Kollektivavtalens centraliseringsgrad och företagens ekonomiska utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kollektivavtalens centraliseringsgrad och företagens ekonomiska utveckling"

Transkript

1 Statistiskt appendix till Lönebildning i verkligheten Kollektivavtalens centraliseringsgrad och företagens ekonomiska utveckling Appendix till kapitel 7 i boken Lönebildning i verkligheten Lotta Stern* Ratio, Box 3203, Stockholm, och Sociologiska institutionen, Stockholms universitet.

2 Innehåll Introduktion... 4 Att mäta företags utvecklingskraft... 4 Operationalisering av variabler som inkluderas i analyserna... 4 Metod... 7 Utvecklingskraft mätt som lönsamhet... 7 Tabell 1: Regressionsresultat för 50:e kvantilen, logaritmerad lönsamhet som utfall, samtliga företag Analyser av lönsamhet och lönebildning separerade på branscher... 9 Tabell 2: Regressionsresultat 50 kvantilen, logaritmerad lönsamhet år 2010 som utfall, analyser uppdelade på olika branscher Tabell 3: Regressionsresultat med logaritmerad lönsamhet som utfall, i olika branscher, 50 kvantilen Tjänstebranschen uppdelad i kunskapsintensiva tjänster och övriga tjänster Tabell 4. Regressionsresultat med logaritmerad lönsamhet i kunskapsintensiva företag och övriga tjänsteföretag. 50 kvantilen Utvecklingskraft mätt i termer av produktivitet Tabell 5: Regressionsresultat med logaritmerad produktivitet, över alla företag totalt. 50 kvantilen Tabell 6: Regressionsresultat med logaritmerad produktivitet 2010 som utfall, i olika branscher, 50 kvantilen Tabell 7: Regressionsresultat med logaritmerad produktivitet som utfall, i olika branscher, 50 kvantilen Tabell 8. Regressionsresultat med logaritmerad produktivitet i kunskapsintensiva företag och övriga tjänsteföretag. 50 kvantilen Slutsats och diskussion Bilaga om kodningen av lönebildningsvariabler Grundmaterial om kollektivavtalen Medlingsinstitutets 7-gradiga kategorisering Ratioskalan Kodning avtalskonstruktion för arbetare Figur A1: Sammanställning av arbetares avtal kodade enligt Medlingsinstitutets 7-gradiga avtalskonstruktioner, avser år Figur A2: Sammanställning av arbetares avtal kodade enligt Ratio-skalans 4-gradiga centraliseringsskala, avser år Kodning av avtalskonstruktioner för tjänstemän Skattning av tjänstemän som faller under Ledarnas avtal Skattning av tjänstemän som faller under SACO-avtal... 27

3 SACOa SACOb, SACOc Skattning av tjänstemän som faller under Sveriges Ingenjörers avtal Skattning av tjänstemän som tillhör TCO:s avtal TCOa TCOb, c Tabell A1: Översikt över kodning av avtalstillhörighet för tjänstemän med SSYK Figur A3: Sammanställning av tjänstemäns avtal kodade enligt Medlingsinstitutets 7- gradiga avtalskonstruktioner, avser år Figur A4: Sammanställning av tjänstemäns avtal kodade enligt Ratioskalan, avser år Att skatta företagens lönebildningsläge Tabell A4: Genomsnittlig centralisering i datamaterialet baserad på tre skilda operationaliseringar (enligt ovan) Företags utveckling och lönebildningen Figur A5: Bivariata samband lönsamhet och centralisering Figur A6: Bivariata samband produktivitet och centralisering Referenser... 33

4 Introduktion Den här statistiska rapporten presenterar de fullständiga statistiska resultaten i kapitel 7 i boken Lönebildning i verkligheten (2014). Därutöver innehåller rapporten alternativa analyser där tidsperioden används. I bokkapitlet presenteras resultat gällande år 2010 på grund av finanskrisens inverkan på företagens ekonomiska situation framförallt åren Dessa alternativa analyser är ett sätt att se hur robusta resultaten är och därmed också undersöka konsekvenser av att inkludera finanskrisens år i skattningarna. Slutligen innehåller rapporten ett appendix där datamaterialets konstruktion beskrivs. Syftet med presentationen i appendix är att tydliggöra de val vi gjort under sammanställning och bearbetning av data. Att mäta företags utvecklingskraft Lönebildningsprojektets syfte är att skapa mer kunskap kring om och hur företagens utvecklingskraft påverkas av lönebildningen som kollektivavtalen sätter ramarna för. Utvecklingskraft kan dock vara olika saker. Det kan handla om företagens förmåga att förnya sig själva; genom innovationer i bred bemärkelse nya produkter, patent eller processer som skapar utveckling för företaget (och samhället). I lönebildningsprojektets kvantitativa del mäter vi utvecklingskraft i ekonomiska termer. Utvecklingskraft blir då en fråga om prestation mätt som företagets lönsamhet och produktivitet. Men även med en snävare definition av utveckling finns flera olika sätt att mäta utveckling på (se Heyman 2012 för en litteraturgenomgång som visar på floran av olika utfall som sägs mäta produktivitet). Operationalisering av variabler som inkluderas i analyserna I den här rapporten presenteras resultat där företags utvecklingskraft mäts på två olika sätt: Lönsamhet mäts som företagets rörelseresultat före finansiella poster genom dess nettoomsättning, i de första analyserna som följer nedan används lönsamhet år 2010, därefter Rörelseresultatet per omsättning är ett mått på hur bra det går för företaget, dess marginal eller överskott justerat för dess omsättning. Logiken är enkel, ett företag som gör ett resultat om 3 miljoner kronor med en omsättning på 10 miljoner kronor är mer lönsamt än ett företag som har samma resultat men en omsättning på 20 miljoner kronor. Produktivitet mäts som företagets nettoomsättning per sysselsatt år 2010, därefter Omsättningen per anställd blir då snarare ett mått på hur humanresurser används och bidrar i företaget. Har företaget 5 anställda och en omsättning på 3 miljoner är det mer produktivt än sin konkurrent som har 10 anställda men samma omsättning.

5 Då det huvudsakliga syftet är att undersöka om och hur företags utveckling påverkas av kollektivavtalens centraliseringsgrad, används i analyserna som följer variabeln lönebildning. Lönebildning anger medelvärdet på företaget på Ratioskalan (1-4) för år 2007, där låga värden indikerar att företagets anställda omfattas av kollektivavtal som i genomsnitt har en mer decentraliserad lönebildning och höga värden indikerar att företagets anställda omfattas av kollektivavtal som har en mer centraliserad lönebildning. Lönebildningsvariabeln är således ett mått på kollektivavtalens genomsnittliga centraliseringsgrad på företagen Det är inte bara kollektivavtalad centraliseringsgrad som skiljer företag åt. Det finns en hel del forskning som också indikerar att lönen i sig har betydelse för företagets utvecklingskraft. Exempelvis menar en del forskare att skillnader i företags lönesättning skapar betydande skillnader i incitament för de anställda att anstränga sig lite extra (referenser kring detta återfinns i boken Lönebildning i verkligheten). Resonemang i forskningen handlar om hur löneläget i företaget, särskilt att ligga lite högre än andra företag, stimulerar utveckling då de anställda tänks anstränga sig lite mer och vara lite mer lojala om de får en lön som ligger över genomsnittet (se Fallahi et al. 2011, Huang et al och Muhlau och Lindenberg 2003). Samma resonemang gäller internt i företaget, i företag där lönespridningen är större eller där en del av lönen baseras på anställdas prestation, lönar det sig bättre för anställda att anstränga sig (se Heyman 2012 för en forskningsöversikt). För att undersöka sambanden mellan lönebildning och utveckling måste också dylika företagsspecifika variabler inkluderas. I de statistiska modellerna nedan inkluderas därför också nedanstående variabler. Företagets löneläge, mäts som den genomsnittliga timlönen på företaget (timlönen inkluderar tid-, prestations-, skift- och helglön). Anges i kr per timme på företaget år Lönespridningen på företaget mäts som variationskoefficienter, där standardavvikelsen på timlön i företaget divideras med lönens medelvärde år Variationskoefficienten uttrycker variationen i lön givet företagets medellön. Kvadrerad lönespridning beaktar att sambandet mellan lönespridning och lönsamhet/produktivitet kan vara icke-linjär (se Heyman 2005). Andel anställda med prestationslön anger hur stor andel av de anställda på företaget som omfattas av prestationslön år Kollektivavtalen som sätter ramar för hur lönebildningen ska gå till kan antas påverka lönespridningen i företag samt andelen anställda med prestationslön. Analyser av alternativa specifikationer (med och utan kontroll för lönevariabler, användandet av residualer där lönebildningen inkluderas för att skatta lönespridning etc.) verkar inte substantiellt påverka

6 lönebildningens samband med utfallsvariablerna (resultaten presenteras inte). Som modellerna skattas nedan studeras om och hur lönebildningens centraliseringsgrad påverkar utvecklingskraft utöver effekter vad gäller lönesättningen på företaget. Företagets humankapitalsammansättning, de anställdas produktiva egenskaper, kan också påverka företagets utvecklingskraft. Teoretiskt handlar det här om att anställda som har högre utbildning eller en mer kvalificerad tjänst är mer produktiva, hanterar teknisk förändring bättre och generellt kan anpassa sig till förändrade krav på arbetet. Corvers (1997) diskuterar fyra olika anledningar till att humankapitalet spelar roll för utveckling. I de statistiska modellerna nedan inkluderas därför också nedanstående variabler. Andel tjänstemän anger hur stor andel av de anställda som är tjänstemän år Andel med eftergymnasial utbildning anger hur stor andel av de anställda som har en eftergymnasial utbildning år Anställdas ålder anger den genomsnittliga åldern på företagets anställda år Vi saknar information om arbetslivserfarenhet, varför ålder används som en proxy för arbetslivserfarenhet. Företag har dessutom olika marknadsposition och ägande, egenskaper som likaså kan tänkas påverka utvecklingskraft. Marknadsposition och utländskt ägande är båda faktorer som vi antar påverkar utvecklingskraft, då marknadsledare och utlandsägda företag kan antas skilja sig från nischföretag eller inhemskt ägda företag. 1 I de statistiska modellerna inkluderas därför också nedanstående variabler. Marknadsandel anger hur stor del av den totala omsättningen i branschen som respektive företags omsättning utgör, år Utländskt ägande är en indikatorvariabel som antar värdet noll om företaget är svenskt, och värdet ett om företaget är utlandsägt, år Företagets ålder anger hur många år företaget existerat, baseras på registreringsår, år 2008 Företagets storlek anger antalet anställda på företaget, logaritmerad, år Vi har också studerat två mått på kapitalsammansättningen i företaget, kapital/omsättning och kapital/anställda. Båda måtten påverkar utveckling men förändrar inte resultaten avseende lönebildningen.

7 Metod För att försöka undersöka sambandet mellan lönebildningen och företagens utvecklingskraft använder vi kvantilregressionsmodeller för att analysera vår data. Metoden har flera förtjänster jämfört med traditionell linjär regression, eller så kallad OLS-regression. Kvantilregressionen är mer okänslig för utfallsvariabelns fördelning, det har alltså mindre betydelse om variablerna inte är normalfördelade. Traditionell regressionsanalys (OLS) bygger på antaganden om normalfördelning och använder medelvärdet som en stabil utgångspunkt för estimeringar. Har vi extremvärden, vilket den beskrivande analysen indikerar att vi har, är det bättre att använda kvantilregressioner. Kvantilregressioner använder medianen som bas vilket undviker bias som beror på extremvärden på utfallsvariabeln. Kvantilregression är också intressant då den tillåter effekten att variera över fördelningen, vilket betyder att vi kan studera om avtalsmåtten har olika effekt på olika nivåer av företagens utveckling. Utvecklingskraft mätt som lönsamhet Nedan presenteras resultat för skattningar av variablernas samband med lönsamhet år 2010 samt i 50 kvantilen. Skattningen kan sägas avse genomsnittligt lönsamma företag. Resultaten ovan studerar utfallet för företagen under ett enskilt år men också som ett genomsnitt över åren 2007 till Anledningen till att ha två skilda mått på lönsamhet är att ett resultat för ett enskilt år inte är optimalt eftersom ett års utfall kan påverkas mycket av slumpmässiga händelser, varför mycket brus introduceras i analysen. Det är inte säkert att vår observation fångar företags långsiktiga utveckling utan mer kanske av tur/otur just det år vi mäter. Vi får helt enkelt mindre stabila resultat när vi studerar utfall för enskilda år. Trots detta användes 2010 i analyserna i kapitel 7 eftersom finanskrisen gör företagens resultat 2008 och 2009 i många fall systematiskt påverkade av finanskrisen. För att se hur robusta våra resultat för lönebildningsvariablerna är presenteras här också resultat för denna alternativa variabelkonstruktion. Av utrymmesskäl diskuteras resultaten väldigt selektivt. I tabellen ovan presenteras sålunda lönsamhet också mätt som ett genomsnitt över hela perioden Vad gäller lönebildningsvariabeln presenterades också detta resultat i kapitel 7, i fotnoter vid respektive tabell.

8 Tabell 1: Regressionsresultat för 50:e kvantilen, logaritmerad lönsamhet som utfall, samtliga företag. Utan bransch-kontroller Med bransch-kontroller Lönebildning, Ratioskalan *** *** (0.034) (0.0309) (0.0349) (0.034) Timlön ** *** 1.56e e-04 (5.92e-04) (0.188) (6.37e-04) (0.001) Lönespridning *** (0.206) (0.137) (0.201) (0.196) Lönespridning^ e (0.159) (0.001) (0.152) (0.140) Andel anställda med prestationslön (0.050) (0.046) (0.048) (0.048) Andel tjänstemän * (0.065) (0.060) (0.067) (0.066) Andel med eftergymn. utb 0.593*** 0.623*** ** (0.104) (0.097) (0.112) (0.110) Anställdas ålder (medelvärde) * ** (0.018) (0.016) (0.017) (0.017) Anställdas ålder^2 3.21e *e e e-04** (2.26e-04) (2.09e-04) (2.19e-04) (2.17e-04) Marknadsandel 12.38*** 15.56*** (1.655) (1.587) (14.38) (13.19) Utländskt ägande (0.047) (0.045) (0.045) (0.046) Företagsålder 0.003*** 0.004*** 0.006*** 0.007*** (0.001) (0.001) (0.001) (0.001) Företagsstorlek *** *** *** *** (0.012) (0.012) (0.012) (0.012) Konstant *** *** *** *** (0.367) (0.340) (0.372) (0.368) Kontroller för bransch (19) Nej Nej Ja Ja Observationer 9,078 9,854 9,077 9,853 Pseudo-R Standard errors in parentheses, *** p<0.01, ** p<0.05, * p<0.1 I tabellen ovan ser vi att det generellt finns ett negativt samband mellan centraliseringgraden och lönsamhet. När vi beaktar skillnader över branscher är sambandet mellan lönebildningen på företaget och utvecklingskraft inte längre signifikant. 3 Sedan kan vi konstatera att skillnaderna i resultat år 2007 visavi är små. Men noterbart är att när vi använder ett medelvärde skattat över får företagets anställdas egenskaper 2 Resultatet gällande lönebildningens samband presenteras i kapitel 7, tabell 7.4 i boken Lönebildning i verkligheten, samt i fotnoter men inte resultaten för övriga variabler som presenteras här. 3 Här kan noteras att det inom den kvantitativa forskningen förs en diskussion om huruvida signifikanstester är relevanta vid totaldata av det slag vi använder här. Signifikanstester är främst utvecklade för att användas vid urvalsundersökningar för att testa sannolikheten för att skillnader i observerade resultat i en urvalsundersökning beror på slumpen eller om de är signifikanta i bemärkelsen tillräckligt stora och systematiska för att troligtvis inte bero på slumpen. Här är ju en observerad skillnad en äkta skillnad. Signifikanstestet kan här istället säga något om hur robust eller viktig skillnaden är.

9 en större effekt, vi ser exempelvis att företag med högre medelålder (som kan ses som en indikator på erfarenhet), större andel med högskoleutbildning och högre andel tjänstemän är något mer lönsamma företag. Överlag kan vi vidare konstatera att vår modell inte starkt bidrar till att förklara skillnader i lönsamhet över företag, då det mått som inkluderas för förklaringsgrad, pseudo-r2, ligger på 1,5 procent när vi inte beaktar branschskillnader och på 5 procent om vi beaktar skillnader över branscher. Fokuserar vi på signifikanta resultat, kan vi se att medianföretagets lönsamhet samvarierar positivt med företagets ålder. Äldre företag verkar sålunda något mer lönsamma än yngre företag. Vi finner ett negativt samband mellan företagsstorlek och lönsamhet. Analyser av lönsamhet och lönebildning separerade på branscher Vi såg ovan att lönebildningsvariabelns samband med utvecklingskraft i princip förklaras av branscholikheter, i statistiska sammanhang tänker vi oss att det betyder att det inte finns ett generellt samband mellan lönebildning och utvecklingskraft när vi beaktar heterogeniteten mellan branscher. I projektet är dock heterogeniteten en av de mest intressanta bitarna, inte minst i ljuset av den mångfald perspektiv som framkommer i vår kvalitativa undersökning. Ett sätt att studera heterogeniteten är genom att bryta ner datamaterialet i några olika branscher. Då kan vi se att sambandet mellan centraliseringsgrad och lönsamhet skiljer sig åt mellan företag som tillhör olika branscher. I tabell 2 presenteras resultat återigen för medellönsamma företag (50 kvantilen).

10 Tabell 2: Regressionsresultat 50 kvantilen, logaritmerad lönsamhet år 2010 som utfall, analyser uppdelade på olika branscher 4 Tillverkning Bygg HHR Tjänster Lönebildning * ** ** (0.0703) (0.093) (0.107) (0.047) Timlön (1.234) (0.935) (0.332) (0.367) Lönespridning (2.178) (1.946) (0.196) (0.348) Lönespridning^2-2.09e *** (0.002) (0.003) (0.001) (0.001) Andel anställda med prestationslön * (0.160) (0.188) (0.088) (0.069) Andel tjänstemän ** 0.297*** (0.206) (0.288) (0.152) (0.094) Andel med eftergymn. utb *** (0.552) (0.796) (0.237) (0.132) Anställdas ålder *** (0.085) (0.070) (0.026) (0.038) Anställdas ålder^2-1.49e e *** (0.001) (0.001) (0.000) (0.000) Marknadsandel -2.96e *** -5.1e-04*** 5.78e-06*** (0.000) (0.012) (3.44e-05) (4.49e-07) Utländskt ägande *** (0.099) (0.273) (0.071) (0.080) Företagsålder *** 0.005* (0.003) (0.003) (0.002) (0.002) Företagsstorlek * *** (0.035) (0.044) (0.021) (0.0195) Konstant *** (1.835) (1.415) (0.648) (0.781) Observationer 922 1,275 3,604 2,795 Pseudo-R Standard errors in parentheses *** p<0.01, ** p<0.05, * p<0.1 4 Branschindelningen baseras på Svensk Näringsgrensindelning (SNI2007). I den grova klassificering som används för att urskilja branscher SNI-indelningen Tillverkning (C), Byggverksamhet (F), Handel, hotell och restaurangverksamhet (G+I), samt Tjänster (H, J, K, L, M, N, O, P, Q, R, S). Se SCB:s Förteckning över verksamhetsarter enligt Svensk näringsgrensindelning (SNI2007). 5 I boken presenteras lönebildningseffekten i kapitel 7, tabell 7.5.

11 Tabell 3: Regressionsresultat med logaritmerad lönsamhet som utfall, i olika branscher, 50 kvantilen Tillverkning Bygg HHR Tjänster Lönebildning *** 0.269** *** (0.069) (0.073) (0.116) (0.044) Timlön *** (1.271) (0.754) (0.350) (0.299) Lönespridning 4.100* (2.354) (1.639) (0.208) (0.224) Lönespridning^ *** (0.002) (0.002) (0.001) (0.001) Andel anställda med prestationslön * ** (0.160) (0.147) (0.093) (0.064) Andel tjänstemän ** 0.512*** 0.225** Andel med eftergymn. Utb (0.200) (0.232) (0.162) (0.088) *** 0.249** (0.534) (0.584) (0.238) (0.125) Anställdas ålder ** (0.091) (0.055) (0.026) (0.035) Anställdas ålder^ e-04** (0.001) (0.001) (0.000) (0.000) Marknadsandel *** -4.70e-04*** 5.30e-06*** (0.026) (0.001) (3.70e-05) (4.42e-07) Utländskt ägande ** (0.102) (0.218) (0.078) (0.074) Företagsålder ** 0.007*** 0.007*** (0.003) (0.003) (0.002) (0.002) Företagsstorlek (logaritm) ** *** (0.036) (0.0346) (0.023) (0.018) Konstant ** *** (1.951) (1.113) (0.680) (0.731) Observationer 992 1,482 3,790 3,077 Pseudo-R Standard errors in parentheses *** p<0.01, ** p<0.05, * p<0.1 Först, i tillverkande företag finner vi ett svagt negativt samband mellan centralisering och lönsamhet som inte är signifikant. I övrigt verkar få variabler samvariera med lönsamhet, oavsett om vi tittar på modellerna där vi använder utfallet för år 2010 eller Vi ser dock att utlandsägda företag går sämre än svenskägda företag, och att stora företag tenderar att gå sämre än små. Här är kanske rimligt att anta att finanskrisen påverkar resultaten. Stora företag och utlandsägda företag är med större sannolikhet involverade i internationella sammanhang där konkurrensutsattheten är större och där finanskrisen rimligen haft större inverkan på utvecklingen denna period. 6 Resultaten för lönebildning presenteras i bokens kapitel 7 i en fotnot i anslutning till tabell 7.5.

12 I Byggbranschens företag finner vi ett negativt samband mellan centraliseringsgrad och lönsamhet. Här verkar också andelen anställda med prestationslön ha ett positivt samband med lönsamhet oavsett vilket mått vi använder på lönsamhet. Detsamma gäller marknadsledare inom byggbranschen som tenderar att vara mer lönsamma än mer marginella företag oavsett mått på lönsamhet. Men vi finner också några skillnader i resultaten beroende på hur vi mäter lönsamhet där stor lönespridning samvarierar med sämre lönsamhet när vi använder oss endast av lönsamheten 2010, medan detta inte gäller när vi använder lönsamhet som ett genomsnitt mellan Andelen tjänstemän samvarierar negativt med lönsamhet när vi studerar tidperioden men inte år Företagsålder har ett positivt samband med lönsamhet , medan företagsstorlek har ett negativt samband med lönsamhet samma period. I Handel, hotell och restaurang (HHR) finner vi ett positivt samband mellan centralisering och lönsamhet. Vi ser vidare att företag med högre andel tjänstemän verkar vara mer lönsamma, också de som har en större andel anställda med eftergymnasial utbildning verkar mer lönsamma. Inom HHR är dock sambandet mellan marknadsandelar och lönsamhet negativt, medan sambandet mellan företagets ålder och lönsamhet är positivt. Samtliga dessa samband står fast oavsett vilket mått på lönsamhet vi använder. I Tjänstebranschen ser vi ett negativt samband mellan centralisering och lönsamhet. Överlag ser vi också ett positivt samband mellan andelen tjänstemän och lönsamhet. Sambandet mellan genomsnittlig ålder i företaget och lönsamhet är negativt men svagt kurvlinjärt, där den negativa effekten verkar avtar något när genomsnittlig ålder på företaget är högre. Tjänsteföretag med yngre anställda i genomsnitt har alltså något bättre lönsamhet. I tjänsteföretag är sambandet mellan marknadsandelar och lönsamhet positivt, (så också företagets ålder). Resultaten indikerar vidare att företag med många anställda är mindre lönsamma än företag med mindre antal anställda.

13 Tjänstebranschen uppdelad i kunskapsintensiva tjänster och övriga tjänster Inom tjänstebranschen finns det dock ytterligare heterogenitet som inte minst forskningen är intresserad av. Framförallt är det branschens kunskapsintensiva tjänsteföretag som anses vara viktig för Sveriges framtida arbetsmarknad och tillväxt. I analysen som presenteras nedan delas tjänstebranschen in i två segment: Övriga tjänster och Kunskapsintensiva tjänster. 7 Tabell 4. Regressionsresultat med logaritmerad lönsamhet i kunskapsintensiva företag och övriga tjänsteföretag. 50 kvantilen. Kunskapsintensiva tjänster Övriga tjänster Lönebildning *** *** 0.538*** 0.383*** (0.055) (0.051) (0.091) (0.087) Lönespridning ** (0.436) (0.342) (0.682) (0.659) Lönespridning^ (0.379) (0.223) (0.739) (0.755) Timlön *** * 0.006*** 0.007*** (0.001) (0.001) (0.002) (0.002) Andel med prestationslön ** (0.102) (0.097) (0.096) (0.089) Andel tjänstemän ** 0.366* (0.120) (0.110) (0.188) (0.180) Andel med eftergymnasial utb *** *** 1.084*** (0.135) (0.125) (0.377) (0.370) Genomsnittlig ålder *** ** (0.051) (0.047) (0.058) (0.055) Genomsnittlig ålder^ *** 0.001** (0.001) (0.001) (0.001) (0.001) Marknadsandel *** *** 33.03*** 28.81*** (10.20) (9.768) (10.55) (10.36) Utlandsägt (0.098) (0.089) (0.130) (0.124) Företagsålder 0.007** 0.005** 0.006* 0.010*** (0.003) (0.003) (0.003) (0.003) Företagsstorlek *** *** * (0.024) (0.023) (0.033) (0.031) Konstant 2.399** *** *** (1.064) (0.966) (1.196) (1.146) Observationer 1,428 1,541 1,367 1,524 Pseudo-R Standard errors in parentheses *** p<0.01, ** p<0.05, * p<0.1 När vi delar in tjänstebranschen i två segment baserat på hur kunskapsintensiv deras verksamhet är framträder tydliga skillnader mellan segmenten. Hos Kunskapsintensiva företag finner vi ett negativt samband mellan centralisering och lönsamhet. I kontrast till detta 7 Indelningen är baserad på SNI-koden som respektive företag har.

14 finner vi att bland de övriga tjänsteföretagen är sambandet mellan centralisering och lönsamhet positivt. Vi finner vidare att företag med en hög genomsnittslön har en lägre lönsamhet, medan sambandet är det motsatta i övriga tjänsteföretag. Medan företag med anställda som har högre genomsnittlig lön och högre andel anställda med eftergymnasial utbildning har lägre lönsamhet bland kunskapsintensiva företag verkar sambandet vara det motsatta bland övriga tjänsteföretag. Jämför vi de två olika sätten att mäta lönsamhet på (2010 eller genomsnittet ) är resultatet ungefärligen detsamma, skillnaderna mellan skattningarna har markerats med fetstil, för att göra det lättare för läsaren att se dem. Vi kan se att det finns några signifikansgränser som skiljer skattningarna åt men sambandens art är ungefär desamma. Summerar vi uppdelningen av tjänstebranschen verkar det generellt som att tjänstebranschens kvalifikationsgrad spelar stor roll för sambanden mellan företagsegenskaper och företagsutveckling mätt i lönsamhet, särskilt vad gäller förhållanden kring de anställda. Detta gäller oavsett vilket sätt att mäta vi använder. De flesta andra variablerna verkar dock ha någorlunda samma förhållande till lönsamhet i stort.

15 Utvecklingskraft mätt i termer av produktivitet I nästa del av rapporten studeras utvecklingskraft istället som produktivitet. Vi skattar samma modeller för övrigt och byter alltså ut utfallet det vi är intresserade av att veta mer om är hur omsättningen per anställd samvarierar med centraliseringsgraden som råder på företaget. I nedan presenteras resultatet när utvecklingskraft istället mäts i termer av produktivitet. Tabell 5: Regressionsresultat med logaritmerad produktivitet, över alla företag totalt. 50 kvantilen Lönebildning * (0.028) (0.0206) (0.020) (0.0148) Timlön 3.176*** 1.884*** 1.285*** 0.774*** (0.189) (0.126) (0.119) (0.085) Lönespridning *** *** *** *** (0.121) (0.0973) (0.074) (0.064) Lönespridning^ *** 0.008*** 0.006*** 0.006*** (0.000) (0.000) (0.000) (0.000) Andel anställda med prestationslön ** *** ** *** (0.042) (0.031) (0.026) (0.021) Andel tjänstemän ** * 0.138*** 0.235*** (0.058) (0.040) (0.039) (0.028) Andel med eftergymn. Utb *** *** *** *** (0.099) (0.0646) (0.069) (0.047) Anställdas ålder 0.076*** *** 0.049*** *** (0.019) (0.0106) (0.012) ( ) Anställdas ålder^ *** *** -6.19e-04*** *** (0.000) ( ) (0.000) (9.06e-05) Marknadsandel *** *** 34.51*** (1.668) (1.085) (9.391) (2.467) Utländskt ägande 0.129*** 0.257*** 0.084*** 0.124*** (0.0342) (0.0284) (0.021) (0.0188) Företagsålder 0.009*** *** (0.001) ( ) (0.000) ( ) Företagsstorlek (logaritm) *** *** *** (0.013) ( ) (0.008) ( ) Konstant 10.89*** 12.04*** 12.11*** 12.74*** (0.382) (0.222) (0.253) (0.154) Kontroller för bransch (19) Nej Nej Ja Ja Observationer 6,220 12,101 6,220 12,099 Pseudo-R Standard errors in parentheses *** p<0.01, ** p<0.05, * p<0.1 Vi kan direkt konstatera att våra variabler gör ett bättre jobb att förklara variation i produktivitet (jämfört med lönsamhet). Vårt pseudo-r2 ligger på 15 procent utan branschindikatorer och runt 38 procent när vi beaktar branschskillnader. Samma slutsats kan 8 Resultatet vad gäller lönebildning presenteras i kapitel 7, tabell 7.6.

16 dras när vi studerar de enskilda variablernas samvariation med produktivitet flera av variablerna är signifikant relaterade till produktivitet. Lönebildningsvariabelns samband med produktiviteten i genomsnittsföretaget är positivt. Samtidigt är sambandet inte signifikant. Däremot är det uppenbart att produktiviteten, här mätt som omsättningen per anställd, i mycket högre utsträckning samvarierar med andra variabler i modellen. Vi ser exempelvis att lönenivån i företaget samvarierar positivt med produktivitet, liksom lönespridningen. Också erfarenheten hos de anställda verkar spela roll, där vi ser att sambandet mellan genomsnittlig ålder på de anställda är positivt korrelerat med produktiviteten på företag. Det verkar också som utlandsägda företag är mer produktiva än svenskägda företag. Jämför vi modellerna med och utan branschkontroller ser vi att en del samband försvinner när vi beaktar branschskillnader, där företagsålder och marknadsposition är exempel på variabler som alltså inte har någon inverkan efter att vi rensat för branscheffekter. Det betyder alltså att en del samband har mer att göra med unika branschegenskaper än generella samband. I tabell 6 och 7 nedan undersöks branschspecifika samband i större detalj. Tabell 6: Regressionsresultat med logaritmerad produktivitet 2010 som utfall, i olika branscher, 50 kvantilen Tillverkning Bygg HHR Tjänster Lönebildning *** *** 0.079*** (0.035) (0.035) (0.074) (0.020) Lönespridning 1.198* *** (0.632) (0.364) (0.236) (0.133) Lönespridning^ *** *** (1.121) (0.786) (0.146) (0.105) Timlön 0.006*** 0.008*** 0.012*** 0.008*** (0.001) (0.001) (7.68e-04) (3.33e-04) Andel anställda med prestationslön 0.171** *** (0.080) (0.070) (0.063) (0.029) Andel tjänstemän *** *** (0.103) (0.108) (0.106) (0.040) Andel med eftergymn. Utb *** *** *** (0.265) (0.272) (0.168) (0.055) Anställdas ålder (m) * 0.144*** (0.043) (0.0264) (0.017) (0.016) Anställdas ålder^2 4.26e * *** 2.18e-05 (4.98e-04) (3.30e-04) (2.31e-04) (1.87e-04) Marknadsandel 0.001** ** *** -1.50e-08*** (2.84e-04) (0.003) (3.98e-04) (4.91e-10) Utländskt ägande * ** 0.281*** (0.049) (0.093) (0.049) (0.032) 9 Estimaten för lönebildning presenteras i bokens kapitel 7, tabell 7.7.

17 Företagsålder *** *** (0.002) (0.0013) (0.001) (9.05e-04) Företagsstorlek 0.086*** 0.073*** 0.101*** *** (0.017) (0.017) (0.015) (0.008) Konstant 13.93*** 12.05*** 11.58*** 12.14*** (0.927) (0.531) (0.439) (0.320) Observationer 1,216 1,570 4,433 3,776 Pseudo-R Standard errors in parentheses *** p<0.01, ** p<0.05, * p<0.1 Tabell 7: Regressionsresultat med logaritmerad produktivitet som utfall, i olika branscher, 50 kvantilen Tillverkning Bygg HHR Tjänster Lönebildning *** *** 0.079*** (0.030) (0.033) (0.064) (0.020) Lönespridning 1.150** ** 0.608*** (0.544) (0.343) (0.203) (0.133) Lönespridning^ *** *** (0.972) (0.746) (0.128) (0.105) Genomsnittslön 0.006*** 0.008*** 0.013*** 0.008*** (0.001) (0.001) (0.001) (0.000) Andel prestationslön ** Andel tjänstemän Andel eftergymn. utb. (0.069) (0.065) (0.054) (0.029) ** *** (0.088) (0.102) (0.092) (0.040) *** *** *** (0.229) (0.245) (0.139) (0.055) Ålder ** 0.133*** (0.037) (0.025) (0.015) (0.016) Ålder^2 1.34e ** *** 2.18e-05 (0.000) (0.000) (0.000) (0.000) Marknadsandel 0.001*** *** 6.92e-08*** -1.50e-08*** (0.000) (0.000) (2.65e-08) (4.91e-10) Utlandsägt 0.092** *** (0.042) (0.086) (0.043) (0.032) Företagsålder *** *** (0.001) (0.001) (0.001) (0.001) Företagsstorlek 0.071*** 0.062*** 0.081*** *** (0.015) (0.015) (0.013) (0.008) Konstant 13.56*** 11.97*** 11.61*** 12.14*** (0.803) (0.503) (0.376) (0.320) Observationer 1,294 1,661 4,771 3,776 Pseudo-R Standardfel inom parentes *** p<0.01, ** p<0.05, * p<0.1 Vad gäller Tillverkning kan vi se att det finns ett svagt negativt samband mellan centralisering och produktiviteten för medianföretaget. Vi ser vidare att produktiviteten 10 Resultaten vad gäller lönebildning presenteras i kapitel 7 i fotnoter i anslutning till tabell 7.7.

18 samvarierar positivt med timlön och andelen anställda med prestationslön år Ett genomsnittligt lönsamt tillverkande företag med något högre genomsnittslön och en högre andel anställda med prestationslön verkar alltså vara något mer lönsamt. Samma positiva samband hittar vi också mellan marknadsandel och företagsstorlek och produktivitet. Jämför vi resultaten med de som återfinns i tabell 7, finner vi några skillnader vad gäller signifikansnivåer men sammantaget ändå samma tendenser vad gäller lönevariablerna. Vad gäller Byggbranschen tyder resultaten på att företag vars anställda omfattas av mer centraliserade kollektivavtal har lägre produktivitet än företag vars anställda omfattas av mindre centraliserade kollektivavtal bland företag med genomsnittlig produktivitet. En högre timlön har ett positivt samband med produktivitet, högre andelar med prestationslön har ett negativt samband med produktivitet. En högre andel tjänstemän och en högre andel med eftergymnasial utbildning samvarierar positivt med produktivitet. I Handel, hotell och restaurangbranschen finner vi också ett negativt samband mellan centraliseringsgrad och produktivitet, medan vi finner ett positivt samband mellan lön och produktivitet. Andelen tjänstemän och andelen med eftergymnasial utbildning har ett negativt samband med produktivitet bland genomsnittligt produktiva företag. Genomsnittsålder har ett positivt samband med produktivitet (om än avtagande att döma av den negativa koefficienten för kvadrerad ålder). Bland de mer robusta sambanden vad gäller företagens marknadsposition är antalet anställda, här ser vi ett positivt samband som innebär att större företag inom branschen är mer produktiva i genomsnitt. Slutligen har vi tjänstebranschen där vi kan se att flera av variablerna som har med de anställda att göra verkar ha betydelse: centraliseringsgraden samvarierar positivt med produktivitet, så också lönespridning, och genomsnittslön. Också marknadspositionen verkar ha betydelse, utlandsägda företag och företagsstorlek samvarierar positivt med produktivitet. Men som vi såg tidigare spelar det rätt stor roll vilken typ av verksamhet företaget bedriver inom tjänstebranschen. I tabell 8 nedan tittar vi därför närmare på kunskapsintensiv tjänsteproduktion visavi övrig tjänsteproduktion.

19 Tabell 8. Regressionsresultat med logaritmerad produktivitet i kunskapsintensiva företag och övriga tjänsteföretag. 50 kvantilen. Kunskapsintensiva tjänster Övriga tjänster Lönebildning 0.108*** 0.115*** *** *** (0.0234) (0.024) (0.047) (0.045) Lönespridning 0.821*** 0.506*** (0.153) (0.162) (0.368) (0.344) Lönespridning^ *** *** * (0.104) (0.112) (0.424) (0.369) Timlön 0.007*** 0.008*** 0.013*** 0.012*** (0.000) (0.000) (0.001) (0.001) Andel med prestationslön (0.045) (0.049) (0.052) (0.048) Andel tjänstemän *** 0.392*** (0.051) (0.053) (0.097) (0.092) Andel med eftergymnasial *** *** *** *** utb. (0.056) (0.060) (0.196) (0.186) Genomsnittlig ålder *** *** (0.021) (0.022) (0.030) (0.029) Genomsnittlig ålder^ *** 0.001*** (0.000) (0.000) (0.000) (0.000) Marknadsandelar (4.531) (1.706) (5.380) (5.258) Utlandsägt 0.179*** 0.270*** 0.149** 0.158** (0.039) (0.040) (0.068) (0.064) Företagsålder 0.007*** 0.007*** 0.009*** 0.010*** (0.001) (0.001) (0.002) (0.001) Företagsstorlek *** *** *** *** (0.010) (0.011) (0.017) (0.016) Konstant 14.22*** 13.58*** 12.05*** 12.21*** (0.436) (0.451) (0.629) (0.597) Observationer 1,781 1,899 1,730 1,854 Pseudo-R Standard errors in parentheses *** p<0.01, ** p<0.05, * p<0.1 Sambanden är synnerligen robusta över de två måtten i den kunskapsintensiva tjänstebranschen. Centraliseringsgraden, lönspridningen, genomsnittslönen har samtliga ett positivt samband med produktivitet. Företag som har en högre andel med anställda som har eftergymnasial utbildning är dock mindre produktiva, vilket förefaller besynnerligt. Den genomsnittliga åldern på de anställda är vidare också negativt förknippat med produktivitet. Också detta ett besynnerligt resultat. Teoretiskt tänker vi oss ju att högutbildad arbetskraft med erfarenhet är mer produktiva än andra anställda. Tittar vi istället närmare på den övriga tjänstebranschen ser vi att här har vi negativt samband mellan centraliseringsgrad och produktivitet, samt ett positivt samband mellan genomsnittligt löneläge och produktivitet. Företag som omfattas av mindre centraliserade kollektivavtal och en högre genomsnittslön har en högre produktivitet. Inom dessa tjänsteföretag finner vi vidare att andelen tjänstemän är positivt korrelerade med

20 produktivitet, medan andelen med eftergymnasial utbildning har ett negativt samband med produktivitet. Återigen är detta ett oväntat samband. Företagets marknadsposition spelar också en viss roll för produktiviteten. Vi ser exempelvis samband som indikerar att äldre, utlandsägda och små företag är mer produktiva. Slutsats och diskussion I detta appendix visas samtliga samband i de modeller som ligger till grund för slutsatserna i kapitel 7. Resultaten som redovisas i kapitel 7 fokuserade på sambandet mellan centraliseringsgrad och företagsutveckling. För att summera resultaten vad gäller kollektivavtalens centraliseringsgrad är slutsatsen att när samtliga företag analyseras med och utan branschkontroller visar det sig att det finns ett negativt samband mellan kollektivavtalens centraliseringsgrad och företagens lönsamhet. Medan sambandet mellan lönebildningens centralisering och företagens produktivitet är svagt och positivt. Det finns dock betydande skillnader mellan branscherna när det gäller sambandet mellan lönebildningens centraliseringsgrad och företagens utvecklingskraft. Vi finner att lönebildningens centralisering inom tillverkning inte verkar ha stora samband med lönsamhet eller produktivitet. Det är dock rimligt att anta att just dessa företag drabbades hårdast av finanskrisen, vilket gör att företagens resultat just under dessa år kan tänkas bero på yttre omvärldsfaktorer snarare än på interna skillnader i kollektivavtalen. Bland byggföretagen, i sin tur, verkar lönebildningens centraliseringsgrad inte påverka lönsamheten, men väl produktiviteten. Resultaten tyder på att medianföretaget med mer centraliserad lönebildning är något mindre produktiva än medianföretaget med mer decentraliserad lönebildning. Inom handel, hotell och restaurang tyder resultaten dock på att medianföretaget med mer centraliserade avtal är mer lönsamt än medianföretaget med mer decentraliserade avtal. Det motsatta sambandet gäller dock när vi analyserar produktivitet. Då finner vi ett negativt samband mellan centralisering och produktivitet. Centralisering tycks således hänga samman med hög lönsamhet och låg produktivitet i dessa branscher, ett resultat som torde motivera ytterligare forskning.

21 Inom tjänstesektor finner vi resultat som indikerar att företag med mer centraliserade avtal har signifikant lägre genomsnittlig lönsamhet än företag med mer decentraliserade avtal, särskilt när det gäller kvalificerade tjänster. Det motsatta gäller dock när vi analyserar produktivitet, här är sambandet mellan centralisering och produktivitet positivt, om än inte särskilt starkt. Något förenklat kan resultaten sammanfattas som att vi inte finner något enkelt och entydigt samband mellan lönebildningens centraliseringsgrad och företagens utvecklingskraft. Det blir tydligt när vi studerar hela populationen av företag, där vi initialt finner ett generellt negativt samband mellan kollektivavtalens centraliseringsgrad och företagens utvecklingskraft i termer av lönsamhet. När vi beaktar branschspecifika egenskaper försvinner det generella sambandet. Resultatet är inte helt förvånande givet att vi finner stora branschskillnader, där resultaten går i diametralt olika riktning. Uppenbart är också att det finns ett stort utrymme för ytterligare forskning på detta område.

22 Bilaga om kodningen av lönebildningsvariabler

23 Grundmaterial om kollektivavtalen Vårt grundmaterial består av information om anställda och företag i 27 av Svenskt Näringslivs arbetsgivarförbund som ingår i Ratios lönebildningsprojekt. Materialet innehåller uppgifter för år 2008 och 2011 för samtliga företag som omfattas av arbetsgivarorganisationen. Avtalsinformation härstammar i hög utsträckning från år 2007 och 2010 (de flesta avtal omförhandlades dessa år). Tanken är att avtalen tecknas 2007 (2010) och börjar verka inom företagen 2008 (2011). Givet den ringa förändring som sker mellan avtalsperioderna vad gäller lönebildningens principer är tids-laggen antagligen inte särskilt effektfull. Tillgången till avtalsinformation har vi fått via Svenskt Näringsliv, efter att vi inhämtat godkännande från respektive medlemsorganisation om deras medgivande till att ge Ratios forskare tillgång till materialet. Som utgångspunkt för kodningen av centraliseringsgrad har vi sålunda huvudsakligen använt material som insamlats, bearbetats och kodats av statistiker på Svenskt Näringsliv. I de fall då information om avtalskonstruktion saknats har vi kompletterat uppgifter med hjälp av Medlingsinstitutets arkiv över avtalen samt med direkta kontakter med arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna som tecknar avtalen. Antalet avtal som kompletterats på detta sätt är litet men omfattar 29 avtal avtalsperioden 2007 och 22 avtal avtalsperioden Vi har i samband med egen inhämtning av kollektivavtal gjort enstaka jämförelser av kodningen som gjorts av Svenskt Näringsliv med vår egen kodning. Totalt har vi jämfört 6 avtal. Vi har vid sådana stickprovsjämförelser inte funnit diskrepanser mellan vår tolkning av avtal och den tolkning Svenskt Näringsliv gjort av avtalstyper. Däremot fann vi ett fall där Svenskt Näringslivs kodning slagit samman ingenjörer och arkitekter som omfattandes av avtalskonstruktion 2, där vi fann att avtalet som omfattade arkitekterna skulle vara en 4. Överlag har vi i vårt eget arbete med kodningen av avtal i enstaka fall funnit att det är problematiskt att sortera in avtalen i enlighet med avtalskoderna. Vid tolkningsproblem har vi kontaktat Medlingsinstitutet och alltid fått snabb och vänlig hjälp av Elisabeth Remander och Kerstin Blomqvist. Stort tack för detta! Materialet kring avtalskonstruktioner för anställda i företagen bygger på uppgifter om vilket arbetsgivarförbund företaget är medlem i, uppgift om den anställda är arbetare eller tjänsteman, samt vilket statistikavtalsområde som omfattar den anställde, yrkesklassificeringen av den anställde med utifrån svensk standardiserad yrkesklassificering

24 från 1996 (SSYK-kod) och i vissa fall undergruppen som den anställde tillhör. Uppgifterna för samtliga anställda har använts som grund för att koda företagets lönebildningsvillkor utifrån Medlingsinstitutets 7-gradiga avtalskonstruktionsskala. Medlingsinstitutets 7-gradiga kategorisering 1. Lokal lönebildning 2. Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek 3. Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek och någon form av individgaranti 4. Lönepott utan individgaranti 5. Lönepott med individgaranti alternativt stupstock om individgaranti 6. Generell höjning och lönepott 7. Generell höjning Medlingsinstitutets kategorisering används som utgångspunkt i den skala som vi väljer att kalla Ratioskalan, som förenklar för att mer tydligt särskilja centraliseringen i avtalets konstruktion (se Karlson 2011). Ratioskalan 1. Lokal lönebildning (1 i Medlingsinstitutets skala ovan) 2. Lönebildning utan individgaranti, men med lönepott eller stupstock om utrymmets storlek (2+4) 3. Lönebildning med individgaranti, lönepott eller stupstock om utrymmets storlek (3+5) 4. Generell höjning och lönepott(6+7) Kodning avtalskonstruktion för arbetare För anställda arbetare är kodningen av avtalskonstruktion relativt rättfram, givet att personalkategoriseringen är rättvisande (som alltså indikerar att den anställde tillhör arbetarkollektivet). Den anställde är arbetare (indikator 1) vars arbetsgivare tillhör ett förbund (indikator 2) och omfattas av ett avtal som förbundet tecknat med en fackförening (indikator 3). Det saknas i vissa fall information om avtalsnummer i materialet om avtalskonstruktionskodningen. I de fall där det finns rimliga skäl att anta att avtalet omfattar ett särskilt yrke används SSYK-uppgifter för att identifiera anställda som omfattas av avtalet.

25 Slutligen, för anställda arbetare som efter korrigeringar fortsatt saknar uppgift om avtalstillhörighet skattas tillhörigheten utifrån den vanligaste avtalskonstruktionen (typvärdet) som råder inom arbetsgivarförbundet för arbetare. Figur A1 nedan sammanfattar resultatet för arbetare med och utan skattningar för saknad information (missing values) om avtalstillhörighet. Figur A1: Sammanställning av arbetares avtal kodade enligt Medlingsinstitutets 7- gradiga avtalskonstruktioner, avser år Avtalskodning Med ersatta missing values Avtalskodning utan att ersätta missing values (N= ), med ersatta missing values(n= ). Figur A1 visar att för arbetare i de undersökta företagen är avtalskod 6 den överlägset vanligaste koden, vilket innebär att för nära hälften av arbetarna i de undersökta företagen revideras löner utifrån ett system med generella höjningar och någon slags lönepott. Inga arbetare omfattas av decentraliserade avtal (kod 1 och 2). Figur A2 visar motsvarande indelning av arbetare enligt Ratio-skalan.

26 Figur A2: Sammanställning av arbetares avtal kodade enligt Ratio-skalans 4-gradiga centraliseringsskala, avser år Ratio_a Ratio_c Ratio_a är ratioskalan utan att ersätta missing values (N= ) och Ratio_c är ratioskalan med ersatta missing values (N= ). Att ersätta saknade värden med typvärdet som råder inom förbundet som den anställdes företag tillhör förändrar inte nämnvärt fördelningen av arbetare som omfattas av olika avtal, skillnaden mellan Ratio_a och Ratio_c i figuren ovan är liten. Kodning av avtalskonstruktioner för tjänstemän För anställda tjänstemän är informationen om avtalskonstruktioner mer ofullständig och därmed mer komplicerad. Materialet från Svenskt Näringsliv indikerar att den anställde är tjänsteman, men där det för arbetare anges vilket specifikt avtal den anställde tillhör saknas motsvarande uppgift på individnivå för tjänstemän. Vi vet således inte exakt vilket avtal den anställde omfattas av. Arbetsgivarorganisationer som ingår i föreliggande datamaterial tecknar ibland kollektivavtal med resp. Ledarna, Sveriges Ingenjörer, SACO eller TCO. Då avtalskonstruktionen skiljer sig åt mellan olika parter har det varit nödvändigt att utifrån yrkesklassifikationen skatta den tillhörighet som troligtvis råder för respektive anställd. Rent kodningsmässigt är skattningen baserad på att den anställde är tjänsteman (indikator 1) vars arbetsgivare tillhör ett arbetsgivarförbund (indikator 2) och därefter används i första hand uppgift om vilken undergrupp den anställda tillhör (indikator 3). Undergrupper är indikatorer över geografisk tillhörighet, region eller distrikt eller indikerar vilka av förbundets medlemmar som omfattas av avtalet (spelföretag, ljuskopieringsföretag, gruventreprenadavtalet eller väskor, handskar, lädervaror är några exempel på undergrupper).

27 Undergruppsindikatorn tillsammans med yrkesklassificeringen (SSYK 96) används därefter för att skatta den anställdas fackliga tillhörighet (och därmed få en indikator på vilket avtal den anställda faller under). Det är viktigt att komma ihåg att uppgifterna gällande tjänstemäns avtalskonstruktion sålunda är mindre pålitliga (reliabla) än vad gäller arbetare. Skattning av tjänstemän som faller under Ledarnas avtal För att identifiera anställda som omfattas av Ledarnas avtal har vi använt SSYK och uppgiften huruvida den anställde är tjänsteman. Anställda med ledningsansvar identifieras enligt SSYK med variabeln Ledare som anger att den anställde har en SSYK-kod inom yrkesområde 1 (ledningsarbete). Andelen ledare i materialet totalt för år 2007 är 0,059 och antalet anställda som identifierats som ledare är , 457 av dessa ledare har identifierats med avtalskodningen (baserat på SSYK, undergrupp) och av dessa har procent helt decentraliserade avtal (kod 1). För att kvalitetstesta skattningen kan vi relatera ledar -variabeln till lön. Om vi bedömer det rimligt (eller åtminstone vanligt) att lönen ska vara högre för anställda med ledningsansvar kan en kontroll av gruppen baserat på lön göras. I våra analyser visar det sig att genomsnittslönen för anställda som identifierats som ledare ligger på sek, och medianen är sek. Skattning av tjänstemän som faller under SACO-avtal Vi antar att de anställda som ingår under SACO:s avtal är akademiker. Dessa individer har identifierats utifrån SSYK:s yrkesklassificering där yrken som kräver högskoleutbildning kan särskiljas. Vi har skattat SACOa, SACOb och SACOc som skiljer sig åt beroende på hur gränsdragningen till TCO och Sveriges Ingenjörer har gjorts. SACOa Anställda som är tjänstemän och arbetar i yrken som kräver akademisk utbildning enligt SSYK, exkluderar yrken som ingår i Sveriges Ingenjörers avtalsområde. SACOb, SACOc Använder en snävare definition av vilka som antas vara SACO-medlemmar, där endast yrken som kräver en längre akademisk utbildning antas omfattas av SACO:s avtal. Akademiker som har yrken som kräver en kortare högskoleutbildning ingår istället i TCO:s avtal. SACOc är har saknade värden ersatts med typvärdet för tjänstemän inom arbetsgivarorganisationen.

Lönebildning i verkligheten

Lönebildning i verkligheten Lönebildning i verkligheten Kollektivavtalens effekter på företagens lönesättning och utvecklingskraft Nils Karlson Henrik malm lindberg Lotta Stern Torbjörn Lundqvist Anne-Sophie Larsson Kopieringsförbud

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Tentamensgenomgång och återlämning: Måndagen 9/6 kl12.00 i B413. Därefter kan skrivningarna hämtas på studentexpeditionen, plan 7 i B-huset.

Tentamensgenomgång och återlämning: Måndagen 9/6 kl12.00 i B413. Därefter kan skrivningarna hämtas på studentexpeditionen, plan 7 i B-huset. Statistiska institutionen Nicklas Pettersson Skriftlig tentamen i Finansiell Statistik Grundnivå 7.5hp, VT2014 2014-05-26 Skrivtid: 9.00-14.00 Hjälpmedel: Godkänd miniräknare utan lagrade formler eller

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Löneutveckling i procent per år 10/11 11/12 12/13 Medelvärde 10/13. Arbetare, totalt 2,4 3,1 1,9 2,4

Löneutveckling i procent per år 10/11 11/12 12/13 Medelvärde 10/13. Arbetare, totalt 2,4 3,1 1,9 2,4 Cirkulär Nr 3 Februari 2014 Slutresultat från lönestatistiken 2013 Lönestatistiken avseende september 2013 är nu färdigbearbetad. I nedanstående tabeller och diagram redovisas huvudresultaten för arbetare

Läs mer

Bilaga 1. Kvantitativ analys

Bilaga 1. Kvantitativ analys bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0200 rir 2014:11 Bilaga 1. Kvantitativ analys Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens rätt insats i rätt tid? (RiR 2014:11) Bilaga 1 Kvantitativ analys

Läs mer

VD-löner 2008 en statistisk redovisning. Mars 2009

VD-löner 2008 en statistisk redovisning. Mars 2009 VD-löner 28 en statistisk redovisning Mars 29 Stor spridning av VD-lönerna 1 Stor spridning av VD-lönerna har drygt 55 medlemsföretag. Drygt två av tre företag är mindre, ägarledda företag med färre än

Läs mer

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Rön om lön och kön Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Sammanfattning Löneskillnader mellan kvinnor och män existerar i de flesta delar av arbetsmarknaden. Män har högre genomsnittliga

Läs mer

Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk

Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk Internt PM Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk Avtalskonstruktioner Vad är lön? Kvitto på arbetsinsats Kvitto

Läs mer

Övergripande lönestatistik avseende september 2014

Övergripande lönestatistik avseende september 2014 www.svensktnaringsliv.se MARS 2015 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Fakta om löner i våra medlemsföretag Arkitektkopia AB, Bromma, 2015 Övergripande lönestatistik avseende september

Läs mer

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Staffan Brantingson 3 Bland tre undersökta yrkesgrupper har privatanställda chefer mest att tjäna på en högskoleutbildning. För denna

Läs mer

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut?

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Under senvåren 2013 genomförde Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) och Unionen ett gemensamt arbete med att kartlägga riskkapitalbolagens ägande. Resultatet

Läs mer

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING Lönebildningsrapporten 9 FÖRDJUPNING Skattning av matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden I denna fördjupning analyseras hur matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden har

Läs mer

Från avtalsrörelse till arbetskostnad

Från avtalsrörelse till arbetskostnad Avtalsrörelsen 2010 och arbetsmarknaden 2010 2012 37 FÖRDJUPNING Från avtalsrörelse till arbetskostnad Denna fördjupning redogör för Konjunkturinstitutets syn på vilka faktorer som påverkar den viktiga

Läs mer

D. Samtliga beräknade mått skall följas av en verbal slutsats för full poäng.

D. Samtliga beräknade mått skall följas av en verbal slutsats för full poäng. 1 Att tänka på (obligatorisk läsning) A. Redovisa Dina lösningar i en form som gör det lätt att följa Din tankegång. (Rättaren förutsätter att det dunkelt skrivna är dunkelt tänkt.). Motivera alla väsentliga

Läs mer

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland VD och styrelser ur ett könsperspektiv Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland Bakgrund Statistiken i den här presentationen är framtagen

Läs mer

Stockholms län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet

Stockholms län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet Stockholms län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Arbetsgivarfrågor. Nr 4 Februari 2009. Lönerevision 2009. Avtal för tjänstemän. Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna

Arbetsgivarfrågor. Nr 4 Februari 2009. Lönerevision 2009. Avtal för tjänstemän. Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna Arbetsgivarfrågor Nr 4 Februari 2009 Lönerevision 2009 Avtal för tjänstemän Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna Under våren 2007 träffades treåriga löneavtal med Sif (nuvarande Unionen), Sveriges

Läs mer

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Gotlands län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Laboration 5: Regressionsanalys. 1 Förberedelseuppgifter. 2 Enkel linjär regression DATORLABORATION 5 MATEMATISK STATISTIK FÖR I, FMS 012, HT-08

Laboration 5: Regressionsanalys. 1 Förberedelseuppgifter. 2 Enkel linjär regression DATORLABORATION 5 MATEMATISK STATISTIK FÖR I, FMS 012, HT-08 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIKCENTRUM MATEMATISK STATISTIK Laboration 5: Regressionsanalys DATORLABORATION 5 MATEMATISK STATISTIK FÖR I, FMS 012, HT-08 Syftet med den här laborationen är att du skall

Läs mer

Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition

Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition 2013 Anna Danielsson Håkan Regnér Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition Tolkningar av studien: Besluts- och

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen. Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen. Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012 Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012 Frågor Finansieringen Övriga frågor ersättningsnivåer ersättningsprofil konjunkturberoende försäkring Fördelar

Läs mer

MAJ 2015. Lönesättning för motivation och produktivitet

MAJ 2015. Lönesättning för motivation och produktivitet MAJ 2015 Lönesättning för motivation och produktivitet Författare: Edel Karlsson Håål och Jonatan Hedin, Svenskt Näringsliv. Förord I den här undersökningen kommer medarbetare på svensk arbetsmarknad till

Läs mer

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten?

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? 44 Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk FÖRDJUPNING Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? Löneutfallen efter 2007 års avtalsrörelse har varit överraskande låga.

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Kollektivavtalen och ungdomarnas faktiska begynnelselöner. 2013-10-21 Anders Forslund Lena Hensvik Oskar Nordström Skans Alexander Westerberg

Kollektivavtalen och ungdomarnas faktiska begynnelselöner. 2013-10-21 Anders Forslund Lena Hensvik Oskar Nordström Skans Alexander Westerberg Kollektivavtalen och ungdomarnas faktiska begynnelselöner 2013-10-21 Anders Forslund Lena Hensvik Oskar Nordström Skans Alexander Westerberg 1 Bakgrund Vi analyserar hur arbetsmarknaden och lönebildningen

Läs mer

40-talisternas uttåg och 80- talisternas intåg. Vad ställer det för krav på företagen vad gäller lönesättning och strategiskt hr-arbete

40-talisternas uttåg och 80- talisternas intåg. Vad ställer det för krav på företagen vad gäller lönesättning och strategiskt hr-arbete 40-talisternas uttåg och 80- talisternas intåg. Vad ställer det för krav på företagen vad gäller lönesättning och strategiskt hr-arbete Var är alla jobbarna? Kan man köra ett sågverk själv? Arbetare

Läs mer

Rapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan.

Rapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan. Börsbolagens negativa lönsamhetstrend bryts 2014 Unionens bolagsindikator januari 2014 2 Börsbolagens genomsnittliga omsättning kommer enligt prognoserna att ha stigit med knappt 5 procent under 2013 jämfört

Läs mer

VD-löner 2009. Mars 2010

VD-löner 2009. Mars 2010 VD-löner 2009 Mars 2010 Stor spridning av VD-lönerna minskade löner i flera sektorer 1 Stor spridning av VD-lönerna minskade löner i flera sektorer har drygt 59 000 medlemsföretag. Två av tre företag är

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare

RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare Banar väg för tjänsteför etagen Innehåll 1 Förord...5 2 Sammanfattning...6 3 Lönebildning stämmer...7 4 Lönebildning, fråga för fråga...10 5 Nöjdhetsindex...17

Läs mer

Ademikernas lokala löneprocesser

Ademikernas lokala löneprocesser 2014 Lena Granqvist och Håkan Regnér Ademikernas lokala löneprocesser Akademikernas lokala löneprocesser Lena Granqvist och Håkan Regnér Lena Granqvist och Håkan Regnér och Saco 2014 ISBN: 978-91-87146-96-1

Läs mer

Fakta om löner - löneutveckling

Fakta om löner - löneutveckling 2012-06-05 Fakta om löner - löneutveckling Löneutveckling i ekonomin t o m mars 2012 1 Fakta om löneutveckling mars 2012. Rapport över löneutveckling baserat på statistik från Medlingsinstitutet/SCB. Löneutvecklingstalen

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Fokus på näringsliv och arbetsmarknad Löneskillnader Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Clara Ferdman 15 Sofia Nilsson 15 Av de cirka 3,5 miljoner anställda i Sverige år 2004 arbetade drygt

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2012 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

Poolade data över tiden och över tvärsnittet. Oberoende poolade tvärsnittsdatamängder från olika tidpunkter.

Poolade data över tiden och över tvärsnittet. Oberoende poolade tvärsnittsdatamängder från olika tidpunkter. PANELDATA Poolade data över tiden och över tvärsnittet Alternativ 1: Oberoende poolade tvärsnittsdatamängder från olika tidpunkter. Oberoende stickprov dragna från stora populationer vid olika tidpunkter.

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Enskilt anslutna i arbetslöshetskassorna

Enskilt anslutna i arbetslöshetskassorna FAKTA-PM 1:2005 Enskilt anslutna i arbetslöshetskassorna Enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor ska personer kunna ansluta sig direkt till en arbetslöshetskassa utan att vara medlem i ett fackförbund

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun Lönekartläggning Upplands Väsby kommun 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lönekartläggning enligt lagen mot diskriminering... 3 Arbetsgrupp... 3 Granskning av lönepolitiken... 3 Kartläggning av medarbetares arbetsuppgifter...

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Algebra & Ekvationer. Svar: Sammanfattning Matematik 2

Algebra & Ekvationer. Svar: Sammanfattning Matematik 2 Algebra & Ekvationer Algebra & Ekvationer Parenteser En parentes När man multiplicerar en term med en parentes måste man multiplicera båda talen i parentesen. Förenkla uttrycket 42 9. 42 9 4 2 4 9 8 36

Läs mer

Klubbstöd - Avtal om lokal lönebildningen mellan IT & Telekomföretagen inom Almega ITavtalet

Klubbstöd - Avtal om lokal lönebildningen mellan IT & Telekomföretagen inom Almega ITavtalet Klubbstöd - Avtal om lokal lönebildningen mellan IT & Telekomföretagen inom Almega ITavtalet och Unionen Kompletterande förhandlingsstöd till löneavtalet och de partsgemensamma tillämpningsanvisningarna

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2011 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

Livsmedelsföretagen och exportmarknaden

Livsmedelsföretagen och exportmarknaden Livsmedelsföretagen och marknaden Vilka faktorer påverkar företagens deltagande? En kortversion av Rapport 2008:17 Hög arbetsproduktivitet tillsammans med hög utbildningsnivå i företagen ökar sannolikheten

Läs mer

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit.

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit. Rapport från Företagarna mars 2011 Sammanfattning och synpunkter... 2 Så gjordes undersökningen... 3 Sextio procent av företagen har inte kollektivavtal... 4 Större småföretag har oftare kollektivavtal/hängavtal...

Läs mer

Lönsamheten hos företag i Sverige

Lönsamheten hos företag i Sverige Lönebildningsrapport 12 59 FÖRDJUPNING Lönsamheten hos företag i Sverige Arbetsproduktiviteten och prisutvecklingen avgör på lång sikt utrymmet för löneökningar. Om företagens totala arbetskostnader stiger

Läs mer

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning?

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? PM Sida: 1 av 13 Datum: 2014-11-26 Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? Arbetsförmedlingen Linda Pärlemo Sida: 2 av 13 Innehåll Sammanfattning... 3

Läs mer

Del 1 Volatilitet. Strukturakademin

Del 1 Volatilitet. Strukturakademin Del 1 Volatilitet Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är volatilitet? 3. Volatility trading 4. Historisk volatilitet 5. Hur beräknas volatiliteten? 6. Implicit volatilitet 7. Smile

Läs mer

Att använda Saco Lönesök

Att använda Saco Lönesök Manual Saco Lönesök 2010 Att använda Saco Lönesök - presentation av funktionerna. Vad är Saco Lönesök? Saco Lönesök är en webbapplikation kopplad till Sveriges största databas för akademikerlöner. Den

Läs mer

Jämförelse mellan Löneavtal HÖK 11 och LÖN-Nulägesrapport om medellön, lönespridning och livslön för VF yrkesgrupper 2015

Jämförelse mellan Löneavtal HÖK 11 och LÖN-Nulägesrapport om medellön, lönespridning och livslön för VF yrkesgrupper 2015 Jämförelse mellan Löneavtal HÖK 11 och LÖN-Nulägesrapport om medellön, lönespridning och livslön för VF yrkesgrupper 2015 Löneavtal HÖK 11 Bilaga 1 till HÖK 11 1 Grundläggande principer för lönesättningen

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 2, Februari 2015

Arbetsgivarfrågor Nr 2, Februari 2015 Arbetsgivarfrågor Nr 2, Februari 2015 Lönerevision 2015 Enligt det avtal som Livsmedelsföretagen träffat med Livsmedelsarbetareförbundet (Livs) ska företagen genomföra lönerevision per den 1 april 2015.

Läs mer

Jämställda löner och avtalsrörelsen

Jämställda löner och avtalsrörelsen Kvinnors lägre avlöning i förhållande till män hör till de mest konstanta lagbundenheterna inom det ekonomiska livet. Prof. Eli Heckscher, 1914 Jämställda löner och avtalsrörelsen Konferens Polstjärnan,

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2011?

Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2011? Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2011? Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2011? 2 Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

PM nr 1 inför löneöversyn 2015

PM nr 1 inför löneöversyn 2015 KUB1000, v2.0, 2012-05-23 PM nr 1 inför löneöversyn 2015 Detta PM är avsett att vara ett stöd för organisationen och lönesättande chefer inför och under löneöversyn 2015. Varje förvaltningschef och HR

Läs mer

Mata in data i Excel och bearbeta i SPSS

Mata in data i Excel och bearbeta i SPSS Mata in data i Excel och bearbeta i SPSS I filen enkät.pdf finns svar från fyra män taget från en stor undersökning som gjordes i början av 70- talet. Ni skall mata in dessa uppgifter på att sätt som är

Läs mer

Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare

Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare 1 Denna broschyr utgör ett stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare inför ditt lönesamtal. Resultatet

Läs mer

1. Uppdraget. 2. Metod

1. Uppdraget. 2. Metod PM Uppdrag Bedömning av administrativa kostnader för arbetsgivare vid införande av Månadsuppgifter, i enlighet med förslag i SOU 2011:40 Kund Företagarna Datum 2013-02-07 Version 3 Till Från Henrik Sjöholm,

Läs mer

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Varför finns inga nivåer eller ramar angivna i löneavtalet? Saco-S utgångspunkt är att lönebildningen ska vara ett verktyg

Läs mer

ALMEGA Tjänsteförbunden STD

ALMEGA Tjänsteförbunden STD Näringslivets yrkesklassificering 2010 - NYK 2010-85 Statistik Apr, 2012 ALMEGA Tjänsteförbunden STD Konsult-, arkitekt- och projektledningsföretag Förord Näringslivets yrkesklassificering är ett system

Läs mer

Den svenska arbetslöshetsförsäkringen

Den svenska arbetslöshetsförsäkringen Statistiska Institutionen Handledare: Rolf Larsson Kandidatuppsats VT 2013 Den svenska arbetslöshetsförsäkringen En undersökning av skillnaden i genomsnittligt antal ersättningsdagar som kvinnor respektive

Läs mer

Gjorde undantagsregeln skillnad?

Gjorde undantagsregeln skillnad? Gjorde undantagsregeln skillnad? nr 5 2009 årgång 37 Möjligheten för företag med högst tio anställda att undanta två personer från regeln sist in, först ut har givit få mätbara resultat. Små företag anställde

Läs mer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Maj 2015 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Nedan redovisas resultatet med hjälp av ett antal olika diagram (pkt 1-6):

Nedan redovisas resultatet med hjälp av ett antal olika diagram (pkt 1-6): EM-fotboll 2012 några grafer Sport är en verksamhet som genererar mängder av numerisk information som följs med stort intresse EM i fotboll är inget undantag och detta dokument visar några grafer med kommentarer

Läs mer

Varsel och dess samband med arbetslösheten

Varsel och dess samband med arbetslösheten Fördjupning i Konjunkturläget december 28 (Konjunkturinstitutet) 16 Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Diagram 15 Varsel Tusentals personer 2 2 Varsel och dess samband med arbetslösheten 15 1 15

Läs mer

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål

Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas

Läs mer

Arvodesenkät. Resultat 2014. Egenföretagare. www.dik.se/lonestatistik

Arvodesenkät. Resultat 2014. Egenföretagare. www.dik.se/lonestatistik Resultat 2014 Egenföretagare Arvodesenkät www.dik.se/lonestatistik DIK:s arvodesstatistik för egenföretagare baseras på en årlig enkät som vänder sig till förbundets medlemmar som angett att de bedriver

Läs mer

Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010. 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden. En lön att leva av

Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010. 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden. En lön att leva av Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden En lön att leva av Utvecklingen för svensk besöksnäring har under de senaste tio åren varit

Läs mer

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte 2 Sammanfattning Den här rapporten presenterar den första undersökning som på ett systematiskt sätt besvarar frågan hur

Läs mer

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning Novus Opinion Unga på arbetsmarknaden om lönebildning 28 maj 2009 David Ahlin Undersökning bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter Undersökningen har genomförts av Novus Opinion

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv

VD och styrelser ur ett könsperspektiv VD och styrelser ur ett könsperspektiv Bakgrund Bakgrund Steg I Steg II Steg III Förstudie VD och styrelser ur ett könsperspektiv Aktuell undersökning Syfte Material Bolagen Del I: Översikt Värmland n=2

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Löneprocess inom staten

Löneprocess inom staten Löneprocess inom staten RALS-avtalet betonar vikten av att lokala parter tillsammans planerar och förbereder för lönebildningen och dess gemensamma mål så att det fungerar långsiktigt. Man ska vara överens

Läs mer

Föreläsning 12: Regression

Föreläsning 12: Regression Föreläsning 12: Regression Matematisk statistik David Bolin Chalmers University of Technology Maj 15, 2014 Binomialfördelningen Låt X Bin(n, p). Vi observerar x och vill ha information om p. p = x/n är

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

7 Se Kommunal (2002), Kommunalarnas löner Underlag till avtalskonferenserna. INFLATIONSRAPPORT 2002:4

7 Se Kommunal (2002), Kommunalarnas löner Underlag till avtalskonferenserna. INFLATIONSRAPPORT 2002:4 KOMMUNALS AVTALSUPPSÄGNING OCH UTVECKLINGEN AV RELATIVLÖNERNA Fackförbundet Kommunals styrelse beslutade den 22 oktober att säga upp det tredje avtalsåret, dvs. perioden 1 april 2003 31 mars 2004, i löneavtalen

Läs mer

Effekten av familjerådgivning

Effekten av familjerådgivning Effekten av familjerådgivning Delredovisning av en praktikbaserad studie inom Mentea AB Bakgrund Mentea AB bedriver sedan 2008 upphandlad familjerådgivning. Verksamheten bedrivs idag i avtal med 19 geografiskt

Läs mer

Avtalsextra 12 juni 2012

Avtalsextra 12 juni 2012 Avtalsextra 12 juni 2012 Nytt kollektivavtal med HRF Allmänt Visita och HRF träffade efter medling ett nytt kollektivavtal den 10 juni 2012. Nedan finns en sammanfattning av avtalet. - avtalsperioden är

Läs mer

Bygga linjära modeller! Didrik Vanhoenacker 2007

Bygga linjära modeller! Didrik Vanhoenacker 2007 Bygga linjära modeller! Didrik Vanhoenacker 2007 1 Bygga enkla modeller Tänk att vi ska försöka förstå vad som styr hur många blommor korsblommiga växter har. T ex hos Lomme och Penningört. Hittills har

Läs mer

Bakgrund. Problemidentifiering. Fleet Management. Utveckling av verktyg för estimering av underhållskostnader

Bakgrund. Problemidentifiering. Fleet Management. Utveckling av verktyg för estimering av underhållskostnader Fleet Management Utveckling av verktyg för estimering av underhållskostnader Isac Alenius Marcus Pettersson Produktionsekonomi, Lunds Universitet, Lunds Tekniska Högskola Den danska trafikoperatören Arriva

Läs mer

Statistikunderlag till förtroendevalda inom kommunen

Statistikunderlag till förtroendevalda inom kommunen Statistikunderlag till förtroendevalda inom kommunen Sveriges Ingenjörer använder två olika statistikkällor för offentliga sektorn. Dels används resultaten från vår löneenkät som skickas ut årligen till

Läs mer

Unga i hotell- och restaurangbranschen Del 1 Hur många unga jobbar i branschen

Unga i hotell- och restaurangbranschen Del 1 Hur många unga jobbar i branschen Unga i hotell- och restaurangbranschen Del 1 Hur många unga jobbar i branschen SHR Sveriges Hotell- och restaurangföretagare 2011-08-19 Innehåll VD har ordet: Ungdomsjobben skapas i restaurangbranschen...

Läs mer

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför?

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Frédéric Delmar Handelshögskolan i Stockholm Mikael Samuelsson Internationella handelshögskolan i Jönköping Upplägg för idag 1. Bakgrund

Läs mer

PTK Rådgivningstjänst funktion och hur råden tas fram

PTK Rådgivningstjänst funktion och hur råden tas fram Datum 2010-04-08 PTK Rådgivningstjänst funktion och hur råden tas fram 1. Bakgrund PTK Rådgivningstjänst hjälper dig att säkerställa att du har ett pensionssparande och ett försäkringsskydd som motsvarar

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de?

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Bakgrund AMF har tillsammans med Kreicbergs Utredning och Opinion tagit fram en statistisk metod som beskriver hur stor andel av dagens förvärvsarbetare som

Läs mer

Lönebildning för utvecklingskraft

Lönebildning för utvecklingskraft Nils Karlson och Anders Thorstensson (red) Lönebildning för utvecklingskraft A 262196 NORSTEDTS UTARBETAD 1 SAMARBETE MED RATIO - NÄRINGSLIVETS FORSKNINGSINSTITUT INNEHÅLL Introduktion 9 Nils Karlson och

Läs mer

Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2012?

Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2012? Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2012? 2 Medlingsinstitutet Medlingsinstitutet är en myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet och har tre huvuduppgifter:

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Avtalsförhandlingarna med OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet pågick i över fyra månader.

Läs mer