kategorier och 12 underkategorier. Tabell 2. Kategorier och underkategorier framtagna vid analys av intervjumaterialet. Underkategori Arbetsbelastning, arbetsrutiner och ansvarsfördelning Kategori Omvårdnad Kvalitetsutveckling Arbetstider och lön Organisation av norsk sjukvård Bemötande Vikarie Språkbarriär Svårigheter Fördelar Kultur och inställning Att arbeta inom norsk sjukvård Utveckling i yrkesrollen Erfarenhet Organisation av norsk sjukvård En aspekt av hur den svenska sjuksköterskan upplever hur det är att arbeta som sjuksköterska i Norge, handlar om upplevelsen av hur den norska sjukvården bedrivs. Inom detta område 18

19 uppgav de intervjuade sjuksköterskorna flera olika upplevelser av både positiv och negativ karaktär. Arbetsbelastning, arbetsrutiner och ansvarsfördelning De intervjuade sjuksköterskorna upplevde att arbetsbelastningen var relativt låg och att antalet patienter per sjuksköterska var lägre än de var vana vid. Även ansvarsfördelning och arbetsrutiner såg annorlunda ut, vilket resulterade i en annan fördelning av arbetsuppgifter än vad sjuksköterskorna hade tidigare erfarenhet av. De medverkande sjuksköterskorna upplevde att det fanns en stor flexibilitet kring hur sjuksköterskorna kunde fördela patienterna mellan sig beroende på hur vårdkrävande de var. Men så hade vi ju mycket färre patienter, och var det en tung patient då fick vi ofta vara två på den patienten och bara ha den och en till. Hemma så får du ju ändå ha sju patienter. Bemanningen var högre, arbetsbelastningen mindre. Fördelningen av ansvar för olika administrativa och planeringsmässiga moment inom vården av patienten upplevdes vara jämn mellan läkare och sjuksköterskor. Till exempel hade läkarna eller en för detta avsatt sjuksköterska, ansvaret för att samordna vården för patienterna. Denna arbetsfördelning kunde bidra till upplevelsen av en lägre arbetsbelastning. Läkarna har inte lagt över lika mycket på sjuksköterskorna, så du har inte lika mycket ansvar som sjuksköterska. Saker som var självklara att jag gör här hemma, de gör jag inte där. Till exempel att man ska ringa och jaga röntgen, höra efter tider och såna saker, det gör inte en sjuksköterska där, utan det gör läkarna eller någon avsatt sjuksköterska till det. Så jag som har patienterna håller inte på med sånt. Uppdelningen av arbetsuppgifter och ansvar inom olika yrkesgrupper inblandade i vården av patienterna upplevde sjuksköterskorna både som positivt och negativt. Delegeringen av vissa arbetsmoment till andra professioner kunde både ta och spara tid, och de intervjuade sjuksköterskorna upplevde att delegeringen av arbetsuppgifter och ansvarsområden både underlättade deras arbete, men också tog ifrån dem arbetsuppgifter som de uppskattade att ha ansvar för. Exempelvis upplevde några sjuksköterskor att det var tråkigt att inte längre få ha ansvaret för medicintekniska moment som blodprovstagning och PVK-sättning. 19

20 Till exempel PVK-sättning är inte lika vanligt bland sjuksköterskor utan man ringer ofta narkos eller läkare direkt liksom. Det är ju både skönt och trist, man slipper såklart en del praktiska moment men det är ju också kul att göra. Sen har man ju labbpersonal som kommer och tar blodprover till exempel. Och det är klart att det spar väl tid och ger vårdpersonalen mer tid på ett sätt, men på ett annat sätt så är det ju ett moment som faktiskt kan ta mer tid, man måste beställa proverna, ringa efter labb om något skall tas akut. Det kan nästan ta mer tid ibland. Några av de intervjuade sjuksköterskorna hade arbetat på avdelningar där en form av teamarbete praktiserades. Det innebar att en gruppledande sjuksköterska hade ansvar för mediciner, administration och rond för samtliga patienter på avdelningen, och att andra sjuksköterskor hade omvårdnadsansvaret för patienterna. Upplevelserna av detta teamarbete ligger nära uppfattningarna om att ha en mer utjämnad fördelning av arbetsuppgifter mellan såväl sjuksköterskor och läkare, som mellan sjuksköterskor och undersköterskor. Det kunde upplevas som positivt att allt administrativt och organiserande ansvar låg på en och samma sjuksköterska, men några såg det negativa i att det fanns risk att information kunde förloras när flera personer med ansvar för olika delar av en patients vård, skulle kommunicera med varandra. Exempelvis resulterade denna ansvarsfördelning i att den omvårdnadsansvariga sjuksköterskan inte hade någon kontakt med läkaren, vilket upplevdes ge en sämre bild av patienten och dennes vård. Samtidigt upplevdes det som en lättnad att inte ha allt ansvar själv som sjuksköterska, vilket då gav en lägre arbetsbelastning och mer tid till att ge god omvårdnad till patienterna. Men den sjuksköterska som var gruppledare ansvarade för mediciner, även för administration samt för ronden. Den sjuksköterskan skötte allt snack med läkaren egentligen. Men var man den som stod under gruppledaren då hade man absolut ingen kontakt med läkaren, man pratade inte alls med dem. Jag kan tycka man får en bättre bild över patienten i Sverige, när man även får ronda dem. Och bara det att undersköterskan inte var med på ronden kändes inte bra, det innebär ju att informationen kring omvårdnaden inte diskuterades på ronderna. Yrkesrollsfördelningen mellan sjuksköterskor och undersköterskor upplevdes som mycket utjämnad. Sjuksköterskorna poängterade dock att det inte arbetade så många, av vad som i Sverige skulle motsvaras av undersköterskor, på de avdelningar där de arbetat. Detta kunde 20

21 enligt dem både bidra till-, och kräva, att sjuksköterskor ansvarar för alla basala omvårdnadsuppgifter som undersköterskor vanligtvis ansvarar för. I Norge kanske man arbetar lite mer likvärdigt som sjuksköterska och undersköterska. Där delar man upp arbetsuppgifter helt oberoende av vad man har för profession. Men på så sätt kanske man hamnar lite mer på samma "nivå". En viktig del i upplevelsen av yrkesroller och fördelning av ansvar och arbetsuppgifter hos de intervjuade sjuksköterskorna handlar om vilka avdelningar de arbetat på. Jag är utbildad i Norge och utbildningarna skiljer sig inte så mycket åt. Utan det är mer vilken rangordning man har, det är ju både från plats till plats, från land till land, hur man ser på läkarna till exempel. Hur man värderar status och vilket ansvar varje yrkesroll har. Omvårdnad Inom omvårdnadsområdet, som är, och skall vara en stor del av sjuksköterskeyrket, enligt de medverkande sjuksköterskorna, uppgav informanterna att detta är en aspekt av vården som det finns mycket tid till inom den norska sjukvården. Sjuksköterskan ansvarar för, och utför basala omvårdnadsåtgärder för patienten i stor utsträckning. Sjuksköterskan upplever också att det finns tid till det utöver de andra arbetsuppgifterna som en sjuksköterska har. Sen så upplevde ju jag att man har en helt annan tid för patienten. Omvårdnad ska ju vara en stor del av sjuksköterskeyrket, men så är det ju inte i Sverige. Men i Norge är det så. Det upplevdes också finnas mer resurser att lägga på patienter som var svårt sjuka, eller i en terminal fas, samt antyddes att fördelningen av personal på respektive patient inte var rigid, utan att det avsattes mer personalresurser till de patienter som behövde mest vård. Om det är någon som är mycket sjuk eller blivit försämrad snabbt och som kommer att avlida, då finns det alltid någon i personalen som ska sitta hos den hela tiden. Jag har varit med om att man avsatte två undersköterskor som satt och höll patienten i varje hand. 21

22 Sjuksköterskorna upplevde att arbetssättet var flexibelt. Detta flexibla sätt var ett resultat av en annan fördelning av arbetsuppgifter och en större möjlighet till att avsätta tid och resurser till patienterna. Dessutom upplevdes det att den norska sjukvården har stort fokus på omvårdnad av patienterna. Kvalitetsutveckling De intervjuade sjuksköterskornas uppfattningar av den norska sjukvårdens utveckling upplevdes på flera olika plan. Vissa sjuksköterskor ansåg att det inom den norska sjukvården inte fanns några höga ambitioner att ständigt förbättra och effektivisera vården, både i fråga om arbetsrutiner och om vårdkvalitet. Detta upplevdes vara en följd av att den norska sjukvården inte ligger under samma ekonomiska press som den svenska gör, samt att en sådan press tvingar fram förändringar och ambitioner att förbättra och effektivisera vården. Till exempel uttrycktes att den norska sjukvården inte hade ett tillräckligt väl underbyggt hygienarbete. Detta skulle kunna förbättras med bättre rutiner och mer evidensbaserad kunskap integrerad i det praktiska arbetet. De intervjuade sjuksköterskorna uppgav att de även upplevde många rutiner inom den norska sjukvården som tidskrävande och föråldrade. En uppfattning om att den norska sjukvården inte satsade på forskning delades av några av de intervjuade sjuksköterskorna. Så det finns saker som jag tror skulle kunna förbättras där och man skulle kunna effektivisera rutiner. Det är lite föråldrat, ja de ligger lite efter. Man kan tänka att om man har bra med pengar, då har man inte samma behov av att göra förändringar. Men är man som i Sverige pressad ekonomiskt, då pressar det fram effektivitet och nytänkande hela tiden. På ett annat sätt förklarades den bristande motivationen till att förbättra den norska sjukvården genom av att det satsas på andra saker i Norge. De satsar på andra saker inom samhället och inte på omsorg och sjukvård. Och norrmännen de har en annan kultur, de har sitt friluftsliv jag tror helt enkelt de prioriterar annat än att utveckla sjukvården. 22

23 Arbetstider och lön Inom den norska sjukvården är arbetspassen och arbetsveckan kortare än vad de intervjuade sjuksköterskorna upplevt inom den svenska sjukvården. Detta är något som samtliga intervjuade sjuksköterskor uppgett. Att den norska sjukvården ger en hög lön till sjuksköterskor kan anses vara en av anledningarna till att många svenska sjuksköterskor söker sig dit. Oavsett om en svensk sjuksköterska åkt till Norge för att jobba kortare perioder inom sjukvården, eller har åkt dit för att bo och arbeta i perioder över ett år, delar de intervjuade sjuksköterskorna uppfattningen om att lönen är en av anledningarna till att de har åkt dit för att arbeta. Att lönen är högre och arbetsveckan kortare bidrar till en ökad motivation att arbeta inom den norska sjukvården. Klart att det är motiverande med att man får bättre betalt. Speciellt när man läst länge. Då skadar det inte att få betalt för sitt arbete. Det är lite roligare liksom. Att arbeta inom norsk sjukvård Att komma och arbeta som svensk sjuksköterska inom den norska sjukvården innebär att man ställs inför såväl fördelar som svårigheter i sin roll som sjuksköterska. Hur man blir bemött av kollegor och patienter, samt beroende på om man kommer dit som vikarie eller inte, kan vara bidragande faktorer för hur man upplever att arbeta som svensk sjuksköterska i Norge. Bemötande Att komma som ny sjuksköterska till en avdelning, och dessutom ha en annan nationalitet än majoriteten av övrig personal, kan innebära en viss osäkerhet enligt de intervjuade sjuksköterkorna. Att få ett bra och respektfullt bemötande från övrig personal är en avgörande faktor för att man som ny sjuksköterska ska känna sig välkommen och trygg i sin situation. De medverkande sjuksköterskorna uppgav ett positivt och öppet bemötande från de norska kollegorna och att detta kan tänkas bero på att svenska sjuksköterskor anses vara duktiga och villiga att arbeta hårt. 23

24 Vi blev väldigt välkomna när vi kom. Dom är så duktiga på svenska och dom ger mycket för att man ska trivas. Jag tror dom tar emot oss öppet för att vi är hårt arbetande och tar egna initiativ. Förutom nya rutiner och nya arbetssätt är det tillika en helt ny personalgrupp som man som ny sjuksköterska ska bekanta sig med. Att då dessutom komma som vikarie, med syfte att endast stanna ett par veckor, kan innebära att bemötandet från övrig personal inte blir optimalt. Är man däremot där under en längre period är upplevelsen att det finns förutsättningarna för att känna gemenskap och för att komma in i personalgruppen. Åker du som vikarie och hoppar vecka till vecka, så blir du behandlad som en vikarie, vecka till vecka. Får du ett fast jobb, ja, då blir du en av dom. Och norrmännen är ganska öppna och välkomnande när du kommer förbi första fasen Dock varierar upplevelsen. Att komma som vikarie behöver inte innebära att man upplever bemötandet som sämre. Dessutom har de medverkande sjuksköterskorna en viss förståelse för att ordinarie personal kan uppleva det som ansträngande att konstant skola in vikarier. Jag kan förstå om man som fast personal tycker att det är jobbigt med så mycket tillfällig personal som endast stannar under kortare perioder på kanske två veckor. Fast jag måste säga att jag tycker att de hanterar det väldigt bra och de inte tröttnar på oss och alla våra frågor. Upplevelsen av bemötandet från patienterna var enhälligt positivt hos de svenska sjuksköterskorna. Informanterna upplevde att patienterna hade stort förtroende för de svenska sjuksköterskorna från början. Dessutom fanns det stor acceptans hos patienter att det förekommer vårdpersonal med olika nationaliteter på sjukhus. Att då vara sjuksköterska med svensk nationalitet kan vara en fördel då patienterna i Norge är vana vid svenskar och tycks ha bra erfarenhet av svenska sjuksköterskor, enligt informanterna. Mycket bra bemötande, mycket positivt, de litade på en direkt. Så de har nog bra erfarenhet av svenska sjuksköterskor. Jag tror att svenska sjuksköterskor har ett bra anseende i Norge. 24

25 Vikarie Att arbeta som vikarie innebär både för- och nackdelar. För varje ny avdelning sjuksköterskan placeras på ställs hon eller han inför nya rutiner och arbetssätt att snabbt sätta sig in i och ta del av. Introduktionen är ofta kort och upplevelsen är att sjuksköterskan inte har så mycket att säga till om som vikarie. Sjuksköterskorna uppger att man som vikarie anpassar sig efter avdelningens rutiner och gör det bästa av situationen. Alltså kommer du som vikarie, då anpassar man sig mest. När det gäller avdelningsrutiner så är det inte så mycket diskussion, man anpassar sig och gör som dom gör. Upplevelsen av vad den ordinarie personalen har för förväntningar varierar hos de svenska sjuksköterskorna. Delvis förekommer upplevelsen bland de medverkande sjuksköterskorna att den ordinarie personalen inte förväntar att man kan allt från början och att man därmed får ett begränsat ansvarsområde. Dock varierar upplevelsen då det även framkommer att ordinarie personal upplevs ha höga förväntningar på den svenska sjuksköterskan. Att komma som svensk sjuksköterska innebär att övrig personal förväntar att man kan allt och lite därtill Att arbeta som sjuksköterska inom den norska sjukvården innebär att man har ett stort omvårdnadsansvar och till stor del även utför omvårdnadsuppgifter på patienterna. Detta ses som en fördel av de svenska sjuksköterskorna då man kommer som vikarie för att arbeta. Bara man vet var sakerna finns, så är det nästan en fördel med mycket omvårdnadsuppgifter när man arbetar som vikarie. Man ska ju vårda en patient utan problem, det ska man ju kunna som sjuksköterska. Språkbarriär Att kommunikationen fungerar är en grundläggande hörnsten i såväl informationsutbytet mellan professioner som i vården av patienten. Att komma som svensk sjuksköterska till Norge kan innebära att man upplever en viss språkbarriär såväl under dialog med kollegor som med patienter. Detta hinder utlöstes främst enligt de svenska sjuksköterskorna vid kontakt med läkarna då det ibland kunde uppstå en osäkerhet kring ordinationer. 25

26 Under de första tre veckorna tyckte jag att det var väldigt svårt med språket, särskilt när man rondade, eller fick ordinationer eller uppgifter att göra och så förstod man inte vad man skulle göra. De svenska sjuksköterskorna upplevde det däremot vara lättare att kommunicera med patienterna då man kunde dra nytta av patientens kroppsspråk då eventuella missförstånd och kommunikationsproblem uppstod. När språkförståelsen inte var fullständig mellan patient och sjuksköterska, upplevdes det snarare som underhållande från patienternas sida. Några av de intervjuade sjuksköterskorna framhöll att kommunikationen med patienterna underlättades genom att de inte hade bråttom på samma sätt som läkarna, samt att kommunikationen med patienterna baserades på ett mer generellt vokabulär. Det var således lätt att lära sig det vokabulär som användes mellan patient och sjuksköterska, vilket underlättade kommunikationen. Med patienterna är det lättare, de har ju inte bråttom på samma sätt som läkarna. Dom flesta tyckte det var roligt och rättande en lite grann. Sen är det ju lite samma vokabulär som man pratar om med patienterna. Skulle det vara så att patienten inte förstår vad man säger så tycker jag att man fångar upp det ganska snabbt, genom kroppsspråket. Och så får man ju försöka förklara på ett annat vis. Men man lär sig snabbt de ord som man behöver kunna tycker jag. Svårigheter De svenska sjuksköterskorna upplevde svårigheter främst kopplade till att de kom till Norge som vikarier. De menade att alla avdelningar är olika och har varierande rutiner, att introduktionen kan vara kort och otillräcklig samt att en känsla av kontroll inte alltid hinner uppnås. Förväntningarna från ordinarie personal kan ibland upplevas som höga och det är därmed av stor vikt att man vet sina begränsningar och vet vad man klarar av. Alltså jag tycker väl främst att när man kommer som vikarie, när man gör det, att man inte riktigt kommer in i rutinerna, jag har inte kontroll på allt. Man känner sig inte så himla säker i det man gör, utan man blundar och tänker "det gick idag också". Men man är ju medveten om vad man behärskar och vad man inte behärskar, så man måste ju vara duktig på att säga till att "det här kan inte jag 26

ATT BÖRJA ARBETA SOM SJUKSKÖTERSKA En intervjustudie om nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser

ATT BÖRJA ARBETA SOM SJUKSKÖTERSKA En intervjustudie om nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser Sjuksköterskeprogrammet Kurs 2VÅ45E VT 2012 Examensarbete, 15 hp ATT BÖRJA ARBETA SOM SJUKSKÖTERSKA En intervjustudie om nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser Författare: Maria Andersson Michelle

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om JUNI 2009 Svensk sjuksköterskeförening om Sjuksköterskans profession De gemensamma kriterierna för en profession är att den vilar på vetenskaplig grund i form av ett eget kunskapsområde leder till legitimation

Läs mer

Introduktion - Förklara hur intervjun går till - Påbörja ljudinspelningen

Introduktion - Förklara hur intervjun går till - Påbörja ljudinspelningen Bilaga 1 Svensk översättning: Föräldrar Denna guide är framtagen för att vägleda en semistrukturerad intervju. Syftet med intervjuguiden är att presentera öppna frågor så att deltagarna uppmuntras att

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Yrkesetisk kod för röntgensjuksköterskor

Yrkesetisk kod för röntgensjuksköterskor Yrkesetisk kod för röntgensjuksköterskor FÖRORD Att föra etiska resonemang och göra välgrundade bedömningar är viktigt för en profession. Röntgensjuksköterskan har fram till idag saknat en egen yrkesetisk

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC?

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? En intervjustudie där patienten får säga sin mening Jenny Nordlöw September 2010 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar PM 2015-04-17 1 (5) Sommarplaneringen i vården 2015 Tidig planering för säker och trygg vård i sommar För att få en bild av hur planeringen av vården och bemanningen av vårdpersonal ser ut inför sommaren

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser

SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser 2013-06-03 Jonas Vallgårda 2 (12) Innehåll 1 Sammanfattning... 4 2 Metod och genomförande... 5 3 Bemanningssituationen

Läs mer

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser 2012-09-06 Martin Östberg 2 (8) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Genomförande... 5 3 Bemanningssituationen under

Läs mer

ICN:s ETISKA KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR

ICN:s ETISKA KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR ICN:s ETISKA KOD FÖR SJUKSKÖTERSKOR FÖRORD svensk sjuksköterskeförening presenterar här en översättning av icn:s, International Council of Nurses, nyligen reviderade etiska kod för sjuksköterskor. Styrkan

Läs mer

Sjuksköterskestudenters bild av omvårdnadsämnet

Sjuksköterskestudenters bild av omvårdnadsämnet Hälsouniversitetet Linköpings universitet Sjuksköterskestudenters bild av omvårdnadsämnet Nursing students perception of the subject of Nursing Axel Bladh Nilla Lindroos Sjuksköterskeutbildningen 180 hp

Läs mer

TOLKANVÄNDNING INOM VÅRDEN

TOLKANVÄNDNING INOM VÅRDEN Hälsa och samhälle TOLKANVÄNDNING INOM VÅRDEN SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER EN KVALITATIV INTERVJUSTUDIE JOSEFIN KARLSSON YVONNE SJÖSTRÖM Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Sjuksköterskeprogrammet Juni

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08.

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08. Riktlinjer för vägledning och överväganden gällande undervisning i etik vid empiriska examensarbeten vid Röda Korsets Högskola på grund och avancerad nivå Diarienr: 11/2014 Fastställd av Pedagogiska kommittén

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Uppföljning av verksamheten under sommaren

Uppföljning av verksamheten under sommaren VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Omsorgsnämnden 2015-10-14 5 On Dnr 2014.034 026 Uppföljning av verksamheten under sommaren Förslag till beslut Omsorgsnämnden beslutar att Ärendebeskrivning

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK 1(6) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod VGSSK Nursing Programme, 180 higher education credits Inriktningskod ----- Examen Sjuksköterskeexamen Bachelor of Science in Nursing Filosofie

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 VÄRMLANDS LÄN

KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 VÄRMLANDS LÄN KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE 2014 VÄRMLANDS LÄN Kund: SSR Akademikerförbundet Kontakt: Stina Andersson Datum: 19 Januari 2015 Konsult: Gun Pettersson Tel: 0739 40 39 16 E-post: gun.pettersson@novus.se

Läs mer

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing

Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing 1(7) Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Programkod Nursing Programme, 180 ECTS Inriktningskod ----- VGSSK Examen Sjuksköterskeexamen Degree of Bachelor of Science in Nursing Filosofie kandidatexamen

Läs mer

EN UNDERSÖKNING OM BEMANNINGSSITUATIONEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOMMAREN 2013

EN UNDERSÖKNING OM BEMANNINGSSITUATIONEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOMMAREN 2013 EN UNDERSÖKNING OM BEMANNINGSSITUATIONEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOMMAREN 2013 Konsekvenser och lärdomar inför framtiden 2013-10-01 Jonas Vallgårda VÅRDFÖRBUNDET Adolf Fredriks Kyrkogata 11, Box 3260

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Institutionen för hälsa och lärande Sjuksköterskeprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Kursansvariga OM124G Stina Thorstensson, stina.thorstensson@his.se

Läs mer

EN EMPIRISK INTERVJUSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSE AV ARBETSBELASTNINGENS OCH ARBETSMILJÖNS PÅVERKAN PÅ PATIENTSÄKERHETEN

EN EMPIRISK INTERVJUSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSE AV ARBETSBELASTNINGENS OCH ARBETSMILJÖNS PÅVERKAN PÅ PATIENTSÄKERHETEN PATIENTSÄKER VÅRD? EN EMPIRISK INTERVJUSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSE AV ARBETSBELASTNINGENS OCH ARBETSMILJÖNS PÅVERKAN PÅ PATIENTSÄKERHETEN NORDBERG REBECCA SJÖBERG REBECKA Examensarbete i omvårdnad

Läs mer

Det här är Svensk sjuksköterskeförening

Det här är Svensk sjuksköterskeförening Det här är Svensk sjuksköterskeförening Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi är en ideell organisation som företräder professionens kunskapsområde med syfte

Läs mer

tre pedagogiska perspektiv Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet

tre pedagogiska perspektiv Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet tre pedagogiska perspektiv Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet Starkare akademisk lärandemiljö Verksamhetsintegrerat lärande (VIL) är ett samlingsbegrepp för de

Läs mer

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING

DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING Foto: Clas Fröhling Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi är en ideell organisation som företräder professionens kunskapsområde

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Forskningsplattformen för Hälsa i Samverkan. Forskningsplattformen för Hälsa i Samverkan

Forskningsplattformen för Hälsa i Samverkan. Forskningsplattformen för Hälsa i Samverkan Forskningsplattformen för Hälsa i Samverkan Forskningsplattformen för Hälsa i Samverkan Nr 2 2014 Forskningsplattformen för Hälsa i Samverkan (tidigare Forskningsplattformen för Utveckling av Närsjukvård)

Läs mer

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor

Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Professionens syn på reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Bodil Andersson, Ordförande i Svensk förening för röntgensjuksköterskor 2014-09-17 Grundnivå Yrkesexamen Leg. Röntgensjuksköterska

Läs mer

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:... Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar

100 nya möjligheter. Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 1 100 nya möjligheter Landstinget Blekinge anställer 100 ungdomar 2 100 nya möjligheter Januari 2013 december 2014 Tidsbegränsade anställningar under 6 månader Lön enligt kollektivavtal Projekt i samverkan

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Sjuksköterskestudenters uppfattningar om handledning under verksamhetsförlagd utbildning

Sjuksköterskestudenters uppfattningar om handledning under verksamhetsförlagd utbildning Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Sjuksköterskestudenters uppfattningar om handledning under verksamhetsförlagd utbildning Författare Charlotte Ankarborg Handledare Anita Staaf

Läs mer

Personalenkät 2010 2/2/2011

Personalenkät 2010 2/2/2011 Personalenkät 2010 1. Jag trivs bra med... helt delvis inte alls min närmaste chef 1386 (52%) 630 (24%) 478 (18%) 125 (5%) 51 (2%) 79,73 mina arbetskamrater 1593 (60%) 703 (26%) 322 (12%) 46 (2%) 6 (0%)

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

ATT VARA NÄRA ANHÖRIG TILL EN PERSON MED MULTIPEL SKLEROS

ATT VARA NÄRA ANHÖRIG TILL EN PERSON MED MULTIPEL SKLEROS Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Utbildningsprogram för sjuksköterskor Kurs VO4513 Ht 2009 Examensarbete 15 hp ATT VARA NÄRA ANHÖRIG TILL EN PERSON MED MULTIPEL SKLEROS - en kvalitativ

Läs mer

Förutsättningar för sjuksköterskan att arbeta med personcentrerad omvårdnad i den kommunala vården av äldre

Förutsättningar för sjuksköterskan att arbeta med personcentrerad omvårdnad i den kommunala vården av äldre Institutionen för hälsovetenskap Förutsättningar för sjuksköterskan att arbeta med personcentrerad omvårdnad i den kommunala vården av äldre Hansson, Ann-Katrin Nilsson, Anita Examensarbete Omvårdnad,

Läs mer

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

Psyksyrra eller klinisk specialist - behöver vi verkligen specialistsjuksköterskor?

Psyksyrra eller klinisk specialist - behöver vi verkligen specialistsjuksköterskor? Psyksyrra eller klinisk specialist - behöver vi verkligen specialistsjuksköterskor? Henrik Andersson Mats Törnblom Svenska psykiatrikongressen 2015-03-12 Psykiatrins hus, Akademiska sjukhuset Skillnader

Läs mer

Reseberättelse - Oslo. Inledning. Högskolan

Reseberättelse - Oslo. Inledning. Högskolan Reseberättelse - Oslo Charlotte Falk Ersta Sköndals högskola- Vårdvetenskapliga institutionen Sjuksköterskeprogrammet 180 HP Utbyte mellan 5 januari till 29 februari 2015 Utbyte till Oslo, Norge. Praktik

Läs mer

Nulägesbeskrivning. -Checklista

Nulägesbeskrivning. -Checklista Nulägesbeskrivning -Checklista Gå igenom samtliga påståenden och markera i vilken utsträckning du tycker att de stämmer med verkligheten. Motivera gärna ditt svar och skriv in förslag till förbättringar.

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

!! " # # $ " # # % % & & ' (' # ) * %% ) 2

!!  # # $  # # % % & & ' (' # ) * %% ) 2 !! " ## $ " ##%% & &' ('#) * %% ) 2 "# Enligt avtal mellan beställare och utförare har beställaren rätt att genomföra brukarundersökningar och kvalitetsuppföljningar även i form av aktiv uppföljning genom

Läs mer

Artiklar i avhandlingen

Artiklar i avhandlingen Artiklar i avhandlingen I. Elwér, S., Aléx, L., Hammarström, A. Health against the odds: Experiences in elder care from a gender perspective. Qualitative Health Research 2010; 20:1202. II. III. IV. Elwér,

Läs mer

Gemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet

Gemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet Gemensam värdegrund Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet Varför en gemensam värdegrund? Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet har tillsammans gjort denna värdegrund. I den ger vi vår gemensamma

Läs mer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid

Läs mer

Hur stress påverkar sjuksköterskors arbete för en patientsäker vård

Hur stress påverkar sjuksköterskors arbete för en patientsäker vård Examensarbete i omvårdnad, 15 hp Hur stress påverkar sjuksköterskors arbete för en patientsäker vård - En intervjustudie Kristin Liljevern Julia Gunnarsson Handledare: Ingrid Weiber Sjuksköterskeprogrammet,

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009 Utvärdering Kvalitetsområde demens augusti 2008 - december 2009 Carina Edholm Ulla Edwardsson December 2009 Innehållsförteckning 1 Bakgrund.3 2 Syfte.4 3 Metod.5 4 Resultat.6 5 Analys.9 6 Diskussion...10

Läs mer

SJUKSKÖTERSKESTUDE- RANDES ERFARENHETER AV HANDLEDNING UNDER VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING

SJUKSKÖTERSKESTUDE- RANDES ERFARENHETER AV HANDLEDNING UNDER VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING Hälsa och samhälle SJUKSKÖTERSKESTUDE- RANDES ERFARENHETER AV HANDLEDNING UNDER VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING SANDRA NORLUND ANNETTE NUÑEZ TÖRNQVIST Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Det tekniska spelet. Förhandlingar om arbete, teknik och kön i relation till införande av nya informationssystem

Det tekniska spelet. Förhandlingar om arbete, teknik och kön i relation till införande av nya informationssystem RECENSION Lennart G Svensson Lennart G Svensson, professor emeritus vid Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet lennart.svensson@sociology.gu.se Frida Wikstrand: Det tekniska spelet. Förhandlingar

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process En essä i kursen Produktutveckling med formgivning, KN3060 Patrick Larsson, Mälardalens högskola, 2007-04-26 Inledning Kommunikation definieras som överföring

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Ledarskap i äldreomsorgen. En rapport från Kommunal och Vision

Ledarskap i äldreomsorgen. En rapport från Kommunal och Vision Ledarskap i äldreomsorgen En rapport från Kommunal och Vision Innehållsförteckning Förord 4 Inledning 5 Hur upplever cheferna förutsättningarna för ledarskap? 6 Vad anser medarbetarna? 7 Slutsatser och

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till proaros Vård- och omsorg Nämnden för personer med

Läs mer

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen Efter examen En uppföljning av 2010 års examensstudenter Företagsekonomiska institutionen Utbildning som ger arbete Företagsekonomiska institutionen erbjuder utbildningar för framtidens kvalificerade ekonomer

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Nästan hälften vill dela på ledarskapet

Nästan hälften vill dela på ledarskapet Fyra av tio chefer delar i någon mån på ledarskapet, eller har någon gång gjort det. Och de som har delat på chefskapet är positiva! Det visar den enkät som LOOP gjort bland några av våra läsande chefer.

Läs mer

ATT VÅRDA PATIENTENS ALLA FACK

ATT VÅRDA PATIENTENS ALLA FACK ATT VÅRDA PATIENTENS ALLA FACK EN INTERVJUSTUDIE OM ALLMÄNSJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT VÅRDA PATIENTER MED PSYKISK SJUKDOM I DEN SOMATISKA VÅRDEN KARIN SAMUELSSON KLARA ÖMAN Examensarbete i omvårdnad

Läs mer

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering)

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Sid 1(6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Karlstad 2015-06-23 Medicinsk ansvarig sjuksköterska Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Hälso- och

Läs mer

En vetenskaplig utvärdering av ett landstings satsning på kvalitet och förbättringsarbete

En vetenskaplig utvärdering av ett landstings satsning på kvalitet och förbättringsarbete "There's always room for improvement you know it's the biggest room in the house. Louise Heath Leber Kvalitetsutveckling och förbättringsarbete i hälso- och sjukvården: Erfarenheter från ett svenskt landsting

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Artikelnummer: 502007-6 Foto: Nordic Photos Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Dygnets alla timmar antogs på kongressen 1999. 2005 prövades

Läs mer

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Pågående forskning: Anhörigomsorgens pris. Marta

Läs mer

Hemsjukvård i Genk, Belgien

Hemsjukvård i Genk, Belgien Hanna Eriksson Sjuksköterskeprogrammet SJSA 26 VT 2012 Hemsjukvård i Genk, Belgien Vecka 1, inledning Jag har nu gjort min första vecka här i Genk inom hemsjukvården i området Genk norra. Till att börja

Läs mer

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet Till EU projektet Best Agers Bakgrund Läser psykologi på Luleå Tekniska Universitet I höstas valde jag inriktningen utredning Då kom förfrågan av lanstinget

Läs mer