EHMA Annual Conference Rapport från EHMA:s årskonferens Barcelona, 29 juni 1 juli 2005.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EHMA Annual Conference 2005. Rapport från EHMA:s årskonferens Barcelona, 29 juni 1 juli 2005."

Transkript

1 EHMA Annual Conference Rapport från EHMA:s årskonferens Barcelona, 29 juni 1 juli Vad är EHMA EHMA, European Health Management Association, är en sammanslutning av organisationer, inte enskilda medlemmar, som under den högstämda devisen: Bygga broar dela kunskap (Building Bridges - Sharing Knowledge) vill vara forum för: Politiker och planerare som behöver ett nätverk för tankeutbyte och information i en sjukvårdssektor som förändras i snabb takt Akademiska institutioner och forskningsinstitut för kunskapsutbyte internationellt Ledare och administratörer för att få del av nya arbetsmetoder och erfarenheter utanför den egna organisationen Medlen som EHMA använder för detta är: Den årliga konferensen, flaggskeppet Återkommande nyhetsbrev som håller medlemmarna uppdaterade om utvecklingsprojekt inom ledning/styrning av hälso- och sjukvård Genom sitt Brysselkontor hålla nära kontakt med EU:s arbete med sjukvård och folkhälsofrågor. Informationen publiceras i återkommande nyhetsbrev; Short cuts from EU Sakkunnig granskning (peer review) av planerade utvecklingsprojekt. Konferenser, möten och workshops som tar upp mer specifika, angelägna och kritiska ämnen för ledning/styrning Vara Clearing house för medlemmarnas utvecklingsarbete, där man kan få veta vad som pågår Förmedla information från och kontakt med förutom EU andra viktiga internationella organisationer som OECD, WHO och Världsbanken Dela ut priser och utmärkelser till förtjänta forskare och förnyare Konferensen i Barcelona Konferensen i Barcelona hade samlat knappt 250 deltagare, som var drygt 50 fler än föregående års konferens i Berlin/Potsdam men ungefär som det annars brukar se ut. De kom från 26 europeiska länder och Israel, som i EHMA-sammanhang liksom i schlagersammanhang inräknas i Europa. Dessutom bidrog några utomeuropeiska länder med enstaka deltagare, Kanada, USA, Nya Zeeland, och Taiwan. Värdlandet Spanien hade flest deltagare, 46, och i övrigt var det som vanligt UK (39), Irland (29), Holland (22) och Sverige (21) som dominerade. Finland bidrog med 10, de övriga nordiska länderna med några få och stora europeiska länder som Tyskland, Frankrike och Italien med färre än 10 vardera. Ett antal östeuropeiska länder hade också några deltagare. Temat för konferensen var Managing Innnovation in the Health Sector. Det tolkade EHMA ungefär så här: Styrning av innovationer har blivit ett viktigt och delvis riskfyllt område inom hälso- och sjukvården. Innovationer förenade med snabba framsteg i klinisk tillämpning har revolutionerat hälso- och sjukvården under de senaste decennierna när det gäller grundinställning, struktur och det sätt på vilket service tillhandahålles. Det är inte bara stora 1

2 banbrytande innovationer utan också de små stegen av förändringar som omskapar sjukvårdssystemet. Planerare efterfrågar kost-effektivitetsstudier medan medborgarnas och patienternas efterfrågan på de nya metoderna oupphörligt växer. Allt detta ställer höga krav på god ledning och styrning. Ofta finns inte någon systematisk process enligt vilken innovationer ska styras utan förhållningssättet är mer av ad-hoc-karaktär utan överblick. Detta begränsar ofta effekten av förnyelsearbete, inga lärdomar dras om förnyelsearbete och misstag upprepas. Tendensen är att nya teknologier implementeras lätt, snabbt och effektivt medan mjukare områden för innovationer blir förbisedda: att skapa förändringskultur i organisationen, avvakta rätt tillfälle för förändringar, prioritera mellan olika innovationer och underlätta att förändringar sprids ändamålsenligt i organisationen. Politiker och planerare behöver bli uppdaterade om vad som fungerar, för vad investeringar och stöd är önskvärt och vilka nya lagar och regler t ex om teknisk säkerhet och datasäkerhet som behövs samt bevaka att innovationer inte leder till orättvisor för några parter. Administratörer har knappast möjligheter att hålla sig uppdaterade om alla innovationer och hur dessa kommer att påverka olika delar och olika grupper inom deras organisation. Teknologiska innovationer kräver ofta stora investeringar och ledarna står inför komplicerade förhandlingar och beslutsfattande. Hur lyckas de ledande, framåtsträvande och risktagande styra förändringsprocesserna och hur följer de försiktiga? Hur styrs förändrings- och utvecklingsarbete över huvud taget, hur ska belöningssystemen utformas? Hur tar man som ledare hand om vinnarna och hur stöttar man förlorarna? Forskare och experter ställs också inför nya utmaningar. Tillgången till relevanta data om innovationer och om effekterna av olika styrprocesser ökar. Det gör det möjligt att utforma teoretiska ramar för förändringsarbetets utmaningar och möjligheter, testa och analysera dem och därigenom stödja planerare och administratörer. Frågor som ställdes var bland annat: Hur skaffar vi ekonomiskt utrymme för förändringar? Vilka innovationer ser vi inom styrprocesserna? Hur ska vi skapa en förändringsmognad i organisationer så att egna och andras innovationer kan tas emot och spridas i organisationen på ett adekvat sätt? Vilken typ av ledarskap, kompetens och utvärderings- och kontrollsystem måste till för att undvika misstag och ändå skapa en atmosfär av kreativitet, växande och lärande? Vad behöver ske på makronivå (nationella riktlinjer, kunskapscentra, stödjande nätverk, forskningssatsningar, utvärderingsinstitutioner etc)? Hur ska organisationen skaffa sig en innovationsradar eller innovationsscanner för att fånga upp det viktiga och intressanta som är på gång? Innovationernas påverkan på patientinflytande, patienträttigheter och etik? Hur ska innovationer för ökad hälsoinriktning av sjukvården initieras och stödjas? Konferensen arbetar med plenarsessioner och ett stort antal parallella sektioner för insända fördrag. Det har varit en trend de senaste konferenserna att dessa delar + de högstämda välkomstadresserna har fått minskat utrymme till förmån för mer interaktiva specialsessioner där sessionens genomförande blir avhängig deltagarnas medverkan. Deltagarna får också 2

3 möjlighet att ta del av ett material i förväg. Det har inneburit en klar kvalitetshöjning enligt mångas mening. De insända föredragen är av två slag; akademiska papers med krav på en god vetenskaplig standard och management papers för att ge möjlighet för icke-akademiker att förmedla erfarenheter utan krav på akademisk form. Med det perspektiv jag har på ett antal EHMA-möten menar jag att standarden på föredragen successivt ökat. Det rapporteras också att tillströmningen blivit ymnigare, så att urvalet är större och fler blir icke accepterade. Standarden på framförandena är mycket varierande. Jag ger inget systematiskt referat av konferensen utan gör några nedslag på områden som jag fann intressanta. Naturligtvis präglas urvalet av mina egna intressen och preferenser. Jag refererar inte så många enskilda fördrag utan försöker mestadels presentera intrycken under några temarubriker. Jag lämnar också en del egna kommentarer och hoppas det ska vara tydligt i texten när det rör sig om sådana. Kreativa team Konferensen inleddes mycket okonventionellt med att professor Paddy Miller från IESE Business School, värdinstitutionen, ledde en session: Orchestrating Managment Teams for Creativity. Den bestod i att han spelade upp delar av en videoupptagning när Leonard Bernstein gjorde en nyinstudering av sin egen West Side Story med bl a Placido Domingo som solist. Prof. Miller menade att denna process visade hur en passionerad och engagerad ledare skapar en innovation av något som egentligen redan är välkänt och har genomförts många gånger tidigare. Han vilar absolut inte i rutiner. Han nöjer sig inte med att det blir så där utan kräver att medarbetarna gör sitt yttersta för att det ska bli excellent. Han har åtminstone någon diva som får hanteras med finess men han bygger också upp en tillit och ett självförtroende bland alla orkestermedlemmarna så att de ska känna sig utvalda och viktiga för att orkestern ska ge framförandet den speciella färg som dirigenten önskar denna gång. Vissa paralleller med att leda ett sjukhus eller en klinik med högspecialiserade doktorer och annan personal finns kanske. Miller ville ge teambegreppet ett nytt innehåll, från rutinmässigt lagarbete till mer kreativa team. David Chinitz kommenterade att vi i sjukvården gärna tar exempel från näringslivet i utveckling och innovationsskapande. Varför är det inte tvärt om? Näringslivet har ofta ganska enkla produktionslinjer och produktionsprocesser, medan sjukvården har många komplexa och borde ha något att lära ut. I varje fall blev det en mycket underhållande öppningssession. Allmänt om innovationer i hälso- och sjukvård Innovationer i hälso- och sjukvården är en komplicerad process som innehåller biologi/medicin, samhällsvetenskaper och beteendevetenskap. Det finns ofta mentala spärrar hos människor och tröghet i systemen som hinder för förändringar. Det är sällan en process som är avgränsad i tiden. En förändring öppnar ofta dörren till ytterligare utveckling. I en grov förenkling kan sägas, att förändrings/förnyelsearbetet diskuterade på två nivåer. Införandet av nya behandlingsmetoder och rutiner i klinisk praxis är i första hand ett ansvar för vårdprofessioner, där chefer på den nivån dels måste hålla sig informerade om kunskapsutvecklingen, men också skapa en organisationsstruktur och en kultur som inte bara tillåter utan stimulerar till utveckling. Genomslaget av kliniska riktlinjer är t ex beroende av detta. Att hålla sig à jour med utvärderingar av medicinska teknologier är en nödvändighet. Systematisk uppföljning framfördes från flera håll som ett viktigt styrinstrument för att få genomslag av nytänkande. 3

4 För ledning och styrning gäller det att se till att viktiga förändringar i verksamheten tränger igenom överallt i verksamheten där det är befogat, men också att hålla kontrollen så att inte förändringar med tveksamt mervärde eller med alltför höga kostnader tar utrymme. För det krävs ofta att beslutsprocesser, nya styrinstrument och nya organisationsformer prövas. Exempel som presenterades var ökad decentralisering, ökad fokus på primärvård, utveckling av beställar-utförarorganisationer, konkurrensutsättning, förbättrade informationssystem och uppföljningar kopplade till detta, samordning av olika slag, ökat inflytande för brukar och medborgare. Det betonades att utbildning och stöd för personal på olika nivåer var avgörande för goda innovationsprocesser. Medicinska utbildningar och vårdutbildningar måste bli bättre på att undervisa i policyfrågor, hälsoekonomi och administration. Forskning, kunskapstillväxt och innovationer I en session som också illustrerade en konferensinnovation diskuterades temat om hur forskning, ny kunskap och nya organisationsformer ömsesidigt påverkar varandra. Professor Richard Bohmer från Harvard Business School använde i en Case study diabetessjukdomen som en modell för hur utveckling och ny kunskap förändrar inte bara vården som ges utan också hur den ges. Med hjälp av deltagarna ledde han sessionen från antikens iakttagelser om riklig utsöndring av söt urin som enda tecken på diabetes till dagens avancerade kunskaper på molekylär nivå. Kunskapstillväxten lockade investeringskapital som kunde finansiera nya behandlingsmetoder. Tillämpningen av de nya metoderna i praxis och de andra arbetsformer detta krävde väckte nya forskningsfrågor. Bohmer menade, att det var inte bara mängden av kunskap som växte fram utan framför allt specificiteten. Den specifika kunskapen medförde att vården kunde planeras alltmer genom tydliga beslutsregler, vårdprogram etc. Beslutsfattandet kunde genom dessa regler, som inte krävde att man förstår hela den komplexa kedjan av orsaker/verkan, delegeras allt längre ut i systemen och efter hand överlämnas till patientens eget ansvar. Det i sin tur öppnar för nya investeringsområden med kontroll-kit etc. En invändning som restes mot analysen var att den var alltför medicinskt och sjukdomsorienterad. Bohmer analyserade innovationer för diabetssjukdomen, men glömde i stort bort att analysera det ur diabetespatientens perspektiv. I ett plenarfördrag utvecklade prof. Bohmer dessa tankar ytterligare. Han började med att skilja på innovation creation och innovation implementation. Det skrivs cirka medicinska artiklar per månad. Både volym och specificitet av kunskaperna har ökat. Hur ska beslutsfattare kunna agera i detta? Han ville se kunskapsutvecklingen så att vi går från komplexa, ostrukturerade problem med hög osäkerhet i kunskaperna mot mer strukturerade, rena frågeställningar med hög evidens. Olika forskningsområden och verksamheter har kommit olika långt i denna process. Mycket av den specialiserade vården har kommit långt i säkerhet och tydlighet. Samma lösning verkar på alla patienter av samma kategori. Frågeställningarna är enkla, besluten entydiga med liten osäkerhet och tydliga besked kan ges. Man kan gå mot alltmer standardiserade beslut som kan delegeras långt ned i organisationen. Primärvård, psykiatri, äldreomsorg befinner sig långt från denna idealsituation. Besluten blir osäkrare och ledningen måste engagera sig mer i detta. Bästa beprövade erfarenhet får användas. 4

5 Bohmer pläderade starkt här och i diabetesfallet för att man ska görs åtskillnad på komplicerade respektive rena beslutssituationer och ha olika processer för det. Färdig design för det vanliga och enkla och vara öppen och flexibel för det ovanliga. (Bohmer stöder här min gamla tes, att det är primärvården som är den svåraste och intellektuellt mest krävande delen av sjukvården som kräver en förmåga till analytisk tänkande i flera perspektiv. Högspecialiserad vård kräver visserligen teknisk skicklighet och avancerad teknologi men har ofta hand om renare problem och är lätt att standardisera. Följaktligen borde primärvårdspersonal vara högt avlönad och ha högt status, medan specialistvården, till vilken man vågar anförtro en del mindre samansatta problem, borde ligga lägre. Konstigt nog har mina synpunkter inte fått gehör i läkarkretsar). Bohmer menade också att det blir allt vanligare att patienter tar över kontrollen av sina sjukdomar:. Hjärtsvikt väger sig kontinuerligt Astma peak flow-mätningar Diabetes blodsocker Hypertoni mäter blodtryck I många fall tar patienten också över ansvaret att korrigera behandlingen. Patienten blir specialist på sig själv och sin sjukdom. Detta gäller förstås i första hand de rena fallen. Doktorns roll förändras: 1800-talet: Ensam beslutsfattare och utförare 1900-talet. Beslut på klinisk nivå, andra är utförare 2000-talet: Ny professionell roll som systemdesigner? Bohmer ska nog inte misstolkas så att patienterna lämnas åt sitt öde, utan att läkaren i allt större utsträckning blir stöd och utbildare i ett team, där patienten utgör en viktig kugge. Det är således snarare ett led i förra årets EHMA-tema om empowerment. Modern informationsteknologi bör användas för råd och stöd till patienter. I flera andra presentationer framhölls att organiserat samarbete mellan akademisk forskning och sjukvård är en bra grogrund för utvecklingsarbete. Från Holland presenterades en idé med academic workplace och från England hur aktionsforskning bidragit till utveckling av primärvården. Från Sverige med lång tradition av klinisk forskning och en något färskare av vårdforskning ute i sjukvården är det knappast någon nyhet. Det pekar kanske också på att vi inte riktigt ser själva vad som är intressant hos oss ur ett europeiskt perspektiv, om vi inte deltar kontinuerligt i erfarenhetsutbyte. Evidensbaserad medicin, EBM, och evidensbaserad/styrning ledning De ökade kraven på att nya behandlingsmetoder ska vara vetenskapligt utvärderade innan de lanseras brett i praxis framfördes som ett viktigt instrument för förnyelse. De nationella institutioner för Health Technology Assesment som finns ger viktigt underlag för beslutsprocesser även på organisatorisk nivå. Det sågs som ett problem att processen att utvärdera är ganska långsam och rekommendationerna behöver komma fram snabbare för otåliga kliniker. SBU Alert är ju en modell från Sverige att försöka möta detta. Som en analogi har man börjat tala om evidensbaserad management inom sjukvården. Det är något mer komplicerat, eftersom forskningstraditionen är svagare och effekterna påverkas så 5

6 mycket av skilda sociala, kulturella och politiska system. Men EHMA:s ambition är att vara en arena för detta. Det talas också om evidence based policy-making, vilket begreppsligt är en omöjlighet eftersom policy-making är ideologiskt och inte faktamässigt baserat. Det hindrar inte att erfarenhetsutbyte kan ge mycket av värde. Integrated Care Integrated Care fick en egen session och återkom som tema även i andra sammanhang. Vårdformen presenterades som en viktig innovation för att tillhandahålla vård och den kräver också innovation av styrinstrument. För länder som har splittrade system privat-offentligt och skilda system för primärvård och sjukhusvård och också mindre utvecklat samarbete mellan olika personalkategorier i vården måste det både vara en stor utmaning och mycket att vinna. Vi i Sverige har ju delvis en samordnad vård men integrationen med primärkommunerna återstår. Det som presenterades i olika föredrag kan närmast likna det vi kallar närsjukvård, även om det begreppet inte är entydigt definierat. Vi har säkerligen en hel del att lära av de försök som görs. Vi kunde kanske också delta mer aktivt i de internationella utvecklingsprojekt som pågår. EU har tagit initiativ till och finansierat ett europeiskt projekt om integrerad sjukvård för äldre i Europa (CARMEN) och EHMA har varit koordinator och ansvarig. Huvuddragen avrapporterades i en specialsession under konferensen och jag ska delge några av erfarenheterna. Jag kombinerar det med några erfarenheter över samma tema som redovisades i några parallellsessioner. Tidskriften IJIC (International Journal of Integrated Care) finns för området och ett internationellt nätverk, INIC. Integrated Care har framför allt utvecklats för äldre, för psykiskt sjuka, missbrukare och ibland för barnfamiljer. Vad är Integrated Care? Integrated Care finns i många olika former och grader. Om vi utgår från ett noll-scenario med ingen samverkan alls kan vi föreställa oss ett kontinium med flera anhalter mot full integration: Full segregation som har kontakt med andra sektorer genom remitterande Samarbete (co-operation) med vissa gemensamma riktlinjer, överföring vid rätt tidpunkt, informationsutbyte men fortfarande oförändrade ansvarsförhållanden. Samverkan (co-ordination)med fungerande vårdkedjor, samråd i målfrågor, strukturerat samarbete ofta i nätverk, men fortfarande skilda organisationer Full integration med egen särskild organisation, gemensam budget, gemensam ledning, gemensamt informationssystem, lagstiftning som stödjer organisationsformen Svårigheter och hinder för etablering Det rör sig ofta om sammansatta problem hos patienter med instabila förhållanden. Det krävs ett brett samansatt serviceutbud. Patienterna finns som regel i en svag social struktur och har svårt att själva medverka. Gamla hierarkiska struktur i vården är hindrande. Sjukvården har en militärisk och heroisk ledartradition, detta kräver mer av förhandling och dialog i ledningsarbetet. Svag evidens och svag forskning. 6

7 Nycklar för framgång Deltagande parter måste se möjligheter till ömsesidig förbättring och ömsesidiga vinster. Det finns tröghet i det mentala motståndet mot förändringar. Deltagande forskare måste få del av det akademiska belöningssystemet. Extra pengar som stimulans initialt. Inte ha förväntningar att det ska bli ekonomsikt lönsamt på kort sikt, däremot kvalitetsmässigt bättre och bättre för klienten. Klienterna/patienterna ska helst uppleva det som ett enhetligt sammanhägnade vårdsystem, seemless care. Interprofessionell utbildning. Man måste utveckla en känsla av att man arbetar tillsammans att det inte bara är en organisatorisk förändring, man måste få gemensam kultur och ett gemensamt språk Gemensamt informationssystem. Det kan bli kittet för samverkan. Forskning knuten till verksamheten, t ex Akademiska verkstäder som beskrivits ovan. Att undan för undan skaffa evidens, dokumenterat underlag, är viktigt. Verksamheten kan inte på sikt drivas av stark tro och ideologi. Uthållighet och stabilitet i vårdsystem och dess ledning. En innovation öppnar ofta dörren till en annan. Flexibilitet krävs hela tiden. Case management måste utvecklas och ansvariga utses. Bakom den basala verksamheten inom samverkan måste specialistenheter som förstår verksamheten finnas tillgängliga. Ledarskapet är till att börja med att likna vid Jam-session för att anspela på kongressens inledning. Inga noter finns i början! Ge inte upp för motstånd. You need some shit to grow roses. Informationssystem I ett antal projekt prövades informationsteknologin som en kraft i förändringsarbetet. Det gällde beslutsunderlag och instrument för uppföljning, gemensamma journalsystem och dokumentationssystem för att kunna samarbeta bättre men också olika former av telemedicin med specialiststöd för primärvård och information avpassad för rådgivning till patienter och allmänhet. Rapportering av felbehandlingar inom sjukvården Från Kanada rapporterades ett par projekt där en adekvat hantering av fel begångna inom vården kunde bli ett hjälpmedel för förbättringsarbete. Det gäller då att skapa ett system som uppmuntrar till rapportering och analys av misstag, inte för att skuldbelägga och straffa, utan för att lära för framtiden. Fokus bör läggas på organisation och arbetsprocesser, inte på enskilda individer. Ett mycket enkelt exempel visade hur många felhandlingar av sjuksköterskor kunde förklaras av deras arbetssituation där de ständigt blev avbrutna av telefon, ringningar från patienterna på avdelningen, läkare som plötsligt skulle ha assistans etc. När arbetsrutinerna förbättrades minskade också felen. Frågan ha onekligen bäring på aktuell diskussion i Sverige. Valfrihet Från Norge meddelades att den reform för patienter på väntelista att få fritt välja annat sjukhus till att börja med inte hade attraherat så många, men att andelen med tiden ökade. Prioriteringar Metoder för prioriteringar, särskilt öppna sådana, som är en uppmärksammad faktor i förändringar i styrning av svensk sjukvård, fanns inte alls med som något viktigt tema och nämndes endast i förbigående i något föredrag. 7

8 Mitt eget föredrag vid föregående EHMA-konferens med temat Explicit priority setting hade säkert platsat i år också. EU och hälso- och sjukvård. I sista sessionen fanns Nich Fahy från Europakommissionen som rapporterade från EU:s arbete med hälso- och sjukvårdsfrågor. Som bekant är det inget högprioriterat område inom EU. Per år spenderar EU 50 cent per invånare för hälsa, medan varje ko får ett stöd om1800. I varje fall arbetar man med bättre informationssystem för Public Health för att få bättre möjligheter till jämförelser mellan länder, man vill ha system för att snabbt reagera vid nya hotbilder (influenza), och man vill ta itu med hälsans determinanter. Olikheter i hälsa och i sjukvård mellan länderna är inte acceptabelt och det nya programmet ska: skydda mot hälsohot främja hälsosam livsstil bidra till att reducera allvarliga sjukdomar bidra till utveckling av effektivare hälsosystem stödja allt detta genom att utveckla informationssystem och analysmodeller Ja det låter lite bekant Slutord Detta var min åttonde EHMA-konferens i följd efter min debut i Dublin Man kan fråga sig vilka förutsättningar EHMA har att leva upp till de stolta målen att bli en brygga mellan akademi och praktik på europeisk nivå när det gäller ledning och styrning av hälso- och sjukvård. Varför samlar en europakonferens över detta tema 250 deltagare, medan en europeisk hjärtkonferens i Stockholm samlar över Ja det finns många förklaringar förstås. En viktig orsak tror jag är att ett hjärta är ett hjärta i både Berlin och Stockholm och ny kunskap blir lät universellt användbar. Hälso- och sjukvårdens ledning och styrning är däremot mycket beroende av historia, tradition, värderingar, politiskt system, organisation av beslutsfunktionerna, ekonomi och finansieringssystem etc. Kunskaper och erfarenheter är svårare att generalisera. Traditionen att koppla forskning till verksamheten är också mycket svagt utvecklad. Dessutom finns mycket kraftiga ekonomiska incitament för läkemedelsindustrin att stödja och driva på utveckling av medicinska behandlingsmetoder. Det är ungefär samma människor som kommer varje år till EHMA-konferensen, 4 5 länder dominerar, folkrika europeiska länder deltar endast med få deltagare och ingen inbrytning har gjorts mot det nu viktiga och spännande östra Europa. En del av dessa problem ser man i parallellsessionerna. Det kan vara svårt att fylla dem med deltagare ibland. Projekten kräver inte sällan en god förkunskap om de system där det genomförts, inte sällan NHS, och diskussionerna blir lätt interna om några tekniska detaljer som är svåra att få ut något av för utomstående. En förbättring kunde vara att man arrangerade några färre sessioner, gallrade hårdare bland anmälda papers, gav sessionerna god tid och utsåg en moderator, som inte bara skulle vara ordförande och presentera föredragshållarna, avbryta när de överskrider, och i bästa fall ge utrymme för en eller två frågor. Moderatorn skulle istället ha till uppgift att vaska fram gemensamma och generella resultat och initiera och leda en längre sammanhållen diskussion över sessionens tema. EHMA har försökt det några gånger och det ger oändligt mycket mer. Men parallellsessionerna är också till för att unga forskare ska muta in sitt område. Det är kanske svårt att rekrytera villiga moderator om ansvar och arbetsinsats ökar. 8

9 Det finns också exempel på projekt där det europeiska perspektivet tillvaratagits och jämförelser mellan olika system kan ge intressanta analyser. Det stora projektet om Integrated Care, som beskrivits ovan, är ett bra exempel på detta. Från Italien presenterades ett projekt, som ännu inte hade färdiga resultat att analysera, där det jämfördes hur förändringen av primärvård tog delvis skilda vägar med skilda organisationsformer och styrsystem i England, USA och Frankrike. Framgångsfaktorer och hinder ville man sedan beakta vid förändringar i det egna landet. Detta är några reflexioner med konferenserna som utgångspunkt. Jag har föga kunskap om hur EHMA:s övriga projekt fungerar och vilken betydelse det har. En organisation blir inte mycket bättre än vad medlemmarna gör den till. Kanske skulle Nätverket ta närmare del av EHMA:s dagliga arbete, t ex inbjuda den svenska delegaten i EHMA:s styrelse för information och diskussion. Inte bara: Vad kan EHMA göra för Sveriges hälso- och sjukvårdssystem utan också: Vad kan de svenska erfarenheterna göra för EHMA. 9

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering foto framsida, s 5 & 15 maskot; s 2 victoria shapiro/shutterstock; s 8 scandinav; s 11 purino/shutterstock;

Läs mer

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Geriatrik Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87 Starka tillsammans Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier Stockholm 2013 SOU 2013:87 Sammanfattning Uppdraget Utredningens uppdrag har varit att föreslå ett system för nationell

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Rättspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissärende: Betänkande av Utredningen om utvärderingen av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering Forskningsfinansiering

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet

PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet Annika Zika-Viktorsson & Hans Björkman En innovation är en idé som omsatts i praktiken. En innovation kan vara en ny produkt eller tjänst, men också något

Läs mer

Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)

Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) en del av det internationella nätverket Health Promoting Hospitals & health services, initierat av WHO 1993 Hälso- och sjukvårdens utmaning

Läs mer

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Socialmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt

Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt Raija Tyni-Lenné, PT, PhD Verksamhetschef vid Karolinska Universitetssjukhuset Associated professor vid Karolinska Institutet 2 Solna

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och management

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och management Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och 4HM17 Inrättad av Rektor 2016-05-10 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2016-05-10 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 4HM17 1.2. Programmets

Läs mer

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Komplettering och ändring Läkarnas specialiseringstjänstgöring Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008 Artikelnummer: 2008-126-2 Urologi Komplettering Sidan 45 Övergripande kompetensdefinition...

Läs mer

Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne.

Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne. Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni 2013. Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne. . Några viktiga beslut av Sveriges Riksdag för allvarligt

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kärlkirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Kunskapsstödsutredningen

Kunskapsstödsutredningen Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Ur led är tiden Fyra utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens Svenska Läkaresällskapet 2014 04 28

Ur led är tiden Fyra utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens Svenska Läkaresällskapet 2014 04 28 Ur led är tiden Fyra utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens Svenska Läkaresällskapet 2014 04 28 Sverige är väl bemannat med läkare Antal läkare per tusen invånare

Läs mer

Värdeskapande i hälso- och sjukvård

Värdeskapande i hälso- och sjukvård Öppna Program Public and Health Värdeskapande i hälso- och sjukvård Genom möte mellan alla aktörer som samverkar runt varje patient. Din profil Programmet är framtaget för personer som inom sina respektive

Läs mer

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Gemensam strategi för framtidens stöd och vård till personer med psykisk funktionsnedsättning 2016-05-25 Maria Andersson

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR April 2011 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1. Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

Tillväxtverket och OECD 28 november 2016

Tillväxtverket och OECD 28 november 2016 Tillväxtverket och OECD 28 november 2016 Program 9.00-10.00 Hur jobbar Tillväxtverket med OECD Introduktion: Vad är OECD? Sverker Lindblad, Näringsdepartementet Några exempel på hur Tillväxtverket tar

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms Läns Landsting

Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms Läns Landsting Landstingsstyrelsens förvaltning FoUU-kansliet Bilaga 2006-03-30 Dnr LS 0602-0316 Förslag om att bygga upp en ny fristående enhet för samordning av kliniska prövningar, i första hand läkemedel, inom Stockholms

Läs mer

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Kjell Andersson Med Tekn Civ Ing Skaraborgs Sjukhus kjell.andersson@vgregion.se 8:e Nationella Konferensen om Patientsäkerhet

Läs mer

Sverige bygger ett Nationellt Innovationsnätverk EIP Agri

Sverige bygger ett Nationellt Innovationsnätverk EIP Agri Sverige bygger ett Nationellt Innovationsnätverk EIP Agri Alnarp den 8 okt 2014 Taket: Budgeten Fastställd Väggarna: Mål och regelverk Arbete påbörjat. Grunden: EU-förordning, de svenska politiska prioriteringarna

Läs mer

EN HÅLLBAR ORGANISATION SOM KLARAR ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR, RATIONALISERING OCH NYA MANAGEMENTFILOSOFIER?

EN HÅLLBAR ORGANISATION SOM KLARAR ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR, RATIONALISERING OCH NYA MANAGEMENTFILOSOFIER? EN HÅLLBAR ORGANISATION SOM KLARAR ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR, RATIONALISERING OCH NYA MANAGEMENTFILOSOFIER? Professor Stefan Tengblad Lektor Nomie Eriksson 13 november 2013 Bild 1 NY BOK: ATT UTVECKLA

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2008/0142(COD) 18.12.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 Förslag till yttrande Harald Ettl (PE416.293v01-00) Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika - hur kan vi minska utsattheten? IKMDOK konferensen 2015 Torkel Richert torkel.richert@mah.se Bakgrund Det tunga missbruket ökar i Sverige Antalet

Läs mer

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat?

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Sammanfattning av seminarium om Stockholms hjärtsjukvård, den 6 mars 2013, som arrangerades av AstraZeneca och Hjärt-Lungfonden 1

Läs mer

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Grundnivå 1 Grundnivå Mål för den verksamhetsförlagda delen av

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier

Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Kunskaper och färdigheter i grundskolan under 40 år: En kritisk granskning av resultat från internationella jämförande studier Jan-Eric Gustafsson Göteborgs Universitet Syfte och uppläggning Huvudsyftet

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

STYRKEBASERAD. Vilka frågor & lyssnande leder till framgång. stärker människors förmåga att lyckas STYRKEBASERAD

STYRKEBASERAD. Vilka frågor & lyssnande leder till framgång. stärker människors förmåga att lyckas STYRKEBASERAD stärker människors förmåga att lyckas Vilka frågor & lyssnande leder till framgång Varför? + veta mer om AI & Styrkebaserade metoder + verktyg + uppleva en FÖDA-process + sätt att formulera frågor för

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Jämlik hälsa och vård

Jämlik hälsa och vård Foto: Clifford Shirley Välkommen till den 14:e nationella konferensen för nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Jämlik hälsa och vård det goda mötet som nyckel till framgång Västerås 19-20 mars

Läs mer

Obstetrik och gynekologi

Obstetrik och gynekologi Obstetrik och gynekologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Beslut på bättre grund.

Beslut på bättre grund. Beslut på bättre grund. Kunskapskällor i evidensbaserad praktik - Systematisk uppföljning en grund för kunskapsutveckling och evidensbaserad praktik Lycksele 20 november 2014 Anneli.jaderland@skl.se Kunskapsutveckling

Läs mer

Ett europeiskt utbildningspolitiskt nätverk för nyckelkompetenser http://keyconet.eun.org Om KeyCoNet-projektet (2012-2014) KeyCoNet är ett europeiskt nätverk som arbetar för att identifiera och analysera

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Tilläggsspecialiteter

Tilläggsspecialiteter Tilläggsspecialiteter Akutsjukvård Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Rapport 2013:1 ISSN 1402-876X Omslagsbild: CKS. Linköpings

Läs mer

Ledningen i fokus - starkare styrning krävs för att utveckla statlig verksamhet med bra och säkra IT-/e-tjänster

Ledningen i fokus - starkare styrning krävs för att utveckla statlig verksamhet med bra och säkra IT-/e-tjänster Bengt E W Andersson 2008-11-19 Föredrag vid Dokumentinfos Strategiseminarium, IT i offentlig sektor offentliga e-tjänster, den 19 november 2008, World Trade Center, Stockholm. Ledningen i fokus - starkare

Läs mer

En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård

En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård FoUU-dagen 2015 En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård 12 november kl. 08:30-16:30 Varbergs kurort Dagen är kostnadsfri och anmälan sker via utbildningskatalogen på intranätet

Läs mer

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Du har nu öppnat en presentation som innehåller:

Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Du har nu öppnat en presentation som innehåller: Information och förankringsmaterial avseende utvecklingsfrågor gällande kunskapsstyrning: organisation, aktiviteter och tankar framåt. NSK NSK-S Nuvarande

Läs mer

Forskningsfinansieringen för psykisk hälsa i Europa är förhållandevis liten jämfört med den

Forskningsfinansieringen för psykisk hälsa i Europa är förhållandevis liten jämfört med den Varför forska i psykisk hälsa? Psykisk ohälsa kan förorsaka en belastning för de som drabbas, deras närstående och för samhället överlag. Varje år upplever åtminstone en av tre européer psykisk ohälsa.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse År 2013

Patientsäkerhetsberättelse År 2013 Patientsäkerhetsberättelse År 2013 2014-02-21 Revideras senast 2015-02-27 Sören Akselson Chefsöverläkare 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 5 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala

Läs mer

Förutsättningar för innovation

Förutsättningar för innovation Förutsättningar för innovation ENKÄTUNDERSÖKNING OM KOMMUNER OCH LANDSTINGS SYN PÅ INNOVATIONSFRÅGOR Förutsättningar för innovation 1 Förord Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) vill stimulera nytänkande

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS)

Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS) 2016-05-25 Fysioterapeuternas remissvar på Effektiv vård, SOU 2016:2 (Diarienummer S2016/00212/FS) Fysioterapeuterna har tagit del av utredningens analys och förslag med stort intresse. Vi bedömer att

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Allmän hälso- och sjukvård med inriktning mot onkologisk vård I, 40 poäng (HSON1) Graduate Diploma in General Health

Läs mer

Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn. Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur

Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn. Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur Upplägg 1. Varför behöver byggherrar engagera sig i utvecklingsarbete

Läs mer

(5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN

(5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN 2012-12-17 1 (5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN 2013-2016 2(5) Samverkan för utveckling Direktionen för Norrlandstingens regionförbund har

Läs mer

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Neurospecialiteter Neurologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

För bättre hälsa och effektivare vård

För bättre hälsa och effektivare vård För bättre hälsa och effektivare vård Detta har vi gjort Ambulanshelikopter är i drift Tagit initiativ till och beslut om att utveckla utbudet av rehabilitering i Värmland Tagit initiativ till och beslut

Läs mer

Det fattas stora medicinska grävjobb

Det fattas stora medicinska grävjobb Det fattas stora medicinska grävjobb Ragnar Levi, författare, medicinjournalist med läkarexamen och informationschef på Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Tycker du att kvaliteten på medicinjournalistiken

Läs mer

Undervisning på vetenskaplig grund

Undervisning på vetenskaplig grund Undervisning på vetenskaplig grund Vad är det? LENA ADAMSON Undervisningen i skolan ska vara kopplad till vad forskningen säger. Det gäller både vad skolan undervisar om och hur skolan undervisar. När

Läs mer

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Stockholm 2009-04-22 Socialdepartementet 103 37 Stockholm Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning ambulanssjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning ambulanssjukvård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen (MFS) Specialistsjuksköterskeprogram, ambulanssjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASAM Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda sjuksköterskor

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till

Läs mer

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number

Läs mer

Projekt Integrativ medicin inom Region Skåne

Projekt Integrativ medicin inom Region Skåne Region Skåne Direktiv Datum 2009-06-08 Dnr Projektdirektiv Projekt Integrativ medicin inom Region Skåne Organisatorisk enhet Projektbeställare Projektledare Koncernledning Rita Jedlert Hans Du Rietz Datum

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Landstingsjurist Lena Jönsson Landstinget Dalarna Tfn 023 490640 Patientens rätt i vården stärks Patientdatalag

Läs mer

Inledning. Information till dig som arbetar på sjukhus: Avsnitt A: Allmän information. Avsnitt B: Typer av innovationer. A.1. Vilken position har du?

Inledning. Information till dig som arbetar på sjukhus: Avsnitt A: Allmän information. Avsnitt B: Typer av innovationer. A.1. Vilken position har du? Sida 1 av 8 Delar av blanketten skall inte besvaras av alla. Vilka frågor som skall besvaras bestäms t.ex. av svaren på andra frågor. I webbblanketten visas bara de frågor som är aktuella för dig, här

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS YTTRANDE Vårt dnr: 2015-12-18 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Eva Marie Rigné Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Sammanfattning av SKL:s

Läs mer

Kommissionens arbetsdokument

Kommissionens arbetsdokument Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes

Läs mer