Tabell 1a. Kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet, studier med kvantitativ metod. I= hög II= medel III= låg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tabell 1a. Kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet, studier med kvantitativ metod. I= hög II= medel III= låg"

Transkript

1 Tabeller Tabell 1a. Kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet, studier med kvantitativ metod. I= hög II= medel III= låg C Prospektiv randomiserad studie. Randomiserad studie med för få Större väl planerad och genom- patienter, och/eller för många förd multicenterstudie med ade- delstudier, vilket ger otillräcklig kvat beskrivning av protokoll, statistisk styrka. Bristfälligt antal material och metoder inklusive patienter, otillräckligt beskrivet behandlingsteknik. Antalet eller stort bortfall. patienter tillräckligt stort för att besvara frågeställningen. P Prospektiv studie utan randomi- Litet antal patienter, brister i sering. Väldefinierad frågeställning, genomförande, tveksamma tillräckligt antal patienter, statistiska metoder. adekvata statistiska metoder. R Retrospektiv studie. Stort konse- Begränsat patientmaterial otillkutivt patientmaterial väl beskrivet räckligt beskrivet, alltför kort uppoch analyserat med adekvata följning eller inadekvata statistiska statistiska metoder (t ex multi- metoder. variantanalys, fall kontrollmetodik etc). Lång uppföljningstid. L Noggrann litteraturgenomgång, Redovisning utan källhänvisning väl redovisat patientmaterial, ofta och med ofullständigt underi tabellform. Väldokumenterat byggda slutsatser. lärobokskapitel. Kvalitetskriterier för C, P, R och L enligt SBU [53, Kapitel 5 sidan 2]. 48

2 Tabell 1b. Kriterier för bedömning av vetenskaplig kvalitet, studier med kvalitativ metod. I= hög II= medel III= låg K Studie med kvalitativ metod. Dåligt/vagt formulerad fråge- Väldefinierad frågeställning, ställning, undersökningsgrupp för relevant urval samt väl beskriven liten/otillräckligt beskriven, undersökningsgrupp och kontext. metod/analys ej tillräckligt Metod och analys väl beskriven beskriven eller bristfällig resultatoch genomförd, resultatet är redovisning. logiskt och begripligt, god kommunicerbarhet. Kvalitetskriterier för K har formulerats av författarna. Tabell 2. Omvårdnad vid behandling av personer med schizofreni. Kriterier för inklusion. Urval studie/population Område/intervention Resultatmått Personer diagnostiserade med Krisintervention Vårdtagarens upplevelse av schizofreni enligt internationell Utbildning vården guideline: DSM eller ICD Rehabilitering Vårdtagarens livskvalitet Case management Vårdtagarens tillfredställelse Randomiserad kontrollerad Familjestöd/relationer med vården studie (C) Samspel vårdtagare, Anhörigas tillfredställelse Prospektiv studie (P) kooperativ, föreningar med vården Retrospektiv studie (R) Personalens tillfredställelse Kvalitativ studie (K) Litteraturgenomgång (L) med vården Omvårdnadsmetodernas effekt på symtom och funktioner Omvårdnadens effekt, ekonomisk analys TABELLER 49

3 Tabell 3. Översikt av de studier som kvalitetsgranskats och bedömts vara relevanta för fortsatt granskning. Typ av Författare Antal Område Kvalitet artikel personer C + K Buccheri m fl Symtomhantering II C Li & Wang Rehabiliteringsprogram I C Miujen m fl Case mangement I P + K Bibou-Nakou m fl Familjebörda II P Bradshaw Coping/problemlösning II P Brooker m fl Psykosocial intervention I P Brown m fl Kognitiv rehabilitering II P Bunn m fl Patientutbildning; läkemedel II P Dean m fl Vårdmiljö II P Dickerson m fl Bristande insikt, patienter I P Dobson m fl Social funktionsförmåga II P Finnema m fl Vårdmiljö II P Gamble m fl Psykosocial intervention II P Glynn m fl Utbildning familj II P Grace, m fl Klozapin/psykosocial II behandling P MacPherson m fl Läkemedelsvägran II P Provencher Familjebörda II P Tang m fl Musikterapi II P Velligan m fl Kognitiv anpassning II R Hornstra m fl Case management II R Melle m fl Vårdmiljö II K Baker Tidiga tecken på återfall I K DeNiro Upplevelse av alienation II K Hellzén m fl Patienters och vårdares I upplevelser K Howard Livslångt vårdande: mödrar I K Kennedy m fl Hallucinationer vid isolering II K Kirkpatrick m fl Strategier som stödjer hopp II K Main m fl Syskons information I K McCann m fl Anhörigas upplevelser II K McAllister, Chatterton Subjektiv/objektiv förbättring II K Pejlert m fl Patienters upplevelser II K Stebbin Klozapin, familjens II upplevelser K Tuck m fl Föräldrars upplevelser I L Buchanan 1995 Socialt stöd L Liberman m fl 1993 Funktionsträning C=Prospektiv, randomiserad studie P=Prospektiv studie R=Retrospektiv studie K=Studie med kvalitativ metod L=Litteraturgenomgång (review) Bedömning av kvalitet I=Hög kvalitet II=Medelgod kvalitet 50

4 Tabell 4. Översikt av studier som undersökt familjens upplevelser och informationsbehov. Bibou-Nakou n=52 i grupper: P och K Kombination av kvalitativ Halvstrukturerade Familjebörda i ett stressprocess-perspektiv: Medel (1997) n=21 akut och kvantitativ metod. Bandade intervjuer (börda) Det fanns ett signifikant samband mellan (II) England behandling intervjuer, cirka 2 timmar Chronbach Kliniskt status/skala börda och hälsa, kontroll och coping var n=31 fortsatt alpha. Analys av innehåll, faktor- Coping, kontroll och associerade med börda och psykisk behandling analys, tvåvägs ANOVA, Pearsons psykisk hälsa formulär funktionsförmåga. öppen vård korrelation Validitet/reliabilitet anhörigvårdare Glynn m fl n=33 P Prospektiv intervention: Workshop Kunskap, formulär Anhörigas kunskap om schizofreni, förståelse Medel (1993) USA (sluten vård, 1 dag Mätning före och efter Sjukdomsförståelse/ för anhörigs sjukdom ökade signifikant. (II) anhöriga) workshop, efter 3 månader T-test. stöd, skala P-värde. Validitet/reliabilitet Howard n= K Kvalitativ grounded theory design. Demografiska data Mödrars vård av vuxet barn med schizofreni Hög (1994) USA (mödrar) Cirka 4 timmars bandade, utskrivna Öppna intervjuer innebar lärande i en process: att varsebli (I) intervjuer. Fynden validerade med Anteckningar problemet, sökandet efter lösningar, att deltagare Dagböcker uthärda situationen, att överleva erfarenheten. McCann m fl n=17 K Kvalitativ. Intervju protokoll med Halvstrukturerade Studien visade att service och utbildning till Medel (1996) (sluten vård, ref. Bandade intervjuer. Innehålls- intervjuer anhöriga behövde förbättras. Anhöriga fick ej (II) England närstående) analys Interbedömarreliabilitet stöd och var heller ej involverade i vården. Kendalls koefficient Main m fl n=11 K Kvalitativ, bandade intervjuer. Halvstrukturerade Syskonen måste vara aktiva och söka Hög (1993) USA (syskon) Innehållsanalys; kodning av två intervjuer Guide, information. Råd om dagligt liv var till mest (I) oberoende bedömare anpassad, nytta. Många ansåg att de och familjen ignorerats/ behandlats nedlåtande. TABELLER 51

5 Tabell 4. Forts. Provencher n=70 P Prospektiv Objektiv börda Objektiv börda hos primära vårdare: Medel (1996) (primära Chronbach alpha formulär spänningar i relationer, fysiska och (II) Canada vårdgivare) Validitet/reliabilitet känslomässiga problem hos primär vårdare, störningar att utföra sitt arbete. Stebbin n=16 K Kvalitativ med analys av innehåll. Halvstrukturerade Ökad livskvalitet, högre funktionsnivå, färre Medel (1996) USA (familjer) Dubbel kodning intervjuer sjukhusinläggningar. (II) Interbedömarreliabilitet Tuck n=9 K Kvalitativ fenomenologisk design. Öppna intervjuer Familjernas liv förändrades dramatiskt. Hög (1997) USA (föräldrar) Bandade, utskrivna intervjuer. Analys Om desperat sökande efter hjälp, den (I) validerad i forskningsgrupp med anhöriges förvandling, kampen för att originaldata bevara hopp och ett föräldraskap utan slut. 52

6 Tabell 5. Översikt av studier som redovisar omvårdnad vid upplevelser och hantering av symtom. Baker n=15 K Kvalitativ metod Öppna intervjuer I förmågan att upptäcka och hantera tidiga Hög (1995) (patienter i tolkande interaktion frågeformulär tecken på sjukdom finns en reaktion på (I) Canada öppen vård) psykisk smärta, identifiering och beskrivning av utlösande faktorer och ökad uppmärksamhet för varningssignaler Bucceri m fl C n=17 C och K kombination av kvantitativ Dagboksanteckningar Likheter och skillnader finns avseende röst- Medel (1996) Bortfall=5 och kvalitativ metod, bandade och med frågeformulär, hallucinationer. Struktur tycks påverka C USA (patienter i utskrivna intervjuer, innehållsanalys. halvstrukturerad rösthallucinationer positivt. (II) öppen vård) Randomiserad, kontrollerad studie, intervju K n=21 6 personer i varje grupp K Mann-Whitney (II) Bortfallsanalys utförd DeNiro n=20 K Kvalitativ metod, bandade och Halvstrukturerade Upplevelser av ensamhet och isolering Medel (1994) USA (patienter i utskrivna intervjuer, innehållsanalys intervjuer förstärks av patientens känsla av oduglighet (II) sluten vård) i sociala situationer. Dickerson m fl n=87 P Prospektiv studie Symtomskattning 75 procent har insiktsbrister, ju sämre insikt Hög (1997) USA (patienter i Pearson correlations Funktionsskattning ju svårare sjukdomsbild. Insiktsbrist relaterar (I) öppen vård) Variansanalys Neuropsykologiska test till vanföreställning, mindre sociala kontakter, Multipel regressionsanalys Validitet/reliabilitet kognitiva brister och mindre ängslan Dobson m fl n=45 P Prospektiv studie Symtomskattning Både social funktionsträning och miljö- Medel (1995) bortfall=17 Randomiserad kontrollgrupp Validitet/reliabilitet behandling reducerar symtom men speciellt (II) Canada (patienter i Bortfallsanalys utförd funktionsträning minskar de negativa öppen vård) ANOVA symtomen Korrelerad T-test Hellzén m fl n=29 K Kvalitativ metod, bandade och Djupintervju Patienten tycks inte ha någon klar bild av Hög (1995) (20 vårdare och 9 utskrivna intervjuer, fenomenologisk- sig själv. Upplevelser av ensamhet och (I) Sverige patienter i sluten hermeneutisk design overklighet dominerar. vård) TABELLER 53

7 Tabell 5. Forts. Kennedy m fl n=25 K Kvalitativ metod, bandade och Halvstrukturerad Resultatet av isolering som behandlingsform Medel (1994) USA (patienter i utskrivna intervjuer, innehållsanalys intervju, journaltexter är tveksamt. Patienten använder sin tid (II) sluten vård) under isoleringen till att hallucinera. Li & Wang n=52 C Prospektiv, randomiserad, Symtomskattning Både funktionsträning med uppmuntran och Hög (1994) Kina bortfall=12 kontrollerad studie Validitet/reliabilitet belöning samt aktivitetsterapi har effekt på (I) (patienter i Bortfallsanalys utförd symtom. Funktionsträning ger markant sluten vård) T-test, P-värde förbättring av speciellt negativa symtom Pejlert m fl n=10 K Kvalitativ metod, bandade och Djupintervju Patienten upplever känslor av svår trötthet Medel (1995) (patienter i utskrivna intervjuer, fenomenologisk- liksom svårigheter i kontakten med andra (II) Sverige sluten vård) hermeneutisk design personer. Tang m fl n=76 P Prospektiv studie Symtomskattning Musikterapi har effekt på negativa symtom Medel (1994) Kina (patienter i Randomiserad kontrollgrupp Funktionsskattning (II) sluten vård) Chi-två, T-test, Sovschema multipel regressionsanalys Validitet/reliabilitet 54

8 Tabell 6. Översikt av studier som redovisar omvårdnad vid läkemedelsadministrering med neuroleptika. Bunn m fl n=96 P Prospektiv studie, intervention: Beslutskattningsskalor Patientens förväntning på behandlingen har Medel (1997) bortfall=2 information kring risknytta av (beslutskonflikt, själv- en avgörande betydelse för attityd till (II) Canada (patienter i depåinjektionsbehandling (mätning ständighet vid beslut behandling med depåinjektioner. öppen vård) före-under-efter intervention). och känslomässig Chi-två med korrelation, Mann- kontroll vid beslut) Whitney Bortfallsanalys saknas Validitet/reliabilitet DeNiro n=20 K Kvalitativ metod, bandade och Halvstrukturerade Trots att patienten uppvisar objektiv Medel (1994) USA (patienter i utskrivna intervjuer, innehållsanalys intervjuer behandlingsförbättring av läkemedels- (II) sluten vård) behandling är han/hon ambivalent till behandlingen. Grace m fl n=31 P Prospektiv studie, 3-årig inter- Neuropsykologisk Läkemedelsbehandling i kombination med Medel (1996) USA bortfall=9 vention: läkemedel (Klozapin) och testning, skattning psykosocial behandling enskilt eller i grupp (II) (patienter i stödgrupp i symtomutbildning av biverkningar, har positiv effekt på både negativa och öppen vård) (mätning före samt efter 1, 2 och symtomskattnings- positiva symtom. 3 års intervention) skalor MANOVA Validitet/reliabilitet Bortfallsanalys utförd Kirkpatrick n=15 K Kvalitativ metod, bandade och Öppen intervju Symtomkontroll, tack vare adekvat Medel m fl (sluten och utskrivna intervjuer, innehållsanalys medicinering, har central betydelse för (II) (1997) USA öppen vård, patientens upplevelse av hopp. vårdpersonal) MacPherson n=54 P Prospektiv studie Symtomskattnings- Läkemedelsvägran hänger ihop med Medel m fl (1997) (patienter i Kendal s tau, P-värde, ANOVA skalor, kognitiv patientens bristande insikt och kunskap om (II) England öppen vård) funktionsskattning, sjukdomen. Skattning av insikt Validitet/reliabilitet TABELLER 55

9 Tabell 6. Forts. McAllister, n=10 K Kvalitativ metod, bandade och Halvstrukturerad Patientens subjektiva förbättring stämmer Medel Chatterton (patienter i utskrivna intervjuer, grounded intervju inte alltid med personalens syn på objektiv (II) (1997) sluten vård) theorydesign Journaltexter förbättring. Australien McCann m fl n=17 K Kvalitativ metod, intervjuprotokoll, Halvstrukturerad Anhöriga har ett stort behov av kunskap kring Medel (1996) (sluten vård, bandade intervjuer, innehållsanalys intervju effekterna av läkemedelsvägran. (II) England närstående) Interbedömarreliabilitet (Kendall s koefficient) Stebbin n=16 K Kvalitativ metod, bandinspelad Halvstrukturerad Anhöriga är positiva till läkemedelsbehandling Medel (1995) USA (familjer till intervju, analys av innehåll, dubbel intervju men uttalar ett behov av utbildning i ämnet (II) personer i öppen kodning interbedömarreliabilitet samt bättre samverkan med vårdgivaren. vård) Tang m fl n=76 P Prospektiv studie med Symtomskattnings- Kombinationen läkemedelsbehandling och Medel (1994) Kina (patienter i randomiserad kontrollgrupp, 38 skalor, Funktions- gruppaktivitet har en positiv inverkan på (II) sluten vård) personer i varje grupp skattningsskalor, negativa symtom. Chi-två, T-test, Sovschema multipelregressionsanalys Validitet/reliabilitet Velligan m fl n=40 P Prospektiv kontrollerad studie, Symtomskattnings- Social träning i kombination med läkemedels- Medel (1996) USA (patienter i intervention: kognitiv anpassnings- skalor, funktions- behandling kan kompensera kognitiva (II) sluten vård) träning, 20 personer i varje grupp skattningsskalor, brister hos patienten. Chi-två, P-värde, Kognitiva test Validitet/reliabilitet 56

10 Tabell 7. Studier som redovisar omvårdnadsåtgärder vid funktionsträning. Bradshaw n=16 bortfall=2 P Prospektiv studie Mål/funktionsskattning Både copingträning och problemlösning för- Medel (1993) USA (patienter i Randomiserad kontrollgrupp Validitet/reliabilitet bättrar patienten och minskar återinsjuknande. (II) öppen vård) Bortfallsanalys ej utförd Antal och längd på Men copingträning ger bättre stresshantering Mann-Whitney sjukhusvård och målinriktning. Brown m fl n=29 P Prospektiv studie Symtomskattning före Både uppmärksamhetsträning och arbets- Medel (1993) USA (patienter i Kvasiexperimentell kontrollgrupp undersökning Psyko- terapi ger förbättrade funktioner. Strukturerad, (II) sluten vård) Multivariansanalys metrisk test Funktions- konkret och visuell behandling är mest skattning Validitet/ effektiv vid uppmärksamhetsbrister. reliabilitet Dobson m fl n=45 P Prospektiv studie Symtomskattning Både social funktionsträning och miljö- Medel (1995) bortfall=17 Randomiserad kontrollgrupp Validitet/reliabilitet behandling reducerade symtomen men (II) Canada (patienter i Bortfallsanalys utförd speciell funktionsträningen minskar de öppen vård) ANOVA negativa symtomen. Korrelerad T-test Liberman m fl 44 referenser L Litteraturstudie, uppgift om Protokoll, uppgift Ett strukturerat utbildnings- och tränings- (1993 ) USA anges söknings- och granskningsdesign saknas program ger ökad egenvårdsförmåga och saknas bättre funktioner. Li & Wang n=52 C Prospektiv, randomiserad Symtomskattning Både funktionsträning med uppmuntran och Hög (1994) Kina bortfall=12 kontrollerad studie. Validitet/reliabilitet belöning samt aktivitetsterapi har effekt på (I) (patienter i Bortfallsanalys utförd symtom. Funktionsträning ger markant sluten vård) T-test, P-värde förbättring av speciellt negativa symtom. Velligan m fl n=40 P Prospektiv, kontrollerad studie Symtomskattning Både kognitiv träning med miljöanpassning Medel (1996) USA (patienter i Chi-två, P-värde Funktionsskattning och psykosocial träning förbättrar symtom (II) sluten vård) Kognitiva test och funktioner. Kognitiv träning ger Validitet/reliabilitet förbättring av adaptiva funktioner. TABELLER 57

11 Tabell 8. Översikt av studier som undersökt relationen mellan vårdtagare och vårdgivare. Buchanan 67 referenser L Litteraturstudie, söknings- och Protokoll saknas I relationen vårdtagare vårdare betonas (1995) anges. granskningsdesign anges inte vikten av flexibilitet från vårdarens sida. Finnema m fl n=98 P Prospektiv studie, intervention: Social funktions- Utbildning tycks inte påverka vårdarnas Medel (1996) bortfall=17 utbildning av sjuksköterskor 7 dagar förmåga, skattnings- EE-attityd. (II) Holland (29 vårdare och med uppföljning efter 2 månader skala, EE-skattnings- 52 patienter i (mätning före och efter samt efter 17 skala, avdelningsregler, sluten vård) månader), Bandade 5 minuters tal skattning, 5 min. tal ANOVA, Kruskal Wallis, Chi-två metod Validitet/ Bortfallsanalys utförd reliabilitet Hellzén m fl n=19 K Kvalitativ metod, bandade och Djupintervju Ett samband tycks finnas mellan vårdarnas Hög (1995) (20 vårdare och 9 utskrivna intervjuer, fenomenologisk- syn på patienten och deras uppfattning (I) Sverige patienter i sluten hermeneutisk design av vårdens innehåll. vård) Kirkpatrick n=15 K Kvalitativ metod, bandade och Öppen intervju Förmedling av hopp tycks vara något centralt i Medel m fl (1994) (sluten och utskrivna intervjuer, innehållsanalys relationen vårdare vårdtagare. (II) USA öppen vård, vårdpersonal) McAllister, n=10 K Kvalitativ metod, bandade och Halvstrukturerad Patienten tycks kunna sätta ord på sina Medel Chatterton (patienter i utskrivna intervjuer, grounded intervju upplevelser och önskningar om framtiden. (II) (1996) sluten vård) theory design Australien Pejlert m fl n=10 K Kvalitativ metod, bandade och Djupintervju Det finns skillnader i uppskattningen mellan Medel (1995) (patienter i utskrivna intervjuer, fenomenologisk- vårdtagarens ideala bild av vårdaren och hur (II) Sverige sluten vård) hermeneutisk design den verklige vårdaren faktiskt är enligt vårdtagaren. 58

12 Tabell 9. Studier som undersökt vårdmiljöns betydelse i omvårdnadsarbetet. Dean m fl n=24 P Prospektiv studie Hjärnskadetest Flyttning från sjukhus till vårdhem/grupp- Medel (1993) (patienter i Cochrane Q-, Wilcoxon -, Depressionsskattning ADL- boende förbättrar kognitiva funktioner och (II) England sluten vård) Mann-Whitney test skattning Tillfredsställelse ADL-förmågor Validitet/reliabilitet Hornstra m fl n=224 Retrospektiv studie med Vårdmängd och typ, antal Patienter i case managementprogram erhöll (1993) USA (patienter i kontrollgrupp och längd på sjukhusvård markant mer vård och hade lika mycket öppen vård) sjukhusvård som kontrollgruppen Liberman m fl 44 referenser L Litteraturstudie, uppgift om Protokoll, uppgift saknas Ett strukturerat utbildnings- och tränings Medel (1993 ) USA anges söknings- och gransknings program ger ökad egenvårdsförmåga och (II) design saknas bättre funktioner Melle m fl n=91 R Retrospektiv studie Mätning Journalanteckningar Efter omorganisation med lugnare vårdmiljö, Medel (1996) Norge (patienter i före (n=40) och efter (n=51) Symtomskattning mer strukturerad och individuell vård; kortare (II) sluten vård) omorganisation, varav 9 Funktionsskattning vårdtider med bibehållen funktionsnivå. vårdas båda ggr Mann- Validitet/reliabilitet De svårast sjuka fortfarande långa vårdtider Whitney U, Wilcoxon, multipel och ökat medicinintag regressionsanalys Muijen m fl n=82 C Prospektiv, randomiserad Symtomskattning Case-managementliknande vård ökar vård- Hög (1994) bortfall=24 kontrollerad studie Funktionsskattning insatserna men ingen skillnad märks i symtom, (II) England (patienter i öppen Bortfallsanalys utförd Tillfredsställelse funktionsnivå, nya sjukhusinläggningar eller vård och Two-tailed T-test Validitet/reliabilitet tillfredsställelse i jämförelse med vanlig närstående) Mängd sjukhusvård öppenvård Velligan m fl n=40 P Prospektiv studie Symtomskattning Både kognitiv träning med miljöanpassning Medel (1996) USA (patienter i Kontrollerad studie Funktionsskattning och psykosocial träning förbättrar symtom (I) sluten vård) Chi-två, P-värde Kognitiva test och funktioner. Kognitiv träning ger störst Validitet/reliabilitet förbättring av adaptiva funktioner TABELLER 59

13 Tabell 10. Översikt av studier som undersökt personalens attityder och synsätt. Brooker m fl n=41 P Prospektiv, intervention: Social funktionsförmåga, I undersökningsgruppen förbättrades såväl Hög (1994) (öppen vård, familjer) Sjuksköterskor utbildas Exp.- skattningsskala Hälsa, positiva som negativa symtom och vård- (I) England Exp. grupp n=23 och kontrollgrupp, bortfallsanalys kunskap om schizofreni, tagarnas tillfredssällelse med vård/service Kontrollgrupp n=18 Mätning före, 6 och 12 månader. konsumentens upp- ökade, vilket ej var fallet i kontrollgruppen. Bortfall n=7 Mann-Whitney, Chi-kvadrat, fattning om service, I båda grupperna minskade antalet Friedmans. frågeformulär vårddagar markant. Validitet/reliabilitet Finnema m fl n=98 P Prospektiv, intervention: Social funktionsförmåga, Sjuksköterskornas kunskap förbättrades Medel (1996) (29 sjuksköterskor Utbildning, sjuksköterskor 7 skattningsskala. av utbildning, men det resulterade ej i lägre (II) Holland 52 patienter, sluten dagar med uppföljning efter 2 Avdelningsregler, EE-nivå. Positivt resultat av utbildningen vård) Bortfall n=17 månader. Mätning före, efter och skattning EE skattnings- var att det blev färre regler på avdelningen. efter 17 månader. Bandade skala 5 min tal -metod. 5-min tal ANOVA, Kruskal Validitet/reliabilitet Wallis, Chi-kvadrat. Bortfalsanalys utförd. Gable m fl n=12 P Prospektiv, intervention: Kunskaper om/attityder Utbildning förbättrade sjuksköterskornas Medel (1994) (öppen vård, Utbildning, sjuksköterskor till schizofreni, familje- kunskaper och de fick förändrade attityder (II) England sjuksköterskor) Mätning före, 3 och 9 månader. arbete, frågeformulär. till schizofreni. T-test, P-värde. Validitet/reliabilitet Kirckpatrick n=15 K Kvalitativ metod, intervjuer, Öppen intervju. Områden som stödjer hopp hos klienter: Medel m fl (1994) (sluten och öppen bandade och utskrivna. att bygga relationer, stödja att klienten (II) USA vård, vårdpersonal) Innehållsanalys. lyckas, anknyta till rollmodeller, hanterandet av symtom, utbildning av klient och samhälle. 60

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Örebro universitet Hälsoakademin Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

Örebro universitet Hälsoakademin Sjuksköterskeprogrammet 180 hp 2012-01-05 Individuell skriftlig tentamen Vetenskaplig metod och förbättringskunskap II, 7,5 hp Omvårdnadsvetenskap B, OM1416, ht 2011 Max 70poäng Frågorna besvaras på avsedd plats. Ange din kod överst

Läs mer

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska Innehåll I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Hypotesprövnig Statistiska analyser Parametriska analyser Icke-parametriska analyser Univariata analyser Univariata analyser

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni Vad är Socialstyrelsens riktlinjer? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och ledning av landsting och kommuner Vem riktar sig

Läs mer

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999).

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999). Tabell 2.1 Karakteristiska inslag i arbetssättet Case management enligt ACTmodellen, dvs. Assertive Community Treatment (aktivt uppsökande samhällsbaserad behandling och rehabilitering) samt exempel på

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Metoder för stöd till barn som anhöriga

Metoder för stöd till barn som anhöriga Metoder för stöd till barn som anhöriga Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Pågående arbeten Arbetet pågår nu med två kunskapsöversikter: Metoder för stöd till barn och unga med föräldrar som har

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Kevin S. Douglas, Stephen D. Hart, Christopher D. Webster, & Henrik Belfrage Steg 1: Sammanställ relevant bakgrundsinformation Information

Läs mer

nivåer Kontrollgrupp/ Experimentgrupp (K/E) (p<0.03) 112/46 (p=0.02) 161/95 (p<0.05) - 1,3 (-1,18 till 1,42 95% KI^) - 0,7 ( -0,82 till 0,58 95% KI^)

nivåer Kontrollgrupp/ Experimentgrupp (K/E) (p<0.03) 112/46 (p=0.02) 161/95 (p<0.05) - 1,3 (-1,18 till 1,42 95% KI^) - 0,7 ( -0,82 till 0,58 95% KI^) Bilaga 3. Översikt över kvalitetsgranskade studier Bourbeau, et al 2003 Gadoury, et al 2004 Totalt antal = 191 K = 95 E = 96 Powerberäkning = 170 (Incidens av slutenvårdstillfälle 0,20 E jämfört med 0,40

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Studiecirkel. Inriktningar i patientutbildning. Huvudsakliga resultat - som har hög vetenskaplig evidensstyrka. Empowerment ansats (demokrati)

Studiecirkel. Inriktningar i patientutbildning. Huvudsakliga resultat - som har hög vetenskaplig evidensstyrka. Empowerment ansats (demokrati) Studiecirkel Huvudsakliga resultat - som har hög vetenskaplig evidensstyrka Psykologisk Behandling Kognitiv terapi/beteende terapi (minskar symtom och förbättrar psykosocial situation) Familjeinterventioner

Läs mer

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Resultat och diskussion Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sammanvägt bevisvärde per studie BASAL KVALITET RELEVANS BEVISVÄRDE BRÅ Begränsat Begränsat Begränsat Dalarna Begränsat

Läs mer

Regeringens uppdrag till SBU inom psykiatrin

Regeringens uppdrag till SBU inom psykiatrin Regeringens uppdrag till SBU inom psykiatrin Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik och behandling av ADHD och autismspektrumtillstånd (AST) Implementering av psykiatriska riktlinjer och evidensbaserad

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie PI 15 Design klinisk studie Sidan 1 av 5 Pharma Industry 1/2015 Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie Design av kliniska studier är en tvärvetenskaplig disciplin där det behövs

Läs mer

Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef

Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef Årets australiensare 2010 Tidig intervention DUP: Duration of Untreated Psychosis Det mesta av funktionsnedsättningen grundläggs under de första

Läs mer

Nationella Riktlinjer

Nationella Riktlinjer Nationella Riktlinjer Konferens Draken 20 mars 2009 Utbildningsdel 3 Narkotika- psykosocial behandling och läkemedelsbehandling Kapitel 5 Föreläsare professor Mats Fridell R I S GIR Riktlinjer I Samverkan

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Motverka studieavbrott. effekter på fullföljandet av studier och studieavbrott bland barn i skolåldern och ungdomar.

Motverka studieavbrott. effekter på fullföljandet av studier och studieavbrott bland barn i skolåldern och ungdomar. Motverka studieavbrott effekter på fullföljandet av studier och studieavbrott bland barn i skolåldern och ungdomar. Forskning om studieavbrott 2014:3 Svensk titel: Motverka studieavbrott effekter på fullföljandet

Läs mer

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter Studie 1 Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter A cost-effectiveness study of a patient-centred integrated care pathway. Olsson LE, Hansson E, Ekman I, Karlsson

Läs mer

Uppföljning vid psykossjukdom

Uppföljning vid psykossjukdom Uppföljning vid psykossjukdom Ulla Karilampi Fil dr, leg psykolog Variationer i psykisk ohälsa Uttryck Status Orsak Bot 2011-11-01 Kunskap gör skillnad 2 Stress, sårbarhet och skydd Hög Ohälsa STRESS Låg

Läs mer

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Holger Holst Närsjukvårdskliniken Hässleholm Vilka är vi? Holger Holst Med dr, Läkare, Specialist

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av psykossjukdom INNEHÅLL Psykos schizofreni 5 Vad ÄR EN PSYKOS? Vem drabbas och varför? Vad går

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION ALLT OM MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Minnesförlust och bristande koncentration är vanliga kognitiva problem hos patienter med multipel

Läs mer

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts UTVÄRDERING Lund den 25:e februari 2009 Mats Fridell Institutionen för psykologi VANLIGA PROBLEM (1) Utvärdering när projektet redan slutförts (2) Avsaknad av systematiskt insamlade data (3) Alltför ospecifik

Läs mer

Resultatredovisning. Kapitel 3. Barn- och ungdomsdepressioner. Depression hos vuxna

Resultatredovisning. Kapitel 3. Barn- och ungdomsdepressioner. Depression hos vuxna Kapitel 3 Resultatredovisning Totalt granskades 28 studier. Av dessa är 20 genomförda med kvantitativ metod och 8 med kvalitativ metod (Tabell 2a och Tabell 2b). Av de granskade studierna kommer 25 från

Läs mer

11. Behov av fortsatta studier

11. Behov av fortsatta studier 11. Behov av fortsatta studier Svenska studier Den aktuella genomgången visar att hemsjukvård utomlands med få undantag inte är jämförbar med svensk avancerad hemsjukvård. I Sverige har den avancerade

Läs mer

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall JAG! Ambulanssjuksköterska Malmö Lärare på spec-utb akut och ambulans Lund Ansvarig för FoU vid Falck ambulans AB i Skåne Docent #toaselfie Presentation

Läs mer

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Metoder för förbättrad venprovtagning

Metoder för förbättrad venprovtagning Metoder för förbättrad venprovtagning Utvärdering av ett utbildningsprogram Karin Bölenius Institutionen för omvårdnad och institutionen för medicinsk biovetenskap, klinisk kemi, Umeå universitet, Umeå,

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Synpunkter på SoS preliminära förslag till nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2010.

Synpunkter på SoS preliminära förslag till nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2010. www.rpc.nu www.rpc.nu Stockholm 2010 08 28 Synpunkter på SoS preliminära förslag till nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2010. Riksföreningen

Läs mer

Ekonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011

Ekonomiskt vetenskapligt underlag. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 Ekonomiskt vetenskapligt underlag Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011 Innehåll Inledning... 5 Förekomst och samhällets kostnader...5

Läs mer

Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro

Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus

1 Slutrapport Bättre vård i livets slutskede. Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus 1 Team : Gällivare Kommun Gällivare Sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Patent/brukare och Närstående skall känna sig välinformerade samt uppleva en ökad trygghet i den fortsatta omvårdnaden i livets

Läs mer

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Effektstudie av SkolFam SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Inledning Socialstyrelsen har uppdragit åt Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) att utvärdera effekterna av SkolFam, en tvärprofessionell

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Institutionen för hälsa och lärande Sjuksköterskeprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Kursansvariga OM124G Stina Thorstensson, stina.thorstensson@his.se

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

RIKSÄT Uppföljning version 1.0

RIKSÄT Uppföljning version 1.0 Ärendeansvarig Patientens personnr Namn Informationsdatum Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella): (ÅÅÅÅ-MM-DD) Ange datum då vården på enheten påbörjades.

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Psykiska funktionshinder och kognition

Psykiska funktionshinder och kognition Psykiska funktionshinder och kognition Vaasa 13.11 2014 Leif Berg, verksamhetsledare Pol.mag/Leg.psykoterapeut Omaiset mielenterveystyön tukena, Uudenmaan yhdistys ry- Anhörigas stöd för mentalvården,

Läs mer

Beskrivning av huvudområdet

Beskrivning av huvudområdet Beskrivning av huvudområdet Huvudområdet i sjuksköterskeexamen är omvårdnad. Omvårdnad har som mål att främja hälsa och välbefinnande genom att stärka och stödja människors hälsoprocesser. Kärninnehållet

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Psykologförbundets rekommendationer. Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården

Psykologförbundets rekommendationer. Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården Psykologförbundets rekommendationer Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården Antagna av förbundsstyrelsen 10 april 2013 Psykologiska test Ett psykologiskt test strävar efter

Läs mer

Kognitiv Beteendeterapi (KBT) vid schizofreni.

Kognitiv Beteendeterapi (KBT) vid schizofreni. Kognitiv Beteendeterapi (KBT) vid schizofreni. KBT gör inte anspråk på att ensam förklara eller behandla schizofreni. Tvärtom ser troligen de flesta KBT-terapeuter schizofreni som en i grunden biologisk

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

Integrerad psykiatri (IP)

Integrerad psykiatri (IP) Integrerad psykiatri (IP) IP: En kombination av metoder och organisation Metoder kommer från nätverks- och familjearbete, socialpsykiatri samt KBT Klienten och anhöriga skall ha största möjliga inflytande

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen

Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen

Läs mer

Pain, fatigue and fear-avoidance beliefs in relation to physical activity and body awareness in persons diagnosed with rheumatoid arthritis

Pain, fatigue and fear-avoidance beliefs in relation to physical activity and body awareness in persons diagnosed with rheumatoid arthritis Pain, fatigue and fear-avoidance beliefs in relation to physical activity and body awareness in persons diagnosed with rheumatoid arthritis Helena Lööf Affilierad forskare vid Institutionen för klinisk

Läs mer

Återhämtningsinriktat arbetssätt

Återhämtningsinriktat arbetssätt Återhämtningsinriktat arbetssätt Vad hindrar och vad stöder återhämtning? Hur organiserar vi våra verksamheter för att stödja människors återhämtning? VAD MENAR VI MED ÅTERHÄMTNING? Återhämtning beskrivs

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd - sammanställning från workshop Introduktion Socialstyrelsen utger nationella riktlinjer

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Sammanfattning av ett faktablad baserat på ett kapitel ur boken Attention Deficit Hyperactivity Disorder: A Handbook for Diagnosis and Treatment (4th

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Praktisk pragmatik Uppsala den 15 september 2015

Praktisk pragmatik Uppsala den 15 september 2015 Konsult logopedi Förlag och information PRAKTISK PRAGMATIK Föreläsning i Uppsala den 15 september 2015 Astrid Frylmark, leg logoped Undervisning Logopedmottagning IALP International Association of Logopedics

Läs mer

Forskning hand i hand med praktiken:

Forskning hand i hand med praktiken: Forskning hand i hand med praktiken: Betydelsen av känslan av sammanhang för olika copingresurser i stressituationer hos poliser i yttre tjänst Docent Anna M. Dåderman, med.dr., fil.dr., Högskolan Väst

Läs mer

Handledning. till examensarbete. i form av litteraturstudie

Handledning. till examensarbete. i form av litteraturstudie Handledning till examensarbete i form av litteraturstudie Barnmorskeutbildningen Institutionen för kvinnors och barns hälsa Enheten för reproduktiv och perinatal omvårdnad Karolinska Institutet Retzius

Läs mer

Koll på aknebehandling. Terapigrupp Hud Daniel Brännström

Koll på aknebehandling. Terapigrupp Hud Daniel Brännström Koll på aknebehandling Terapigrupp Hud Daniel Brännström Vad a r akne? Definition Inflammatorisk sjukdom i den gemensamma utfo rsga ngen fo r talgko rtel/ha rfollikelenheten Kliniska tecken Fet hud, komedoner,

Läs mer

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades

Läs mer