4 april 2007 a YT/ASE. Regeringskansliet Socialdepartementet STOCKHOLM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "4 april 2007 a07-0568 YT/ASE. Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM"

Transkript

1 4 april 2007 a YT/ASE Regeringskansliet Socialdepartementet STOCKHOLM Yttrande över Ambition och ansvar Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder, (SOU 2006:100) Svenska Kommunalarbetareförbundet har på eget initiativ valt att svara på Nationell psykiatrisamordnings slutbetänkande. Sammanfattning Kommunal anser att Psykiatrisamordningen kommer med mängd bra förslag inom ett stort och komplicerat område. Det här yttrandet berör främst på vilket sätt förslagen påverkar förbundets medlemmars arbetssituation. Medlemmarna tillhör de yrkesgrupper som har mest kontakt med brukarna. Utredningens förslag kring samordning kommer att ha positiva effekter för Kommunals medlemmar. Dagens situation utan tydligt ansvarstagande i vårdplanering, samarbete, samordning och uppföljning av utförda insatser leder till brister i arbetsmiljön för medlemmarna och sämre vård för brukarna. Otillräcklig information om de psykiskt funktionshindrades sjukdomsbild leder till hot och våld på medlemmarnas arbetsplatser. Ett utökat samarbete med brukar- och anhörigorganisationer är positivt. Förslaget om en översyn av lagen om tvångsvård är positivt. Dagens lagstiftning är alltför snäv. Den hindrar tidiga aktiva insatser som motverkar ett mer utdraget sjukdomsförlopp. I dag får anställda inom psykiatrin ibland passivt se på tills brukaren blir tvångsinskriven, ofta hämtad med poliseskort. Kommunal anser att utredningens förslag om att införa en särskild undantagsbestämmelse i sekretesslagen som innebär att sekretessen inte ska hindra att uppgifter lämnas mellan socialtjänst och hälso- och sjukvården eller till enskilda behandlare är bra. Likaså förslaget om att chefsöverläkaren får lämna nödvändiga upplysningar vid överlämnande mellan huvudmän. Förslagen kommer att förbättra kvaliteten i insatserna i vården av psykiskt funktionshindrade utan att kränka den psykiskt funktionshindrade. 1

2 När det gäller forskning vill Kommunal framhålla betydelsen av forskning kring de yrkesgrupper som står brukarna närmaste, om deras arbetsuppgifter och yrkesvillkor. Det är ett eftersatt område som behöver förstärkas. Det är också positivt med satsningar på metod- och kunskapsutveckling mellan olika aktörer inom psykiatriområdet. Utformningen bör ske i samråd med arbetsmarknadens parter. Kommunal menar att ett nationellt handlingsprogram för personalförsörjning måste utformas så att det fånga upp alla yrkesgruppers kompetens och kunnande inom psykiatriverksamheterna. Kommunal anser att alla anställda inom psykiatrin ska ha tillgång till kontinuerlig vidareutbildning och kompetensutveckling. I det här avseendet är det viktigt att både grund- och vidareutbildningen, men också handledningen, ska vara arbetsplatsintegrerad. Allmänt Kommunal har många medlemmar som arbetar med välfärdstjänster inom kommuner, landsting och privata verksamheter och som i sitt dagliga arbete möter människor med psykiska funktionshinder. De vanligaste yrkesgrupperna är behandlingsassistenter, hemterapeuter, arbetsterapibiträden, hemvårdare, personliga assistenter, sjukvårdsbiträden, skötare, undersköterskor, vårdare och vårdbiträden. Att Kommunal som facklig organisation för flera yrkesgrupper inom psykiatrin inte fått betänkande på remiss är ett tydligt tecken på det osynliggörande som sker av dessa yrkesgruppers arbete med psykiskt funktionshindrade. En grundläggande kritik mot betänkandet är att det befäster de statusskillnader som finns inom psykiatriområdet mellan högskoleutbildad personal och personal med grundutbildning eller erfarenhetsbaserad kunskap. Det tydliggör också de skiljelinjer som finns mellan dem som arbetar inom landstingets hälso- och sjukvård och dem som arbetar inom kommunens socialtjänst. Kommunal är även kritisk till att betänkandet framhåller begreppet baspersonal som en inarbetad terminologi för det stora flertalet av de yrkesgrupper som oftast står den psykiskt funktionshindrade närmast. Inom slutenvården är det skötarna som arbetar närmast patienterna inte sjuksköterskorna, läkarna eller psykologerna. Utredningen framhåller yrkesgruppernas stora betydelse för brukarna i olika skeden av sjukdomsförloppet och att de är närvarande i vardagen. Den lyfter också genomgående upp vikten av den kompetens som Kommunals yrkesgrupper besitter, liksom behovet av det kontinuerliga, vardagsnära arbetet med helhetssyn på den psykiskt funktionshindrade. Samtidigt blir yrkesgrupperna osynliggjorda när utredningen klumpar ihop dem till baspersonal. 2

3 Därmed ger utredningen en mycket diffus bild av vad olika yrkesgrupper faktiskt arbetar med. På arbetsplatserna leder de otydliga rollerna och den otydliga yrkeskompetensen till dubbelarbete, sämre kvalitet i insatserna och i dokumentationen. Insikten om yrkesgruppernas betydelse för brukarna och deras anhöriga finns, men det kommer inte fram i utredningens förslag. Utredningen är därtill fåordig vad gäller dessa yrkesgruppers roller och funktioner i utvecklingen av psykiatrin i framtiden. Desto större uppmärksamhet ägnas behovet av de akademiska yrkena såsom läkare, sjuksköterskor och psykologer. Vilket speglar och befäster den hierarki som finns inom sjukvården. Överväganden och förslag Utifrån utredningens analys av kompetensförstärkningsbehov, metodutveckling och utbyggnad av verksamheten ställer sig Kommunal positiva till förslaget om en nationell utvecklingsstrategi. I det arbetet behövs ett bra samarbete mellan många olika aktörer, däribland brukar- och anhörigorganisationer och arbetsmarknadens parter. Kommunal instämmer i utredningens kritik av att kommuner och landsting inte uppfyller sitt ansvar att samordna, individualisera och ge kunskapsbaserat stöd i tillräcklig omfattning. Skötarna är vanligtvis den yrkesgrupp som står patienterna närmast och som följer dem under deras sjukdomsperiod. Yrkesgruppen påverkas direkt av brister i samordningen mellan huvudmännen, vilket leder till dålig arbetsmiljö och psykisk stress av att inte kunna använda sin kompetens fullt ut. Ett fungerande samarbete mellan huvudmännen skulle leda till bättre levnadsförhållanden för brukare och anhöriga samt till bättre arbetsförhållanden för all personal inom psykiatrin. Men samplanering av insatser och uppföljning av kvalité i vården utifrån gemensamma strategier och rutiner är värdelösa om de inte är kända och inte efterlevs. Kommunal hoppas att kommande utredning kommer att lägga fram direktiv för huvudmännens skyldighet att samarbeta. Medlemmar som arbetar inom äldreomsorgen möter dagligen äldre med psykisk ohälsa. Utredningen kommer med flera bra förslag på området. Bland annat att landsting och kommuner ska utveckla sin verksamhet för att kunna identifiera äldres ohälsa. De föreslår också att landstingen ska inrätta äldrepsykiatrisk specialistkompetens, vilka ska kunna ge konsultationer till vårdgivare. Det ser Kommunal som en positiv utveckling. Utredningen föreslår förstärkta insatser riktade till barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Där landstingen ska utforma lokala program för insatser och säkerställa vårdkedjan. Ytterligare ett förslag är att den nationella vårdgarantin utökas. Kommunal ställer sig bakom båda förslagen. Boendeinsatser måste förbättras och förtydligas i lagstiftningen Utredningen föreslår att kommunens skyldighet att erbjuda boendestöd ska finnas inskrivet i socialtjänstlagen och att stödinsatsen (beskrivet som ett kvalificerat vardagsstöd) ska vara kostnadsfri. Det anser Kommunal är positivt. Att burkarnas rättighet till insatsen förtydligas är också viktigt. Boendestödjaren, ofta en skötare, har många gånger byggt upp ett nätverk 3

4 runt brukaren. Tillgängligheten hos boendestödjarna är större än hos läkare och sjuksköterskor. De utför ett viktigt arbete som behöver uppmärksammas. Enligt Sveriges Kommuner och Landstings befattningsklassificeringssystem finns det exempelvis inga boendestödjare, men många kommuner har anställt sådana. I stället benämns de som skötare. Kommunal delar utredningens bedömning att det behövs mer flexibla och individanpassade boendelösningar på kommunal nivå. Därtill lämnar utredningen förslag om speciella arrangemang av boendelösningar för mindre undergrupper av psykiskt funktionshindrade, som kan utgöra hot mot den allmänna säkerheten, där man i undantagsfall värderar samhällsskyddet högre än personens självbestämmande. Kommunal anser att det kan vara positivt utifrån att det går att hitta rättssäkra kriterier till tvångsvård i öppen vård och mellan vård med särskilda villkor. Utredningen anser också att forskning, utveckling och utbildningar inom boende och boendestöd för personer med psykiska funktionshinder behöver stärkas. Kommunal delar den bedömningen. En ny modell för rehabilitering I betänkandes föreslås att regeringen tillsätter en fast styrgrupp som ska övervaka, stödja och styra samhällets samlade satsningar på förbättrad rehabilitering till personer med psykiska funktionshinder. Kommunals uppfattning är att arbetsmarknadens parter ska adjungeras till styrgruppen liksom de föreslagna representanterna från brukarnätverken. Kommunal vill uppmärksamma Socialdepartementet på att förändringarna i socialförsäkringssystemet och i arbetslöshetsförsäkringen kommer att slå hårt mot de psykiskt funktionshindrades ekonomi. Människor med psykiska funktionshinder har redan i dag svårt att komma in på svensk arbetsmarknad. När antalet personer med psykisk ohälsa växer i samhället, kommer på sikt även kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd att öka. Det är positivt att utredningen föreslår att en särskild utredare ska analysera villkoren för sociala kooperativ, och lämna förslag om en modell där sociala kooperativ utvecklas på ett för målgruppen ändamålsenligt sätt. Bland Kommunals medlemmar är det främst personliga assistenter som i dag möter sociala kooperativ i de fall deras brukare arbetar där. En aktiv och samlad statlig styrning Psykiatriutredningen föreslår inga ändringar i ansvarfördelningen mellan staten, landstingen och kommunerna. I stället föreslås att den statliga styrningen av verksamheten förstärks genom att riksdagen fattar beslut om mål, att uppföljningen förbättras och att framtida resurstillskott villkoras. Kommunal ser positivt på utredningens förslag. För att utveckla verksamheten riktad till psykiskt funktionshindrade föreslår utredningen ett särskilt riktat statligt bidrag med 800 miljoner kronor per år under till hälso- och sjukvården och socialtjänstens insatser till människor med psykiska funktionshinder. Därutöver ska satsningen omfatta 4

5 100 miljoner för utvecklingsarbete på nationell nivå och 100 miljoner för forskning per år under en sjuårsperiod. Kommunal anser att frågan om hur dessa omfattande satsningar ska finansieras är mycket viktig att diskutera, exempelvis i riksdagen. Att de behövs råder det ingen tvekan om. Forskning Utredningen menar att forskning och utveckling inom psykiatriområdet är eftersatt. Man föreslår därför en strategisk forskningssatsning inom området psykisk hälsa, med 100 miljoner kr per år i sju år. Kommunal håller med om att forskning och utveckling inom området är eftersatt. Förbundet vill framhålla betydelsen av forskning om frågor som ligger nära brukarnas vardag där våra medlemsgrupper finns. Det är viktigt att forskningen kan omsättas i praktisk verksamhet. Forskning som bidrar till att öka kunskapsnivån kring och statusen på kommunalarnas yrkesutövning gynnar möjligheterna att förbättra vård och omsorg. Utredningen föreslår att Vetenskapsrådet (VR) ska administrera satsningen. Den långsiktiga strategin i fråga om inriktning och resurstilldelning ska ske under medicinska ämnesrådet i VR, i samverkan med företrädare för hälsooch sjukvård, socialtjänst och universitet. Kommunal vill framhålla att arbetsmarknadsparterna bör ingå i samverkan. Det är också viktigt att se till att de sociala (till exempel boende, arbete och omvårdnad) och yrkesinriktade aspekterna av psykiatriforskningen inte hamnar i skymundan av de medicinska frågorna. Det är tydligt att akademiska och medicinska problemområden inom psykiatriområdet lätt får större genomslag i debatt och resurstilldelning än det vardagsnära arbetet och omvårdnaden. Det kan bero på att det finns en otydlig bild av vad arbetet innebär och vad Kommunals yrkesgrupper tillför den psykiatriska vården. Därför är det mycket angeläget att dessa områden inte glöms bort i tilldelningen av forskningspengar. Utvecklingssatsningar Utredningen menar att det behövs en samlad satsning på att utveckla kunskapsutbyte och metodutveckling inom psykiatriområdet. Man föreslår därför att Socialstyrelsen administrerar den andra satsningen på 100 miljoner kronor per år i sju år för att öka samarbetet mellan praktiskt verksamma, brukare, anhöriga och forskare. Kommunal vill tillägga att satsningen bör ske i samråd med arbetsmarknadens parter. Kommunal stödjer utredningens initiativ. Det måste utvecklas en robust dubbelriktad struktur inom psykiatriområdet för att sprida forskningsresultat, metodstöd och utbildningssatsningar till verksamheterna. Kunskapsutvecklingen inom området är också beroende av att den kompetens, de behov och erfarenheter som Kommunals yrkesgrupper har fångas upp. Kommunal vill understryka vikten av att utforma utvecklingssatsningen så att den kunskap som genereras blir gemensam, bestående och tillgänglig för alla inom verksamhetsfältet. Utan samordning finns risken att resultaten av 5

6 skilda försök och utvecklingsinsatser hos olika huvudmän i stället reproducerar det disparata lapptäcke av metoder och förhållningssätt som existerar inom psykiatrin i dag. Brukarinflytande Utredningen kommer med flera bra förslag för att utöka brukarinflytandet, däribland ett arbetsplatsförlagt lärande, en utbildningssatsning i frågor såsom etik och bemötande, stöd till metodutveckling och implementering av brukarinflytande samt ett särskilt ekonomiskt stöd till brukar- och anhörignätverk. Huvudmannaskap, ansvar, samverkan och samordning Utredningens utgångspunkt är att huvudmännen borde förbättra sitt arbete med det gemensamma ansvaret för att ge människor med psykiska funktionshinder sammanhållna, kunskapsbaserade och individanpassade insatser. Med den utgångspunkten föreslår utredningen inga ändringar i huvudmannaskapet. Ett förändrat huvudmannaskap skulle inte lösa dagens samverkans- och samordningsproblem. Utredningen föreslår införandet av två likalydande bestämmelser i socialtjänstlagen respektive hälso- och sjukvårdslagen som gör kommuner och landsting skyldiga att när det behövs tillsammans göra individuella planer för patienten samt att ingå överenskommelser kring personer med psykiska funktionshinder. Kommunal tycker att förslaget är bra men efterfrågar kännbara sanktioner när lagstiftningen inte efterlevs och när utredningens intentioner inte följs. Vårdplaneringen bygger på att samverkansavtalen mellan huvudmännen ska fungera. En bra vårdplanering underlättar både vid överlämnandet mellan olika aktörers ansvarsområden och i koordinationen av olika insatser. Tyvärr styr vårdgivarnas eget budgetarbete alltför mycket av vårdens utförande. En bättre samordning och en tydlig ansvarsfördelning mellan huvudmännen med kortare insatser i ett tidigare skede skulle troligtvis ge lägre kostnader och kortare sjukdomsperioder. Sekretess och personuppgiftsbehandling Kommunal ställer sig i stort positiv till utredningens förslag att införa en särskild undantagsbestämmelse i sekretesslagen som innebär att sekretessen inte ska hindra att uppgifter lämnas ut mellan socialtjänst och hälso- och sjukvården eller till enskilda behandlare och vårdgivare. Detta under förutsättning att det behövs för att den enskilde ska få nödvändig vård, omsorg, behandling eller annat stöd. Till detta hör vikten av att fullfölja utredningens förslag om en översyn av reglerna för dokumentation och journalföring. Förslaget har stor betydelse när brukarens olika vårdgivare inte känner till varandras existens, exempelvis när den psykiskt funktionshindrade är för sjuk för att förstå vikten av samordning eller när anhöriga inte har möjlighet, kunskap eller ork att informera vårdgivarna. De allvarligaste problemen för yrkesgrupperna som står brukarna närmast uppstår när det inte sker någon 6

7 vårdplanering innan utskrivning från landstingets hälso- och sjukvård. Problemet är större inom kommunen än inom landstinget. Utredningens förslag är viktigt. Om betydelsefull information kring brukarens sjukdomsbild inte kommer alla vårdgivare till del kan framför allt Kommunals yrkesgrupper hamna i riskfyllda situationer med hot och våld som följd och lagens intentioner om en god och säker vård kan inte heller efterlevas. Därefter lämnar utredningen ett bra förslag om att lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) ska kompletteras med en bestämmelse där chefsöverläkaren får lämna upplysningar som är nödvändiga för att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade gentemot personer som har permission, eller genomgår öppenvård med särskilda villkor enligt lagen om psykisk tvångsvård eller lagen om rättspsykiatrisk vård. Verksamhetsuppföljning Kommunal är positivt till införandet av tydligare redovisning av utförda insatser. Det kan leda till bättre kvalitet i vården. Socialnämnden bör tydligt efterfråga vilka metoder som används inom verksamheten för att säkerställa att insatserna stämmer med aktuella rekommendationer och riktlinjer och är effektiva och kvalitetssäkrade. Kunskap, innehåll och kvalitet Utvärderingens förslag till ökad uppföljning är bra. Metodutveckling, implementering och samordning är alla viktiga inslag i verksamheten. Kommunal är också positiv till att Socialstyrelsen får i uppdrag att stödja utvecklingen genom att ta fram ett program för verksamhetsområdet. Vårdgarantin behöver förstärkas Utredningens förslag att den nationella vårdgarantin även ska inkludera utredningar ser Kommunal som positivt. För vårdtagare med psykiska funktionshinder är det mycket viktigt att få vård så fort som möjligt, det gäller såväl yngre som äldre vårdtagare. Slutenvården behöver förstärkas Kommunal instämmer i utredningen bedömning att tillgängligheten till slutenvården och utbudet av differentierade vårdplatser är för låg. Slutenvården behöver därför förstärkas så att ingen ska behöva nekas plats på grund av platsbrist. Det kommer att leda till en bättre situation både för brukarna och för de anställda inom psykiatrin. Motiv till utskrivning ska endast vara personens förbättrade tillstånd. Tvångsvårdslagstiftningen behöver ses över och innehållet i tvångsvården utvecklas Utredningen föreslår att lagen (1991:1128) om tvångsvård (LPT) ska ses över. Tvångsvårdslagstiftningen får inte vara så snäv att en patient som saknar sjukdomsinsikt inte får den vård och behandling han eller hon behöver. Kommunal instämmer därför i utredningens bedömning att det finns situationer där tvångsvård skulle vara bra med hänsyn till patientens 7

8 hälsa och livssituation och där tvångsvård inte är möjlig i dag med nuvarande lagstiftning. En översyn bör även innehålla en genomgång av tidigare ställningstaganden om generalindikatorer som finns i lagen (1966:293) om sluten psykiatrisk vård (LSPV). Nuvarande lagstiftning kan medföra hotfulla och våldsamma situationer både för medlemmarna i deras arbete och för brukarnas hälsa. Den innebär att de yrkesgrupper som står brukarna närmast inte kan ge den hjälp som behövs när brukarna inte själva ser sina behov. Det är en kränkning i sig. För de yrkesgrupper som arbetar närmast brukarna blir det psykiskt jobbigt att se brukarna må dåligt utan att ha möjlighet att stötta innan sjukdomsbilden har förvärrats tills den psykiskt funktionshindrade inte längre kan ansvara för sin egen och andras säkerhet och en läkare tvingas tvångsinta personen till sjukvården, ofta med polisingripande. Ett förlängt sjukdomsförlopp och till en högre kostnad innebär ofta etiska problem för yrkesgrupperna. I väntan på en översyn av lagen om tvångsvård föreslår utredningen en ny vårdform, öppenvård med särskilda villkor. Kommunal ställer sig positiv till förslaget. Kommunal ställer sig även positiv till utredningens förslag om införandet av en ansvarsgaranti för personer med missbruk och samtidigt psykisk sjukdom. Avsikten är att säkerställa att planering och vård- och stödinsatser sker i rimlig tid. Utredningen föreslår också att det ska tillsättas en utredning som utformar garantin. Även det ställer Kommunal sig bakom. Det är inte rimligt att dessa människor ska stå utan vård på grund av oklara ansvarsförhållanden. Samarbetet mellan huvudmännen måste bli bättre då dagens situation innebär stora arbetsmiljöproblem för flera yrkesgrupper, bland annat i form av hot och våld på arbetsplatsen. Personalförsörjning Nationell psykiatrisamordning konstaterar att tillgången på kompetent personal är avgörande för att arbetet på psykiatriområdet ska fungera. Utredningen föreslår att Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med bland annat. Socialstyrelsen får huvudansvaret för att utarbeta ett nationellt handlingsprogram för personalförsörjning inom psykiatriområdet. För bästa resultat menar Kommunal att det är viktigt att arbetsmarknadens parter samverkar i frågorna. Ett syfte med handlingsprogrammet ska vara att förutsättningslöst ompröva yrkeskategoriers arbete och ansvarsområden för att förbättra resursanvändningen inom psykiatrin. Kommunal stödjer en sådan utvärdering, med utgångspunkten att den yrkeskompetens och kunskap som förbundets yrkesgrupper har synliggörs och tas tillvara på ett bättre sätt än i dag. I dag drar arbetsgivarna inte nytta av den kompetens som alla yrkesgrupper har. I stället för att inventera kompetensen som finns bland till exempel skötare, vårdare och boendestödjare, och hur den kan vidareutvecklas väljer arbetsgivarna ofta att konvertera tjänster till befattningar med krav på akademisk utbildning utan att arbetets innehåll förändras. Det finns en låg 8

9 medvetenhet bland arbetsgivare om den sakkunskap som finns bland Kommunals yrkesgrupper som gör att deras yrkeskunnande inte används fullt ut. Utredningen beskriver behovet av att inom framtidens psykiatriska vård satsa på kontinuitet och helhetssyn i relation till brukaren. Ett förslag är att införa koordinatorer som är en spindel i nätet kring den funktionshindrade. Flera av yrkesgrupperna i Kommunal arbetar redan i dag i denna funktion. Det skulle innebära en effektivisering av vård och omsorg om dessa roller lyftes upp och formaliserades. Kommunal menar därför att det finns ett stort utrymme att bättre utnyttja medlemmarnas erfarenheter och kunnande till fördel för den psykiatriska vården. Men det krävs ett nationellt personalförsörjningsprogram som förmår gå utanför det konventionella sättet att organisera arbetsuppgifter mellan yrkesgrupper, liksom det krävs kurage att se förbi hierarkier inom verksamheterna. En väg är att genom forskning tydlig- och synliggöra olika yrkesroller inom psykiatrin. Utbildning Utredningen vill säkra utbildnings- och kompetensnivån bland de praktiskt verksamma inom psykiatrin. På olika sätt vill man främja möjligheter till tillämpad grund- och vidareutbildning för de anställda. Utredningen föreslår dels att grundutbildningar inom vård-, stöd- och serviceområdet ska innehålla aktuella kunskaper om psykisk sjukdom och psykiskt funktionshinder. Dels vill utredningen att det ska finnas påbyggbara och verksamhetsanpassade utbildningsprogram riktade till bland annat yrkesgrupperna inom Kommunal. Slutligen föreslår man att utveckla möjligheten till vidareutbildning och kompetenshöjning. Kommunal håller med om att kunskapsnivån inom psykiatrin generellt bör höjas. Behovet av grund- och vidareutbildning av all personal inom psykiatrin är given. Yrkesgrupperna inom Kommunal har ett stort behov av möjligheter till relevant vidareutbildning och spetskompetens. Ett problem är att arbetsgivare, främst inom kommunen, ofta väljer att anställa outbildad personal inom Kommunals yrkesområden. Det sker bland annat genom att man vid frånvaro ersätter utbildad personal med outbildad. Utbredningen av tillfälliga anställningar och osäkra anställningsvillkor bidrar också till att utbildningsnivån inom yrkena blir lägre. Kommunal anser att arbetsgivaren vid anställningen borde erbjuda en kompletterande utbildning till alla outbildade. Ett annat problem är grundutbildningen omvårdnadsprogrammet. Gymnasieskolan förutsätter att eleverna fortbildas på arbetsplatserna, något som sedan ofta inte sker. Därmed försvåras deras övergång till arbetslivet. Kommunal anser att det bör finnas färdigutbildningsavtal mellan de parter som är berörda av respektive yrkesförberedande program. Avtalen ska reglera lön och anställningsvillkor under färdigutbildningen. De ska också 9

10 reglera innehållet, längden och olika aspekter som har betydelse för kvaliteten i utbildningen. Det är även så att omvårdnadsprogrammet framförallt är inriktat mot arbete inom äldreomsorgen. Undervisningen riktad mot psykiatrisk verksamhet är mer begränsad. Det saknas också tydliga eftergymnasiala utbildningsvägar för dem som vill gå vidare till psykiatrin. Därför har Kommunal formulerat ett handlingsprogram, Skötarrollen i utveckling, som formulerar behoven av utbildningsvägar för förbundets yrkesgrupper inom psykiatrin. Grundutbildning: Omvårdnadsprogrammet ska erbjuda inriktningen psykiatri och ge grundläggande kunskaper om psykiska sjukdomar och funktionshinder. Utbildningen ska innefatta arbetsplatsförlagd praktik. För att stärka yrkesidentiteten behövs det en eftergymnasial yrkesutbildning. Utbildningen kan organiseras antingen som högskolestudier eller inom ramen för kvalificerad yrkesutbildning. Liksom utredningen anser Kommunal att det ska finnas en nationell utbildningsplan för att säkra kvaliteten i utbildningen. Vidareutbildning: Till exempel case management, rättkunskap, samtalsmetodik, kognitiv beteendeterapi, farmakologi med mera som Kommunals yrkesgrupper, och därmed även brukarna, drar nytta av. Utbildningarna ska innefatta såväl ämnesteoretiskt djup som en stark arbetsplatsintegrering. Det är viktigt att den kompetensutveckling som sker får möjlighet att ge avtryck i organisationen och inte falla sönder i individuella projekt. Med andra ord måste det finnas en mottaglighet i verksamheterna för att möta och lyfta in den kunskap medarbetarna skaffar sig i det kontinuerliga arbetet. Det har förekommit att arbetsgivare inte ser att Kommunals yrkesgrupper besitter vissa kunskaper. Att låta kunskap gå till spillo på grund av bristande insikt i metoder eller på grund av hierarkisk organisation är ett resursslöseri som till syvende och sist går ut över den psykiskt sjuke. Med vänlig hälsning Svenska Kommunalarbetareförbundet Ylva Thörn Anna Spånt Enbuske Bilaga Skötarrollen för utveckling rapport om samverkan för välfärd, Kommunals kongress

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10

YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10 1 Sundbyberg 2007-09-17 Vår referens: Tommy Fröberg Diarienummer Fi2007/1536 Finansdepartementet YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

BEROENDECENTRUM I NORRBOTTEN

BEROENDECENTRUM I NORRBOTTEN SAMVERKANSAVTAL mellan landstinget och kommunerna gällande BEROENDECENTRUM I NORRBOTTEN 1 Bakgrund och syfte Genom ändringar i hälso- och sjukvårdslagen och i socialtjänstlagen från den 1 juli 2013 infördes

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 (5) 2011-10-15 AdmD-277-2011 2011-05-27 S2011/4504/FST. Socialdepartementet 103 33 Stockholm

REMISSYTTRANDE 1 (5) 2011-10-15 AdmD-277-2011 2011-05-27 S2011/4504/FST. Socialdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2011-10-15 AdmD-277-2011 Ert datum Ert diarienr 2011-05-27 S2011/4504/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 OCN-poäng: 1. Läranderesultat Deltagaren ska kunna:

Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 OCN-poäng: 1. Läranderesultat Deltagaren ska kunna: Kursmodulens titel: Yrkesrollen - Rollen/Uppdraget Nivå: 1 1. Förstå uppdraget utifrån beslut. 1.1 Känna till basala behov. 1.2 Identifiera brukarens behov utifrån givna förutsättningar. 1.3 Identifiera

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

YTTRANDE SÖDERTÄLJE KOMMUN 2009-01-30

YTTRANDE SÖDERTÄLJE KOMMUN 2009-01-30 YTTRANDE SÖDERTÄLJE KOMMUN 2009-01-30 Socialdepartementet 103 33 Stockholm LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Enkäten besvaras av socialchef eller motsvarande chef med ansvar för målgruppen.

Enkäten besvaras av socialchef eller motsvarande chef med ansvar för målgruppen. Diarienummer 00-5401/2008 Enkät 2 om Kommunernas insatser för personer med psykiska funktionsnedsättningar 2010-11-29 Socialstyrelsen har av regeringen fått i uppdrag att genomföra en uppföljning av det

Läs mer

Vad innebär lagändringen?

Vad innebär lagändringen? Stöd d till anhöriga Vad innebär lagändringen? Vellinge den 19 november 2009 Britta Mellfors Äldreenheten, Socialstyrelsen Disposition Nya lagtexten. - Vad är nytt och vad står det för? Vem är anhörig?

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2 september 2014 SN-2014/2986.145 1 (7) HANDLÄGGARE Christina Ring 08-535 378 15 christina.ring@huddinge.se Socialnämnden Rätt information på rätt plats och i rätt

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad

BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö

Läs mer

Sjuksköterskan i kommunal äldrevård. En undersökning bland medlemmar i Vårdförbundet

Sjuksköterskan i kommunal äldrevård. En undersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Sjuksköterskan i kommunal äldrevård En undersökning bland medlemmar i Vårdförbundet www.vardforbundet.se December 2007 I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB i Uppsala län

Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB i Uppsala län SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Eiderbrant Ulf Datum 2015-09-02 Diarienummer SCN-2015-0283 Socialnämnden Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Yttrande LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra (SOU 2008:77)

Yttrande LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra (SOU 2008:77) 090205 Änr. Sov 69/2008 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra (SOU 2008:77) Örebro kommuns ställningstagande till betänkandet i sin helhet

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av missbruks- och beroendevården. Dir. 2008:48. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008

Kommittédirektiv. Översyn av missbruks- och beroendevården. Dir. 2008:48. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008 Kommittédirektiv Översyn av missbruks- och beroendevården Dir. 2008:48 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008 Sammanfattning av uppdraget Utredaren ska se över bestämmelserna i socialtjänstlagen

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen avser Målgruppen för handlingsplanen

Läs mer

barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län

barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län 2015 2016 Datum 2014-11-07 Överenskommelse om samverkan mellan BUP och kommunernas socialtjänst i

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Remissvar: Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning

Remissvar: Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning Datum 2009-01-30 Saco Rnr 88.08 Remissvar: Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har

Läs mer

Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23

Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2014-10-01 ON 2014/0083 53515 Omsorgsnämnden Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23 Förslag till beslut Omsorgsnämnden

Läs mer

Bättre vård och stöd till individen. Om ansvar och tvång i den svenska missbruks- och beroendevården (S 2008:04).

Bättre vård och stöd till individen. Om ansvar och tvång i den svenska missbruks- och beroendevården (S 2008:04). Stockholm 2010-03-16 Missbruksutredningen (S 2008:4) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Bättre vård och stöd till individen. Om ansvar och tvång i den svenska missbruks- och beroendevården (S 2008:04).

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Artikelnummer: 502007-6 Foto: Nordic Photos Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Dygnets alla timmar antogs på kongressen 1999. 2005 prövades

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Carpes nationella konferens 14 mars 2012 Vägledning för arbetsgivare Ulla Essén

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Handlingsplan Vård- och stödsamordning

Handlingsplan Vård- och stödsamordning Handlingsplan Vård- och stödsamordning Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Dessutom vill Malmö stad särskilt framföra följande och följer i sitt svar betänkandets disposition.

Dessutom vill Malmö stad särskilt framföra följande och följer i sitt svar betänkandets disposition. 1(5) Vårt diarienummer: KS-KOM-2008-00834 Till Socialdepartementet Möjlighet att leva som andra - Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77). Socialdepartementet

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6)

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) (4) 9.5-235ZO/zut-s Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) Projektplanför kadläggning av medicinskt ansvarig sjuksköterska(mas), medicinskt ansvarig för rehabilitering(mar), socialt ansvarig samordnare ochtillsynsansvarig

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV

KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV 1(8) KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV Sysselsättning till personer med psykiska funktionshinder 2(8) Innehållsförteckning Sid nr 1 UPPDRAGSBESKRIVNING 3 1.1 Målgrupp 3 1.2 Syfte 3 1.3 Mål för sysselsättningen

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer