beskrivning och reflektioner om arbetsmetoder och samverkan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "beskrivning och reflektioner om arbetsmetoder och samverkan"

Transkript

1 beskrivning och reflektioner om arbetsmetoder och samverkan Sammanställt av Björn Jakobsson ALC/Mittuniversitetet oktober 2014 Ansvarig utgivare: Östersunds kommun 1

2 Förord Den här rapporten är författad av Björn Jakobsson. Jag är anställd som Universitetslektor vid Mittuniversitetet och studerar i min forskning framförallt arbetslivsinriktad rehabilitering. Under tiden var jag anställd på deltid vid Vård och Omsorgsförvaltningen, Östersunds kommun, som metodutvecklare/utvärderare i Arbetslivcenter. Utvärderingen är att betrakta som en intern utvärdering och resultatet presenteras i första hand i denna rapport. Det är en relativt omfattande rapport som innehåller flera olika avsnitt som också kan studeras var för sig. En ytterligare rapport kommer senare att presenteras om den s.k. beredningsgruppens arbete. Ambitionerna är också att senare bearbeta resultaten ytterligare för att presentera dessa i vetenskapliga publikationer både nationellt och internationellt. Utvärderingsarbetet har skett i samarbete med aktörerna i ALC. Framförallt har arbetet inneburit ett nära samarbete med projektgruppen och jag riktar ett speciellt tack till Erika, Carin och Marcus för era värdefulla synpunkter och texter. Vidare tackar jag för diskussioner och synpunkter från medlemmar i styrgruppen och projektarbetsgruppen. Till sist vill jag tacka deltagare som gett mig tillåtelse att medverka i möten och samtal. Björn Jakobsson Arbetslivscenter

3 Innehåll Sammanfattning...5 Inledning och syfte...11 Arbetslivscenter...12 Resurser...13 Undersökningsmetod...14 Urval...14 Analys...14 Etiska aspekter och genomförande...14 Delstudie: I Metoder i arbetet med deltagarna...15 Något om forskning kring metoder...15 Metoder i ALC...16 Kontakter före och i samband med inskrivning...16 Aktualiseringsmötet...17 Fördjupad kartläggning...18 Arbetsprövning...19 Avslut vid ALC...24 Uppföljningssystem...25 Sammanfattande reflektion om arbetsmetod med deltagare i ALC...25 Sammanfattningsvis kan följande punkter diskuteras inför implementeringsprocessen...26 Delstudie II: Om samverkan i ALC...27 Situationen före ALC...27 Teorier om samverkan...28 Förutsättningar för samverkan...29 Effekter av samverkan...29 Samverkan kopplat till Supported employment och Case Management

4 Samverkan i ALC...30 Styrgruppen...31 Projektarbetsgruppen...31 Projektgruppen...32 Hälso- och sjukvårdens roll...32 Alternativ modell...33 Slutkommentarer om samverkan i ALC...34 Payoff, Lärande utvärdering av Arbetslivscenter...34 Slutdiskussion med åtgärdsförslag...35 Litteratur...38 Bilaga I, Skriftlig information till Deltagare (klienter)...40 Bilaga II:...41 Bilaga III: Metodbeskrivning av arbetet med deltagare...42 Bilaga IV: Deltagarbeskrivningar

5 Sammanfattning Personer med funktionsnedsättningar har ofta problem att nå det öppna arbetslivet i Sverige. Totalt sett är det ca 11 % av befolkningen i åldern som bedömer att de har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga (SCB 2014). Det är svårt att bedöma hur denna nedsatta arbetsförmåga påverkar möjligheterna att få ett lönearbete. När det gäller gruppen med psykiskt funktionsnedsättning (PF) är andelen utan arbete högre än för personer med fysisk funktionsnedsättning. Arbetslivscenter (ALC) i Östersund är ett ESF finansierat projekt som startade i februari 2011 med syfte att förbättra möjligheterna i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning. Den första deltagaren skrevs in i augusti 2011 och projektet är förlängt tom december Syftet med utvärderingen var att klarlägga de metoder som används i projektet Arbetslivcenter, både när det gäller deltagarna och den samverkan som sker mellan de inblandade organisationerna i projektet. Det övergripande syftet med projektet är att fler personer med långtidssjukskrivning och olika funktions- och arbetsförmågenedsättningar ska ges stöd och möjlighet att återinträda och etablera sig på arbetsmarknaden. Målsättningen är också att skapa en plattform för de olika aktörer som idag är verksamma kring personer med olika funktions- och arbetsförmågenedsättningar och som står långt ifrån den reguljära arbetsmarknaden. Aktörerna är Östersunds kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Jämtlands läns landsting (representerat av område Psykiatri). Ungefär 80 personer har aktualiserats till ALC, varav 61 deltagare har skrivits in sedan augusti Preliminära resultat visar att de flesta har genomfört arbetsprövning och/eller studier under tiden vid ALC och att de har en rekommendation vid utskrivningen från ALC. Medarbetare i ALC består av två heltidsanställda arbetskonsulenter (sedan augusti 2014 endast en konsulent) och en administratör med 50 % anställning, i rapporten benämnda som Projektgruppen. Projektgruppens medarbetare är anställda i Vård och Omsorgsförvaltningen vid Östersunds kommun. Sedan har Björn Jakobsson (Universitetslektor vid Mittuniversitetet) en 25 % anställning som metodutvecklare/utvärderare i ALC. Kopplat till projektet finns också en Styrgrupp där ingår ledningsfunktioner från de ingående organisationerna. Som en referensgrupp finns en handläggargrupp kopplat till projektet som benämns Projektarbetsgruppen, bestående av ca 5 handläggare och medarbetare från de ingående organisationerna. 5

6 Undersökningsmetoderna är framförallt kvalitativa och består av intervjuer, observationer och dokumentstudier. Utvärderingsarbetet har skett i nära samarbete med aktörerna i projektet och bör ses som en intern utvärdering. Utvärderingen består av två delstudier; den första studien (delstudie I) belyser det direkta arbetet med deltagarna i projekt och delstudie II belyser samverkan mellan aktörerna i projektet. I slutet av rapporten görs en sammanfattande diskussion med grund från de båda delstudierna. Resultat delstudie I, metoder i arbetet med deltagare De olika delarna i arbetet med deltagarna innehåller en kartläggande fas, planering av arbetsprövning, arbetsprövning i arbetslivet som inkluderar omfattande arbetsplatskontakter, samt avslutningsfas där den framtida handlingsplanen läggs fast. Huvuddelen av arbetsprövningarna har genomförts på arbetsplatser, även i förekommande fall i studiemiljö. Genom den analys som genomförts i delrapport I, går det att finna tre metoder som ligger nära ALC:s arbetssätt; Case Management (CM), Supported Employment (SE, stöd i arbetet) och Systematiskt samverkansarbete. Närmast ligger någon form av CM med fokus på deltagarnas arbetssituation, men arbetet innehåller betydligt mer som t.ex. frågor om boende, ekonomi, utbildning, hälsofrågor osv. Samtidigt finns mycket av Systematiskt samverkansarbete i ALC:s modell genom den samverkansplattform som skapats. Nödvändiga förutsättningar för arbetet med deltagare i ALC är att det finns ett omfattande tidsutrymme för varje individ. Vidare behöver medarbetarna ha omfattande kunskap och kompetens inom arbetsfältet, allt från lagstiftning till god förmåga att kommunicera med deltagare och andra personer i samhället. Arbetet kräver också förmåga att under en lång process ha en nära och förtroendefull relation till deltagare som upplever många hinder under tiden i ALC. Det krävs också bra kontakter i det lokala arbetslivet, såväl de privata som offentliga. Konsulenterna i ALC är anställda inom kommunen, men fattar inte beslut kring deltagares rättigheter och skyldigheter, enligt t.ex. LSS lagstiftning eller Socialtjänstlagen. De tidigare beskrivna modellerna av CM och SE betonar starkt individernas självbestämmande och möjlighet att behålla sitt personliga stöd så länge som det behövs. Målsättningen i ALC är uppfylld när karläggningen är slutförd och rätt handläggande myndighet övertar ansvaret för personen. Detta har också visat sig medföra viss osäkerhet för både deltagarna och konsulenterna i ALC, dvs. om den fortsatta handläggningen vid mottagande organisation kan ansvara för de överenskommelser som gjorts. Vilket även leder till att inskrivningstiderna i projektet har ökat. När det gäller fortsatt arbete med deltagare i ALC efter projektet bör följande frågor diskuteras: 6

7 För vilka deltagare är metoden mest verkningsfull? Karläggningsfasen, hur kan den utvecklas? Den förlängda inskrivningstiden för deltagarna, hur kan den hanteras? Upparbetade arbetslivskontakter, hur kan dessa tas tillvara? Avslutningsfasen för deltagarna, hur kan den göras trygg? Delstudie II: Om samverkan i ALC Figur: ALC enligt nuvarande organisation Figuren är ett försök att illustrera den samverkansform som bedrivs i ALC idag. Pilarna representerar hur remisser (personer) aktualiseras genom kontakter mellan handläggarna och konsulenter i ALC. Kontakten med respektive handläggare kvarstår under inskrivningstiden i ALC och vid utskrivningen bör den remitterande handläggaren vara den som ärendet återrapporteras till. Detta betyder dock inte att personerna går tillbaka till samma instans utan de kan gå vidare till andra verksamheter. Samverkan i ALC kan betecknas som en avancerad samverkansmodell där det t.ex. ingår avtal om hur arbetet organiseras samt att det finns inslag av gemensam budget. Dessa avancerade samverkansformer kräver mycket av de ingående organisationernas tid och engagemang, t.ex. anses det nödvändigt med en gemensam styr/ledningsgrupp. De olika delarna i samverkansarbetet fyller viktiga funktioner i det samarbete som har utvecklats. 7

8 Förutom att leda verksamheten i ALC ger Styrgruppen stöd till framförallt Projektgruppen i deras arbete med deltagarna. De förmedlar kunskap om organisationers uppbyggnad och arbetssätt som är värdefullt i det konkreta arbetet med deltagarna. De förmedlar också information om ALC:s verksamhet till sina respektive organisationer. När det gäller Projektarbetsgruppen bör nog framhållas vikten av den kunskap som de representerar i projektet. Genom sin förankring i respektive organisation har de även skapat förståelse för ALC:s arbete. Till sist Projektgruppen som prövar ett intensivt arbetssätt med deltagarna som kan ge förbättrade möjligheter för individerna att nå till arbetslivet. De inblandade organisationerna har samtliga medverkat aktivt i både Styrgruppen och projektarbetsgruppen. Dessa organisationer framstår också som viktiga och av stor betydelse i den framtida samverkan kring målgruppen. När det gäller samverkan har också ALC ordnat en rad aktiviteter som handlar om målgruppen, t.ex. seminarier om arbetsförmåga, bemötande samt konferenser med representanter från det lokala näringslivet, ideella organisationer och offentliga organisationer. Slutdiskussion med åtgärdsförslag Arbetsmetoder Som tidigare konstaterats är det Case Management (framförallt styrkemodellen ) som ligger närmast ALC:s framarbetade arbetsmodell. Man bör då också betrakta Supported Employment som en integrerad del av CM. Det som kan vara svårt att tillämpa när det gäller CM och SE i en svensk kontext är t.ex. först arbete, sen träning. Här har ALC genom sin samverkansmodell hittat arbetssätt som kompromisser med detta ideal i en Svensk kontext. Vidare är det viktigt enligt forskningen att coachen finns med så länge det är önskvärt från deltagaren. Intervjuer med deltagare har visat att ett behov av stöd även bör finnas med efter utskrivningen, dvs. när ärendet formellt är avslutat. Förslag; att konsulenterna i ALC, handläggare som ingått i projektarbetsgruppen och andra intresserade handläggare/utförare som utför liknande arbete som beskrivs i denna metodrapport ges möjlighet till utbildning i Case Management med fokus på styrkemodellen (Strenghts model). Detta skulle skapa en gemensam plattform för människor som arbetar med målgruppen. Detta kan också vidareutveckla den samarbetsform som utvecklats inom projektet. För finansiering av utbildningen kan det finnas anledning att även samarbeta med Västernorrlands län. Behov av uppföljningssystem Behov av uppföljning och dokumentation finns i projektet ALC (idag finns omfattande dokumentation på individnivå på grund av krav från ESF). Någon form för gemensamt system är önskvärt inför en framtida verksamhet. Det finns flera orsaker till detta, bland annat utifrån de olika ingående organisationernas krav på dokumentation. 8

9 Vidare ger ett bra uppföljningssystem även förutsättningar att studera effekter av de insatser som sker i verksamheten vilket även skapar goda möjligheter för forskning. Det finns dock problem med gemensamma uppföljningssystem, inte minst ur etisk synvinkel, men även ur en laglig synvinkel. Förslag att arbeta fram uppföljningssystem för målgruppen som kan hantera dessa hinder. Bland annat har samordningsförbunden tillsammans med FK ett system som heter SUS, som kan vara lämpliga att tillämpa i ett framtida uppföljningsarbete med målgruppen. Samverkan Det är svårt att särskilja arbetet direkt med deltagarna i ALC från den samverkan som sker totalt i den upparbetade samverkansplattformen. God samverkan är i sig inget mål utan ett medel för att nå bra möjligheter för personerna i målgruppen att uppnå sina målsättningar. Forskningen har visat på behov av ett bra samverkansnätverk när de gäller t.ex. CM och SE modellerna i den Svenska välfärdsmodellen, dvs. att coachernas individuella arbete inte får bästa effekt om inte stödet finns från de etablerade myndigheterna och organisationerna. Samverkansarbetet kan också ge stor input i form av kunskap och förståelse mellan de inblandade organisationerna, men det är ett svårt och tidskrävande arbete att bygga upp samverkansmodellerna. När det gäller chefsnivån har dessa personer ofta ett pressat tidschema och det är vanligt att de ingår i flera styr/ledningsgrupper. Förslag: Flera i ALC:s Styrgrupp har också framfört önskan om att synkronisera verksamheterna med andra samverkansgruppen som tangerar målgruppen, t.ex. Navigatorcentrum. När det gäller Projektarbetsgruppen har den spelat viktiga funktioner som kunskapsöverbryggare med flerpartsseende och frågan är hur dessa erfarenheter kan förvaltas framöver. Jag ser Projektarbetsgruppen som en viktig kunskapskälla. Det är önskvärt att gruppen finns kvar, åtminstone i ett övergångsskede, efter projekttiden. Målgruppen Den ursprungliga målgruppsdefinitionen var mycket bred och innefattade i stort sett alla personer som upplever någon form av funktionshinder för att uppnå sina mål. Målgruppen preciserades i förlängningsansökan till ESF; personer med psykiska, neuropsykiatriska och/eller psykosociala förmågenedsättningar, likväl som för personer med lindriga intellektuella funktionsnedsättningar (ALC 2013, sida 1). Om man ser till de personer som har skrivits in kan man säga att den har breddats till att innefatta personer med psykiatriska och socialmedicinska funktionsnedsättningar. Detta medför att samverkansarbetet vidgats för konsulenterna i ALC. 9

10 Vidare medför det även krav på större flexibilitet i mötet med deltagarna, dvs att konsulenterna behöver kunna agera över ett bredare kompetensområde. Frågan är hur ett framtida ALC kan svara upp mot denna förändring? En väg är att fokusera på någon eller några av dessa målgrupper och fördjupa samarbetet i en mera begränsad organisation. Konklusioner Mina konklusioner beträffande ett fortsatt arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning (PF) i Östersund kan sammanfattas med: Den utvecklade arbetsmodellen ALC har utvecklat ett unikt och värdefullt arbetssätt som ger ökade möjligheter för personer med PF ökade möjligheter att uppnå deltagande i arbetslivet. Arbetet med deltagare förutsätter att det finns tid och handlingsutrymme för varje individ. Kontakterna med deltagare ska ses som långsikta och djupa vilket även medför att de anställda behöver ha anställningsförhållanden som ger kontinuitet i arbetet. Forskning visar att goda relationer mellan deltagare och anställda är av yttersta vikt och ger möjlighet till återhämtning för personer med PF. 10

11 Inledning och syfte Personer med funktionsnedsättningar har ofta problem att nå det öppna arbetslivet i Sverige. Totalt sett är det ca 11 % av befolkningen i åldern som bedömer att de har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga (SCB 2014). Det är svårt att bedöma hur denna nedsatta arbetsförmåga påverkar möjligheterna att ha ett lönearbete. När det gäller gruppen med psykiskt funktionsnedsättning (PF) är andelen utan arbete högre än för personer med fysisk funktionsnedsättning. I den här rapporten utgår definitionen PF från ICF breda klassificering som handlar om hjärnans och det centrala nervsystemets funktioner, såväl övergripande funktioner såsom medvetande, energi och drift som specifika psykiska funktioner såsom minne, språk och kalkylerande psykiska funktioner (Socialstyrelsen 2003, sid 51). Detta leder sedan vidare till att dessa personer också ska uppleva väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden för att funktionsnedsättningen ska bedömas som ett funktionshinder Det råder också oklarheter hur många som står utanför arbetsmarknaden då många av dessa personer kan definieras ha förtidspension (SOU 2006:100). Sedan 2005 har de psykiska sjukdomarna varit den största diagnosgruppen när det gäller nybeviljade sjukersättningar och aktivitetsersättningar för både män och kvinnor. År 2010 motsvarade de psykiska diagnoserna 50 respektive 52 procent av alla nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar för kvinnor och män (Försäkringskassan 2011). Olika utredningar har på olika sätt försökt att kartlägga vilka individer som lider av PF och vilken typ av åtgärder som kan erbjudas denna grupp, t.ex. i syfte att förbättra möjligheterna att nå arbetsmarknaden. (SOU 2006:100, Socialstyrelsen 2010). Nationell psykiatrisamordning (SOU 2006:100) konstaterar att den arbetslivsinriktade rehabiliteringen fungerar dåligt för gruppen psykiskt funktionshindrade. Av utredningen framgår att arbetslinjen har tappats bort för personer med psykiska funktionshinder och att de flesta av de psykiskt funktionshindrade befinner sig utanför arbetskraften, i sysselsättningar där ambitionsnivån är i nivå med fritidssysselsättning. Rehabiliteringsperspektivet och arbetslinjen har hamnat i bakgrunden till förmån för vård- och omsorgsperspektivet. I Sverige har det utvecklat skilda organisationer som tillsammans skall ge denna service för gruppen PF, t.ex. ger arbetsförmedlingen stöd i yrkesrehabiliteringen, kommunen när det gäller sociala aspekter på rehabiliteringen medan landstingen och sjukvården framförallt ger det medicinska rehabiliteringsstödet (SOU 2006:100). Arbetslivscenter i Östersund är ett projekt som startade med syfte att förbättra möjligheterna i arbetslivet för personer med funktionsnedsättning. Syftet med utvärderingen är att klarlägga de metoder som används i projektet Arbetslivcenter, både när det gäller deltagarna och den samverkan som sker mellan de inblandade organisationerna i projektet. 11

12 Utvärderingen består av två delstudier. Den första studien (delstudie I) belyser det direkta arbetet med deltagarna i projekt. Delstudie II belyser samverkan mellan aktörerna i projektet. I slutet av rapporten görs en sammanfattande diskussion med grund från de båda delstudierna, där det dessutom vägs in två andra studier som genomförts under projekttiden (Månström 2013) samt Vikberg & Malmqvist samhällsekonomiska studier som är under slutförande. Arbetslivscenter I Östersunds kommun implementeras för närvarande en modell som syftar till att förbättra möjligheterna till arbete för personer med funktionsnedsättningar. Projektet Arbetslivscenter (ALC) startade i februari 2011 och den första deltagaren skrevs in i augusti 2011 (Månström 2013). ESF projektet skulle vara avslutat i dec 2013, men är förlängt tom år 2014 (Arbetslivscenter 2013). Det övergripande syftet med projektet är att fler personer med långtidssjukskrivning och olika funktions- och arbetsförmågenedsättningar ska ges stöd och möjlighet att återinträda och etablera sig på arbetsmarknaden (Svenska ESF rådet 2011, sid 4). Bakgrunden till ESF-projektet går att finna i det s.k. förprojektet, där situationen för målgruppen i Östersunds kommun kartlades. I studien konstaterades att det fanns små möjligheter för arbetslösa personer med funktionsnedsättningar nå ett lönearbete. Förprojektet landade i förslag på hur situationen kunde förbättras vilket ledde fram till ansökan till ESF för projektet Arbetslivscenter (Svenska ESF rådet 2011). I den övergripande målsättningen för ALC ingår att skapa en plattform för de olika aktörer som idag är verksamma kring personer med olika funktions- och arbetsförmågenedsättningar och som står långt ifrån den reguljära arbetsmarknaden. Aktörerna är Östersunds kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Jämtlands läns landsting. Målsättningen är att skapa ett partnerskap för samverkan mellan aktörerna och en fysisk arena i kommunen som utvecklar metoder och samverkansmodeller till gagn för målgruppen (Ibid). 12

13 I ansökan till ESF beskrevs målgruppen:..icke förvärvsarbetande samt långtidssjukskrivna personer mellan år med olika typer av diagnostiserade eller outredda funktions och arbetsförmågenedsättningar. Målgruppen kan även vara personer med särskilda behov som uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning och som inte attraheras av den kommunala sysselsättningsomsorgen. Det kan även vara individer som behöver genomgå bedömningskartläggning för att kunna erbjudas arbete, sysselsättning eller studier. Ytterligare personer inom målgruppen är personer med olika grad av psykisk eller psykosocial ohälsa (Svenska ESF rådet 2011, sid 4). Denna definition är bred och ansluter på många sätt till den ICF:s def som hänvisades till i inledningen. I förlängnings ansökan preciserades målgruppen och beskrevs på följande sätt personer med psykiska, neuropsykiatriska och/eller psykosociala förmågenedsättningar, likväl som för personer med lindriga intellektuella funktionsnedsättningar (ALC 2013, sid 1). 85 personer har aktualiserats till ALC, varav 61 deltagare har skrivits in sedan augusti Preliminära resultat visar på de flesta har genomfört arbetsprövning och/eller studier under tiden vid ALC och att de allra flesta har en klar rekommendation vid utskrivningen från ALC Resurser Medarbetare i ALC består av två heltidsanställda arbetskonsulenter och en administratör med 50 % anställning, i rapporten benämnda som Projektgruppen. Projektgruppens medarbetare är anställda i Vård och Omsorgsförvaltningen vid Östersunds kommun. Sedan har Björn Jakobsson (Universitetslektor vid Mittuniversitetet) en 25 % anställning som metodutvecklare/utvärderare i ALC. Kopplat till projektet finns också en Styrgrupp där ingår ledningsfunktioner från de ingående organisationerna, Vård och omsorgsförvaltningen, Socialförvaltningen, Landstinget (området Psykiatri), Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Som en referensgrupp finns en handläggargrupp kopplat till projektet som benämns Projektarbetsgruppen, bestående av ca 5 handläggare och medarbetare från de ingående organisationerna. Delar av projektarbetsgruppen har under några månader även fungerat som rådgivande Beredningsgrupp inför inskrivning av deltagare till ALC. Hela samarbetet bygger på avtal mellan de ingående organisationerna där huvudsyftet är att skapa en Samverkansplattform för utveckling av arbetet för målgruppen (Svenska ESF rådet 2011). Den här rapporten är ett försök att beskriva arbetsmetoderna i ALC, dels direkt med deltagarna och dels i den samverkansplattform som vuxit fram. 13

14 Undersökningsmetod För att undersöka vilka metoder som projektet arbetar med är det framförallt deltagande observation med komplimenterande intervjuer som använts. Det betyder att jag har deltagit vid olika möten med deltagare (klienter), projektarbetsgruppen, styrgruppen, andra myndighetsföreträdare, samt övriga som deltar i arbetet kring deltagarna som t.ex. arbetsgivare, brukarorganisationer osv. Vissa av dessa möten har även registreras med diktafon, varav 7 möten skrivits ut ordagrant. Dessa texter har sedan hjälp till att fördjupa kunskapen kring den metodik/arbetssätt som sker kring deltagarna. Fokus i dessa analyser var på samverkan som metod i arbetet kring deltagarna (Jakobsson et al 2002, Jakobsson 2008). Intervjuerna har varit av öppen karaktär och rört specifika frågor kring de olika aktörernas upplevelser av arbetssättet. Dessa intervjuer har ej spelats in, utan anteckningar har förts vid intervjutillfället. Mina anteckningar har sedan återskickats till de intervjuade i syfte att få bekräftelse på att jag har uppfattat informationen korrekt. Urval Urvalet var av strategisk art, dvs. att de representerar olika delar av verksamheten. När det gäller arbetet med deltagarna betyder det att observationerna genomfördes i de olika delar i arbetet som kartläggande fas, planering av arbetsprövning, arbetsprövning i arbetslivet som inkluderar möte med arbetsplatskontakter, samt avslutningsfas där den framtida handlingsplanen läggs fast. För styrgrupp och projektarbetsgruppen har jag framförallt deltagit i deras bokade möten. Det rör sig om sammanlagt 8 möten med projektarbetsgruppen och mer än 10 i ledningsgruppen. Kompletterande intervjuer har också genomförts med de olika aktiva tjänstemännen i projektarbetsgruppen (4 personer), andra handläggare (2), (styrgruppen 5) och framförallt med projektgruppen (3 personer), i syfte att ytterligare förtydliga det arbete som sker. Intervjuerna har varit av öppen karaktär och rört specifika frågor kring deras upplevelser av arbetssättet. Analys Det är framförallt möten i den s.k. Beredningsgruppen som uppstod i samband med projektets förlängning för 2014 som textanalys genomförts. Vid dessa 6 möten deltog handläggare från Af, Fk, Vård och omsorgsförvaltningen och Socialförvaltningen (förutom projektgruppen) vid varje möte. Texterna har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Downe - Wambolt (1992). Analysen involverar flera steg för att förklara texten och förstå och abstrahera dess innehåll. Etiska aspekter och genomförande Arbetslivscenter (ALC) är ett ESF finansierat projekt som startade i februari Deltagare (klienter), handläggare och arbetsplatsföreträdare tillfrågades av projektgruppens arbetskonsulenter (två personer) i god tid inför mötet om tillstånd för observatör att medverka. I samband med denna förfrågan lämnas även ett informationsbrev ut till deltagarna om syftet med forskningsprojektet, se bilaga III. 14

15 Observationsstudierna har genomförts under tidsperioden februari 2013 tom maj Delstudie: I Metoder i arbetet med deltagarna Något om forskning kring metoder Ur ett internationellt perspektiv finns speciellt utvecklade arbetsmetoder för gruppen arbetslösa personer med funktionsnedsättning när det gäller arbetslivsinriktad rehabilitering (AR). Framförallt finns det utvecklade metoder när det gäller personer med psykiska funktionsnedsättningar. Modellerna/metoderna har utvecklats i de västerländska mera marknadsanpassade välfärdssystemen (liberal) som t.ex. i USA, Canada och Australien (Esping -Andersen, G 1990). Till skillnad från den nordiska modellen kan dessa modeller/metoder finnas i mera fristående sammanhang och inte på samma sätt som i norden vara kopplade till etablerade offentliga organisationer. Supported employment (SE) som fenomen och begrepp antas ha sitt ursprung i USA. Begreppet grundades i tanken att personer med omfattande funktionsnedsättningar kan bidra till samhällsgemenskapen genom att delta i det öppna arbetslivet. Genom rätt stöd i arbetssituationen kan dessa personer klara av att arbeta på många olika arbetsplatser i samhället istället för att vara hänvisade till skyddade verkstäder (Antonsson 2003). Flera olika modeller och begrepp har utvecklats utifrån olika aspekter som är viktiga att beakta i dessa processer, t.ex. individual supported job model och employment specialist. Men det kan på sätt och vis även sägas att åtgärden SIUS i arbetsförmedlingens verksamhet baseras på SEM vilket introducerades redan under senare delen av 1990 talet. När det gäller utvecklingen av SE (främst en variant som kallas för IPS, vilket står för Individuell Placement and Support ) i Norden finns utvecklings- och forskningsprojekt i till exempel Malmö (Bejerholm & Björkman 2010) och Umeå (Nygren 2012). Resultaten visar positiva tendenser genom att klienter når ut i arbete i större omfattning i jämförelsen med konventionell rehabilitering (Bejerholm & Björkman 2010). Dock visar resultaten också på de svårigheter som implementeringen har i den svenska kontexten, bland annat finns problem i samverkan mellan de offentliga organisationerna som är delaktiga i rehabiliteringsarbetet (Bejerholm, Larsson & Hofgren 2012). Ett annat begrepp som har utvecklats framförallt inom sjukvård är Case Management (CM). Case management har en lång tradition som organisations- och rehabiliteringsinstrument inom framförallt den anglosaxiska världen. Case Management är en process för att hjälpa och stötta människor med multipla problem att utveckla ett nätverk av resurser samtidigt som de stärker människors kompetens att själv skapa och få tillgång till resurser (Ballew & Mink 1996). Det finns många inriktningar av CM, bland annat Assertive Community Treatment (ACT), Strengths model of CM och Intesive CM. I Sverige har framförallt ACT fått spridning inom Psykiatrin. Det genomförs flera försöksverksamheter med dessa CM modeller där även forskning är kopplad till verksamheterna (Dieterich, Irving & Marshall 2009, Rapp & Goscha 2011). 15

16 Det finns inga entydiga resultat som visar på att någon modell är bättre än den traditionella vården, t.ex. i en jämförelse mellan ACT och traditionell terapi ex när det gäller utfallet för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen (Burns et al 2006). Vissa lovande resultat finns när det gäller The Strengths model of CM för en mer allmän grupp av personer med olika funktionsnedsättninger i en svensk kontext (Selander & Marnetfoft 2005) I ett nationellt perspektiv finns förutom de ovan beskrivna, långt utvecklade och beforskade modeller när det gäller stödet till personer med omfattande funktionsnedsättning, där rehabiliteringen kräver insatser av flera organisationer samtidigt (Systematisk samverkan), bland annat det s.k. Betaprojektet (Jakobsson 2008). Dessa modeller kan sägas följa den nordiska välfärdsmodellen och bygger till stor del på samverkan mellan de olika offentliga aktörerna (Kärrholm et al 2008, Jakobsson et al 2010). I dessa modeller står samverkan mer i fokus, men det bör poängteras att samverkan är ett medel att trygga arbetet med individerna som kräver mer omfattande insatser av flera av samhällets offentliga organisationer samtidigt. Mer om samverkansperspektiv tas upp i Delstudie II. Metoder i ALC Utgångspunkten för beskrivningen är den sammanfattande metodbeskrivning (Processbeskrivning) som sammanställts av Erika Andersson (arbetskonsulent vid ALC, vilken bifogats som ett eget dokument). Erikas processbeskrivning av arbetssättet finns med kursiverad text under respektive rubrik. Metodbeskrivningarna skall också ses som ögonblicksbilder, dvs. att arbetssätten är under ständig utveckling och beskrivningen är situationen hösten 2013 och delvis våren När det gäller mina egna reflektioner (BJ) grundas de på deltagande observation i det dagliga arbetet vid ALC (som innefattar möten med deltagare på kontoret samt på arbetsplatser), samt möten med styrgrupp och projektarbetsgruppen. Kontakter före och i samband med inskrivning Handläggare ringer till arbetskonsulent vid ALC för att i korthet presentera en potentiell deltagare och diskutera möjligheter till aktualisering. Här avgörs huruvida personen tillhör den aktuella målgruppen. Processen inleds med att någon handläggare från någon av de deltagande organisationerna diskuterar med arbetskonsulenterna om möjlighet för aktualisering. Förutom att det ska finnas möjlighet att ta emot en person ska det också i det här skedet avgöras om personen är lämplig som deltagare i ALC BJ: När det gäller aktualisering och tillgång till den åtgärd som ALC medför, tror jag att det är en fördel att ALC:s konsulenter är relativt lättillgängliga, att det på ett tidigt stadium går att sortera personer som är lämpliga för denna insats. Det är ett omfattande åtagande som ALC gör och det är viktigt att personerna är lämplig för denna insats. Här kanske det finns en poäng med att ha någon form av beredningsgrupp som är delaktiga, att använda t.ex. projektarbetsgruppen i detta skede. 16

17 En annan viktig aspekt under inskrivningsprocessen är vilket inflytande den presumtive deltagaren upplever i processen. Ytterst är det den remitterande organisationen som ansöker och blir den som också hanterar avslag. Hur upplever deltagaren möjligt inflytande i detta skede? Här finns en hel del forskning att referera till, exempelvis kring empowerment. Empowerment betyder att individerna upplever kontroll, makt och inflytande, och här finns forskningsstöd för att dessa upplevelser ger förutsättningar för framgångsrik rehabilitering (Millet & Sandberg 2005). En annan aspekt är individernas motivation och önskan om denna insats på ett tidigt stadium, enligt metoder inom t.ex. Case Management (CM) (Rapp & Goscha 2011) Supported employment (SE) (Bejerholm m fl, 2011) ska insatserna vara behövda och önskade av individerna själva (Se även bilaga I)! Aktualiseringsmötet Aktualiseringsmöte bokas. Underlag plockas in; muntligen och/eller skriftligen och en förberedelseperiod tar vid, i vilken komplettering av frågeställningar genomförs samt en utredning huruvida personen har behov som ALC kan tillgodose. I nästa skede sker ett möte med den aktuella handläggaren. Här följer också att kompletterande underlag behöver hämtas in från de organisationer där personen varit aktuell. En slutgiltig bedömning görs här om ALC kan möta de behov som personen har. BJ: Den här delen av processen bedömer jag hänger samman med den föregående, dvs. behovet av att den aktualiserande handläggaren och personalen vid ALC har en så god bild som möjligt av personen som skall skrivas in. Vi har också diskuterat olika strategier och mallar i detta skede. Det finns klara och nödvändiga behov av information från de olika organisationerna (handläggarna) t.ex. boendeförhållanden, sjukvårdskontakter, ekonomiska förutsättningar etc. Men det kan också finnas en viss motsättning genom den belastning som personens historia förmedlar, ofta en historia med fokus på ohälsa med åtgärder och karläggningar med utgångspunkt från detta. När det gäller modeller/metoder så förordas t.ex. i de framgångsrika koncepten Strenghts model of CM (Rapp & Goscha 2011) och Supported Employment IPS (Socialstyrelsen 2012) att det inte alltid är nödvändigt att känna till den fullständiga historien. Man menar också att det är väsentligt att personerna själva får bedöma som är av vikt. Med andra ord, är det nödvändigt att ha den fullständiga historien från alla parter inför inskrivningen, eller kan det finnas fördelar med att historien berättas av den presumtive deltagaren? Här finns exempel på lite olika arbetssätt/synsätt när personer remitterats från psykiatrin till ALC. Här hade personer i projektarbetsgruppen synpunkter kring att behoven skiljer sig åt mellan deltagarna. I vissa situationer kan det vara svårt att veta vilken som har huvudansvaret under ALC tiden dvs. hur mycket de remitterande organisationerna bör/kan engagera sig. 17

18 Vidare återkommer här också reflektionen kring den presumtive deltagarens engagemang och inflytande i det här skedet. I diskussioner med konsulenterna har det framkommit att vissa personer inte har förstått vem som egentligen gör ansökan och varför de inte accepteras eller ej som deltagare. Vid behov träffar arbetskonsulenterna vid ALC den ev. deltagaren på handläggarens arbetsplats, för att komplettera informationsinhämtningen direkt av deltagaren känna av motivationsläge, fråga om framtidsplaner. BJ: Omfattning av detta är lite oklart. Vid behov kan vara väldigt många olika faktorer, allt från ren faktainhämtning till att känna av motivationsvinden. Kan det också finnas behov av att känna av organisationens motiv, är det för att lösa organisationens egna behov eller står klienten i fokus? Handläggaren tar med deltagaren på ett första möte på ALC där kontaktuppgifter tas; medgivanden skrivs på och arbetskonsulenterna förklarar innehållet i tiden i ALC. Ingen kartläggning påbörjas, däremot har deltagaren möjlighet att ställa frågor; se lokalerna och träffa konsulenterna. BJ: Här har jag själv deltagit vid flera tillfällen. Jag uppfattar det som en kort träff där konsulenterna delger information om vad som (troligtvis) kommer att ske under tiden vid ALC. I de möten som jag varit med i har deltagarna inte frågat så mycket och det finns en strategi bakom detta, att personen ska få ett så klart och tydligt budskap över vad inskrivningstiden kan innebära. Detta också det första reella mötet mellan konsulterna och de flesta deltagarna. Det finns mycket forskat kring betydelsen av det första mötet mellan människor och vilken påverkan det kan ha (Topor m fl. 2007). Fördjupad kartläggning Under kartläggningsfasen genomförs självskattningar och eventuella analyser och arbetskonsulenterna kartlägger vilket nätverk som finns kring individen, I slutet av detta delmoment inriktas samtalen på val av studier/arbete och arbetskonsulenterna kallar till en nätverksträff med inblandande parter. Under denna fas uppmuntras deltagaren att själv vara aktiv, t.ex. att undersöka yrken och intresseområden genom att söka via platsbanken. BJ: En central strategi har varit att båda konsulenterna träffar deltagaren i inledningsfasen av kartläggningen. Konsulenterna spelar något olika roller i mötet med deltagaren. Den ena konsulenten är mera aktiv och står för den mesta kommunikationen medan den andre antecknar och ställer mer kompletterande frågor. Tanken har varit att på det sättet går det att hålla en uttalad strategi och risken minskar för att deltagaren blir förvirrad när utfrågningen kommer från olika konsulenter utan att dessa har en klar samordning. Det finns också andra motiv till att båda konsulenterna deltar i de flesta möten med deltagarna, att det finns en backup om någon av konsulenterna får förhinder och inte kan närvara som planerat, då kan man rycka in för varandra eftersom båda är insatta i ärendena. 18

19 I den fördjupade karläggningen framkommer viktiga behov som t.ex. boende, umgänge med närstående, behov av terapier etc. som behöver bearbetas parallellt med arbetslivsfrågorna. Utifrån mitt deltagande och analyser av de transkriberade texterna upplever jag att detta är ett viktigt och väl genomtänkt moment. Som konsulenterna själva säger görs djupa penetreringar i områden som kanske deltagaren inte varit med om tidigare. Här framkom i diskussion med projektarbetsgruppen att några deltagare känt att fördjupningen har lett till samtal kring personliga områden som de uppfattar som ej relevanta inför en arbetsprövning (ex från psykiatrin). Det är vidare ett bra självskattningsformulär som konsulenterna utgår ifrån, som penetrerar de flesta av de områden som är väsentliga i en arbetslivsinriktad rehabiliteringsprocess. Det som kan utvecklas är att formuläret kanske inte lyfter fram individernas starka sidor så tydligt. Här finns att jämföra med modeller inom flera områden, forskning om CM, Supported employment (SE) och positiv psykologi (Ref?). Jag reflekterar också att detta moment är väldigt viktigt när det gäller förtroende och att skapa kontakt. Konsulenterna visar upp ett reellt och grundläggande intresse och visar respekt för de människor de möter, genom att vara goda lyssnare. De visar på att det finns möjligheter att komma vidare och att konsulenterna finns med på denna resa. Här finns mycket forskning att referera till, framförallt när det gäller personer med psykiska funktionsnedsättningar, som visar på vikten av möten med personer som innebär turning points (Topor m fl 2007). Arbetsprövning Deltagaren lotsas ut till en arbetsgivare inom det intresse- och/eller kompetensområde som deltagaren har. På arbetsplatsen utses en mentor som ska finnas till hands för deltagaren under arbetsprövningstiden. Prövningen föregås av ett studiebesök där arbetskonsulenterna medverkar och där samtliga parter får redogöra sina möjligheter och krav och där deltagaren får känna av arbetsplatsen. Under prövningstiden testas deltagarens förmågor och gränser; utökande av arbetstider; ansvarsfördelning; svårighetsgrad på uppgifter etc. för att utreda var styrkor och svagheter rent praktiskt ligger och vilka ev. resurser som behöver kopplas på. De observationer som görs dels genom mentorskapet; dels genom platsbesök och samtal ligger till grund för den rekommendation som så småningom ges. Utöver de rent fysiska förmågorna att utföra arbetsuppgifter tittar arbetskonsulenterna även på förmågan att passa tider; att ta till sig instruktioner och genomföra dem; samspelet med kollegor; initiativförmåga; förändringsbenägenhet etc. Om deltagaren istället valt studier som inriktning etableras en kontakt med Lärcentrum där deltagaren tillsammans med studie- och yrkesvägledare får se över vilka studier det är som ska bedrivas och i vilken form. Arbetskonsulenterna tittar på samma bedömningskriterier som vid en arbetsprövning; även om deltagaren bedriver renodlade studier. 19

20 BJ: Att komma ut i arbetslivet är kanske det mest centrala rehabiliteringsinstrumentet i ALC:s verksamhet. Forskning inom området visar på hur kraftfullt arbetslivet är som rehabiliteringsåtgärd, det ger mening och mål i livet, möjligheter till gemenskap och kontakter både i arbets- och privatlivet (Rapp & Goscha 2012). Men detta är också en mycket svår och på många sätt kompetenskrävande del av verksamheten. Här fordras stora kunskaper om arbetslivet, upparbetade kontakter med det lokala arbetslivet, samt förmåga att koppla samman deltagarnas mål och ambitioner med de lokala möjligheter som arbetslivet erbjuder. Utgångspunkten är att konsulenterna i ALC inte utgår från någon tidigare utarbetat koncept eller modell, utan arbetet bygger på deras tidigare yrkeserfarenheter. Dock går det att finna stora likheter med etablerade arbetsmodeller inom området som jag återkommer till senare. Före tiden på prövningsplatsen Vi utgår alltid från individens önskemål och förkunskaper. I kartläggningen hos individen framkommer oftast tankar kring vad denne skulle kunna göra eller vilja pröva. Vi börjar stort från branschområde och smalnar ner till specifika arbetsplatser alternativt yrkesroller. Utifrån den bransch/plats/roll som valts skannar vi av vad som finns. BJ: Modern vägledning utgår från individernas egna intressen och önskemål vilket är i linje med ALC:s förhållningssätt till deltagarna. Men att arbeta med människor som ofta har gjort många misslyckanden i sina liv kan innebära att deras önskningar och intressen är djupt begravda och det kan vara en längre tids process att nå fram till dessa. Ofta står också hinder i vägen som behöver lösas som t.ex. barnomsorg, boendesituation, medicinska behandlingar etc. som kan överskugga de yrkesmässiga ambitionerna hos deltagarna. Att finna Prövningsplatser När arbetet i ALC startade våren 2011 fick konsulenterna använda sig av egna kontakter och leta bland gula sidorna för att hitta prövningsplatser för deltagarna, arbetet byggde en hel del på kreativitet och fantasi, konsulenterna använder själva begreppet omvärldskännedom. Konsulenterna hade i början också en strävan att bygga upp ett eget register över prövningsplatser, men pga. att deltagarnas behov var väldigt olika följde att ett sådant register var överflödigt. Att använda fantasi och kreativitet i förhållande till arbetsmarknaden är också något som framhålls i etablerade arbetsmodeller, som t.ex. inom CM (Rapp och Goscha, 2012) där utgångsläget alltid är klientens egna önskade behov som står i centrum. Rapp och Goscha (2012) beskriver också att samhället kan ses som ett smörgåsbord av resurser som det gäller att gör möjliga och tillgängliga för deltagarna, det gäller inte bara de resurser som offentliga myndigheter och organisationer tillhandahåller utan även företag, föreningar, privata nätverk osv. Även Sius-konsulenter beskriver sitt arbete i liknande termer, t.ex. att med hjälp av cykel eller till fots skanna av ett områdes möjligheter till arbetsprövning (Sius-konsulenter vid af Sundsvall; föreläsning vid Mittuniversitetet i Sundsvall 2012). 20

21 Även projektarbetsgruppen vittnar om den stora arbetsinsats som arbetet med prövningsplatser innebär. Både att finna, men inte minst att uppehålla kontakten under prövningstiden. Introduktionen på prövningsplatsen En prövning föregås alltid av ett samtal/träff av arbetskonsulenten på ALC med arbetsgivaren, där vi presenterar deltagaren (avidentifierat) och syftet med prövningen och vad ALC är och hur vi arbetar. Vi framhåller inte deltagarens begränsningar vid detta samtal, utan berättar rent allmänt vem han/hon är och har för förkunskaper såvida inte deltagaren själv bett oss informera kring särskilda behov. Vi har ju i eftersökandet av arbetsplats gjort ett första urval utifrån deltagarens önskemål (t.ex. mindre arbetsplats, typ av arbetsuppgifter) och det är ju utifrån denna kartläggning vi söker platsen. När vi har fått ja på en ev. prövningsplats åker vi alltid ut tillsammans med deltagaren till arbetsgivaren för ett första studiebesök. Det är först vid detta eller efter detta som både arbetsgivaren och deltagaren får/behöver ta ställning till huruvida det är en lämplig plats. Deltagaren själv får möjlighet att presentera sig och berätta om vad han/hon gjort tidigare och arbetsgivaren får en möjlighet att informera om hur man arbetar på just den arbetsplatsen. Når vi en överenskommelse mellan alla parter (vare sig det sker där och då eller via telefon senare), så bokas en dag när prövningen ska börja. Om det är så att deltagaren vill att vi följer med ut, så gör vi det. Vi kan i vissa fall även själva känna att det föreligger ett behov av att vi följer med ut första dagen främst med deltagare som inte så ofta uttalar sina behov. BJ: En viktig metodfråga är på vilket sätt och hur mycket som arbetsplatsen behöver känna till kring personens ev. funktionsnedsättningar. Det har framgått olika strategier som t.ex. att deltagaren själv berättar om sin situation, både styrkor och begränsningar. En annan strategi är att konsulenten i sitt eget möte med arbetsplatsen mera närgående berättar om den person som kommer. Tiden på arbetsplatsen Hur ofta och på vilket sätt uppföljningarna sker på arbetsplatsen varierar i frekvens beroende på deltagare och arbetsgivare och hur väl det fungerar. Vi brukar boka ett första uppföljningsmöte redan efter 2-3 veckor, då vi rent fysiskt träffas tillsammans med deltagare och handledare/arbetsgivare. Däremellan håller vi telefonkontakt med både arbetsgivare och deltagare. Det finns ingen bestämd mängd antal möten som ska hållas; det utgår från det behov som föreligger. Vi åker också på spontana arbetsplatsbesök utan att föranmäla oss, för att se hur det går till de arbetsplatser där klimatet är sådant att det tillåts. Sådant har vi oftast koll på sedan första studiebesöket eller inledande samtalet då vi pratat om hur ALC arbetar. Är det en deltagare eller en arbetsplats som kräver mer underhåll så åker vi oftare dit. 21

22 BJ: Här behöver tilläggas efter att ett utkast av denna skrivelse presenterats för projektarbetsgruppen där vi diskuterade arbetsprövning i olika sammanhang och med olika målgrupper. Vikten av att uppföljning på arbetsplatserna sker kontinuerligt vilket ofta innebär flera besök på arbetsplatsen redan de första veckorna, ytterligare att det finns förbokade flerpartsmöten efter ca 2-3v. Även vikten av att prövningen sker i en realistisk miljö diskuterades med projektarbetsgruppen, vilket kan betyda stora och ökade krav för deltagare som kommer från mera sysselsättningsanpassade verksamheter. När det gäller konsulenternas relation till arbetsplatserna under prövningstiden arbetar man flexibelt utifrån varje deltagares behov och arbetsplatsens behov av stöd. Det finns inga förutbestämda scheman eller mallar som man följer utan varje prövning blir unik. Detta ställer stora krav på flexibilitet och beredskap för om något oplanerat händer. Här blir den lilla arbetsgruppen sårbar, tex under sommaren (2013) fanns alltid minst en konsulent i tjänst, men hur går det om någon blir sjuk? Hur länge kan prövningarna vara och i vilken omfattning Vi börjar alltid en prövning på deltid; de första två veckorna ser vi ofta som inskolning och social träning för att komma från passivitet till aktivitet; men det beror också på vad deltagaren gjort innan och hur deras behov ser ut. Vi försöker följa FK:s uppdelningar i de fall vi behöver pröva ut förmåga inför ersättningsansökningar, men annars har vi ett rätt flödande omfattningsomfång. Vi börjar på deltid och ökar eftersom, både vad gäller i tid och i belastning på arbetsuppgifter. Prövningen syftar ju till att testa gränserna och se var snubbeltrådarna är, så vi kan hitta vägar kring dem. Prövningarna kan vara allt ifrån två veckor till flera månader beroende på syfte och hur det har gått. En del deltagare behöver bara vara inne en kort sväng för att få känna av om branschen ifråga är något för dem kanske som förberedelser inför studier. En del deltagare behöver lång tid på sig för att hitta trygghet och stabilitet; kanske främst i självkänsla och sin roll gentemot andra. BJ: De etablerade och evidensbaserade metoderna inom området (SE IPS, CM m.fl.) menar att det är viktigt att personer kommer i ett anställningsförhållande snarast möjligt för att deltagandet i samhället och därmed återhämtningen skall bli så kraftfull som möjligt. Erfarenheterna från Sverige har dock visat att vi har ett system på arbetsmarknaden som gör det svårt att leva upp till dessa ideal. Istället förespråkas att prövningarna sker i arbetslika förhållanden och att de sker på arbetsplatser där anställning är möjlig. Detta är också en utmaning för ALC, att avväga tiden för arbetsprövning med möjligheterna att verka för en anställning (oftast i samarbete med Af). Här bör också tilläggas att arbetsprövning även genomförs i studiemiljö vilket kan innebära möjlighet för deltagarna att pröva sina färdigheter i förhållande till studier, men också att man prövas mot allmänna krav som att passa tider, arbeta självständigt och i grupp, att slutföra påbörjade projekt osv. I diskussionen med projektarbetsgruppen framkom att denna typ av prövning kan vara en lika betydelsefull prövning som i arbetslivet. 22

beskrivning och reflektioner om arbetsmetoder och samverkan

beskrivning och reflektioner om arbetsmetoder och samverkan beskrivning och reflektioner om arbetsmetoder och samverkan Sammanställt av Björn Jakobsson ALC/Mittuniversitetet oktober 2014 Ansvarig utgivare: Östersunds kommun 1 Personer med funktionsnedsättningar

Läs mer

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-04-16 1(5) Projektplan Porten Bakgrund Bland de unga finns idag en stor grupp som är arbetslösa. Bland dem finns en eftersatt grupp ungdomar som har en

Läs mer

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län Plan för insats 2014 Reviderad 140423 SOFINT Samordningsförbundet i norra Örebro Län VERKSAMHETSPLAN Innehållsförteckning 1 Insatsbenämning... 1 2 Verksamhetens ägare... 1 3 Bakgrund... 1 4 Syfte och mål...

Läs mer

Projektplan för ansökan om statsbidrag för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning

Projektplan för ansökan om statsbidrag för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning Projektplan för ansökan om statsbidrag för försöksverksamhet med meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning Bakgrund Sedan flera år tillbaka har det funnits en tydlig politisk

Läs mer

Supported employment. - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping

Supported employment. - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping Supported employment - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping Supported Employment Växte fram i Nordamerika under 70-80-talen Personer med inlärningssvårigheter Alternativ

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten

SAMS Umeå. Projektförslag. Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten SAMS Umeå Projektförslag Initiativtagare till projektförslaget: Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Umeå kommun: Socialtjänsten 1. BAKGRUND Gruppen som saknar sjukpenninggrundad inkomst (SG1) har historiskt

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Plan att redovisas senast 28 februari 2012 enligt regleringsbreven för 2012 aktivitetsersättning

Läs mer

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal www.finsam.eu Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal Dnr. 2012.0009 Handläggare: Raéd Shaqdih Datum: 2012-02-14 1 (20) Under år 2011 har 174 individer fått arbetslivsinriktad rehabilitering via

Läs mer

Inspirationsdag om NPF och arbete 24 januari Christina Norrlin

Inspirationsdag om NPF och arbete 24 januari Christina Norrlin Inspirationsdag om NPF och arbete 24 januari 2017 Christina Norrlin Christina.norrlin@misa.se www.facebook.com/misa.kompetens Vem är jag Christina Norrlin Sandréus Arbetskonsulent på Misa sedan 2008. IPS

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun.

PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN. Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Linköpings kommun. Huvudsammanställare Ann-Sofi Ringkvist Datum:2009-02-19 PROJEKTPLAN/PROJEKTANSÖKAN Projektbenämning: STEGET till arbete Projektledare och projektägare Projektägare: Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen,

Läs mer

Slutrapport SATSA Implementeringsprojekt 2011

Slutrapport SATSA Implementeringsprojekt 2011 Slutrapport SATSA Implementeringsprojekt 2011 Inledning Syftet med SATSA-projektet var att utveckla nya samverkansformer mellan Örebro kommun landstinget arbetsförmedlingen och försäkringskassan, så att

Läs mer

Deltagare i samverkan

Deltagare i samverkan SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Deltagare i samverkan uppföljning med stöd av Excel 27 Förord I detta dokument sammanställs statistik kring deltagare i samverkan. Dokumentet är en bilaga till

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Projektplan för Samverkstan

Projektplan för Samverkstan Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-04-30 1(10) Projekt Samverkstan Runar Skoglund Arbetskonsulent 054-29 72 25 sms 070-691 72 39 runar.skoglund@karlstad.se Projektplan för Samverkstan Bakgrund

Läs mer

Remiss från kommunstyrelsen, dnr /2016

Remiss från kommunstyrelsen, dnr /2016 Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-12-08 Handläggare Kristina Eklund Telefon: 08 50835534 Till Arbetsmarknadsnämnden den 20 december 2016 Ärende

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

DEL FÖR DEL, bit FÖr bit!

DEL FÖR DEL, bit FÖr bit! DEL FÖR DEL, bit FÖr bit! slutrapport 2012 VÄGEN TILL ARBETE & STUDIER Föreläget till vår modellutveckling är Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans ordinarie uppdrag för målgruppen unga arbetssökande

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Ett uppdrag växer fram

Ett uppdrag växer fram Ett uppdrag växer fram Den 2 juni 1994 slog riksdagen fast att människor som har psykiska funktionshinder vill, kan och skall leva i samhället. Beslutet hade föregåtts av en längre tids utredande, först

Läs mer

IPS- Individual Placement and Support

IPS- Individual Placement and Support IPS- Individual Placement and Support PRIO (Överenskommelse psykisk hälsa mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting) med stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016) Psykiatriinventering;

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Skellefteå. Samordning av insatser utifrån ett individperspektiv

Skellefteå. Samordning av insatser utifrån ett individperspektiv Skellefteå Samordning av insatser utifrån ett individperspektiv Samlokalisering av fyra myndigheter Skellefteå kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västerbottenslänslandsting Professioner/kompetenser

Läs mer

Rehabiliteringsvetenskap GR (B), Rehabiliteringsmetoder i arbetslivet II, 15 hp

Rehabiliteringsvetenskap GR (B), Rehabiliteringsmetoder i arbetslivet II, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Rehabiliteringsvetenskap GR (B), Rehabiliteringsmetoder i arbetslivet II, 15 hp Rehabilitation Science BA (B), Rehabilitation Methods in working Life II, 15 credits Allmänna data om

Läs mer

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

IPS. Evidensbaserad Supported Employment inom psykiatrin Sahlgrenska Universitetssjukhuset AIR. Birgitta Magnusson.

IPS. Evidensbaserad Supported Employment inom psykiatrin Sahlgrenska Universitetssjukhuset AIR. Birgitta Magnusson. IPS Evidensbaserad Supported Employment inom psykiatrin Sahlgrenska Universitetssjukhuset AIR Birgitta Magnusson Birgitta.c.magnusson@vgregion.se 2016-09-26 IPS individual placement and support IPS - evidensbaserad

Läs mer

Till/ Sida 1 av 7. Torsås Modellen 1-5 Metodbeskrivning

Till/ Sida 1 av 7. Torsås Modellen 1-5 Metodbeskrivning Dnr. (Typ 06/KS0003) Datum 2013/05/22 Till/ Sida 1 av 7 Torsås Modellen 1-5 Metodbeskrivning Inledning Detta dokument är en beskrivning av arbetsmodellen Torsås Modellen 1-5. Dokumentet skall ses som en

Läs mer

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN 2016-06-02 1 (8) ANSÖKAN TILL FINSAM LEKEBERG OCH ÖREBRO ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN Datum: 2016-06-02 Benämning Samordnad förvaltningsövergripande

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET SOFINT

PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET SOFINT Ansökan Datum 2015-07-16 Sida 1(1) Individ- och familjeomsorgen Daniel Åhnberg danielo.ahnberg@hellefors.se Mari Grönlund SOFINT c/o Lindesbergs kommun 711 80 Lindesberg PROJEKTANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid

Läs mer

Våga se framåt, där har du framtiden!

Våga se framåt, där har du framtiden! Våga se framåt, där har du framtiden! Det finansiella Samordningsförbundet Västerås Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Västmanland samt Västerås stad har den 1 maj 2010 gemensamt bildat

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Supported employment. Ett annat sätt att tänka rehabilitering

Supported employment. Ett annat sätt att tänka rehabilitering Supported employment Ett annat sätt att tänka rehabilitering AF s koder 11 Hjärt-, kärl-, lungsjukdom 21 Barndomsdövhet 22 Hörselskada 31 Grav synskada 32 Synsvaghet 41 Rörelsehinder som kräver förflyttningshjälpm.

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam

Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Datum:2010-10-21 Version nr: 1 Projektansökan till Gotlands samordningsförbund, Finsam Namn ARBETSGIVARRING SKARPHÄLL DEL 3 Bakgrund Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är ett prioriterat uppdrag

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och

Läs mer

Styrelsemöte den 28 april, Kvarnen, Kristianstad

Styrelsemöte den 28 april, Kvarnen, Kristianstad Processutvärdering av projekt UFFE Unga Funktionsnedsatta För Etablering Styrelsemöte den 28 april, Kvarnen, Kristianstad Ett gott resultat Bekräftelse på det goda resultatet: Personal och tjänstemän (LSS

Läs mer

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

Läs mer

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund

FRÅN KAOS TILL KAOSAM. - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund FRÅN KAOS TILL KAOSAM - ett samverkansprojekt inom Finsam Lund Kort bakgrund. Lunds kommun 119 000 invånare Ca. 1000 hushåll per månad, knappt 1,6 % av befolkningen får försörjningsstöd Hög andel får försörjningsstöd

Läs mer

Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering

Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering Grundläggande uppdrag Att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering i form av vägledande, utredande, rehabiliterande eller arbetsförberedande

Läs mer

Samordningsförbundet

Samordningsförbundet Samordningsförbundet Horisont - upprinnelse Projekt JobbTorg (2009-2010, 1,5 år) - aktiva insatser från dag 1 när ungdom (18-24 år) söker försörjningsstöd Bild: ökat inflöde av unga utan fullständiga betyg

Läs mer

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE)

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Syfte Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE) Att på ett strukturerat sätt få reda på om ungdomar mellan 19 29 år med aktivitetsersättning samt ungdomar i samma ålderskategori som har nedsatt

Läs mer

Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro.

Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro. Bilaga 1 Ansökan till Finsam Lekeberg och Örebro. 1 Sammanfattning av ansökan Regionpsykiatrin vill tillsammans med Activa ge personer med långvarig psykiatrisk behandling stöd mot arbete eller utbildning

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp:

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Leva Livet Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013 Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Målgruppen kännetecknas av att ungdomarna är aktuella på minst en samverkansmyndighet.

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Samordningsförbundet Norra Skaraborg 2014 Samordningsförbundet Verksamhetsplan Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2 Mål- och ramdokument Mål, syfte, principer och centrala begrepp för samordningsförbundet Övergripande mål Det

Läs mer

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta?

2014-04-24. Misa Fridhemsplan. Markus, 31 år. När är man redo att arbeta? Misa Fridhemsplan Med rätt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet. Diagnoser/tillstånd/socialmedicinska arbetshinder: Psykoser, social fobi, schizofreni, personlighetsstörning, bipolära tillstånd,

Läs mer

Vad är förälskelse? Begynnelsestadiet i en kollektiv rörelse bestående av två personer. Francesco Alberoni, Förälskelse och kärlek (1979)

Vad är förälskelse? Begynnelsestadiet i en kollektiv rörelse bestående av två personer. Francesco Alberoni, Förälskelse och kärlek (1979) Vad är förälskelse? Begynnelsestadiet i en kollektiv rörelse bestående av två personer Francesco Alberoni, Förälskelse och kärlek (1979) Fortsatt gemensam utveckling Nytt uppdrag Regeringsuppdrag 2014-2015

Läs mer

Framgångsrik Rehabilitering

Framgångsrik Rehabilitering Framgångsrik Rehabilitering vad säger brukaren och de professionella? Helene Hillborg, med dr i Handikappvetenskap Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt önskemål högt värderad roll Att vara produktiv

Läs mer

Supported Employment i Skellefteå

Supported Employment i Skellefteå Skellefteå 2006-09-21 Supported Employment i Skellefteå Projektförslag till Samordningsförbundet Skellefteå Deltagande parter i projektet: - Skellefteå kommunen genom socialkontoret - Landstinget genom

Läs mer

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Lag 2003:1210 om finansiell samordning Lag 2003:1210 om finansiell samordning 7 Ett samordningsförbund har till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna 3.

Läs mer

Projektplan VäxtKraft

Projektplan VäxtKraft Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-09-30 1(8) Projektplan VäxtKraft Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-296018 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Projektplan

Läs mer

Försöksverksamheter i kommuner. Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014. Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen

Försöksverksamheter i kommuner. Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014. Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen Försöksverksamheter i kommuner Konferens Funktionshinder i tiden Seminarium onsdag den 2 april 2014 Projektledare Birgitta Greitz Socialstyrelsen Sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 Samverkande insatser från skola - till arbete - i arbete Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 ARBETSMARKNAD U N GA V U X N A M ED F U N KTION S HIN D ER s o

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

SIN-projektet. (Särskild arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare)

SIN-projektet. (Särskild arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare) Samordningsförbundet i Skellefteå SIN-projektet (Särskild arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare) Ett samverkansprojekt mellan arbetsförmedlingen i Skellefteå och Skellefteå Kommun genom socialkontorets

Läs mer

Syfte Fler friska unga kvinnor i åldern 18 34 år i Hjo, Tibro och Karlsborgs kommuner. Fler unga kvinnor till arbete, utbildning.

Syfte Fler friska unga kvinnor i åldern 18 34 år i Hjo, Tibro och Karlsborgs kommuner. Fler unga kvinnor till arbete, utbildning. 1 AVTAL Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet 2007-0003 HjoTiBorg 2007-09-05 Mottagare Tibro kommun Arbetsmarknadsenheten Insatser av generell art Ja Nej X Insatser för grupper Ja X Nej PROJEKTETS

Läs mer

Planerade analysrapporter

Planerade analysrapporter 2016-12-05 1 (5) Planerade analysrapporter Försäkringskassans avdelning för Analys och prognos producerar olika kunskapsunderlag. Exempelvis tar avdelningen fram statistik, besluts- och ledningsstödsinformation

Läs mer

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Institutionen för socialt arbete 1

Institutionen för socialt arbete 1 Institutionen för socialt arbete 1 Stöd till arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning Supported Employment och Individual Placement and Support Urban Markström 2 Individual Placement and Support

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Datum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29

Datum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29 Datum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29 Förvaltning, handläggare, telefon Peter Berglund Adressat Individ- och omsorgsnämnden Aktuell fråga 1. Ställningstagande till implementering och samordning projekten 16-24

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige

EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige EUSE Danmark Köpenhamn 10 juni 2010 Supported Employment Arbetsförmedlingen Sverige Bengt Eklund Arbetsförmedlingen Strategienheten Avdelningen Rehabilitering till arbete Supported Employment på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Hjortmossen. Arbetslivsinriktad rehabilitering

Hjortmossen. Arbetslivsinriktad rehabilitering Hjortmossen Arbetslivsinriktad rehabilitering 2012 Vi som arbetar på Hjortmossen är: Lena Haag, Arbetsledare, Kontoret Carina Malm, Arbetsledare, Kök och cafè Stefan Stupjak, Arbetsledare, Cykel och tapetseri

Läs mer

Uppdragsavtal angående SPIRA-projektet i Skellefteå

Uppdragsavtal angående SPIRA-projektet i Skellefteå Samordningsförbundet Skellefteå 2008-02-07 Stellan Berglund Uppdragsavtal angående SPIRA-projektet i Skellefteå 1 Parter Mellan Samordningsförbundet Skellefteå (nedan kallad uppdragsgivaren) å ena sidan

Läs mer

Kan samverkan bidra till inflytande, självständighet och delaktighet?

Kan samverkan bidra till inflytande, självständighet och delaktighet? Kan samverkan bidra till inflytande, självständighet och delaktighet? En samverkan mellan Förvaltningen för funktionshindrade och Vuxen- och arbetsmarknadsförvaltningen Gunilla Andersson & Bodil Lundvall

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Brukarcoach! IPS Individual Placement Support

Brukarcoach! IPS Individual Placement Support Brukarcoach! IPS Individual Placement Support Projektet Samordning Brukarmedverkan Brukarcoach Projektet Samordning brukarmedverkan, IPS bygger på brukarens medverkan, ökad kommunikation, samverkan och

Läs mer

Supported Employment inom arbetsförmedling i Norge och Sverige

Supported Employment inom arbetsförmedling i Norge och Sverige Supported Employment inom arbetsförmedling i Norge och Sverige Jonas Kullinger SIUS-konsulent på Arbetsförmedlingen avdelningen Rehabilitering till arbete Syn Döv Hörsel Mälardalen. Jag är gift med Jenni

Läs mer

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av:

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Fullständig rapport med omslag kan beställas hos Länsstyrelsen,

Läs mer

Att hjälpa personer med psykisk ohälsa konkurrera på arbetsmarknaden. Supported Employment IPS-modellen Susanne Johansson & Pamela Andreassen

Att hjälpa personer med psykisk ohälsa konkurrera på arbetsmarknaden. Supported Employment IPS-modellen Susanne Johansson & Pamela Andreassen Att hjälpa personer med psykisk ohälsa konkurrera på arbetsmarknaden Supported Employment IPS-modellen Susanne Johansson & Pamela Andreassen Återhämtning Återhämtning är en djup personlig och unik förändringsprocess

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer