Rapport från ett pilotprojekt i Partille kommuns boendestöd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport från ett pilotprojekt i Partille kommuns boendestöd"

Transkript

1 Mars 2011 Rapport från ett pilotprojekt i Partille kommuns boendestöd Brukarsjälvskattning med återkopplingssamtal mellan boendestödjare och brukare. Två nya skalor för att finna rätt väg ORS SRS Ingegerd Winqvist, Britta Schött Lagergård, Ulf Malm, Annett Andersson, Madeleine Borsch, Andreas Engelbertsen, Hamed Kabiri, Anne Pettersson och Susanne Pettersson

2

3 Bakgrund Ledningssystemet för ett systematiskt kvalitetsarbete inom Socialtjänsten skall säkerställa att; enskilda och grupper, till exempel brukarorganisationer, ges möjlighet att vara delaktiga i arbetet med att utveckla och säkra kvaliteten. Personalen görs delaktig i arbetet med att utveckla och säkra kvaliteten. Uppföljningen och utvärderingen bör bland annat göras utifrån; hur väl verksamheten uppfyller lagstiftningens krav och de kommunala målen, hur väl verksamheten tillgodoser enskilda och gruppers behov, samt hur den enskilde och andra intressenter uppfattar verksamhetens kvalitet. (Socialstyrelsens författningssamling. SOSFS 2006:11) Boendestödet i Partille, för personer med psykiska funktionshinder, innefattar två särskilda boenden och boendestöd i eget boende. Bilaga 1. Sedan 2006 arbetar boendestödet tillsammans med psykiatrins personal med vård- och stödsamordning (case management) enligt Integrerad Psykiatri (IP) som är en evidensbaserad modell för en kunskapsbaserad psykiatri som bygger på samtal och en kombination av medicin, terapier, socialt arbete och nätverk. Alla brukare med komplexa psykiska sjukdomar och funktionshinder kan delta i programmet oberoende av diagnos. För den enskilda brukaren med svåra och komplexa sjukdomar är det en personlig case manager, också kallad vård- och stödsamordnare, som har ansvar för att samordna de insatser brukaren behöver. I Partille har varje brukare som behöver det två vård- och stödsamordnare, en boendestödjare och en personal från den psykiatriska verksamheten. Utöver detta finns en resursgrupp som består av personer som brukaren valt ut. Både yrkesfolk och närstående ingår. Den utgör ett kontinuerligt socialt nätverk och möts regelbundet så länge brukaren behöver dem. (Malm 2009) IP har sin upprinnelse i psykiatrin och enhetschefen för boendestödet, Britta Schött Lagergård saknade uppföljningsinstrument som passade den kommunala verksamheten. Utbildning i IP modellen har pågått mellan , tre kurser med 7,5 högskolepoäng och en kurs på 30 högskolepoäng. Sammanlagt 9 personer från boendestödet har deltagit. Scott D Miller, PhD gav 2008 och 2009 workshops och föreläsningar i Göteborg. I den första deltog enhetschefen och såg då att självskattningsskalorna ORS och SRS skulle kunna vara ett komplement till IP. Vid det andra tillfället deltog sex boendestödjare från verksamheten tillsammans med Ulf Malm, Docent och Ingegerd Winqvist, Processledare. Internationell forskning och erfarenheter har visat att det går att optimalisera och styra samt redovisa (accountablity) socialt behandlingsarbete med stöd av två skalor som fylls i av brukarna själva, ORS-skattningsskalan (Outcome Rating Scale) och SRS-skattningsskalan (Session Rating Scale). Båda skalorna går från 0 40 enheter där 40 är mest positivt. Var god se Bilaga 2. Forskning visar att resultatet för olika vårdoch stödinsatser blir bättre om man använder självskattningsmetoder för att optimera och styra insatserna (Duncan, Miller, Wampold, Hubble 2010). Olika faktorer kan förklara de bättre resultaten. Bland annat stärks arbetsalliansen mellan utförare och brukare genom att man gemensamt följer hur arbetet går. Brukare och utförare får dessutom en möjlighet att förutse om man är på rätt väg. Inom några månader ska man kunna se förändringar i skattningarna. Annars gör man inte det som passar den enskilde brukaren bäst och det kan vara aktuellt att byta personkontakt (den fasta kontakten) eller ändra sina insatser eller arbetssätt. 3

4 Pilotprojekt och fältstudie Pilotprojektet bildades i april 2010 med intresserade boendestödjare. Britta Schött Lagergård, Ulf Malm och Ingegerd Winqvist utgjorde projektledningen. Målet för projektet var att ta reda på om metodiken med ORS-skattningsskalan och SRS-skattningsskalan fungerar även inom boendestödet i Partille kommun och hur den behöver anpassas för att användas (implementeras) som tillägg till nuvarande arbetssätt, modell och program. Brukare, utförare och metoder Fältstudien genomfördes under tiden 1/9 1/ Ett uppföljningsmöte med boendestödjarna och projektledningen hölls i november och ett avslutningsmöte med erfarenhetsutbyte hölls i december. Projektledningen träffades ytterligare två gånger. Sex intresserade boendestödjare deltog i fältstudien. De arbetar alla som boendestödjare och vård- och stödsamordnare (case managers). Elva brukare med psykiska funktionshinder tillfrågades om att vara med i studien. Alla tillfrågade tackade ja. Det var alla gamla kontakter för boendestödjarna. Tabell 1 Deltagande brukare Antal brukare Kön Civilstånd Ålder Diagnos 11 Kvinnor 4 Män 7 Gift 1 Ensamstående år Medel 42 år Affektiv sjukdom 3 Psykossjukdom 6 Neuropsykiatrisk störning 1 Ospec. Psykisk ohälsa 1 ORS-skalan gjordes varje vecka och SRS-skalan var fjärde vecka, se tabell 1 och 2. Sammanställning i en graf med hjälp av Windows office excel gjordes var fjärde vecka, se figur 1 och 2. Den användes vid återkopplingssamtal mellan boendestödjaren och brukaren. Brukaren erbjöds att behålla grafen om de ville. Under testperioden gjordes 118 mätningar med ORS-skalan och 53 med SRS-skalan. 4

5 Resultat Medeltal för värden på ORS-skalan och SRS-skalan Tabell 2. ORS-skalans värden ORS första skattningen ORS efter en månad ORS efter två månader ORS efter tre månader 17,5 (11 pers) 22,5 (6 pers) 18,3 (10 pers) 19,6 (10 pers) Tabell 3. SRS-skalans värden SRS första skattningen SRS efter en månad SRS efter två månader SRS efter tre månader 31,4 (11 pers) 27,9 (11 pers) 30,5 (11 pers) 28,2 (6 pers) Figur 1 och 2 på följande sidor är exempel på grafer som visar ORS-skalans värden (blå linje, markerat med O) och SRS-skalans värden (röd linje, markerat med S) under tre månader för två brukare i studien. Å står för Återkoppling. Som synes är det individuella variationer trots likartade medelvärden på gruppnivå. 5

6 6

7 7

8 Diskussion Sedan 2005 har man i Rådgivningen Oden i Skellefteå som arbetar med alkoholrådgivning använt ORSskalan och SRS-skalan. De sammanfattar sina erfarenheter som: Genom att följa klientens mätningar inom de olika områdena allmänt, personligt, familj, socialt så får klienten och terapeuten en tydlig uppfattning om vilket område som man behöver lägga fokus på. Var i klientens liv som bekymren märks mest och där det kanske behövs största förändringarna. Terapeuten får samtidigt en möjlighet att se vilka områden som klienten klarar bra och därmed kan terapeuten hitta de resurser som finns. Resurser som sedan kan användas vid planering av hur man ska komma vidare. När det varit svackor och klientens mätning på ORS går ner så kan man prata om hur man ska hitta tillbaka till sitt spår, det läge man var på tidigare. När mätningarna på ORS sedan går upp igen så är det naturligt att lägga fokus på hur man lyckats klara en svår situation. Hittar vi ett sätt att arbeta som passar klinten så ska mätningarna på ORS gå upp och via SRS ska vi kunna se att klienten är nöjd med det som terapeuten gör i rummet. (Rådgivningen Oden 2007). På boendestödet i Partille har man ofta långa kontakter som kan sträcka sig över flera år. Det är inte lika självklart att avsluta en kontakt som inom en rådgivningsbyrå. ORS och SRS kan emellertid ge en vägledning till om man arbetar med rätt saker och om brukaren är nöjd med det stöd som ges. På samma sätt som man i Skellefteå har lagt sig vinn om att finna klientens resurser kan man i boendestödet förstärka det positiva. Metoderna med ORS och SRS kan användas som uppföljning av förändringsarbete med boendestöd i kommunal verksamhet för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Metoden kan även användas av personal inom hela psykiatriområdet (Personlig kommentar Jan Larsson, SDN centrum ). Sammanfattningar i punktform av våra erfarenheter Metodik 1. Metoden gick att använda. Även personer som är mycket sjuka och har stora funktionsnedsättningar har fyllt i självskattningarna. För de flesta var de enkelt och lättolkat. Det gick att genomföra med alla. 2. Vi har sett att det är viktigt att anpassa innehållet i subskalor individuellt till enskilda brukares liv eller för vad vissa ord betyder för enskilda brukare, t ex Socialt: vänner, vad menar personen med detta. Arbete kan för en person gälla den dagliga sysselsättningen. 3. Grafen var en hjälp när man skulle diskutera med brukaren. Den åskådliggör en förändring. Grafen ska vara enkel och överskådlig. 4. Skalorna kan användas när en brukare vill förändra något i sitt liv. Förändringsarbete utan att det är psykoterapi. Ger en snabb återkoppling utan djuplodande samtal. 5. Det kan ibland vara svårt att tolka resultaten för personer med stora funktionsnedsättningar och kognitiva störningar. Det kan därför vara bra att lägga till en ruta där personal kryssar i att brukaren har dessa svårigheter. 8

9 Personal 6. Personalen har tyckt att det var svårt att presentera metodiken för brukaren första gången. Det behövs träning i detta innan man börjar använda materialet. 7. ORS-skalan har känts onödig för vård och stödsamordnaren när man i IP har andra metoder för uppföljning. Det kan däremot vara meningsfullt för brukaren som då får sin egen dokumentation vilket kan stärka den personliga återhämtningen och empowerment. 8. SRS-skalan kändes mycket meningsfull även för vård och stödsamordnaren för att följa upp arbetsalliansen vid enskilda möten och vid resursgruppen. SRS-skalan kan vara en indikator på att man ska förändra något under sina möten med brukaren eller byta vård- och stödsamordnare. 9. Personalen ser störst nytta i att använda både ORS-skalan och SRS-skalan i nya kontakter där brukaren eller personalen är ny. Det är viktigt att använda ORS-skalan regelbundet i början, sedan kan man glesa ut. 10. Svårighet med feedbacksamtal bland annat om hur resultaten ska tolkas. Personalen anser att man behöver träna på detta. Brukare 11. Några brukare har uttryckt att ORS-skalan är till nytta för dem. De har behållit en egen kopia av sammanställningen och har visat den för familjemedlemmar. Bra att veta när man ska börja 12. Det tar inte särskilt lång tid att använda sig av självskattningsskalorna när man blivit van. 13. För att göra ett pilotprojekt behövs inga speciella program. En dags workshop där man får träna speciella moment som presentation första gången och återkoppling. Vi har gjort rollspel på video som kan illustrera samtalen. Windows Office Excelprogram kan användas för sammanställningar under en testperiod. Det finns ett dataprogram att köpa som heter ASIST när man har många brukare. Slutsatser och fortsatt användande Två nya skalor för brukares egna skattningar av hur det går och hur brukaren uppfattar mötet med sin fasta kontaktperson (vård- och stödsamordnare) har prövats inom boendestöd i Partille. Det finns även formulär som är speciellt anpassade till barn och till personer med kognitiva svårigheter. Metodiken som prövats bygger på ORS- respektive SRS-brukarsjälvskattningar. Metodiken kan användas för styrning och uppföljning av förändringsarbete med boendestöd i kommunal verksamhet för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Metodiken skulle även kunna användas av personal inom hela psykiatriområdet. Sammanfattningsvis så talar våra erfarenheter från fältstudien för att ORS- och SRS-skalorna skulle kunna vara användbara inom hela funktionshinderområdet samt inom äldreomsorgen. 9

10 Information att hämta I ett pågående projekt vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning i Stockholm utvärderas ORS-skalan och SRS-skalan som klient-feedback vid behandling av alkoholproblem Att sätta klienten i förarsätet. (http://www.sorad.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=11330&a=74555) Referenser Duncan, Miller, Wampold, Hubble (ed). The heart & soul of change. Washington DC, Malm U (red). Integrerad Psykiatri. Guiden. Stockholm, Rådgivningen Oden. Vad säger klienten?, Rådgivningen Oden. En behandlingsresa med klientens utvärdering som GPS, SOSFS 2006:11. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS. Socialstyrelsen,

11 Bilaga 1. Enheten för psykiska funktionsnedsättningar, Vård- och omsorgsförvaltningen, Partille kommun Enheten består av flera delar. Två boenden med särskild service, boendestöd i hela kommunen och köpta platser Boendestöd för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (ej intellektuella funktionsnedsättningar) Boendestöd för personer med samsjuklighet (psykiska funktionsnedsättningar + missbruk) samt köpta platser Kontaktpersoner enligt socialtjänstlagen Arbetsledning och metodledning Boenden och boendestöd ute i eget boende ger stöd till ca 65 personer i februari 2011 Samsjuklighetens boendestöd är en nystartad verksamhet tillsammans med Social- och arbetsförvaltningen (SAF). Till enheten hör två boendestödjare. De arbetar tillsammans med två vård- och stödsamordnare (VSS) på SAF och ska ge stöd ute i eget boende. Cirka 25 brukare kan under året bli aktuella för insatser från boendestöd eller VSS eller samfinansierat boende. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, boendestöd. Nystartat och för närvarande en personal. De delar av enheten som berörs av utvärderingsprojektet är: Bostad med särskild service och boendestöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar: Besebäckens boende. Fristående hus. Nio personal. Långsiktigt boende med sju platser för personer med stora stöd- och omvårdnadsbehov och med personal dygnet runt. Främst psykosproblematik men också annat. Åldrar år. Personalen har även några boendestödsuppdrag ute i kommunen. Björnbackens boende. Våningsplan i hyreshus. Nio personal. Långsiktigt boende med åtta platser för personer med omfattande stödbehov. Personal alla dagar och kvällar men ej nattetid. Personalen har också en satellitlägenhet i samma hus och större delen av boendestödsuppdragen ute i kommunen. Arbetssättet på enheten är resursgruppsarbete med två vård- och stödsamordnare enligt samverkansavtal med psykiatrin och med utgångspunkt från Integrerad psykiatri (IP) varav ett stort antal är igång och lika många i inledningsfas eller i nätverksarbete kring brukaren. Samtliga brukare inom enheten erbjuds resursgrupp. 11

12 Skattning av förändring Outcome Rating Scale (ORS) ORS Namn... Ålder... år Man Kvinna Möte nr:... Datum... När du ser tillbaks på den senaste veckan inklusive idag kan du då hjälpa oss att förstå hur du har haft det, genom att markera på skalorna hur du upplever att det har fungerat för dig, inom följande områden i ditt liv: Markeringar till vänster anger en lägre nivå av tillfredsställelse, och markeringar till höger en högre nivå av tillfredsställelse Individuellt personligt välbefinnande... Nära relationer familj och andra nära relationer... Socialt arbete, skola, vänner... Allmänt livet som helhet... Copyright 2000, Scott D Miller & Barry L Duncan Institute for the Study of Therapeutic Change 12

13 Skattning av samtal Session Rating Scale (SRS) SRS Namn... Ålder... år Man Kvinna Möte nr:... Datum... Var vänlig och skatta dagens samtal genom att sätta en markering på linjen sätt markeringen i det läge som bäst stämmer med din upplevelse: Relation Jag kände mig inte hörd, förstådd och respekterad... Jag kände mig hörd, förstådd och respekterad Vi arbetade inte med eller pratade inte om det som jag ville arbeta med och prata om. Mål och ämnen... Vi arbetade med eller pratade inte om det som jag ville arbeta med och prata om. Sättet vi arbetade på passar mig inte. Sätt att arbeta eller Metod... Sättet vi arbetade på passar mig bra. Allmänt Det var något som saknades i dagens samtal.... Dagens samtal passade mig helt. Copyright 2000, Scott D Miller & Barry L Duncan Institute for the Study of Therapeutic Change 13

14

15

16 Partille kommun, vård- och omsorgsförvaltningen, Partille Besök: Gamla Kronvägen 34 Tel: vx Fax: Partille kommun, mars 2011

Att arbeta med Feedback Informed Treatment (FIT) inom funktionshinderområdet. Socialförvaltningen

Att arbeta med Feedback Informed Treatment (FIT) inom funktionshinderområdet. Socialförvaltningen Att arbeta med Feedback Informed Treatment (FIT) inom funktionshinderområdet Scott Miller Relationen mellan terapeut och klient förutsäger behandlingsresultat bättre än teoretisk inriktning och behandlingsmetod

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Brukarskattning med återkopplingssamtal mellan boendestödjare och brukare

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Brukarskattning med återkopplingssamtal mellan boendestödjare och brukare Dokument nr: Version: Status: Sida: 4.00 Utkast/Utgåva (1)12 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektdokument Dokumentbeskrivning: ORS-SRS brukarfeedback 1 Brukarskattning med återkopplingssamtal mellan

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Feedback informed treatment Arbete med feedback ORS/SRS. PHUG AB/ Gun-Eva Andersson Långdahl/PHUGAB@telia.com

Feedback informed treatment Arbete med feedback ORS/SRS. PHUG AB/ Gun-Eva Andersson Långdahl/PHUGAB@telia.com Feedback informed treatment Arbete med feedback ORS/SRS Vad är det som fungerar i behandling? Beskriva vad vi gör, dela erfarenheter kring vad som fungerar. Avslutningsintervjuer. Gör mer av det som fungerar.

Läs mer

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet Kommuner och landsting samarbetar En utbildnings- och förändringssatsning Under 2007-2011 genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att att ändra det psykiatriska

Läs mer

Boendestöd. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Boendestöd. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Boendestöd VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är boendestöd? Här får du information om vad boendestöd är och hur det kan fungera att få boendestöd. Det är svårt att berätta exakt hur det

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS SOSFS 2006:11 (S) och allmänna råd Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Här kommer ett antal frågor för att följa arbetet du gör tillsammans med din Case Manager. Dina synpunkter är viktiga!

Här kommer ett antal frågor för att följa arbetet du gör tillsammans med din Case Manager. Dina synpunkter är viktiga! Instruktioner till CM: Kopiera enkäten och be din klient att fylla i den vid ett av era första möten och därefter var 12:e månad och när CM-uppdraget avslutas. Skicka enkäten till Kerstin Lagerlund, Socialförvaltningen,

Läs mer

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999).

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999). Tabell 2.1 Karakteristiska inslag i arbetssättet Case management enligt ACTmodellen, dvs. Assertive Community Treatment (aktivt uppsökande samhällsbaserad behandling och rehabilitering) samt exempel på

Läs mer

Vård och stödsamordningsprojektet. Arbetsseminarium/chefsutbildning Moskogen 4 och 5 februari 2013

Vård och stödsamordningsprojektet. Arbetsseminarium/chefsutbildning Moskogen 4 och 5 februari 2013 Vård och stödsamordningsprojektet Arbetsseminarium/chefsutbildning Moskogen 4 och 5 februari 2013 Bakgrund Vård- och stödsamordningsprojektet arbetar sedan flera år tillbaka för att personer i Dalarna

Läs mer

Handlingsplan Vård- och stödsamordning

Handlingsplan Vård- och stödsamordning Handlingsplan Vård- och stödsamordning Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det

Läs mer

Pusselbiten som saknades

Pusselbiten som saknades Pusselbiten som saknades Utvärdering av Resursgrupp med två vård- och stödsamordnare, - samverkan för personer med komplexa vårdbehov i Partille kommun www.grkom.se/valfard Solveig Olauson Fil. dr., leg.

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Huvudman Magelungen utveckling AB

Huvudman Magelungen utveckling AB T2_1 2010 v 1.0 BESLUT Tillsynsavdelningen Eva Stoor Karlberg eva.stoor-karlberg@socialstyrelsen.se 2012-04-16 Dnr 9.1-375/2012 1(6) Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 STOCKHOLM Huvudman Magelungen

Läs mer

Guide för personer med psykiska funktionshinder

Guide för personer med psykiska funktionshinder Guide för personer med psykiska funktionshinder Information och vägledning till Dig som bor i Orsa kommun. Informationsansvarig: Åsa Lundin Reviderad: 2013-06-17 E-post: asa.lundin@orsa.se Innehållsförteckning

Läs mer

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG Ku 1 i BESLUTSFÖRSLAG Tillämpning av LOV under 65 år Sociala omsorgsnämnden beslutade 2015-04-21 att tillämpa hemtjänstvalet för personer 18-64 år, enligt uppdrag i budget, för de personer som har hemtjänst

Läs mer

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Värdigt liv och välbefinnande Enligt socialtjänstlagen ska all personal i äldreomsorgen arbeta för att du får ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Samverkan kring vuxna med psykiska funktionshinder. Mora kommun

Samverkan kring vuxna med psykiska funktionshinder. Mora kommun Revisionsrapport Samverkan kring vuxna med psykiska funktionshinder Mora kommun Lena Brönnert Innehållsförteckning 1 Sammanfattande revisionell bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund och revisionskriterier

Läs mer

Tjänsteskrivelse Återrapportering till Socialstyrelsen avseende kompetensutvecklingsprojektet Ett självständigt liv Vallentuna

Tjänsteskrivelse Återrapportering till Socialstyrelsen avseende kompetensutvecklingsprojektet Ett självständigt liv Vallentuna VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2013-01-23 DNR SN 2011.118 DAVID MATSCHECK SID 1/1 UTREDARE 08/587 854 60 DAVID.MATSCHECK@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Återrapportering

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Boendestöd VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Boendestöd VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Boendestöd VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är boendestöd? Här får du information om vad boendestöd är och hur det kan fungera att få stöd av boendestödet. Det är svårt att beskriva exakt hur

Läs mer

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Samverkan genom avtal Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Värka samman - samverkan Avtal i stället för avsiktsförklaringar Går det? Gemensamma patienter/klienter vid inventering i Göteborg

Läs mer

Utbildning, handledning och implementering av vårdoch stödsamordning i Göteborgsområdet

Utbildning, handledning och implementering av vårdoch stödsamordning i Göteborgsområdet Handlingsplan 2013-2015 för Utbildning, handledning och implementering av vårdoch i Göteborgsområdet Antagen av Temagrupp Psykiatri 2013-01-31/revidering 2014-09-04 antagen av temagrupp 2014-10-16 Syfte

Läs mer

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Riskbruk, missbruk och beroende Eva Rönnbäck 11 oktober 2010 Kort presentation av FoU Innehåll Evidensbaserad medicin & praktik vad är det? Hur tillämpar man

Läs mer

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie

Läs mer

Handlingsplan I-nod 2 Anpassade ACT team typ FACT eller liknande

Handlingsplan I-nod 2 Anpassade ACT team typ FACT eller liknande Handlingsplan I-nod 2 Anpassade ACT team typ FACT eller liknande Verksamheter Delområdet Anpassade ACT team typ FACT eller liknande består av två deltagande verksamheter: Västra Götalandsregionen, Sahlgrenska

Läs mer

Social dokumentation

Social dokumentation Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:

Läs mer

Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet. Region Halland 5 nov 2014

Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet. Region Halland 5 nov 2014 Medarbetarnas kompetens en central fråga för framtidens arbete med att skapa möjligheter till ökad delaktighet Region Halland 5 nov 2014 Vilken kompetens behövs för att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen JiL Socialstyrelsen BESLUT 2012-10-23 Dnr 9.1-46133/2012 1(6) T/RegionalatillsynsenhetenSydöst/Sek3 StefanRoman, Stefan.Romangsocialstyrelsen.se 4:e våningen i Jönköping AB Barnarpsgatan 36 553 16 Jönköping

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden 2015-01-22 OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE Utbildning socialnämnden 2015-01-22 Administrativa enheten Administration Bemanningspool Biståndshandläggare LSS, SoL o färdtjänst, 5,0 tjänst OoF Avd chef Utvecklingsenhet

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen Uppföljning och utvärdering av insatserna Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen Sammanfattande bedömningar av socialsekreterare avseende pågående placeringar Pågående placering i januari

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Enkätundersökning. riktad till enskilda inom handikapp- och psykiatriomsorgen 2014

Enkätundersökning. riktad till enskilda inom handikapp- och psykiatriomsorgen 2014 Enkätundersökning riktad till enskilda inom handikapp- och psykiatriomsorgen 2014 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 SYFTE... 3 UTFORMNING AV ENKÄTEN... 3 ÅRETS UNDERLAG... 4 MÅLVÄRDET... 4 RESULTAT

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset

Läs mer

uidenpsykiatriguidenp

uidenpsykiatriguidenp sykiatriguidenpsykiatri uidenpsykiatriguidenp ykiatriguidenpsykiatrig idenpsykiatriguidenpsy iatriguidenpsykiatrigui enpsykiatriguidenpsyki Psykiatriguiden Denna broschyr är till för dig som är psykiskt

Läs mer

Kvalitetsnyckeltal 2014 verksamhet för personer med funktionsnedsättning Dnr VOO 2014/0409

Kvalitetsnyckeltal 2014 verksamhet för personer med funktionsnedsättning Dnr VOO 2014/0409 Vård- och omsorgsförvaltningen Tjänsteskrivelse 2014-12-01 1(5) Eva Henriksson 046-355365 eva.henriksson@lund.se Vård- och omsorgsnämnden Kvalitetsnyckeltal 2014 verksamhet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Eskilstuna kommun Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-01 UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Bostad med särskild service enligt LSS Innehåll 1. Beskrivning av uppdragen... 3 Enheten

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp

KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp Rehabilitering, sysselsättning samt begreppet återhämtning.

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012 REVISIONSRAPPORT Granskning av LSS Kvalitetssäkring av genomförandeplaner Emmaboda kommun 9 oktober 2012 Jard Larsson, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Uppdrag, revisionsfråga

Läs mer

RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION. funktionshinder LSS och SoL 2007-06

RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION. funktionshinder LSS och SoL 2007-06 RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION funktionshinder LSS och SoL 2007-06 Följande principer ligger till grund för alla insatser för funktionshindrade som erbjuds inom LSS och SoL: delaktighet genom

Läs mer

Handbok för uppföljning med hjälp av ORS - Outcome Rating Scale och SRS - Session Rating Scale

Handbok för uppföljning med hjälp av ORS - Outcome Rating Scale och SRS - Session Rating Scale Handbok för uppföljning med hjälp av ORS - Outcome Rating Scale och SRS - Session Rating Scale Systematisk uppföljning vid utredning, behandling, råd och stöd inom psykosocialt arbete Innehåll Förord 3

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Vad innebär lagändringen?

Vad innebär lagändringen? Stöd d till anhöriga Vad innebär lagändringen? Vellinge den 19 november 2009 Britta Mellfors Äldreenheten, Socialstyrelsen Disposition Nya lagtexten. - Vad är nytt och vad står det för? Vem är anhörig?

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet Ansvarig för rutin Avdelningschef Kvalitet och administration Upprättad (och datum) Utvecklingsledare och MAS Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2015-01-14 Reviderad (datum

Läs mer

KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans

KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans Sociala stödresurser Verksamhetsåret 2012 Kvalitetsarbete inom Sociala stödresurser Innehållsförteckning Inledning. 3 Gemensamt kvalitetsarbete.. SCB:s medborgarundersökning

Läs mer

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) Q. 6 VERKSAMHETSPLAN FÖR SOCIALFÖRVALTNINGEN 2015 Inledning Socialnämndens nämndplan för 2015 utgör tillsammans med den av kommunfullmäktige fastställda budgeten, det grundläggande

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Arbetsterapi inom nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd - sammanställning från workshop Introduktion Socialstyrelsen utger nationella riktlinjer

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING

Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING Catrin Fryklund Korta utbildningar i Bemötande Återhämtning Brukarinflytande Empowerment RSMH UTBILDNING Bemötande våra värderingars ansikte Hur viktigt är ditt bemötande i ditt arbete? Helt avgörande

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Riktlinjer för social dokumentation Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Ansvarig/upprättad av Kvalitetsenheten Christina Almqvist Beslut fattat av Upprättad 2012-10-18 Reviderad Socialnämnden och

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Personligt ombud Sid 1 av 11 1 Information om ledningssystemet sid 3 Omfattning, uppdrag, processer, intressenter 2 Dokumentstyrning... sid 6 Styrande dokument

Läs mer

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats?

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Av: Åsa Wallqvist, Jack Axelsson, Kjell Fransson och Lotta Larsson Innehåll: Vad ska en genomförandeplan

Läs mer

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen avser Målgruppen för handlingsplanen

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Socialt arbete - specialisering eller integrering?

Socialt arbete - specialisering eller integrering? Socialt arbete - specialisering eller integrering? Funktions-/ärendetypsindelad organisation Barn- och familjeenhet Utrednings- och försörjningsstödsenhet Missbruksenhet Funktionshinderenhet Mottagningsenhet

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Projektplan NPS neuropsykiatrisk samverkan

Projektplan NPS neuropsykiatrisk samverkan Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-03-04 1(5) Projektplan NPS neuropsykiatrisk samverkan Bakgrund Antalet unga vuxna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ökar. Idag är det svårt att

Läs mer

Projektparaden. Välkomna

Projektparaden. Välkomna Projektparaden Välkomna IT-Coach Elin Axelsson SeniorCenter Målaregatan 22 531 30 Lidköping 0510-77 12 16 elin.axelsson@lidkoping Lidköpings Kommun Skaragatan 8 531 88 Lidköping 0510-77 00 00 Trygg Hemma

Läs mer

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad Samverkan i sydöstra Skåne SÖSK Hur det hela började. När vi tog våra första steg Miltonprojekt SÖSK 2006-2008 Kartläggning av vuxna med psykiska funktionshinder

Läs mer

Handlingsplan för förbättringsarbetet med samverkan för samsjuklighet för den enskilde

Handlingsplan för förbättringsarbetet med samverkan för samsjuklighet för den enskilde Examinationsuppgift 3 150213 Handlingsplan för förbättringsarbetet med samverkan för samsjuklighet för den enskilde Maria Petersson Linköpings kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 2 BAKGRUND 3 I-Nod,

Läs mer

Nämnden för Funktionsstöd

Nämnden för Funktionsstöd KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Nämnden för Funktionsstöd Sammanträde 22 januari 2014, klockan 15 Stora Borg, Borgmästaregatan 5A, Kungsbacka 1 (2) Datum 2014-01-10 Ärende Sid Beslutsförslag 1 Val av justerare

Läs mer

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Carpes nationella konferens 14 mars 2012 Vägledning för arbetsgivare Ulla Essén

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R Vad betyder ACT Assertive - Bestämd, ihärdig Community - Samhälle Treatment - Behandling

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sollentuna, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sollentuna, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sollentuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer