Anhöringen. Information om anhörigstöd till medborgare i Hässleholms kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anhöringen. www.hassleholm.se Information om anhörigstöd till medborgare i Hässleholms kommun"

Transkript

1 Information om anhörigstöd till medborgare i Hässleholms kommun Anhöringen Information till medborgare i Hässleholms kommun om anhörigstöd

2 Innehåll Hej!...2 Anhörigstöd - vad är det?...3 Nka - nationellt kompetenscentrum anhöriga Anhörigrådet...6 Vart vänder jag mig?...7 CM - Case Management Med tydligt anhörigperspektiv Hej! Anhörigstöd - vad är det? Det är lättare att bygga starka barn, än att laga trasiga vuxna Tillsammans blir vi starkare Sjögläntan i Vinslöv Välkommen till Anhörigforum...15 Nytt koncept på Nybo!...16 Hässleholms anhörigstöd...17 Barn som anhöriga - fokusområde för Region Skåne...18 Fråga inte vad det kostar - fråga vad det kostar att låta bli...19 Redaktör: Stina Lindén Anhörigstrateg Ansvarig utgivare är: Annika Andersson Förvaltningschef, Omsorgsförvaltningen Omslagsfoto: Rickard Hansson Layout och tryck: AM-tryck & reklam, Hässleholm Efter en längre tids paus är tidningen Anhöringen tillbaka. Förhoppningsvis ger den dig en bild av vad anhörigstöd är och kan vara, och även en bild av hur Hässleholms kommun hjälper och stöttar anhöriga. Allt som görs i Hässleholm har inte fått plats i detta nummer, men vi hoppas på en fortsättning nästa år, med ytterligare nummer av tidningen Anhöringen. Det senaste året har anhörigfrågorna fått ett välbehövligt utrymme i media bland annat genom teveprogram som Du gamla, du fria och Djävulsdansen och genom författare som Susanna Alakoski, vars senaste bok April i Anhörigsverige kom ut i våras. Alakoski höll också ett välbesökt föredrag i Kulturhuset tidigare i år. Anhöringen har ambitionen att beskriva en del av det stöd som finns i kommunens egen regi, t.ex. anhörigombudens roll inom äldreomsorgen, och Vändpunktens arbete med barn. Tidningen försöker också ge en bild av hur man tänker kring anhörigstöd i andra sammanhang. Här finns korta presentationer av webbutbildningar som Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) erbjuder. Här finns också ett porträtt av Region Skånes samordnare för projektet Barn som anhöriga, och även information om socioekonomiskt bokslut, och hur vi måste lära oss att arbeta förebyggande. I år är det Anhörigåret och Hässleholms kommun har valt att satsa på en hel anhörigvecka, Anhörigforum, den 1-7 oktober. Programmet hittar du på: Under Anhörigforum kommer även ett panelsamtal om anhörigfrågor att äga rum. Här samtalar anhöriga med kommunens personal, politiker, föreningsföreträdare med flera. Mejla gärna in frågor eller situationer som du vill att panelen ska samtala om till På sista sidan i tidningen uppmanas du som anhörig att skicka in din egen berättelse om dina erfarenheter som anhörig. Vi publicerar gärna några berättelser i nästa nummer, som förhoppningsvis kommer ut redan till våren. Mycket nöje med läsningen! Stina Lindén Anhörigstrateg Anhöriga har rätt till stöd, enligt socialtjänstlagen, och enligt hälso- och sjukvårdslagen. Undersökningar visar dock att enbart var fjärde anhörig känner till att de har rätt till stöd. Lagarna tillkom för sex, respektive fem år sedan och har sedan dess omsatts i praktik i Sveriges kommuner och landsting. Denna praktik granskas varje år av Riksrevisionsverket. Anhörig är du om du stödjer, vårdar eller har omsorg om någon närstående som inte klarar sig själv. I socialtjänstlagen specificeras att de närstående kan vara äldre, långvarigt sjuka och/eller funktionshindrade. Med långvarigt sjuka, äldre och funktionshindrade avses bland annat: personer med fysisk och psykisk funktionsnedsättning, utvecklingsstörning eller annan intellektuell funktionsnedsättning, långvarig psykisk sjukdom, långvarig eller kronisk fysisk sjukdom och missbruks- och beroendeproblematik. (Riksrevisionen RIR 2014:9) Även barn kan vara anhöriga. Senaste året har media uppmärksammat barn som växer upp med närstående som drabbats av psykisk ohälsa eller kämpar med och mot ett missbruk. Hässleholms kommun har valt att placera anhörigstödet i så direkt kontakt med anhöriga och deras närstående som möjligt. I våra verksamheter, så som till exempel ungdomsboenden, boendestödet, Novum, Maria Skåne Nordost, Stöttecenter, elevhälsan, äldreomsorgen, finns personal som uppmärksammar även anhöriga. Enbart inom omsorgsförvaltningen arbetar c:a 150 anhörigombud, vilka bjuder in anhöriga till samtal, anordnar anhörigträffar, anhörigmässor, öppet hus etc. I denna tidning kan du läsa om hur stödet ser ut på två av kommunens särskilda boenden, Nybo och Sjögläntan. Ombuden har utbildats i anhörigfrågor för att tillsammans med sina enhetschefer kunna utveckla och förvalta anhörigstödet på sina arbetsplatser. Just nu planeras för höstens kompetensutveckling för anhörigombuden, vilken genomförs i oktober-december. På så vis finns anhörigstödet där det som bäst behövs, där vården och omsorgen möter de anhöriga. Riksrevisonen har i sina granskningar konstaterat att det bästa anhörigstödet är en vård och omsorg som fungerar för den närstående, och att anhöriga inte blir osynliga i sammanhanget. Då är det bra att anhörigstödet finns i den omedelbara närheten till vården och omsorgen. Även i socialförvaltningens och barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter arbetar personal som uppmärksammar anhöriga och erbjuder dem t.ex. samtal för att ge dem information, råd och stöd. I sammanhanget kan nämnas socialförvaltningens öppna verksamheter så som Maria Skåne Nordost, Novum, Lyktan och Barn- och ungdomssupporten. I artikeln om Vändpunkten kan du läsa om Barn- och ungdomssupportens viktiga arbete. I våra skolor och förskolor möter personalen barn, ungdomar och föräldrar som behöver stöd, och det är ett pågående arbete att utveckla förmågan att i förskola och skola stödja dem. Inom kort presenterar Skolverket ett utvecklingspaket för skolan som heter Sju timmar om barn som anhöriga. Tanken är att rektorer ska kunna erbjuda sina medarbetare att arbeta med temat under minst en kompetensutvecklingsdag. Därefter finns goda möjligheter att fördjupa sig ännu mer i problematiken och hitta en modell för hur man bäst bemöter, stöttar och hjälper de barn som har det alldeles för tufft i sin hemmiljö. Samarbeten mellan de tre nämnda förvaltningarna är A och O, och borgar för att stödet förvaltas och utvecklas. 2 3

3 Nka Nationellt kompetenscentrum anhöriga Nationellt kompetenscentrum anhöriga är precis vad namnet säger ett centrum som samlar en gedigen kompetens inom anhörigområdet. Nka:s hemsida är väl värd ett besök, Där presenterar Nka bland annat de fem anhörigområden som de erbjuder kompetens kring: anhörig till äldre personer arbetsgivare för anhöriga barn som anhöriga flerfunktionsnedsättning psykisk ohälsa. Här kan man som anhörig, eller som personal som kommer i kontakt med anhöriga, hämta precis det man behöver. Här finns kunskapsöversikter, inspirationsmaterial, rapporter, reportage, informationsmaterial och ett välfyllt nyhetsarkiv. De inbjuder också till blandade lärande nätverk där olika aktörer möts för att utbyta erfarenheter och höja medvetenheten om anhörigfrågorna. Nka arrangerar också utbildningsdagar runt om i landet, för att sätta fokus på anhörigfrågorna och lyfta intressant och aktuellt och viktigt material. Senaste åren har Nka också lanserat filmer och webbutbildningar som de utvecklat tillsammans med andra aktörer. Nka presenterar samtidigt hur man kan genomföra utbildningarna för egen del, eller på sina arbetsplatser. En av utbildningarna, som heter Utveckla stöd till anhöriga, vänder sig till personal inom äldre- och funktionshinderområdet som möter människor som drabbats av sjukdom eller funktionshinder. Den har utvecklats av Gunilla Matheny, som var en av utbildarna i Hässleholm, när kommunen påbörjade sitt arbete med att strukturera och formalisera sitt anhörigstöd. Nka presenterar den så här: Webbutbildningen utgår från den närståendes bästa i fokus. Webbutbildningen ger kunskap om hur man skapar bästa möjliga samarbete mellan personal och de anhöriga som vårdar eller stöttar en närstående. Utbildningen visar på konkreta metoder för anhörigstöd ifrån det första mötet med den anhöriga till anhörigstöd vid livets slut. Den ger också vägledning för hur rutiner för anhörigstöd och anhörigsamverkan kan utformas på den egna arbetsplatsen. Utbildningen är uppdelad på tre moduler: självstudier, gruppmöten och uppföljningsmöten. Utbildningen innehåller flera fallbeskrivningar där du får möjlighet att kartlägga den närståendes behov och kartlägga vilka personer som är av betydelse i den närståendes närhet. Vilka är de personer som stöttar och vårdar en närstående, vilket stöd efterfrågas och vad kan samhället och den enskilda arbetsplatsen erbjuda? Utbildningen tar också upp vilken värdegrund som styr bilden av de anhöriga. Kan man se anhöriga som en värdefull resurs eller är de en belastning i arbetet kring den närstående. Våga fråga våga se! är en annan av webbutbildningarna och den handlar om psykisk ohälsa hos äldre personer och är framtagen av Nestor, ett FoU-center med äldre i fokus. Utbildningen riktar sig till vård- och omsorgspersonal som i sitt arbete möter människor med psykisk ohälsa. Ytterligare en webbutbildning vänder sig till personal inom bland annat hälso- och sjukvården som möter barn som anhöriga. Så här skriver Nka: tals barn drabbas varje år av att en förälder blir allvarligt sjuk eller skadad eller avlider. Uppskattningsvis förlorar ca 3000 barn per år en förälder. Forskning visar att om barnet inte får rätt stöd och hjälp i den situationen kan det få besvärliga konsekvenser både nu och senare i livet. Enligt en rapport från Junis (IOGT- NTOs Juniorförbund) så landar siffran på långt mer än tals, om vi räknar in alla barn som lever i risksituationer eller är akut utsatta. Siffror och statistik har en tendens att variera, beroende på källa och beroende på hur man definierar begrepp. I sin rapport Fullständiga rättigheter! Om kommunernas stöd till till barn som växer upp i familjer med missbruk skriver de: År 2008 kom Statens Folkhälsoinstituts studie Barn i familjer med alkohol- och narkotikaproblem (2008:8), som baserar sig på data från Nationella folkhälsoenkäten. I denna studie kom forskarna fram till att cirka 20 procent, barn, lever med minst en förälder med riskbruk av alkohol. Studien beräknar dessutom att 1,2 1,5 procent, cirka barn, lever med minst en narkotikabrukande förälder. Tillsammans blir detta cirka barn och unga. I rapporten hävdas att andelen sannolikt inte har överskattats. Det finns således en hel del att göra för alla som möter anhöriga, barn och unga såväl som vuxna, i sin profession. Att samordna insatser är viktigt för att effektivisera vården och omsorgen för den drabbade och för den anhöriga. Att tidigt göra insatserna är viktigt för såväl människan som behöver hjälp och stöd, som för samhället i stort. Vi, medborgare, personal, föreningar, kan börja med oss själva. Vad kan vi göra för att underlätta för våra medmänniskor, för vuxna såväl som för barnen? En hel del görs i kommunal regi, och landstingens regi. En hel del görs också i föreningarnas arbete och hos hjälporganisationer och kyrkorna. Besök gärna Nka:s hemsida. De har även ett gediget filmarkiv, Nka Play och ett bibliotek som presenterar litteratur på anhörigtemat. 4 5

4 Anhörigrådet är ett informationsforum och en samverkansgrupp i Hässleholms kommun. Anhörigrådet I anhörigrådet möts föreningar med anhörigperspektiv och personal från omsorgsförvaltningen och politiker från omsorgsnämden. I dagsläget består rådet av föreningar som i huvudsak fokuserar på omsorgsfrågor, men inget hindrar att rådet utökas med föreningar som har barn- och utbildningförvaltningen eller socialförvaltningen som samarbetspart. Anhörigfrågorna berör många. Rådet träffas två gånger om året, en gång på våren och en på hösten. Varje förening deltar med en representant. Denne representant har sedan i uppdrag att återkoppla information och frågor till sin förening, på samma sätt som politiker och personal återkopplar till sina beslutskanaler. Målet är ständigt detsamma att bidra till en smidig dialog, och att förbättra för anhöriga och deras närstående. I denna grupp kan man utbyta information, framföra tankar och idéer om samarbeten och om förbättringar för att underlätta för anhöriga. I samverkan kan olika aktiviteter med anhörigperspektiv planeras, såsom föreläsningar om att vara anhörig eller deltagande på anhörigkonferenser och anhörigutbildningar. I höst medverkar flera av föreningarna i det Anhörigforum som arrangeras i Hässleholm, 1-7 oktober: aforum I rådet finns i dagsläget representanter från ett tiotal föreningar, samt från Svenska Kyrkan och Röda Korset. För mer information: vänd dig till anhörigkonsulenten inom omsorgsförvaltningen Gunilla Andersson, , eller till anhörigstrateg Stina Lindén, , Föreningar i oktober 2015 Anhörigföreningen Demensföreningen Epilepsiföreningen FUB Hjärt- och Lungsjukas förening Hörselskadades Riksförbund Libra i Skåne / Balans Neuroförbundet Röda Korset Strokeföreningen Svenska Kyrkan Vart vänder jag mig? I Hässleholms kommuns verksamheter finns ett inbyggt anhörigstöd. Personal inom omsorgsförvaltning, socialförvaltning och barn- och utbildningsförvaltning uppmärksammar även anhöriga. Varje förvaltning, verksamhet, enhet, utgår från sina egna förutsättningar och ansvarsområden, för att på bästa sätt kunna vara till stöd och hjälp. Om du är anhörig och undrar vart du ska vända dig är det enklast att ringa kommunens växel och beskriva din situation. Telefonisterna kan då hänvisa dig vidare. Är dina åldrande föräldrar till exempel i behov av hjälpmedel vänder du dig oftast till arbetsterapeut eller sjukgymnast inom omsorgsförvaltningen. Är du däremot av någon anledning orolig för ditt barn så kan barn- och ungdomssupporten, BUS, ta emot dina funderingar och vid behov hänvisa dig vidare. I tidigare texter har du läst om anhörigstöd inom ett par av omsorgsförvaltningens verksamheter, om anhörigombud på särskilda boenden och case manager inom socialpsykiatrin. På detta uppslag av Anhöringen presenterar vi socialförvaltningens information till anhöriga. Här finns bland andra Novum, Lyktan och BUS. Texten finns även i en nedladdningsbar broschyr på Många människor drabbas någon gång i livet av olika sociala problem, exempelvis ekonomiska svårigheter, missbruk, familjeproblem eller komplicerad bostadssituation. Det innebär ofta att även familj eller vänner direkt eller indirekt påverkas. Familjemedlemmar och andra anhöriga vill oftast hjälpa till men känner sig ibland osäkra, maktlösa, arga och ledsna. Kanske är det som anhörig svårt att förstå situationen, veta vad man kan hjälpa till med eller var man kan få hjälp. Kanske finns det praktiska frågor om vem som gör vad inom kommunen. Anhörig kan vara en person i familjen, en partner eller släkting. Anhöriga kan också vara grannar, vänner, idrottstränaren eller läraren. Du behöver inte dela bostad med den du stöjder för att räknas som anhörig. Hur kan jag få hjälp som anhörig? Socialtjänsten i Hässleholm erbjuder råd och stöd till Dig som är anhörig och varje enhet erbjuder stöd till anhöriga utifrån sitt ansvarsområde. Det kan exempelvis vara så att du som anhörig känner att du för egen del behöver hjälp för att orka, och då kan du kontakta socialtjänsten och ansöka om hjälp. Du kan göra så oavsett om din närstående vill ha hjälp eller inte. Många anhöriga mår bättre av att få samtala med någon. Man kan behöva hjälp att lyfta sina egna behov. Det kan vara skönt att känna att man inte är ensam. Man kan få stöd att bryta negativa tankar och hjälp att göra förändringar. Vart vänder jag mig? Är du anhörig och bor i Hässleholms kommun, kan du vända dig direkt till vissa av kommunens enheter för att få stöd: Novum samtalsterapi. Erbjuder kostnadsfri samtalsterapi. Man får vara anonym om man vill. Telefon: /71. Adress: Löjtnant Granlunds väg 8, Hässleholm Barn- och ungdomssupporten (BUS). Erbjuder individuella samtal, familjesamtal, gruppverksamheter för barn/ungdomar och föräldrakurser. Telefon: Adress: Källarebacksvägen 5, Hässleholm Maria Skåne Nordost. Erbjuder stöd för anhöriga till unga personer upp till 29 år som har bekymmer med alkohol eller andra droger. Telefon: Adress: Frykholmsgatan 6, Hässleholm Familjefridsteamet. Är du anhörig till någon som är utsatt för våld eller använder våld i en nära relation, kan vi erbjuda dig samtalsstöd. Telefon: Adress: Löjtnant Granlunds väg 8, Hässleholm Budget- och skuldrådgivningen. Erbjuder kostnadsfri rådgivning och information i ekonomiska frågor även till anhöriga. Telefon: eller Adress: Löjtnant Granlunds väg 8, Hässleholm Lyktans öppenvård. Erbjuder samtalsgrupp för anhöriga till personer med missbruksproblem. Telefon: Adress: Östergatan 40, Hässleholm Du kan även vända dig till socialförvaltningens reception på eller för att hänvisas till rätt enhet för hjälp. 6 7

5 CM Case Management med tydligt anhörigperspektiv Har du hört talas om Case Mangement? Det är ett arbetssätt som presenterades i Anhöringen redan för sex år sedan, i aprilnumret Då hade Hässleholm kommit igång med sin satsning och låtit fortbilda personal i metoden. Därefter har även internutbildningar anordnats inom kommunen. Sedan dess har metoden etablerats inte bara i Hässleholm utan på många orter i Sverige. I Hässleholm används CM främst inom socialpsykiatrin men på andra håll i landet fungerar modellen även i andra verksamheter, till exempel inom missbruksvård och företagshälsovård för långtidssjukskrivna. En Case Manager är en vård och stöd-samordnare som hjälper till med att samordna alla insatser kring den sjuke. Case Managern fungerar som spindeln i nätet och hjälper till i kontakten mellan olika samhällsfunktioner, informerar, utbildar, coachar, försöker lösa problem, bevakar sociala och juridiska rättigheter samt upprättar tillsammans med klienten en personlig utvecklingsplan med mål som klienten själv satt upp. Man skapar även en resursgrupp kring klienten, med personer som denne själv utsett som viktiga för återhämtningen. Resursgruppen kan således bestå av både anhöriga och professionella som till exempel läkare, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, skötare från psykiatrin och kommunen. Utbildning för resursgruppen står Case Managern för. Fördelen med det nya arbetssättet är att behandlingar och insatser samordnas och klienten har möjlighet att själv ta kontroll och styra sin behandling och återhämtning. (Anhöringen april 2009) CM är en så kallad delaktighetsmodell. Den som är drabbad av ohälsa får makt över sin egen situation och brukarinflytandet är mycket tydligt. Metoden underlättar även för de anhöriga som inte behöver dra ett lika tungt lass som omsorgsgivare, vårdare, samordnare eftersom det finns en Case Manager och en resursgrupp. Case Managern har överblick över brukarens situation och ser hela bilden, även de anhöriga. De anhöriga har möjlighet att få utbildning om sin närståendes sjukdom, få information om vem som gör vad i kommun och region, samt få utbildning för att delta i resursgruppen. Case Management vilar på vetenskaplig grund och är kvalitetssäkrad vilket den är ensam om att vara, inom socialpsykiatrin. För att garantera kontinuitet och kvalitet i Hässleholms kommuns arbete inrättades 2013 två fasta tjänster som samordnare och internutbildare. Tjänsterna innehas av Cathrine Larsson och Marianne Stemark. Hässleholms kommun har de senaste åren låtit internutbilda ett hundratal i personalen i Case Management vilket innebär att anställda kan arbeta enligt metoden och de blir oumbärliga samordnare i vård- och omsorgsarbetet. Ytterligare ett 50-tal anställda har gått CM-kurser på högskolan. Inom Region Skånes psykiatri är alla utbildade i detta arbetssätt. Den inslagna vägen är framgångsrik och fortsatt utbildning av kommunens personal är planerad. På Hässleholms hemsida kan du läsa mer om hur arbetsmodellen fungerar i nordöstra Skånes kommuner och inom Region Skåne. Där finns information om bland annat vilka brukare som har rätt till CM, manualer för arbetets olika faser och även beskrivning av anhörigperspektivet. Detta material är sammanställt och anpassat bland annat av Cathrine Larsson, som också fortbildat personalen i Helsingborg, genom högskolan i Kristianstad. På Internet finns även en kortare informationsfilm om CM, som Helsingborgs kommun presenterar: film-om-case-managersinom-helsingborgs-stad/ 8 9

6 Det är en stor fördel för barnen, att få träffa andra unga i samma situation och se att de inte är ensamma Det är lättare att bygga starka barn, än att laga trasiga vuxna Vändpunkten är namnet på en av barn- och ungdomssupportens, BUS, verksamheter. Den vänder sig till barn som har någon närstående med missbruksproblematik. BUS har sina lokaler på Källarbacksvägen i Hässleholm och där arbetar Cecilia Ermund Cartne, behandlingspedagog och socialrådgivare, med mångårig erfarenhet av arbete med barn och ungdomar. Som barn är det inte alltid så lätt att uttrycka vad det är man känner, säger Cecilia. Man känner att det skaver någonstans inombords men kan ha svårt att sätta ord på sina känslor. I stället kan känslorna ta sig andra uttryck, till exempel i att sluta äta, vara utåtagerande eller vara en som inte alls tar plats, en tapetblomma. Att växa upp i familjer med missbruk kan vara tufft och BUS erbjuder hjälp till barn som har det svårt, genom sitt program Vändpunkten. Alla är välkomna. Det behövs inget beslut från någon instans för att få delta här. De unga får möjlighet att se sig själva, inte ge upp sig själva, och bli medvetna om att de har rätt till sitt eget liv. Verksamheten har fokus på barnet och att stärka dess självkänsla. Om inte hjälpen kommer i barn- och ungdomsåren kan det få negativa konsekvenser i vuxenlivet. Att delta här är som en sorts kursverksamhet. Barn och ungdomar träffas i grupper; barn 7-12 år träffas för sig, och ungdomar år för sig. Det är en stor fördel för barnen, att få träffa andra unga i samma situation och se att de inte är ensamma, berättar Cecilia. Det blir en skillnad för dem att få komma hit. De växer. Hon understryker också att frivilligheten i konceptet är en stor potential. Ingen är tvingad att komma hit, det förs ingen dokumentation, men barnen behöver än så länge vårdnadshavarnas godkännande för att få delta. Grupperna träffas en gång i veckan, ett par timmar åt gången, under 15 veckor. Träffarna är tematiskt uppbyggda och de unga får prata om vad missbruk innebär, och om sjukdomsbegreppet. De gör också övningar, leker och ser filmer för att lära sig hantera sina känslor, till exempel av maktlöshet och försvar, och de lär sig identifiera sin roll i familjen. Gemensamt för barn som har det tufft hemma, oberoende av anledning, är att de ofta har ett för stort ansvar för sin ålder. Det kan handla om att de själv får handla och laga maten och ordna sina kläder, eller att de oroar sig om föräldrarna är sjuka. Att i det läget klara av sitt eget liv, sin egen utveckling, och sin skolgång, fritidsintresse, läxor et cetera, kan vara helt övermäktigt för dem. Då finns det hjälp och stöd att få på BUS. Vändpunkten är ett pedagogiskt program som vänder sig till barn vars föräldrar eller nära vuxna missbrukar. Det är ett väl beprövat program med terapeutiska effekter. BUS deltar bland annat i samarbete med skolan för att sprida information om Vändpunkten, se separat artikel, och den uppsökande verksamheten är en viktig del av arbetet. Vikten av förebyggande arbeta kan inte nog betonas. Det är lättare att bygga starka barn än att laga trasiga vuxna, säger Cecilia. BARN- OCH UNGDOMSSUPPORTEN: Barn- och ungdomssupporten är en av Hässleholms kommuns öppna verksamheter, och de vänder sig även till vuxna. De finns på Källarbacksvägen 5 i Hässleholm och nås på , eller via mejl, De erbjuder även enskilt stöd eller rådgivning. Så här presenterar de sig själva: Det är inte alltid så lätt att vara förälder, ungdom eller barn. Hur får man vardagen att fungera? Hur mår alla i familjen? Går det att prata hemma utan att bli ovänner? Var är din tonåring på kvällarna? Hos oss arbetar vi med just dina funderingar och behov, utifrån ett familje- eller anhörigperspektiv. Vi har givetvis sekretess och till oss kan du vända dig anonymt. Vi erbjuder rådgivande samtal, familjebehandling, gruppverksamhet till barn och ungdomar samt föräldrakurser. Hos oss på barn- och ungdomssupporten blir du inte registrerad och inga journaler förs. Vi tror på människors förmåga till förändring. Vill du så finns vi

7 Det är viktigt att diskutera och slå fast när man pratar med barn om missbruk, att det aldrig är barnets fel att någon vuxen i närheten missbrukar. Tillsammans blir vi starkare Samarbeten över enhetsgränser, förvaltningsgränser och myndighetsgränser ger styrkor utöver de egna och de vanliga. Ett exempel på ett sådant samarbete på lokal nivå i Hässleholms kommun är Bengtsson på dörren. I Skånes till ytan största kommun, finns det gott om grundskolor och gott om sjundeklassare. Alla dessa åringar får under hösten se teaterföreställningen Bengtsson på dörren på skoltid. Tack vare ett samarbete mellan grundskola och BUS, Barn- och ungdomssupporten, får hundratals barn i Hässleholm möjlighet att se och diskutera missbruksproblematik ur ett konkret perspektiv. I föreställningen får ungdomarna möta en 14-årig kille som lever ensam med sin pappa. Publiken får se hur de båda kämpar med livet och de situationer som är alkoholens baksida. Bengtsson på dörren baseras på skådespelarnas egna erfarenheter, och väcker och belyser många frågor som bäddar för givande diskussion och samtal efter föreställningen. Vid detta tillfälle presenterar sig även BUS som är en av socialförvaltningens verksamheter. De berättar om vad de kan göra för barn i Hässleholm som växer upp i familjer med missbruk. De har bland annat Vändpunkten, se separat artikel, som hjälper och stöttar barn och ungdomar. Bengtsson på dörren produceras av Adesso Productions och de säger så här om sin föreställning: Det är viktigt att diskutera och slå fast när man pratar med barn om missbruk, att det aldrig är barnets fel att någon vuxen i närheten missbrukar. Det är viktigt att barnet berättar för någon som hen känner förtroende för. Barn ska aldrig känna sig ensamma i situationen och de ska veta att det finns hjälp att få. Barn kan alltså också vara anhöriga och till exempel bära ett för stort omsorgsansvar för föräldrar som av olika anledningar inte kan axla sin föräldraroll. Så har tonåringen det i den relation som gestaltas i Bengtsson på dörren. Samarbeten över enhetsgränserna, som i detta fall, är ett sätt att uppmärksamma barnen på var de kan få hjälp. Skolan erbjuder hjälp och stöd genom bland annat sina kuratorer, men även utanför skolan finns hjälp och stöd att få, som i det här fallet av BUS. Förskolan och skolan är den arena där alla barn visar sig förr eller senare. Att läsa signaler från barn är inte alltid det lättaste, men personal i förskola och skola kan göra mycket för ett barn eller en ungdom som har en tuff hemmasituation. En utbildning för skolpersonal i hela landet är på gång genom Skolverkets hemsida, och den heter just Barn som anhöriga. Vad utbildningen innehåller blir en överraskning eftersom materialet i skrivande stund ännu inte är klickbart. Vi hoppas kunna skriva mer om det i nästa nummer av Anhöringen. Surfa in på och se om materialet hunnit bli tillgängligt 12 13

8 Sjögläntan i Vinslöv Sjögläntan i Vinslöv är ett av kommunens särskilda boenden och här har man under de senaste åren utvecklat ett anhörigstöd som passar enheten. Marita Carlsson, Bernadeta Gustafsson och Ingrid Ottosson är tre av Sjögläntans anhörigombud och de utbildade sig i anhörigfrågor under 2011 respektive Utbildningen anordnades i Hässleholms kommun i samband med att man valde att lägga anhörigstödet så nära vården och omsorgen som möjligt. Då deltog anställda i olika förvaltningar, politiker och föreningsrepresentanter för att förankra modellen i alla led. För struktur och genomförande ansvarade bland andra Gunilla Matheny, som sedan också skrivit boken Att utveckla anhörigstöd. Gunilla Matheny har även utvecklat innehållet i Nka:s webbutbildning. Utbildningen i Hässleholm innehöll såväl föreläsningar som aktivt bearbetande och genomförande på de egna arbetsplatserna. Efter avslutad utbildning har anhörigombuden fortsatt arbetet med att utveckla anhörigstöd på sina arbetsplatser och deras insatser har resulterat i väl fungerande rutiner och checklistor. De anhörigombud som finns i omsorgsförvaltningen, cirka 150, har gått denna utbildning. Vi lärde oss att tänka på ett nytt sätt säger Marita, som också visar den pärm där de samlar sin dokumentation. Sjögläntans anhörigombud har också deltagit i ett projekt om anhörigskap som drevs av Nationellt komptenscentrum anhöriga för några år sedan, och de lärde sig på det viset ännu mer. Där deltog även anhöriga och det är viktigt att lyssna på deras erfarenheter. De ser livet förändras och personal i kommunen kan vara ett stöd när tillvaron gungar och utvecklas till något helt nytt. Ofta går luften lite ur de anhöriga, när deras närstående kommer till ett särskilt boende, säger enhetschefen Anna-Lena Eriksson. Det tar en liten stund innan man som anhörig vänjer sig vid den nya livssituationen. Det är viktigt att anhöriga känner sig delaktiga och sedda och inte upplever att de är i vägen. När Sjögläntan får nya boende hälsas inte bara de nyinflyttade välkomna utan även anhöriga. De får en välkomsthälsning hemskickad till sig personligen. Denna enkla och viktiga gest är en av rutinerna på Sjögläntan. Ett annat inslag i arbetet är att erbjuda enskilda samtal för de anhöriga, där man fokuserar på de anhörigas väl och ve. Sjögläntan anordnar också trivselkvällar på avdelningarna med tipspromenader, information, underhållning med mera. I maj anordnar man dessutom en stor fest utomhus som vänder sig till alla intresserade, inte bara anhöriga. En garanti för att anhörigstödet ständigt är aktuellt är den stående punkten Anhörigstöd vid enhetens arbetsplatsträffar. Marita Carlsson har också organiserat en mycket uppskattad infoträff, om demenssjukdomar, vilka blir allt vanligare även i yngre ålder. Det dyker alltid upp många frågor och de allra flesta anhöriga vill gärna delta och skaffa sig mer kunskap. Anhörigombuden på Sjögläntan har etablerat ett väl fungerande anhörigstöd, men de har också väl fungerande förutsättningar, både vad gäller struktur och lokaliteter. Anhörigombud på Sjögläntan: Marita Carlsson, Bernadeta Gustafsson och Ingrid Ottosson ANHÖRIGSTÖDET, helt generellt och inte bara inom äldreomsorgen, är egentligen en tre-stegs-raket: information, råd och stöd. De allra flesta anhöriga är mycket nöjda när de fått information. De vill veta vad som händer, vad som planeras, vad de själva förväntas göra eller inte göra. Det räcker ofta så. En del anhöriga behöver sedan råd och kanske ett konkret stöd, framför allt när vården och omsorgen som ges från kommun och landsting inte fungerar. De anhöriga som är tyngst belastade är de som bor tillsammans med sin partner och har ett omsorgsansvar dygnet runt, och kanske även ett samordningsansvar. Alla organisationer, myndigheter och föreningar som arbetar med anhörigstöd är rörande överens om följande: Det bästa anhörigstödet är en god vård och omsorg om den närstående. (Källa Nka och Riksrevisionsverket, RIR 2014:9) Välkommen till Anhörigforum! 1-7 oktober 2015 Anna-Lena Eriksson, enhetschef Alla programpunkter är fria från entréavgift men några kräver anmälan. Detta framgår i informationen under respektive presentation i programmet. Program samt anmälningsformulär finns på kommunens hemsida: Anhörig or m 1-7 oktober 2015 i Hässleholm För mer info: Layout & produktion: AM-Tryck & Reklam Hässleholms kommun Stadshuset Hässleholm vx

9 Hässleholms anhörigstöd Anhörigombud Ylva Larsson, Marita Drugge Jönsson, Bodil Pålsson, Petra Johansson, Christina Karlström, och enhetschef Anna Persson Nytt koncept på Nybo! I år lanserade Nybo ett nytt koncept anhörigmässa med stort utbud av utställare, trevlig fika och givande pratstunder. Arrangemanget genomfördes av Nybo, hemtjänsten och hemsjukvården i samarbete, och många anhöriga hittade dit. Redan i entrén hälsades besökarna välkomna av personalen. De syntes tydligt. Svarta tröjor med tydligt emblem, signalerade att det var omsorgsförvaltningens personal som glatt mötte de anhöriga. Tidigare år har Nybo arrangerat informationskvällar och anhörigträffar, men i år tog man ett helt nytt grepp: en anhörigmässa. På plats för att informera fanns bland annat ideella föreningar och kommunens egna verksamheter, var och en vid sitt eget bord. Demenssjuksköterska, uppsökande verksamhet, hörseltjänst, Svenska kyrkan, biståndshandläggare, Anhörigföreningen och många många fler. De hade fullt upp med att svara på frågor från besökarna. Det är ett mycket, mycket trevligt arrangemang, med så mycket kunskap samlat på ett och samma ställe, sammanfattar en av utställarna, Dorota Gotowitz och Anne Nilsson, personal på Nybo, informerar vid ett av borden Siv Nilsson, ordförande i Anhörigföreningen. Besökarna kunde stanna till vid de informationsbord som intresserade dem och få veta mer om t.ex. sjukgymnasternas verksamhet, eller få ett smakprov från omsorgens kök hos dietisten. Hon berättade också om hur kosten för äldre är sammansatt. De flesta besökarna deltog också i den tipspromenad som placerats ut i huset. När besökarna svarat på alla frågorna hade de också tagit sig runt hos alla utställarna. I stora salen fanns fika framdukat, och där kunde anhöriga och närstående tillsammans njuta av goda smörgåsar och kakor. Kostenhetens Lena Widarsson och Marie-Louise Persson En av de anhöriga uttalar sig om mässan och hon ser många fördelar med upplägget. Det är välbehövligt för de boende, när det kommer besökare och de vardagliga rutinerna bryts. Hon jämför upplägget med andra evenemang, till exempel Musik i Syds turnéer på äldreboenden. Då får de boende och anhöriga möjlighet till nya upplevelser. Hon poängterar också att det är viktigt som anhörig att vara med vid sådana här tillfällen som Anhörigmässan: Det finns så mycket nytt man får ta del av, när man rör sig här bland utställarna. I personalen finns bland andra Nybos anhörigombud. De är motorer i Nybos anhörigverksamhet. Ett tiotal ombud arbetar på Nybo och några av dem är Ylva Larsson, Petra Johansson, Marita Drougge-Jönsson, Christina Karlström och Ann-Marie Stille. Tillsammans med enhetschefen Anna Persson ger de sin bild av hur anhörigstödet på Nybo ser ut. De har väl utarbetade riktlinjer, rutiner och checklistor för hur de på bästa sätt ska bemöta anhöriga. Till exempel riktas inbjudan till sådana här arrangemang till de anhöriga personligen. Vi har fått mycket positivt gensvar från besökarna berättar Marita. En sådan här mässa innebär gemenskap på mer än ett vis. Nybo erbjuder särskilt boende åt 51 personer och i veckorna kommer många anhöriga och hälsar på, men sällan vid ett och samma tillfälle. På Anhörigmässan minglade och fikade över 130 besökare i huset, och alla anhörigombuden var i tjänst. Kvällen arrangerades alltså av tre enheter hemvården, hemsjukvården och Nybo. Ett fiffigt koncept eftersom Nybo har rejäla och väl fungerande lokaler som nu även hemtjänstens och hemsjukvårdens brukare och anhöriga fick möjlighet att besöka. I artiklar i denna tidning finns information om hur Hässleholms kommun på olika sätt och i olika verksamheter stödjer anhöriga. Du har bland annat läst om hur socialsekreterare och socialrådgivare erbjuder och genomför anhörigsamtal med såväl barn som vuxna, om hur anhörigrådet erbjuder ett forum för samverkan mellan föreningar, politik och förvaltning, och hur anhörigstödet finns inbyggt i case management. Inom omsorgsförvaltningen finns dessutom, centralt, anhörigkonsulent Gunilla Andersson som bland annat planerar och arrangerar utbildningsdagar för anhörigombuden inom omsorgen, och tar emot och svarar på frågor om anhörigstöd. Hon ansvarar också för den gemensamma dokumentationen i kommunen, till exempel antal erbjudna anhörigsamtal respektive antal genomförda samtal. Gunilla Andersson informerar också i olika forum om anhörigstödet i Hässleholm. Hon arbetar 50 procent som anhörigkonsulent, och 50 procent som frivilligsamordnare. Kommunen har också en anhörigstrateg, en kommunövergripande projekttjänst, som innehas av Stina Lindén. Strategens arbete leds av en styrgrupp som består av presidierna i de tre största nämnderna: omsorgs-, social, och barn- och utbildningsnämnden, samt förvaltningscheferna i motsvarande förvaltningar. Styrgruppens beslut förankras i respektive nämnd/förvaltning och på så sätt förs arbetet med att utveckla anhörigstödet framåt. Vad gäller vuxna anhöriga, t.ex. till sjuka äldre, missbrukare eller personer med psykisk ohälsa, fattas besluten i ledningsgrupperna för socialförvaltning respektive omsorgsförvaltning. Vad gäller stödet till barn som anhöriga leds strategens arbete i en gemensam ledningsorganisation för alla tre förvaltningarna, kallad BOSS (Barn- och utbildningsförvaltning, Omsorgsförvaltning och Socialförvaltning i Samarbete). BOSS hanterar ärenden som är gemensamma för alla tre förvaltningarna och som rör barn. För att kunna utveckla stödet på bästa sätt möter anhörigstrategen styrgruppen och de olika ledningsgrupperna flera gånger under verksamhetsåret, vilket borgar för en kontinuitet i anhörigarbetet. En förutsättning för konceptet är också att kommunfullmäktige varje år avsätter riktade budgetmedel för att på detta sätt kunna förvalta och utveckla anhörigstödet. För hösten och vintern 2015 innehåller verksamhetplanen bland annat följande: halvdagsträffar för anhörigombuden inom omsorgsförvaltningen utbildning av nya anhörigombud inom socialpsykiatrin fortbildningar inom aktuella områden, för anställda i de tre förvaltningarna arrangemanget Anhörigforum, 1-7 oktober utgivning av denna tidning utbildningsdagar arrangerade av Nka Har du frågor om anhörigstöd eller vill veta vart du ska vända dig kan du kontakta anhörigkonsulent eller anhörigstrateg. De nås via kommunens växel,

10 Barn som anhöriga FOKUSOMRÅDE FÖR REGION SKÅNE Fråga inte vad det kostar fråga vad det kostar att låta bli Anhörigstöd är ett förebyggande arbete, och sådant går det numera att sätta en prislapp på. Nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog har i 30 års tid intresserat sig för de vinster man kan göra med förebyggande arbete. De båda har tagit fram metoder och modeller, så kallade sociala investeringskalkyler och socioekonomiska bokslut, och dessa möjliggör för kommmunala och regionala verksamheter att räkna fram det ekonomiska värdet på en förebyggande insats. Nilsson och Wadeskog har kommit fram till det som vi alla anar: Ju tidigare insats, desto större ekonomisk vinst för den som håller i pengabörsen. På Kunskapscentrum för barnhälsovård i Region Skåne, som har sina lokaler centralt i Malmö, arbetar idag ett tjugotal personer med olika kompetenser, såsom läkare, sjuksköterskor, folkhälsovetare, psykologer, sociologer och socionomer. De arbetar tvärprofessionellt och deras uppdrag innehåller bland annat utbildning och fortbildning för barnhälsovården och mödrahälsovården i hela regionen. De har även egna projekt och utvecklingsarbeten och ett av dem är Barn som anhöriga och det riktar sig till alla verksamheter inom regionen. Projektledare och samordnare för detta projekt är Christoffer Eliasson. Idag vet man att målgruppen barn som anhöriga är stor, inte minst på grund av all ny forskning som producerats på området. Den visar också hur komplext det kan vara att nå barnet och ge rätt information, råd och stöd utifrån barnets unika förutsättningar säger Christoffer. Han är socionom och har erfarenheter av familje- och ungdomsbehandling, förebyggande arbete tillsammans med andra samhällsaktörer (skola, polis, socialtjänst) och inte minst av projekt för att stärka barns delaktighet. Just delaktigheten är viktig för Kunskapscentrums arbete för barnen. Tillsammans med kulturhuset Drömmarnas Hus i Malmö och tillsammans med barn och unga i Malmö, tar Kunskapscentrum för barnhälsovård i höst fram en informationsfilm för barn och unga. Den handlar om vad lagstiftningen egentligen betyder och presenterar vilka rättigheter barn och ungdomar har som anhöriga. En av målsättningarna med utvecklingsprojektet kring barn som anhöriga är att öka kunskapen kring hälso- och sjukvårdslagens skrivning: Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel (HSL 2g). I projektet ryms även föreläsningar, workshops och utbildningar för personal i samtalsmodellen BRA (Barns Rätt som Anhöriga). Det är en modell utvecklad av Stiftelsen Allmänna Barnhuset, tillsammans med unga vuxna med erfarenhet av anhörigskap. Christoffer poängterar vikten av att se barn som aktörer med egen kraft. Det utesluter verkligen inte att de blir sedda, får frågor, gärna flera gånger, samt att de erbjuds stöd och hjälp. Kunskapscentrum för barnhälsovård samverkar med flera andra i sina projekt, till exempel kommuner, idéburen sektor, och myndigheter så som Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten. Christoffer Eliasson kommer att delta i Hässleholms Anhörigforum, som moderator på kvällen den 6 oktober och som föreläsare den 7 oktober. Se program på: Genom att göra sociala investeringskalkyler framträder svar på vad olika alternativ kostar för en verksamhet och då är det lättare för samhällets aktörer att fatta ekonomiskt långsiktiga beslut. Det är framför allt stora mänskliga vinster samhället gör, genom förebyggande och samordnat arbete, men de ekonomiska vinsterna är minst lika stora. Nationellt kompetenscentrum anhöriga presenterar summan 35 miljarder, i effektivitetsvinst, årligen, enbart för en utsatt grupp: barn som växer upp med missbrukande eller psykiskt sjuk förälder. För dessa barn borde man arbeta både förebyggande och samordnat. Vi känner väl till de svårigheter som en uppväxt med missbruk och psykisk sjukdom kan ge. Nu får vi också ett samhällsekonomiskt perspektiv som beskriver omfattningen av dessa problem, säger Socialstyrelsens utredare Merike Hansson. Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog var också delaktiga i Skolverkets projekt Barn som far illa. De har konstaterat att de aktörer som samverkat i olika former har hittat vägar för att påverka budgetsystemen: Många tror att det måste till en lagändring eller ändrat regelverk men i vår studie har vi nu flera konkreta exempel på projekt som lyckats tänka långsiktigt. Källa:

11 Berätta din historia! Är du anhörig och vill berätta din historia för Anhöringens läsare? Skicka den till eller med post till: Stina Lindén, Senioren, Tingshusgatan 2, Hässleholm. Vi lottar ut fem biobiljetter bland er som deltar. Omsorgsförvaltningen Löjtnant Granlunds väg Hässleholm

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15

Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Hässleholm 7 oktober -15 Nationellt kompetenscentrum anhöriga Hässleholm 7 oktober -15 Anhörigområden Anhöriga till äldre Anhöriga till barn och unga med flerfunktionsnedsättning Arbetsgivare för anhöriga Anhöriga till personer

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Barn som anhöriga Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Kunskapscentrum för Barnhälsovård Fortbildning Kunskaps- och informationsspridning Stöd till verksamheter Externa föreläsningar Samverkan

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Mötesplatser för kunskap

Mötesplatser för kunskap Täby kommuns anhörigstöd Mötesplatser för kunskap taby.se/anhorigstod Täby kommuns anhörigstöd riktar sig till dig som vårdar eller stödjer en närstående som inte klarar vardagen på egen hand. Du ska bo

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Vi är Anhörigcentrum s.5 Det här erbjuder vi s.7 Någon nära mig är äldre eller långvarigt sjuk s.9 Jag

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad?

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? ANHÖRIGSTÖD INFORMATION OCH STÖD TILL DIG SOM VÅRDAR EN ANHÖRIG ANHÖRIGSTÖD 2 TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? Du

Läs mer

Vad innebär lagändringen?

Vad innebär lagändringen? Stöd d till anhöriga Vad innebär lagändringen? Vellinge den 19 november 2009 Britta Mellfors Äldreenheten, Socialstyrelsen Disposition Nya lagtexten. - Vad är nytt och vad står det för? Vem är anhörig?

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Senaste nytt från Anhörigstödet. Hösten 2015

Senaste nytt från Anhörigstödet. Hösten 2015 Senaste nytt från Anhörigstödet Hösten 2015 Under hösten finns det möjlighet att vara med i samtalsgrupper, gå på caféer, må gott aktiviteter m.m. Tillsammans med de olika aktörerna hälsar vi er hjärtligt

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

FoU Välfärds konferens, 28-29 augusti 2013, Kalmar

FoU Välfärds konferens, 28-29 augusti 2013, Kalmar FoU Välfärds konferens, 28-29 augusti 2013, Kalmar Seminarium A2: Blandade lärande nätverk som metod att utveckla stöd för vuxna anhöriga till personer med psykisk ohälsa Mats Ewertzon och Jan-Olof Svensson

Läs mer

ANHÖRIGSTÖD I HAGFORS KOMMUN

ANHÖRIGSTÖD I HAGFORS KOMMUN ANHÖRIGSTÖD I HAGFORS KOMMUN HAGFORS KOMMUN STÖD TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG Som anhörig är du ett ovärderligt stöd för den som behöver din hjälp i sin vardag. Din omsorg om en närstående kan betyda mycket

Läs mer

ANHÖRIGPLAN 2012-2015

ANHÖRIGPLAN 2012-2015 ANHÖRIGPLAN 2012-2015 INLEDNING Anhörigplanen för Svedala kommun 2012-2015 är kommunens plattform för anhörigstödet. Planen ska ses som ett uttryck för den politiska synen på verksamheten, övergripande

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Verksamheten för funktionshinder Antagen i socialnämnd 2013-08-21 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

uidenpsykiatriguidenp

uidenpsykiatriguidenp sykiatriguidenpsykiatri uidenpsykiatriguidenp ykiatriguidenpsykiatrig idenpsykiatriguidenpsy iatriguidenpsykiatrigui enpsykiatriguidenpsyki Psykiatriguiden Denna broschyr är till för dig som är psykiskt

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun

Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun Socialförvaltningen Anhörigstöd Förslag Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Bergengrenska gården TELEFON: 0414-81 91 65 FAX: 0414-81 97

Läs mer

Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015

Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 taby.se/anhorigstod samtalsgrupper Mötesplatser för anhöriga Anhörigstödet arrangerar mötesplatser där du får information som kan vägleda och inspirera dig.

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Anhörigstöd 2015 och framåt!

Anhörigstöd 2015 och framåt! Hur behöver stödet och de olika verksamheterna se ut för att anhöriga och närstående ska kunna känna att de har kontroll över sina egna liv? Anhörigstöd och framåt! Utveckling av anhörigstödet för personer

Läs mer

Stöttar du också någon? Anhörigstöd

Stöttar du också någon? Anhörigstöd Stöttar du också någon? Anhörigstöd Enköpings kommun Enköpings kommun 2012. Formgivning: Elin Hjelm. Här kan anhöriga i alla åldrar få stöd och hjälp Du kan få stöd från kommunen om du vårdar, hjälper

Läs mer

Nationellt kompetenscentrum anhöriga och anhörigas delaktighet i omsorg och service

Nationellt kompetenscentrum anhöriga och anhörigas delaktighet i omsorg och service Nationellt kompetenscentrum anhöriga och anhörigas delaktighet i omsorg och service Ritva Gough, ordf i styrgruppen, forskare/medarbetare Lennart Magnusson, verksamhetschef och Elizabeth Hanson, FoU-ledare

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd Lilian Gullberg, projektledare 0413-620 22 110615 VOO IOU Vård- och omsorgsnämnden.5, INVESTOR NPEOPLE Strategiplan anhörigstöd Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Barn som är närstående

Barn som är närstående Barn som är närstående VÄGLEDNING OCH ANSVARSNIVÅER FÖR VERKSAMHETSANPASSADE RUTINER FÖR INFORMATION, RÅD OCH STÖD Vägledning vill ge underlag och inspiration till utveckling av rutiner för det vardagliga

Läs mer

anhörigstöd Höst 2015

anhörigstöd Höst 2015 anhörigstöd Höst 2015 Stöd från vård- och omsorgsförvaltningen För dig som tar hand om en närstående som är äldre, långvarigt sjuk eller har en funktionsnedsättning. Vad är anhörigstöd? Vårdar du en partner

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum. För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum. För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010 Kompetensutveckling på För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010 Hej och varmt välkomna till! Vi hoppas och tror att denna föreläsningsserie ska upplevas som mycket givande för dig och dina kollegor.

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

Äldreomsorg. i Täby kommun

Äldreomsorg. i Täby kommun Äldreomsorg i Täby kommun I denna broschyr beskrivs de tjänster som du kan ansöka om och ta del av som Täbybo. De flesta tjänster tilldelas efter bedömning av den individuella förmågan. Hur den bedöm ningen

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Dnr KS 2014-37. Handlingsplan UTVECKLING AV ANHÖRIGSTÖD FÖR ÅR 2014-2016 MUNKEDALS KOMMUN FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-02-27 6

Dnr KS 2014-37. Handlingsplan UTVECKLING AV ANHÖRIGSTÖD FÖR ÅR 2014-2016 MUNKEDALS KOMMUN FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-02-27 6 Dnr KS 2014-37 Handlingsplan UTVECKLING AV ANHÖRIGSTÖD FÖR ÅR 2014-2016 MUNKEDALS KOMMUN FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-02-27 6 Innehåll Inledning...1 Syfte och mål...1 Metod...1 Nulägesbeskrivning...2

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008

Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008 1 (8) Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008 Kommun Nacka kommun Enheten Äldre Kontaktperson Enhetschef Anne-Lie Söderlund Anhörigkonsulent Ove Lindroth Telefon

Läs mer

LÄNKTIPS. Vart kan jag få kontakt med andra i samma situation? Vart hittar jag kunskap?

LÄNKTIPS. Vart kan jag få kontakt med andra i samma situation? Vart hittar jag kunskap? LÄNKTIPS OM DEMENSSJUKDOM OCH OM ATT VARA ANHÖRIG Sammanställda av Jenny Eriksson föreläsare och Ung Anhörig Jenny@jeogonblick.se / www.jeogonblick.se :::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Dnr: VON-176/2013 003. Anhörigstöd. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Dnr: VON-176/2013 003. Anhörigstöd. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Dnr: VON-176/2013 003 Anhörigstöd Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen GODKÄND AV LEDNINGSGRUPPEN 2013-04-08 OCH FASTSTÄLLD AV VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DEN 14 MAJ 2013

Läs mer

Anhörigstöd 2013. i Lessebo kommun

Anhörigstöd 2013. i Lessebo kommun Anhörigstöd 2013 i Lessebo kommun Vem anhörigstödet finns till för Det kan ge såväl glädje som trygghet att hjälpa och stödja en närstående, men det kan också innebära oro och trötthet. Du som stödjer

Läs mer

Behandling av beroende Information om vår behandlingsmodell för alkohol-, tablett- och narkotikaberoende.

Behandling av beroende Information om vår behandlingsmodell för alkohol-, tablett- och narkotikaberoende. Behandling av beroende Information om vår behandlingsmodell för alkohol-, tablett- och narkotikaberoende. Vårdbolaget TioHundra i Norrtälje är en unik aktör inom vård och omsorg. Det som särskiljer oss

Läs mer

Nyhetsbrev Nr 5, Nyhetsbrev mars 2010

Nyhetsbrev Nr 5, Nyhetsbrev mars 2010 Nyhetsbrev Nr 5, Nyhetsbrev mars 2010 FoUU - avdelningen Framför dig ser du ett nummer av FoUU-avdelningens nyhetsbrev! Detta brev utkommer ca en gång per kvartal. Vill du vara säker på att inte missa

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

Anhörigstöd. i Älvdalens kommun

Anhörigstöd. i Älvdalens kommun Anhörigstöd i Älvdalens kommun Ett stöd betyder så mycket vi finns till för dig! De allra flesta ställer upp när någon behöver hjälp. Ofta är det självklart att hjälpa en kär vän, ett sjukt barn, en gammal

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet Kommuner och landsting samarbetar En utbildnings- och förändringssatsning Under 2007-2011 genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att att ändra det psykiatriska

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för * Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som

Läs mer

VISA VÄGAR. 28 maj 2015 ABF-huset,Stockholm

VISA VÄGAR. 28 maj 2015 ABF-huset,Stockholm VISA VÄGAR 2015 28 maj 2015 ABF-huset,Stockholm Arrangörer Konferensen arrangeras av NSPH i samarbete med PRIO-samordningen (Regeringskansliet), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Socialstyrelsen,

Läs mer

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse - om barn till missbrukare Verksamhetsberättelse 2 0 1 1 innehåll 1. Bakgrund 2. om De hemliga barnen 3. Om Våga Börja Prata 4. året som gått 2011 5. året som kommer 2012 6. finansiärer 7. Resultaträkning

Läs mer

Anhörigpulsen (UAL) Frågeenkät. Uppföljning av Anhörigas Livssituation

Anhörigpulsen (UAL) Frågeenkät. Uppföljning av Anhörigas Livssituation Frågeenkät Uppföljning av Anhörigas Livssituation Anhörigpulsen (UAL) Angående databehandling av personuppgifter Ditt deltagande i denna uppföljning är frivillig och anonym. Syftet med denna databehandling

Läs mer

Sammanställning Tema B Samverkan och samarbete på individnivå

Sammanställning Tema B Samverkan och samarbete på individnivå Sammanställning Tema B Samverkan och samarbete på individnivå Hur kan man göra för att nå ut till anhöriga i ett tidigt skede och hur ska man få anhöriga att förstå att det är han/hon man vill ge stöd.

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Undersköterska i demensvården

Undersköterska i demensvården Undersköterska i demensvården Inbjudan till konferens i Stockholm den 14-15 april 2011 LYSSNA TILL Sahlgrenska Universitetssjukhuset Centrum för lättläst AnnMarie Lindman Nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Barn som anhöriga - pyramiden

Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga - pyramiden Modell för utveckling av arbete runt barn som anhöriga inom hälso- och sjukvården www.lio.se Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga-pyramiden är tänkt att vara ett

Läs mer

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Aktivitet Hur? Verktyg ja nej Finns det en överenskommelse om samarbete mellan socialtjänst och sjukvård där ansvarsfördelning en framgår? Varje

Läs mer

PSYKIATRIVECKAN PROGRAM 6-12 OKTOBER 2014

PSYKIATRIVECKAN PROGRAM 6-12 OKTOBER 2014 PSYKIATRIVECKAN PROGRAM 6-12 OKTOBER 2014 Psykiatriveckan är ett samarbete mellan Studieförbundet Vuxenskolan, NSPH, (H)järnkoll samt Kommun- och Landstingspsykiatrin i Blekinge. PSYKIATRIVECKAN 2014,

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Samverkan - på vems villkor?

Samverkan - på vems villkor? Samverkan - på vems villkor? Utbilningsdag om våld i nära relationer och myndighetssamverkan med fokus på individen i centrum Den 4 mars 2011 i Lund för mellersta Skåne Inledning Göran Tunhammar Hans Nordin

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Anhörigstöd. i Sollentuna. Vård- och omsorgskontoret

Anhörigstöd. i Sollentuna. Vård- och omsorgskontoret Anhörigstöd i Sollentuna Vård- och omsorgskontoret Anhörigstödet i Sollentuna finns för dig som hjälper och stödjer en person som inte klarar vardagen på egen hand, beroende på ålder, långvarig sjukdom

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade Till Dig som nu läser denna broschyr! Lagen vänder sig till personer i alla åldersgrupper och med olika funktionshinder och livssituationer. Lag om stöd och service LSS till vissa funktionshindrade Lagen

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Program Anhörigcenter

Program Anhörigcenter Har du frågor, förslag eller funderingar - ta gärna kontakt. Du når oss säkrast måndag - torsdag 08.30-11.30 046-35 82 40 eller via e-post anhorigcenter@lund.se Anhörigkonsulent Maria Boberg Anhörigstödjare

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från andra mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från andra mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

att jobba på socialförvaltningen

att jobba på socialförvaltningen att jobba på socialförvaltningen Socialförvaltningen Socialförvaltningen ansvarar för insatser till barn, ungdomar, familjer samt personer med funktionsnedsättning eller någon form av beroende. Socialförvaltningen

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Friskvårdsklubben Social resursnämnd Innehåll Bakgrund och förutsättningar för avtalet... 3 Värdegrund... 3 Friskvårdsklubbens värdegrund:... 4 Insatser...

Läs mer

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG Ku 1 i BESLUTSFÖRSLAG Tillämpning av LOV under 65 år Sociala omsorgsnämnden beslutade 2015-04-21 att tillämpa hemtjänstvalet för personer 18-64 år, enligt uppdrag i budget, för de personer som har hemtjänst

Läs mer

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Pågående forskning: Anhörigomsorgens pris. Marta

Läs mer