Tabell 1a. Kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet, studier med kvantitativ metod. I= hög II= medel III= låg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tabell 1a. Kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet, studier med kvantitativ metod. I= hög II= medel III= låg"

Transkript

1 Tabeller Tabell 1a. Kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet, studier med kvantitativ metod. I= hög II= medel III= låg C Prospektiv randomiserad studie. Randomiserad studie med för få Större väl planerad och genom- patienter, och/eller för många förd multicenterstudie med ade- delstudier, vilket ger otillräcklig kvat beskrivning av protokoll, statistisk styrka. Bristfälligt antal material och metoder inklusive patienter, otillräckligt beskrivet behandlingsteknik. Antalet eller stort bortfall. patienter tillräckligt stort för att besvara frågeställningen. P Prospektiv studie utan randomi- Litet antal patienter, brister i sering. Väldefinierad frågeställning, genomförande, tveksamma tillräckligt antal patienter, statistiska metoder. adekvata statistiska metoder. R Retrospektiv studie. Stort konse- Begränsat patientmaterial otillkutivt patientmaterial väl beskrivet räckligt beskrivet, alltför kort uppoch analyserat med adekvata följning eller inadekvata statistiska statistiska metoder (t ex multi- metoder. variantanalys, fall kontrollmetodik etc). Lång uppföljningstid. L Noggrann litteraturgenomgång, Redovisning utan källhänvisning väl redovisat patientmaterial, ofta och med ofullständigt underi tabellform. Väldokumenterat byggda slutsatser. lärobokskapitel. Kvalitetskriterier för C, P, R och L enligt SBU [53, Kapitel 5 sidan 2]. 48

2 Tabell 1b. Kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet, studier med kvalitativ metod. I= hög II= medel III= låg K Studie med kvalitativ metod. Dåligt/vagt formulerad fråge- Väldefinierad frågeställning, ställning, undersökningsgrupp för relevant urval samt väl beskriven liten/otillräckligt beskriven, undersökningsgrupp och kontext. metod/analys ej tillräckligt Metod och analys väl beskriven beskriven eller bristfällig resultatoch genomförd, resultatet är redovisning. logiskt och begripligt, god kommunicerbarhet. Kvalitetskriterier för K har formulerats av författarna. Tabell 2. Omvårdnad vid behandling av personer med schizofreni. Kriterier för inklusion. Urval studie/population Område/intervention Resultatmått Personer diagnostiserade med Krisintervention Vårdtagarens upplevelse av schizofreni enligt internationell Utbildning vården guideline: DSM eller ICD Rehabilitering Vårdtagarens livskvalitet Case management Vårdtagarens tillfredställelse Randomiserad kontrollerad Familjestöd/relationer med vården studie (C) Samspel vårdtagare, Anhörigas tillfredställelse Prospektiv studie (P) kooperativ, föreningar med vården Retrospektiv studie (R) Personalens tillfredställelse Kvalitativ studie (K) Litteraturgenomgång (L) med vården Omvårdnadsmetodernas effekt på symtom och funktioner Omvårdnadens effekt, ekonomisk analys TABELLER 49

3 Tabell 3. Översikt av de studier som kvalitetsgranskats och bedömts vara relevanta för fortsatt granskning. Typ av Författare Antal Område Kvalitet artikel personer C + K Buccheri m fl Symtomhantering II C Li & Wang Rehabiliteringsprogram I C Miujen m fl Case mangement I P + K Bibou-Nakou m fl Familjebörda II P Bradshaw Coping/problemlösning II P Brooker m fl Psykosocial intervention I P Brown m fl Kognitiv rehabilitering II P Bunn m fl Patientutbildning; läkemedel II P Dean m fl Vårdmiljö II P Dickerson m fl Bristande insikt, patienter I P Dobson m fl Social funktionsförmåga II P Finnema m fl Vårdmiljö II P Gamble m fl Psykosocial intervention II P Glynn m fl Utbildning familj II P Grace, m fl Klozapin/psykosocial II behandling P MacPherson m fl Läkemedelsvägran II P Provencher Familjebörda II P Tang m fl Musikterapi II P Velligan m fl Kognitiv anpassning II R Hornstra m fl Case management II R Melle m fl Vårdmiljö II K Baker Tidiga tecken på återfall I K DeNiro Upplevelse av alienation II K Hellzén m fl Patienters och vårdares I upplevelser K Howard Livslångt vårdande: mödrar I K Kennedy m fl Hallucinationer vid isolering II K Kirkpatrick m fl Strategier som stödjer hopp II K Main m fl Syskons information I K McCann m fl Anhörigas upplevelser II K McAllister, Chatterton Subjektiv/objektiv förbättring II K Pejlert m fl Patienters upplevelser II K Stebbin Klozapin, familjens II upplevelser K Tuck m fl Föräldrars upplevelser I L Buchanan 1995 Socialt stöd L Liberman m fl 1993 Funktionsträning C=Prospektiv, randomiserad studie P=Prospektiv studie R=Retrospektiv studie K=Studie med kvalitativ metod L=Litteraturgenomgång (review) Bedömning av kvalitet I=Hög kvalitet II=Medelgod kvalitet 50

4 Tabell 4. Översikt av studier som undersökt familjens upplevelser och informationsbehov. Bibou-Nakou n=52 i grupper: P och K Kombination av kvalitativ Halvstrukturerade Familjebörda i ett stressprocess-perspektiv: Medel (1997) n=21 akut och kvantitativ metod. Bandade intervjuer (börda) Det fanns ett signifikant samband mellan (II) England behandling intervjuer, cirka 2 timmar Chronbach Kliniskt status/skala börda och hälsa, kontroll och coping var n=31 fortsatt alpha. Analys av innehåll, faktor- Coping, kontroll och associerade med börda och psykisk behandling analys, tvåvägs ANOVA, Pearsons psykisk hälsa formulär funktionsförmåga. öppen vård korrelation Validitet/reliabilitet anhörigvårdare Glynn m fl n=33 P Prospektiv intervention: Workshop Kunskap, formulär Anhörigas kunskap om schizofreni, förståelse Medel (1993) USA (sluten vård, 1 dag Mätning före och efter Sjukdomsförståelse/ för anhörigs sjukdom ökade signifikant. (II) anhöriga) workshop, efter 3 månader T-test. stöd, skala P-värde. Validitet/reliabilitet Howard n= K Kvalitativ grounded theory design. Demografiska data Mödrars vård av vuxet barn med schizofreni Hög (1994) USA (mödrar) Cirka 4 timmars bandade, utskrivna Öppna intervjuer innebar lärande i en process: att varsebli (I) intervjuer. Fynden validerade med Anteckningar problemet, sökandet efter lösningar, att deltagare Dagböcker uthärda situationen, att överleva erfarenheten. McCann m fl n=17 K Kvalitativ. Intervju protokoll med Halvstrukturerade Studien visade att service och utbildning till Medel (1996) (sluten vård, ref. Bandade intervjuer. Innehålls- intervjuer anhöriga behövde förbättras. Anhöriga fick ej (II) England närstående) analys Interbedömarreliabilitet stöd och var heller ej involverade i vården. Kendalls koefficient Main m fl n=11 K Kvalitativ, bandade intervjuer. Halvstrukturerade Syskonen måste vara aktiva och söka Hög (1993) USA (syskon) Innehållsanalys; kodning av två intervjuer Guide, information. Råd om dagligt liv var till mest (I) oberoende bedömare anpassad, nytta. Många ansåg att de och familjen ignorerats/ behandlats nedlåtande. TABELLER 51

5 Tabell 4. Forts. Provencher n=70 P Prospektiv Objektiv börda Objektiv börda hos primära vårdare: Medel (1996) (primära Chronbach alpha formulär spänningar i relationer, fysiska och (II) Canada vårdgivare) Validitet/reliabilitet känslomässiga problem hos primär vårdare, störningar att utföra sitt arbete. Stebbin n=16 K Kvalitativ med analys av innehåll. Halvstrukturerade Ökad livskvalitet, högre funktionsnivå, färre Medel (1996) USA (familjer) Dubbel kodning intervjuer sjukhusinläggningar. (II) Interbedömarreliabilitet Tuck n=9 K Kvalitativ fenomenologisk design. Öppna intervjuer Familjernas liv förändrades dramatiskt. Hög (1997) USA (föräldrar) Bandade, utskrivna intervjuer. Analys Om desperat sökande efter hjälp, den (I) validerad i forskningsgrupp med anhöriges förvandling, kampen för att originaldata bevara hopp och ett föräldraskap utan slut. 52

6 Tabell 5. Översikt av studier som redovisar omvårdnad vid upplevelser och hantering av symtom. Baker n=15 K Kvalitativ metod Öppna intervjuer I förmågan att upptäcka och hantera tidiga Hög (1995) (patienter i tolkande interaktion frågeformulär tecken på sjukdom finns en reaktion på (I) Canada öppen vård) psykisk smärta, identifiering och beskrivning av utlösande faktorer och ökad uppmärksamhet för varningssignaler Bucceri m fl C n=17 C och K kombination av kvantitativ Dagboksanteckningar Likheter och skillnader finns avseende röst- Medel (1996) Bortfall=5 och kvalitativ metod, bandade och med frågeformulär, hallucinationer. Struktur tycks påverka C USA (patienter i utskrivna intervjuer, innehållsanalys. halvstrukturerad rösthallucinationer positivt. (II) öppen vård) Randomiserad, kontrollerad studie, intervju K n=21 6 personer i varje grupp K Mann-Whitney (II) Bortfallsanalys utförd DeNiro n=20 K Kvalitativ metod, bandade och Halvstrukturerade Upplevelser av ensamhet och isolering Medel (1994) USA (patienter i utskrivna intervjuer, innehållsanalys intervjuer förstärks av patientens känsla av oduglighet (II) sluten vård) i sociala situationer. Dickerson m fl n=87 P Prospektiv studie Symtomskattning 75 procent har insiktsbrister, ju sämre insikt Hög (1997) USA (patienter i Pearson correlations Funktionsskattning ju svårare sjukdomsbild. Insiktsbrist relaterar (I) öppen vård) Variansanalys Neuropsykologiska test till vanföreställning, mindre sociala kontakter, Multipel regressionsanalys Validitet/reliabilitet kognitiva brister och mindre ängslan Dobson m fl n=45 P Prospektiv studie Symtomskattning Både social funktionsträning och miljö- Medel (1995) bortfall=17 Randomiserad kontrollgrupp Validitet/reliabilitet behandling reducerar symtom men speciellt (II) Canada (patienter i Bortfallsanalys utförd funktionsträning minskar de negativa öppen vård) ANOVA symtomen Korrelerad T-test Hellzén m fl n=29 K Kvalitativ metod, bandade och Djupintervju Patienten tycks inte ha någon klar bild av Hög (1995) (20 vårdare och 9 utskrivna intervjuer, fenomenologisk- sig själv. Upplevelser av ensamhet och (I) Sverige patienter i sluten hermeneutisk design overklighet dominerar. vård) TABELLER 53

7 Tabell 5. Forts. Kennedy m fl n=25 K Kvalitativ metod, bandade och Halvstrukturerad Resultatet av isolering som behandlingsform Medel (1994) USA (patienter i utskrivna intervjuer, innehållsanalys intervju, journaltexter är tveksamt. Patienten använder sin tid (II) sluten vård) under isoleringen till att hallucinera. Li & Wang n=52 C Prospektiv, randomiserad, Symtomskattning Både funktionsträning med uppmuntran och Hög (1994) Kina bortfall=12 kontrollerad studie Validitet/reliabilitet belöning samt aktivitetsterapi har effekt på (I) (patienter i Bortfallsanalys utförd symtom. Funktionsträning ger markant sluten vård) T-test, P-värde förbättring av speciellt negativa symtom Pejlert m fl n=10 K Kvalitativ metod, bandade och Djupintervju Patienten upplever känslor av svår trötthet Medel (1995) (patienter i utskrivna intervjuer, fenomenologisk- liksom svårigheter i kontakten med andra (II) Sverige sluten vård) hermeneutisk design personer. Tang m fl n=76 P Prospektiv studie Symtomskattning Musikterapi har effekt på negativa symtom Medel (1994) Kina (patienter i Randomiserad kontrollgrupp Funktionsskattning (II) sluten vård) Chi-två, T-test, Sovschema multipel regressionsanalys Validitet/reliabilitet 54

8 Tabell 6. Översikt av studier som redovisar omvårdnad vid läkemedelsadministrering med neuroleptika. Bunn m fl n=96 P Prospektiv studie, intervention: Beslutskattningsskalor Patientens förväntning på behandlingen har Medel (1997) bortfall=2 information kring risknytta av (beslutskonflikt, själv- en avgörande betydelse för attityd till (II) Canada (patienter i depåinjektionsbehandling (mätning ständighet vid beslut behandling med depåinjektioner. öppen vård) före-under-efter intervention). och känslomässig Chi-två med korrelation, Mann- kontroll vid beslut) Whitney Bortfallsanalys saknas Validitet/reliabilitet DeNiro n=20 K Kvalitativ metod, bandade och Halvstrukturerade Trots att patienten uppvisar objektiv Medel (1994) USA (patienter i utskrivna intervjuer, innehållsanalys intervjuer behandlingsförbättring av läkemedels- (II) sluten vård) behandling är han/hon ambivalent till behandlingen. Grace m fl n=31 P Prospektiv studie, 3-årig inter- Neuropsykologisk Läkemedelsbehandling i kombination med Medel (1996) USA bortfall=9 vention: läkemedel (Klozapin) och testning, skattning psykosocial behandling enskilt eller i grupp (II) (patienter i stödgrupp i symtomutbildning av biverkningar, har positiv effekt på både negativa och öppen vård) (mätning före samt efter 1, 2 och symtomskattnings- positiva symtom. 3 års intervention) skalor MANOVA Validitet/reliabilitet Bortfallsanalys utförd Kirkpatrick n=15 K Kvalitativ metod, bandade och Öppen intervju Symtomkontroll, tack vare adekvat Medel m fl (sluten och utskrivna intervjuer, innehållsanalys medicinering, har central betydelse för (II) (1997) USA öppen vård, patientens upplevelse av hopp. vårdpersonal) MacPherson n=54 P Prospektiv studie Symtomskattnings- Läkemedelsvägran hänger ihop med Medel m fl (1997) (patienter i Kendal s tau, P-värde, ANOVA skalor, kognitiv patientens bristande insikt och kunskap om (II) England öppen vård) funktionsskattning, sjukdomen. Skattning av insikt Validitet/reliabilitet TABELLER 55

9 Tabell 6. Forts. McAllister, n=10 K Kvalitativ metod, bandade och Halvstrukturerad Patientens subjektiva förbättring stämmer Medel Chatterton (patienter i utskrivna intervjuer, grounded intervju inte alltid med personalens syn på objektiv (II) (1997) sluten vård) theorydesign Journaltexter förbättring. Australien McCann m fl n=17 K Kvalitativ metod, intervjuprotokoll, Halvstrukturerad Anhöriga har ett stort behov av kunskap kring Medel (1996) (sluten vård, bandade intervjuer, innehållsanalys intervju effekterna av läkemedelsvägran. (II) England närstående) Interbedömarreliabilitet (Kendall s koefficient) Stebbin n=16 K Kvalitativ metod, bandinspelad Halvstrukturerad Anhöriga är positiva till läkemedelsbehandling Medel (1995) USA (familjer till intervju, analys av innehåll, dubbel intervju men uttalar ett behov av utbildning i ämnet (II) personer i öppen kodning interbedömarreliabilitet samt bättre samverkan med vårdgivaren. vård) Tang m fl n=76 P Prospektiv studie med Symtomskattnings- Kombinationen läkemedelsbehandling och Medel (1994) Kina (patienter i randomiserad kontrollgrupp, 38 skalor, Funktions- gruppaktivitet har en positiv inverkan på (II) sluten vård) personer i varje grupp skattningsskalor, negativa symtom. Chi-två, T-test, Sovschema multipelregressionsanalys Validitet/reliabilitet Velligan m fl n=40 P Prospektiv kontrollerad studie, Symtomskattnings- Social träning i kombination med läkemedels- Medel (1996) USA (patienter i intervention: kognitiv anpassnings- skalor, funktions- behandling kan kompensera kognitiva (II) sluten vård) träning, 20 personer i varje grupp skattningsskalor, brister hos patienten. Chi-två, P-värde, Kognitiva test Validitet/reliabilitet 56

10 Tabell 7. Studier som redovisar omvårdnadsåtgärder vid funktionsträning. Bradshaw n=16 bortfall=2 P Prospektiv studie Mål/funktionsskattning Både copingträning och problemlösning för- Medel (1993) USA (patienter i Randomiserad kontrollgrupp Validitet/reliabilitet bättrar patienten och minskar återinsjuknande. (II) öppen vård) Bortfallsanalys ej utförd Antal och längd på Men copingträning ger bättre stresshantering Mann-Whitney sjukhusvård och målinriktning. Brown m fl n=29 P Prospektiv studie Symtomskattning före Både uppmärksamhetsträning och arbets- Medel (1993) USA (patienter i Kvasiexperimentell kontrollgrupp undersökning Psyko- terapi ger förbättrade funktioner. Strukturerad, (II) sluten vård) Multivariansanalys metrisk test Funktions- konkret och visuell behandling är mest skattning Validitet/ effektiv vid uppmärksamhetsbrister. reliabilitet Dobson m fl n=45 P Prospektiv studie Symtomskattning Både social funktionsträning och miljö- Medel (1995) bortfall=17 Randomiserad kontrollgrupp Validitet/reliabilitet behandling reducerade symtomen men (II) Canada (patienter i Bortfallsanalys utförd speciell funktionsträningen minskar de öppen vård) ANOVA negativa symtomen. Korrelerad T-test Liberman m fl 44 referenser L Litteraturstudie, uppgift om Protokoll, uppgift Ett strukturerat utbildnings- och tränings- (1993 ) USA anges söknings- och granskningsdesign saknas program ger ökad egenvårdsförmåga och saknas bättre funktioner. Li & Wang n=52 C Prospektiv, randomiserad Symtomskattning Både funktionsträning med uppmuntran och Hög (1994) Kina bortfall=12 kontrollerad studie. Validitet/reliabilitet belöning samt aktivitetsterapi har effekt på (I) (patienter i Bortfallsanalys utförd symtom. Funktionsträning ger markant sluten vård) T-test, P-värde förbättring av speciellt negativa symtom. Velligan m fl n=40 P Prospektiv, kontrollerad studie Symtomskattning Både kognitiv träning med miljöanpassning Medel (1996) USA (patienter i Chi-två, P-värde Funktionsskattning och psykosocial träning förbättrar symtom (II) sluten vård) Kognitiva test och funktioner. Kognitiv träning ger Validitet/reliabilitet förbättring av adaptiva funktioner. TABELLER 57

11 Tabell 8. Översikt av studier som undersökt relationen mellan vårdtagare och vårdgivare. Buchanan 67 referenser L Litteraturstudie, söknings- och Protokoll saknas I relationen vårdtagare vårdare betonas (1995) anges. granskningsdesign anges inte vikten av flexibilitet från vårdarens sida. Finnema m fl n=98 P Prospektiv studie, intervention: Social funktions- Utbildning tycks inte påverka vårdarnas Medel (1996) bortfall=17 utbildning av sjuksköterskor 7 dagar förmåga, skattnings- EE-attityd. (II) Holland (29 vårdare och med uppföljning efter 2 månader skala, EE-skattnings- 52 patienter i (mätning före och efter samt efter 17 skala, avdelningsregler, sluten vård) månader), Bandade 5 minuters tal skattning, 5 min. tal ANOVA, Kruskal Wallis, Chi-två metod Validitet/ Bortfallsanalys utförd reliabilitet Hellzén m fl n=19 K Kvalitativ metod, bandade och Djupintervju Ett samband tycks finnas mellan vårdarnas Hög (1995) (20 vårdare och 9 utskrivna intervjuer, fenomenologisk- syn på patienten och deras uppfattning (I) Sverige patienter i sluten hermeneutisk design av vårdens innehåll. vård) Kirkpatrick n=15 K Kvalitativ metod, bandade och Öppen intervju Förmedling av hopp tycks vara något centralt i Medel m fl (1994) (sluten och utskrivna intervjuer, innehållsanalys relationen vårdare vårdtagare. (II) USA öppen vård, vårdpersonal) McAllister, n=10 K Kvalitativ metod, bandade och Halvstrukturerad Patienten tycks kunna sätta ord på sina Medel Chatterton (patienter i utskrivna intervjuer, grounded intervju upplevelser och önskningar om framtiden. (II) (1996) sluten vård) theory design Australien Pejlert m fl n=10 K Kvalitativ metod, bandade och Djupintervju Det finns skillnader i uppskattningen mellan Medel (1995) (patienter i utskrivna intervjuer, fenomenologisk- vårdtagarens ideala bild av vårdaren och hur (II) Sverige sluten vård) hermeneutisk design den verklige vårdaren faktiskt är enligt vårdtagaren. 58

12 Tabell 9. Studier som undersökt vårdmiljöns betydelse i omvårdnadsarbetet. Dean m fl n=24 P Prospektiv studie Hjärnskadetest Flyttning från sjukhus till vårdhem/grupp- Medel (1993) (patienter i Cochrane Q-, Wilcoxon -, Depressionsskattning ADL- boende förbättrar kognitiva funktioner och (II) England sluten vård) Mann-Whitney test skattning Tillfredsställelse ADL-förmågor Validitet/reliabilitet Hornstra m fl n=224 Retrospektiv studie med Vårdmängd och typ, antal Patienter i case managementprogram erhöll (1993) USA (patienter i kontrollgrupp och längd på sjukhusvård markant mer vård och hade lika mycket öppen vård) sjukhusvård som kontrollgruppen Liberman m fl 44 referenser L Litteraturstudie, uppgift om Protokoll, uppgift saknas Ett strukturerat utbildnings- och tränings Medel (1993 ) USA anges söknings- och gransknings program ger ökad egenvårdsförmåga och (II) design saknas bättre funktioner Melle m fl n=91 R Retrospektiv studie Mätning Journalanteckningar Efter omorganisation med lugnare vårdmiljö, Medel (1996) Norge (patienter i före (n=40) och efter (n=51) Symtomskattning mer strukturerad och individuell vård; kortare (II) sluten vård) omorganisation, varav 9 Funktionsskattning vårdtider med bibehållen funktionsnivå. vårdas båda ggr Mann- Validitet/reliabilitet De svårast sjuka fortfarande långa vårdtider Whitney U, Wilcoxon, multipel och ökat medicinintag regressionsanalys Muijen m fl n=82 C Prospektiv, randomiserad Symtomskattning Case-managementliknande vård ökar vård- Hög (1994) bortfall=24 kontrollerad studie Funktionsskattning insatserna men ingen skillnad märks i symtom, (II) England (patienter i öppen Bortfallsanalys utförd Tillfredsställelse funktionsnivå, nya sjukhusinläggningar eller vård och Two-tailed T-test Validitet/reliabilitet tillfredsställelse i jämförelse med vanlig närstående) Mängd sjukhusvård öppenvård Velligan m fl n=40 P Prospektiv studie Symtomskattning Både kognitiv träning med miljöanpassning Medel (1996) USA (patienter i Kontrollerad studie Funktionsskattning och psykosocial träning förbättrar symtom (I) sluten vård) Chi-två, P-värde Kognitiva test och funktioner. Kognitiv träning ger störst Validitet/reliabilitet förbättring av adaptiva funktioner TABELLER 59

13 Tabell 10. Översikt av studier som undersökt personalens attityder och synsätt. Brooker m fl n=41 P Prospektiv, intervention: Social funktionsförmåga, I undersökningsgruppen förbättrades såväl Hög (1994) (öppen vård, familjer) Sjuksköterskor utbildas Exp.- skattningsskala Hälsa, positiva som negativa symtom och vård- (I) England Exp. grupp n=23 och kontrollgrupp, bortfallsanalys kunskap om schizofreni, tagarnas tillfredssällelse med vård/service Kontrollgrupp n=18 Mätning före, 6 och 12 månader. konsumentens upp- ökade, vilket ej var fallet i kontrollgruppen. Bortfall n=7 Mann-Whitney, Chi-kvadrat, fattning om service, I båda grupperna minskade antalet Friedmans. frågeformulär vårddagar markant. Validitet/reliabilitet Finnema m fl n=98 P Prospektiv, intervention: Social funktionsförmåga, Sjuksköterskornas kunskap förbättrades Medel (1996) (29 sjuksköterskor Utbildning, sjuksköterskor 7 skattningsskala. av utbildning, men det resulterade ej i lägre (II) Holland 52 patienter, sluten dagar med uppföljning efter 2 Avdelningsregler, EE-nivå. Positivt resultat av utbildningen vård) Bortfall n=17 månader. Mätning före, efter och skattning EE skattnings- var att det blev färre regler på avdelningen. efter 17 månader. Bandade skala 5 min tal -metod. 5-min tal ANOVA, Kruskal Validitet/reliabilitet Wallis, Chi-kvadrat. Bortfalsanalys utförd. Gable m fl n=12 P Prospektiv, intervention: Kunskaper om/attityder Utbildning förbättrade sjuksköterskornas Medel (1994) (öppen vård, Utbildning, sjuksköterskor till schizofreni, familje- kunskaper och de fick förändrade attityder (II) England sjuksköterskor) Mätning före, 3 och 9 månader. arbete, frågeformulär. till schizofreni. T-test, P-värde. Validitet/reliabilitet Kirckpatrick n=15 K Kvalitativ metod, intervjuer, Öppen intervju. Områden som stödjer hopp hos klienter: Medel m fl (1994) (sluten och öppen bandade och utskrivna. att bygga relationer, stödja att klienten (II) USA vård, vårdpersonal) Innehållsanalys. lyckas, anknyta till rollmodeller, hanterandet av symtom, utbildning av klient och samhälle. 60

Resultatredovisning. Kapitel 3. Familjens upplevelser och informationsbehov

Resultatredovisning. Kapitel 3. Familjens upplevelser och informationsbehov Kapitel 3 Resultatredovisning Av de 35 granskade studierna är huvudparten från USA och Kanada, 21 studier, från Europa totalt 11 studier (sju från England, två från Sverige, en från vardera Holland och

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Egon Jonsson Anne-Marie Wohlin SBU SSF

Egon Jonsson Anne-Marie Wohlin SBU SSF Förord Denna rapport ingår i en serie publikationer i ämnet evidensbaserad omvårdnad som publiceras gemensamt av SBU och SSF. Serien anknyter till SBU:s utvärderingsrapporter inom respektive ämnesområde

Läs mer

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv Michael Andresen överläkare, spec-läkare allmänpsykiatri övergripande studierektor psykiatri michael.andresen@orebroll.se Begreppet psykos används ofta felaktigt som synonym för schizofreni två stora grupper:

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Bilaga 3: Kvalitativ granskningsmall

Bilaga 3: Kvalitativ granskningsmall Bilaga 3: Kvalitativ granskningsmall Protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod Modifierad version av Willman, Stoltz & Bahtsevani (2011) Beskrivning av studien Tydlig avgränsning/problemformulering?

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård för ungdomar med medfött hjärtfel

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård för ungdomar med medfött hjärtfel Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård för ungdomar med medfött hjärtfel Åsa Burström Universitetssjuksköterska, Doktorand vid Karolinska institutet Handledare: Maria Öjmyr Joelsson Ewa-Lena Bratt

Läs mer

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Uppföljning av vårdresultat Tidigare mortalitet Bedömning av effektivitet och fördelar, relaterat till mänskliga

Läs mer

Nyckelord: argument, känslor, legal abort, omvårdnad, upplevelse

Nyckelord: argument, känslor, legal abort, omvårdnad, upplevelse Abstrakt Den nuvarande svenska abortlagen infördes 1975. Lagen innebär att kvinnan har rätt att avbryta graviditeten fram till vecka 18. År 2006 genomfördes totalt 36 045 aborter. Litteraturstudiens syfte

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999).

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999). Tabell 2.1 Karakteristiska inslag i arbetssättet Case management enligt ACTmodellen, dvs. Assertive Community Treatment (aktivt uppsökande samhällsbaserad behandling och rehabilitering) samt exempel på

Läs mer

Man måste vila emellanåt

Man måste vila emellanåt Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vetenskapligt underlag Bilaga Slutlig version Förord Socialstyrelsen har i detta dokument

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER

STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER unga canceröverlevare STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER Många unga canceröverlevare brottas med känslan av att inte vara attraktiva och de är i många fall också missnöjda med sin sexuella förmåga. Vi som arbetar

Läs mer

Utvärdering av Lindgården.

Utvärdering av Lindgården. 1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Illness Management and Recovery Ett psykosocialt program för att främja återhämtning vid svår psykisk sjukdom

Illness Management and Recovery Ett psykosocialt program för att främja återhämtning vid svår psykisk sjukdom Illness Management and Recovery Ett psykosocialt program för att främja återhämtning vid svår psykisk sjukdom CEPI 17-18 oktober 2012 Rickard Färdig, PhD rickard.fardig@neuro.uu.se Institutionen för Neurovetenskap,

Läs mer

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska Innehåll I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Hypotesprövnig Statistiska analyser Parametriska analyser Icke-parametriska analyser Univariata analyser Univariata analyser

Läs mer

Ett beteendemedicinskt arbetssätt i fysioterapi vid behandling av kronisk smärta

Ett beteendemedicinskt arbetssätt i fysioterapi vid behandling av kronisk smärta Ett beteendemedicinskt arbetssätt i fysioterapi vid behandling av kronisk smärta Utvärdering av implementeringsprocessen och behandlingsresultat Anne Söderlund, professor Akademin för hälsa, vård och välfärd,

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och

Läs mer

Metoder för stöd till barn som anhöriga

Metoder för stöd till barn som anhöriga Metoder för stöd till barn som anhöriga Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Pågående arbeten Arbetet pågår nu med två kunskapsöversikter: Metoder för stöd till barn och unga med föräldrar som har

Läs mer

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12 Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar

Läs mer

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede Leili Lind, PhD Inst för medicinsk teknik, Linköpings universitet & SICS East Swedish ICT Bakgrund: Svårigheter och behov Avancerad cancer:

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Vad är Socialstyrelsens riktlinjer? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och ledning av landsting och kommuner Vem riktar sig

Läs mer

Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden

Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden Margareta Brännström sjuksköterska, med.dr., lektor, fo.ass. Samfinansierad Forskning - Vård (SFO-V), Karolinska

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta. Information till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta www.schizofreni.se Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom

Läs mer

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemålen eftersträvas under PTP-året och kan anpassas/revideras för att bättre passa dig och din tjänstgöring. De ska inte användas som en checklista. Definiera

Läs mer

Mall och manual för granskning av interventionsstudier

Mall och manual för granskning av interventionsstudier Mall och manual för granskning av interventionsstudier Denna granskningsmall är modifierad efter original från SBU (5), 2002-12-12. En vetenskaplig artikel är oftast indelad i följande avsnitt: introduktion,

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT

NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT NYCKELTAL NATIONELL PATIENTENKÄT Sida 1 av 26 Svarsfrekvenser Referensdata Korrigerad svarsfrekvens riket Korrigerad svarsfrekvens regionen Svarsfrekvenser Antal 35,2 37,6 Procent Totalt utskickade Returnerade

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 11.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2011-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem

Läs mer

Habiliteringsprogram autism

Habiliteringsprogram autism Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1(8) Habiliteringsprogram autism En autismspektrastörning innebär att en person har varaktiga brister i social och icke-verbal kommunikation, brister i känslomässig ömsesidighet

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.

B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson. Evidensbaserad vård Vad är evidensbaserad vård? Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk omvårdnad Sjuksköterska Enheten för onkologi Uppsala universitet November 2012 EBM evidensbaserad medicin

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Psykos INTEGRERAD PSYKIATRI... 4 PSYKISKT FUNKTIONSHINDER... 4 ATT KOMMA IGÅNG... 4 ARBETSALLIANS... 4 CASE MANAGER... 5 RESURSGRUPP... 5 DELAT BESLUTSFATTANDE/BRUKARMAKT...

Läs mer

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Anne Söderlund, docent, leg sjukgymnast, Enheten för Sjukgymnastik, Akademiska sjukhuset och Uppsala

Läs mer

KONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!

KONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset! KONFUSI N O Theofanis Tsevis Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande Karolinska Universitetssjukhuset Organdysfunktion av hjärnan till följd av ökad somatisk påfrestning eller sjukdom. Definition Störningar

Läs mer

Forskningsprocessens olika faser

Forskningsprocessens olika faser Forskningsprocessens olika faser JOSEFINE NYBY JOSEFINE.NYBY@ABO.FI Steg i en undersökning 1. Problemformulering 2. Planering 3. Datainsamling 4. Analys 5. Rapportering 1. Problemformulering: intresseområde

Läs mer

Beteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer

Beteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer Beteendevetenskaplig metod Ann Lantz alz@nada.kth.se Introduktion till beteendevetenskaplig metod och dess grundtekniker Experiment Fältexperiment Fältstudier - Ex post facto - Intervju Frågeformulär Fyra

Läs mer

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och

Läs mer

Örebro universitet Hälsoakademin Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

Örebro universitet Hälsoakademin Sjuksköterskeprogrammet 180 hp 2012-01-05 Individuell skriftlig tentamen Vetenskaplig metod och förbättringskunskap II, 7,5 hp Omvårdnadsvetenskap B, OM1416, ht 2011 Max 70poäng Frågorna besvaras på avsedd plats. Ange din kod överst

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Att välja statistisk metod

Att välja statistisk metod Att välja statistisk metod en översikt anpassad till kursen: Statistik och kvantitativa undersökningar 15 HP Vårterminen 2018 Lars Bohlin Innehåll Val av statistisk metod.... 2 1. Undersökning av en variabel...

Läs mer

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB

Läs mer

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting SKLs Handlingsplan mot missbruk och beroende Består

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

GRADE-tabell över nytta och risker med läkemedelsbehandling

GRADE-tabell över nytta och risker med läkemedelsbehandling Bilaga till rapport Läkemedelsbehandling inom rättspsykiatrisk vård en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska, sociala och etiska aspekter GRADE-tabell över nytta och risker

Läs mer

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå

Läs mer

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda

Läs mer

TENTAMEN. SAMHÄLLSVETENSKAPLIG FORSKNINGSMETODIK Kurs 7 PC1307. Forskningsmetodik 10 poäng (ECTS) Måndag den 13 oktober, 2008

TENTAMEN. SAMHÄLLSVETENSKAPLIG FORSKNINGSMETODIK Kurs 7 PC1307. Forskningsmetodik 10 poäng (ECTS) Måndag den 13 oktober, 2008 GÖTEBORGS UNIVERSITET Psykologiska institutionen TENTAMEN SAMHÄLLSVETENSKAPLIG FORSKNINGSMETODIK Kurs 7 PC1307 Forskningsmetodik 10 poäng (ECTS) Måndag den 13 oktober, 2008 Tid: 9 00 14 00 Lokal: Viktoriagatan

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Omvårdnadsinterventioner inom heldygnsvården

Omvårdnadsinterventioner inom heldygnsvården 18-03-06 Omvårdnadsinterventioner inom heldygnsvården vid vård av patienter med emotionell instabilitet och självskadebeteende Joachim Eckerström Högskoleadjunkt Forskningskoordinator Självvald inläggning

Läs mer

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Experimentell design. Kvasiexperimentell design. Sambandsstudier

Experimentell design. Kvasiexperimentell design. Sambandsstudier Experimentell design Definieras som en undersökning: där man mäter de studerade variablerna orsaksvariabeln och effektvariablerna i en bestämd tidsordning där andra variabler hålls under kontroll kunskapen

Läs mer

Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende

Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende Implementering och utvärdering av en intervention för sårbara äldre 2011-05-31 Syfte Skapa en sammanhållen vårdkedja för äldre sårbara personer, från akutmottagningen

Läs mer

Forsknings och utvecklingsprocessen

Forsknings och utvecklingsprocessen Forsknings och utvecklingsprocessen Forsknings och utvecklingsprocessen Projektidé Redovisning och rapportering Skaffa kunskap Analys och bearbetning Vad ska man undersöka? Genomförande Hur ska man undersöka?

Läs mer

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering 2 reviderad 2017 En översikt av stegen i en systematisk utvärdering Inledning Den metod för utvärdering som SBU tillämpar grundas på en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Detta innebär

Läs mer

Uppföljning Neuroleptikabehandling

Uppföljning Neuroleptikabehandling RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker hälso och sjukvård och rehabilitering Version: 2 Giltig fr.o.m: 2016 10 01 Ansvarig: Ansvarig för revidering: Beslutad av: Beslutad datum: Revideras

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Läkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet

Läkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet Sarantos Stasinakis Överläkare/Äldrepsykiatriskamottagningen Nacka AT-studierektor/Psykiatri Södra Stockholm Regional ST-studierektor för kurser/cpf Expertråd för Geriatriska sjukdomar Läkemedelsverket

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård

Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård Jeanette Winterling och Harriet Ryblom Patientområde Hematologi Innehåll Vår hematologiklinik Varför starta Journal

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G

Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G Studentens namn: Studentens personnr: Utbildningsplats: Handledares namn: Kursansvariga: Joanne Wills: joanne.wills@his.se

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa? Lars Hansson, Institutionen för hälsovetenskaper Lunds Universitet Workshop 29 april 2014 Frank och Frank (1991) Framgångsrika

Läs mer

Fysioterapi vid cancer i bäckenet Thomas Torstensson Leg sjukgymnast, Med Dr, Smärtspecialist Agenda Fysioterapi Bäckencancerrehabilitering Smärta som fenomen Fysisk aktivitet Smärtlindring Funktionsträning

Läs mer

ATT BEMÖTA SYNEN PÅ ADHD

ATT BEMÖTA SYNEN PÅ ADHD ATT BEMÖTA SYNEN PÅ ADHD Det här kapitlet tar upp synen på ADHD och hur den kan upplevas av barnet själv och av familjemedlemmarna. Här finns förslag på vad man kan göra för att förändra den i vissa fall

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 1 2 Vad händer idag? TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 Lärare: Jonatan Wentzel jonwe@ida.liu.se Presentation av grundläggande begrepp och datainsamlingsmetoder Observation Att selektera och hantera data

Läs mer

Familjeintervention Praktisk guide till psykosociala riktlinjer vid schizofreni

Familjeintervention Praktisk guide till psykosociala riktlinjer vid schizofreni Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Psykos Praktisk guide till psykosociala riktlinjer vid schizofreni FAMILJEINTERVENTION... 4 NÄRSTÅENDE... 4 PERSONAL... 4 DEFINITIONER... 5 SAMVERKAN OCH DELAT

Läs mer

Cannabis och psykos. Google:

Cannabis och psykos. Google: Cannabis och psykos 67 800 träffar Google: Cannabis and psychosis: 1 260000 hej och hallå. jag undrar om det är vanligt att man får cannabis psykoser, alltså om man BARA röker cannabis och inte håller

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn. Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn 2017 09 01 Lydia Springer lydia.springer@regionuppsala.se Jenny Pörjebäck SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner

Läs mer

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad

Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad Bilaga 2: Granskningstabell Författare, år, land Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Resultat Kvalitet/ Evidens- grad Belardinelli et al. 2012 USA 10-year exercise training in Randomized controlled trial.

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Uppföljning efter intensivvård

Uppföljning efter intensivvård Svenska Intensivvårdsregistret SIR Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2013 Version för patienter och närstående Uppföljning efter intensivvård Patientanpassad resultatdata Svenska Intensivvårdsregistret

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer