|
|
- Oliver Gustafsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2
3
4
5
6 Avancerad specialistsjuksköterska terska Nurse Practitioner en ny yrkesroll i Sverige! Karolina Johansson Marie Stenlund Specialistsjuksköterskor, Magisterexamen i kirurgisk vård Masterutbildning pågår
7 Utvecklingen av avancerad specialistsjuksköterska terska NP internationellt Stor utbredning runt om i världen Startade i USA på 60 talet Brist på primärvårdsläkare 1971 första NP utbildningen 80 talet kom första arbetsbeskrivningen 1994 första legitimerade NP I början av 2000 talet fick NP förskrivningsrätt Kandidatexamen/Masterexamen Norden ICN2 2012, Sherwood et al. 1997
8 Varför r införa en ny yrkesfunktion påp kirurgiska kliniker? Sydöstra regionen i Sverige samarbete med HUP Hospital of University of Philadelphia Ökad medellivslängd Bättre möjlighet till behandling genom utvecklad sjukvård Förändringar i samhället ex. ATL, jämställdhet Kirurgi kräver träning på operation För få kirurger för att möta behoven Ökat krav från patienter och anhöriga Ökad vårdkonsumtion och kostnadsökning
9 Att bemöta de ökade behoven Kortare vårdtider Hög omsättning av patienter Läkarnärvaro på avdelningen Planering av patientens vårdprocess Mer tid till patientcentrerad vård
10 Kirurgiska kliniken US Beslut om att vidareutbilda specialistsjuksköterskor till avancerade specialistsjuksköterskor eller NP s togs hösten 2010 Ansökan hösten 2010 Under handledning våren 2011 USA 10 veckor hösten 2011: Deltog i 1 termin av masterutbildningen för Acute Care Nurse Practitioner
11 Pågående utbildning i Sverige Masterutbildning med start vt 12, halvfartsstudier under 2 år med 22,5 p klinisk verksamhet Handledning Mentorskap
12 NP under utbildning påp kir.klin. US Gå bredvid mentor/handledare på avdelningen, konsulter, röntgenrond Utforma rollen anpassad för kirurgiska kliniken US Kontinuerliga möten med projektgruppen Kontinuerliga möten med mentorerna
13 NP under utbildning påp kir.klin. US och framtida arbetsuppgifter In och utskrivningar Bedömningar och kliniska kontroller Uppföljning av undersökning och behandling Rond och rondarbete under handledning Medverka till att vården följer klinikprogram/pm Information Kontinuitet
14 LYHS 1998:53 Vad säger s lagen Fåtal arbetsuppgifter som endast för utföras av en viss yrkesfunktion Ställa diagnos en process Arbetsuppgifter utförs mer efter tradition än efter formell och reell kompetens? Många delegeringar i onödan? Förskjutningar av arbetsuppgifter mellan yrkegrupper får aldrig ske på bekostnad av patientsäkerheten! Mindre konservativ syn påverkar arbetet positivt
15 Vår r Vision Patienten i centrum Teamarbete Kontinuitet Följa vårdplaner v Effektiv vårdprocessv Välinformerad patient och anhöriga Delaktighet Stöd d för f r kollegor
16 Vi är r stolta sjuksköterskor! Efter avslutad utbildning, i januari 2012, kommer vi ha 12 års erfarenhet av kirurgisk vård samt minst 300 hp, där 120 poäng är med inriktning på den kirurgiska patienten.
17 Tack för uppmärksamheten!
18 Utveckling av aktiv hälsostyrning inom Landstinget i Östergötland Presentation för Landstingets pensionärsråd 11 september 2012 Landstinget i Östergötland ARBETSMATERIAL
19 Agenda Landstingets mål och syfte med utveckling av aktiv hälsostyrning Genomgång av resultaten från utvecklingsarbetet Nästa steg i utvecklingsarbetet ARBETSMATERIAL 1
20 Resursinsatserna inom hälso- & sjukvården är kraftigt koncentrerade, 1% av landstingets invånare står för 30% av de totala kostnaderna Öppen- och slutenvård*, 2009 Sammanlagd kostnad (miljarder kr)** % av invånarna ( individer), 74% av kostnaderna (4,7 miljarder kr) % av invånarna (4 250 individer), 30% av kostnaderna (1,84 miljarder kr) Kostnader Invånare LiÖ Not: Genomsnittligt invånarantal i Östergötlands län år 2009 enligt SCB: Av dessa hade kontakt med öppen- eller slutenvård 2009 * Öppen- / slutenvård avser vårdtyp SV (slutenvård), LB (läkarbesök) samt SJB (sjukvårdande behandling). Vårdtyp IND (indirekta kontakter) utelämnas ** Vårdtillfällen utan utskrivningsdatum och/eller med negativa KPP-poster har utelämnats. Vårdtillfällen kan sträcka sig över årsgränser. Källa: Statistik Landstinget i Östergötland (vårddatalager, KPP), Statistiska Centralbyrån, Health Navigator analys ARBETSMATERIAL 2
21 De 1% mest resurskrävande invånarna i landstinget har i genomsnitt 67 vårdkontakter per år och deras medianålder är 66 år Öppen- och slutenvård, % mest resurskrävande Kostnad per person Tusentals kronor 434 Antal vårdkontakter per person Antal oplanerade inläggningar per person 67 1,7 Medianålder 66 år Omsättning per år** 82% 2-10% ,65 59 år 70% Övriga patienter 5 5 0,04 39 år 30% Samtliga invånare ,11 41 år* - Not: Genomsnittligt invånarantal i Östergötlands län år 2009 enligt SCB: Av dessa hade kontakt med öppen- eller slutenvård 2009 Vårdtillfällen utan utskrivningsdatum och/eller med negativa KPP-poster har utelämnats. * Medelålder enligt SCB 2009: 41,1 år ** Andel patienter som byts ut varje år. Definieras som andelen individer föregående år (2008) som inte förekommer i samma segment nästa år (2009) Källa: Statistik Landstinget i Östergötland (vårddatalager, KPP), Statistiska Centralbyrån, Health Navigator analys ARBETSMATERIAL 3
22 Aktiv hälsostyrning är en internationellt validerad metodik och inom Landstinget i Östergötland tillämpas metodiken just nu genom vårdcoacher Kort definition Aktiv hälsostyrning (case och disease management) syftar till att identifiera och proaktivt stödja målgrupper med stora vårdbehov i syfte att förbättra hälsan och livskvaliteten samt förbättra resursanvändandet för dessa patienter Målgrupper Case management Disease management Population health management Patienter med omfattande och komplexa vårdbehov Patienter med kroniska diagnoser Folkhälsa och primärprevention ARBETSMATERIAL 4
23 En försöksverksamhet inom aktiv hälsostyrning med sex sjuksköterskor pågår sedan hösten 2011 Landstingsledningen Barbro Naroskyin, projektägare Styrgrupp Tommy Skau, ordf. Martin Magnusson Bo Orlenius Gerd Sandgren Lundström Projekt- och driftsgrupp med sex sjuksköterskor Driftsansvarig Laila Larsson, SVR Utvecklingsstöd och projektledning från Health Navigator Vrinnevisjukhuset Universitets sjukhuset i Linköping Lasarettet i Motala ARBETSMATERIAL 5
24 LiÖ har två prioriterad målsättningar under 2012 och totalt fem långsiktiga målsättningar för arbetet med aktiv hälsostyrning Förbättra livskvaliteten hos deltagande patienter Mål med pilotarbetet Frigöra resurser i form av besök vid akutmottagningar och vårddagar, dvs. minska antalet oplanerade vårdkontakter och inläggningar Öka förståelse och deltagande hos patienten kring sin sjukdomssituation Öka patientsäkerheten genom en bättre koordinerad vårdkedja och mer informerad patient Öka förståelse hos patient, vårdgivare och beställare för de faktorer som driver oplanerade vårdkontakter ARBETSMATERIAL 6
25 Aktiv hälsostyrning tillämpar en systematisk och sammanhållen identifiering, intervention och uppföljning av vårdtunga patienter Identifiering Strukturerad process för intervention mellan sjuksköterska och patient Uppföljning och utvärdering Analytiskt driven identifiering av patienter med hög och undvikbar risk för försämring och akut vård i närtid Källa: Health Navigator Utbildning och handledning av sjuksköterskor Beslutsstöd med fokus på att stänga de gap som orsakar patientens risk Patienten rings upp på planerade tider för regelbunden rågivning, coachning, stöd till egenvård samt koordinering av vård- och omsorgskontakter Kontinuerlig riskbedömning styr kontaktfrekvens och åtgärd Kontinuerlig uppföljning och utvärdering av totala effekter för landstinget (resursanvändning), patienten (livskvalitet) och sjuksköterskorna (roll och arbetsmiljö) samt ev. justering av interventioner för att åstadkomma bästa resultat ARBETSMATERIAL 7
26 Aktiv hälsostyrning ska ses som ett för individen tillfälligt komplement till existerande hälso- och sjukvård Aktiv hälsostyrning är ett tillfälligt, individanpassat stöd som utförs av en specialutbildad sjuksköterska, även kallad vårdcoach Utifrån patientens situation utformas en personlig åtgärdsplan. Patienten stöttas med regelbunden telefonsupport bestående av rådgivning, coachning, stöd till egenvård samt hjälp med koordinera vård- och omsorgskontakter Aktiv hälsostyrning ska ses som ett komplement till övrig vård och omsorg ARBETSMATERIAL 8
27 Patienter som erhåller aktiv hälsostyrning upplever att vården blir enklare och säkrare, samtidigt som de upplever större trygghet och möjlighet att ta hand om sig själva Sammanfattning av den patientnytta aktiv hälsostyrning skapar Skapar trygghet hos patienten, känsla av sammanhang samt bättre förståelse för sjukdom och behandling Patienten får kunskap om mediciner och hur de ska tas Hjälp till patienten att följa läkarens råd och behandlingsplaner Regelbunden kontakt uppmärksammar symtom så att patienten får rätt behandling i tid Genom färre akutbesök minskar risken för infektioner eller vårdskador och stress som akut vård medför Samordning av vårdkontakter med ökad förståelse av hälso- och sjukvårdsnätverket samt hjälp till andra kontakter ex kommun och andra aktiviteter ARBETSMATERIAL 9
28 Agenda Landstingets mål och syfte med utveckling av aktiv hälsostyrning Genomgång av resultaten från utvecklingsarbetet Nästa steg i utvecklingsarbetet ARBETSMATERIAL 10
29 Två parallella pilotstudier genomförs: en för mångbesökare på akuten och en för hjärtsviktspatienter Mångbesökare Beskrivning Patienter med 3 akutbesök senaste 6 mån Urval efter bedömning av vilka patienter som kan tillgodogöra sig AHS (baserat på journalgranskning) Hjärtsvikt Patienter med 1 akut inläggning pga. hjärtsvikt inom senaste 12 mån Ej patienter som ingår i andra utvärderingsverksamheter (begränsar inflödet) Urval efter bedömning av vilka patienter som kan tillgodogöra sig AHS (baserat på journalgranskning) ARBETSMATERIAL 11
30 Aktuellt antal patienter för mångbesökare (augusti 2012) Deltagare Kontroll Nej-sägare Totalt Linköpings Universitetssjukhus Vrinnevisjukhuset i Norrköping Lasarettet i Motala Not: Deltagare avser totala antalet dvs. även patienter som avslutats/avlidit per Källa: Health Navigator analys ARBETSMATERIAL 12
31 Aktuellt antal patienter inom hjärtsvikt (augusti 2012) Deltagare Kontroll Nej-sägare Totalt Linköpings Universitetssjukhus Vrinnevisjukhuset i Norrköping Lasarettet i Motala Not: Deltagare avser totala antalet dvs. även patienter som avslutats/avlidit per Källa: Health Navigator analys ARBETSMATERIAL 13
32 Mångbesökare, utvärdering augusti 2012, patienter inkluderade 2012 Uppföljningen omfattar 307 individer varav 110 ingår i deltagargrupp Beskrivning av studiepopulationen Analysen omfattar samtliga individer som inkluderats i den randomiserade pilotstudien mellan den 1 januari 2012 fram till 30 juni 2012 Vårdtillfällen fram till och med 13 juli 2012 analyseras Materialet omfattar 110 deltagare ( patientdagar) 67 nej-sägare (både patienter som projektet inte fått kontakt med och sådana som har avböjt deltagande, (7 892 patientdagar) 130 personer ( patientdagar) som slumpats till en kontrollgrupp och därmed inte erhållit någon vårdcoach Åldersfördelning Deltagare, nej-sägare och kontrollgrupp 18 (6%) 37 (12%) 26 (8%) Könsfördelning Deltagare, nej-sägare och kontrollgrupp Män 32 (10%) 35% 27 (9%) 56 (18%) Median deltagare: 67 år 57 (19%) år år år år år år år 54 (18%) 80- äldre 65% Kvinnor Not: Källa: Uppföljning av vårdkonsumtion sker från det datum då patient randomiseras till deltagargrupp eller kontrollgrupp Landstinget i Östergötland (vårddatalager), Health Navigator analys ARBETSMATERIAL 14
33 Mångbesökare, utvärdering augusti 2012 Deltagarna förefaller ha ökat sin livskvalitet i alla åtta dimensioner som SF-36 mäter Referens, svenska åringar Hälsoprofil enligt SF-36 Deltagare vid start av projektet Deltagare vid utvärdering juni % +53% +21% +13% +20% +15% +15% +12% Fysisk funktion Fysisk rollfunktion Smärta Allmän hälsa Vitalitet Social funktion Emotionell rollfunktion Psykiskt välbefinnande Not: Källa: Vid enkätutvärderingen augusti 2012 var den genomsnittliga deltagartiden ca 5 månader Insamlade patientenkäter deltagande >5 veckor; n=142; Sullivan M, Karlsson J, Taft C, Ware JE. SF-36 Hälsoenkät: Svensk Manual och Tolkningsguide ARBETSMATERIAL 15
34 Mångbesökare, utvärdering augusti 2012 Deltagarna förefaller ha ökat sin livskvalitet i alla åtta dimensioner som SF-36 mäter Hälsoprofil enligt SF-36, procentuell förändring Förmåga att utföra arbete eller andra regelbundna aktiviteter utifrån fysisk hälsa % 53 Förändring livskvalitet för deltagare (%) Fysisk funktion Fysisk rollfunktion Smärta Allmän hälsa Vitalitet Social funktion Emotionell rollfunktion Psykiskt välbefinnande Not: Källa: Vid enkätutvärderingen augusti 2012 var den genomsnittliga deltagartiden ca 5 månader Insamlade patientenkäter deltagande >5 veckor; n=142; Sullivan M, Karlsson J, Taft C, Ware JE. SF-36 Hälsoenkät: Svensk Manual och Tolkningsguide ARBETSMATERIAL 16
35 Mångbesökare, utvärdering augusti 2012, patienter inkluderade 2012 Mångbesökare som deltar i piloten har färre vårddygn drivet av minskat antal vårdtillfällen Vårddygn per patientår Vårdtillfällen per patientår Vårddygn per vårdtillfälle Kontrollgrupp 10,0 2,1 4,7-50% -59% +20% Deltagare 5,0 0,9 5,7 Nej-sägare 2,5 0,8 3,1 Not: Källa: Avrundning kan medföra att summering inte överensstämmer Landstinget i Östergötland (vårddatalager), Health Navigator analys ARBETSMATERIAL 17
36 Mångbesökare, utvärdering augusti 2012, patienter inkluderade 2012 Det är framförallt den oplanerade slutenvården som har reducerats i deltagargruppen Oplanerade vårddygn per patientår Oplanerade vårdtillfällen per patientår Oplanerade vårddygn per vårdtillfälle Kontrollgrupp 6,9-70% 1,6-64% 4,3-16% Deltagare 2,1 0,6 3,6 Nej-sägare 1,9 0,6 3,1 Planerade vårddygn per patientår Planerade vårdtillfällen per patientår Planerade vårddygn per vårdtillfälle Kontrollgrupp 3,2-9% 0,5-44% 5,8 +64% Deltagare 2,9 0,3 9,5 Nej-sägare 0,7 0,2 3,0 Not: Källa: Avrundning kan medföra att summering inte överensstämmer Landstinget i Östergötland (vårddatalager), Health Navigator analys ARBETSMATERIAL 18
37 Mångbesökare, utvärdering augusti 2012, patienter inkluderade 2012 Också inom öppenvården ses en minskad vårdkonsumtion i deltagargruppen Totala öppenvårdsbesök per patientår Oplanerade öppenvårdsbesök per patientår Planerade öppenvårdsbesök per patientår Kontrollgrupp 31,1-22% 4,8-49% 26,2-18% Deltagare 24,1 2,5 21,6 Nej-sägare 22,6 3,6 19,0 Not: Källa: Öppenvårdsbesök innefattar primärvård och samtliga personalkategorier (läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, dietist etc.) Avrundning kan medföra att summering inte överensstämmer Landstinget i Östergötland (vårddatalager), Health Navigator analys ARBETSMATERIAL 19
38 Mångbesökare, utvärdering augusti 2012, patienter inkluderade 2012 Effekten på vårdkonsumtion förefaller vara större hos patienter som är 70 år och äldre Skillnad i vårdkonsumtion Deltagargrupp vs kontrollgrupp Slutenvårdsdygn Alla deltagare -50% Deltagare över 70 år -58% Deltagare under 70 år -49% Öppenvårdsbesök Alla deltagare -22% Deltagare över 70 år -35% Deltagare under 70 år -14% Not: Antal i deltagargrupp: över år 70 =91, under 70 år =129. Antal i kontrollgrupp: över 70 år =83, under 70 år =167 Källa: Landstinget i Östergötland (vårddatalager), Health Navigator analys ARBETSMATERIAL 20
39 Mångbesökare, utvärdering augusti 2012, patienter inkluderade 2012 Sjukvårdskostnaden per patient och år är 36% lägre för de patienter som erhåller vårdcoach, framförallt drivet av minskad oplanerad vård Total sjukvårdskostnad per patient och år, tusentals kronor Per 100 deltagare frigörs tkr per år 119,6-36% 56,9 77,0 22,1 65,2 23,5 Oplanerad vård Planerad vård 62,7 54,9 41,7 Kontrollgrupp Deltagare Nej-sägare Not: Källa: Det finns vårdhändelser på enhet som saknar kostnad pga. av osäkerhet hos LiÖ kring hur kostnadskalkyleringen ska göras. Ingen hänsyn har tagits till det i beräkningen och posterna har lämnats tomma Landstinget i Östergötland (vårddatalager), Health Navigator analys ARBETSMATERIAL 21
40 Mångbesökare, utvärdering augusti 2012, patienter inkluderade 2012 Sjukvårdskostnaden per patient och år är 50% lägre för de 70+ patienter som erhåller vårdcoach Total sjukvårdskostnad för mångbesökare över 70 år per patient och år, tusentals kronor Per 100 deltagare (70+) frigörs tkr per år ,8 113,8-50% Oplanerad vård Planerad vård 106,0 111,0 32,5 78,4 98,8 44,8 54,0 Kontrollgrupp Deltagare Nej-sägare Not: Källa: Det finns vårdhändelser på enhet som saknar kostnad pga. av osäkerhet hos LiÖ kring hur kostnadskalkyleringen ska göras. Ingen hänsyn har tagits till det i beräkningen och posterna har lämnats tomma Landstinget i Östergötland (vårddatalager), Health Navigator analys ARBETSMATERIAL 22
41 Agenda Landstingets mål och syfte med utveckling av aktiv hälsostyrning Genomgång av resultaten från utvecklingsarbetet Nästa steg i utvecklingsarbetet ARBETSMATERIAL 23
42 Övergripande plan jun okt dec jan jun dec 2013 jan Etablering av försöksverksamhet Patientinkludering Pilotverksamhet och ev. beslut om breddinförande Rekrytering av SSK 50 pat 200 pat Feb: Förväntade första resultat pat,mer omfattande utvärdering Min.500 pat Omfattande utvärdering Utvärderingsrapport, FoU publikation etc. ARBETSMATERIAL 24
43
44 Hemsjukvårdsreform statusrapport Det enkla kan vara komplext. Patientnytta i fokus kan betyda olika saker! Gemensam kunskapsbas gemensam utgångspunkt 13 kommuner, 1 landsting alla olika rustade för reformen.
45 Gränsdragning Delprojektgrupp 1 enighet i tjänstemannaledet I princip den basala hemsjukvården, dvs den som utgår från primärvården samt ca 10 % av LAH:s uppdrag Rehabilitering, hjälpmedel och psykiatri Skiljelinje Kommun/Landsting där kommunkollektivet vill gå längre 2014.
46 Vägen framåt Överens om oenigheten Gemensam kunskapsinhämtning 24 augusti Reformen blir av med något reviderad tidplan
47 Fem gemensamma mål 1. Bättre sammanhållen och effektivare hemsjukvård ska uppnås 2. En tydlig och robust lokalt baserad plattform för framtidens vård i hemmet ska skapas 3. Kommunerna ska ha ett omfattande och sammanhållet ansvar för vård och omsorg i hemmet 4. Samverkan och vårdkedjor ska fungera mycket väl ur ett patientperspektiv 5. Målen ska ha uppnåtts 2019 fram till 2019 ska huvudmännen tillsammans ha utvecklat vården så att alla invånare, oavsett var man bor och oavsett boendeform, ska kunna få insatser i form av kommunal hemsjukvård och specialiserad hemsjukvård via landstinget
48 Vad händer nu? KSO/LSO genomför slutgiltiga förhandlingar Förhandlingsdelegation Fullmäktigebeslut senast april 2013 Viktiga frågor; psykiatri, rehabilitering Framtiden fortsatt utveckling av hemsjukvården och kommunernas uppdrag! Landstinget har också ett utvecklingsarbete framför sig.
49 1 Regionalt folkhälsoarbete
50 Vision: Östergötland - En hälsoregion 2020 Mål De övergripande gemensamma och mätbara målen för det folkhälsopolitiska arbetet i Östergötland är att: förbättra förutsättningarna i samhället för en god, jämlik och jämställd hälsa öka antalet levnadsår med god hälsa och livskvalitet utjämna skillnaderna i hälsa genom att stärka hälsan hos de mest utsatta 2
51 Hur? utveckla en hållbar struktur för regional samordning och samverkan kring folkhälsa mellan berörda myndigheter, det civila samhället och näringslivet 3
52 stödja folkhälsopolitiken samt samordna och utveckla folkhälsoarbetet i länet medverka till att folkhälsoperspektivet integreras i lokalt- och regionalt planerings- och utvecklingsarbete 4
53 5 ta fram förslag på indikatorer för folkhälsan i Östergötland som respektive organisation kan använda i planering och uppföljning. Indikatorerna ska utgöra minsta gemensamma nämnare för att följa folkhälsans utveckling i länet samt på kommun- och stadsdelsnivå
54 6 samordna datainsamling, analysera hälsoläget, presentera omvärldsanalyser samt sprida kunskap och metoder i samverkan med relevant forskning och utveckling
55 7 verka för att öka länets resurser för folkhälsa genom att bl a stödja och samordna ansökningar av medel
56 8 vara sekretariat för Östgötakommissionen för folkhälsa
vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat
Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för
Läs merAktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL
Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår inom SLL två pilotstudier för att utvärdera och
Läs merEtt ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen
Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen Presentation för Hälsoekonomiskt nätverk i VGR 1 mars 2012 Vårdsystem med fokus på patientnytta Väl kända
Läs merDELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4
Bilaga 4 DELÅRSRAPPORT Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-09-01 Diarienummer: 1406-0721 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Anna Nergårdh 08-123
Läs merRapport Aktiv hälsostyrning vårdcoacher 2013
Rapport Aktiv hälsostyrning vårdcoacher 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-01-30 Diarienummer: 1305-0614 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Anna Nergårdh 08-123 133 35 anna.nergårdh@sll.se
Läs merExempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting
Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började
Läs merYttrande över motion 2012:24 av Helene Öberg(MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) om satsning på äldre och äldre multisjuka
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner-Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-06-25 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-09-03, p 9 1 (5) HSN 1212-1540 Yttrande över motion 2012:24 av Helene
Läs merSammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar
Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt () Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar Innehåll Kort information om samverkansmåtten Viktigt att känna till om samverkansmåtten Guide
Läs merProjekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer
Läs merHälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland
Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte
Läs merRehabiliteringskoordinatorer i Stockholms län studieresultat och praktisk tillämpning
Rehabiliteringskoordinatorer i Stockholms län studieresultat och praktisk tillämpning Nationell konferens om rehabkoordinering, 15 september 2017 Anne-Marie Norén och Sofia Landström 26 Kommuner i Stockholms
Läs merMulti7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.
Multi7 Sammanhållen vård och omsorg för äldre Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den
Läs merINRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND
INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för
Läs merAvancerad specialistsjuksköterska. Masterprogram med inriktning kirurgisk vård, 60hp
Avancerad specialistsjuksköterska Masterprogram med inriktning kirurgisk vård, 60hp Avancerad specialistsjuksköterska Rollen som avancerad specialistsjuksköterska (eller Nurse Practitioner, NP) introducerades
Läs mer2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse
Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merLägre sjukskrivning med rehabkoordinator
Lägre sjukskrivning med rehabkoordinator Utvärdering av rehabkoordinator för patienter med långvarig smärta och/eller lätt medelsvår psykisk ohälsa i Stockholms läns landsting Delrapport 2, september 2017
Läs merFörslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-11 1 (3) HSN 2016-0075 Handläggare: Elisabeth Höglund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 10 Förslag till organisation av den basala hemsjukvården
Läs merTillsammans för bästa möjliga hälsa och vård på lika villkor. Primärvårdsforum 14 mars 2016
Tillsammans för bästa möjliga hälsa och vård på lika villkor 14 mars 2016 Dagens program 14:00 Inledning 14:05 Primärvården - basen i hälso- och sjukvården 15:00 Fika 15:20 Gemensamt samtal Hälsa för livet
Läs merUTVÄRDERING AV ALFAPILOT INOM PROJEKTET SÄLLSYNT ÖVERGÅNG
UTVÄRDERING AV ALFAPILOT INOM PROJEKTET SÄLLSYNT ÖVERGÅNG 2018-01-31 Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet får inte
Läs merLag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Utredning Göran Stiernstedt SOU 2015:20 Nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av den nya lagen 1 januari 2018 Gemensam
Läs merLänsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Mål Genom ett tillitsfullt samarbete med den enskildes bästa i fokus bedriva en god och effektiv
Läs mer28 Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) om arbetet med implementering av lagen samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop
28 Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) om arbetet med implementering av lagen samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop 2016/17: 106) HSN 2018-0687 Hälso- och sjukvårdsnämnden
Läs merPrehospital bedömning - bedömningsbilen. Carl Magnusson VÄSTERÅS
Prehospital bedömning - bedömningsbilen Carl Magnusson VÄSTERÅS 2018-03-23 Bakgrund Larmcentralen Svårt att bedöma patient utan visuell kontakt, speciellt då patient har diffusa symtom Hög andel av (>
Läs merStandardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC
Standardiserad Utskrivning Samordnande sjuksköterska på VC Bakgrund Arvika sjukhus pilot standardiserad utskrivning 2013- Pilotprojekt Verkstaden 2013 Samordnande sjuksköterska, funktion samordnande ssk
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs merFRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0
FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0 Innehåll Förebyggande och hälsofrämjande arbete 4 Personcentrerad vård 6 En utbyggd primärvård och en förstärkt närvård 8 Patienter med komplexa behov - kroniker och multisjuka
Läs merSamverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Presentation av det gemensamma arbetet
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Presentation av det gemensamma arbetet 2017 Ny lag som reglerar övergången mellan vårdgivare Den 1 januari 2018 träder en ny lag om samverkan vid
Läs merFormer för samverkan kring äldre i Stockholms län
2017-09-18 Närsjukvård Former för samverkan kring äldre i Stockholms län Primärvårdskonferens 2017 Gunilla Benner-Forsberg Hälso- och sjukvårdsförvaltningen /SLL 2017-09-18 Närsjukvård Innehåll i dagens
Läs merInnehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12
2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget
Läs merInnehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process Röd process... 14
2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process... 11 Röd process... 14 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget
Läs merRegelbok för Vårdval primärvård Regionens garanti till medborgarna Regionens krav till vårdgivarna Konkurrensneutralitet
Regelbok för Vårdval primärvård 2019 Regionens garanti till medborgarna Regionens krav till vårdgivarna Konkurrensneutralitet Förslag till förändringar Målgrupp Ordet basal tas bort. Hälso-och sjukvård
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merKarin Hallén, Elisabeth Nygren, Björn Vikström SU/Psykiatri Östra Göteborg
Karin Hallén, Elisabeth Nygren, Björn Vikström SU/Psykiatri Östra Göteborg karin.hallen@vgregion.se elisabeth.nygren@vgregion.se bjorn.vikstrom@vgregion.se SLÖP bakgrund, vad och varför? Psykosvård Öster
Läs merEn personorienterad svensk hälso- och sjukvård
En personorienterad svensk hälso- och sjukvård Copyright Forum för Välfärd www.forumforvalfard.se Vi är Forum för Välfärd Forum för Välfärd (FfV) lanserades under Almedalsveckan 2013 som en gemensam plattform
Läs merUppdraget Patientens perspektiv
AKUTPROCESSEN I VÄSTRA ÖSTERGÖTLAND Ett långsiktigt - LEAN-projekt Uppdraget Patientens perspektiv Gemensamt identifiera förutsättningar för ökad samsyn kring hur olika vårdutförare bedömer brådskegrad
Läs merHur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?
Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?
Läs merPlan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge
Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut
Läs merEfter LS 19/10 - Fortsatt analys
1 Efter LS 19/10 - Fortsatt analys Analysera behovet av förstärkningar inom akutsjukvården i Karlskrona och Kristianstad Analysera behovet av förstärkningar inom ambulanssjukvård och sekundärtransport
Läs merAHS AHS. Vårdsamordnare Vårdsamordnare. Vårdsamordnare. Din guide i vården
AHS AHS Vårdsamordnare Vårdsamordnare Vårdsamordnare Din guide i vården Vårdsamordnare Uppdraget Uppkom i samband med projekt Balans Minska behovet av inläggningar eller besök på akuten av så kallade mångbesökare
Läs merTryggt mottagande i hemmet Lena Carling Projektledare
Tryggt mottagande i hemmet 17 03 24 Lena Carling Projektledare Lena.carling@stockholm.se Syftet med Tryggt mottagande är ökad trygghet för den äldre och närstående samt minska behovet av vård- och omsorgsinsatser
Läs merFramtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen
Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv
Läs merAtt säkerställa patientens vardag. Gabriella von Gerber Wallbom Distriktssköterska HC Sandviken Södra
Att säkerställa patientens vardag Gabriella von Gerber Wallbom Distriktssköterska HC Sandviken Södra En arbetsmetod med fokus på helhetssyn vilken styrs av situationsbild och behov istället för från symtom
Läs merMobil närvård - nulägesrapport. Karin Fröjd Regional projektledare
Mobil närvård - nulägesrapport Karin Fröjd Regional projektledare Modellen Mobil närvård Mobil närvård bygger på att kommunen står för basverksamheten, samt dygnet runt-funktionen, och arbetar tätt tillsammans
Läs merVGRs satsningar på sammanhållen vård för vuxna med komplexa vård- och omsorgsbehov Karin Fröjd
Bilaga 2. VGRs satsningar på sammanhållen vård för vuxna med komplexa vård- och omsorgsbehov Karin Fröjd Medicinsk rådgivare koncernstab hälso- och sjukvård Presentation VIP-patienter Mobil närvård Omsorgskoordinatorer
Läs merARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)
Läs merRegionalt cancercentrum Norr ATT ARBETA I TEAM
Regionalt cancercentrum Norr 20181018 ATT ARBETA I TEAM Erfarenheter från Geriatriskt Centrums Ortopedgeriatriska Hemrehabteamet (OHR) & Geriatriska Öppenvårdsteamet (GÖT) Uppdrag Möjliggöra tidigare utskrivning
Läs merElize Leto och Mattias Taflin.
Elize Leto och Mattias Taflin. Mobilt Närvårdsteam Bidrar till rätt vårdnivå genom tidiga bedömningar bedömningarna om sjukhusbehov har stämt i 87%. Hembesök ca 120 och telefonrådgivning ca 100 på totalt
Läs merOLG Skaraborg. Mobil närvård Västra Götaland OLG Skaraborg 19 oktober 2018
Mobil närvård Västra Götaland OLG Skaraborg 19 oktober 2018 Vårdplatser i Västra Götaland 2017 (SoS) Mer än 85% är kommunala SÄBO Hemsjukvård Korttidsenhet Slutvård sjukhus 2018-10-19 Mobila hemsjukvårdsläkare
Läs merFramtidens hälso- och sjukvård 2.0
Dokumenttitel: Framtidens hälso- och sjukvård 2.0 Ämnesområde: Planera och styra Nivå: Huvuddokument Författare: Landstingsstyrelsens presidium Dokumentansvarig: Administrativa enheten Beslutad av: Landstingsfullmäktige
Läs merHur jämlik är vården?
Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-
Läs merLänsgemensam ledning i samverkan
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Samordnande äldregrupp november 2015 Ann-Katrin Wilhelmson och Therese Burman Hur ligger vi till
Läs merMotion 2017:17 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om sammanhållen vård och omsorg för äldre 27 LS
Motion 2017:17 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om sammanhållen vård och omsorg för äldre 27 LS 2017-0731 1 (3) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2017-11-01 LS 2017-0731 Landstingsstyrelsen Motion 2017:17
Läs merSammanhållen Vårdkedja framtidens vård. Presentation för Örnsköldsviks Kommun, Lars Rocksén, Ångermanlands Läkarförening
Sammanhållen Vårdkedja framtidens vård Presentation för Örnsköldsviks Kommun, 160629 Lars Rocksén, Ångermanlands Läkarförening lars@rocksen.se Vårdens organisation idag Flera aktörer delar på uppdraget
Läs merSnabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014
Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014 Innehåll: Bakgrund Arbetsgrupp Beskrivning av arbetsmetod
Läs merARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)
Läs merHälsovård för äldre en investering för framtiden
Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program
Läs merSamverkan vid utskrivning - Blekingerutiner
Samverkan vid utskrivning - Blekingerutiner Slutenvården planerar i samråd med patienten den slutenvård som ska ges, samt informerar fortlöpande kommun och öppenvård om hur planen och den enskildes status
Läs merUppdaterad
Uppdaterad 217-4-25 Indikatorer: Återinskrivningar Undvikbar slutenvård Utskrivningsklara patienter Betalningsansvariga dagar Olämpliga läkemedel Antiinflammatoriska läkemedel Antipsykotiska läkemedel
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs merDagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård
Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården i Dalarnas län är uppbyggt kring länets primärvård och 26 vårdcentraler, öppenvårdsmottagningar, sjukhusen i Säter, Ludvika
Läs merTrygghet och bästa tänkbara livskvalitet för personer med diagnosen hjärtsvikt i Dalarna
Trygghet och bästa tänkbara livskvalitet för personer med diagnosen hjärtsvikt i Dalarna Dalarna Den här sommaren har jag inte behövt åka in på sjukhuset en enda gång. ( uttalat av en person inskriven
Läs merOmställningen av hälso- och sjukvården i Västra Götaland
Omställningen av hälso- och sjukvården i Västra Götaland Regionala Pensionärsrådet 2019-04-05 Tobias Nilsson, Ph.D., chefsstrateg Koncernkontoret Tre långsiktiga strategier Vägen framåt Varför ska vi ställa
Läs merGod och nära vård. GR:s socialchefsnätverk
God och nära vård GR:s socialchefsnätverk 180831 Hälso- och sjukvården en gemensam resurs Staten har ett övergripande systemansvar lagstiftning, tillsyn, m.m (1,5%) 21 landsting och regioner ansvarar för
Läs merDet goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland
Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Regional handlingsplan 2012-2014 med fokus på Mest sjuka äldre Palliativ-senior alert 19 sept ann-christine.baar@vgregion.se tel 070 2398324 1 Varför en
Läs merTre exempel på hur vi utvecklar digitala vårdmöten
Tre exempel på hur vi utvecklar digitala vårdmöten RPB 2019-2021 Aktiviteter/Projekt Aktiviteter/Projekt Aktiviteter/Projekt Aktiviteter/Projekt Fem målområden Inkluderande invånare/patienter Skapa trygghet,
Läs merRemissvar Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20)
2015-05-10 Dnr 2015/0269 Landstingsdirektörens stab Avdelningen för kunskapsstöd Ingrid Hoffmann Dnr S2015/1650/FS Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar Trygg och effektiv utskrivning från sluten
Läs merSammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt (SVEA) Möte med styrgruppen för Vårdsamverkan i Solna 15 september 2015
Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt () Möte med styrgruppen för Vårdsamverkan i Solna 15 september 2015 Agenda Bakgrund till och arbetet med sammanhållen vård Statistik för Solna stad Verktyg
Läs merMINNESANTECKNINGAR. Landstingshuset i Linköping, Västra sammanträdesrummet
MINNESANTECKNINGAR Ledningsstaben Beredningen för samverkan Monica Ulriksson 2012-04-17 1 (5) Tid Fredagen den 2 mars 2012, kl 08.30-12.00 Plats Landstingshuset i Linköping, Västra sammanträdesrummet Närvarande
Läs merHälsodagboken för avancerad hemsjukvård
Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård Från idé till affär Leili Lind Gunnar Carlgren Magnus Fröberg SICS East & LAH, Linköping Phoniro Systems Linköpings universitet Fyra patientstudier, 2002 2016 2014
Läs merSamordning för Linnea. Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner.
Samordning för Linnea Ett samverkansprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets åtta kommuner. Bakgrund Nationell satsning Bättre liv för sjuka äldre Stärkta regionala strukturer inom äldreområdet
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
Läs merEtt gott liv för alla i Östergötland
Ett gott liv för alla i Östergötland 2014 www.lio.se Hej! Det här är ditt och alla andra länsinvånares landsting. Den skatt du betalar finansierar vården. Vårt uppdrag är att ge dig bästa möjliga hälso-
Läs merMorgondagens nätverkssjukvård i Stockholm
2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,
Läs merVarför ville vi genomföra projektet?
Hjärtsviktsprojektet Förändrade arbetsprocesser Sammanhållen vård och omsorg för äldre personer med diagnosen hjärtsvikt ett samarbetsprojekt mellan Avesta och Hedemora kommuner, medicinkliniken, ambulanssjukvården,
Läs merLänsgemensam ledning i samverkan. Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Bättre liv för sköra äldre i Kalmar län Strategi och handlingsplan 2019 2020 Samordnande äldregrupp
Läs merHälso- och sjukvård Delrapport psykiatri
Nyckeltalssamverkan Hälso- och sjukvård Delrapport psykiatri,,,,,,,,, 2003-06-16 Kontaktpersoner landstingen: Operatör Helseplan: Sven-inge Carlson E-post: sven-inge.carlson@lk.dll.se Kontaktperson Dag
Läs merLag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Utredning Göran Stiernstedt SOU 2015:20 Nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av den nya lagen 1 januari 2018 Gemensam
Läs merKomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem
KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem Ulf Grahnat Marie Ernsth Bravell 1 1 Mer information på vår webbplats: www.komhem.net 2 Bakgrund varför följa upp? Socialstyrelsen har identifierat områden som
Läs merPOLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.
Läs merBeredningen för primärvård, psykiatri och tandvård
Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Greger Linander Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 30 98 Greger.Linander@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2018-01-12 Dnr 1800183 1 (6) Beredningen för primärvård,
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merVårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se
Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten
Läs merPresentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015
Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna
Läs merMobil närvård nulägesrapport maj Karin Fröjd Regional projektledare
Mobil närvård nulägesrapport maj 2019 Karin Fröjd Regional projektledare Varför Mobil närvård? Hemsjukvård har alltid ingått i vårdcentralernas kärnuppdrag, dvs hembesök av läkare ingår i vårdcentralernas
Läs mer2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1
2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...
Läs merBilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018
2017-11-28 Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018 Denna bilaga beskriver övergripande mål till årets prioriterade område i Region Skånes uppdrag. Till varje övergripande
Läs merVrinnevisjukhuset Norrköping
MINSKA DE SJUKHUSFÖRVÄRVADE PNEUMONIERNA PÅ KIRURGISKA KLINKEN Vrinnevisjukhuset Norrköping VRI-grupp: Amra Drocic, Vidar Hjertberg, Tanja Knezevic, Suzette Rosdahl och Alexandra Vidlund 1 Inledning Vårdrelaterade
Läs merFramtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län
Framtidsplanen - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län 1 Innehåll Stockholms län växer och vårdutbudet behöver öka Stockholms län växer 3 Vårdnätverket 4 Husläkaren
Läs merPalliativ vård uppdragsbeskrivning
01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen
Läs merFör bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson
För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg Känd problematik det saknas kontinuitet, överblick och samverkan i vård och omsorg för äldre sårbara personer Ålder = riskfaktor
Läs merFramtidens Hälso- och sjukvård. Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss
1 Framtidens Hälso- och sjukvård Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss Kompetens Kvalitet Befolkningsförändringar Ojämlik hälsa Folksjukdomar Tio utmaningar för Landstinget Blekinge Global sårbarhet
Läs merStockholmsvården i korthet
1 Stockholmsvården i korthet 2 Ett vanligt dygn i 86 000 personer besöker 1177 Vårdguiden på nätet Cirka 1 500 patienter besöker en akutmottagning 12 300 patienter tas emot på husläkarmottagningar och
Läs merLänsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Uppstartsmöte Ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Kalmar läns-
Läs merKommunalisering av hemsjukvården i Stockholms län
PROMEMORIA 2011-10-05 Elisabeth Höglund, HSF Gunilla Hjelm-Wahlberg, KSL Presidiegruppen Sammanträdesdatum: 2011-10-13 Kommunalisering av hemsjukvården i Stockholms län Avsiktförklaring Kommunerna i Stockholms
Läs merHealth Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI
Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI E-hälsa - hur kan vi dra nytta av den nya tekniken? Maria Hägglund, Ph.D. Hälsoinformatik Health Informatics Centre, Dept.
Läs merFörslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård En samordnad individuell plan vid utskrivning. Version 1.0 Datum 2017-04-01 Framtaget av: Ida Wernered & Viktor
Läs merKommunalt forum Jönköpings län
Kommunalt forum Jönköpings län 2018-06-01 Slutrapport och Avtalsförslag Fördjupad uppföljning av volym- och kostnadsutveckling inom hemsjukvården efter KomHem Thomas Tryggvesson Rapporten Resultat, beslutsförslag
Läs mer