Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ""

Transkript

1

2

3

4

5

6 Avancerad specialistsjuksköterska terska Nurse Practitioner en ny yrkesroll i Sverige! Karolina Johansson Marie Stenlund Specialistsjuksköterskor, Magisterexamen i kirurgisk vård Masterutbildning pågår

7 Utvecklingen av avancerad specialistsjuksköterska terska NP internationellt Stor utbredning runt om i världen Startade i USA på 60 talet Brist på primärvårdsläkare 1971 första NP utbildningen 80 talet kom första arbetsbeskrivningen 1994 första legitimerade NP I början av 2000 talet fick NP förskrivningsrätt Kandidatexamen/Masterexamen Norden ICN2 2012, Sherwood et al. 1997

8 Varför r införa en ny yrkesfunktion påp kirurgiska kliniker? Sydöstra regionen i Sverige samarbete med HUP Hospital of University of Philadelphia Ökad medellivslängd Bättre möjlighet till behandling genom utvecklad sjukvård Förändringar i samhället ex. ATL, jämställdhet Kirurgi kräver träning på operation För få kirurger för att möta behoven Ökat krav från patienter och anhöriga Ökad vårdkonsumtion och kostnadsökning

9 Att bemöta de ökade behoven Kortare vårdtider Hög omsättning av patienter Läkarnärvaro på avdelningen Planering av patientens vårdprocess Mer tid till patientcentrerad vård

10 Kirurgiska kliniken US Beslut om att vidareutbilda specialistsjuksköterskor till avancerade specialistsjuksköterskor eller NP s togs hösten 2010 Ansökan hösten 2010 Under handledning våren 2011 USA 10 veckor hösten 2011: Deltog i 1 termin av masterutbildningen för Acute Care Nurse Practitioner

11 Pågående utbildning i Sverige Masterutbildning med start vt 12, halvfartsstudier under 2 år med 22,5 p klinisk verksamhet Handledning Mentorskap

12 NP under utbildning påp kir.klin. US Gå bredvid mentor/handledare på avdelningen, konsulter, röntgenrond Utforma rollen anpassad för kirurgiska kliniken US Kontinuerliga möten med projektgruppen Kontinuerliga möten med mentorerna

13 NP under utbildning påp kir.klin. US och framtida arbetsuppgifter In och utskrivningar Bedömningar och kliniska kontroller Uppföljning av undersökning och behandling Rond och rondarbete under handledning Medverka till att vården följer klinikprogram/pm Information Kontinuitet

14 LYHS 1998:53 Vad säger s lagen Fåtal arbetsuppgifter som endast för utföras av en viss yrkesfunktion Ställa diagnos en process Arbetsuppgifter utförs mer efter tradition än efter formell och reell kompetens? Många delegeringar i onödan? Förskjutningar av arbetsuppgifter mellan yrkegrupper får aldrig ske på bekostnad av patientsäkerheten! Mindre konservativ syn påverkar arbetet positivt

15 Vår r Vision Patienten i centrum Teamarbete Kontinuitet Följa vårdplaner v Effektiv vårdprocessv Välinformerad patient och anhöriga Delaktighet Stöd d för f r kollegor

16 Vi är r stolta sjuksköterskor! Efter avslutad utbildning, i januari 2012, kommer vi ha 12 års erfarenhet av kirurgisk vård samt minst 300 hp, där 120 poäng är med inriktning på den kirurgiska patienten.

17 Tack för uppmärksamheten!

18 Utveckling av aktiv hälsostyrning inom Landstinget i Östergötland Presentation för Landstingets pensionärsråd 11 september 2012 Landstinget i Östergötland ARBETSMATERIAL

19 Agenda Landstingets mål och syfte med utveckling av aktiv hälsostyrning Genomgång av resultaten från utvecklingsarbetet Nästa steg i utvecklingsarbetet ARBETSMATERIAL 1

20 Resursinsatserna inom hälso- & sjukvården är kraftigt koncentrerade, 1% av landstingets invånare står för 30% av de totala kostnaderna Öppen- och slutenvård*, 2009 Sammanlagd kostnad (miljarder kr)** % av invånarna ( individer), 74% av kostnaderna (4,7 miljarder kr) % av invånarna (4 250 individer), 30% av kostnaderna (1,84 miljarder kr) Kostnader Invånare LiÖ Not: Genomsnittligt invånarantal i Östergötlands län år 2009 enligt SCB: Av dessa hade kontakt med öppen- eller slutenvård 2009 * Öppen- / slutenvård avser vårdtyp SV (slutenvård), LB (läkarbesök) samt SJB (sjukvårdande behandling). Vårdtyp IND (indirekta kontakter) utelämnas ** Vårdtillfällen utan utskrivningsdatum och/eller med negativa KPP-poster har utelämnats. Vårdtillfällen kan sträcka sig över årsgränser. Källa: Statistik Landstinget i Östergötland (vårddatalager, KPP), Statistiska Centralbyrån, Health Navigator analys ARBETSMATERIAL 2

21 De 1% mest resurskrävande invånarna i landstinget har i genomsnitt 67 vårdkontakter per år och deras medianålder är 66 år Öppen- och slutenvård, % mest resurskrävande Kostnad per person Tusentals kronor 434 Antal vårdkontakter per person Antal oplanerade inläggningar per person 67 1,7 Medianålder 66 år Omsättning per år** 82% 2-10% ,65 59 år 70% Övriga patienter 5 5 0,04 39 år 30% Samtliga invånare ,11 41 år* - Not: Genomsnittligt invånarantal i Östergötlands län år 2009 enligt SCB: Av dessa hade kontakt med öppen- eller slutenvård 2009 Vårdtillfällen utan utskrivningsdatum och/eller med negativa KPP-poster har utelämnats. * Medelålder enligt SCB 2009: 41,1 år ** Andel patienter som byts ut varje år. Definieras som andelen individer föregående år (2008) som inte förekommer i samma segment nästa år (2009) Källa: Statistik Landstinget i Östergötland (vårddatalager, KPP), Statistiska Centralbyrån, Health Navigator analys ARBETSMATERIAL 3

22 Aktiv hälsostyrning är en internationellt validerad metodik och inom Landstinget i Östergötland tillämpas metodiken just nu genom vårdcoacher Kort definition Aktiv hälsostyrning (case och disease management) syftar till att identifiera och proaktivt stödja målgrupper med stora vårdbehov i syfte att förbättra hälsan och livskvaliteten samt förbättra resursanvändandet för dessa patienter Målgrupper Case management Disease management Population health management Patienter med omfattande och komplexa vårdbehov Patienter med kroniska diagnoser Folkhälsa och primärprevention ARBETSMATERIAL 4

23 En försöksverksamhet inom aktiv hälsostyrning med sex sjuksköterskor pågår sedan hösten 2011 Landstingsledningen Barbro Naroskyin, projektägare Styrgrupp Tommy Skau, ordf. Martin Magnusson Bo Orlenius Gerd Sandgren Lundström Projekt- och driftsgrupp med sex sjuksköterskor Driftsansvarig Laila Larsson, SVR Utvecklingsstöd och projektledning från Health Navigator Vrinnevisjukhuset Universitets sjukhuset i Linköping Lasarettet i Motala ARBETSMATERIAL 5

24 LiÖ har två prioriterad målsättningar under 2012 och totalt fem långsiktiga målsättningar för arbetet med aktiv hälsostyrning Förbättra livskvaliteten hos deltagande patienter Mål med pilotarbetet Frigöra resurser i form av besök vid akutmottagningar och vårddagar, dvs. minska antalet oplanerade vårdkontakter och inläggningar Öka förståelse och deltagande hos patienten kring sin sjukdomssituation Öka patientsäkerheten genom en bättre koordinerad vårdkedja och mer informerad patient Öka förståelse hos patient, vårdgivare och beställare för de faktorer som driver oplanerade vårdkontakter ARBETSMATERIAL 6

25 Aktiv hälsostyrning tillämpar en systematisk och sammanhållen identifiering, intervention och uppföljning av vårdtunga patienter Identifiering Strukturerad process för intervention mellan sjuksköterska och patient Uppföljning och utvärdering Analytiskt driven identifiering av patienter med hög och undvikbar risk för försämring och akut vård i närtid Källa: Health Navigator Utbildning och handledning av sjuksköterskor Beslutsstöd med fokus på att stänga de gap som orsakar patientens risk Patienten rings upp på planerade tider för regelbunden rågivning, coachning, stöd till egenvård samt koordinering av vård- och omsorgskontakter Kontinuerlig riskbedömning styr kontaktfrekvens och åtgärd Kontinuerlig uppföljning och utvärdering av totala effekter för landstinget (resursanvändning), patienten (livskvalitet) och sjuksköterskorna (roll och arbetsmiljö) samt ev. justering av interventioner för att åstadkomma bästa resultat ARBETSMATERIAL 7

26 Aktiv hälsostyrning ska ses som ett för individen tillfälligt komplement till existerande hälso- och sjukvård Aktiv hälsostyrning är ett tillfälligt, individanpassat stöd som utförs av en specialutbildad sjuksköterska, även kallad vårdcoach Utifrån patientens situation utformas en personlig åtgärdsplan. Patienten stöttas med regelbunden telefonsupport bestående av rådgivning, coachning, stöd till egenvård samt hjälp med koordinera vård- och omsorgskontakter Aktiv hälsostyrning ska ses som ett komplement till övrig vård och omsorg ARBETSMATERIAL 8

27 Patienter som erhåller aktiv hälsostyrning upplever att vården blir enklare och säkrare, samtidigt som de upplever större trygghet och möjlighet att ta hand om sig själva Sammanfattning av den patientnytta aktiv hälsostyrning skapar Skapar trygghet hos patienten, känsla av sammanhang samt bättre förståelse för sjukdom och behandling Patienten får kunskap om mediciner och hur de ska tas Hjälp till patienten att följa läkarens råd och behandlingsplaner Regelbunden kontakt uppmärksammar symtom så att patienten får rätt behandling i tid Genom färre akutbesök minskar risken för infektioner eller vårdskador och stress som akut vård medför Samordning av vårdkontakter med ökad förståelse av hälso- och sjukvårdsnätverket samt hjälp till andra kontakter ex kommun och andra aktiviteter ARBETSMATERIAL 9

28 Agenda Landstingets mål och syfte med utveckling av aktiv hälsostyrning Genomgång av resultaten från utvecklingsarbetet Nästa steg i utvecklingsarbetet ARBETSMATERIAL 10

29 Två parallella pilotstudier genomförs: en för mångbesökare på akuten och en för hjärtsviktspatienter Mångbesökare Beskrivning Patienter med 3 akutbesök senaste 6 mån Urval efter bedömning av vilka patienter som kan tillgodogöra sig AHS (baserat på journalgranskning) Hjärtsvikt Patienter med 1 akut inläggning pga. hjärtsvikt inom senaste 12 mån Ej patienter som ingår i andra utvärderingsverksamheter (begränsar inflödet) Urval efter bedömning av vilka patienter som kan tillgodogöra sig AHS (baserat på journalgranskning) ARBETSMATERIAL 11

30 Aktuellt antal patienter för mångbesökare (augusti 2012) Deltagare Kontroll Nej-sägare Totalt Linköpings Universitetssjukhus Vrinnevisjukhuset i Norrköping Lasarettet i Motala Not: Deltagare avser totala antalet dvs. även patienter som avslutats/avlidit per Källa: Health Navigator analys ARBETSMATERIAL 12

31 Aktuellt antal patienter inom hjärtsvikt (augusti 2012) Deltagare Kontroll Nej-sägare Totalt Linköpings Universitetssjukhus Vrinnevisjukhuset i Norrköping Lasarettet i Motala Not: Deltagare avser totala antalet dvs. även patienter som avslutats/avlidit per Källa: Health Navigator analys ARBETSMATERIAL 13

32 Mångbesökare, utvärdering augusti 2012, patienter inkluderade 2012 Uppföljningen omfattar 307 individer varav 110 ingår i deltagargrupp Beskrivning av studiepopulationen Analysen omfattar samtliga individer som inkluderats i den randomiserade pilotstudien mellan den 1 januari 2012 fram till 30 juni 2012 Vårdtillfällen fram till och med 13 juli 2012 analyseras Materialet omfattar 110 deltagare ( patientdagar) 67 nej-sägare (både patienter som projektet inte fått kontakt med och sådana som har avböjt deltagande, (7 892 patientdagar) 130 personer ( patientdagar) som slumpats till en kontrollgrupp och därmed inte erhållit någon vårdcoach Åldersfördelning Deltagare, nej-sägare och kontrollgrupp 18 (6%) 37 (12%) 26 (8%) Könsfördelning Deltagare, nej-sägare och kontrollgrupp Män 32 (10%) 35% 27 (9%) 56 (18%) Median deltagare: 67 år 57 (19%) år år år år år år år 54 (18%) 80- äldre 65% Kvinnor Not: Källa: Uppföljning av vårdkonsumtion sker från det datum då patient randomiseras till deltagargrupp eller kontrollgrupp Landstinget i Östergötland (vårddatalager), Health Navigator analys ARBETSMATERIAL 14

33 Mångbesökare, utvärdering augusti 2012 Deltagarna förefaller ha ökat sin livskvalitet i alla åtta dimensioner som SF-36 mäter Referens, svenska åringar Hälsoprofil enligt SF-36 Deltagare vid start av projektet Deltagare vid utvärdering juni % +53% +21% +13% +20% +15% +15% +12% Fysisk funktion Fysisk rollfunktion Smärta Allmän hälsa Vitalitet Social funktion Emotionell rollfunktion Psykiskt välbefinnande Not: Källa: Vid enkätutvärderingen augusti 2012 var den genomsnittliga deltagartiden ca 5 månader Insamlade patientenkäter deltagande >5 veckor; n=142; Sullivan M, Karlsson J, Taft C, Ware JE. SF-36 Hälsoenkät: Svensk Manual och Tolkningsguide ARBETSMATERIAL 15

34 Mångbesökare, utvärdering augusti 2012 Deltagarna förefaller ha ökat sin livskvalitet i alla åtta dimensioner som SF-36 mäter Hälsoprofil enligt SF-36, procentuell förändring Förmåga att utföra arbete eller andra regelbundna aktiviteter utifrån fysisk hälsa % 53 Förändring livskvalitet för deltagare (%) Fysisk funktion Fysisk rollfunktion Smärta Allmän hälsa Vitalitet Social funktion Emotionell rollfunktion Psykiskt välbefinnande Not: Källa: Vid enkätutvärderingen augusti 2012 var den genomsnittliga deltagartiden ca 5 månader Insamlade patientenkäter deltagande >5 veckor; n=142; Sullivan M, Karlsson J, Taft C, Ware JE. SF-36 Hälsoenkät: Svensk Manual och Tolkningsguide ARBETSMATERIAL 16

35 Mångbesökare, utvärdering augusti 2012, patienter inkluderade 2012 Mångbesökare som deltar i piloten har färre vårddygn drivet av minskat antal vårdtillfällen Vårddygn per patientår Vårdtillfällen per patientår Vårddygn per vårdtillfälle Kontrollgrupp 10,0 2,1 4,7-50% -59% +20% Deltagare 5,0 0,9 5,7 Nej-sägare 2,5 0,8 3,1 Not: Källa: Avrundning kan medföra att summering inte överensstämmer Landstinget i Östergötland (vårddatalager), Health Navigator analys ARBETSMATERIAL 17

36 Mångbesökare, utvärdering augusti 2012, patienter inkluderade 2012 Det är framförallt den oplanerade slutenvården som har reducerats i deltagargruppen Oplanerade vårddygn per patientår Oplanerade vårdtillfällen per patientår Oplanerade vårddygn per vårdtillfälle Kontrollgrupp 6,9-70% 1,6-64% 4,3-16% Deltagare 2,1 0,6 3,6 Nej-sägare 1,9 0,6 3,1 Planerade vårddygn per patientår Planerade vårdtillfällen per patientår Planerade vårddygn per vårdtillfälle Kontrollgrupp 3,2-9% 0,5-44% 5,8 +64% Deltagare 2,9 0,3 9,5 Nej-sägare 0,7 0,2 3,0 Not: Källa: Avrundning kan medföra att summering inte överensstämmer Landstinget i Östergötland (vårddatalager), Health Navigator analys ARBETSMATERIAL 18

37 Mångbesökare, utvärdering augusti 2012, patienter inkluderade 2012 Också inom öppenvården ses en minskad vårdkonsumtion i deltagargruppen Totala öppenvårdsbesök per patientår Oplanerade öppenvårdsbesök per patientår Planerade öppenvårdsbesök per patientår Kontrollgrupp 31,1-22% 4,8-49% 26,2-18% Deltagare 24,1 2,5 21,6 Nej-sägare 22,6 3,6 19,0 Not: Källa: Öppenvårdsbesök innefattar primärvård och samtliga personalkategorier (läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, dietist etc.) Avrundning kan medföra att summering inte överensstämmer Landstinget i Östergötland (vårddatalager), Health Navigator analys ARBETSMATERIAL 19

38 Mångbesökare, utvärdering augusti 2012, patienter inkluderade 2012 Effekten på vårdkonsumtion förefaller vara större hos patienter som är 70 år och äldre Skillnad i vårdkonsumtion Deltagargrupp vs kontrollgrupp Slutenvårdsdygn Alla deltagare -50% Deltagare över 70 år -58% Deltagare under 70 år -49% Öppenvårdsbesök Alla deltagare -22% Deltagare över 70 år -35% Deltagare under 70 år -14% Not: Antal i deltagargrupp: över år 70 =91, under 70 år =129. Antal i kontrollgrupp: över 70 år =83, under 70 år =167 Källa: Landstinget i Östergötland (vårddatalager), Health Navigator analys ARBETSMATERIAL 20

39 Mångbesökare, utvärdering augusti 2012, patienter inkluderade 2012 Sjukvårdskostnaden per patient och år är 36% lägre för de patienter som erhåller vårdcoach, framförallt drivet av minskad oplanerad vård Total sjukvårdskostnad per patient och år, tusentals kronor Per 100 deltagare frigörs tkr per år 119,6-36% 56,9 77,0 22,1 65,2 23,5 Oplanerad vård Planerad vård 62,7 54,9 41,7 Kontrollgrupp Deltagare Nej-sägare Not: Källa: Det finns vårdhändelser på enhet som saknar kostnad pga. av osäkerhet hos LiÖ kring hur kostnadskalkyleringen ska göras. Ingen hänsyn har tagits till det i beräkningen och posterna har lämnats tomma Landstinget i Östergötland (vårddatalager), Health Navigator analys ARBETSMATERIAL 21

40 Mångbesökare, utvärdering augusti 2012, patienter inkluderade 2012 Sjukvårdskostnaden per patient och år är 50% lägre för de 70+ patienter som erhåller vårdcoach Total sjukvårdskostnad för mångbesökare över 70 år per patient och år, tusentals kronor Per 100 deltagare (70+) frigörs tkr per år ,8 113,8-50% Oplanerad vård Planerad vård 106,0 111,0 32,5 78,4 98,8 44,8 54,0 Kontrollgrupp Deltagare Nej-sägare Not: Källa: Det finns vårdhändelser på enhet som saknar kostnad pga. av osäkerhet hos LiÖ kring hur kostnadskalkyleringen ska göras. Ingen hänsyn har tagits till det i beräkningen och posterna har lämnats tomma Landstinget i Östergötland (vårddatalager), Health Navigator analys ARBETSMATERIAL 22

41 Agenda Landstingets mål och syfte med utveckling av aktiv hälsostyrning Genomgång av resultaten från utvecklingsarbetet Nästa steg i utvecklingsarbetet ARBETSMATERIAL 23

42 Övergripande plan jun okt dec jan jun dec 2013 jan Etablering av försöksverksamhet Patientinkludering Pilotverksamhet och ev. beslut om breddinförande Rekrytering av SSK 50 pat 200 pat Feb: Förväntade första resultat pat,mer omfattande utvärdering Min.500 pat Omfattande utvärdering Utvärderingsrapport, FoU publikation etc. ARBETSMATERIAL 24

43

44 Hemsjukvårdsreform statusrapport Det enkla kan vara komplext. Patientnytta i fokus kan betyda olika saker! Gemensam kunskapsbas gemensam utgångspunkt 13 kommuner, 1 landsting alla olika rustade för reformen.

45 Gränsdragning Delprojektgrupp 1 enighet i tjänstemannaledet I princip den basala hemsjukvården, dvs den som utgår från primärvården samt ca 10 % av LAH:s uppdrag Rehabilitering, hjälpmedel och psykiatri Skiljelinje Kommun/Landsting där kommunkollektivet vill gå längre 2014.

46 Vägen framåt Överens om oenigheten Gemensam kunskapsinhämtning 24 augusti Reformen blir av med något reviderad tidplan

47 Fem gemensamma mål 1. Bättre sammanhållen och effektivare hemsjukvård ska uppnås 2. En tydlig och robust lokalt baserad plattform för framtidens vård i hemmet ska skapas 3. Kommunerna ska ha ett omfattande och sammanhållet ansvar för vård och omsorg i hemmet 4. Samverkan och vårdkedjor ska fungera mycket väl ur ett patientperspektiv 5. Målen ska ha uppnåtts 2019 fram till 2019 ska huvudmännen tillsammans ha utvecklat vården så att alla invånare, oavsett var man bor och oavsett boendeform, ska kunna få insatser i form av kommunal hemsjukvård och specialiserad hemsjukvård via landstinget

48 Vad händer nu? KSO/LSO genomför slutgiltiga förhandlingar Förhandlingsdelegation Fullmäktigebeslut senast april 2013 Viktiga frågor; psykiatri, rehabilitering Framtiden fortsatt utveckling av hemsjukvården och kommunernas uppdrag! Landstinget har också ett utvecklingsarbete framför sig.

49 1 Regionalt folkhälsoarbete

50 Vision: Östergötland - En hälsoregion 2020 Mål De övergripande gemensamma och mätbara målen för det folkhälsopolitiska arbetet i Östergötland är att: förbättra förutsättningarna i samhället för en god, jämlik och jämställd hälsa öka antalet levnadsår med god hälsa och livskvalitet utjämna skillnaderna i hälsa genom att stärka hälsan hos de mest utsatta 2

51 Hur? utveckla en hållbar struktur för regional samordning och samverkan kring folkhälsa mellan berörda myndigheter, det civila samhället och näringslivet 3

52 stödja folkhälsopolitiken samt samordna och utveckla folkhälsoarbetet i länet medverka till att folkhälsoperspektivet integreras i lokalt- och regionalt planerings- och utvecklingsarbete 4

53 5 ta fram förslag på indikatorer för folkhälsan i Östergötland som respektive organisation kan använda i planering och uppföljning. Indikatorerna ska utgöra minsta gemensamma nämnare för att följa folkhälsans utveckling i länet samt på kommun- och stadsdelsnivå

54 6 samordna datainsamling, analysera hälsoläget, presentera omvärldsanalyser samt sprida kunskap och metoder i samverkan med relevant forskning och utveckling

55 7 verka för att öka länets resurser för folkhälsa genom att bl a stödja och samordna ansökningar av medel

56 8 vara sekretariat för Östgötakommissionen för folkhälsa

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4 Bilaga 4 DELÅRSRAPPORT Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-09-01 Diarienummer: 1406-0721 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Anna Nergårdh 08-123

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Fyra områden för att undvika onödiga sjukhusvistelser

Fyra områden för att undvika onödiga sjukhusvistelser Fyra områden för att undvika onödiga sjukhusvistelser 0 Förord Syftet med denna skrift är att visa på vägar för hur kommuner och landsting kan ta ytterligare konkreta steg för att skapa en mer sammanhållen

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård

Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård Från idé till affär Leili Lind Gunnar Carlgren Magnus Fröberg SICS East & LAH, Linköping Phoniro Systems Linköpings universitet Fyra patientstudier, 2002 2016 2014

Läs mer

Hur jämlik är vården?

Hur jämlik är vården? Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Samverkansprojekt Sollefteå sjukhus - slutenvården Primärvård i Sollefteå och Kramfors kommun Äldreomsorgen i Sollefteå och Kramfors kommun Pågår april

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator?

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator? Inför start Inför start av att etablera en tydlig utskrivningsprocess kan följande frågor vara bra att diskutera och ta ställning till. Frågorna handlar om hur arbetet ska organiseras och vilka kompetenser

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Agenda Lean Healthcare Capio S:t Görans modellen Bakgrund Lean Healthcare principer Lean Healthcare i praktiken, exempel akuten Lean Healthcare

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI E-hälsa - hur kan vi dra nytta av den nya tekniken? Maria Hägglund, Ph.D. Hälsoinformatik Health Informatics Centre, Dept.

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Samverkande sjukvård. Lars Helldin

Samverkande sjukvård. Lars Helldin Samverkande sjukvård Lars Helldin Utvecklingen i Fyrbodal 2020 kommer Fyrbodal ha samma antal invånare men 10.000 fler personer över 65 år! Betyder att fler personer kommer ha ökande behov av omvårdnad

Läs mer

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter Studie 1 Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter A cost-effectiveness study of a patient-centred integrated care pathway. Olsson LE, Hansson E, Ekman I, Karlsson

Läs mer

Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006

Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006 Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006 Avsnitt 1 Projektgrupp: Mats Lundborg (sammank) Ingrid Nielsen Stefan Svallhage Britt-Louise Hansson Hans Sundsten Nils Larsson Thor Lithman

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

Vad vården gör för individen och inte vad den är!

Vad vården gör för individen och inte vad den är! Vad vården gör för individen och inte vad den är! Bästa tillgängliga kunskap Individens situation, erfarenhet och önskemål Professionell expertis Vad? Hur? JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd, information

Läs mer

Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008. Capio S:t Görans Sjukhus

Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008. Capio S:t Görans Sjukhus Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008 Nyckeltal för Capio S:t Görans Sjukhus 2007 Grundat 1888, i Capios regi sedan 1999 176 200 besök varav 65 000 akutbesök, 23 000 slutenvårdstillfällen varav

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

Är det slut på välfärden? om trender och teknik för framtidens vård och omsorg. Demografi och hälsa Värderingar Teknik

Är det slut på välfärden? om trender och teknik för framtidens vård och omsorg. Demografi och hälsa Värderingar Teknik www.iffs.se Är det slut på välfärden? om trender och teknik för framtidens vård och omsorg Demografi och hälsa Värderingar Teknik Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Källa: Human Mortality

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Hälso- och sjukvårdsenhet Dnr LD15/00372 Uppdnr 994 2015-02-16 Landstingsstyrelsen Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården

Läs mer

Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård

Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård Arbetsmaterial 140216 Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård Arbetsgrupp i SFPM: Elisabet Löfdahl, Karin Fransson, Ursula Scheibling, Matthias Brian, Margareta Persson,

Läs mer

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

LOB, tillnyktring och abstinensvård

LOB, tillnyktring och abstinensvård LOB, tillnyktring och abstinensvård Bakgrund 2014-2016 Satsning beträffande förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer. (Regeringsbeslut II:6) Utveckla alternativa

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar

Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar Sammanfattning av slutrapporter från projekt med analysmedel i Göteborgsområdet 2014 2015-01-19 Sammanfattning av slutrapporter Göteborgsområdet

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Magnus Janzon Överläkare, Med Dr, Verksamhetschef Kardiologiska kliniken Hjärt- och medicincentrum Universitetssjukhuset

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

REMEO Stockholm. Klinik för patienter med behov av andningsstöd och rehabilitering. Linde: Living healthcare

REMEO Stockholm. Klinik för patienter med behov av andningsstöd och rehabilitering. Linde: Living healthcare REMEO Stockholm. Klinik för patienter med behov av andningsstöd och rehabilitering. Linde: Living healthcare 2 REMEO Stockholm. Klinik för patienter med behov av andningsstöd och rehabilitering. REMEO

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård.

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård. Dokumentets namn Ansvarsfördelning yrkesgrupper Kommunal Hälsooch sjukvård Riktlinje till KHV och BHV Beslutat styrgrupp kundval 2010 05 17 Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Läs mer

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037 Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037 19 Utvärdering av den kommunaliserade hemsjukvården, redovisning

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Mobil Närvård Skaraborg

Mobil Närvård Skaraborg Välkomna Mobil Närvård Skaraborg Bakgrund 96.000 invånare 6 kommuner 10 vårdcentraler varav 4 privata Skaraborgs sjukhus Lidköping Startskottet för Närvård västra Skaraborg år 2001 Ledningsgruppen träffas

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach

Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach Ulrika Landström, RN, Projektledare Örebro Läns Landsting ulrika.landstrom@orebroll.se +46 70 316 4541 Bakgrund och syfte Projektet startade

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

MALL FÖR PROJEKTANSÖKAN

MALL FÖR PROJEKTANSÖKAN Projektbenämning Samordningsteam i Skäggetorp, Ryd och Berga Projektägare och styrgrupp Projektägare: Landstinget i Östergötland, Primärvården Centrala Styrgrupp; Per Ohlsson, Primärvårdschef, Centrala

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för Kramfors Syftet med presentationen Er kommun har fått den här presentationen som ett komplement till öppna jämförelser vård och omsorg om äldre.

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) En för KI och SLL gemensam samverkansstruktur för den kliniska utbildningen i Stockholms län

Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) En för KI och SLL gemensam samverkansstruktur för den kliniska utbildningen i Stockholms län Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) En för KI och SLL gemensam samverkansstruktur för den kliniska utbildningen i Stockholms län CKU Nordost CKU Nordväst CKU Sydväst CKU Sydost Ett CKU Fyra geografiska

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2011-12-08 Sida 123 (138) 80 Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en forts

Läs mer

En introduktion till Case Management - Inger Anund

En introduktion till Case Management - Inger Anund En introduktion till Case Management - Inger Anund 2009-10-21 Bakgrund Studiebesök på Addenbrooke s universitetssjukhus i Cambridge i början av 1990-talet Utbildning till Case Manager, Johns Hopkins, universitetssjukhuset

Läs mer

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nätverk 1 Föreläsare Jon Malmström, VGR ITSA Organisation och arbetsmodell Länsstyrgrupp Stimulansmedel Arbetsgrupp Vård och omsorgsperso nal

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Ledningskraft Beslutsstöd för sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård i nordöstra Skåne.

Ledningskraft Beslutsstöd för sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård i nordöstra Skåne. 1 Medverkande: Kristianstad kommun Hässleholm kommun Bromölla kommun Perstorp kommun Ö Göinge kommun Osby kommun ASIH Region Skåne 2014-05-27 Till Ann Danielsson, utvecklingsledare Region Skåne Ledningskraft

Läs mer

1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård

1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård 1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård 1 2 (7) 5.1 Regelbok för sjukvård 5.1.1 Definitioner GRP: Geriatrisk Risk Profil. Screeningmetod för att identifiera patienter med geriatrisk riskprofil. Multisjuka riskpatienter:

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH - teamet, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård i Norrköping och Söderköping

Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH - teamet, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård i Norrköping och Söderköping Samverkansdokument för vårdens övergångsställen Giltig from: 2013-02-13 Giltig tom: 2014-01-01 Fastställt av: Samverkansrådet Diarienummer: NSÖ 2013-58 Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård

Läs mer

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg

Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Kjell Norman 2014 04 23 Översyn av det akuta flödet inom Landstinget Gävleborg för att på ett patientsäkert sätt borga för att patienter får ett gott bemötande

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer