EHMA Annual Conference Rapport från EHMA:s årskonferens Barcelona, 29 juni 1 juli 2005.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EHMA Annual Conference 2005. Rapport från EHMA:s årskonferens Barcelona, 29 juni 1 juli 2005."

Transkript

1 EHMA Annual Conference Rapport från EHMA:s årskonferens Barcelona, 29 juni 1 juli Vad är EHMA EHMA, European Health Management Association, är en sammanslutning av organisationer, inte enskilda medlemmar, som under den högstämda devisen: Bygga broar dela kunskap (Building Bridges - Sharing Knowledge) vill vara forum för: Politiker och planerare som behöver ett nätverk för tankeutbyte och information i en sjukvårdssektor som förändras i snabb takt Akademiska institutioner och forskningsinstitut för kunskapsutbyte internationellt Ledare och administratörer för att få del av nya arbetsmetoder och erfarenheter utanför den egna organisationen Medlen som EHMA använder för detta är: Den årliga konferensen, flaggskeppet Återkommande nyhetsbrev som håller medlemmarna uppdaterade om utvecklingsprojekt inom ledning/styrning av hälso- och sjukvård Genom sitt Brysselkontor hålla nära kontakt med EU:s arbete med sjukvård och folkhälsofrågor. Informationen publiceras i återkommande nyhetsbrev; Short cuts from EU Sakkunnig granskning (peer review) av planerade utvecklingsprojekt. Konferenser, möten och workshops som tar upp mer specifika, angelägna och kritiska ämnen för ledning/styrning Vara Clearing house för medlemmarnas utvecklingsarbete, där man kan få veta vad som pågår Förmedla information från och kontakt med förutom EU andra viktiga internationella organisationer som OECD, WHO och Världsbanken Dela ut priser och utmärkelser till förtjänta forskare och förnyare Konferensen i Barcelona Konferensen i Barcelona hade samlat knappt 250 deltagare, som var drygt 50 fler än föregående års konferens i Berlin/Potsdam men ungefär som det annars brukar se ut. De kom från 26 europeiska länder och Israel, som i EHMA-sammanhang liksom i schlagersammanhang inräknas i Europa. Dessutom bidrog några utomeuropeiska länder med enstaka deltagare, Kanada, USA, Nya Zeeland, och Taiwan. Värdlandet Spanien hade flest deltagare, 46, och i övrigt var det som vanligt UK (39), Irland (29), Holland (22) och Sverige (21) som dominerade. Finland bidrog med 10, de övriga nordiska länderna med några få och stora europeiska länder som Tyskland, Frankrike och Italien med färre än 10 vardera. Ett antal östeuropeiska länder hade också några deltagare. Temat för konferensen var Managing Innnovation in the Health Sector. Det tolkade EHMA ungefär så här: Styrning av innovationer har blivit ett viktigt och delvis riskfyllt område inom hälso- och sjukvården. Innovationer förenade med snabba framsteg i klinisk tillämpning har revolutionerat hälso- och sjukvården under de senaste decennierna när det gäller grundinställning, struktur och det sätt på vilket service tillhandahålles. Det är inte bara stora 1

2 banbrytande innovationer utan också de små stegen av förändringar som omskapar sjukvårdssystemet. Planerare efterfrågar kost-effektivitetsstudier medan medborgarnas och patienternas efterfrågan på de nya metoderna oupphörligt växer. Allt detta ställer höga krav på god ledning och styrning. Ofta finns inte någon systematisk process enligt vilken innovationer ska styras utan förhållningssättet är mer av ad-hoc-karaktär utan överblick. Detta begränsar ofta effekten av förnyelsearbete, inga lärdomar dras om förnyelsearbete och misstag upprepas. Tendensen är att nya teknologier implementeras lätt, snabbt och effektivt medan mjukare områden för innovationer blir förbisedda: att skapa förändringskultur i organisationen, avvakta rätt tillfälle för förändringar, prioritera mellan olika innovationer och underlätta att förändringar sprids ändamålsenligt i organisationen. Politiker och planerare behöver bli uppdaterade om vad som fungerar, för vad investeringar och stöd är önskvärt och vilka nya lagar och regler t ex om teknisk säkerhet och datasäkerhet som behövs samt bevaka att innovationer inte leder till orättvisor för några parter. Administratörer har knappast möjligheter att hålla sig uppdaterade om alla innovationer och hur dessa kommer att påverka olika delar och olika grupper inom deras organisation. Teknologiska innovationer kräver ofta stora investeringar och ledarna står inför komplicerade förhandlingar och beslutsfattande. Hur lyckas de ledande, framåtsträvande och risktagande styra förändringsprocesserna och hur följer de försiktiga? Hur styrs förändrings- och utvecklingsarbete över huvud taget, hur ska belöningssystemen utformas? Hur tar man som ledare hand om vinnarna och hur stöttar man förlorarna? Forskare och experter ställs också inför nya utmaningar. Tillgången till relevanta data om innovationer och om effekterna av olika styrprocesser ökar. Det gör det möjligt att utforma teoretiska ramar för förändringsarbetets utmaningar och möjligheter, testa och analysera dem och därigenom stödja planerare och administratörer. Frågor som ställdes var bland annat: Hur skaffar vi ekonomiskt utrymme för förändringar? Vilka innovationer ser vi inom styrprocesserna? Hur ska vi skapa en förändringsmognad i organisationer så att egna och andras innovationer kan tas emot och spridas i organisationen på ett adekvat sätt? Vilken typ av ledarskap, kompetens och utvärderings- och kontrollsystem måste till för att undvika misstag och ändå skapa en atmosfär av kreativitet, växande och lärande? Vad behöver ske på makronivå (nationella riktlinjer, kunskapscentra, stödjande nätverk, forskningssatsningar, utvärderingsinstitutioner etc)? Hur ska organisationen skaffa sig en innovationsradar eller innovationsscanner för att fånga upp det viktiga och intressanta som är på gång? Innovationernas påverkan på patientinflytande, patienträttigheter och etik? Hur ska innovationer för ökad hälsoinriktning av sjukvården initieras och stödjas? Konferensen arbetar med plenarsessioner och ett stort antal parallella sektioner för insända fördrag. Det har varit en trend de senaste konferenserna att dessa delar + de högstämda välkomstadresserna har fått minskat utrymme till förmån för mer interaktiva specialsessioner där sessionens genomförande blir avhängig deltagarnas medverkan. Deltagarna får också 2

3 möjlighet att ta del av ett material i förväg. Det har inneburit en klar kvalitetshöjning enligt mångas mening. De insända föredragen är av två slag; akademiska papers med krav på en god vetenskaplig standard och management papers för att ge möjlighet för icke-akademiker att förmedla erfarenheter utan krav på akademisk form. Med det perspektiv jag har på ett antal EHMA-möten menar jag att standarden på föredragen successivt ökat. Det rapporteras också att tillströmningen blivit ymnigare, så att urvalet är större och fler blir icke accepterade. Standarden på framförandena är mycket varierande. Jag ger inget systematiskt referat av konferensen utan gör några nedslag på områden som jag fann intressanta. Naturligtvis präglas urvalet av mina egna intressen och preferenser. Jag refererar inte så många enskilda fördrag utan försöker mestadels presentera intrycken under några temarubriker. Jag lämnar också en del egna kommentarer och hoppas det ska vara tydligt i texten när det rör sig om sådana. Kreativa team Konferensen inleddes mycket okonventionellt med att professor Paddy Miller från IESE Business School, värdinstitutionen, ledde en session: Orchestrating Managment Teams for Creativity. Den bestod i att han spelade upp delar av en videoupptagning när Leonard Bernstein gjorde en nyinstudering av sin egen West Side Story med bl a Placido Domingo som solist. Prof. Miller menade att denna process visade hur en passionerad och engagerad ledare skapar en innovation av något som egentligen redan är välkänt och har genomförts många gånger tidigare. Han vilar absolut inte i rutiner. Han nöjer sig inte med att det blir så där utan kräver att medarbetarna gör sitt yttersta för att det ska bli excellent. Han har åtminstone någon diva som får hanteras med finess men han bygger också upp en tillit och ett självförtroende bland alla orkestermedlemmarna så att de ska känna sig utvalda och viktiga för att orkestern ska ge framförandet den speciella färg som dirigenten önskar denna gång. Vissa paralleller med att leda ett sjukhus eller en klinik med högspecialiserade doktorer och annan personal finns kanske. Miller ville ge teambegreppet ett nytt innehåll, från rutinmässigt lagarbete till mer kreativa team. David Chinitz kommenterade att vi i sjukvården gärna tar exempel från näringslivet i utveckling och innovationsskapande. Varför är det inte tvärt om? Näringslivet har ofta ganska enkla produktionslinjer och produktionsprocesser, medan sjukvården har många komplexa och borde ha något att lära ut. I varje fall blev det en mycket underhållande öppningssession. Allmänt om innovationer i hälso- och sjukvård Innovationer i hälso- och sjukvården är en komplicerad process som innehåller biologi/medicin, samhällsvetenskaper och beteendevetenskap. Det finns ofta mentala spärrar hos människor och tröghet i systemen som hinder för förändringar. Det är sällan en process som är avgränsad i tiden. En förändring öppnar ofta dörren till ytterligare utveckling. I en grov förenkling kan sägas, att förändrings/förnyelsearbetet diskuterade på två nivåer. Införandet av nya behandlingsmetoder och rutiner i klinisk praxis är i första hand ett ansvar för vårdprofessioner, där chefer på den nivån dels måste hålla sig informerade om kunskapsutvecklingen, men också skapa en organisationsstruktur och en kultur som inte bara tillåter utan stimulerar till utveckling. Genomslaget av kliniska riktlinjer är t ex beroende av detta. Att hålla sig à jour med utvärderingar av medicinska teknologier är en nödvändighet. Systematisk uppföljning framfördes från flera håll som ett viktigt styrinstrument för att få genomslag av nytänkande. 3

4 För ledning och styrning gäller det att se till att viktiga förändringar i verksamheten tränger igenom överallt i verksamheten där det är befogat, men också att hålla kontrollen så att inte förändringar med tveksamt mervärde eller med alltför höga kostnader tar utrymme. För det krävs ofta att beslutsprocesser, nya styrinstrument och nya organisationsformer prövas. Exempel som presenterades var ökad decentralisering, ökad fokus på primärvård, utveckling av beställar-utförarorganisationer, konkurrensutsättning, förbättrade informationssystem och uppföljningar kopplade till detta, samordning av olika slag, ökat inflytande för brukar och medborgare. Det betonades att utbildning och stöd för personal på olika nivåer var avgörande för goda innovationsprocesser. Medicinska utbildningar och vårdutbildningar måste bli bättre på att undervisa i policyfrågor, hälsoekonomi och administration. Forskning, kunskapstillväxt och innovationer I en session som också illustrerade en konferensinnovation diskuterades temat om hur forskning, ny kunskap och nya organisationsformer ömsesidigt påverkar varandra. Professor Richard Bohmer från Harvard Business School använde i en Case study diabetessjukdomen som en modell för hur utveckling och ny kunskap förändrar inte bara vården som ges utan också hur den ges. Med hjälp av deltagarna ledde han sessionen från antikens iakttagelser om riklig utsöndring av söt urin som enda tecken på diabetes till dagens avancerade kunskaper på molekylär nivå. Kunskapstillväxten lockade investeringskapital som kunde finansiera nya behandlingsmetoder. Tillämpningen av de nya metoderna i praxis och de andra arbetsformer detta krävde väckte nya forskningsfrågor. Bohmer menade, att det var inte bara mängden av kunskap som växte fram utan framför allt specificiteten. Den specifika kunskapen medförde att vården kunde planeras alltmer genom tydliga beslutsregler, vårdprogram etc. Beslutsfattandet kunde genom dessa regler, som inte krävde att man förstår hela den komplexa kedjan av orsaker/verkan, delegeras allt längre ut i systemen och efter hand överlämnas till patientens eget ansvar. Det i sin tur öppnar för nya investeringsområden med kontroll-kit etc. En invändning som restes mot analysen var att den var alltför medicinskt och sjukdomsorienterad. Bohmer analyserade innovationer för diabetssjukdomen, men glömde i stort bort att analysera det ur diabetespatientens perspektiv. I ett plenarfördrag utvecklade prof. Bohmer dessa tankar ytterligare. Han började med att skilja på innovation creation och innovation implementation. Det skrivs cirka medicinska artiklar per månad. Både volym och specificitet av kunskaperna har ökat. Hur ska beslutsfattare kunna agera i detta? Han ville se kunskapsutvecklingen så att vi går från komplexa, ostrukturerade problem med hög osäkerhet i kunskaperna mot mer strukturerade, rena frågeställningar med hög evidens. Olika forskningsområden och verksamheter har kommit olika långt i denna process. Mycket av den specialiserade vården har kommit långt i säkerhet och tydlighet. Samma lösning verkar på alla patienter av samma kategori. Frågeställningarna är enkla, besluten entydiga med liten osäkerhet och tydliga besked kan ges. Man kan gå mot alltmer standardiserade beslut som kan delegeras långt ned i organisationen. Primärvård, psykiatri, äldreomsorg befinner sig långt från denna idealsituation. Besluten blir osäkrare och ledningen måste engagera sig mer i detta. Bästa beprövade erfarenhet får användas. 4

5 Bohmer pläderade starkt här och i diabetesfallet för att man ska görs åtskillnad på komplicerade respektive rena beslutssituationer och ha olika processer för det. Färdig design för det vanliga och enkla och vara öppen och flexibel för det ovanliga. (Bohmer stöder här min gamla tes, att det är primärvården som är den svåraste och intellektuellt mest krävande delen av sjukvården som kräver en förmåga till analytisk tänkande i flera perspektiv. Högspecialiserad vård kräver visserligen teknisk skicklighet och avancerad teknologi men har ofta hand om renare problem och är lätt att standardisera. Följaktligen borde primärvårdspersonal vara högt avlönad och ha högt status, medan specialistvården, till vilken man vågar anförtro en del mindre samansatta problem, borde ligga lägre. Konstigt nog har mina synpunkter inte fått gehör i läkarkretsar). Bohmer menade också att det blir allt vanligare att patienter tar över kontrollen av sina sjukdomar:. Hjärtsvikt väger sig kontinuerligt Astma peak flow-mätningar Diabetes blodsocker Hypertoni mäter blodtryck I många fall tar patienten också över ansvaret att korrigera behandlingen. Patienten blir specialist på sig själv och sin sjukdom. Detta gäller förstås i första hand de rena fallen. Doktorns roll förändras: 1800-talet: Ensam beslutsfattare och utförare 1900-talet. Beslut på klinisk nivå, andra är utförare 2000-talet: Ny professionell roll som systemdesigner? Bohmer ska nog inte misstolkas så att patienterna lämnas åt sitt öde, utan att läkaren i allt större utsträckning blir stöd och utbildare i ett team, där patienten utgör en viktig kugge. Det är således snarare ett led i förra årets EHMA-tema om empowerment. Modern informationsteknologi bör användas för råd och stöd till patienter. I flera andra presentationer framhölls att organiserat samarbete mellan akademisk forskning och sjukvård är en bra grogrund för utvecklingsarbete. Från Holland presenterades en idé med academic workplace och från England hur aktionsforskning bidragit till utveckling av primärvården. Från Sverige med lång tradition av klinisk forskning och en något färskare av vårdforskning ute i sjukvården är det knappast någon nyhet. Det pekar kanske också på att vi inte riktigt ser själva vad som är intressant hos oss ur ett europeiskt perspektiv, om vi inte deltar kontinuerligt i erfarenhetsutbyte. Evidensbaserad medicin, EBM, och evidensbaserad/styrning ledning De ökade kraven på att nya behandlingsmetoder ska vara vetenskapligt utvärderade innan de lanseras brett i praxis framfördes som ett viktigt instrument för förnyelse. De nationella institutioner för Health Technology Assesment som finns ger viktigt underlag för beslutsprocesser även på organisatorisk nivå. Det sågs som ett problem att processen att utvärdera är ganska långsam och rekommendationerna behöver komma fram snabbare för otåliga kliniker. SBU Alert är ju en modell från Sverige att försöka möta detta. Som en analogi har man börjat tala om evidensbaserad management inom sjukvården. Det är något mer komplicerat, eftersom forskningstraditionen är svagare och effekterna påverkas så 5

6 mycket av skilda sociala, kulturella och politiska system. Men EHMA:s ambition är att vara en arena för detta. Det talas också om evidence based policy-making, vilket begreppsligt är en omöjlighet eftersom policy-making är ideologiskt och inte faktamässigt baserat. Det hindrar inte att erfarenhetsutbyte kan ge mycket av värde. Integrated Care Integrated Care fick en egen session och återkom som tema även i andra sammanhang. Vårdformen presenterades som en viktig innovation för att tillhandahålla vård och den kräver också innovation av styrinstrument. För länder som har splittrade system privat-offentligt och skilda system för primärvård och sjukhusvård och också mindre utvecklat samarbete mellan olika personalkategorier i vården måste det både vara en stor utmaning och mycket att vinna. Vi i Sverige har ju delvis en samordnad vård men integrationen med primärkommunerna återstår. Det som presenterades i olika föredrag kan närmast likna det vi kallar närsjukvård, även om det begreppet inte är entydigt definierat. Vi har säkerligen en hel del att lära av de försök som görs. Vi kunde kanske också delta mer aktivt i de internationella utvecklingsprojekt som pågår. EU har tagit initiativ till och finansierat ett europeiskt projekt om integrerad sjukvård för äldre i Europa (CARMEN) och EHMA har varit koordinator och ansvarig. Huvuddragen avrapporterades i en specialsession under konferensen och jag ska delge några av erfarenheterna. Jag kombinerar det med några erfarenheter över samma tema som redovisades i några parallellsessioner. Tidskriften IJIC (International Journal of Integrated Care) finns för området och ett internationellt nätverk, INIC. Integrated Care har framför allt utvecklats för äldre, för psykiskt sjuka, missbrukare och ibland för barnfamiljer. Vad är Integrated Care? Integrated Care finns i många olika former och grader. Om vi utgår från ett noll-scenario med ingen samverkan alls kan vi föreställa oss ett kontinium med flera anhalter mot full integration: Full segregation som har kontakt med andra sektorer genom remitterande Samarbete (co-operation) med vissa gemensamma riktlinjer, överföring vid rätt tidpunkt, informationsutbyte men fortfarande oförändrade ansvarsförhållanden. Samverkan (co-ordination)med fungerande vårdkedjor, samråd i målfrågor, strukturerat samarbete ofta i nätverk, men fortfarande skilda organisationer Full integration med egen särskild organisation, gemensam budget, gemensam ledning, gemensamt informationssystem, lagstiftning som stödjer organisationsformen Svårigheter och hinder för etablering Det rör sig ofta om sammansatta problem hos patienter med instabila förhållanden. Det krävs ett brett samansatt serviceutbud. Patienterna finns som regel i en svag social struktur och har svårt att själva medverka. Gamla hierarkiska struktur i vården är hindrande. Sjukvården har en militärisk och heroisk ledartradition, detta kräver mer av förhandling och dialog i ledningsarbetet. Svag evidens och svag forskning. 6

7 Nycklar för framgång Deltagande parter måste se möjligheter till ömsesidig förbättring och ömsesidiga vinster. Det finns tröghet i det mentala motståndet mot förändringar. Deltagande forskare måste få del av det akademiska belöningssystemet. Extra pengar som stimulans initialt. Inte ha förväntningar att det ska bli ekonomsikt lönsamt på kort sikt, däremot kvalitetsmässigt bättre och bättre för klienten. Klienterna/patienterna ska helst uppleva det som ett enhetligt sammanhägnade vårdsystem, seemless care. Interprofessionell utbildning. Man måste utveckla en känsla av att man arbetar tillsammans att det inte bara är en organisatorisk förändring, man måste få gemensam kultur och ett gemensamt språk Gemensamt informationssystem. Det kan bli kittet för samverkan. Forskning knuten till verksamheten, t ex Akademiska verkstäder som beskrivits ovan. Att undan för undan skaffa evidens, dokumenterat underlag, är viktigt. Verksamheten kan inte på sikt drivas av stark tro och ideologi. Uthållighet och stabilitet i vårdsystem och dess ledning. En innovation öppnar ofta dörren till en annan. Flexibilitet krävs hela tiden. Case management måste utvecklas och ansvariga utses. Bakom den basala verksamheten inom samverkan måste specialistenheter som förstår verksamheten finnas tillgängliga. Ledarskapet är till att börja med att likna vid Jam-session för att anspela på kongressens inledning. Inga noter finns i början! Ge inte upp för motstånd. You need some shit to grow roses. Informationssystem I ett antal projekt prövades informationsteknologin som en kraft i förändringsarbetet. Det gällde beslutsunderlag och instrument för uppföljning, gemensamma journalsystem och dokumentationssystem för att kunna samarbeta bättre men också olika former av telemedicin med specialiststöd för primärvård och information avpassad för rådgivning till patienter och allmänhet. Rapportering av felbehandlingar inom sjukvården Från Kanada rapporterades ett par projekt där en adekvat hantering av fel begångna inom vården kunde bli ett hjälpmedel för förbättringsarbete. Det gäller då att skapa ett system som uppmuntrar till rapportering och analys av misstag, inte för att skuldbelägga och straffa, utan för att lära för framtiden. Fokus bör läggas på organisation och arbetsprocesser, inte på enskilda individer. Ett mycket enkelt exempel visade hur många felhandlingar av sjuksköterskor kunde förklaras av deras arbetssituation där de ständigt blev avbrutna av telefon, ringningar från patienterna på avdelningen, läkare som plötsligt skulle ha assistans etc. När arbetsrutinerna förbättrades minskade också felen. Frågan ha onekligen bäring på aktuell diskussion i Sverige. Valfrihet Från Norge meddelades att den reform för patienter på väntelista att få fritt välja annat sjukhus till att börja med inte hade attraherat så många, men att andelen med tiden ökade. Prioriteringar Metoder för prioriteringar, särskilt öppna sådana, som är en uppmärksammad faktor i förändringar i styrning av svensk sjukvård, fanns inte alls med som något viktigt tema och nämndes endast i förbigående i något föredrag. 7

8 Mitt eget föredrag vid föregående EHMA-konferens med temat Explicit priority setting hade säkert platsat i år också. EU och hälso- och sjukvård. I sista sessionen fanns Nich Fahy från Europakommissionen som rapporterade från EU:s arbete med hälso- och sjukvårdsfrågor. Som bekant är det inget högprioriterat område inom EU. Per år spenderar EU 50 cent per invånare för hälsa, medan varje ko får ett stöd om1800. I varje fall arbetar man med bättre informationssystem för Public Health för att få bättre möjligheter till jämförelser mellan länder, man vill ha system för att snabbt reagera vid nya hotbilder (influenza), och man vill ta itu med hälsans determinanter. Olikheter i hälsa och i sjukvård mellan länderna är inte acceptabelt och det nya programmet ska: skydda mot hälsohot främja hälsosam livsstil bidra till att reducera allvarliga sjukdomar bidra till utveckling av effektivare hälsosystem stödja allt detta genom att utveckla informationssystem och analysmodeller Ja det låter lite bekant Slutord Detta var min åttonde EHMA-konferens i följd efter min debut i Dublin Man kan fråga sig vilka förutsättningar EHMA har att leva upp till de stolta målen att bli en brygga mellan akademi och praktik på europeisk nivå när det gäller ledning och styrning av hälso- och sjukvård. Varför samlar en europakonferens över detta tema 250 deltagare, medan en europeisk hjärtkonferens i Stockholm samlar över Ja det finns många förklaringar förstås. En viktig orsak tror jag är att ett hjärta är ett hjärta i både Berlin och Stockholm och ny kunskap blir lät universellt användbar. Hälso- och sjukvårdens ledning och styrning är däremot mycket beroende av historia, tradition, värderingar, politiskt system, organisation av beslutsfunktionerna, ekonomi och finansieringssystem etc. Kunskaper och erfarenheter är svårare att generalisera. Traditionen att koppla forskning till verksamheten är också mycket svagt utvecklad. Dessutom finns mycket kraftiga ekonomiska incitament för läkemedelsindustrin att stödja och driva på utveckling av medicinska behandlingsmetoder. Det är ungefär samma människor som kommer varje år till EHMA-konferensen, 4 5 länder dominerar, folkrika europeiska länder deltar endast med få deltagare och ingen inbrytning har gjorts mot det nu viktiga och spännande östra Europa. En del av dessa problem ser man i parallellsessionerna. Det kan vara svårt att fylla dem med deltagare ibland. Projekten kräver inte sällan en god förkunskap om de system där det genomförts, inte sällan NHS, och diskussionerna blir lätt interna om några tekniska detaljer som är svåra att få ut något av för utomstående. En förbättring kunde vara att man arrangerade några färre sessioner, gallrade hårdare bland anmälda papers, gav sessionerna god tid och utsåg en moderator, som inte bara skulle vara ordförande och presentera föredragshållarna, avbryta när de överskrider, och i bästa fall ge utrymme för en eller två frågor. Moderatorn skulle istället ha till uppgift att vaska fram gemensamma och generella resultat och initiera och leda en längre sammanhållen diskussion över sessionens tema. EHMA har försökt det några gånger och det ger oändligt mycket mer. Men parallellsessionerna är också till för att unga forskare ska muta in sitt område. Det är kanske svårt att rekrytera villiga moderator om ansvar och arbetsinsats ökar. 8

9 Det finns också exempel på projekt där det europeiska perspektivet tillvaratagits och jämförelser mellan olika system kan ge intressanta analyser. Det stora projektet om Integrated Care, som beskrivits ovan, är ett bra exempel på detta. Från Italien presenterades ett projekt, som ännu inte hade färdiga resultat att analysera, där det jämfördes hur förändringen av primärvård tog delvis skilda vägar med skilda organisationsformer och styrsystem i England, USA och Frankrike. Framgångsfaktorer och hinder ville man sedan beakta vid förändringar i det egna landet. Detta är några reflexioner med konferenserna som utgångspunkt. Jag har föga kunskap om hur EHMA:s övriga projekt fungerar och vilken betydelse det har. En organisation blir inte mycket bättre än vad medlemmarna gör den till. Kanske skulle Nätverket ta närmare del av EHMA:s dagliga arbete, t ex inbjuda den svenska delegaten i EHMA:s styrelse för information och diskussion. Inte bara: Vad kan EHMA göra för Sveriges hälso- och sjukvårdssystem utan också: Vad kan de svenska erfarenheterna göra för EHMA. 9

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Frukostmöte DM 11 februari 2014 Göran Stiernstedt Socialdepartementet

Frukostmöte DM 11 februari 2014 Göran Stiernstedt Socialdepartementet Bättre resursutnyttjande Frukostmöte DM 11 februari 2014 Göran Stiernstedt Effektivare resursutnyttjande Vad är effektivitet? Kvalitet Kostnader Nytta 10% fler besök till 2% högre kostnader är inte nödvändigtvis

Läs mer

Framtidens projektering

Framtidens projektering Framtidens projektering metoder för mer produktionsanpassad projektering Petra Bosch-Sijtsema, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Utlysning, Vinnvård Fellows 1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Vården och omsorgen står inför stora utmaningar. En åldrande befolkning, ny teknik och ökade förväntningar från patienter

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Intraprenörskap hur gör man?

Intraprenörskap hur gör man? Intraprenörskap hur gör man? Magnus Forslund Calcarius Consulting Ekonomihögskolan vid Växjö universitet Magnus Forslund Hur får man alla anställda att agera som intraprenörer? 1 2 3 Vad betyder egentligen

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Kjell Andersson Med Tekn Civ Ing Skaraborgs Sjukhus kjell.andersson@vgregion.se 8:e Nationella Konferensen om Patientsäkerhet

Läs mer

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet En genomgång av forskning Dr John Øvretveit (jovret@aol.com) Director of Research, MMC, Karolinska Institute, Stockholm Professor of Health Policy

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Presentation ISO 10667

Presentation ISO 10667 Presentation ISO 10667 Testdagen 2012 2011-03-30 1 Agenda 11.00 11.45 1. Övergripande presentation av ISO 10667 2. Certifiering mot ISO 10667 3. Frågor Tidplan ISO 10667 Vi är här nu ISO 10667 Förslag

Läs mer

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Strategisk utveckling och förändring av IT

Strategisk utveckling och förändring av IT REFERENS Strategisk utveckling och förändring av IT Förstärkning av koncernens affärsvärde från IT Om Loomis globalt ledande på effektivt cash management Loomis är en global koncern, noterad på Nasdaq

Läs mer

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI E-hälsa - hur kan vi dra nytta av den nya tekniken? Maria Hägglund, Ph.D. Hälsoinformatik Health Informatics Centre, Dept.

Läs mer

Implementeringsklimat

Implementeringsklimat What goes wrong? Non existent, invisible, or just plain bad leadership People have no idea where the organization is going or why Dishonesty at worst, poor communication at best Passive-aggressive staff

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Blev grisen fetare? Informationsstyrning inom psykiatrisk vård: utvärdering, indikatorer & mätning.

Blev grisen fetare? Informationsstyrning inom psykiatrisk vård: utvärdering, indikatorer & mätning. Blev grisen fetare? Informationsstyrning inom psykiatrisk vård: utvärdering, indikatorer & mätning. OBS Under arbeta: citera ej utan författarens tillstånd/n.b. Work in progress: do not quote without author

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

Patientinflytande vackra ord eller verklighet?

Patientinflytande vackra ord eller verklighet? Patientinflytande vackra ord eller verklighet? Ulrika Winblad, docent Hälso- och sjukvårdsforskning Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala Universitet Etiska rådets konferens om prioritering

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Bild- och Funktionsmedicin

Bild- och Funktionsmedicin Bild- och Funktionsmedicin Innehåll Definition av kompetensområdet...3 Kompetenskrav...3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens samt kompetens

Läs mer

Forskningsfinansieringen för psykisk hälsa i Europa är förhållandevis liten jämfört med den

Forskningsfinansieringen för psykisk hälsa i Europa är förhållandevis liten jämfört med den Varför forska i psykisk hälsa? Psykisk ohälsa kan förorsaka en belastning för de som drabbas, deras närstående och för samhället överlag. Varje år upplever åtminstone en av tre européer psykisk ohälsa.

Läs mer

Stärkta strukturer för f kunskapsutveckling. - En Överenskommelse

Stärkta strukturer för f kunskapsutveckling. - En Överenskommelse Stärkta strukturer för f kunskapsutveckling - En Överenskommelse Dagens program 9,00-10,00 Frukost och registrering 10,00-11,20 11,20 Konferens (Kommunalförbundet och registren) 11,20-11,30 11,30 Bensträckare

Läs mer

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Landstingets revisorer Antaget 2012-11-19 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Avsikten med revisionsplanen 3 Vårt Arbetssätt 3 - Risk och väsentlighetsanalys

Läs mer

Kraftfältet kring evidensbaserad praktik. Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet

Kraftfältet kring evidensbaserad praktik. Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet Kraftfältet kring evidensbaserad praktik Ingemar Bohlin Sociologiska institutionen Göteborgs universitet Denna presentation Evidensrörelsens ursprung: varifrån idén om evidensbaserad praktik stammar Fokus

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Innovation på vårdcentral

Innovation på vårdcentral Sida 1 av 8 Delar av blanketten skall inte besvaras av alla. Vilka frågor som skall besvaras bestäms t.ex. av svaren på andra frågor. I webbblanketten visas bara de frågor som är aktuella för dig, här

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2008/0142(COD) 18.12.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 Förslag till yttrande Harald Ettl (PE416.293v01-00) Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg

Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg Förändringsledning Stöd & behandling Förändring It is not the strongest of the species that survives, nor the most intelligent, but the ones most responsive to change Charles Darwin, The Origin of Species,

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag. Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF

Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag. Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF EUSMESupport2020 Öka svensk medverkan från SMF i Horizon2020 och Eurostars Kostnadsfri rådgivning

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy

Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Ending the war between Sales & Marketing by Philip Kotler, Neil Rackham and Suj Krishnaswamy Grupp 3 Inledning Produktdesigners har länge vetat om att de kan spara tid och pengar på att samarbeta med deras

Läs mer

Hur hittar Frankrike rätt balans mellan jämlikhetsprincipen och decentraliserad omsorg?

Hur hittar Frankrike rätt balans mellan jämlikhetsprincipen och decentraliserad omsorg? Hur hittar Frankrike rätt balans mellan jämlikhetsprincipen och decentraliserad omsorg? Caisse nationale de solidarité pour l autonomie / National solidarity fund for autonomy Lise Burgade Föreningen Sveriges

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY Tord Forsner En enkel ekvation? information=implementering information+utbildning+resurser=implementering Hur sprider vi

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

Ny patientlag Johan Assarsson

Ny patientlag Johan Assarsson Ny patientlag Johan Assarsson Socialdepartementet S 2011:03 Johan Assarsson särskild utredare Sekretariat Petra Zetterberg Ferngren Elin Sundberg Lena Barrbrink Patientmakt en trend! Kur- och badanstalter

Läs mer

Individuell planering av tjänstgöring

Individuell planering av tjänstgöring Psykiatri Nordväst ST plan enligt ny målbeskrivning (gäller alla legitimerade efter 060630) Namn fyll i här Datum för läkarexamen fyll i här Datum för läkarleg: fyll i här Datum för beräknad specialistkompetens:

Läs mer

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur

Läs mer

Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa?

Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa? Hur förenar vi klinisk erfarenhetsbaserad kunskap och skicklighet med forskningsbaserad kunskap - och vice versa? Birgitta Åkesdotter Gustafsson Leg. Sjuksköt. Spec. Sjuksköt Operationssjukvård, Fil. Mag.

Läs mer

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten?

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Hels IT 26 september 2007 Gösta Malmer 1 Disposition Vård och

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Dokumentation i vården

Dokumentation i vården Dokumentation i vården VISION landstingskonferens Malmö 150520 Göran Stiernstedt Uppdrag Nationell samordnare till utgången av 2015 Samordnaren ska: Ge förslag på åtgärder som kan vidtas på nationell,

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR april 2015 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1 Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

Kompetenslyftet ehälsa

Kompetenslyftet ehälsa Kompetenslyftet ehälsa Januari 2011 december 2013 Slutrapport Ann-Marie Bönström, Projektledare Bakgrund Användning av IT-stöd inom hälso- och sjukvården har under de senaste åren ökat mycket snabbt och

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete

Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete 2013-09-24 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/545-105 Kommunstyrelsen Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen noterar rapporten kartläggning

Läs mer

Arbetar du med att förflytta vision till verkligheten? Söker du efter kraftfulla verktyg? PROCESSKONSULTUTBILDNING MED SYSTEMTEORETISK INRIKTNING

Arbetar du med att förflytta vision till verkligheten? Söker du efter kraftfulla verktyg? PROCESSKONSULTUTBILDNING MED SYSTEMTEORETISK INRIKTNING Arbetar du med att förflytta vision till verkligheten? Söker du efter kraftfulla verktyg? PROCESSKONSULTUTBILDNING MED SYSTEMTEORETISK INRIKTNING PlanB s utbildning Processkonsult med systemteoretisk inriktning

Läs mer

Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning

Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning Halmstads kommun Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund, revisionsfrågor och

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Projektledare vs ScrumMaster

Projektledare vs ScrumMaster Projektledare vs ScrumMaster Finns det rum för den klassiske projektledaren i en agil värld? Carina Meurlinger carina.meurlinger@agero.se Lite om mig själv Carina Meurlinger Konsult på Agero sedan 2005

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

KOMMUNIKATIV PLATTFORM

KOMMUNIKATIV PLATTFORM KOMMUNIKATIV PLATTFORM ITS the Swedish way Samlingsbegrepp Wien 2012 ITS the Swedish way Samhällsbehov Innovativ R&D Affärslösningar ITS i samverkan mellan näringslivet myndigheter och akademi Budskap

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Hyltenämndens aktiviteter 2012 utifrån uppdraget [samt riskbedömning]

Hyltenämndens aktiviteter 2012 utifrån uppdraget [samt riskbedömning] s aktiviteter 2012 utifrån uppdraget [samt riskbedömning] Lokala s uppdrag De lokala nämndernas uppdrag är att vara befolkningsföreträdare. ska säkerställa att befolkningens totala behov av hälso- och

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld. Johan Åkesson

Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld. Johan Åkesson Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld Johan Åkesson Adjunkt (halvtid) Ekonomie licentiat Företagsekonomi - Sektion Redovisning, Gruppen för Ekonomistyrning, Handelshögskolan vid Göteborgs

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Call for Abstracts. NCCS konferens Kunskapsutveckling i vårdvetenskap Etik, Evidens och Estetik. 9-11 april 2008 Borås, Sverige

Call for Abstracts. NCCS konferens Kunskapsutveckling i vårdvetenskap Etik, Evidens och Estetik. 9-11 april 2008 Borås, Sverige Call for Abstracts NCCS konferens Kunskapsutveckling i vårdvetenskap Etik, Evidens och Estetik 9-11 april 2008 Borås, Sverige En årlig konferens för forskare, doktorander, vårdlärare, vårdprofessioner

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer