Kollektivavtalens centraliseringsgrad och företagens ekonomiska utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kollektivavtalens centraliseringsgrad och företagens ekonomiska utveckling"

Transkript

1 Statistiskt appendix till Lönebildning i verkligheten Kollektivavtalens centraliseringsgrad och företagens ekonomiska utveckling Appendix till kapitel 7 i boken Lönebildning i verkligheten Lotta Stern* *lotta.stern@sociology.su.se. Ratio, Box 3203, Stockholm, och Sociologiska institutionen, Stockholms universitet.

2 Innehåll Introduktion... 4 Att mäta företags utvecklingskraft... 4 Operationalisering av variabler som inkluderas i analyserna... 4 Metod... 7 Utvecklingskraft mätt som lönsamhet... 7 Tabell 1: Regressionsresultat för 50:e kvantilen, logaritmerad lönsamhet som utfall, samtliga företag Analyser av lönsamhet och lönebildning separerade på branscher... 9 Tabell 2: Regressionsresultat 50 kvantilen, logaritmerad lönsamhet år 2010 som utfall, analyser uppdelade på olika branscher Tabell 3: Regressionsresultat med logaritmerad lönsamhet som utfall, i olika branscher, 50 kvantilen Tjänstebranschen uppdelad i kunskapsintensiva tjänster och övriga tjänster Tabell 4. Regressionsresultat med logaritmerad lönsamhet i kunskapsintensiva företag och övriga tjänsteföretag. 50 kvantilen Utvecklingskraft mätt i termer av produktivitet Tabell 5: Regressionsresultat med logaritmerad produktivitet, över alla företag totalt. 50 kvantilen Tabell 6: Regressionsresultat med logaritmerad produktivitet 2010 som utfall, i olika branscher, 50 kvantilen Tabell 7: Regressionsresultat med logaritmerad produktivitet som utfall, i olika branscher, 50 kvantilen Tabell 8. Regressionsresultat med logaritmerad produktivitet i kunskapsintensiva företag och övriga tjänsteföretag. 50 kvantilen Slutsats och diskussion Bilaga om kodningen av lönebildningsvariabler Grundmaterial om kollektivavtalen Medlingsinstitutets 7-gradiga kategorisering Ratioskalan Kodning avtalskonstruktion för arbetare Figur A1: Sammanställning av arbetares avtal kodade enligt Medlingsinstitutets 7-gradiga avtalskonstruktioner, avser år Figur A2: Sammanställning av arbetares avtal kodade enligt Ratio-skalans 4-gradiga centraliseringsskala, avser år Kodning av avtalskonstruktioner för tjänstemän Skattning av tjänstemän som faller under Ledarnas avtal Skattning av tjänstemän som faller under SACO-avtal... 27

3 SACOa SACOb, SACOc Skattning av tjänstemän som faller under Sveriges Ingenjörers avtal Skattning av tjänstemän som tillhör TCO:s avtal TCOa TCOb, c Tabell A1: Översikt över kodning av avtalstillhörighet för tjänstemän med SSYK Figur A3: Sammanställning av tjänstemäns avtal kodade enligt Medlingsinstitutets 7- gradiga avtalskonstruktioner, avser år Figur A4: Sammanställning av tjänstemäns avtal kodade enligt Ratioskalan, avser år Att skatta företagens lönebildningsläge Tabell A4: Genomsnittlig centralisering i datamaterialet baserad på tre skilda operationaliseringar (enligt ovan) Företags utveckling och lönebildningen Figur A5: Bivariata samband lönsamhet och centralisering Figur A6: Bivariata samband produktivitet och centralisering Referenser... 33

4 Introduktion Den här statistiska rapporten presenterar de fullständiga statistiska resultaten i kapitel 7 i boken Lönebildning i verkligheten (2014). Därutöver innehåller rapporten alternativa analyser där tidsperioden används. I bokkapitlet presenteras resultat gällande år 2010 på grund av finanskrisens inverkan på företagens ekonomiska situation framförallt åren Dessa alternativa analyser är ett sätt att se hur robusta resultaten är och därmed också undersöka konsekvenser av att inkludera finanskrisens år i skattningarna. Slutligen innehåller rapporten ett appendix där datamaterialets konstruktion beskrivs. Syftet med presentationen i appendix är att tydliggöra de val vi gjort under sammanställning och bearbetning av data. Att mäta företags utvecklingskraft Lönebildningsprojektets syfte är att skapa mer kunskap kring om och hur företagens utvecklingskraft påverkas av lönebildningen som kollektivavtalen sätter ramarna för. Utvecklingskraft kan dock vara olika saker. Det kan handla om företagens förmåga att förnya sig själva; genom innovationer i bred bemärkelse nya produkter, patent eller processer som skapar utveckling för företaget (och samhället). I lönebildningsprojektets kvantitativa del mäter vi utvecklingskraft i ekonomiska termer. Utvecklingskraft blir då en fråga om prestation mätt som företagets lönsamhet och produktivitet. Men även med en snävare definition av utveckling finns flera olika sätt att mäta utveckling på (se Heyman 2012 för en litteraturgenomgång som visar på floran av olika utfall som sägs mäta produktivitet). Operationalisering av variabler som inkluderas i analyserna I den här rapporten presenteras resultat där företags utvecklingskraft mäts på två olika sätt: Lönsamhet mäts som företagets rörelseresultat före finansiella poster genom dess nettoomsättning, i de första analyserna som följer nedan används lönsamhet år 2010, därefter Rörelseresultatet per omsättning är ett mått på hur bra det går för företaget, dess marginal eller överskott justerat för dess omsättning. Logiken är enkel, ett företag som gör ett resultat om 3 miljoner kronor med en omsättning på 10 miljoner kronor är mer lönsamt än ett företag som har samma resultat men en omsättning på 20 miljoner kronor. Produktivitet mäts som företagets nettoomsättning per sysselsatt år 2010, därefter Omsättningen per anställd blir då snarare ett mått på hur humanresurser används och bidrar i företaget. Har företaget 5 anställda och en omsättning på 3 miljoner är det mer produktivt än sin konkurrent som har 10 anställda men samma omsättning.

5 Då det huvudsakliga syftet är att undersöka om och hur företags utveckling påverkas av kollektivavtalens centraliseringsgrad, används i analyserna som följer variabeln lönebildning. Lönebildning anger medelvärdet på företaget på Ratioskalan (1-4) för år 2007, där låga värden indikerar att företagets anställda omfattas av kollektivavtal som i genomsnitt har en mer decentraliserad lönebildning och höga värden indikerar att företagets anställda omfattas av kollektivavtal som har en mer centraliserad lönebildning. Lönebildningsvariabeln är således ett mått på kollektivavtalens genomsnittliga centraliseringsgrad på företagen Det är inte bara kollektivavtalad centraliseringsgrad som skiljer företag åt. Det finns en hel del forskning som också indikerar att lönen i sig har betydelse för företagets utvecklingskraft. Exempelvis menar en del forskare att skillnader i företags lönesättning skapar betydande skillnader i incitament för de anställda att anstränga sig lite extra (referenser kring detta återfinns i boken Lönebildning i verkligheten). Resonemang i forskningen handlar om hur löneläget i företaget, särskilt att ligga lite högre än andra företag, stimulerar utveckling då de anställda tänks anstränga sig lite mer och vara lite mer lojala om de får en lön som ligger över genomsnittet (se Fallahi et al. 2011, Huang et al och Muhlau och Lindenberg 2003). Samma resonemang gäller internt i företaget, i företag där lönespridningen är större eller där en del av lönen baseras på anställdas prestation, lönar det sig bättre för anställda att anstränga sig (se Heyman 2012 för en forskningsöversikt). För att undersöka sambanden mellan lönebildning och utveckling måste också dylika företagsspecifika variabler inkluderas. I de statistiska modellerna nedan inkluderas därför också nedanstående variabler. Företagets löneläge, mäts som den genomsnittliga timlönen på företaget (timlönen inkluderar tid-, prestations-, skift- och helglön). Anges i kr per timme på företaget år Lönespridningen på företaget mäts som variationskoefficienter, där standardavvikelsen på timlön i företaget divideras med lönens medelvärde år Variationskoefficienten uttrycker variationen i lön givet företagets medellön. Kvadrerad lönespridning beaktar att sambandet mellan lönespridning och lönsamhet/produktivitet kan vara icke-linjär (se Heyman 2005). Andel anställda med prestationslön anger hur stor andel av de anställda på företaget som omfattas av prestationslön år Kollektivavtalen som sätter ramar för hur lönebildningen ska gå till kan antas påverka lönespridningen i företag samt andelen anställda med prestationslön. Analyser av alternativa specifikationer (med och utan kontroll för lönevariabler, användandet av residualer där lönebildningen inkluderas för att skatta lönespridning etc.) verkar inte substantiellt påverka

6 lönebildningens samband med utfallsvariablerna (resultaten presenteras inte). Som modellerna skattas nedan studeras om och hur lönebildningens centraliseringsgrad påverkar utvecklingskraft utöver effekter vad gäller lönesättningen på företaget. Företagets humankapitalsammansättning, de anställdas produktiva egenskaper, kan också påverka företagets utvecklingskraft. Teoretiskt handlar det här om att anställda som har högre utbildning eller en mer kvalificerad tjänst är mer produktiva, hanterar teknisk förändring bättre och generellt kan anpassa sig till förändrade krav på arbetet. Corvers (1997) diskuterar fyra olika anledningar till att humankapitalet spelar roll för utveckling. I de statistiska modellerna nedan inkluderas därför också nedanstående variabler. Andel tjänstemän anger hur stor andel av de anställda som är tjänstemän år Andel med eftergymnasial utbildning anger hur stor andel av de anställda som har en eftergymnasial utbildning år Anställdas ålder anger den genomsnittliga åldern på företagets anställda år Vi saknar information om arbetslivserfarenhet, varför ålder används som en proxy för arbetslivserfarenhet. Företag har dessutom olika marknadsposition och ägande, egenskaper som likaså kan tänkas påverka utvecklingskraft. Marknadsposition och utländskt ägande är båda faktorer som vi antar påverkar utvecklingskraft, då marknadsledare och utlandsägda företag kan antas skilja sig från nischföretag eller inhemskt ägda företag. 1 I de statistiska modellerna inkluderas därför också nedanstående variabler. Marknadsandel anger hur stor del av den totala omsättningen i branschen som respektive företags omsättning utgör, år Utländskt ägande är en indikatorvariabel som antar värdet noll om företaget är svenskt, och värdet ett om företaget är utlandsägt, år Företagets ålder anger hur många år företaget existerat, baseras på registreringsår, år 2008 Företagets storlek anger antalet anställda på företaget, logaritmerad, år Vi har också studerat två mått på kapitalsammansättningen i företaget, kapital/omsättning och kapital/anställda. Båda måtten påverkar utveckling men förändrar inte resultaten avseende lönebildningen.

7 Metod För att försöka undersöka sambandet mellan lönebildningen och företagens utvecklingskraft använder vi kvantilregressionsmodeller för att analysera vår data. Metoden har flera förtjänster jämfört med traditionell linjär regression, eller så kallad OLS-regression. Kvantilregressionen är mer okänslig för utfallsvariabelns fördelning, det har alltså mindre betydelse om variablerna inte är normalfördelade. Traditionell regressionsanalys (OLS) bygger på antaganden om normalfördelning och använder medelvärdet som en stabil utgångspunkt för estimeringar. Har vi extremvärden, vilket den beskrivande analysen indikerar att vi har, är det bättre att använda kvantilregressioner. Kvantilregressioner använder medianen som bas vilket undviker bias som beror på extremvärden på utfallsvariabeln. Kvantilregression är också intressant då den tillåter effekten att variera över fördelningen, vilket betyder att vi kan studera om avtalsmåtten har olika effekt på olika nivåer av företagens utveckling. Utvecklingskraft mätt som lönsamhet Nedan presenteras resultat för skattningar av variablernas samband med lönsamhet år 2010 samt i 50 kvantilen. Skattningen kan sägas avse genomsnittligt lönsamma företag. Resultaten ovan studerar utfallet för företagen under ett enskilt år men också som ett genomsnitt över åren 2007 till Anledningen till att ha två skilda mått på lönsamhet är att ett resultat för ett enskilt år inte är optimalt eftersom ett års utfall kan påverkas mycket av slumpmässiga händelser, varför mycket brus introduceras i analysen. Det är inte säkert att vår observation fångar företags långsiktiga utveckling utan mer kanske av tur/otur just det år vi mäter. Vi får helt enkelt mindre stabila resultat när vi studerar utfall för enskilda år. Trots detta användes 2010 i analyserna i kapitel 7 eftersom finanskrisen gör företagens resultat 2008 och 2009 i många fall systematiskt påverkade av finanskrisen. För att se hur robusta våra resultat för lönebildningsvariablerna är presenteras här också resultat för denna alternativa variabelkonstruktion. Av utrymmesskäl diskuteras resultaten väldigt selektivt. I tabellen ovan presenteras sålunda lönsamhet också mätt som ett genomsnitt över hela perioden Vad gäller lönebildningsvariabeln presenterades också detta resultat i kapitel 7, i fotnoter vid respektive tabell.

8 Tabell 1: Regressionsresultat för 50:e kvantilen, logaritmerad lönsamhet som utfall, samtliga företag. Utan bransch-kontroller Med bransch-kontroller Lönebildning, Ratioskalan *** *** (0.034) (0.0309) (0.0349) (0.034) Timlön ** *** 1.56e e-04 (5.92e-04) (0.188) (6.37e-04) (0.001) Lönespridning *** (0.206) (0.137) (0.201) (0.196) Lönespridning^ e (0.159) (0.001) (0.152) (0.140) Andel anställda med prestationslön (0.050) (0.046) (0.048) (0.048) Andel tjänstemän * (0.065) (0.060) (0.067) (0.066) Andel med eftergymn. utb 0.593*** 0.623*** ** (0.104) (0.097) (0.112) (0.110) Anställdas ålder (medelvärde) * ** (0.018) (0.016) (0.017) (0.017) Anställdas ålder^2 3.21e *e e e-04** (2.26e-04) (2.09e-04) (2.19e-04) (2.17e-04) Marknadsandel 12.38*** 15.56*** (1.655) (1.587) (14.38) (13.19) Utländskt ägande (0.047) (0.045) (0.045) (0.046) Företagsålder 0.003*** 0.004*** 0.006*** 0.007*** (0.001) (0.001) (0.001) (0.001) Företagsstorlek *** *** *** *** (0.012) (0.012) (0.012) (0.012) Konstant *** *** *** *** (0.367) (0.340) (0.372) (0.368) Kontroller för bransch (19) Nej Nej Ja Ja Observationer 9,078 9,854 9,077 9,853 Pseudo-R Standard errors in parentheses, *** p<0.01, ** p<0.05, * p<0.1 I tabellen ovan ser vi att det generellt finns ett negativt samband mellan centraliseringgraden och lönsamhet. När vi beaktar skillnader över branscher är sambandet mellan lönebildningen på företaget och utvecklingskraft inte längre signifikant. 3 Sedan kan vi konstatera att skillnaderna i resultat år 2007 visavi är små. Men noterbart är att när vi använder ett medelvärde skattat över får företagets anställdas egenskaper 2 Resultatet gällande lönebildningens samband presenteras i kapitel 7, tabell 7.4 i boken Lönebildning i verkligheten, samt i fotnoter men inte resultaten för övriga variabler som presenteras här. 3 Här kan noteras att det inom den kvantitativa forskningen förs en diskussion om huruvida signifikanstester är relevanta vid totaldata av det slag vi använder här. Signifikanstester är främst utvecklade för att användas vid urvalsundersökningar för att testa sannolikheten för att skillnader i observerade resultat i en urvalsundersökning beror på slumpen eller om de är signifikanta i bemärkelsen tillräckligt stora och systematiska för att troligtvis inte bero på slumpen. Här är ju en observerad skillnad en äkta skillnad. Signifikanstestet kan här istället säga något om hur robust eller viktig skillnaden är.

9 en större effekt, vi ser exempelvis att företag med högre medelålder (som kan ses som en indikator på erfarenhet), större andel med högskoleutbildning och högre andel tjänstemän är något mer lönsamma företag. Överlag kan vi vidare konstatera att vår modell inte starkt bidrar till att förklara skillnader i lönsamhet över företag, då det mått som inkluderas för förklaringsgrad, pseudo-r2, ligger på 1,5 procent när vi inte beaktar branschskillnader och på 5 procent om vi beaktar skillnader över branscher. Fokuserar vi på signifikanta resultat, kan vi se att medianföretagets lönsamhet samvarierar positivt med företagets ålder. Äldre företag verkar sålunda något mer lönsamma än yngre företag. Vi finner ett negativt samband mellan företagsstorlek och lönsamhet. Analyser av lönsamhet och lönebildning separerade på branscher Vi såg ovan att lönebildningsvariabelns samband med utvecklingskraft i princip förklaras av branscholikheter, i statistiska sammanhang tänker vi oss att det betyder att det inte finns ett generellt samband mellan lönebildning och utvecklingskraft när vi beaktar heterogeniteten mellan branscher. I projektet är dock heterogeniteten en av de mest intressanta bitarna, inte minst i ljuset av den mångfald perspektiv som framkommer i vår kvalitativa undersökning. Ett sätt att studera heterogeniteten är genom att bryta ner datamaterialet i några olika branscher. Då kan vi se att sambandet mellan centraliseringsgrad och lönsamhet skiljer sig åt mellan företag som tillhör olika branscher. I tabell 2 presenteras resultat återigen för medellönsamma företag (50 kvantilen).

10 Tabell 2: Regressionsresultat 50 kvantilen, logaritmerad lönsamhet år 2010 som utfall, analyser uppdelade på olika branscher 4 Tillverkning Bygg HHR Tjänster Lönebildning * ** ** (0.0703) (0.093) (0.107) (0.047) Timlön (1.234) (0.935) (0.332) (0.367) Lönespridning (2.178) (1.946) (0.196) (0.348) Lönespridning^2-2.09e *** (0.002) (0.003) (0.001) (0.001) Andel anställda med prestationslön * (0.160) (0.188) (0.088) (0.069) Andel tjänstemän ** 0.297*** (0.206) (0.288) (0.152) (0.094) Andel med eftergymn. utb *** (0.552) (0.796) (0.237) (0.132) Anställdas ålder *** (0.085) (0.070) (0.026) (0.038) Anställdas ålder^2-1.49e e *** (0.001) (0.001) (0.000) (0.000) Marknadsandel -2.96e *** -5.1e-04*** 5.78e-06*** (0.000) (0.012) (3.44e-05) (4.49e-07) Utländskt ägande *** (0.099) (0.273) (0.071) (0.080) Företagsålder *** 0.005* (0.003) (0.003) (0.002) (0.002) Företagsstorlek * *** (0.035) (0.044) (0.021) (0.0195) Konstant *** (1.835) (1.415) (0.648) (0.781) Observationer 922 1,275 3,604 2,795 Pseudo-R Standard errors in parentheses *** p<0.01, ** p<0.05, * p<0.1 4 Branschindelningen baseras på Svensk Näringsgrensindelning (SNI2007). I den grova klassificering som används för att urskilja branscher SNI-indelningen Tillverkning (C), Byggverksamhet (F), Handel, hotell och restaurangverksamhet (G+I), samt Tjänster (H, J, K, L, M, N, O, P, Q, R, S). Se SCB:s Förteckning över verksamhetsarter enligt Svensk näringsgrensindelning (SNI2007). 5 I boken presenteras lönebildningseffekten i kapitel 7, tabell 7.5.

11 Tabell 3: Regressionsresultat med logaritmerad lönsamhet som utfall, i olika branscher, 50 kvantilen Tillverkning Bygg HHR Tjänster Lönebildning *** 0.269** *** (0.069) (0.073) (0.116) (0.044) Timlön *** (1.271) (0.754) (0.350) (0.299) Lönespridning 4.100* (2.354) (1.639) (0.208) (0.224) Lönespridning^ *** (0.002) (0.002) (0.001) (0.001) Andel anställda med prestationslön * ** (0.160) (0.147) (0.093) (0.064) Andel tjänstemän ** 0.512*** 0.225** Andel med eftergymn. Utb (0.200) (0.232) (0.162) (0.088) *** 0.249** (0.534) (0.584) (0.238) (0.125) Anställdas ålder ** (0.091) (0.055) (0.026) (0.035) Anställdas ålder^ e-04** (0.001) (0.001) (0.000) (0.000) Marknadsandel *** -4.70e-04*** 5.30e-06*** (0.026) (0.001) (3.70e-05) (4.42e-07) Utländskt ägande ** (0.102) (0.218) (0.078) (0.074) Företagsålder ** 0.007*** 0.007*** (0.003) (0.003) (0.002) (0.002) Företagsstorlek (logaritm) ** *** (0.036) (0.0346) (0.023) (0.018) Konstant ** *** (1.951) (1.113) (0.680) (0.731) Observationer 992 1,482 3,790 3,077 Pseudo-R Standard errors in parentheses *** p<0.01, ** p<0.05, * p<0.1 Först, i tillverkande företag finner vi ett svagt negativt samband mellan centralisering och lönsamhet som inte är signifikant. I övrigt verkar få variabler samvariera med lönsamhet, oavsett om vi tittar på modellerna där vi använder utfallet för år 2010 eller Vi ser dock att utlandsägda företag går sämre än svenskägda företag, och att stora företag tenderar att gå sämre än små. Här är kanske rimligt att anta att finanskrisen påverkar resultaten. Stora företag och utlandsägda företag är med större sannolikhet involverade i internationella sammanhang där konkurrensutsattheten är större och där finanskrisen rimligen haft större inverkan på utvecklingen denna period. 6 Resultaten för lönebildning presenteras i bokens kapitel 7 i en fotnot i anslutning till tabell 7.5.

12 I Byggbranschens företag finner vi ett negativt samband mellan centraliseringsgrad och lönsamhet. Här verkar också andelen anställda med prestationslön ha ett positivt samband med lönsamhet oavsett vilket mått vi använder på lönsamhet. Detsamma gäller marknadsledare inom byggbranschen som tenderar att vara mer lönsamma än mer marginella företag oavsett mått på lönsamhet. Men vi finner också några skillnader i resultaten beroende på hur vi mäter lönsamhet där stor lönespridning samvarierar med sämre lönsamhet när vi använder oss endast av lönsamheten 2010, medan detta inte gäller när vi använder lönsamhet som ett genomsnitt mellan Andelen tjänstemän samvarierar negativt med lönsamhet när vi studerar tidperioden men inte år Företagsålder har ett positivt samband med lönsamhet , medan företagsstorlek har ett negativt samband med lönsamhet samma period. I Handel, hotell och restaurang (HHR) finner vi ett positivt samband mellan centralisering och lönsamhet. Vi ser vidare att företag med högre andel tjänstemän verkar vara mer lönsamma, också de som har en större andel anställda med eftergymnasial utbildning verkar mer lönsamma. Inom HHR är dock sambandet mellan marknadsandelar och lönsamhet negativt, medan sambandet mellan företagets ålder och lönsamhet är positivt. Samtliga dessa samband står fast oavsett vilket mått på lönsamhet vi använder. I Tjänstebranschen ser vi ett negativt samband mellan centralisering och lönsamhet. Överlag ser vi också ett positivt samband mellan andelen tjänstemän och lönsamhet. Sambandet mellan genomsnittlig ålder i företaget och lönsamhet är negativt men svagt kurvlinjärt, där den negativa effekten verkar avtar något när genomsnittlig ålder på företaget är högre. Tjänsteföretag med yngre anställda i genomsnitt har alltså något bättre lönsamhet. I tjänsteföretag är sambandet mellan marknadsandelar och lönsamhet positivt, (så också företagets ålder). Resultaten indikerar vidare att företag med många anställda är mindre lönsamma än företag med mindre antal anställda.

13 Tjänstebranschen uppdelad i kunskapsintensiva tjänster och övriga tjänster Inom tjänstebranschen finns det dock ytterligare heterogenitet som inte minst forskningen är intresserad av. Framförallt är det branschens kunskapsintensiva tjänsteföretag som anses vara viktig för Sveriges framtida arbetsmarknad och tillväxt. I analysen som presenteras nedan delas tjänstebranschen in i två segment: Övriga tjänster och Kunskapsintensiva tjänster. 7 Tabell 4. Regressionsresultat med logaritmerad lönsamhet i kunskapsintensiva företag och övriga tjänsteföretag. 50 kvantilen. Kunskapsintensiva tjänster Övriga tjänster Lönebildning *** *** 0.538*** 0.383*** (0.055) (0.051) (0.091) (0.087) Lönespridning ** (0.436) (0.342) (0.682) (0.659) Lönespridning^ (0.379) (0.223) (0.739) (0.755) Timlön *** * 0.006*** 0.007*** (0.001) (0.001) (0.002) (0.002) Andel med prestationslön ** (0.102) (0.097) (0.096) (0.089) Andel tjänstemän ** 0.366* (0.120) (0.110) (0.188) (0.180) Andel med eftergymnasial utb *** *** 1.084*** (0.135) (0.125) (0.377) (0.370) Genomsnittlig ålder *** ** (0.051) (0.047) (0.058) (0.055) Genomsnittlig ålder^ *** 0.001** (0.001) (0.001) (0.001) (0.001) Marknadsandel *** *** 33.03*** 28.81*** (10.20) (9.768) (10.55) (10.36) Utlandsägt (0.098) (0.089) (0.130) (0.124) Företagsålder 0.007** 0.005** 0.006* 0.010*** (0.003) (0.003) (0.003) (0.003) Företagsstorlek *** *** * (0.024) (0.023) (0.033) (0.031) Konstant 2.399** *** *** (1.064) (0.966) (1.196) (1.146) Observationer 1,428 1,541 1,367 1,524 Pseudo-R Standard errors in parentheses *** p<0.01, ** p<0.05, * p<0.1 När vi delar in tjänstebranschen i två segment baserat på hur kunskapsintensiv deras verksamhet är framträder tydliga skillnader mellan segmenten. Hos Kunskapsintensiva företag finner vi ett negativt samband mellan centralisering och lönsamhet. I kontrast till detta 7 Indelningen är baserad på SNI-koden som respektive företag har.

14 finner vi att bland de övriga tjänsteföretagen är sambandet mellan centralisering och lönsamhet positivt. Vi finner vidare att företag med en hög genomsnittslön har en lägre lönsamhet, medan sambandet är det motsatta i övriga tjänsteföretag. Medan företag med anställda som har högre genomsnittlig lön och högre andel anställda med eftergymnasial utbildning har lägre lönsamhet bland kunskapsintensiva företag verkar sambandet vara det motsatta bland övriga tjänsteföretag. Jämför vi de två olika sätten att mäta lönsamhet på (2010 eller genomsnittet ) är resultatet ungefärligen detsamma, skillnaderna mellan skattningarna har markerats med fetstil, för att göra det lättare för läsaren att se dem. Vi kan se att det finns några signifikansgränser som skiljer skattningarna åt men sambandens art är ungefär desamma. Summerar vi uppdelningen av tjänstebranschen verkar det generellt som att tjänstebranschens kvalifikationsgrad spelar stor roll för sambanden mellan företagsegenskaper och företagsutveckling mätt i lönsamhet, särskilt vad gäller förhållanden kring de anställda. Detta gäller oavsett vilket sätt att mäta vi använder. De flesta andra variablerna verkar dock ha någorlunda samma förhållande till lönsamhet i stort.

15 Utvecklingskraft mätt i termer av produktivitet I nästa del av rapporten studeras utvecklingskraft istället som produktivitet. Vi skattar samma modeller för övrigt och byter alltså ut utfallet det vi är intresserade av att veta mer om är hur omsättningen per anställd samvarierar med centraliseringsgraden som råder på företaget. I nedan presenteras resultatet när utvecklingskraft istället mäts i termer av produktivitet. Tabell 5: Regressionsresultat med logaritmerad produktivitet, över alla företag totalt. 50 kvantilen Lönebildning * (0.028) (0.0206) (0.020) (0.0148) Timlön 3.176*** 1.884*** 1.285*** 0.774*** (0.189) (0.126) (0.119) (0.085) Lönespridning *** *** *** *** (0.121) (0.0973) (0.074) (0.064) Lönespridning^ *** 0.008*** 0.006*** 0.006*** (0.000) (0.000) (0.000) (0.000) Andel anställda med prestationslön ** *** ** *** (0.042) (0.031) (0.026) (0.021) Andel tjänstemän ** * 0.138*** 0.235*** (0.058) (0.040) (0.039) (0.028) Andel med eftergymn. Utb *** *** *** *** (0.099) (0.0646) (0.069) (0.047) Anställdas ålder 0.076*** *** 0.049*** *** (0.019) (0.0106) (0.012) ( ) Anställdas ålder^ *** *** -6.19e-04*** *** (0.000) ( ) (0.000) (9.06e-05) Marknadsandel *** *** 34.51*** (1.668) (1.085) (9.391) (2.467) Utländskt ägande 0.129*** 0.257*** 0.084*** 0.124*** (0.0342) (0.0284) (0.021) (0.0188) Företagsålder 0.009*** *** (0.001) ( ) (0.000) ( ) Företagsstorlek (logaritm) *** *** *** (0.013) ( ) (0.008) ( ) Konstant 10.89*** 12.04*** 12.11*** 12.74*** (0.382) (0.222) (0.253) (0.154) Kontroller för bransch (19) Nej Nej Ja Ja Observationer 6,220 12,101 6,220 12,099 Pseudo-R Standard errors in parentheses *** p<0.01, ** p<0.05, * p<0.1 Vi kan direkt konstatera att våra variabler gör ett bättre jobb att förklara variation i produktivitet (jämfört med lönsamhet). Vårt pseudo-r2 ligger på 15 procent utan branschindikatorer och runt 38 procent när vi beaktar branschskillnader. Samma slutsats kan 8 Resultatet vad gäller lönebildning presenteras i kapitel 7, tabell 7.6.

16 dras när vi studerar de enskilda variablernas samvariation med produktivitet flera av variablerna är signifikant relaterade till produktivitet. Lönebildningsvariabelns samband med produktiviteten i genomsnittsföretaget är positivt. Samtidigt är sambandet inte signifikant. Däremot är det uppenbart att produktiviteten, här mätt som omsättningen per anställd, i mycket högre utsträckning samvarierar med andra variabler i modellen. Vi ser exempelvis att lönenivån i företaget samvarierar positivt med produktivitet, liksom lönespridningen. Också erfarenheten hos de anställda verkar spela roll, där vi ser att sambandet mellan genomsnittlig ålder på de anställda är positivt korrelerat med produktiviteten på företag. Det verkar också som utlandsägda företag är mer produktiva än svenskägda företag. Jämför vi modellerna med och utan branschkontroller ser vi att en del samband försvinner när vi beaktar branschskillnader, där företagsålder och marknadsposition är exempel på variabler som alltså inte har någon inverkan efter att vi rensat för branscheffekter. Det betyder alltså att en del samband har mer att göra med unika branschegenskaper än generella samband. I tabell 6 och 7 nedan undersöks branschspecifika samband i större detalj. Tabell 6: Regressionsresultat med logaritmerad produktivitet 2010 som utfall, i olika branscher, 50 kvantilen Tillverkning Bygg HHR Tjänster Lönebildning *** *** 0.079*** (0.035) (0.035) (0.074) (0.020) Lönespridning 1.198* *** (0.632) (0.364) (0.236) (0.133) Lönespridning^ *** *** (1.121) (0.786) (0.146) (0.105) Timlön 0.006*** 0.008*** 0.012*** 0.008*** (0.001) (0.001) (7.68e-04) (3.33e-04) Andel anställda med prestationslön 0.171** *** (0.080) (0.070) (0.063) (0.029) Andel tjänstemän *** *** (0.103) (0.108) (0.106) (0.040) Andel med eftergymn. Utb *** *** *** (0.265) (0.272) (0.168) (0.055) Anställdas ålder (m) * 0.144*** (0.043) (0.0264) (0.017) (0.016) Anställdas ålder^2 4.26e * *** 2.18e-05 (4.98e-04) (3.30e-04) (2.31e-04) (1.87e-04) Marknadsandel 0.001** ** *** -1.50e-08*** (2.84e-04) (0.003) (3.98e-04) (4.91e-10) Utländskt ägande * ** 0.281*** (0.049) (0.093) (0.049) (0.032) 9 Estimaten för lönebildning presenteras i bokens kapitel 7, tabell 7.7.

17 Företagsålder *** *** (0.002) (0.0013) (0.001) (9.05e-04) Företagsstorlek 0.086*** 0.073*** 0.101*** *** (0.017) (0.017) (0.015) (0.008) Konstant 13.93*** 12.05*** 11.58*** 12.14*** (0.927) (0.531) (0.439) (0.320) Observationer 1,216 1,570 4,433 3,776 Pseudo-R Standard errors in parentheses *** p<0.01, ** p<0.05, * p<0.1 Tabell 7: Regressionsresultat med logaritmerad produktivitet som utfall, i olika branscher, 50 kvantilen Tillverkning Bygg HHR Tjänster Lönebildning *** *** 0.079*** (0.030) (0.033) (0.064) (0.020) Lönespridning 1.150** ** 0.608*** (0.544) (0.343) (0.203) (0.133) Lönespridning^ *** *** (0.972) (0.746) (0.128) (0.105) Genomsnittslön 0.006*** 0.008*** 0.013*** 0.008*** (0.001) (0.001) (0.001) (0.000) Andel prestationslön ** Andel tjänstemän Andel eftergymn. utb. (0.069) (0.065) (0.054) (0.029) ** *** (0.088) (0.102) (0.092) (0.040) *** *** *** (0.229) (0.245) (0.139) (0.055) Ålder ** 0.133*** (0.037) (0.025) (0.015) (0.016) Ålder^2 1.34e ** *** 2.18e-05 (0.000) (0.000) (0.000) (0.000) Marknadsandel 0.001*** *** 6.92e-08*** -1.50e-08*** (0.000) (0.000) (2.65e-08) (4.91e-10) Utlandsägt 0.092** *** (0.042) (0.086) (0.043) (0.032) Företagsålder *** *** (0.001) (0.001) (0.001) (0.001) Företagsstorlek 0.071*** 0.062*** 0.081*** *** (0.015) (0.015) (0.013) (0.008) Konstant 13.56*** 11.97*** 11.61*** 12.14*** (0.803) (0.503) (0.376) (0.320) Observationer 1,294 1,661 4,771 3,776 Pseudo-R Standardfel inom parentes *** p<0.01, ** p<0.05, * p<0.1 Vad gäller Tillverkning kan vi se att det finns ett svagt negativt samband mellan centralisering och produktiviteten för medianföretaget. Vi ser vidare att produktiviteten 10 Resultaten vad gäller lönebildning presenteras i kapitel 7 i fotnoter i anslutning till tabell 7.7.

18 samvarierar positivt med timlön och andelen anställda med prestationslön år Ett genomsnittligt lönsamt tillverkande företag med något högre genomsnittslön och en högre andel anställda med prestationslön verkar alltså vara något mer lönsamt. Samma positiva samband hittar vi också mellan marknadsandel och företagsstorlek och produktivitet. Jämför vi resultaten med de som återfinns i tabell 7, finner vi några skillnader vad gäller signifikansnivåer men sammantaget ändå samma tendenser vad gäller lönevariablerna. Vad gäller Byggbranschen tyder resultaten på att företag vars anställda omfattas av mer centraliserade kollektivavtal har lägre produktivitet än företag vars anställda omfattas av mindre centraliserade kollektivavtal bland företag med genomsnittlig produktivitet. En högre timlön har ett positivt samband med produktivitet, högre andelar med prestationslön har ett negativt samband med produktivitet. En högre andel tjänstemän och en högre andel med eftergymnasial utbildning samvarierar positivt med produktivitet. I Handel, hotell och restaurangbranschen finner vi också ett negativt samband mellan centraliseringsgrad och produktivitet, medan vi finner ett positivt samband mellan lön och produktivitet. Andelen tjänstemän och andelen med eftergymnasial utbildning har ett negativt samband med produktivitet bland genomsnittligt produktiva företag. Genomsnittsålder har ett positivt samband med produktivitet (om än avtagande att döma av den negativa koefficienten för kvadrerad ålder). Bland de mer robusta sambanden vad gäller företagens marknadsposition är antalet anställda, här ser vi ett positivt samband som innebär att större företag inom branschen är mer produktiva i genomsnitt. Slutligen har vi tjänstebranschen där vi kan se att flera av variablerna som har med de anställda att göra verkar ha betydelse: centraliseringsgraden samvarierar positivt med produktivitet, så också lönespridning, och genomsnittslön. Också marknadspositionen verkar ha betydelse, utlandsägda företag och företagsstorlek samvarierar positivt med produktivitet. Men som vi såg tidigare spelar det rätt stor roll vilken typ av verksamhet företaget bedriver inom tjänstebranschen. I tabell 8 nedan tittar vi därför närmare på kunskapsintensiv tjänsteproduktion visavi övrig tjänsteproduktion.

19 Tabell 8. Regressionsresultat med logaritmerad produktivitet i kunskapsintensiva företag och övriga tjänsteföretag. 50 kvantilen. Kunskapsintensiva tjänster Övriga tjänster Lönebildning 0.108*** 0.115*** *** *** (0.0234) (0.024) (0.047) (0.045) Lönespridning 0.821*** 0.506*** (0.153) (0.162) (0.368) (0.344) Lönespridning^ *** *** * (0.104) (0.112) (0.424) (0.369) Timlön 0.007*** 0.008*** 0.013*** 0.012*** (0.000) (0.000) (0.001) (0.001) Andel med prestationslön (0.045) (0.049) (0.052) (0.048) Andel tjänstemän *** 0.392*** (0.051) (0.053) (0.097) (0.092) Andel med eftergymnasial *** *** *** *** utb. (0.056) (0.060) (0.196) (0.186) Genomsnittlig ålder *** *** (0.021) (0.022) (0.030) (0.029) Genomsnittlig ålder^ *** 0.001*** (0.000) (0.000) (0.000) (0.000) Marknadsandelar (4.531) (1.706) (5.380) (5.258) Utlandsägt 0.179*** 0.270*** 0.149** 0.158** (0.039) (0.040) (0.068) (0.064) Företagsålder 0.007*** 0.007*** 0.009*** 0.010*** (0.001) (0.001) (0.002) (0.001) Företagsstorlek *** *** *** *** (0.010) (0.011) (0.017) (0.016) Konstant 14.22*** 13.58*** 12.05*** 12.21*** (0.436) (0.451) (0.629) (0.597) Observationer 1,781 1,899 1,730 1,854 Pseudo-R Standard errors in parentheses *** p<0.01, ** p<0.05, * p<0.1 Sambanden är synnerligen robusta över de två måtten i den kunskapsintensiva tjänstebranschen. Centraliseringsgraden, lönspridningen, genomsnittslönen har samtliga ett positivt samband med produktivitet. Företag som har en högre andel med anställda som har eftergymnasial utbildning är dock mindre produktiva, vilket förefaller besynnerligt. Den genomsnittliga åldern på de anställda är vidare också negativt förknippat med produktivitet. Också detta ett besynnerligt resultat. Teoretiskt tänker vi oss ju att högutbildad arbetskraft med erfarenhet är mer produktiva än andra anställda. Tittar vi istället närmare på den övriga tjänstebranschen ser vi att här har vi negativt samband mellan centraliseringsgrad och produktivitet, samt ett positivt samband mellan genomsnittligt löneläge och produktivitet. Företag som omfattas av mindre centraliserade kollektivavtal och en högre genomsnittslön har en högre produktivitet. Inom dessa tjänsteföretag finner vi vidare att andelen tjänstemän är positivt korrelerade med

20 produktivitet, medan andelen med eftergymnasial utbildning har ett negativt samband med produktivitet. Återigen är detta ett oväntat samband. Företagets marknadsposition spelar också en viss roll för produktiviteten. Vi ser exempelvis samband som indikerar att äldre, utlandsägda och små företag är mer produktiva. Slutsats och diskussion I detta appendix visas samtliga samband i de modeller som ligger till grund för slutsatserna i kapitel 7. Resultaten som redovisas i kapitel 7 fokuserade på sambandet mellan centraliseringsgrad och företagsutveckling. För att summera resultaten vad gäller kollektivavtalens centraliseringsgrad är slutsatsen att när samtliga företag analyseras med och utan branschkontroller visar det sig att det finns ett negativt samband mellan kollektivavtalens centraliseringsgrad och företagens lönsamhet. Medan sambandet mellan lönebildningens centralisering och företagens produktivitet är svagt och positivt. Det finns dock betydande skillnader mellan branscherna när det gäller sambandet mellan lönebildningens centraliseringsgrad och företagens utvecklingskraft. Vi finner att lönebildningens centralisering inom tillverkning inte verkar ha stora samband med lönsamhet eller produktivitet. Det är dock rimligt att anta att just dessa företag drabbades hårdast av finanskrisen, vilket gör att företagens resultat just under dessa år kan tänkas bero på yttre omvärldsfaktorer snarare än på interna skillnader i kollektivavtalen. Bland byggföretagen, i sin tur, verkar lönebildningens centraliseringsgrad inte påverka lönsamheten, men väl produktiviteten. Resultaten tyder på att medianföretaget med mer centraliserad lönebildning är något mindre produktiva än medianföretaget med mer decentraliserad lönebildning. Inom handel, hotell och restaurang tyder resultaten dock på att medianföretaget med mer centraliserade avtal är mer lönsamt än medianföretaget med mer decentraliserade avtal. Det motsatta sambandet gäller dock när vi analyserar produktivitet. Då finner vi ett negativt samband mellan centralisering och produktivitet. Centralisering tycks således hänga samman med hög lönsamhet och låg produktivitet i dessa branscher, ett resultat som torde motivera ytterligare forskning.

21 Inom tjänstesektor finner vi resultat som indikerar att företag med mer centraliserade avtal har signifikant lägre genomsnittlig lönsamhet än företag med mer decentraliserade avtal, särskilt när det gäller kvalificerade tjänster. Det motsatta gäller dock när vi analyserar produktivitet, här är sambandet mellan centralisering och produktivitet positivt, om än inte särskilt starkt. Något förenklat kan resultaten sammanfattas som att vi inte finner något enkelt och entydigt samband mellan lönebildningens centraliseringsgrad och företagens utvecklingskraft. Det blir tydligt när vi studerar hela populationen av företag, där vi initialt finner ett generellt negativt samband mellan kollektivavtalens centraliseringsgrad och företagens utvecklingskraft i termer av lönsamhet. När vi beaktar branschspecifika egenskaper försvinner det generella sambandet. Resultatet är inte helt förvånande givet att vi finner stora branschskillnader, där resultaten går i diametralt olika riktning. Uppenbart är också att det finns ett stort utrymme för ytterligare forskning på detta område.

22 Bilaga om kodningen av lönebildningsvariabler

23 Grundmaterial om kollektivavtalen Vårt grundmaterial består av information om anställda och företag i 27 av Svenskt Näringslivs arbetsgivarförbund som ingår i Ratios lönebildningsprojekt. Materialet innehåller uppgifter för år 2008 och 2011 för samtliga företag som omfattas av arbetsgivarorganisationen. Avtalsinformation härstammar i hög utsträckning från år 2007 och 2010 (de flesta avtal omförhandlades dessa år). Tanken är att avtalen tecknas 2007 (2010) och börjar verka inom företagen 2008 (2011). Givet den ringa förändring som sker mellan avtalsperioderna vad gäller lönebildningens principer är tids-laggen antagligen inte särskilt effektfull. Tillgången till avtalsinformation har vi fått via Svenskt Näringsliv, efter att vi inhämtat godkännande från respektive medlemsorganisation om deras medgivande till att ge Ratios forskare tillgång till materialet. Som utgångspunkt för kodningen av centraliseringsgrad har vi sålunda huvudsakligen använt material som insamlats, bearbetats och kodats av statistiker på Svenskt Näringsliv. I de fall då information om avtalskonstruktion saknats har vi kompletterat uppgifter med hjälp av Medlingsinstitutets arkiv över avtalen samt med direkta kontakter med arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna som tecknar avtalen. Antalet avtal som kompletterats på detta sätt är litet men omfattar 29 avtal avtalsperioden 2007 och 22 avtal avtalsperioden Vi har i samband med egen inhämtning av kollektivavtal gjort enstaka jämförelser av kodningen som gjorts av Svenskt Näringsliv med vår egen kodning. Totalt har vi jämfört 6 avtal. Vi har vid sådana stickprovsjämförelser inte funnit diskrepanser mellan vår tolkning av avtal och den tolkning Svenskt Näringsliv gjort av avtalstyper. Däremot fann vi ett fall där Svenskt Näringslivs kodning slagit samman ingenjörer och arkitekter som omfattandes av avtalskonstruktion 2, där vi fann att avtalet som omfattade arkitekterna skulle vara en 4. Överlag har vi i vårt eget arbete med kodningen av avtal i enstaka fall funnit att det är problematiskt att sortera in avtalen i enlighet med avtalskoderna. Vid tolkningsproblem har vi kontaktat Medlingsinstitutet och alltid fått snabb och vänlig hjälp av Elisabeth Remander och Kerstin Blomqvist. Stort tack för detta! Materialet kring avtalskonstruktioner för anställda i företagen bygger på uppgifter om vilket arbetsgivarförbund företaget är medlem i, uppgift om den anställda är arbetare eller tjänsteman, samt vilket statistikavtalsområde som omfattar den anställde, yrkesklassificeringen av den anställde med utifrån svensk standardiserad yrkesklassificering

24 från 1996 (SSYK-kod) och i vissa fall undergruppen som den anställde tillhör. Uppgifterna för samtliga anställda har använts som grund för att koda företagets lönebildningsvillkor utifrån Medlingsinstitutets 7-gradiga avtalskonstruktionsskala. Medlingsinstitutets 7-gradiga kategorisering 1. Lokal lönebildning 2. Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek 3. Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek och någon form av individgaranti 4. Lönepott utan individgaranti 5. Lönepott med individgaranti alternativt stupstock om individgaranti 6. Generell höjning och lönepott 7. Generell höjning Medlingsinstitutets kategorisering används som utgångspunkt i den skala som vi väljer att kalla Ratioskalan, som förenklar för att mer tydligt särskilja centraliseringen i avtalets konstruktion (se Karlson 2011). Ratioskalan 1. Lokal lönebildning (1 i Medlingsinstitutets skala ovan) 2. Lönebildning utan individgaranti, men med lönepott eller stupstock om utrymmets storlek (2+4) 3. Lönebildning med individgaranti, lönepott eller stupstock om utrymmets storlek (3+5) 4. Generell höjning och lönepott(6+7) Kodning avtalskonstruktion för arbetare För anställda arbetare är kodningen av avtalskonstruktion relativt rättfram, givet att personalkategoriseringen är rättvisande (som alltså indikerar att den anställde tillhör arbetarkollektivet). Den anställde är arbetare (indikator 1) vars arbetsgivare tillhör ett förbund (indikator 2) och omfattas av ett avtal som förbundet tecknat med en fackförening (indikator 3). Det saknas i vissa fall information om avtalsnummer i materialet om avtalskonstruktionskodningen. I de fall där det finns rimliga skäl att anta att avtalet omfattar ett särskilt yrke används SSYK-uppgifter för att identifiera anställda som omfattas av avtalet.

25 Slutligen, för anställda arbetare som efter korrigeringar fortsatt saknar uppgift om avtalstillhörighet skattas tillhörigheten utifrån den vanligaste avtalskonstruktionen (typvärdet) som råder inom arbetsgivarförbundet för arbetare. Figur A1 nedan sammanfattar resultatet för arbetare med och utan skattningar för saknad information (missing values) om avtalstillhörighet. Figur A1: Sammanställning av arbetares avtal kodade enligt Medlingsinstitutets 7- gradiga avtalskonstruktioner, avser år Avtalskodning Med ersatta missing values Avtalskodning utan att ersätta missing values (N= ), med ersatta missing values(n= ). Figur A1 visar att för arbetare i de undersökta företagen är avtalskod 6 den överlägset vanligaste koden, vilket innebär att för nära hälften av arbetarna i de undersökta företagen revideras löner utifrån ett system med generella höjningar och någon slags lönepott. Inga arbetare omfattas av decentraliserade avtal (kod 1 och 2). Figur A2 visar motsvarande indelning av arbetare enligt Ratio-skalan.

26 Figur A2: Sammanställning av arbetares avtal kodade enligt Ratio-skalans 4-gradiga centraliseringsskala, avser år Ratio_a Ratio_c Ratio_a är ratioskalan utan att ersätta missing values (N= ) och Ratio_c är ratioskalan med ersatta missing values (N= ). Att ersätta saknade värden med typvärdet som råder inom förbundet som den anställdes företag tillhör förändrar inte nämnvärt fördelningen av arbetare som omfattas av olika avtal, skillnaden mellan Ratio_a och Ratio_c i figuren ovan är liten. Kodning av avtalskonstruktioner för tjänstemän För anställda tjänstemän är informationen om avtalskonstruktioner mer ofullständig och därmed mer komplicerad. Materialet från Svenskt Näringsliv indikerar att den anställde är tjänsteman, men där det för arbetare anges vilket specifikt avtal den anställde tillhör saknas motsvarande uppgift på individnivå för tjänstemän. Vi vet således inte exakt vilket avtal den anställde omfattas av. Arbetsgivarorganisationer som ingår i föreliggande datamaterial tecknar ibland kollektivavtal med resp. Ledarna, Sveriges Ingenjörer, SACO eller TCO. Då avtalskonstruktionen skiljer sig åt mellan olika parter har det varit nödvändigt att utifrån yrkesklassifikationen skatta den tillhörighet som troligtvis råder för respektive anställd. Rent kodningsmässigt är skattningen baserad på att den anställde är tjänsteman (indikator 1) vars arbetsgivare tillhör ett arbetsgivarförbund (indikator 2) och därefter används i första hand uppgift om vilken undergrupp den anställda tillhör (indikator 3). Undergrupper är indikatorer över geografisk tillhörighet, region eller distrikt eller indikerar vilka av förbundets medlemmar som omfattas av avtalet (spelföretag, ljuskopieringsföretag, gruventreprenadavtalet eller väskor, handskar, lädervaror är några exempel på undergrupper).

27 Undergruppsindikatorn tillsammans med yrkesklassificeringen (SSYK 96) används därefter för att skatta den anställdas fackliga tillhörighet (och därmed få en indikator på vilket avtal den anställda faller under). Det är viktigt att komma ihåg att uppgifterna gällande tjänstemäns avtalskonstruktion sålunda är mindre pålitliga (reliabla) än vad gäller arbetare. Skattning av tjänstemän som faller under Ledarnas avtal För att identifiera anställda som omfattas av Ledarnas avtal har vi använt SSYK och uppgiften huruvida den anställde är tjänsteman. Anställda med ledningsansvar identifieras enligt SSYK med variabeln Ledare som anger att den anställde har en SSYK-kod inom yrkesområde 1 (ledningsarbete). Andelen ledare i materialet totalt för år 2007 är 0,059 och antalet anställda som identifierats som ledare är , 457 av dessa ledare har identifierats med avtalskodningen (baserat på SSYK, undergrupp) och av dessa har procent helt decentraliserade avtal (kod 1). För att kvalitetstesta skattningen kan vi relatera ledar -variabeln till lön. Om vi bedömer det rimligt (eller åtminstone vanligt) att lönen ska vara högre för anställda med ledningsansvar kan en kontroll av gruppen baserat på lön göras. I våra analyser visar det sig att genomsnittslönen för anställda som identifierats som ledare ligger på sek, och medianen är sek. Skattning av tjänstemän som faller under SACO-avtal Vi antar att de anställda som ingår under SACO:s avtal är akademiker. Dessa individer har identifierats utifrån SSYK:s yrkesklassificering där yrken som kräver högskoleutbildning kan särskiljas. Vi har skattat SACOa, SACOb och SACOc som skiljer sig åt beroende på hur gränsdragningen till TCO och Sveriges Ingenjörer har gjorts. SACOa Anställda som är tjänstemän och arbetar i yrken som kräver akademisk utbildning enligt SSYK, exkluderar yrken som ingår i Sveriges Ingenjörers avtalsområde. SACOb, SACOc Använder en snävare definition av vilka som antas vara SACO-medlemmar, där endast yrken som kräver en längre akademisk utbildning antas omfattas av SACO:s avtal. Akademiker som har yrken som kräver en kortare högskoleutbildning ingår istället i TCO:s avtal. SACOc är har saknade värden ersatts med typvärdet för tjänstemän inom arbetsgivarorganisationen.

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Kapitel 17: HETEROSKEDASTICITET, ROBUSTA STANDARDFEL OCH VIKTNING

Kapitel 17: HETEROSKEDASTICITET, ROBUSTA STANDARDFEL OCH VIKTNING Kapitel 17: HETEROSKEDASTICITET, ROBUSTA STANDARDFEL OCH VIKTNING När vi gör en regressionsanalys så bygger denna på vissa antaganden: Vi antar att vi dragit ett slumpmässigt sampel från en population

Läs mer

Modell för löneökningar

Modell för löneökningar Lönebildningsrapporten 13 35 FÖRDJUPNING Modell för löneökningar I denna fördjupning redovisas och analyseras en modell för löneökningar. De centralt avtalade löneökningarna förklarar en stor del av den

Läs mer

Mars 2012. Lönebildning i företag lönar sig

Mars 2012. Lönebildning i företag lönar sig Mars 2012 Lönebildning i företag lönar sig Förord Svenskt Näringsliv anser att lönebildningen i ökande utsträckning bör ske i företagen och med utgångspunkt i företagens och medarbetarnas förutsättningar.

Läs mer

Lön i privata och kommunala skolor

Lön i privata och kommunala skolor PM Till Från Datum Angående Namn mottagare Almega Arbetsgivarsamverkan Datum Lön i friskolor Lön i privata och kommunala skolor Denna PM syftar till att bemöta påståenden om att privata skolor har lägre

Läs mer

Skolkvalitet, lönsamhet och betygsinflation

Skolkvalitet, lönsamhet och betygsinflation Skolkvalitet, lönsamhet och betygsinflation Gabriel Heller-Sahlgren London School of Economics Institutet för Näringslivsforskning Henrik Jordahl Institutet för Näringslivsforskning 2 juli 2018 Innehåll

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Lönebildning i verkligheten

Lönebildning i verkligheten Lönebildning i verkligheten Kollektivavtalens effekter på företagens lönesättning och utvecklingskraft Nils Karlson Henrik malm lindberg Lotta Stern Torbjörn Lundqvist Anne-Sophie Larsson Kopieringsförbud

Läs mer

Verksamhetsutvärdering av Mattecentrum

Verksamhetsutvärdering av Mattecentrum Verksamhetsutvärdering av Mattecentrum April 2016 www.numbersanalytics.se info@numbersanalytics.se Presskontakt: Oskar Eriksson, 0732 096657 oskar@numbersanalytics.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...

Läs mer

VD-löner 2008 en statistisk redovisning. Mars 2009

VD-löner 2008 en statistisk redovisning. Mars 2009 VD-löner 28 en statistisk redovisning Mars 29 Stor spridning av VD-lönerna 1 Stor spridning av VD-lönerna har drygt 55 medlemsföretag. Drygt två av tre företag är mindre, ägarledda företag med färre än

Läs mer

Laboration 2. Omprovsuppgift MÄLARDALENS HÖGSKOLA. Akademin för ekonomi, samhälle och teknik

Laboration 2. Omprovsuppgift MÄLARDALENS HÖGSKOLA. Akademin för ekonomi, samhälle och teknik MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för ekonomi, samhälle och teknik Statistik och kvantitativa undersökningar, A 15 Hp Vårterminen 2017 Laboration 2 Omprovsuppgift Regressionsanalys, baserat på Sveriges kommuner

Läs mer

Statistiska analysmetoder, en introduktion. Fördjupad forskningsmetodik, allmän del Våren 2018

Statistiska analysmetoder, en introduktion. Fördjupad forskningsmetodik, allmän del Våren 2018 Statistiska analysmetoder, en introduktion Fördjupad forskningsmetodik, allmän del Våren 2018 Vad är statistisk dataanalys? Analys och tolkning av kvantitativa data -> förutsätter numeriskt datamaterial

Läs mer

Kapitel 15: INTERAKTIONER, STANDARDISERADE SKALOR OCH ICKE-LINJÄRA EFFEKTER

Kapitel 15: INTERAKTIONER, STANDARDISERADE SKALOR OCH ICKE-LINJÄRA EFFEKTER Kapitel 15: INTERAKTIONER, STANDARDISERADE SKALOR OCH ICKE-LINJÄRA EFFEKTER När vi mäter en effekt i data så vill vi ofta se om denna skiljer sig mellan olika delgrupper. Vi kanske testar effekten av ett

Läs mer

Löner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004

Löner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004 Löner i näringslivet Björn Lindgren April, 2004 1 Löner i näringslivet SAMMANFATTNING En arbetare i det privat näringslivet tjänade i genomsnitt 239 000 kr under 2003. En tjänsteman tjänade i genomsnitt

Läs mer

OBS! Vi har nya rutiner.

OBS! Vi har nya rutiner. KOD: Kurskod: PM2315 Kursnamn: Psykologprogrammet, kurs 15, Metoder för psykologisk forskning (15 hp) Ansvarig lärare: Jan Johansson Hanse Tentamensdatum: 14 januari 2012 Tillåtna hjälpmedel: miniräknare

Läs mer

Löneutveckling i procent per år 10/11 11/12 12/13 Medelvärde 10/13. Arbetare, totalt 2,4 3,1 1,9 2,4

Löneutveckling i procent per år 10/11 11/12 12/13 Medelvärde 10/13. Arbetare, totalt 2,4 3,1 1,9 2,4 Cirkulär Nr 3 Februari 2014 Slutresultat från lönestatistiken 2013 Lönestatistiken avseende september 2013 är nu färdigbearbetad. I nedanstående tabeller och diagram redovisas huvudresultaten för arbetare

Läs mer

Föreläsning 10, del 1: Icke-linjära samband och outliers

Föreläsning 10, del 1: Icke-linjära samband och outliers Föreläsning 10, del 1: och outliers Pär Nyman par.nyman@statsvet.uu.se 19 september 2014-1 - Sammanfattning av tidigare kursvärderingar: - 2 - Sammanfattning av tidigare kursvärderingar: Kursen är för

Läs mer

Innovationer inom besöksnäringen

Innovationer inom besöksnäringen Innovationer inom besöksnäringen Mikaela Backman Johan Klaesson Özge Öner Internationella Handelshögskolan i Jönköping Centre for Entrepreneurship and Spatial Economics (CEnSE) Jönköping, Sverige Innehåll

Läs mer

Bild 1. Bild 2 Sammanfattning Statistik I. Bild 3 Hypotesprövning. Medicinsk statistik II

Bild 1. Bild 2 Sammanfattning Statistik I. Bild 3 Hypotesprövning. Medicinsk statistik II Bild 1 Medicinsk statistik II Läkarprogrammet T5 HT 2014 Anna Jöud Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet ERC Syd, Skånes Universitetssjukhus anna.joud@med.lu.se Bild 2 Sammanfattning Statistik I

Läs mer

Bilaga 1. Kvantitativ analys

Bilaga 1. Kvantitativ analys bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0200 rir 2014:11 Bilaga 1. Kvantitativ analys Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens rätt insats i rätt tid? (RiR 2014:11) Bilaga 1 Kvantitativ analys

Läs mer

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1(6) PCA/MIH Johan Löfgren 2016-11-10 Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1 Inledning Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterar varje år statistik över elevprestationer

Läs mer

Dekomponering av löneskillnader

Dekomponering av löneskillnader Lönebildningsrapporten 2013 133 FÖRDJUPNING Dekomponering av löneskillnader Den här fördjupningen ger en detaljerad beskrivning av dekomponeringen av skillnader i genomsnittlig lön. Först beskrivs metoden

Läs mer

TENTAMEN I REGRESSIONSANALYS OCH TIDSSERIEANALYS

TENTAMEN I REGRESSIONSANALYS OCH TIDSSERIEANALYS STOCKHOLMS UNIVERSITET Statistiska institutionen Marcus Berg VT2014 TENTAMEN I REGRESSIONSANALYS OCH TIDSSERIEANALYS Fredag 23 maj 2014 kl. 12-17 Skrivtid: 5 timmar Godkända hjälpmedel: Kalkylator utan

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition

Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition 2013 Anna Danielsson Håkan Regnér Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition Tolkningar av studien: Besluts- och

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Sundsvalls kommun...

Läs mer

Hotellmarknadens konjunkturbarometer April Fortsatt stark hotellkonjunktur

Hotellmarknadens konjunkturbarometer April Fortsatt stark hotellkonjunktur Hotellmarknadens konjunkturbarometer April 19 Fortsatt stark hotellkonjunktur 1 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Hotellföretagen förväntningar på efterfrågan / 4 Förväntningarna fortsatta positiva / 4 Hotellföretagen

Läs mer

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009 Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun Johan Kreicbergs April 2009 Inledning 1 Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från som publicerades i slutet av 2007

Läs mer

import totalt, mkr index 85,23 100,00 107,36 103,76

import totalt, mkr index 85,23 100,00 107,36 103,76 1. a) F1 Kvotskala (riktiga siffror. Skillnaden mellan 3 och 5 månader är lika som skillnaden mellan 5 och 7 månader. 0 betyder att man inte haft kontakt med innovations Stockholm.) F2 Nominalskala (ingen

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland VD och styrelser ur ett könsperspektiv Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland Bakgrund Statistiken i den här presentationen är framtagen

Läs mer

Tentamensgenomgång och återlämning: Måndagen 9/6 kl12.00 i B413. Därefter kan skrivningarna hämtas på studentexpeditionen, plan 7 i B-huset.

Tentamensgenomgång och återlämning: Måndagen 9/6 kl12.00 i B413. Därefter kan skrivningarna hämtas på studentexpeditionen, plan 7 i B-huset. Statistiska institutionen Nicklas Pettersson Skriftlig tentamen i Finansiell Statistik Grundnivå 7.5hp, VT2014 2014-05-26 Skrivtid: 9.00-14.00 Hjälpmedel: Godkänd miniräknare utan lagrade formler eller

Läs mer

Ditt ansvar ska synas på lönen

Ditt ansvar ska synas på lönen Din chefslön 2017 2 Ditt ansvar ska synas på lönen Att vara chef kan vara det roligaste och mest utvecklande du gör i ditt arbetsliv, men det kan också vara tufft och innebära stora utmaningar. Du ska

Läs mer

Poissonregression. E(y x1, x2,.xn) = exp( 0 + 1x1 +.+ kxk)

Poissonregression. E(y x1, x2,.xn) = exp( 0 + 1x1 +.+ kxk) Poissonregression En lämplig utgångspunkt om vi har en beroende variabel som är en count variable, en variabel som antar icke-negativa heltalsvärden med ganska liten variation E(y x1, x2,.xn) = exp( 0

Läs mer

Guide till Saco Lönesök. Guide till Saco Lönesök

Guide till Saco Lönesök. Guide till Saco Lönesök Guide till Saco Lönesök Guide till Saco Lönesök Guide för att komma igång med Saco Lönesök Du når Saco Lönesök genom att logga in på ditt förbunds medlemssidor. Vad är Saco Lönesök? Saco Lönesök är en

Läs mer

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut?

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Under senvåren 2013 genomförde Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) och Unionen ett gemensamt arbete med att kartlägga riskkapitalbolagens ägande. Resultatet

Läs mer

Teknisk not: Lönealgoritmen

Teknisk not: Lönealgoritmen Teknisk not: Lönealgoritmen Konjunkturlönestatistiken, som räknas till den officiella lönestatistiken, har som huvudsyfte att belysa nivån på arbetstagarnas löner i Sverige och hur dessa utvecklas. Konjunkturlönestatistiken

Läs mer

Kapitel 12: TEST GÄLLANDE EN GRUPP KOEFFICIENTER - ANOVA

Kapitel 12: TEST GÄLLANDE EN GRUPP KOEFFICIENTER - ANOVA Kapitel 12: TEST GÄLLANDE EN GRUPP KOEFFICIENTER - ANOVA 12.1 ANOVA I EN MULTIPEL REGRESSION Exempel: Tjänar man mer som egenföretagare? Nedan visas ett utdrag ur ett dataset som innehåller information

Läs mer

KVINNOR HAR KRONOR LÄGRE LÖN ÄN MÄN. Lönegapet mellan kvinnor och män OM JUSEKS MEDLEMMARS LÖNER OCH LÖNESAMTALETS BETYDELSE

KVINNOR HAR KRONOR LÄGRE LÖN ÄN MÄN. Lönegapet mellan kvinnor och män OM JUSEKS MEDLEMMARS LÖNER OCH LÖNESAMTALETS BETYDELSE KVINNOR HAR 3 500 KRONOR LÄGRE LÖN ÄN MÄN Lönegapet mellan kvinnor och män OM JUSEKS MEDLEMMARS LÖNER OCH LÖNESAMTALETS BETYDELSE 2 Sammanfattning OFÖRKLARADE LÖNESKILLNADER MELLAN KÖNEN INOM JUSEKS MEDLEMSGRUPPER

Läs mer

Ditt ansvar ska synas på lönen

Ditt ansvar ska synas på lönen Din chefslön 2015 2 Ditt ansvar ska synas på lönen Att vara chef kan vara det roligaste och mest utvecklande du gör i ditt arbetsliv, men det kan också vara tufft och innebära stora utmaningar. Du ska

Läs mer

Kollektivavtalen och ungdomarnas faktiska begynnelselöner. 2013-10-21 Anders Forslund Lena Hensvik Oskar Nordström Skans Alexander Westerberg

Kollektivavtalen och ungdomarnas faktiska begynnelselöner. 2013-10-21 Anders Forslund Lena Hensvik Oskar Nordström Skans Alexander Westerberg Kollektivavtalen och ungdomarnas faktiska begynnelselöner 2013-10-21 Anders Forslund Lena Hensvik Oskar Nordström Skans Alexander Westerberg 1 Bakgrund Vi analyserar hur arbetsmarknaden och lönebildningen

Läs mer

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning Staffan Brantingson 3 Bland tre undersökta yrkesgrupper har privatanställda chefer mest att tjäna på en högskoleutbildning. För denna

Läs mer

Kapitel 4: SAMBANDET MELLAN VARIABLER: REGRESSIONSLINJEN

Kapitel 4: SAMBANDET MELLAN VARIABLER: REGRESSIONSLINJEN Kapitel 4: SAMBANDET MELLAN VARIABLER: REGRESSIONSLINJEN Spridningsdiagrammen nedan representerar samma korrelationskoefficient, r = 0,8. 80 80 60 60 40 40 20 20 0 0 20 40 0 0 20 40 Det finns dock två

Läs mer

Rörelseresultat i välfärdsbolag - en jämförelse

Rörelseresultat i välfärdsbolag - en jämförelse www.pwc.se Uppdragsgivare Svenskt Näringsliv Oktober 2016 Rörelseresultat i välfärdsbolag - en jämförelse 1. Sammanfattning och slutsats har på uppdrag av Svenskt Näringsliv gjort en analys av de aktiebolag

Läs mer

Fokus på näringsliv och arbetsmarknad hösten 2012

Fokus på näringsliv och arbetsmarknad hösten 2012 Information om utbildning och arbetsmarknad 2012:1 Fokus på näringsliv och arbetsmarknad hösten 2012 B 383390 2012 Fokus på näringsliv och arbetsmarknad A separate text in English is provided at the end

Läs mer

Bakgrund Visitas avtalsyrkanden

Bakgrund Visitas avtalsyrkanden Bakgrund Visitas avtalsyrkanden BAKGRUND VISITAS AVTALSYRKANDEN Lönesättningen är ett mycket viktigt verktyg för arbetsgivarna i besöksnäringen för kunna att utveckla sin verksamhet. För att förbättra

Läs mer

Lönekartläggning Tyresö kommun

Lönekartläggning Tyresö kommun Lönekartläggning Tyresö kommun 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lönekartläggning enligt diskrimineringslagen... 3 Arbetsgrupp... 3 Granskning av lönepolitiken... 3 Kartläggning av medarbetares arbetsuppgifter...

Läs mer

Läs noggrant informationen nedan innan du börjar skriva tentamen

Läs noggrant informationen nedan innan du börjar skriva tentamen Tentamen i Statistik 1: Undersökningsmetodik Ämneskod S0006M Totala antalet uppgifter: Totala antalet poäng Lärare: 5 25 Mykola Shykula, Inge Söderkvist, Ove Edlund, Niklas Grip Tentamensdatum 2013-03-27

Läs mer

Repetitionsföreläsning

Repetitionsföreläsning Population / Urval / Inferens Repetitionsföreläsning Ett företag som tillverkar byxor gör ett experiment för att kontrollera kvalitén. Man väljer slumpmässigt ut 100 par som man utsätter för hård nötning

Läs mer

Sänkningen av parasitnivåerna i blodet

Sänkningen av parasitnivåerna i blodet 4.1 Oberoende (x-axeln) Kön Kön Längd Ålder Dos Dos C max Parasitnivå i blodet Beroende (y-axeln) Längd Vikt Vikt Vikt C max Sänkningen av parasitnivåerna i blodet Sänkningen av parasitnivåerna i blodet

Läs mer

Utländska uppköp i svenskt näringsliv hot eller möjlighet? Kent Eliasson, Pär Hansson och Markus Lindvert 14 juni 2017

Utländska uppköp i svenskt näringsliv hot eller möjlighet? Kent Eliasson, Pär Hansson och Markus Lindvert 14 juni 2017 Utländska uppköp i svenskt näringsliv hot eller möjlighet? Kent Eliasson, Pär Hansson och Markus Lindvert 14 juni 2017 Frågeställningar Vilka effekter har utländska uppköp på produktivitet, sysselsättning

Läs mer

Föreläsningsmanus i matematisk statistik för lantmätare, vecka 5 HT06

Föreläsningsmanus i matematisk statistik för lantmätare, vecka 5 HT06 Föreläsningsmanus i matematisk statistik för lantmätare, vecka 5 HT06 Bengt Ringnér September 20, 2006 Inledning Detta är preliminärt undervisningsmaterial. Synpunkter är välkomna. 2 Väntevärde standardavvikelse

Läs mer

Rekrytering av internationell kompetens

Rekrytering av internationell kompetens JUNI 2016 Sammanfattning av rapport Rekrytering av internationell kompetens Författare: Jonas Öhlin, DAMVAD Analytics Samuel Palmquist, DAMVAD Analytics Detta dokument är en sammanfattning av rapporten

Läs mer

Lektionsanteckningar 11-12: Normalfördelningen

Lektionsanteckningar 11-12: Normalfördelningen Lektionsanteckningar 11-12: Normalfördelningen När utfallsrummet för en slumpvariabel kan anta vilket värde som helst i ett givet intervall är variabeln kontinuerlig. Det är väsentligt att utfallsrummet

Läs mer

Laboration 5: Regressionsanalys. 1 Förberedelseuppgifter. 2 Enkel linjär regression DATORLABORATION 5 MATEMATISK STATISTIK FÖR I, FMS 012, HT-08

Laboration 5: Regressionsanalys. 1 Förberedelseuppgifter. 2 Enkel linjär regression DATORLABORATION 5 MATEMATISK STATISTIK FÖR I, FMS 012, HT-08 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIKCENTRUM MATEMATISK STATISTIK Laboration 5: Regressionsanalys DATORLABORATION 5 MATEMATISK STATISTIK FÖR I, FMS 012, HT-08 Syftet med den här laborationen är att du skall

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

För logitmodellen ges G (=F) av den logistiska funktionen: (= exp(z)/(1+ exp(z))

För logitmodellen ges G (=F) av den logistiska funktionen: (= exp(z)/(1+ exp(z)) Logitmodellen För logitmodellen ges G (=F) av den logistiska funktionen: F(z) = e z /(1 + e z ) (= exp(z)/(1+ exp(z)) Funktionen motsvarar den kumulativa fördelningsfunktionen för en standardiserad logistiskt

Läs mer

Medicinsk statistik II

Medicinsk statistik II Medicinsk statistik II Läkarprogrammet termin 5 VT 2013 Susanna Lövdahl, Msc, doktorand Klinisk koagulationsforskning, Lunds universitet E-post: susanna.lovdahl@med.lu.se Dagens föreläsning Fördjupning

Läs mer

Ditt ansvar ska synas på lönen

Ditt ansvar ska synas på lönen Din chefslön 2016 2 Ditt ansvar ska synas på lönen Att vara chef kan vara det roligaste och mest utvecklande du gör i ditt arbetsliv, men det kan också vara tufft och innebära stora utmaningar. Du ska

Läs mer

Från avtalsrörelse till arbetskostnad

Från avtalsrörelse till arbetskostnad Avtalsrörelsen 2010 och arbetsmarknaden 2010 2012 37 FÖRDJUPNING Från avtalsrörelse till arbetskostnad Denna fördjupning redogör för Konjunkturinstitutets syn på vilka faktorer som påverkar den viktiga

Läs mer

60 år i arbetslivet en verklighet för många företagare som går att undvika

60 år i arbetslivet en verklighet för många företagare som går att undvika 60 år i arbetslivet en verklighet för många företagare som går att undvika Enligt SCBs Arbetskraftsundersökningar (Aku) var den genomsnittliga faktiskt arbetade tiden bland anställda 30,4 timmar per vecka

Läs mer

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

RESTAURANGNÄRINGEN I GÄVLEBORG

RESTAURANGNÄRINGEN I GÄVLEBORG U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Andreas Hagström Tfn: 08-786 56 33 PM 2012-03-27 Dnr 2012:524 RESTAURANGNÄRINGEN I GÄVLEBORG Uppdragsgivaren har ställt följande frågor om restaurangbranschen i Gävleborgs

Läs mer

3 Gäldenärernas attityder till KFM

3 Gäldenärernas attityder till KFM 3 Gäldenärernas attityder till KFM 3.1 Inledning Tabell 5. Påstående: På det hela taget fyller KFM en viktig funktion, procent. Instämmer (4+5) 48 50 Varken eller (3) 23 23 Instämmer inte (1+2) 15 14 Ingen

Läs mer

En fullmatad rapport

En fullmatad rapport En fullmatad rapport Kapitel 1 förklarar framväxten av kollektivavtalsmodellen. Vad är det som gör arbetets marknad unik? Vilka är kollektivavtalens förutsättningar? Kapitel 2 handlar om löner och avtal.

Läs mer

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit.

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit. Rapport från Företagarna mars 2011 Sammanfattning och synpunkter... 2 Så gjordes undersökningen... 3 Sextio procent av företagen har inte kollektivavtal... 4 Större småföretag har oftare kollektivavtal/hängavtal...

Läs mer

Hotellmarknadens konjunkturbarometer Augusti Stark hotellmarknad trots svagare konjunktur

Hotellmarknadens konjunkturbarometer Augusti Stark hotellmarknad trots svagare konjunktur Hotellmarknadens konjunkturbarometer Augusti 19 Stark hotellmarknad trots svagare konjunktur 1 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Hotellföretagens förväntningar på efterfrågan / 4 De positiva förväntningarna

Läs mer

Läs noggrant informationen nedan innan du börjar skriva tentamen

Läs noggrant informationen nedan innan du börjar skriva tentamen Tentamen i Statistik 1: Undersökningsmetodik Ämneskod S0006M Totala antalet uppgifter: Totala antalet poäng Lärare: 5 25 Mykola Shykula, Inge Söderkvist, Ove Edlund, Niklas Grip Tentamensdatum 2014-03-26

Läs mer

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING Lönebildningsrapporten 9 FÖRDJUPNING Skattning av matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden I denna fördjupning analyseras hur matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden har

Läs mer

Föreläsning 1. Repetition av sannolikhetsteori. Patrik Zetterberg. 6 december 2012

Föreläsning 1. Repetition av sannolikhetsteori. Patrik Zetterberg. 6 december 2012 Föreläsning 1 Repetition av sannolikhetsteori Patrik Zetterberg 6 december 2012 1 / 28 Viktiga statistiska begrepp För att kunna förstå mer avancerade koncept under kursens gång är det viktigt att vi förstår

Läs mer

Stockholm den 3 september 2009

Stockholm den 3 september 2009 Stockholm den 3 september 2009 Författare till rapporten är Medlingsinstitutets John Ekberg och Linda Holmlund. Lena Nekby, Stockholms Universitet har medverkat med text till avsnittet om den könssegregerade

Läs mer

Föreläsning 9. NDAB01 Statistik; teori och tillämpning i biologi

Föreläsning 9. NDAB01 Statistik; teori och tillämpning i biologi Föreläsning 9 Statistik; teori och tillämpning i biologi 1 (kap. 20) Introduktion I föregående föreläsning diskuterades enkel linjär regression, där en oberoende variabel X förklarar variationen hos en

Läs mer

Bilaga 3. Varselstatistik, bortfallsanalys och statistiska beräkningar

Bilaga 3. Varselstatistik, bortfallsanalys och statistiska beräkningar bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0722 rir 2014:27 Bilaga 3. Varselstatistik, bortfallsanalys och statistiska beräkningar Arbetsförmedlingens arbete vid varsel Ett bidrag till effektiva omställningsinsatser?

Läs mer

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Att dra slutsatser från det insamlade materialet. Två metoder: 1. att generalisera från en mindre grupp mot en större grupp

Läs mer

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 22 augusti

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 22 augusti STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISK STATISTIK Tentamen för kursen Linjära statistiska modeller 22 augusti 2008 9 14 Examinator: Anders Björkström, tel. 16 45 54, bjorks@math.su.se Återlämning: Rum 312, hus

Läs mer

RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare

RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare Banar väg för tjänsteför etagen Innehåll 1 Förord...5 2 Sammanfattning...6 3 Lönebildning stämmer...7 4 Lönebildning, fråga för fråga...10 5 Nöjdhetsindex...17

Läs mer

I SVENSKA MIKROFÖRETAG

I SVENSKA MIKROFÖRETAG CER ING OM CENTRUM FÖR FORSKN ER EKONOMISKA RELATION RAPPORT 2014:2 R E R O T K A F S T E H M A S N Ö L I SVENSKA MIKROFÖRETAG Lönsamhetsfaktorer i svenska mikroföretag Darush Yazdanfar Denna studie identifierar

Läs mer

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval Två innebörder av begreppet statistik Grundläggande tankegångar i statistik Matematik och statistik för biologer, 10 hp Informationshantering. Insamling, ordningsskapande, presentation och grundläggande

Läs mer

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Rön om lön och kön Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Sammanfattning Löneskillnader mellan kvinnor och män existerar i de flesta delar av arbetsmarknaden. Män har högre genomsnittliga

Läs mer

InStat Exempel 4 Korrelation och Regression

InStat Exempel 4 Korrelation och Regression InStat Exempel 4 Korrelation och Regression Vi ska analysera ett datamaterial som innehåller information om kön, längd och vikt för 2000 personer. Materialet är jämnt fördelat mellan könen (1000 män och

Läs mer

Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk

Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk Internt PM Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk Avtalskonstruktioner Vad är lön? Kvitto på arbetsinsats Kvitto

Läs mer

Övergripande lönestatistik avseende september 2014

Övergripande lönestatistik avseende september 2014 www.svensktnaringsliv.se MARS 2015 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Fakta om löner i våra medlemsföretag Arkitektkopia AB, Bromma, 2015 Övergripande lönestatistik avseende september

Läs mer

D. Samtliga beräknade mått skall följas av en verbal slutsats för full poäng.

D. Samtliga beräknade mått skall följas av en verbal slutsats för full poäng. 1 Att tänka på (obligatorisk läsning) A. Redovisa Dina lösningar i en form som gör det lätt att följa Din tankegång. (Rättaren förutsätter att det dunkelt skrivna är dunkelt tänkt.). Motivera alla väsentliga

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2012 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

Tentamen på. Statistik och kvantitativa undersökningar STA100, 15 HP. Ten1 9 HP. 19 e augusti 2015

Tentamen på. Statistik och kvantitativa undersökningar STA100, 15 HP. Ten1 9 HP. 19 e augusti 2015 MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för ekonomi, samhälle och teknik Statistik Tentamen på Statistik och kvantitativa undersökningar STA100, 15 HP Ten1 9 HP 19 e augusti 2015 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken

Läs mer

2. Finns samband mellan individbundna faktorer och kontextuella faktorer och skolresultat?

2. Finns samband mellan individbundna faktorer och kontextuella faktorer och skolresultat? 1 Teknisk bilaga till rapport 2018:10 Det är i det lokala man finner komplexiteten - Betydelsen av migrationsbakgrund och socioekonomiska faktorer för skolmisslyckanden 1 Bakgrund Denna rapport är en teknisk

Läs mer

Stockholms län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet

Stockholms län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet Stockholms län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Föreläsning 1. 732G60 Statistiska metoder

Föreläsning 1. 732G60 Statistiska metoder Föreläsning 1 Statistiska metoder 1 Kursens uppbyggnad o 10 föreläsningar Teori blandas med exempel Läggs ut några dagar innan på kurshemsidan o 5 räknestugor Tillfälle för individuella frågor Viktigt

Läs mer

Anställningsformer år 2008

Anställningsformer år 2008 Arbe tsm arknad Anställningsformer år 28 Fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 199 28 Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...2 = 1 Inledning...5 2 Anställningsformer

Läs mer

Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall januari 2018 december 2018

Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall januari 2018 december 2018 Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall januari 2018 december 2018 Utfall helåret 2017 Helåret 2017 var löneökningstakten i ekonomin som helhet 2,3 procent, enligt definitiva siffror

Läs mer

Skåne län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 18297 kvinnor som driver företag i länet

Skåne län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 18297 kvinnor som driver företag i länet Skåne län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 18297 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Click to edit Master subtitle style

Click to edit Master subtitle style Click to edit Master subtitle style Medarbetaravtal kollektivavtal för en ny era? Lotta Stern med Jonas Grafström och Emma Paulsson Attraktivitet kollektivavtal Källa: AER (2018) Hur fungerar kollektivavtalen

Läs mer

Örebro län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3066 kvinnor som driver företag i länet

Örebro län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3066 kvinnor som driver företag i länet Örebro län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3066 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Kalmar län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3085 kvinnor som driver företag i länet

Kalmar län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3085 kvinnor som driver företag i länet Kalmar län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3085 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Gotlands län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Jönköpings län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3712 kvinnor som driver företag i länet

Jönköpings län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3712 kvinnor som driver företag i länet Jönköpings län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3712 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Norrbottens län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3285 kvinnor som driver företag i länet

Norrbottens län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3285 kvinnor som driver företag i länet Norrbottens län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 3285 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

LÖNEAVTALENS FRAMTID - HUR BLIR DET OM 20 ÅR?

LÖNEAVTALENS FRAMTID - HUR BLIR DET OM 20 ÅR? LÖNEAVTALENS FRAMTID - HUR BLIR DET OM 20 ÅR? på Per Östlund Lönebildningsexpert Almega Almega är sju förbund Almega Samhallförbundet Almega Tjänsteförbunden Klicka Almega Tjänsteföretagen här att ändra

Läs mer