Innehåll Grundvattenkemi Grundvattnets beskaffenhet Naturliga vattenkvalitetsproblem kan begränsa användningen. Nationella data
|
|
- Ulla-Britt Forsberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Innehåll Grundvattenkemi Grundvattnets beskaffenhet Naturliga vattenkvalitetsproblem kan begränsa användningen Nationella data Problem med vattenbrist Dricksvattenföreskrifter Grundvattnets beskaffenhet Grundvattnet har i regel en jämn och låg temperatur, låg halt av organiska ämnen, smakar och luktar gott och har ofta god mikrobiologisk kvalitet. Det viktigaste användningsområdet för grundvatten är vattenförsörjning. Ofta kan det användas helt utan beredning, och skulle sådan behövas är den i allmänhet enklare och betydligt mindre kemikaliekrävande än för ytvatten. Hälften av den kommunala vattenförsörjningen i landet baseras på naturligt eller konstgjort grundvatten. Enskilda hushåll, som omfattar drygt en miljon människor, använder nästan uteslutande grundvatten från egna, grävda eller borrade brunnar, för sin vattenförsörjning. Lika många utnyttjar grundvatten för sitt fritidsboende. Förutom att användas som drickvatten, nyttjas också grundvatten bland annat i jordbruket för djurhållning och konstbevattning, som processvatten i vissa industrier, för trädgårdsbevattning och som energikälla genom värmeutvinning. Grundvattnets naturliga sammansättning bestäms av en rad olika faktorer, främst jord- eller berggrundens mineral- och bergartsinnehåll, den kemiska miljön i den geologiska formationen och dess omgivning, vattnets uppehållstid, kornstorlekssammansättning samt också det infiltrerande vattnets sammansättning. Faktorerna samverkar på ett ofta ganska komplicerat sätt. För somliga ämnens förekomst i grundvattnet är den aktuella geologiska formationens mineralogiska sammansättning avgörande. Vattnet är t ex ofta hårt i områden med kalkrika jord och/eller bergarter genom att kalcium och magnesium utlöses från karbonatmineral i dylika bildningar. Höga halter av klorid förekommer däremot helt oberoende av jord och bergarternas kloridinnehåll. Detta beror på att kloriden inte har sitt ursprung från omgivande jord- eller berggrund utan från saltvatten i tidigare eller nutida hav. För andra ämnen kan den kemiska miljön vara avgörande. Järn kan t ex beroende på ph och redoxförhållanden förekomma i olika former, dels löst i vatten, dels utfällt i fast form. Naturliga vattenkvalitetsproblem kan begränsa användningen Grundvattnets naturliga beskaffenhet kan begränsa användbarheten som dricksvatten. De vanligaste förekommande kvalitetsproblemen vid grundvattenförsörjning är aggressivitet samt höga järn- och manganhalter. Höga järn- och manganhalter är relativt vanliga i grundvatten, både från brunnar i jord och från brunnar i berg men problem med dessa metaller kan vanligen lösas med olika behandlingsmetoder. I de fall järn är bundet i organiska komplex kan det vara svårare att avlägsna. Många grundvatten medför tekniska problem eftersom de är ledningsangripande, främst beroende på lågt ph och hög halt av aggressiv kolsyra. Detta är dock lätt att åtgärda innan distribution. Naturligt höga kloridhalter i områden som ligger under högsta kustlinjen och nära kustområden är vanligt förekommande och problemen ökar ofta med ökat uttag. Därför är det viktigt att mäta kloridhalten vid anläggandet av dricksvattenbrunn. Kloridhalten kan även mätas indirekt genom att konduktiviteten mäts.
2 Högsta kustlinjen (HK). Rastertäckt område har varit täckt av hav eller sjö. Under HK kan salt s k relikt grundvatten finnas kvar efter landhöjningen. I kustnära områden kan havsvatten tränga in genom sprickor i berggrunden direkt från havet. (Lindewald, 1985) Liksom för höga kloridhalter är kvalitetsproblem med höga fluoridhalter, främst i bergborrade brunnar, svåra att komma till rätta med. Det nya gränsvärdet för otjänligt vatten enligt Livsmedelsverkets föreskrifter, 1,5 mg/l, överskrids i 95 allmänna vattentäkter enligt en enkät utförd av Svenskt Vatten I enskilda bergborrade brunnar överskrids det nya gränsvärdet i en dryg fjärdedel av brunnarna. Fluoridhalter i måttliga halter anses ha kariesförebyggande effekt medan högre halter innebär risk för missfärgning av tandemalj. Fluoridhalter över 6 mg/l är otjänliga för mat och dryck. Problem med höga radonhalter är vanligt förekommande. Radon förekommer främst i vatten från bergborrade brunnar men kan även förekomma i låga halter i vatten från jordbrunnar. Höga radonhalter i grundvatten är vanligare i områden där berggrunden har höga uranhalter men påträffas även i andra områden. De lokala geologiska förhållandena har en avgörande betydelse för radonhalten. Rekommendationen är därför att vatten från borrade brunnar bör analyseras med avseende på radon. Vid höga radonhalter bör åtgärder vidtas. Den huvudsakliga risken med radon i vatten är avgången till inomhusluften som man inandas. Vid förtäring av radonhaltigt vatten påverkas främst mag-tarm kanalen. För radon finns godtagbar reningsteknik, både för vattenverk och för enskilda vattentäkter, tillgänglig. Nyligen har risken med uran i grundvattnet uppmärksammats. Uran kan förekomma i dricksvatten från bergborrade brunnar och (sannolikt) mer sällsynt från jordbrunnar. Risken med uran är dess kemiska toxicitet. Påverkan på njurarna har konstaterats i bl.a. finska undersökningar. Stråldosen från naturligt uran är mycket liten. Idag finns inget gränsvärde för uran i vatten vare sig i Sverige eller i Europeiska Unionen (EU). Världshälsoorganisationen (WHO) har en rekommendation på 9 µg/l, USA 30 µg/l. Kartläggningar av uran i både kommunalt och enskilt dricksvatten pågår för närvarande som ett bidrag till EU:s underlag för att fastställa ett gränsvärde för uran i vatten. I cirka 30 % av hittills undersökta enskilda brunnar i Sverige har uranhalter över 20 µg/l uppmätts. Förhöjda uranhalter i vatten förväntas, liksom för radon, i områden med uranrik berggrund, men korrelationen mellan uran och radon är mycket svag. För att få bättre kunskap om var höga uran-, radon- respektive radiumhalter kan förväntas behövs forskning kring uran, dess sönderfallsprodukter, radium och radon, och deras geo- och hydrokemiska egenskaper. I Total Indikativ Dos (TID) ingår alla radioaktiva ämnen utom K-40, tritium samt radon och dess dotterprodukter. Enligt de nya dricksvattenföreskrifter som utfärdats av Statens Livsmedelsverk (SLV) är gränsvärdet för den totala indikativa dosen satt till 0,1 msv/år i allmänna vattentäkter. Införandet av gränsvärde för TID har inneburit att förekomsten av radionuklider i vatten behöver kartläggas, ett arbete som påbörjades under 2001 i samarbete mellan SSI, SLV och SGU. Under kommer radionuklider att undersökas i vatten från kommunala vattentäkter och
3 enskilda brunnar. I det fortsatta samarbetet deltar även Svenskt Vatten, Socialstyrelsen och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Arsenikhalter, ibland överskridande gränsvärdet, 10 µg/l, är relativt vanligt förekommande i borrade brunnar i områden med sulfidmineraliseringar. Av övriga metaller har naturligt höga halter av kadmium uppmärksammats i framförallt några områden med sedimentär bergrund. Halterna når vanligen inte upp till gränsvärdet för dricksvatten. Även naturligt förhöjda blyhalter har observerats. Nationella data Genom SGUs miljöövervakning, brunnsarkivet och de kemiska data som insamlas i samband med SGUs kartering har en sammanställning gjorts som ger en relativt god bild över den naturliga grundvattenkemin och den regionala fördelningen av problem med surt vatten, höga sulfathalter och låg alkalinitet. Exempel ges för klorid i berg och jord sist i dokumentet. Fler kartor hittas på SGUs hemsida och i Grundvattenets kemi i Sverige, Naturvårdsverket Rapport Ungefär samma analysmaterial ligger också till grund för Bedömningsgrunder för grundvatten, Naturvårdsverket Rapport 4915 där grundvattnets tillstånd vad avser kvarvarande buffringsförmåga i olika typmiljöer liksom grad av försurningspåverkan framgår. Dock bygger dessa sammanställningar främst på provtagningar under 1980-talet. Med hjälp av bedömningsgrunderna kan en bedömning göras huruvida ett parametervärde ligger inom de naturliga variationerna. Under 2004 kommer bedömningsgrunderna för grundvatten att revideras. Som ett redskap i SGUs arbete med att samla in, förvalta och tillhandahålla hydrogeologisk information upprättas på SGU en databas för grundvattenförekomster och vattentäkter, DGV. Databasen kommer att innehålla hydrogeologisk information om grundvattenförekomster, teknisk information om vattentäkter och uppgifter om grundvattenkvalitet. Det är också viktigt att få in data från enskilda vattentäkter för att t.ex. kunna identifiera områden som inte uppfyller god grundvattenkvalitet. Dricksvattenföreskrifter Sedan december 2003 gäller Livsmedelsverkets nya dricksvattenföreskrifter (SLV FS 2001:30). Dessa är främst inriktade på det behandlade och distribuerade vattnets kvalitet. Föreskrifterna gäller inte vattenverk som tillhandahåller mindre än 10 m 3 dricksvatten per dygn eller försörjer färre än 50 personer utan är tillämpliga för större anläggningar eller om vattnet tillhandahålls eller används som en del av en kommersiell eller offentlig verksamhet. Gränsvärden gäller således inte råvattnet eller vatten från flertalet enskilda brunnar. Socialstyrelsen gav i december 2003 ut riktvärden för försiktighetsmått för dricksvatten för de brunnar som inte omfattas av Livsmedelsverkets föreskrifter. I dessa skrifter finns information kring gränsvärden för olika kemiska parametrar. En parameter kan enligt Livsmedelsverkets eller Socialstyrelsens föreskrifter ha hälsomässig, teknisk eller estetisk anmärkning. Vid estetisk anmärkning är vattnet otillfredsställande i fråga om lukt, smak, grumlighet eller färg men behöver ej påverka hälsa eller ge tekniska problem. Vid teknisk anmärkning kan vattnet påverka tekniska installationer såsom pump, ledningar, vattenberedare mm men vattnet behöver inte påverka hälsan eller märkas genom lukt eller syn. Om ett vatten bedöms som otjänligt enligt föreskrifterna beror det i huvudsak på hälsomässiga risker. Vattnet kan dock ha sådan stark smak eller lukt att det inte anses som tjänligt för dricksvatten trots att det inte är farligt att dricka. Problem med vattenbrist I delar av Sverige kan uttagen av grundvatten under kortare eller längre perioder vara större än nybildningen av grundvatten. Detta icke hållbara utnyttjande av naturresursen grundvatten resulterar i sänkta grundvattennivåer och kan orsaka kvalitetsproblem, främst saltvatteninträngning. De flesta grundvattenförekomsterna i Sverige är inte så stora att de under
4 en följd av år medger ett överuttag. Ett långsiktigt överuttag är främst möjligt i större akviferer som t.ex. Kristianstadsslättens sedimentära berggrund där uttagen för bevattning vissa år är stora samtidigt som stora uttag görs för kommunal vattenförsörjning. Vid stora uttag ökar också bidraget från grundvatten i ytliga jordlager som kan vara påverkat av jordbruksverksamhet och bl.a. ha en hög nitrathalt. Även i andra delar av Skåne nämns vattenbrist av Länsstyrelsen i Skåne som ett problem där uttaget lokalt är större än nybildningen av grundvatten. I kustområden i t.ex. Östergötland, Västra Götaland, Blekinge och Stockholm utgör vattenbrist och saltvatteninträngning ett hinder för en hållbar utveckling. I Blekinge är konkurrensen om vattnet särskilt stor på Listerlandet där ett intensivt jordbruk bedrivs. Situationer med vattenbrist och konkurrens om grundvattnet inträffar också på Öland, Gotland och i Halland. Ofta är bristsituationen särskilt uttalad på sommaren då bevattningsbehovet och fritidsboendet är som störst samtidigt som grundvattenbildningen är som minst. I områden med ett ökande antal fritids- och permanentboende, uppstår eller kommer sannolikt problem med dricksvatten- och avloppsförsörjningen att uppstå. År 2000 fanns enligt Statistiska centralbyrån (SCB) 1331 fritidshusområden. Många av dessa ligger i kustområden, se figur nedan. Högre boendestandard i kombination med ett ökat permanentboende ökar vattenförbrukningen. Många borrar egen brunn och risken för saltvatteninträngning ökar. Saltvattnet är i de allra flesta fall relikt saltvatten som finns i områden som varit täckta av salt eller bräckt vatten efter senaste nedisningen. I strandnära lägen kan även inträngning av det nutida havsvattnet förekomma. I många områden finns inte heller gemensamma avloppssystem utan avloppsvattnet infiltreras på tomten vilket ökar risken för lokal avloppspåverkan på dricksvattnet. Ett belysande exempel kan hämtas från Stockholms skärgård. En ö med en yta av ca 200 ha har ca 500 fastigheter. Det finns ca 400 dricksvattenbrunnar och ungefär lika många avloppsanläggningar. Brunnarna kan sägas vara anlagda i samma grundvattenförekomst och avloppsanläggningarna baseras i huvudsak på avloppsinfiltration. Kvaliteten på avloppsanläggningarna varierar avsevärt. På sikt räknar man med att flertalet fastigheter kommer att hålla permanentboende med en successivt ökande vattenanvändning som följd. För att belysa huruvida de boende på ön har en långsiktigt hållbar vattenförsörjning gjordes ett slumpmässigt urval av 50 brunnar där vattenanalyser togs. Analysresultaten visade att ca 20 % av brunnarna hade indikationer på avloppspåverkan och ca 30 % hade förhöjda kloridhalter. Fördelning fritidshusområden. I Sverige finns det fritidshusområden d.v.s. områden med minst 50 fritidshus och där avståndet mellan husen är högst 150 meter, SCB. Man kan med stor sannolikhet förutsäga att dylika vattenkvalitetsproblem kommer att öka med en ökande vattenanvändning i kustnära områden. Analys av dricksvattnet Vattnet i en dricksvattenbrunn beror både av de naturliga geologiska och hydrologiska förhållandena. Eftersom vatten från enskilda brunnar kan variera från fastighet till fastighet går det inte att säga något generellt om vattenkvaliteten. En vattenanalys ger svar på hur vattnet är och en indikation på eventuell påverkan. För att veta att konsumenten dricker ett bra vatten bör
5 man provta och analysera vattnet i en enskild dricksvattenbrunn med viss regelbundenhet för att följa att ingen förändring sker samt vid förändringar av vattnets kvalitet med avseende på fysikaliska och bakteriologiska parametrar. Vid nyanläggandet av en brunn rekommenderas att vattnet kontrolleras under borrning med avseende på klorid/konduktivitet och att ett fullständigt vattenprov tas genast innan vattnet börjar att användas för att se till att vattnet är tjänligt som dricksvatten. Vissa parametrar såsom grumlighet (färgtal, turbiditet), järn och mangan kan bli bättre vid användning och omsättning av grundvattnet. Andra parametrar som kan tyda på en förorening kan strömma mot brunnen vid användning varför en ny analys bör göras efter ca 3 månader för att kontrollera vattenkvaliteten. De två största laboratorierna i Sverige är AlControl och AnalyCen. Dessa kan anlitas både för provtagning och analys. Även kommunens miljö- och hälsoskyddskontor kan ofta vara behjälpligt och även vara rådgivande. Kommunen har ibland avtal med laboratorium som konsumenten kan utnyttja för bättre pris. Kostnaderna för en vattenanalys varierar mellan olika laboratorier och typ av analys. Typ av analys Bakteriologisk Fysikalisk/kemisk Radon Kostnad 2004 (ca-pris) 300 kr 600 kr 250 kr Nedan följer några vanliga frågor kring kemi och koppling till påverkan genom att vissa parametrar kan tyda på förorening av grundvattnet. Bakterier e-coli bakterier kan innebära risk för sjukdomsframkallande organismer. Förhöjda bakteriehalter kan tyda på att brunnen är otät och att ytligt grundvatten läcker in, att brunnslocket inte är bra utformat så att djur kan ta sig in eller att påverkan sker från avlopp, gödsel eller liknande. Vid grävda brunnar med dålig vattenkvalitet bör man rekommendera att brunnen pumpas ur, rengörs och ev kloreras för att se om kvaliteten kan förbättras. Vatten missfärgas vid regn ger indikationer på att brunnskonstruktionen är otät och att ytligt grundvatten läcker in. Bör åtgärdas. Ljusa beläggningar på sanitetsgods eller kokärl eller om det bildas tunna ljusa flak på vattenytan i kastrullen tyder på hårt vatten dvs hög kalkhalt i vattnet. Speciella avhärdningsfilter kan avhjälpa problemet. Lukt av ruttna ägg tyder på svavelväte i brunnen. Det är en lättflyktig gas som kan lukta väldigt illa. Är lätt att lufta bort. Svarta eller bruna fällningar tyder på höga järn- eller manganhalter kan ge färgat vatten och textilskador. Kan ofta luftas och filtreras bort, ej farligt för hälsan. Salt smak förhöjda kloridhalter kan tyda på inträngande havsvatten (relikt eller nutida) eller påverkan av en förorening exempelvis saltning av väg eller grustäkt, saltupplag, avlopp, deponi etc. Val av åtgärd beror på källan, om det är havsvatten måste man försöka spara på vatten. Ibland kan det hjälpa att gjuta igen och lyfta upp vattenintaget. Förhöjda kloridhalter är dock inte hälsofarliga. Radon och fluorid - syns eller luktar ej. Förhöjda radonhalter i dricksvatten kan ge hälsoeffekter. Man bör speciellt för småbarn rekommendera att vattnet luftas/vispas innan användning och att en radonavskiljare installeras. Nuvarande gränsvärde för otjänligt vatten ligger vid 1000 Bq/l. Fluorid bör kontrolleras om man har småbarn eftersom förhöjda halter kan ge tandemaljfläckar. Fluoridhalter över gränsvärdet 6,0 mg/l är otjänliga. Idag finns inte någon enkel reningsutrustning för fluorid. ph ett lågt ph-värde och hög halt av aggressiv kolsyra kan leda till att vattnet blir korrosivt. Detta kan medföra tekniska problem eftersom de är ledningsangripande.
6 Läs mer här: Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten; beslutade 10 december SLVFS 2001:30 Socialstyrelsens Allmänna råd om Försiktighetsmått för dricksvatten, SOSFS 2003:17 Grundvattnets kemi i Sverige. Naturvårdsverket Rapport 4415 SGUs hemsida Livsmedelsverkets hemsida Handbok om enskild vattenförsörjning till Socialstyrelsens allmänna råd kommer. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, grundvatten. Naturvårdsverket rapport 4915
Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn
Vattenlaboratoriet vid LaboratorieMedicinskt Centrum Gotland Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Sid 1 av 6 Innehållsförteckning: Varför vattenanalys... 2 Definitionen på s.k. enskild brunn
Läs merGrundvattenkvaliteten i Örebro län
Grundvattenkvaliteten i Örebro län I samband med en kartering som utförts (1991) av SGU har 102 brunnar och källor provtagits och analyserats fysikaliskt-kemiskt. Bl.a. har följande undersökts: Innehåll...
Läs merTill dig som har dricksvatten från enskild brunn
2009-07-06 1 (6) senast uppdaterad 2009.07.06 Till brunnsägare i Sigtuna kommun Till dig som har dricksvatten från enskild brunn Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört en undersökning av dricksvattenkvaliteten
Läs merUNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN
UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN FÖRKLARING TILL ANALYSRESULTATEN Karlskrona kommuns laboratorium Riksvägen 48 371 62 LYCKEBY tel. 0455-30 33 18 e-post: va-lab@karlskrona.se - 1 - INLEDNING Detta dokument
Läs merDRICKSVATTEN FÖR ENSKILD FÖRBRUKNING
DRICKSVATTEN FÖR ENSKILD FÖRBRUKNING Utg 2009-09, ALcontrol AB INLEDNING Denna folder är en vägledning vid tolkning av analysprotokollet. För att man säkrare skall kunna bedöma ett vattens kvalitet krävs
Läs merProvtagning enligt SLVFS 2001:30
Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt föreskrifterna för dricksvatten (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets
Läs merInformation. Box 622, Uppsala Tel: E-post:
Information 1 januari 2014 flyttas ansvaret för information och rådgivning för enskilda dricksvattenanläggningar från Socialstyrelsen till Livsmedelsverket. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:17)
Läs merHelgåby 1:2, Sigtuna kommun. Dricksvattenförsörjning och vattenkvalitet
Arnbom Geo HB Konsult mark & vatten Helgåby 1:2, Sigtuna kommun Dricksvattenförsörjning och vattenkvalitet Uppsala i april 2015 Jan-Olof Arnbom Arnbom Geo HB Org.nr: 916514 0253 Svartbäcksgatan 48 O Tel:
Läs merIndikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100%
Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100% E. coli bakterier Resultat från Tillsynsprojektet mm (ca 13000 vattenanalyser) 90% 80% 70% 60% 50% 40% Otjänligt Tj m anm Tjänligt 30% 20% 10% 0% Brunn
Läs merSchysst vatten i kranen?
Schysst vatten i kranen? Kontroll av icke kommunala dricksvattentäkter som omfattas av Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter Miljöskyddskontoret 2013 Sammanfattning Under sommarhalvåret 2013 har
Läs merSå tolkar du provsvaret på ditt vattenprov
Så tolkar du provsvaret på ditt vattenprov Inledning Denna folder är en vägledning vid tolkning av analysprotokollet. För att man säkrare skall kunna bedöma ett vattens kvalitet krävs både mikrobiologisk
Läs merFörklaringar till analysresultat för dricksvattenprover
Livsmedelsverkets gränsvärden Enligt Livsmedelsverkets bedömningsgrunder kan ett dricksvatten bedömas som tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt. - Bedömningen tjänligt innebär att vattnet kan
Läs merMiljö- hälsoskyddskontoret Rapport dec UNDERSÖKNING ÅR Dricksvattenkvalitén i enskilda vattentäkter
Miljö- hälsoskyddskontoret Rapport dec 2000 100-UNDERSÖKNING ÅR 2000 Dricksvattenkvalitén i enskilda vattentäkter SAMMANFATTNING 100 undersökning år 2000 är den tredje undersökning som har genomförts med
Läs merSmå vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning
Små vattenanläggningar Vattenkvalité och provtagning Varför är det viktigt? Vatten - vårt viktigaste livsmedel Dryck och matlagning/beredning (även rengöring och hygien) en förutsättning för att kunna
Läs mer100- undersökningen. Dricksvattenkvalitén i enskilda vattentäkter. Miljö och hälsoskyddskontoret
100- undersökningen Dricksvattenkvalitén i enskilda vattentäkter 2005 Miljö och hälsoskyddskontoret INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Syfte och metodik 3 Bedömningsgrunder 4 Undersökta parametrar
Läs merAnalysprislista Vattenlaboratoriet 2019
Analysprislista 2019 Sida 1 av 5 Välkommen till Vi erbjuder dig personlig service och ett heltäckande utbud av mikrobiologiska och kemiska analyser. är ackrediterat av Swedac enligt SS-EN ISO/IEC 17025.
Läs merProvtagning av dricksvatten 2011
Provtagning av dricksvatten 2011 Vattenprover på vårt sommarvatten ska tas med jämna mellanrum. Nedan framgår när och var vi tagit proverna samt vilka resultat som uppnåtts. Förkortningar: VV = vattenverk
Läs merProvtagning enligt SLVFS 2001:30
Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt föreskrifterna för dricksvatten (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets
Läs merDricksvattenkvalitet Skåre, Hynboholm och Gravaområdet
Dricksvattenkvalitet 2016 - Skåre, Hynboholm och Gravaområdet Nedan följer en sammanställning av vattenkvaliteten vid Hynboholms och Härtsöga vattenverk samt tillhörande distributionsområde, dvs Skåre,
Läs merNaturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten
Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten SGU-rapport 2007:13 Naturlig radioaktivitet, uran och andra metaller i dricksvatten Britt-Marie Ek, Bo Thunholm, SGU Inger Östergren, Rolf
Läs merBilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten
Promemoria Datum: 2015-02-06 Diarienr: SSM2014-5001 Handläggare: SSM och SGU Bilaga 1- Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i dricksvatten 1. Introduktion Geologin har stor betydelse för grundvattnets
Läs merRegler för dricksvatten och vattenverk
Reviderad november 2009 Regler för dricksvatten och vattenverk Information för den som hanterar eller producerar dricksvatten Miljö och hälsoskyddskontoret Kort om föreskrifterna för dricksvatten Från
Läs merS V E N S K V A T T E N A N A LY S A B
S V E N S K V A T T E N A N A LY S A B Luleå 2019-07-04 Fastighetsbeteckning Stenkyrka Grausne 1:117 Vattentäkt Borrad brunn Övrigt Provnr A64289 Kundnr 38953 Bernt Gahne Stenkyrka Nefelinvägen 2 62442
Läs merVattenverk i Askersund kommun
Vattenverk i Askersund kommun I Askersund finns 5 vattenverk där vattnet produceras. Det finns 11 tryckstegringsstationer på ledningsnätet där vattentrycket höjs med pumpar för att kompensera för höjd-
Läs merFörklaringar till analysresultat för dricksvattenprover
LULEÅ KOMMUN 2014-06-30 1 (6) Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover Provtagningen i din fastighet orsakas av att du klagat på dricksvattenkvaliteten. Proverna undersöks och bedöms efter
Läs merSköt om din brunn för bra dricksvatten
Sköt om din brunn för bra dricksvatten Innehåll Dags att se över din brunn? 4 Viktigt om ditt vatten 4 Lär känna din brunn! 5 Tre typer av brunnar 5 Tre typer av pumpar 9 Installationer med olika funktion
Läs merRåvatten- och dricksvattenkvalitet likheter och skillnader
- och dricksvattenkvalitet likheter och skillnader Bo Thunholm Lars-Ove Lång, Lena Maxe, Liselotte Tunemar, Helena Whitlock, Robin Djursäter Nationella konferensen 15 april 2015 Nationella konferensen,
Läs merFaktablad PROVTAGNING ENLIGT FÖRESKRIFTERNA FÖR DRICKSVATTEN (SLVFS 2001:30) Provtagning. Samhällsbyggnadsförvaltningen
Faktablad PROVTAGNING ENLIGT FÖRESKRIFTERNA FÖR DRICKSVATTEN (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS
Läs merTest av ditt Brunnsvatten
Test av ditt Brunnsvatten Innehåller: - Provtagningsinstruktioner - Guide till testresultaten - Adresser och öppettider INLEDNING Tack för att du väljer ALcontrol AB och www.brunnsvatten.se för kontroll
Läs merInnehållsförteckning:
Version: 2.3 Sid1(7) Godkännes analysansvarig: Innehållsförteckning: Innehållsförteckning:... 1 Varför vattenanalys... 1 Definitionen på s.k. enskild brunn (privat brunn)... 2 Dricksvattenanalyser som
Läs merPM-UTREDNING AV BERGBRUNN INOM FASTIGHETEN MELLANSJÖ 1:20
PM-UTREDNING AV BERGBRUNN INOM FASTIGHETEN MELLANSJÖ 1:20 SWECO VIAK AB Geologi och grundvatten Anders Berzell Uppdragsnummer 1154521000 SWECO VIAK Gjörwellsgatan 22 Box 34044, 100 26 Stockholm Telefon
Läs merVattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun
Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun SGU-rapport 2009:9 Vattenkvalitet i bergborrade brunnar i Sigtuna kommun Bo Thunholm, Olov Johansson & Hans Söderholm SGU-rapport 2009:9 Vattenkvalitet
Läs merR-02-16. Brunnsinventering i Tierp Norra. Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB. Januari 2002
R-02-16 Brunnsinventering i Tierp Norra Jan-Erik Ludvigson GEOSIGMA AB Januari 2002 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102 40 Stockholm Sweden Tel 08-459
Läs merI dessa allmänna råd används följande begrepp:
1 (17) Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning Detta råd gäller för dricksvatten från vattenverk och enskilda brunnar eller enskilda dricksvattenanläggningar. Som i genomsnitt tillhandahåller
Läs merDRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Skagersvik, Gullspångs tätort samt Otterbäcken
Skagersviks vattenverk DRICKSVATTENKVALITET hos i Skagersvik, Gullspångs tätort samt Otterbäcken Dricksvatten bedöms som tjänligt om det uppfyller Livsmedelsverkets krav. Om någon parameter inte uppfyller
Läs merSVENSK VATTENANALYS AB
VATTENANALYS AB Lulea 2015-04-27 Provnr A41075 Fastiehetsbetecknine Blidb 1:141 ^ ^ KjeU Cronwall Vasterskarsringen 36 18492 Akersberga Hej! Vi har nu utfort laboratorieanalysen av ditt inskickade vattenprov.
Läs merFörbrukade kemikalier och material bör samlas in, transporteras och bortskaffas i enlighet med kommunens anvisningar.
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Läs merProgram för regelbundna undersökningar och dokumentation av egenkontroll vid dricksvattenanläggning
Program för regelbundna undersökningar och dokumentation av egenkontroll vid dricksvattenanläggning Enligt Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 Namnet på verksamheten Datum
Läs mer9. Grundvatten av god kvalitet
9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Målet innebär i ett generationsperspektiv
Läs merSOSFS 2005:20 (M) Kungörelse. Ändring i allmänna råden (SOSFS 2003:17) om försiktighetsmått för dricksvatten. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2005:20 (M) Kungörelse Ändring i allmänna råden (SOSFS 2003:17) om försiktighetsmått för dricksvatten Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merVattnets betydelse i samhället
9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från
Läs merErfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon.
Erfaringer fra drikkevannsforsyning fra grunnvann i Sverige. Praksis for områdebeskyttelse og desinfeksjon. 21 november 2016 Lena Maxe SGU Sveriges geologiska undersökning Förvaltningsmyndigheten för landets
Läs merEgenkontrollprogram för dricksvattentäkt på
Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på Skriv namnet på verksamheten. Enligt Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 Fastställt den Tillsynsmyndigheten fyller i datum när
Läs merFörslag till provtagningsplan för små vattenverk
Förslag till provtagningsplan för små vattenverk Verksamhetens namn:.. Datum: Underskrift av ansvarig:.. Innehållsförteckning 1 Allmänna uppgifter om vattenverket och vattentäkten 2 Vattenprovtagning 2.1
Läs merFörslag till provtagningspunkter och provtagningsfrekvens för normal och utvidgad undersökning för små vattenverk
1 (9) Förslag till provtagningspunkter och provtagningsfrekvens för normal och utvidgad undersökning för små vattenverk Uppgifter om anläggning, drift- och provtagningsansvarig Anläggningens namn Fastighetsbeteckning
Läs merdricksvatten sköt om din brunn dricksvatten Sköt om din brunn råd om hur du går tillväga
dricksvatten Sköt om din brunn råd om hur du går tillväga dricksvatten sköt om din brunn 1 Information 1 januari 2014 flyttas ansvaret för information och rådgivning för enskilda dricksvattenanläggningar
Läs merPM- Vattenanalyser. Analysresultat, Sörfjärdens ytvatten
Uppdragsnr: 10137017-Sörfjärden VA utredning 1 (5) PM- Vattenanalyser Följande PM är en bedömning av analysresultaten från vattenprovtagning vid Sörfjärden 2010-07-12 och 2010-08-11. De numeriska analysresultaten
Läs merInformation för dig som hanterar eller producerar dricksvatten
Information för dig som hanterar eller producerar dricksvatten Miljökontoret Hörby kommun 242 80 Hörby Besöksadress: Ringsjövägen 4 Tel: 0415-37 83 10 miljo@horby.se www.horby.se Livsmedelverkets föreskrifter
Läs merEnskilda brunnars vattenkvalitet i Alvesta kommun En sammanställning av analyser mellan 1985-2006
Enskilda brunnars vattenkvalitet i Alvesta kommun En sammanställning av analyser mellan 1985-26 Johanna Bergström Bygg & Miljö Inledning Tillgången till bra dricksvatten är avgörande för människors hälsa.
Läs mer1995 ISO/IEC Datum Kundnr
Uppsala Vatten och Avfall AB 751 44 Uppsala ISO/IEC 17025 Datum Kundnr 11-05-20 815 11-1711-1 Upp drags givare C/O 11-05-09 10:20 ANSATTNINGSDAG TEMP VID ANKOMST ODLINGSBARA MIKROORGANISMER VID 22 COLIFORMA
Läs merEgenkontrollprogram för dricksvattentäkt på
Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på Verksamhetens namn Enligt Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 Datum: Underskrift av ansvarig:.. Innehållsförteckning 1 Allmänna
Läs merMetaller, uran och radon i vatten från dricksvattenbrunnar Undersökning i Dalarnas län 2006-07
Miljövårdsenheten Rapport 2007:14 Metaller, uran och radon i vatten från dricksvattenbrunnar Undersökning i Dalarnas län 2006-07 Underlagskartor: Lantmäteriet medgivande 96.0352. Text, kartor och foto:
Läs merDRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Mariestads tätort, Hasslerör, Örvallsbro, Sjötorp, Lyrestad, Böckersboda, Ullervad, Jula och Sjöängen
Lindholmens vattenverk DRICKSVATTENKVALITET hos i Mariestads tätort, Hasslerör, Örvallsbro, Sjötorp, Lyrestad, Böckersboda, Ullervad, Jula och Sjöängen Dricksvatten bedöms som tjänligt om det uppfyller
Läs merStöd vid ärendehantering för att minska risken för saltvatteninträngning
Handledning 2012 Stöd vid ärendehantering för att minska risken för saltvatteninträngning Innehåll Inledning... 3 Lagstiftning... 3 Definitioner... 3 Sveriges geologiska undersökning, SGU... 4 Övrigt...
Läs mer1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet
Rapport Nr 14327709 Sida 1 (2) Provtagningstidpunkt : 1135 Provets märkning : 200-1 SS-EN ISO 7027-3 Turbiditet FNU 1.7 ±0.26 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art
Läs merDricksvatteninformation. Södertörns miljö- och hälsoskyddförbund
Dricksvatteninformation Södertörns miljö- och hälsoskyddförbund ALLMÄN INFORMATION Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och det är viktigt att vattnet är rent och hälsosamt att dricka. Har du kommunalt
Läs merFaroanalys och undersökningsprogram för dricksvattenanläggning
Faroanalys och undersökningsprogram för dricksvattenanläggning Verksamhetens namn Enligt Livsmedelsverkets föreskrift om dricksvatten SLVFS 2001:30 Detta häfte har tagits fram som hjälp till framtagning
Läs merEgenkontrollprogram med faroinventering och undersökningsprogram för små dricksvattenanläggningar i Ulricehamns kommun Verksamhetens namn Fastställt
Egenkontrollprogram med faroinventering och undersökningsprogram för små dricksvattenanläggningar i Ulricehamns kommun Verksamhetens namn Fastställt 2 Innehåll 1. Verksamhetens uppgifter... 3 2. Verksamhetsbeskrivning...
Läs merMetodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet
ALcontrol AB Rapport Nr 13003326 Ögren Gerry 47193 Kållekärr Dricksvatten från enskild vattentäkt Dricksvatten för enskild förbrukning Fastighet : 1:139 Kommun : TJÖRN Provtagningsdatum : 2013-01-11 Provtagningstidpunkt
Läs merFörklaringar till analysresultatet
Förklaringar till analysresultatet Utförliga förklaringar till resultaten av din vattenanalys gällande hälsomässigt, estetiskt och tekniskt grundade anmärkningar. 1 Jorden den blå planeten Jorden kallas
Läs merEgenkontrollprogram för vattenverk
1 Egenkontrollprogram för vattenverk Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30) ska det för varje vattenverk finnas ett egenkontrollprogram som fastställs av tillsynsmyndigheten.
Läs merInformation om dricksvattenanläggningar 2019 Styrande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner
Information om dricksvattenanläggningar 2019 Styrande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner Alla kontrollmyndigheter ska årligen rapportera information om sin kontrollverksamhet. Den här anvisningen
Läs merNitratprojektet i Kristianstad kommun Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker
Nitratprojektet i Kristianstad kommun 1989-2009 Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker Bakgrund Flertal hot mot grundvattnet Sverige har generellt låga halter av nitrat Höga halter av
Läs merRåd om enskild dricksvattenförsörjning
Råd om enskild dricksvattenförsörjning Råd om enskild dricksvattenförsörjning Definitioner Beredning Dricksvatten Distributionsanläggning Dricksvattenanläggning Enskild anläggning Råvatten Vattentäkt Vattenverk
Läs merBEDÖMNING AV VATTENKVALITET - ENSKILDA BRUNNAR
RAPPORT BEDÖMNING AV VATTENKVALITET - ENSKILDA BRUNNAR KONCEPT Uppdrag: 241179, Utredning om lakvattenläckage till grundvattnet från Flishult deponi Titel på rapport: Bedömning av vattenkvalitet - enskilda
Läs merRadioaktivitet i dricksvatten
Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Radioaktivitet i dricksvatten (utkast för extern remiss) Fastställd: 20xx-xx-xx av avdelningschefen Innehåll 2 Lagstiftning... 4 2.1.x EU-regler om radioaktivitet
Läs merEGENKONTROLL FÖR DRICKSVATTENANLÄGGNING
EGENKONTROLL FÖR DRICKSVATTENANLÄGGNING Allmänna uppgifter Företagarens/företagets/organisationens namn Organisations- eller personnummer Fastighetsbeteckning för vattenverk och vattentäkt Verksamhets-/distributionsområde
Läs mersmå dricksvattenanläggningar
Information gällande små dricksvattenanläggningar Från 1 januari 2015 ska alla dricksvattenanläggningar registreras som en egen anläggning. Detta häfte ger information om vad som krävs och vilka handlingar
Läs mer100 undersökningen. Dricksvattenkvalitén i enskilda vattentäkter Miljö- och hälsoskyddsnämnden Gotlands kommun
100 undersökningen Dricksvattenkvalitén i enskilda vattentäkter 2010 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Gotlands kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Bakgrund... 3 Syfte och metodik. 3 Bedömningsgrunder..
Läs merPROVTAGNING I ENSKILDA BRUNNAR DP BARKARÖ-GOTÖ VÄSTERÅS
PROVTAGNING I ENSKILDA BRUNNAR DP BARKARÖ-GOTÖ VÄSTERÅS AROSEKEN EGNA HEM 22 november 2010 M I L J Ö - O C H P R O J E K T E R I N G S B Y R Å N I M Ä L A R D A L E N A B V A S A G A T A N 1 5 7 2 2 1
Läs merEgenkontrollprogram för dricksvattentäkt på
Egenkontrollprogram för dricksvattentäkt på Ange namnet på verksamheten (Ange dagens datum) Enligt Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 Fastställt den Tillsynsmyndigheten
Läs merDricksvatten & dess sammansättning
Dricksvatten & dess sammansättning 2011-10-11 1 Vattnets kretslopp 2011-10-11 2 Tillgång Typ Andel % Oceaner 97 Glaciärer 2 Sötvatten 1 Sötvatten Glaciärer 69 Grundvatten 30 Sjöaroch vattendrag 2011-10-11
Läs merNya bedömningsgrunder för grundvatten
Nya bedömningsgrunder för grundvatten Lena Maxe Workshop om övervakning, kartläggning & analys Stockholm 1-3 februari 2012 Naturvårdsverket gav 1999 ut bedömningsgrunder för grundvatten Process SGU miljömålsansvarig
Läs merRapport om Grundvattenkontrollen. Landskrona stad 2013
1(17) Miljöförvaltningen Rapport om Grundvattenkontrollen Landskrona stad 2013 Alexandra Skopal Miljöinspektör Rapport 2013:15 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(17) Sammanfattning Sedan 1992 finns
Läs merGrundvatten i Botkyrka kommun
Grundvatten i Botkyrka kommun Analyser av vatten från enskilda brunnar 1986-2006. Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Miljöövervakning Rapport 2008:3 2 Innehållsförteckning Sammanfattning 5 1 Inledning
Läs merBAGA Vattenfilter. Dags att göra rent vatten, till din affär? För ett renare vatten. Vi hjälper dig genom en enkel process!
BAGA Vattenfilter För ett renare vatten Dags att göra rent vatten, till din affär? Vi hjälper dig genom en enkel process! BAGA Vattenfilter Jobba med oss! Gör rent vatten till din affär! Vi möjliggör för
Läs merVattenverk i Askersund kommun
Vattenverk i Askersund kommun I Askersund finns 4 vattenverk där vattnet produceras. Det finns 12 tryckstegringsstationer på ledningsnätet där vattentrycket höjs med pumpar för att kompensera för höjd-
Läs merInformation om kommunala vattentäkter i DGV september 2004
Information om kommunala vattentäkter i DGV september 24 Information om kommunala vattentäkter i DGV september 24 Lena Ojala, Magdalena Thorsbrink, Lars-Ove Lång & Elin Mellqvist SGU-rapport 24:15 SGU-rapport
Läs merRadon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket
Radon i vatten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Innehåll Vad är radon?... 3 Radonets egenskaper... 3 Gräns- och riktvärden... 3 Stråldoser
Läs mer1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet
Rapport Nr 13226656 Sida 1 (2) : Fyrbrunn Provtagningstidpunkt : 1030 : Bo Lundgren SS-EN IS 7027-3 Turbiditet FNU 0.34 ±0.05 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art
Läs merKristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs
Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs Välkommen till det första mötet för att bilda Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten Kristianstadsslättens grundvatten som vi ser det Michael
Läs merSamhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1
Samhällsbyggnadskontoret informerar Radon 2007:1 Radon Radon ädel men farlig gas Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar,
Läs merSOSFS 2003:17 (M) Försiktighetsmått för dricksvatten. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS (M) frfattningssam ling Allmänna råd Försiktighetsmått för dricksvatten Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna
Läs merVad är vatten egentligen?
Vad är vatten egentligen? Torbjörn Lindberg Tillsynsavdelningen Livsmedelsverket Försörjning med dricksvatten i Sverige Kommunala förvaltningar och bolag Cirka 85 % av den storskaliga dricksvattenförsörjningen
Läs merOm dricksvattenkvalitet
Om dricksvattenkvalitet Vad är dricksvattenkvalitet? Eller, enklare uttryckt, när är ett dricksvatten bra? Dricksvatten skall vara hälsosamt och rent, skriver Livsmedelsverket i sina dricksvattenföreskrifter
Läs merGrundvattenövervakning i Örebro län
Grundvattenövervakning i Örebro län - sammanställning och utvärdering av grundvattenanalyser 1991 och 2002 Lars-Ove Lång, Jonas Gierup och Sven-Eric Gradstock, SGU SGU-rapport 2003:16 Publ. nr 2003:12
Läs merFörslag till provtagningsplan för små dricksvattenanläggningar. Verksamhetens namn:
Förslag till provtagningsplan för små dricksvattenanläggningar Verksamhetens namn:.. 1 Allmänna uppgifter om dricksvattenanläggningen och vattentäkten Namn på verksamheten (företaget, föreningen) Ev. organisationsnummer
Läs merANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning
ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning Sida 1 (3) Anmälan avser Ny dricksvattenanläggning. Lokalen beräknas vara klar den.. Befintlig dricksvattenanläggning, ny ägare, från och med den Sökande/Verksamhetsutövare
Läs mer1006 ISO/IEC Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet
Rapport Nr 15242725 : Kemisk Provtagningsdatum : 2015-07-21 Provets märkning : Huseberg 602 Ankomstdatum : 2015-07-21 Temperatur vid ankomst : 10 C SS-EN ISO 7027-3 Turbiditet FNU 0.27 ±0.04 FNU SLV 1990-01-01
Läs merSölvesborg Energi. - Det lilla bolaget med lokal anknytning VÅR VATTENSITUATION IDAG!
Sölvesborg Energi - Det lilla bolaget med lokal anknytning VÅR VATTENSITUATION IDAG! INNEHÅLL Våra förutsättningar Lovgivna uttagsmängder Utmaningar Vattenbehov Vattenkvalitet Reservvattenförsörjning Vattentillgång
Läs merRåd om enskild dricksvattenförsörjning
Råd om enskild dricksvattenförsörjning Råd om enskild dricksvattenförsörjning Detta råd gäller för dricksvatten från vattenverk och enskilda brunnar eller enskilda dricksvattenanläggningar. Som i genomsnitt
Läs merANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt Livsmedelsverkets föreskrifter LIVFS 2005:20
ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt Livsmedelsverkets föreskrifter LIVFS 2005:20 Sida 1 (3) Anmälan avser Ny dricksvattenanläggning. Lokalen beräknas vara klar den.. Befintlig dricksvattenanläggning,
Läs merDricksvatten från enskilda vattentäkter. Ett nationellt tillsynsprojekt 2007
Dricksvatten från enskilda vattentäkter Ett nationellt tillsynsprojekt 2007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Tillsynsåterföring. Det innebär att den innehåller
Läs merSOSFS 2003:17 (M) Försiktighetsmått för dricksvatten. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS (M) frfattningssam ling Allmänna råd Försiktighetsmått för dricksvatten Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna
Läs merParametrar normal råvattenundersökning. Parameter Enhet Kommentar
Parametrar normal råvattenundersökning Parameter Enhet Kommentar E. coli /ml Visar på färsk avföringspåverkan. Halter över 10/ml indikerar behov av minst två barriärer för bakterier, virus och parasiter.
Läs merSmå dricksvattenanläggningar. dricksvatten i en kommersiell eller offentlig verksamhet. Information om små dricksvattenanläggningar
Information om små dricksvattenanläggningar Information om regler för dig som producerar och tillhandahåller dricksvatten i en kommersiell eller offentlig verksamhet Små dricksvattenanläggningar Information
Läs merFörslag till vattenrening i Lynäs fritidsområde
Förslag till vattenrening i Lynäs fritidsområde Innehåll Sammanfattning... 2 Problem med vattnet... 3 Vattenkvalité... 3 Förslag till vattenrening... 4 Alternativa reningar som ej föreslås... 5 Callidus...
Läs merFörslag på egenkontrollprogram för små dricksvattenanläggningar
Förslag på egenkontrollprogram för små dricksvattenanläggningar Verksamhetens namn Enligt Statens livsmedelsverks föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 med ändringar införda t o m LIVSFS 2011:3 Innehållsförteckning
Läs merRadioaktiva ämnen i dricksvatten
Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Radioaktiva ämnen i dricksvatten Denna vägledning är ett komplement med rubriknumrering anpassad till Vägledning dricksvatten Fastställd: 2016-10-10 av avdelningschefen
Läs merFörhöjda halter av uran, bly och nickel i dricksvatten från bergborrad brunn i Uddevalla kommun
Förhöjda halter av uran, bly och nickel i dricksvatten från bergborrad brunn i Uddevalla kommun Göteborg den 1 juni 2010 Pernilla Gustafson 1:e yrkes- och miljöhygieniker www.amm.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs mer