LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR ATT MOTVERKA PSYKISK OHÄLSA Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Norra Bohuslän, Dalsland och Trestad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR ATT MOTVERKA PSYKISK OHÄLSA 2007-2010. Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Norra Bohuslän, Dalsland och Trestad"

Transkript

1 Dnr: HSN Dnr: HSN Dnr: HSN LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR ATT MOTVERKA PSYKISK OHÄLSA Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Norra Bohuslän, Dalsland och Trestad Fastställd av hälso- och sjukvårdsnämnderna i Norra Bohuslän, Dalsland och Trestad december 2006

2 1 Inledning I regionfullmäktiges budget 2006 gavs hälso- och sjukvårdsnämnderna i uppdrag att ta fram lokala utvecklingsplaner för psykisk ohälsa. Detta är den gemensamma planen för hälso- och sjukvårdsnämnderna i Fyrbodal. Planen kommer att vara vägledande för nämndernas målarbete, kommande års beställningar av vård och fortsatt utvecklingsarbete. Materialet är framtaget genom samtal och möten med berörda parter; brukarorganisationer, primärvård, psykiatri, kommuner och genom studier av dokument av olika slag. Som komplement till denna plan finns ett faktadokument som belyser förekomst av psykisk ohälsa, utbud och tillgänglighet m.m. samt en bedömning av hur behoven tillgodoses idag. Resultatet av arbetet med denna plan visar att det väsentliga är att sätta individen i fokus och samverka. Det pågår flera insatser som syftar till detta, i grunden har alla samma uppfattning om vad som behöver göras. Planen ska stödja att goda ambitioner genomförs. Planens omfattning avgränsning Psykisk ohälsa är ett begrepp som omfattar allt från brist på välbefinnande i psykiskt hänseende (stress, oro, ångest, utmattningssymtom etc) till psykisk sjukdom (depressioner, neuroser, psykoser, personlighetsstörningar etc). Planens förslag och åtgärder har ett starkt fokus på förhållningssätt och arbetssätt som ska ge förutsättningar för god vård och omfattar därför alla typer av psykisk ohälsa, oberoende av åldersgränser, diagnos och kön. Två behovsgrupper lyfts specifikt i planen. Det gäller unga vuxna och individer med missbruk och samtidig psykisk sjukdom som båda karakteriseras av att deras problem ofta är komplexa och kräver insatser från många olika parter. De riskerar därmed att få sämre vård om inte samverkan fungerar. Gruppen barn och unga och barn- och ungdomspsykiatrins roll behandlas inte i denna plan, utan endast ungdomarnas behov i övergången till vuxenvärlden. Gruppen äldre lyfts inte särskilt eftersom äldre i regel uppvisar samma symtombild och behandlas på samma sätt som andra med psykisk ohälsa. Äldre som har somatiska sjukdomar och många gånger en inte oansenlig mängd läkemedel behöver dock särskild uppmärksamhet. Nämnderna eftersträvar att, i samverkan med kommunerna, arbeta kring äldre i närsjukvårdsarbetet. Specialistpsykiatrin bör självklart ingå i detta arbete. Rättspsykiatrin ingår inte i planen utan kommer att belysas särskilt. 2 Forma vården utifrån individens behov Bra bemötande och god tillgänglighet Brukarorganisationernas synpunkter och medverkan är värdefulla i ett förbättringsarbete. Det är en rättighet att bli respektfullt bemött och viktigt att få en första kontakt omedelbart när man väl bestämt sig för att söka hjälp. Det är också viktigt att det är tydligt hur och var man söker hjälp för psykisk ohälsa. För personer med psykisk ohälsa är det av stor betydelse att vården finns tillgänglig i närmiljön, gärna i det egna boendet där personen kan känna sig trygg. God vård innebär god tillgänglighet och att rätt insatser ges på rätt sätt och i rätt tid. 2

3 Tidig upptäckt Kvalificerad utredning och funktionsbedömning tidigt ger bra förutsättningar för rätt insats och rätt vårdnivå för den enskilde. Upptäckt av psykisk ohälsa i tidig ålder ger bättre förutsättningar för god vård och hälsa i vuxen ålder och det är därför viktigt att skolhälsovård, socialtjänst m.fl. kan uppmärksamma signaler på psykisk ohälsa. Att komma in tidigt i ett sjukdomsförlopp, oberoende av ålder, gagnar tillfrisknande och hälsa varför primärvården behöver god kompetens i tidig upptäckt. Närsjukvård - ett nära och varierat vårdutbud med hög kompetens Närsjukvården utgör basen för omhändertagande vid psykisk ohälsa/sjukdom och utgörs av primärvården, den kommunala hälso- och sjukvården samt psykiatrisk öppenvårdsmottagning. I uppdraget ingår diagnostik och behandling vid psykisk ohälsa/sjukdom, psykoterapi, farmakologisk behandling, stödsamtal och rehabilitering. Kommunens ansvar omfattar i första hand sociala insatser i form av ekonomiskt stöd, boende och boendestöd, hälso- och sjukvårdande insatser av omvårdnadskaraktär, samt sysselsättning för personer med olika grad av psykiskt funktionshinder. Flera viktiga arenor finns för att nå personer med psykisk ohälsa: - Familjecentral (mödravårdscentral och barnavårdscentral) - Skolhälsovård - Ungdomsmottagning - Vårdcentral - KoM-mottagning - Kommunal hälso- och sjukvård, socialtjänst - Psykiatri med öppenvårdsmottagning, ungdomspsykiatriskt team m.m. Primärvården ska ha en bred kompetens för att tidigt upptäcka signaler på psykisk ohälsa, grundligt utreda och göra en funktionsbestämning för att se till att personen ges rätt behandling på rätt vårdnivå. Många söker för andra symtom, såsom värk, magbesvär etc. Detta gäller inte minst äldre personer. Primärvården skall ha psykosocial kompetens för att se igenom dessa symtom. Inom Primärvården Fyrbodal erbjuds idag personer med psykisk ohälsa läkarbesök och/eller besök hos en psykolog/kurator för stödsamtal vid 6-8 tillfällen. Om patienten bedöms ha behov av mer kvalificerad samtalsbehandling (psykoterapi) erbjuder primärvården inte detta idag. Psykoterapi är en behandlingsform som vid olika typer av psykisk ohälsa är vetenskapligt utvärderad och verksam. Primärvården skall, för att leva upp till sina åtaganden, inom de fyra närmaste åren: öka tillgången till kompetens för bedömning och behandling av psykisk ohälsa i primärvården. Kurator/psykolog, sjuksköterska och paramedicinare med specialinriktning mot psykisk ohälsa skall finnas. Resurserna kan organiseras i ett psykosocialt team. utreda och funktionsbestämma personer med psykisk ohälsa till rätt behandling och till rätt vårdnivå. För detta bör bland annat GAF-skalan användas (skattning av psykisk ohälsa). 3

4 använda en gemensam konsultationsmodell mellan primärvård, vuxenpsykiatrin och kommun. Ta tillvara erfarenheter från genomförda projekt med psykiatriker på vårdcentral. öka tillgången till olika former av utvärderade och verksamma psykoterapiformer. Vuxenpsykiatrin Vård i närmiljö ger bättre tillgänglighet och kontinuitet, vilket är speciellt viktigt för personer med psykisk ohälsa då deras självkänsla ofta är låg och deras behov av trygghet är stort. Målet är att patientens psykiatriska vård i huvudsak ska ges i öppenvården och att inläggning i slutenvård endast ska göras då andra möjligheter är uteslutna. Mobila team som kan åka ut till patienten är ett sätt som prövats inom specialistpsykiatrin. Om det inte längre är möjligt att stanna kvar hemma är övernattningsmöjlighet i närmiljön väsentlig. En trygghet för patienten kan vara att sådan övernattningsmöjlighet/mellanvårdsplats finns i anslutning till öppenvårdsmottagningen där patienten får sin behandling och patienten redan känner personalen. Under kommande treårsperiod ska vården i närmiljön utvecklas så att behovet av slutenvård inom specialistpsykiatrin minskar. Detta gäller i första hand för behandling av personer med personlighetsstörning och vid utredningar av äldre personer med förvirringstillstånd. Enligt SBU (Alert-rapport nr: ) har öppenvårdsbehandling (DBT, dialektisk beteendeterapi) av personer med personlighetsstörning visat lovande resultat. Idag behandlas dessa patienter ofta i slutenvård. Utredning av förvirringstillstånd hos äldre bör utföras i patientens närmiljö då detta skapar trygghet för patienten. Idag utförs dessa ofta i sluten vård. Ersättningen från hälso- och sjukvårdsnämnderna i Fyrbodal för vuxenpsykiatrisk specialistvård (exklusive rättspsykiatri) var 320 mkr år Det är stora skillnader mellan de tre nämnderna, Trestadsborna konsumerar mest per invånare och Dalslänningarna minst. Om befolkningen i alla tre nämndsområdena skulle konsumera lika mycket per invånare som i Trestad skulle den totala kostnaden för vuxenpsykiatri för Fyrbodalsnämnderna öka med närmare 41 mkr. Skulle däremot invånarna i alla tre nämndsområdena konsumera lika lite som Dalslänningarna hade kostnaden varit drygt 70 mkr lägre. NU-sjukvården har, i jämförelse med Södra Älvsborgs sjukhus och Västra Götalandsregionen som helhet och i förhållande till sitt invånarunderlag, ett större antal slutenvårdsplatser. Västra Götalandsregionen har något fler slutenvårdsplatser i förhållande till antalet invånare jämfört med hela riket. Vuxenpsykiatrin skall inom de fyra närmaste åren: genomföra åtgärder för att minska behovet av slutenvårdsplatser genom att inrikta arbetet på utvärderade och effektivare vårdformer. Detta gäller i första hand behandling av personer med personlighetsstörningar och utredningar av förvirringstillstånd hos äldre. utveckla alternativ till slutenvårdsplatser i samverkan med kommunerna. erbjuda patienter som tillfälligt behöver extra behandling/insatser för en kortare period vård på så kallade mellanvårdsplatser. utbildna personal i nya behandlingsformer så som DBT (dialektisk beteende terapi) KBT (kognitiv beteendeterapi) och KPT (kognitiv psykoterapi). överföra resurser från sluten- till öppenvård och fördela dessa över hälso- och sjukvårdsnämnderna 1, 2 och 3 så att gamla strukturer och snedfördelningar utjämnas. 4

5 vara tillgänglig för utredning och funktionsbedömning där så behövs. använda en gemensam konsultationsmodell mellan primärvård, vuxenpsykiatrin och kommun. Grundläggande behov för individen i form av boende, sysselsättning och ekonomi skall tillgodoses Individer med psykisk ohälsa ska ses i hela sitt sammanhang både medicinskt och socialt. Individens grundläggande mänskliga behov, till exempel bostad, sysselsättning och en ordnad ekonomi måste först vara tillgodosedda innan behandling kan förväntas ha effekt. Vid brister i dessa förhållanden har sjukvårdens insatser begränsad effekt, samtidigt som om individen mår alltför psykiskt dåligt blir det problem att tillgodose de grundläggande behoven. Därför måste de olika typerna av problem åtgärdas parallellt. Specialistpsykiatrin ska bistå med utredning och funktionsbedömning så att utformningen av sysselsättning och övriga insatser utformas individuellt. 3 Vissa gruppers behov I denna plan tas endast två specifika grupper upp; unga vuxna och individer med missbruk och samtidig psykisk sjukdom. Vi vill särskilt uppmärksamma dessa personer då de kan aktualiseras på många olika sätt och på olika ställen. Många instanser är berörda och risken är stor att personen hänvisas vidare och inte får den vård den är i behov av. Unga vuxna Unga vuxnas psykiska ohälsa ökar. Alla arenor som möter ungdomar behöver en god kunskap och medvetenhet om tidiga signaler för psykisk ohälsa och vilka resurser och kompetenser som finns tillgängliga. Upptäckt av psykisk ohälsa i tidig ålder ger bättre förutsättningar för god vård och hälsa i vuxen ålder. Ungdomsmottagningarnas roll ska stärkas. Mottagningarna ska även innefatta sociala och lättare psykologiska frågor och problem samt livsstilsfrågor. De ska också lotsa ungdomar till annan aktör/vårdgivare vid behov. Ungdomsmottagningarna ska ha tillgång till utbildad psykoterapeutisk personal och öka sitt samarbete med skola, socialtjänst, arbetsförmedling, försäkringskassa, BUP och vuxenpsykiatri. Ungdomsmottagningarna skall vara en plats där kunskap och resurser för att hjälpa ungdomar med psykisk ohälsa/psykosociala problem samlas. Ingen ungdom ska uppleva brist i omhändertagande och vård på grund av vårdstrukturen. Specialistpsykiatrin ska förstärka sin roll som konsult för skola och primärvård/ungdomsmottagning för tidig utredning som ökar möjligheten till god prognos. Samverkan mellan BUP och vuxenpsykiatrin skall finnas i form av gemensamma vårdprogram, gemensamma behandlingsmetoder och gemensam utveckling. Specialistpsykiatrin skall finnas tillgänglig för utredning och funktionsbedömning där så behövs. Ungdomsmottagningarna skall under de närmaste tre åren: öka sitt samarbete med skola, socialtjänst, arbetsförmedling, specialistpsykiatrin och andra för ungdomen viktiga aktörer. få förbättrad tillgång till psykoterapeutisk kompetens. vara en central arena för ungdomar med psykisk ohälsa/psykosociala problem. 5

6 Individer med missbruk och samtidig psykisk sjukdom Missbruksproblematik är ofta kombinerat med svåra psykiska störningar, s.k. dubbeldiagnos. Insatserna för personer med dubbeldiagnos är idag bristfälliga. Samarbetet mellan primärvård, kommun och psykiatri ska förbättras för dessa personer och ansvarsgränserna bli tydliga. Samtidig och samordnad behandling till personer som både missbrukar och har ett psykiatriskt tillstånd skall vara en självklarhet. Tillnyktringsenhet där personer med psykiatriska problem slussas vidare till kontakt i vården ska tillskapas. 4 Viktiga redskap i arbetet I arbetet med handlingsplanen har olika redskap som kan bidra till en god vård, med den enskilde i centrum, blivit tydliga. Fungerande konsultation mellan primärvård-psykiatri-kommun Cirka 10 % av de remisser som primärvården skickar in till psykiatrin kommer tillbaka. Länssjukvården bedömer att primärvården borde kunna göra mer innan de skickar remiss. Länssjukvården anser att kompetensen i primärvården kring psykiatri borde förbättras. Personer som är i gränslandet mellan primärvård och länssjukvård riskerar att bollas mellan parterna. Enligt primärvården skulle fler patienter kunna få fortsatt behandling i primärvården om det fanns tillgång till psykiatrikerkonsulter. En gemensam konsultationsmodell mellan primärvården och specialistpsykiatrin finns framtagen i regionen men används inte fullt ut. Erfarenheter från genomförda projekt med psykiatriker på vårdcentral ska tas tillvara. En för alla tre parter gemensam konsultationsmodell ska användas. Gemensamt skattningssystem i primärvård och psykiatri för att bedöma rätt vårdnivå GAF är ett skattningssystem som används inom specialist psykiatrin idag och som, enligt Förtydligandet av vertikala prioriteringar inom vuxenpsykiatri framtaget av sektorsråden i psykiatri och allmänmedicin, skall vara en riktlinje för gränsdragningen mellan patientens behov av specialistpsykiatri och primärvård. Primärvården använder f.n. mycket sällan GAF för att bedöma symtom och funktion. Primärvården bör använda GAF. En gemensam vårdplan/individuell plan För närvarande förekommer det i princip aldrig (undantag de som har en case manager) att alla parter runt patienten träffas och upprättar en gemensam vård- /behandlingsplan. Alla parter anser att detta kan och ska utvecklas. Regelbundet samarbete mellan olika myndigheter skall genomföras när behov finns. Samverkan kring den enskilde ska konkretiseras i en plan där de olika myndigheternas/vårdnivåernas insatser och ansvar för genomförande och uppföljning är tydligt. Vårdplanen skall utgå ifrån individuella behov och den enskilde skall vara delaktig i upprättandet av planen. Det kroppsliga hälsotillståndet (inklusive tandstatus vid behov) ska finnas med i planen. Planen ska även innehålla uppgifter om anhöriga och andra närstående och särskilt beakta barnperspektivet. Vårdplanen skall innehålla en krisplan (åtgärdsplan för akuta händelser). Planen skall finnas i form av ett dokument och följas upp regelbundet. 6

7 Samordnare/case manager Individer som behöver insatser från fler än en aktör kan behöva någon form av samordning. Vården ska sträva efter att, för de personer som har behov av det, arbeta med samordnare/case manager där samordning sker av vård, kommunal service och stödinsatser utgående från den enskilde patientens behov. Case management -metodikens grundprinciper är följande: Patienten får först en case manager med särskild utbildning för uppdraget. Patienten och case managern skapar sedan tillsammans en resursgrupp bestående av, förutom patient och case manager, läkare, psykoterapeut, anhöriga, och andra för patienten viktiga personer, t ex arbetsförmedlare, socialtjänsten. Patienten bestämmer tillsammans med sin case manager ett mål som han/ hon vill uppnå med sin behandling och inventerar vilka hinder som kan finnas. Mål för resursgruppens arbete sätts också av patienten. Därefter är det gruppen som gemensamt beslutar om hur man ska gå till väga och vem som ska göra vad. Resursgruppen träffas regelbundet. Det är viktigt för patientens trygghet att veta vart hon ska vända sig, att det alltid finns någon att kontakta eller ett telefonnummer att ringa. Att skapa och upprätthålla individens nätverk är väsentligt. Det finns belägg för att hög samarbetsförmåga för både patient och anhöriga är gynnsamt för prognosen vid förstagångspsykos (Socialstyrelsen). Mycket av förhållningssätt och arbetsmetodik i NU-sjukvårdens vårdprogram för psykossjukdom torde kunna översättas till andra sjukdomsgrupper. Individ och anhöriga skall vara väl informerade om det som berör sjukdomen. Anhöriga/närstående ska ses som resurs i behandlingsarbetet. Väl fungerande rutiner för samverkan vid övergång mellan slutenvård och andra vårdformer Idag finns brister i informationsöverföring och samverkan när patienter övergår från en aktör till en annan. Överenskomna vårdplaneringsrutiner ska följas. Regelbundna läkemedelsgenomgångar Läkemedelsbehandling sker ofta i kombination med någon form av psykoterapi. Dagens mediciner är ofta mycket potenta och många gånger är kombinationer av läkemedel nödvändiga. Uppföljning av att rätt preparat och lägsta möjliga effektiva dos ordineras ska göras regelbundet, såväl inom primärvård som specialistpsykiatrin. Läkemedelsgenomgång skall ingå som en del i den individuella planen. 5 Dokumenterad samverkan En gemensam värdegrund, gemensam kunskap och gemensamma mål är basen för en god samverkan kring den enskilde. Kunskap om varandras roller och ansvar, en tydlig och ändamålsenlig organisation samt forum för dialog bidrar till god samverkan. Samverkan skall finnas dokumenterad i en lokal samverkansplan (uppdrag till psykiatrin i regionen 2001). Dessa planer skall vara genomarbetade och väl förankrade och kända bland dem som behöver samverka i det dagliga arbetet. 7

8 6 Utvärdering och fortsatt utveckling av vårdformer I Fyrbodal har utvecklats nya vårdformer för personer med psykisk ohälsa. Det gäller t ex mobila team, ungdomspsykiatrisk mottagning, vårdprogram psykos, införande av nya terapiformer, t ex DBT, case managementmetodik mm. En processinriktad uppföljning av de nya arbetsformernas effekter ska göras som ett led i att ta tillvara erfarenheter och fortsätta utveckla vården. Uppföljningar ska bidra till förändringar i vården så att tillgängliga resurser används på bästa sätt. Aktuella kvalitetsregister ska användas. 7 Förväntade effekter uppföljning Kunskaper om nödvändiga förbättringar inom området psykisk ohälsa har funnits under lång tid men det finns brister i genomförandet. Nämnden kommer att följa upp att vården går i den riktning som redovisas i denna plan. Följande effekter förväntas: Vad Mäts genom Minskad psykisk ohälsa Sjukskrivningsstatistik, vårddatabasen -särskilt unga kvinnor -särskilt unga kvinnor Färre antal självmord/ färre försök till självmord Tidig upptäckt Enskilda upplever behovstillfredsställelse och bra bemötande God tillgänglighet Minskat antal slutenvårdsplatser - och ingen upplevelse av kö Bra bemötande Inga köer till behandling, mottagning Vårdutbudet är Antal remisser till länssjukvård varav antal returer utan åtgärd -nära Sökmönster, vårddatabasen -varierat Konsumtion hos olika vårdgivarkategorier, vårddatabasen -med hög kompetens Konsultationsmodell används GAF används i primärvård och psykiatri Kompetens i primärvården Vården formas utifrån Enskilda upplever behovstillfredsställelse och ett gott bemötande individens behov Lokala samverkansplaner används Grundläggande behov Case manager-metodik används för personer där behov finns tillgodoses Gemensam individuell plan finns där somatiska behov uppmärksammas, barnperspektiv finns och anhöriga/närstående är resurser Nämnden kommer att i överenskommelsearbetet kräva en ökad uppföljning/internrevision. Ersättningssystem ska stödja en önskad utveckling. Kvalitetssystem ska användas för att underlätta uppföljning/utvärdering. 8

9 FAKTADOKUMENT som komplement till Lokal handlingsplan för att motverka psykisk ohälsa Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Norra Bohuslän, Dalsland och Trestad Innehållsförteckning AVSNITT SID 1 Inledning 2 2 Vad är psykisk ohälsa? 2 3 Förekomst 2 4 Psykisk ohälsa i Fyrbodal Sökorsaker i Primärvården Sökorsaker i Vuxenpsýkiatrin 4 5 Sjukskrivningsmönster Psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning Vem sjukskriver? 5 6 Diagnostisering, behandling, omvårdnad och rehabilitering 5 7 Vissa gruppers särskilda behov Unga vuxna Personer med psykisk sjukdom och samtidigt missbruk/ Dubbeldiagnos Äldre 9 8 Fakta och bedömning kring utbud och tillgänglighet Primärvård Specialiserad psykiatrisk vård 10 9 Samverkan Bedömning av behovstillfredsställelse Framtidens vård vad säger olika dokument? 14 Källförteckning 16 BILAGA 1 Psykiska sjukdomstillstånd 17 BILAGA 2 Förtydligande av vissa begrepp 23 BILAGA 3 Utbildning för leg. psykoterapeuter enligt socialstyrelsen 27 Exempel på psykoterapeutiska behandlingar 27

10 1 Inledning I regionfullmäktiges budget 2006 gavs hälso- och sjukvårdsnämnderna i uppdrag att ta fram lokala utvecklingsplaner för psykisk ohälsa. Detta faktadokument är ett komplement till lokal handlingsplan för att motverka psykisk ohälsa som hälso- och sjukvårdsnämnderna i Fyrbodal utarbetat under Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa kan handla om personer med tung psykiatrisk problematik med livslångt funktionshinder, individer med psykiska svårigheter av övergående art och människor som upplever ett psykiskt illabefinnande men inte går att diagnossätta med dagens diagnoskriterier. Psykisk ohälsa drabbar alla åldersgrupper. En närmare genomgång av olika sjukdomsområden redovisas i bilaga 1. Psykisk hälsa bygger på ett psykiskt välmående så att personen kan - hävda och utveckla sin integritet - ha god medvetenhet om självtillit och självförtroende - upprätta och bibehålla sociala samband, funktioner och relationer Vid psykisk ohälsa upplever personen brist på välbefinnande och otillräcklighet i den egna funktionen, till exempel minskad förmåga att hantera konflikter, relationer och annan psykosocial belastning. Ofta upplever personen sjukdomskänsla med kroppsliga symtom. Vid psykisk sjukdom framträder symtom eller sjukdomstecken som kan identifieras genom gemensamma diagnossystem för psykiska sjukdomar (DSM IV eller ICD 10). Människor med svåra psykiska problem har ofta funktionshinder inom olika, för individen viktiga, områden utöver de rent medicinskt/psykiatriska. Dessa människor har därför svårt att själv kunna tillgodose sina behov. Som exempel kan anges somatiska behov, inklusive tandhälsa, psykologiska, sociala/personliga nätverk, individuella livsfrågor och livsmål, missbruk, funktions- aktivitetsförmåga beträffande boendet, fritid, arbete och utbildning, samt att många har stora omvårdnadsbehov. 3 Förekomst Enligt Folkhälsorapport 2005 uppskattas att 20-40% av befolkningen idag lider av psykisk ohälsa. Av dessa beräknas 10-15% ha allvarliga besvär som kan behöva psykiatrisk behandling. Omfattningen av psykiska problem i Sverige visar tecken på att öka, medan andelen allvarliga psykiska sjukdomar inte har ökat. Psykisk ohälsa och sjuklighet ökar i både reella tal och till sin andel av den totala ohälsan och sjukligheten. Lundbyundersökningen (en långtidsstudie som alltsedan 1947 följt ca 3000 invånare i en landsorts kommun i Skåne) visar att ca 90% av befolkningen åtminstone en gång under sin livstid förväntas få en psykisk ohälsa/sjukdom. Självskattade psykiska problem som upplevd oro, ängslan, ångest, trötthet och sömnbesvär har ökat fortlöpande sedan mitten av 1990-talet. Man kan se ett samband mellan denna självskattade psykiska ohälsa och en ökning av självmord samt behandling för psykisk ohälsa. Det sker 1500 självmord/år i genomsnitt i Sverige, vilket är tre gånger fler än döda i trafiken. 2

11 Man kan se en ökning av självmord speciellt hos unga män. Hos unga kvinnor ses en tydlig ökning av självmordsförsök och självskadebeteende. Man kan även se ett ökat alkoholmissbruk i samband med psykisk ohälsa. Antalet personer som har svåra besvär av ängsla, oro eller ångest är stort inom Fyrbodal. (Folkhälsorapporten 2005, antal anges i procent) Känner du ängslan, oro eller ångest? Ja, svåra besvär Män Känner du ängslan, oro eller ångest? Ja, svåra besvär Kvinnor VGR HSN 3 HSN 2 HSN I jämförelse med snittet inom VGR ligger värdena beträffande ängslan, oro och ångest över för kvinnor och något under för män. Antalet personer som har svåra besvär med sömnsvårigheter ligger också över värdena för VGR. Självmord och destruktivt beteende hos unga ökar, självmord hos unga män och självmordsförsök och destruktivt beteende hos unga kvinnor. Har du någon gång försökt ta ditt liv? Män Har du någon gång försökt ta ditt liv? Kvinnor VGR HSN 3 HSN 2 HSN Folkhälsorapporten 2005 rekommenderar att särskilt ungdomars psykiska ohälsa uppmärksammas. Man menar att ungdomars svårigheter att komma in i samhällslivet, med arbete och familjebildning, liksom ett alltmer krävande arbetsliv, tycks spela stor roll för denna ökning av psykiska och psykosomatiska problem som man har kunnat observera de senaste tio åren. 3

12 I den regionala utvecklingsplanen för psykiatri (VGR 2005) konstaterades att kvinnor och män uppvisar olika sjukdomsmönster i samband med psykiatrisk sjukdom. Män är större konsumenter av slutenvård, kvinnor av psykofarmaka. Män är överrepresenterade vad gäller beroendesjukdomar, tunga psykoser, våld, genomförda självmord, personlighetsstörningar och rättspsykiatrisk vård. Kvinnor uppvisar mer av depressioner, självmordsförsök, sömnproblem, ångest och trötthetstillstånd. Andelen allvarliga psykiska sjukdomar som t ex schizofreni har inte ökat sedan tidigare. Psykiskt störda lagöverträdare inom kriminalvården har behov av psykiatriska insatser i form av utredning, diagnostik och behandling. En viktig målgrupp är den där individen döms till skyddstillsyn med föreskrifter om psykiatrisk kontakt i stället för till fängelse. Vissa institutionsplacerade ungdomar tillhör samma grupp. Denna grupp ingår inte i detta uppdrag. 4 Psykisk ohälsa i Fybodal 4.1 Sökorsaker i Primärvården Ungefär varannan person som uppsöker primärvården i Fyrbodal har psykisk ohälsa som huvud- eller bidiagnos. För personer år är depressiv episod den näst vanligaste sökorsaken i primärvården efter akut luftvägsinfektion, följt av ryggvärk. I åldersgruppen år är depressiv episod den fjärde vanligaste orsaken till läkarbesök efter högt blodtryck, ryggvärk och andra sjukdomstillstånd i mjukvävnaderna i nu nämnd ordning. I de äldre åldersgrupperna kommer depressiv episod först på trettonde plats, de somatiska åkommorna ökar ju drastiskt med stigande ålder. 4.2 Sökorsaker inom vuxenpsykiatrin De vanligast förekommande diagnoserna för besök inom den öppna psykiatriska vården är depressiv episod och schizofreni följt av andra ångestsyndrom, återkommande depressioner och anpassningsstörningar och reaktioner på svår stress. Depressiv episod är en sjukdom som drabbar många medan det för t ex schizofreni handlar om en relativt liten grupp som gör många besök. Drygt hälften av alla besök är hos sjuksköterska, läkarbesöken utgör ca 15 procent av alla besök. För vårdtillfällen inom den slutna vården är psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av alkohol den vanligaste diagnosen. Därefter kommer depressiv episod, återkommande depressioner och anpassningsstörningar och reaktioner på svår stress. 5 Sjukskrivningsmönster 5.1 Psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning I Västra Götalandsregionen är, enligt Försäkringskassans sjukfallskartläggning, psykisk ohälsa den största sjukskrivningsorsaken, 38 %. Sjukskrivningarna med denna orsak är högst hos unga, 51 %, och då särskilt hos unga kvinnor 54 %. I gruppen unga arbetslösa är den psykiska ohälsan så hög som 60 %. 4

13 I Fyrbodal står den psykiska ohälsan för 36% av alla sjukskrivningar. Andelen psykisk ohälsa är även här störst bland unga och då särskilt hos unga kvinnor. Långa sjukfall Antal långa sjukfall 2005, 60 dagar eller längre, psykiatriska sjukdomar och syndrom Nämnd Antal fall Per 1000 inv år Norra Bohuslän ,8 Dalsland ,2 Trestad ,1 VGR ,8 Källa: FK Sjukfallskartläggning oktober 2005 Depressiv episod och anpassningsstörningar och reaktioner på svår stress är de vanligaste sjukskrivningsorsakerna inom denna grupp. Det är övervägande kvinnor som är sjukskrivna för dessa diagnoser. Det föreligger en viss skillnad mellan invånarna i nämnderna avseende hur stor andel långtidssjukskrivna som har psykiatrisk diagnos. 5.2 Vem sjukskriver? Vem sjukskriver individen för psykisk ohälsa? År 2005; Andel i procent Vårdgivare Norra Bohuslän Dalsland Trestad Företagshälsovård 17% 27% 15% Missbruksmottagning 1% 0% 0% Privata 4% 5% 5% Psykiatrisk öppenvård 32% 21% 20% Sjukhus 2% 7% 3% Utländska vårdgivare 0% 0% 0% Vårdcentral 44% 40% 56% Totalt 100% 100% 100% I Dalsland är företagshälsovård (Kinnekullehälsan) vanlig som sjukskrivande enhet. Det är framförallt personer anställda i Åmåls och Melleruds kommun som är sjukskrivna av företagshälsovården. I Norra Bohuslän är den specialistpsykiatriska öppenvården och främst öppenvårdspsykiatriska mottagningarna i Strömstad/Tanum sjukskrivande enhet i högre grad än i Trestad och Dalsland vad gäller sjukskrivningar för psykisk ohälsa. I Trestad är det i högre grad vårdcentralerna som är sjukskrivande enhet. 6 Diagnostisering, behandling, omvårdnad och rehabilitering Närsjukvården utgör basen för omhändertagande vid psykisk ohälsa/sjukdom och utgörs av primärvården, den kommunala hälso- och sjukvården samt specialistpsykiatrisk öppenvårdsmottagning. I uppdraget ingår diagnostik och behandling vid akut/subakut psykisk ohälsa/sjukdom, psykoterapi, farmakologisk behandling, stödsamtal och rehabilitering. Kommunens ansvar omfattar i första hand sociala insatser i form av ekonomiskt stöd, boende och boendestöd samt sysselsättning för personer med olika grad av psykiskt funktionshinder, samt hälso- och sjukvårdande insatser av omvårdnadskaraktär. 5

14 För att kunna bedöma individens besvärsgrad används bl a funktionsskattningsskalan. Den används till alla patienter inom specialist psykiatrin. GAF (Global Assessment of Functioning, se bilaga 2) är indelad i 10 olika intervall med beskrivningar och exempel på symtom, social - och yrkesmässig funktionsförmåga. En skattning görs genom att bestämma en unik siffra mellan 1 och 100, där skalsteg 1 representerar den mest sjuka psykiatriska patienten och skalsteg 100 en person helt utan symtom eller funktionella problem. Skattningen av den psykiska ohälsan skall ej inkludera sådana funktionsnedsättningar som beror på somatiska eller yttre begränsande faktorer. Bedömningen avser att återspegla den senaste veckan. Enligt regionens prioriteringsdokument innebär ett lägre tal än 50 att personen har så svåra problem att vård inom specialistpsykiatrin är nödvändig. Individer med ett högre GAF-tal än 50 kan behandlas inom primärvården. Andel av befolkningen, år 2005, som sökt specialiserad vård* och fått psykiatrisk diagnos som huvuddiagnos: Inom specialiserad öppenvård Inom specialiserad slutenvård Norra Bohuslän 3,6 % 0,6% Trestad 3,7% 0,8% Dalsland 3,2% 0,6% Mitten-Älvsborg 1,9% 0,4% Sjuhärad 1,8% 0,4% Västra Skaraborg 2,6% 0,6% Östra Skaraborg 2,4% 0,6% * Både öppen och sluten vård, alla specialiteter utom allmänmedicin Invånarna i Fyrbodal söker och får psykiatrisk diagnos i betydligt högre grad än övriga här jämförda nämndsområden, framför allt beträffande öppenvård. Andelen Trestadsbor med psykiatrisk diagnos är klart högre än i övriga områden, både inom öppenvård och slutenvård. Behandling Det finns olika typer av behandlingar beroende av vilken typ av sjukdom man har, hur svåra besvären är och vilken ålder man är i. Alla individer med svåra besvär skall primärt behandlas inom specialistpsykiatrin. Vissa av dem behöver först en period av sluten vård och kan sedan slussas över till öppen vård eller primärvård. Psykiskt långtidssjuka behandlas alltid inom den specialiserade psykiatrin. Kommunerna har då ansvar för hemsjukvård, boende, sysselsättning/arbete mm. Primärvården ansvarar för individens somatiska vårdbehov. Personer med tillfällig psykisk sjukdom som har lätta till måttliga besvär ska i första hand behandlas inom primärvården. Den vanligaste behandlingen inom de flesta psykiatriska diagnosområdena är en kombination av farmakologisk och psykoterapeutisk behandling. Behandling kan ges med bara det ena eller det andra, men enligt SBU s (statens beredning för medicinsk utvärdering) rapporter för behandling av depressions- och ångestsjukdomar, uppnås de bästa resultaten för det mesta med en kombinationsbehandling. 6

15 Det finns olika typer av inriktning inom psykoterapin (se exempel i bilaga 3) som lämpar sig för olika behov. Inom primärvården är det i regel kuratorer, med en kortare samtalsutbildning, som erbjuder patienter stödsamtal på ca 6-8 besök. Vid behov av mer kvalificerad och/eller längre terapi remitteras personen till specialistpsykiatrin eller hänvisas till privat behandling. Inom specialistpsykiatrin finns terapeuter med längre psykoterapeutiska utbildningar och som erbjuder patienter mer specialinriktad psykoterapi. Väntetiden för dessa behandlingar är lång för patienter som, enligt det psykiatriska och det allmänmedicinska sektorsrådet, har en låg prioriteringsgrad. Den farmakologiska behandlingen för ångest- och depressionsstillstånd är antidepressiva medel. Vid svåra depressioner kan också ECT (elektrokonvulsiv behandling) ges i kombination med farmakologisk behandling. Vid psykotiska tillstånd ges antipsykotisk medicin. Många personer med psykisk ohälsa får också sjukgymnastisk behandling. Vårdgaranti Den nationella vårdgarantin gäller även planerad psykiatrisk vård och behandling. I Västra Götalandsregionen har beslut tagits om att garantin även ska gälla andra yrkesgrupper, utöver läkare, inom specialistsjukvården, t.ex. sjukgymnaster, psykoterapeuter, specialistsjuksköterskor m.fl., vilka ansvarar för första besöket och/eller den beslutade behandlingen. Även neuropsykiatrisk utredning ingår i vårdgarantin inom Västra Götaland. Valfrihet Individens rätt att välja vårdgivare utanför Fyrbodal eller regionen gäller även psykiatrisk behandling. Man kan välja att söka vård utanför regionen för att få viss typ av behandling hos vårdgivare som är offentliga eller har avtal med landsting. 7 Vissa gruppers särskilda behov 7.1 Unga vuxna Den psykiska ohälsan hos unga vuxna ökar. Hög arbetslöshet, låg självkänsla och utanförskap är några av flera kända orsaker. En grupp som bör uppmärksammas särskilt är unga vuxna med funktionshinder. Det finns belägg för att tidiga insatser är viktiga för hur den psykiska hälsan utvecklas i fortsättningen. Tidig upptäckt förutsätter att samverkan mellan olika aktörer fungerar startade VÄSTBUS (utveckling av samverkan mellan kommunerna och regionen avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik), ett projekt för att arbeta fram en policy och riktlinjer för ansvars fördelningen avseende målgruppen. Gemensamma riktlinjer finns antagna av VÄSTKOMS styrelse den 17 mars 2005 och av regionstyrelsen den 12 april En plan finns för implementering i verksamheterna och beräknas börja fungera under våren Samarbetet mellan kommun, primärvård och specialistpsykiatri är mycket viktigt för att skyddsnätet kring gruppen unga vuxna skall fungera. Ett stort ansvar för att förebygga och tidigt upptäcka psykisk ohälsa ligger hos skolans elevvård. Skolhälsovården skall vid behov samarbeta med andra aktörer i syfte att bl.a. förbättra tillgängligheten. 7

16 Inom primärvården drivs ungdomsmottagningar. De har haft som sin huvudsakliga uppgift att ansvara för sexual- och preventivmedelsrådgivning till ungdomar upp till 24 år. Enligt det regionala styrdokumentet för Ungdomsmottagningar, taget av HSU 14 dec 2005, framgår att ungdomsmottagningarnas ansvarsområde även skall innefatta sociala och lättare psykologiska frågor och problem samt livsstilsfrågor. De skall också lotsa ungdomar till annan aktör/vårdgivare vid behov. Idag finns inom BUP (barn- och ungdomspsykiatriska kliniken) för barn och ungdom yngre än år och VUP (vuxenpsykiatriska kliniken) för ungdomar och vuxna äldre än år. Gränsen är något tänjbar. Ungdomspsykiatriska teamet Vuxenpsykiatriska kliniken (VUP) startade under 2002 ett ungdomsteam, förlagt till Vänersborg, dels för att förbättra tillgängligheten för gruppen och dels för att förbättra samarbetet mellan BUP och VUP. Ungdomsteamet skall också fungera som en resurs för skolhälsovård, primärvård och andra psykiatriska enheter. Målgruppen för teamet är ungdomar år. Under 2005 inkom ca 215 remisser till ungdomspsykiatriska teamet. Ca 38 % av dem var egenremisser, det vill säga individen eller dennes föräldrar tog själva kontakt med ungdomsmottagningen. Många av dem hade blivit hänvisade av skolsköterska eller skolkurator. 23 % av remisserna kom från BUP, 13 % från VUP, 12 % från vårdcentraler, 7 % från skolhälsovård, 3 % från andra i kommuner och 4 % från övriga. Totalt gjordes drygt 2000 besök vilket i snitt innebär att varje person gjorde ca 9 besök under året. Det är i huvudsak kvinnor i ålder år som har kontakt med teamet och de flesta är bosatta i Trestadsområdet. De vanligaste diagnoserna är ångestsyndrom, depressioner och beteendestörningar. 7.2 Personer med psykisk sjukdom och samtidigt missbruk/ Dubbeldiagnos Med dubbeldiagnos menas oftast att det förekommer en allvarlig psykisk sjukdom (psykos, svåra personlighetsstörningar, allvarliga affektiva sjukdomar, grav ångestproblematik) och en missbruksproblematik. De gamla motsättningarna om vilket problem som är primärt och ska ges prioritet har nu alltmer ersatts av erkännande av både beroendets och de psykiska problemens vikt. Missbruk anses vara en riskfaktor hos personer med psykisk sjukdom och leder ofta till en sämre prognos. Befolkningsstudier gjorda i USA, Kanada och Tyskland har oavsett studie, visat på en fördubbling av psykisk störning hos alkoholmissbrukare och alkoholmissbruk hos psykisk störda, vid jämförelser med befolkningen i allmänhet. Förekomsten av dubbeldiagnos hos narkomaner är något högre. (Gerdner & Sundin, 1998). Kvinnors missbruksmönster skiljer sig ofta från manligt. Bakgrund och konsekvenser blir ofta annorlunda än männens. Detta, liksom att kvinnor är i minoritet och vården för missbrukare ofta är uppbyggd utifrån männens behov, gör att kvinnor med dubbeldiagnos hjälpbehov behöver belysas särskilt. 8

17 Missbruksbehandling tillhör kommunens ansvar medan den psykiska sjukdomen behandlas av specialistpsykiatrin. Personer med dubbeldiagnos hamnar ofta mellan dessa vårdgivare och blir en slags Svarte Petter. 7.3 Äldre I hög ålder drabbas människor i hög utsträckning av kroppsliga sjukdomar. Kroppsliga och psykiska funktioner påverkar varandra i hög grad. Äldre använder fler läkemedel än yngre människor. Psykiska symtom är vanliga biverkningar till både somatisk medicinering och psykofarmaka. Bilden av psykiska sjukdomar kan förändras i hög ålder, sjukdomstillstånd kan få en annan karaktär, men för det mesta har de samma symtom som personer i andra åldrar. Demens drabbar oftast personer över 70 år, psykisk förvirring ses oftast i hög ålder men finns under hela livscykeln men tröskeln för att en påfrestning skall utlösa detta akuta förvirringstillstånd sänks gradvis från 60 års ålder. Psykotiska tillstånd, som sent debuterande schizofreni, har ingen symtombild som skiljer sig från den mot yngre. Depressiva symtom finns hos ca 15% av alla över 65 år, frekvensen ökar med stigande ålder. Depression hos äldre är ofta en långdragen sjukdom som kommer smygande och har ett kroniskt förlopp. Antidepressiv behandling är effektiv, men ofta behövs en långtidsbehandling för att få effekt och inte återinsjukna. 8 Fakta och bedömning kring utbud/tillgänglighet 8.1 Primärvård Primärvården anser att tillgängligheten till vård och behandling är god på vårdcentralerna. En sjuksköterska gör bedömningen per telefon, läkartid kan vid behov fås inom ett par dagar. Sjuksköterskan kan även hänvisa till samtalsmottagning/kurator/psykosocialt team. Den sökande kan även själv kontakta de sistnämnda. Norra Bohuslän: I varje kommun finns psykosociala team i primärvården bestående av psykolog, psykiatrisjuksköterska, socionom och eventuellt läkare. Dalsland: Den som söker vårdcentralen för psykisk ohälsa får alltid tid hos läkare. Beteendevetare finns på alla vårdcentraler utom i Bäckefors. Trestad: Resurs i form av beteendevetare med minst en kortare kognitiv terapiutbildning finns på alla vårdcentraler, i Uddevalla finns psykosociala team som består av sjuksköterska, beteendevetare och eventuellt läkare med nämnda påbyggnadsutbildning. Som ett komplement till primärvårdens psykosociala verksamhet finns i Trollhättan och Uddevalla KoM (kvinnor och män)-mottagning med psykologer och sjukgymnast anställda. Inriktningen skall vara systemteoretiskt nätverksarbete. På vårdcentralerna Granngården i Trollhättan och Dalaberg i Uddevalla pågår ett projekt med psykiatriker på vårdcentral för framför allt konsultation/handledning av övrig personal. Antal besök hos beteendevetare/samtalsmottagning per 1000 invånare: Nämndområde Dalsland Norra Bohuslän Trestad

18 Kompetensen och resurserna för den psykiska ohälsan har stärkts i primärvården och konsumtionen av denna typ av insatser har ökat över tid. Dalsland ligger på en lägre nivå än övriga nämnder i Fyrbodal. I primärvården erbjuds kortare samtalsbehandlingar. Personer med svåra psykiska sjukdomar remitteras alltid till specialistpsykiatrin. De flesta söker vårdcentralen direkt, men en vanlig väg för patienten är också att man söker akut inom länssjukvården men inte bedöms ha behov av psykiatrins kompetens och överförs till primärvården. De flesta som söker i primärvården får någon form av psykofarmaka och när detta och samtidig korttidsbehandling inte ger resultat remitteras man till länssjukvårdspsykiatrin. Omkring 10 % av remisserna skickas tillbaka till primärvården, finns redan en kontakt och pågående behandlig där prioriteras inte patienten inom länssjukvården. Har kontakten med länssjukvårdspsykiatrin väl etablerats så är det lättare att få fortsatt vård där. 8.2 Specialiserad psykiatrisk vård Öppenvård Den största andelen individer kommer till specialistpsykiatrin via remiss, främst från primärvården, men även företagshälsovård och skola. En stor andel personerna kommer till kliniken via psykakuten, läggs man inte in får man ibland en tid snarast på psykiatriska öppenvårdsmottagningen i hemkommunen för en second opinion. Några kommer genom skola eller företagshälsovård, den minsta andelen är de som söker direkt till kliniken (egenremiss). De flesta av dessa är telefonsamtal som tas emot av psykiatrisjuksköterska och hänvisas vidare till primärvården. Remisserna till specialistpsykiatrin går till den psykiatriska öppenvårdsmottagningen som patienten geografiskt tillhör. De remisser som sänds tillbaka till primärvården är oftast sådana där psykiatrin anser att remittenten skulle kunna göra fler åtgärder innan psykiatrin går in. Dokumentet om ansvarsfördelning mellan primärvård och specialistpsykiatrin är man dock överens med. Inflödet av nya patienter är större än antalet avslutade patienter. Väntetiderna till psykodynamisk samtalsterapi och kognitiv beteendeterapi är idag 3 52 veckor beroende på prioritet enligt sektorsrådens vertikala prioriteringsbeslut. Den längsta väntetiden är till neuropsykiatriska mottagningarna för utredning, de flesta (80%) har idag väntat mer än tre månader. Bland väntande till psykoterapeutisk behandling på psykiatrikliniken finns många diagnoser, de som har en psykosproblematik eller självmordstankar behöver dock inte stå i kö och vänta. Olika former av psykoterapi genomförs inom NU-sjukvården, allt ifrån samtalskontakt till mer djupgående psykoterapi. 10

19 Konsumtion av psykiatrisk öppenvård 2005 (inkl. besök på psykakuten NÄL): Område Läkarbesök per 1000 invånare Sjuksköterskebesök per 1000 invånare Sjukgymnastbesök per 1000 invånare Övriga besök* per 1000 invånare N. Bohuslän Dalsland Trestad M. Älvsborg Sjuhärad V. Skaraborg Ö. Skaraborg VGR * Övriga besök kan vara hos kurator, psykolog, arbetsterapeut, mentalskötare m.fl. Konsumtionen av psykiatrisk öppenvård varierar mellan nämnderna. Det ser inte ut att finnas något samband mellan låg konsumtion av slutenvård och hög konsumtion av öppenvård likt det finns inom den somatiska vården. Invånarna i nämnderna i Mitten-Älvsborg och Sjuhärad har inte högre öppenvårdskonsumtion än inom övriga nämnder. Invånarna i Trestad har en hög konsumtion av sjuksköterskebesök medan de i Norra Bohuslän ligger högre än övriga nämnder vad gäller läkarbesök. Slutenvård Antalet vårdplatser för specialiserad allmän psykiatri ser olika ut för regionens sjukhus. Sjukhus Antal vårdplatser* Upptagningsområde Vårdplatser/upptagningsområde/ invånare NU- sjukvården ,2 Skaraborgs sjukhus ,3 S. Älvsborgs sjukhus ,5 VGR ,6 * Exklusive rättspsykiatrisk vård. Källa: Verksamhetsanalys 2005, VGR. Område Vårdtillfällen per invånare Vårddagar per invånare N. Bohuslän Dalsland Trestad M. Älvsborg Sjuhärad V. Skaraborg Ö. Skaraborg VGR Konsumtionen av psykiatrisk slutenvård är betydligt lägre för invånarna i nämnderna Mitten- Älvsborg och Sjuhärad, som tillhör SÄS upptagningsområde. Främsta förklaringen är förmodligen att SÄS har färre antal vårdplatser inom den psykiatriska slutenvården jämfört med NU-sjukvården trots att upptagningsområdena är ungefär lika stora. 11

20 NU-sjukvården och SkaS har en större andel äldre personer inom den psykiatriska slutenvården jämfört med SÄS. Endast 5 % av alla patienter inom den slutna psykiatriska vården på SÄS är 70 år eller äldre medan andelen på NU-sjukvården är 15 %. Mobila team/akutteam Alla personer boende i Fyrbodal med behov av insats av/kontakt med specialistpsykiatrin har tillgång till mobilt akutteam. Telefonnumret och tillgänglighet (öppettider) finns angivna i telefonkatalogen, på vårdcentraler och i kommunerna, men det är i första hand tidigare kända personer som kontaktar teamen. Teamen i Bäckefors, Trollhättan, Munkedal och Uddevalla kan kontaktas från till alla dagar, medan Strömstads team är tillgängligt fram till vardagar och lördag och söndag (en utökning jämförbar med övriga mobila team är planerad). Orsaken till kontakt rör sig många gånger om att man har ångest eller destruktiva tankar. Ofta är det anhöriga som vill ha hjälp, vårdgrannar och polisen som vill att teamet gör hembesök. Vissa planerade hembesök görs av teamen. De mobila teamen ses i NU- sjukvården som ett alternativ mellan den traditionella psykiatriska öppen- och slutenvården. Syftet är att minska inläggningar, underlätta för permissioner och att patienten tidigare kan skrivas ut från slutenvården. Effekten av införandet av mobila akutteamen har inte utvärderats. 9 Samverkan I arbetet med kartläggningen för denna handlingsplan har arbetsgruppen träffat företrädare för tre av de lokala samverkansgrupperna för psykiatri, en inom varje nämndsområde. Signifikativt för just dessa tre grupper är att de har arbetat med samverkansfrågor länge och upplever att de nu fungerar så bra som möjligt utifrån de förutsättningar som finns. I och med att man känner varandras områden ganska väl ser man dock att det finns fler områden där samverkan kan utvecklas. Grunden för en bra samverkan är ett hårt och idogt arbete som behöver startas med att man är överens om vad olika begrepp står för. De olika verksamheterna behöver också förstå varandras utgångspunkter för vad god vård/omvårdnad är och respektera varandras kompetensområden samt utbyta kunskap. I det direkta samarbetet är det lätt att det uppstår konflikt när olika aktörer gör skilda bedömningar. Aktiviteter i form av t.ex. gemensamma utbildningstillfällen gör att man lär känna varandra i andra sammanhang än då en enskild individ behöver insatser från flera håll. Olika verksamheters ansvarsgränser behöver vara väl klargjorda för att samverkan ska fungera. Tydlighet och tillit är ett par av nyckelbegreppen. I samtalen med olika verksamhetschefer har framkommit att samarbetet mellan primärvård och specialistpsykiatrin fungerar dåligt. 1. Primärvården har behov av konsultationshjälp från specialist psykiatrin men har inga kanaler dit. Patienterna får ofta remitteras och det tar, enligt primärvården, för lång tid innan patienten får en tid för konsultation. Arbete pågår för att förbättra samarbetet. 2. Patienter remitteras från primärvård till specialistpsykiatri trots att patienten bedöms som funktions- och symptommässigt ligga över 50 på GAF-skalan (det gemensamma skattningsverktyget enl. prioriterings arbetet i VGR) och därmed höra till primärvårdens ansvarsområde. 12

21 Inom Trestadsområdet finns samverkansarbete mellan arbetsförmedling, kommun, försäkringskassa och specialistpsykiatrin genom organiserad arbetslivsinriktad rehabilitering i Uddevalla, Vänersborg och Trollhättan. Här görs utredning och arbetsprövning för att bedöma och stärka individens möjligheter att återkomma/inträda på arbetsmarknaden och/eller utbildning. Verksamheterna kommer i första hand personer bosatta i respektive kommun eller dess närområde till del. Samverkan mellan kommunen, primärvården, försäkringskassan och arbetsförmedlingen finns lokalt inom ramen för lokala samverkansgrupper (LSG/LLG), dock har inte psykiatrin deltagit i alla kommuner hittills. Inom Fyrbodal har fyra Samordningsförbund startats. Förbunden har en egen styrelse och finansieras med 25 % vardera av ingående kommuner, regionen, försäkringskassan och länsarbetsnämnden. Syftet är att hindra att människor hamnar i en gråzon och en rundgång mellan olika aktörer. Målgruppen är personer i förvärvsaktiv ålder med behov av insatser från fler än en rehabiliteringsaktör. Ett förbund har bildats i Norra Dalsland med kommunerna Åmål, Dals Ed och Bengtsfors, ett för Mellerud tillsammans med Vänersborgs kommun, ett i Trollhättans kommun samt ett för kommunerna som ingår i Norra Bohuslän, utom Orust kommun (Strömstad, Tanum, Lysekil, Munkedal och Sotenäs kommun). 10 Bedömning av behovstillfredsställelse Risken finns för personer med psykisk ohälsa att hamna mellan stolarna. Personer med dubbeldiagnos (psykisk sjukdom och missbruk) hamnar ofta i kläm mellan kommunens och psykiatrins ansvarsområden. Kommunen ansvarar för behandling av individens missbruk och psykiatrin för individens psykiska sjukdom. Detta är en grupp som är svårbehandlad och för att nå resultat måste samarbetet mellan parterna fungera. Unga vuxna, ungdomar mellan år kan hamna mellan BUPs och vuxenpsykiatrins ansvarsområden. Inom BUP behandlas barnets/patientens problem inom familjen som ett familjeproblem. Inom vuxenpsykiatrin behandlas den vuxne/patienten som en vuxen det vill säga som en självständig individ utan föräldrarnas delaktighet. Arbete pågår för att förbättra samarbetet och underlätta övergången mellan BUP och vuxenpsykiatrin. Personer som behöver kvalificerad psykoterapi får vänta upp till ett år på en behandling inom specialist psykiatrin (inom primärvården erbjuds enbart enklare typ av samtalsstöd). Idag räknas psykoterapi som evidensbaserad vård, vid vissa sjukdomar som enda behandlingsmetod och vid andra som en kombinationsbehandling med psykofarmaka. Patienterna är ofta hänvisade till privata psykoterapeuter och får då stå för behandlingskostnaden själv. Remisser till neuropsykiatriska mottagningen skall gå via den psykiatriska öppenvårdsmottagning som patienten geografiskt tillhör, som gör en första bedömning och utredning. Eventuellt går remissen sedan vidare. I juni 2006 var det 118 personer som väntat mer än 90 dagar på ett första besök till neuropsykiatriska mottagningen. 13

Från hälsobeskrivning till resultat. Ralph Harlid, Barbara Rubinstein, Karin Althoff Marianne Laiberg, Lena Olsson

Från hälsobeskrivning till resultat. Ralph Harlid, Barbara Rubinstein, Karin Althoff Marianne Laiberg, Lena Olsson Från hälsobeskrivning till resultat Ralph Harlid, Barbara Rubinstein, Karin Althoff Marianne Laiberg, Lena Olsson Västra Götalandsregionen Piteå Politisk organisation och beställar-utförar modell Syfte

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare Psykiatrins utmaning Kuno Morin Chefsöverläkare Förekomnst av psykisk sjukdom 25% av alla människor beräknas under livstiden drabbas av psykisk sjukdom (The World Health Report 2001, WHO, Genève, 2001)

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott Frances Hagelbäck Hansson Bakgrund 1998 2004 omfattande utredning om rättspsykiatri

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Samverkande sjukvård. Lars Helldin

Samverkande sjukvård. Lars Helldin Samverkande sjukvård Lars Helldin Utvecklingen i Fyrbodal 2020 kommer Fyrbodal ha samma antal invånare men 10.000 fler personer över 65 år! Betyder att fler personer kommer ha ökande behov av omvårdnad

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård

Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-03-02 Dnr 1500111 1 (8) Beredningen för psykiatri,

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna

Vårdkontakter. Vårdbesök senaste tre månaderna Vårdkontakter Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Med hjälp av folkhälsoenkäten finns möjlighet att studera om vårdkonsumtionen skiljer sig

Läs mer

SAMVERKANSPLAN MELLAN SOCIALTJÄNST, REGIONAL PSYKIATRI SAMT PRIMÄRVÅRD I UDDEVALLA. Uppdraget. Bakgrund 1(12)

SAMVERKANSPLAN MELLAN SOCIALTJÄNST, REGIONAL PSYKIATRI SAMT PRIMÄRVÅRD I UDDEVALLA. Uppdraget. Bakgrund 1(12) 1(12) SAMVERKANSPLAN MELLAN SOCIALTJÄNST, REGIONAL PSYKIATRI SAMT PRIMÄRVÅRD I UDDEVALLA Denna plan utgör en plattform för ett samordnat utvecklingsarbete och syftar till att stärka samarbetet mellan berörda

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Granskning av omhändertagande och vård vid depression och ångest

Granskning av omhändertagande och vård vid depression och ångest www.pwc.se Revisionsrapport Lars-Åke Claesson Margaretha Larsson Malou Olsson November 2014 Granskning av omhändertagande och vård vid depression och ångest Landstinget Gävleborg Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Moderaternas vision för NU-sjukvården

Moderaternas vision för NU-sjukvården Moderaternas vision för NU-sjukvården juni 2010 En vision för framtiden 3 Framtidens utmaningar 3 Moderaterna och NU-sjukvården 5 1. En starkt utbyggd ambulanssjukvård. 6 2. Utvecklade och bättre akutmottagningar

Läs mer

uidenpsykiatriguidenp

uidenpsykiatriguidenp sykiatriguidenpsykiatri uidenpsykiatriguidenp ykiatriguidenpsykiatrig idenpsykiatriguidenpsy iatriguidenpsykiatrigui enpsykiatriguidenpsyki Psykiatriguiden Denna broschyr är till för dig som är psykiskt

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad.

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Pia Skarin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-05 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-12-11, P 24 1 (3) HSN 1306-0685 Svar på skrivelse från Moderata Samlingspartiet, Folkpartiet

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se Beroendevårdkedja Halland Hans.Ackerot@regionhalland.se Ansvarsfördelning beroende/missbruk Baserat bl.a. på nationella riktlinjer från 2007 och 2014 samt regeringens missbruksutredning 2011. Socialtjänsten

Läs mer

Psykiska sjukdomar. Depression BEHOVSBESKRIVNINGAR

Psykiska sjukdomar. Depression BEHOVSBESKRIVNINGAR BEHOVSBESKRIVNINGAR Psykiska sjukdomar Depression. Allmänt Depression eller förstämningssyndrom indelas i unipolära och bipolära syndrom..det vanligaste unipolära syndromet är egentlig depression. Depression

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Spår 1 Från tanke till handling! Spridningskonferens 26 april 2012 Spår 1 Analys och strategi Uppbyggnad och start av arbetet

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud

Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud 1 BIL 2 Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud Förslag till beslut Beredningsgruppen beslutar ställa sig bakom denna promemoria

Läs mer

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD

UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD UTVECKLING VÄSTERNORRLAND OMVÅRDNAD info@solplacering.se 060-61 55 00 BRUKSGÅRDEN KVINNOBEHANDLING Välkommen till Bruksgården HVB kvinnobehandling! Bruksgården HVB ligger beläget i Norrlands huvudstad

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Psykiatriska kliniken NLN, KSK

Kvalitetsbokslut 2014. Psykiatriska kliniken NLN, KSK Kvalitetsbokslut 2014 Psykiatriska kliniken NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet...

Läs mer

r MÅL OCH INRIKTNING 2011-2013 Hälso- och sjukvårdsnämnden i Norra Bohuslän

r MÅL OCH INRIKTNING 2011-2013 Hälso- och sjukvårdsnämnden i Norra Bohuslän r MÅL OCH INRIKTNING 2011-2013 Hälso- och sjukvårdsnämnden i Norra Bohuslän Fastställd av hälso- och sjukvårdsnämnden maj 2010 Innehållsförteckning Inledning och bakgrund...3 Vision...4 Den demokratiska

Läs mer

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet

PIF. Nacka öppenvårdsmottagning. - Telefontillgänglighet PIF - Telefontillgänglighet Nacka öppenvårdsmottagning Ett arbete gjort av: Jonny Larsson, Marie Haking, Helena Ruokonen-Johansson, Lena Thörner, Karin Wohlmer Tel: 08-718 66 00 Telefontillgänglighet på

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka

Läs mer

BOGRUPPEN KLINISKT TEAM

BOGRUPPEN KLINISKT TEAM BOGRUPPEN KLINISKT TEAM Stärker den kliniska verksamheten och tryggar upp vårdkvalitén Det kliniska teamet arbetar idag som ett självständigt team inom Bogruppen och handleder/utbildar personal med traumaperspektiv

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Handlingsplan Vård- och stödsamordning

Handlingsplan Vård- och stödsamordning Handlingsplan Vård- och stödsamordning Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Självskadeprojektet för VGR och Örebro

Självskadeprojektet för VGR och Örebro Självskadeprojektet för VGR och Örebro Projektansvarig Lise-Lotte Risö Bergerlind Projektledare Jerry Bergström VGR-Noden Bakgrund I en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

nriktningsmål sociala insatser för vuxna

nriktningsmål sociala insatser för vuxna I nriktningsmål sociala insatser för vuxna Antagna av kommunfullmäktige 2003-05-26, 123 Ersätter Inriktningsmål för individ- och familjeomsorg antagna av Kommunfullmäktige 1996-11-25 i de delar som avser

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Historien Uppdrag lämnat oktober 2010

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Uddevalla, januari 2012 Sammanfattning Avsikten med denna rapport är att beskriva

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden i Norra Bohuslän Hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad

Hälso- och sjukvårdsnämnden i Norra Bohuslän Hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad MÅL OCH INRIKTNING 2010-2012 2013-2015 Hälso- och sjukvårdsnämnden i Norra Bohuslän Hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad Beslutad av hälso- och sjukvårdsnämnden april 2012 Fastställd av hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

RIKSÄT Uppföljning version 1.0

RIKSÄT Uppföljning version 1.0 Ärendeansvarig Patientens personnr Namn Informationsdatum Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella): (ÅÅÅÅ-MM-DD) Ange datum då vården på enheten påbörjades.

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R Vad betyder ACT Assertive - Bestämd, ihärdig Community - Samhälle Treatment - Behandling

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Projektplan, självhjälpsgrupper

Projektplan, självhjälpsgrupper REGION JÖNKÖPINGS LÄN Projektplan, självhjälpsgrupper Främjande av psykisk hälsa Ansökan om medel från Finnvedens samordningsförbund 2015-01-07 Utveckla och implementera förebyggande och hälsofrämjande

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Guide för personer med psykiska funktionshinder

Guide för personer med psykiska funktionshinder Guide för personer med psykiska funktionshinder Information och vägledning till Dig som bor i Orsa kommun. Informationsansvarig: Åsa Lundin Reviderad: 2013-06-17 E-post: asa.lundin@orsa.se Innehållsförteckning

Läs mer

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999).

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999). Tabell 2.1 Karakteristiska inslag i arbetssättet Case management enligt ACTmodellen, dvs. Assertive Community Treatment (aktivt uppsökande samhällsbaserad behandling och rehabilitering) samt exempel på

Läs mer

Utmattningssyndrom (UMS)

Utmattningssyndrom (UMS) Regional medicinsk riktlinje Utmattningssyndrom (UMS) Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-A 34-2014) giltigt till juli 2016 Utarbetad av Institutet för stressmedicin, sektorsråden allmänmedicin

Läs mer

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun SOTENÄS KOMMUN Arbetsutskottet 2007-05-10 Beslut i Utbildningsnämnden 2007-05-31 68 och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun K:\PROT\UN\2007\ och riktlinjer för skolhälsovården 070531.doc 2008-08-21

Läs mer

Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta Enligt arbetsutskottets förslag

Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta Enligt arbetsutskottets förslag STRÖMSTADS KOMMUN Ärenden Sida 24 (38) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2013-10-24 KS/2013 0159 KS 116 Årsredovisning med verksamhetsberättelse för Samordningsförbundet Norra Bohuslän Kommunstyrelsen

Läs mer

Projektplan VäxtKraft

Projektplan VäxtKraft Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-09-30 1(8) Projektplan VäxtKraft Meta Fredriksson - Monfelt Ansvarig tjänsteman 054-296018 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Projektplan

Läs mer