SAMVERKAN FÖR KVALITET OCH HELHETSSYN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SAMVERKAN FÖR KVALITET OCH HELHETSSYN"

Transkript

1 SAMVERKAN FÖR KVALITET OCH HELHETSSYN Lokal plan för samverkan runt vuxna personer med psykisk ohälsa/sjukdom i Lysekil PSYKIATRISKA TEAMET LYSEKIL- PRIMÄRVÅRDEN LYSEKIL - LYSEKILS KOMMUN

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 4 INLEDNING 5 VISIONER 6 Integrerad närsjukvård vid psykisk ohälsa/sjukdom i Lysekil 6 Unga vuxna 7 Psykiskt sjuka missbrukare 7 Nollvision suicid 7 Sysselsättning 7 Läkemedelsförskrivning 7 Inskrivningar högspecialiserad psykiatri 7 Ökad hälsa 7 Demenssjukdomar 8 Vårt gemensamma ansvar 8 DEFINITIONER 9 Psykiska tillstånd 9 Psykisk hälsa 9 Psykisk ohälsa 9 Psykisk sjukdom 9 Psykiska funktionshinder 9 Patientgrupper 9 Personer med psykisk ohälsa/sjukdom av lindrig/tillfällig karaktär 9 Personer med medelsvår psykisk ohälsa/sjukdom 9 Personer med svår psykisk ohälsa/sjukdom 9 Specialiseringsnivåer 10 Integrerad närsjukvård vid psykisk ohälsa/sjukdom 10 Specialiserad närpsykiatri 10 Högspecialiserad psykiatri 10 VERKSAMHETSBESKRIVNING 11 Primärvården i Lysekil 11 Psykiatriska teamet i Lysekil 12 Lysekils kommun 12 Översikt ansvarsgränser 14 SAMVERKAN IDAG 15 Gemensam utbildning case management/psykosociala strategier 15 IPV Integrerad Psykiatrisk Vård 15 Psykiskt sjuka missbrukare 15 Unga vuxna 16 Äldre med psykisk ohälsa/sjukdom 17 Asylsökande 17 Anhöriga och brukarorganisationer 18 Tidig och samordnad rehabilitering 18 Psykiatriskt tvångsomhändertagande 19 Samarbetet med länssjukvården 20 2

3 Boende och daglig sysselsättning 20 SAMVERKANSMÅL 22 Unga vuxna 22 Psykiskt sjuka missbrukare 22 Suicidnära patienter 22 Sysselsättning 22 Läkemedelsförskrivning 22 Inskrivning inom högspecialiserad psykiatri 22 Ökad hälsa 22 Demenssjukdom 23 Ledningsgrupp 24 Ekonomi 24 Utvecklingsgruppens deltagare 25 TELEFONLISTA 25 SAMVERKANSMODELL, bilaga 1 TIDSPLAN, bilaga 2 3

4 SAMMANFATTNING Primärvården i Lysekil har på uppdrag av HSN 1 tagit initiativet till en gemensam överenskommelse mellan Primärvården, Psykiatriska teamet samt Lysekils kommun avseende samverkan runt vuxna personer med psykisk ohälsa/sjukdom i Lysekil. Obehandlad psykisk ohälsa/sjukdom leder förr eller senare till en personlig kris som kan leda till bestående sjukdom, funktionshinder, aggressivitet eller suicid. Samarbetet runt människor i kris bör därför inledas i ett mycket tidigt skede. Vid genomgång av verksamheterna har vi funnit att flera samverkansformer redan finns, även med andra vårdgivare inom kommunen. Vi har använt detta som ett utgångsläge för att beskriva det fortsatta samarbetet och fokuserat på respektive organisations specifika intresseinriktningar, prioriteringar och uppnådda mål, i stället för att se till respektive organisations olikheter. Exempel på detta är hur Lysekils kommun har utvecklat ett välfungerande stöttat boende för personer med svåra psykiska funktionshinder. Primärvården Lysekil har ett pågående psykosocialt projekt. Ett tvärprofessionellt vårdlag förstärker det psykosociala omhändertagandet inom Primärvården och utvecklar samverkan med övriga vårdgrannar. Psykiatriska Teamet Lysekil har utvecklat vårdprogrammet integrerad psykiatri för personer med svår psykisk ohälsa/sjukdom och svåra psykiska funktionshinder. Spridning av IPprogrammet sker inom kommunen men även till andra kommuner. Nu är avsikten att tillsammans skapa förutsättningar för en modern samverkan runt vuxna personer med psykisk ohälsa/sjukdom där vårdtagarnas behov styr utvecklingen. Vi vill samverka för ökad hälsa med minskade sjukskrivningar och inläggningar i den högspecialiserade vården, samt sänkt suicidtal som mål. För att lyckas med att omsätta kunskapsläget i den dagliga verksamheten är ett första viktigt steg att tillgodose utbildningsbehov hos medarbetare och brukare. Kvalitet, resultat och vidareutveckling måste säkerställas genom kontinuerlig uppföljning, utvärdering och forskning. Ledningen för samverkan runt personer med psykisk ohälsa/sjukdom består av verksamhetschef i Primärvården, socialchef och psykiatrichef. Ledningen utser arbetsgrupper och revisionen av verksamheten föreslår vi vilar hos intresseorganisationerna, HSN 1, samt Socialnämnden i Lysekils kommun. 4

5 INLEDNING På uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar Primärvården i Lysekil för att ta initiativ till en gemensam överenskommelse mellan Primärvården, öppenvårdspsykiatrin och Lysekils kommun gällande samarbete/samverkan kring vuxna personer med psykisk ohälsa/sjukdom i kommunen. För personer med psykisk sjukdom är det särskilt viktigt att samarbete/samverkan fungerar väl, oberoende om vården ges av offentliga eller privata vårdgivare. Lysekil är det enda område i Västra Götaland som erhåller psykiatrisk öppenvård genom vårdavtal med Psykiatriska teamet Lysekil AB. Under våren 2003 inleddes arbetet med att nå en gemensam överenskommelse mellan Primärvården, Psykiatriska teamet och Lysekils kommun gällande samarbete/samverkan kring vuxna personer med psykisk sjukdom. Representanter både på lednings- och handläggarnivå från Primärvården, Psykiatriska teamet samt Lysekils kommun har träffats regelbundet. 5

6 VISIONER Utvecklingsarbetet med lokal samverkan runt vuxna personer med psykisk ohälsa/sjukdom syftar till att möta förändringar och krav på hälso- och sjukvården i Lysekil och Västra Götalandsregionen. Vi tror att det behövs en sjukvård som är jämlik och som av medborgarna kan upplevas som trygg och lättillgänglig. Vården ska vara utformad efter de behov som föreligger i kommunen, med valfrihet och hög kvalitet, samt hög patientsäkerhet. Det ska finnas möjlighet till mångfald, till exempel att olika samverkans/organisationsformer ska vara accepterade. God ekonomisk hushållning ska råda. Utgångspunkten för samtliga som deltagit i samverkanssamtalen är att behoven hos invånarna i Lysekils kommun ska vara styrande för all verksamhet och förnyelse. Varje person ska vara säker på att få en individuellt utformad vård. Omhändertagandet vid psykisk ohälsa/sjukdom ska präglas av en mycket god och nära relation mellan Socialförvaltningen, Primärvården, Psykiatriska teamet, övriga vårdgivare och aktörer inom området i Lysekil. En viktig förutsättning för att lyckas i våra strävanden mot ett modernt omhändertagande med närsjukvårdsperspektiv av personer med psykisk ohälsa/sjukdom är att forskning, utveckling och utbildning (FOUU) ska ske lokalt i Lysekil och med anknytning till universitet och högskola. Vi avser också att skapa utvärderingsinstrument och ansluta oss till kvalitetsregister för uppföljning, utvärdering och för jämförelser med andra kommuner och enheter. Integrerad närsjukvård vid psykisk ohälsa/sjukdom i Lysekil Vår gemensamma ståndpunkt och uppfattning är att vården formas efter individens behov och att värdet i vården bestäms av helhetssyn, tillgänglighet, kontinuitet och trygghet. Rehabiliteringsinsatserna bedöms som mycket viktiga och kräver nära samverkan och samarbete med Försäkringskassa och Arbetsförmedling. Vi vill även tidigt involvera intresseorganisationer och övriga viktiga vårdgivare. Vi har redan skapat flera olika samverkans- och samarbetsformer i Lysekils kommun alltifrån enskilda samtal till omfattande universitetsutbildningar. Effekterna av dessa ansträngningar har genomgående varit mycket goda och vi vågar därför se framtiden an med tillförsikt när det gäller våra fortsatta ansträngningar att utveckla samverkansformerna för omhändertagandet av personer med psykisk ohälsa/sjukdom. För att lyckas med detta krävs att vi tar till oss nya arbetssätt, som kan utveckla och utvidga samarbetet mellan olika kunskapsområden och kompetenser, samt att befintliga resurser utnyttjas på ett effektivare sätt. Vårdinsatserna måste i högre grad erbjudas i patientens hemmiljö. Vi vill etablera en gemensam ledningsgrupp för integrerad närsjukvård som består av socialchef, verksamhetschef i Primärvård och psykiatrichef. Att arbeta med människor med psykisk ohälsa/sjukdom ställer krav på kunskap, mognad och förmåga att hantera etiska problem, som kan uppstå i arbetssituationer Vi vill öka insatser i form av bland annat kompetensutveckling och handledning för att förebygga arbetsrelaterad psykisk ohälsa/sjukdom bland personal och uppnå ökad stabilitet i personalgrupperna. Vi vill skapa kontinuitet i personalgrupperna runt personer med psykisk ohälsa/sjukdom. En vision är att arbeta bort dagens behov av inhyrd bemanningspersonal i Primärvården. Integrerad närsjukvård vid psykisk ohälsa/sjukdom i Lysekil innebär att vi vill skapa en samverkansmodell som på ett tydligare och bättre sätt ligger till grund för ett förebyggande 6

7 arbete och ökad egenvård. Vi vill strukturera oss så att vi har gemensamma intentioner och prioriteringar för att ge en mer differentierad/individualiserad och förebyggande vård. Se bilaga 1. Nedanstående områden har vi identifierat som viktiga att arbeta med i framtiden: Unga vuxna Ett tilltagande bekymmer är unga vuxna med psykisk ohälsa/sjukdom som hittills inte har kunnat erbjudas relevant hjälp. Detta är ett komplext problem, och vi vill utveckla ett förstärkt nätverk runt denna grupp. Psykiskt sjuka missbrukare Visionen är att varje person med psykisk sjukdom och samtidigt missbruk ska ha så trygga och tydliga behandlingskontakter att akuta besök och rundgång mellan vårdgivare undviks. Vi vill utveckla en lokal vårdkedja för omhändertagande och bemötande av personer med psykisk sjukdom och missbruk. Nollvision suicid I Sverige är antalet suicid ungefär tre gånger fler än antalet döda i trafiken. Vi ska nå en högre tillgänglighet och tidigare upptäcka psykisk ohälsa/sjukdom för att förebygga suicid. Avsikten är att höja kunskapsläget i första hand inom våra tre organisationer men också hos brukare och lokala vårdgrannar. Vi vill satsa på möjlighet till akut korttidsvård dygnet runt på plats i Lysekil istället för centrala kristeam. Sysselsättning Vi har en vision om daglig sysselsättning och fritidsaktiviteter utifrån individuella behov för personer med psykisk ohälsa/sjukdom och funktionshinder av olika grad. Här ska finnas möjlighet till samvaro som är förberedande för sysselsättning och arbetsuppgifter samt möjlighet till andra sociala aktiviteter. Utbildningsutbudet skall vara rikligt och specialinriktat. Tidigare erfarenheter från gemensamma sysselsättningsprojekt mellan Socialförvaltningen och Psykiatriska teamet har varit mycket positiva. Läkemedelsförskrivning Vi vill arbeta för en gemensam syn på förskrivning av psykofarmaka i Lysekil och öka kunskapen om förskrivningsmönster. Vi har stöd av Läkemedelskommittén, där en terapigrupp runt psykofarmaka arbetar med att ta fram kostnadseffektiv läkemedelsbehandling vid psykisk ohälsa/sjukdom. Visionen är minskning av den totala förskrivningen av psykofarmaka. Inskrivningar högspecialiserad psykiatri Vi arbetar för att begränsa antalet inskrivningar inom högspecialiserad psykiatri. Visionen är att genom lokalt utvecklad integrerad närsjukvård vid psykisk ohälsa/sjukdom kunna begränsa inskrivning inom högspecialiserad psykiatri. Inskrivningarna ska i huvudsak endast omfatta personer med vårdbehov i samband med psykiatriskt tvångsomhändertagande eller personer dömda till rättspsykiatrisk vård. Ökad hälsa Vi vill arbeta för att minska ohälsotalen i Lysekils kommun och öka andelen deltidssjukskrivningar i förhållande till heltidssjukskrivningar. 7

8 Demenssjukdomar Eftersom antalet äldre i samhället ökar, kommer sannolikt antalet människor som behöver samhällets stöd p.g.a. demens öka. Vi vill kunna hitta personer med begynnande demenssjukdom tidigt, för att kunna behandla optimalt, eventuellt med s k stoppmediciner. Vi vill minska mängden lugnande och beroendeframkallande mediciner till denna patientgrupp och i stället öka det psykosociala omhändertagandet exempelvis i form av dagverksamhet, avlastnings - trygghetsplatser och anhörigstöd. Vårt gemensamma ansvar För en person som drabbas av psykisk sjukdom/ohälsa är det primära att få känna trygghet och bli bemött utifrån den person den är, inte vem som är huvudman för de insatser som krävs. Vårt gemensamma ansvar är att ha kunskap om vem som hjälper personen bäst och att underlätta kontakter inom och mellan våra organisationer. Detta för att göra vägen till optimalt omhändertagande så smidig och snabb som möjligt och undvika dubbelarbete. Att samverka innebär inte att alla gör samma sak, utan att tydligare göra sin egen sak och i ett större sammanhang. Samverkan leder inte till utslätning av specialistkompetens, utan istället förstärks specialistrollen, samtidigt som den integreras i en större helhet. Detta förutsätter att vi alla som möter vuxna personer med psykisk ohälsa/sjukdom har kunskap om både den egna organisationens resurser, möjligheter och ansvar och samtidigt vad övriga samverkanspartners erbjuder och ansvarar för. Inom vårt gemensamma ansvar ligger även att genom ökad kunskap skapa förutsättningar för kontinuitet och effektivitet i samverkan, samarbete och patientkontakter. På så sätt ökas säkerhet och trygghet, både för personer med psykisk ohälsa/sjukdom och medarbetare i respektive organisationer. 8

9 DEFINITIONER Psykiska tillstånd Psykisk hälsa Bygger på ett psykiskt välmående så att personen kan - hävda och utveckla sin integritet - ha god medvetenhet om självtillit och självförtroende - upprätta och bibehålla sociala samband, funktioner och relationer Psykisk ohälsa Personen upplever brist på välbefinnande och otillräcklighet i den egna funktionen till exempel minskad förmåga att hantera konflikter, relationer och annan psykosocial belastning. Ofta upplever personen sjukdomskänsla med kroppsliga symtom till exempel smärta och värk, andnöd, hjärtklappning eller yrsel. Psykisk sjukdom Vid psykisk sjukdom framträder symtom eller sjukdomstecken som kan identifieras genom gemensamma diagnossystem för psykiska sjukdomar som DSM IV eller ICD 10. Psykiska funktionshinder Psykiskt funktionshinder innebär att svår psykisk sjukdom har orsakat funktionshinder som medför nedsatt kapacitet avseende personlig omvårdnad, omsorg om det egna hemmet, sociala färdigheter, arbete m m. Patientgrupper Resurser, behov och förutsättningar varierar i det oändliga hos oss alla även då vi drabbas av psykisk ohälsa/sjukdom. Gruppen av personer med psykisk ohälsa/sjukdom är omfattande och heterogen. Under samverkanssamtalen i Lysekil har vi kunnat urskilja tre behovsgrupper bland vuxna personer med lätt, medelsvår och svår psykisk ohälsa/sjukdom. Personer med psykisk ohälsa/sjukdom av lindrig/tillfällig karaktär Denna grupp består av ett större antal personer med mindre allvarliga störningar. Behovet av behandling och stöd är tidsbegränsat. Ofta finns goda individuella resurser och ett fungerande nätverk runt personen. Det rör sig till exempel om personer med depression, ångest, utmattningsreaktioner, livskriser eller psykosomatiska tillstånd. Dessa personer har huvudsakligen kontakt med Primärvården i Lysekil. Personer med medelsvår psykisk ohälsa/sjukdom. Gruppen omfattar personer med komplicerade depressioner, svårare ångesttillstånd, tvångstillstånd, bipolära syndrom, maladaptiva stressreaktioner som inte kan behandlas inom Primärvården samt personer med begåvningshandikapp. Gruppen omfattar även personer med allvarliga symtom som självmordstankar, vanföreställningar, manier, ätstörningar. Dessa personer har huvudsakligen kontakt med Psykiatriska teamets öppenvårdsmottagning. Personer med svår psykisk ohälsa/sjukdom Antal personer med psykisk ohälsa/sjukdom i så omfattande grad att funktionshinder av långvarig karaktär uppstår är färre i antal. Behoven är dock betydligt mer omfattande. Många gånger är de individuella resurserna begränsade och personens nätverk är glest eller saknas helt. Behovet av psykiatrisk behandling och stöd sträcker sig över längre tid, ibland är behovet livslångt. Det rör sig till exempel om personer med psykossjukdom, neuropsykiatrisk 9

10 sjukdom, personlighetsstörning eller psykisk sjukdom i kombination med missbruk. Dessa personer har huvudsakligen kontakt med Psykiatriska teamet och/eller kommunens Socialförvaltning. En inventering gjord hösten 2002 visade att det i Lysekils kommun fanns cirka 125 personer med varaktiga psykiska funktionshinder. Specialiseringsnivåer Vi har under arbetets gång enats om en uppdelning av omhändertagandet vid psykisk ohälsa/sjukdom i tre nivåer för att närmare kunna beskriva patientströmmar, vård och rehabilitering. Definition av nivåerna är integrerad närsjukvård, specialiserad närpsykiatri och högspecialiserad psykiatri. Integrerad närsjukvård vid psykisk ohälsa/sjukdom Närsjukvården utgör basen för omhändertagande vid psykisk ohälsa/sjukdom och utgörs av Primärvården, den kommunala hälso- och sjukvården samt Psykiatriska teamets öppenvårdsmottagning. I uppdraget ingår diagnostik och behandling vid akut/subakut psykisk ohälsa/sjukdom, psykoterapi, farmakologisk behandling, stödsamtal och rehabilitering. Kommunens ansvar omfattar i första hand sociala insatser i form av ekonomiskt stöd, boende och boendestöd samt sysselsättning för personer med olika grad av psykiskt funktionshinder. Specialiserad närpsykiatri Den specialiserade närpsykiatrin i Lysekil utförs i huvudsak av Psykiatriska teamet. Teamet ansvarar för omhändertagande vid svårare psykisk ohälsa/sjukdom och omfattar öppenvårdspsykiatri med slutenvårdsplatser, akuta inläggningar, utredning, diagnostik, behandling och rehabilitering. Högspecialiserad psykiatri Den högspecialiserade psykiatrin utförs i huvudsak inom läns- och regionsjukvården. Psykiatriska teamet i Lysekil har främst kontakt med SU Göteborg och NU-sjukvården. Länsoch regionsjukvården ansvarar för omhändertagande vid ovanliga och svåra psykiska sjukdomar och omfattar specialutredning, diagnostik och behandling samt vård enligt LPT/LRV. 10

11 VERKSAMHETSBESKRIVNING Primärvården i Lysekil Primärvården är basen i hälso- och sjukvården och ska upplevas som ett självklart första alternativ för befolkning, patienter och samarbetspartners. Primärvården erbjuder patienterna en trygg och nära hälso- och sjukvård under livets alla faser och fungerar som vägledare i sjukvårdssystemet. Förekomsten av psykisk ohälsa/sjukdom hos befolkningen verkar öka. Patienten söker sjukvård utifrån de problem man upplever. Dessa problem är ofta av kroppslig karaktär såsom värk, yrsel, hjärtklappning, magbesvär och huvudvärk. En stor del av de personer som söker Primärvård gör det relaterat till psykisk ohälsa/sjukdom. Det krävs ofta en fast och varaktig kontakt med patienten för att upptäcka underliggande psykiska och sociala problem. Det krävs att vården präglas av bra bemötande, god tillgänglighet, kontinuitet och ett professionellt omhändertagande. Ett kompetent patientomhändertagande kräver aktiv samverkan över huvudmannagränser med till exempel Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Psykiatriska teamet och länssjukvården. Primärvården har en viktig roll att behandla och följa upp somatisk sjukdom hos patienter med psykisk ohälsa/sjukdom. Inom Lysekils primärvård finns vårdcentraler i Lysekil, Brastad och en distriktsläkarmottagning på Skaftö. Man har öppet dagtid och erbjuder planerad och oplanerad vård. Här arbetar distriktsläkare, distriktssköterskor, specialistsjuksköterskor med olika kompetenser, kuratorer och undersköterskor organiserade i vårdlag. Det finns också Barnavårdscentral, Barnmorskemottagning och Ungdomsmottagning. Distriktsläkarna ansvarar även för läkarinsatserna inom den kommunala hemsjukvården och på kommunens särskilda boenden. Primärvården i Lysekil bedriver också Jourcentral som är öppen kvällar, nätter och helger. Hit kan man vända sig vid akut sjukdom. Här arbetar läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Sedan hösten 2002 bedrivs ett projekt i Primärvården Lysekil med syfte att förbättra det psykosociala omhändertagandet. Projektet benämns Psykosociala vårdlaget. Två kuratorer och en psykiatrisjuksköterska arbetar med samtalsbehandling, rehabilitering och rådgivning i samråd med övriga primärvården och vårdgrannar. I Psykosociala vårdlaget arbetar även en undersköterska på deltid som samordnare och igångsättare av självhjälpsgrupper. Till Psykosociala vårdlaget kan man söka med egenremiss eller med remiss från annan vårdgivare. Tillgängligheten är hög och akuta tider kan oftast erbjudas samma dag. I Lysekil finns en ungdomsmottagning som Primärvården ansvarar för tillsammans med Lysekils kommun. Ungdomsmottagningen erbjuder samtal, råd och stöd till ungdomar år. På mottagningen arbetar kurator och barnmorska. Inom mödra- och barnhälsovård arbetar en psykolog deltid i samverkan med Primärvårdens övriga personal. Inom rehabiliteringsområdet ligger sjukgymnastik och arbetsterapi utanför Primärvården. Distriktssjukgymnastiken drivs av sjukgymnastikgruppen Kuling, ett personalkooperativ. 11

12 Lysekils kommun driver arbetsterapi och fullgör också regionens ansvar på primärvårdsnivå genom ett långsiktigt avtal med hälso- och sjukvårdsnämnden. Psykiatriska Teamet i Lysekil I Lysekil drivs den vuxenpsykiatriska öppenvården jämte ett behandlingshem för psykiskt långtidssjuka av Psykiatriska Teamet Lysekil AB med stöd av vårdavtal med Västra Götalandsregionen. Den öppenpsykiatriska mottagningen erbjuder teaminsatser av specialistläkare, leg. psykolog, kurator, specialistsjuksköterska och case manager som samarbetar i ett multidisciplinärt team. Verksamheten bedrivs i lokaler vid Lysekils sjukhusbyggnad. Som alternativ till farmakologiska och psykologiska terapier vid säsongsdepression erbjuds även ljusbehandling. Behandlingsstrategierna utgår ifrån såväl medicinska, biologiska, sociala som psykologiska behov. Patienter tas emot via egenremiss eller remiss från annan vårdgivare. Behandlingshemmet erbjuder vård och behandling till personer med svåra psykiska sjukdomar som psykossjukdom eller liknande funktionshinder. Diagnoser är i huvudsak schizofreni, schizoaffektiv sjukdom, svåra tvångstillstånd. Patienter kommer från vårdenheter inom Västra Götalandregionen, framförallt NU-sjukvården, SU samt Lysekil. Av behandlingshemmets åtta platser är två platser avsedda för akuta/korta vårdinsatser med tillgänglighet under dygnets alla timmar. Vuxenpsykiatrin i Lysekil bedrivs i entreprenadform sedan 1994 och har varit föremål för konkurrensutsättning. Psykiatriska Teamets gällande vårdavtal omfattar tiden Nuvarande organisationsmodell innebär att samtliga medarbetare i Psykiatriska Teamet tillämpar ett integrerat vårdprogram, Integrerad Psykiatri. Integrerad Psykiatri innehåller viktiga principer för att öka patientens delaktighet i vården och låta patientens behov styra behandlingen. För att genomföra en individanpassad psykiatri krävs, utöver den humanistiska aspekten, ett nytänkande vad avser organisation, vårdprogram och kontroll. En huvudidé i Integrerad Psykiatri är att aktivt samverka med övriga samhällsaktörer och vårdgivare samt att insatser sker i större utsträckning i patientens hemmiljö. Psykiatriska Teamet deltar i forskningsprojekt och har ett eget forskningsråd för att vidareutveckla Integrerad Psykiatri. Lysekils kommun Sedan 1995 ansvarar kommunerna för insatser i form av särskilt boende, stöd i eget boende, hemsjukvård och rehabilitering, omvårdnad och sysselsättning för personer med psykiskt funktionshinder. Kompetensen avgränsas upp till och med sjuksköterskenivå. Lysekils kommun organiserar huvuddelen av sina insatser för psykiskt funktionshindrade inom avdelningen för LSS-psykiatri. Ett stödboende finns på Ekgatan i Lysekil sedan fem år. Det stöttade boendet innehåller åtta boendeplatser och en satellitlägenhet. En planering för flyttning och utökning av antalet platser pågår. Boendestöd organiseras genom en egen boendestödsenhet med fem medarbetare som i dagsläget ger stöd till sju personer alla veckans dagar förutom nattetid. Denna verksamhet leds av samma enhetschef som det stöttade boendet. Dessutom ges omfattande stödinsatser till den aktuella målgruppen genom hemtjänsten. 12

13 Sjuksköterskeinsatser ges dels genom avtal med Psykiatriska teamet och genom insatser av egna sjuksköterskor i hemsjukvård (somatisk vård). Kommunen ansvarar för att vara väl förtrogen med människors levnadsförhållande och har genom socialsekreterare, biståndsbedömare och hemtjänstpersonal god kännedom om de psykiskt funktionshindrades villkor i Lysekil. En inventering av målgruppen gjordes under hösten 2002 på socialnämndens uppdrag. Socialförvaltningens enhet för narkotika-, alkohol- och drogfrågor (ENAD) arbetar också med psykiskt störda missbrukare och har ett utvecklingsprojekt med bland annat utbildning tillsammans med Psykiatriska teamet. För närvarande ligger verksamheten Daglig sysselsättning nere då kommunen saknar resurser att under 2004 återetablera denna verksamhet, som tidigare drevs genom avtal med RSMH. Verksamheten har hög prioritet i budgetarbetet inför En samverkansgrupp runt personer med psykiska funktionshinder har sedan länge etablerats mellan Socialförvaltningen och Psykiatriska teamet. Gruppen leds av socialchefen och verksamhetschefen för Psykiatriska teamet. Efter en försöksverksamhet på tio orter i landet beslutade riksdagen år 2000 att genom ekonomiska bidrag stödja kommuner som påbörjar verksamhet med personligt ombud i psykiatrin. Ombudets roll är att företräda enskilda psykiskt funktionshindrade gentemot myndigheter, hyresvärdar, fodringsägare och andra där ett professionellt stöd erfordras. Socialnämnden i Lysekil hade fram till och med 2002 långtgående planer på att tillsammans med Orust kommun påbörja en sådan verksamhet. Planerna fick dock avbrytas av kostnadsoch arbetsmiljöskäl. 13

14 Översikt ansvarsgränser runt vuxna personer med psykisk ohälsa/sjukdom Lysekils kommun. PRIMÄRVÅRDEN AKUTA BEDÖMNINGAR DYGNET RUNT UPPTÄCKARROLL VID PSYKISK OHÄLSA/SJUKDOM BEDÖMNING AV TVÅNGSVÅRDBEHOV MEDICINSK BEHANDLING OCH SAMTALSBEHANDLING VID: -depressioner av lindrig och tillfällig karaktär -ångesttillstånd av lindrig och tillfällig karaktär -psykosomatiska tillstånd -krisreaktioner - utmattningsreaktioner STÖD OCH RÅDGIVNING OM PSYKISK HÄLSA BASAL UTREDNING AV DEMENSSJUKDOMAR PREVENTION UTIFRÅN KUNSKAP OM BEFOLKNINGENS HÄLSA OCH SJUKLIGHET INSATSER INOM BVC/ BMM/ UNGDOMSMOTT. SAMVERKAN VÅRT GEMENSAMMA ANSVAR PSYKIATRISKA TEAMET AKUTA PSYKIATRISKA BEDÖMNINGAR DAGTID PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD KOMMUNEN BOENDE ENLIGT SoL/LSS BOENDESTÖD MEDICINSK BEHANDLING OCH SYSSELSÄTTNING PSYKOTERAPI VID: -akuta psykoser HEMTJÄNST -schizofrena syndrom -svåra personlighetsstörningar INSATSER FÖR HEMSJUKVÅRD -depressioner med suicidrisk PSYKISKT SJUKA upp till och med ssk-nivå -svårbehandlade ångesttillstånd MISSBRUKARE -ätstörningar INSATSER FÖR -psykoterapeutisk krisintervention MISSBRUKARE -bipolär sjukdom PSYKIATRISK PREVENTION SLUTENVÅRDSPLATSER I ÖPPENVÅRD 14

15 SAMVERKAN IDAG I Lysekil finns förutsättning för en framgångsrik samverkan kring patienter med olika former av psykisk ohälsa/sjukdom. Dialogen mellan inblandade parter utvecklas och idag kan vi mötas i flera samverkans- och samarbetsformer runt vuxna personer med psykisk sjukdom. Som vi ser det så sker samverkan/samarbete på två olika nivåer, organisationsnivå och individnivå. Vi definierar samverkan som det arbete som utförs på organisationsnivå där övergripande frågor handläggs. I ärenden rörande enskilda personer samarbetar vi kontinuerligt på individnivå. Flera väl etablerade samverkans- och samarbetsformer finns redan idag. Psykiatriska teamet och Socialförvaltningen möts varannan månad och diskuterar övergripande frågor på ledningsnivå. Handläggare inom Psykiatriska Teamet och Primärvårdens psykosociala vårdlag möts två gånger/termin runt gemensamma patientärenden. I enskilda ärenden samarbetar vi kontinuerligt tillsammans med patient och handläggare från olika verksamheter. Gemensam utbildning case management/psykosociala strategier Personalen i kommunens stöttade boende och personal inom Psykiatriska Teamet har gemensam utbildning i omhändertagande av personer med psykisk ohälsa/sjukdom. Socialförvaltningen och Psykiatriska teamet började tidigt samverka och ett exempel på detta är en gemensam 20- poängs utbildning i case management/psykosociala strategier. Denna genomfördes i samarbete med Hälsohögskolan i Jönköping. Tio personer från vardera organisation deltog och på så sätt lades grunden för ett gemensamt synsätt runt integrerad närsjukvård vid psykisk ohälsa/sjukdom. Deltagarna från Socialförvaltningen är idag i huvudsak verksamma inom Ekgatans stöttade boende där Psykiatriska teamet fortlöpande bidrar med handledning, utbildning och insatser av specialistsjuksköterska i psykiatri. IPV Integrerad Psykiatrisk Vård Hemtjänsten och Psykiatriska Teamet har ett utvecklat samarbete runt gemensamma patienter/vårdtagare. En arbetsgrupp bildades i november Idén var att starta ett samverkans- och samarbetsprojekt med vårdtagaren/patientens behov i centrum och att organisatoriska och administrativa aspekter formades utifrån individens behov. Vidare var idén att rehabilitering och vård skulle ske nära vårdtagaren, företrädesvis i hemmet, för att nå bästa behandlingsresultat. Projektet startade med en gemensam behovsundersökning som låg till grund för det fortsatta arbetet och resulterade i att hemtjänsten och Psykiatriska teamet idag har fastlagda rutiner för arbetsinsatser runt gemensamma patienter/vårdtagare. Psykiskt sjuka missbrukare Ett större samverkansprojekt mellan Socialförvaltningens missbruksenhet ENAD (Enheten för narkotika och andra droger) samt Psykiatriska teamet har nyligen genomförts och lagt grunden för fortsatta regelbundna samarbetsträffar. Målgruppen för projektet var vuxna personer med psykiskt sjukdom i kombination med missbruksproblematik. Projektet initierades gemensamt av ENAD och Psykiatriska teamet. Projekttiden omfattade

16 Under kvällar, nätter och helger då personer med missbruk och psykisk sjukdom ej kan nå sin ordinarie behandlare, söker flera av personerna akut vid Primärvårdens jourcentral. Under pågående samverkansarbete har ett tydligt behov av förstärkt samarbete och tydliga riktlinjer för insatserna inom Primärvården på jourtid runt personer med missbruk och psykisk sjukdom identifierats. Representanter från Psykiatriska teamet, ENAD samt Primärvårdens jourcentral och psykosociala vårdlag ska träffas för inledande samverkanssamtal augusti Unga vuxna Samtliga högstadie- och gymnasieelever i Lysekils kommun har tillgång till skolläkare, skolsköterska samt skolkurator. Vid sidan av skolhälsovården finns även ungdomsmottagningen med kurators- och barnmorskemottagning för ungdomar mellan år. Ungdomsmottagningen har sina lokaler i Lysekils sjukhusbyggnad. Ungdomar med allvarligare psykisk ohälsa/sjukdom remitteras till eller söker på eget initiativ till specialistpsykiatrin i Lysekil. Mellan Psykiatriska teamet i Lysekil och barn- och ungdomspsykiatrin i Lysekil (BUP) finns en samverkan som bygger på regelbundna träffar två gånger om året. Vid dessa träffar diskuteras frågor som på en övergripande nivå berör båda verksamheterna som till exempel organisatoriska förändringar, ändringar i arbetssätt och förändringar på en samhällelig nivå vilka påverkar verksamheterna. Det kan till exempel röra förväntade tillskott av större grupper asylsökande personer till kommunen. Det är vanligt att man på BUP behåller patienten en bit över 18-årsgränsen i de fall man ser en möjlighet att den unga personen senare kan klara sig utan stöd från vuxenpsykiatrin. Psykiatriska teamet tar ganska ofta emot nya patienter som ej tidigare haft kontakt med BUP, redan något halvår innan de fyllt 18 år. Det ovan beskrivna arbetssättet hos BUP och Psykiatriska teamet är ett resultat av en gemensam ambition att undvika avbrott i behandlingskontakterna. Då det blir nödvändigt med ett byte av behandlare används, förutom det vanliga remissförfarandet, även möjligheten att deltaga i varandras behandlingskonferenser. Gruppen unga vuxna som nyinsjuknar i psykossjukdom är relativt sett liten och utifrån det välfungerande samarbete som etablerats mellan Psykiatriska teamet och BUP finns möjlighet att möta dessa ungdomars behov i ett tidigt skede. Inom samarbetet finns möjlighet att från BUPs sida i god tid signalera om överflyttning och det finns även möjlighet att arbeta parallellt under en längre tid. Här har naturligtvis även kommunen en viktig funktion att fylla när det gäller behov av sysselsättning, kontaktperson och andra insatser som rör brister i social funktion. Den enskildes behov av insatser utreds av kommunens biståndbedömare enligt SoL eller LSS. Vid samverkanssamtalen har en specifik grupp av yngre vuxna identifierats. Ungdomarna saknar en tydlig psykiatrisk diagnos men har en påtaglig funktionsnedsättning som på olika sätt försvårar deras inträde i vuxenlivet. Dessa unga vuxna har kontakter både inom Socialförvaltningen, Psykiatriska teamet och Primärvården. I dagsläget har några av ungdomarna fångats upp inom olika sysselsättningsåtgärder men behovet är större än tillgången på platser. Ungdomarna löper en stor risk att falla mellan stolarna. Behovet av samverkan runt denna grupp av unga vuxna är stor. Arbetsförmedlingen har tillsammans med skolan och individ- och familjeomsorgen startat upp en arbetsgrupp. Även inom Socialförvaltningens handikappomsorg finns en grupp ungdomar som faller mellan stolarna. Idag saknas uppbyggd verksamhet för de ungdomar som ej hör till LSS men 16

17 trots det har påtaglig funktionsnedsättning. Deras behov av boendestöd och strukturerad sysselsättning är stor. Kommunen planerar att i första hand genomföra en kartläggning av hur många personer som omfattas, vilka dessa personer är samt hur deras funktionsnivå ser ut. Äldre med psykisk ohälsa/sjukdom I kommunen finns många äldre personer med psykisk ohälsa/sjukdom. Dessa personer har specifika behov av vård och omvårdnad. För många äldre är ensamhetsproblematiken stor. Risken finns att äldre människors psykiska ohälsa/sjukdom uppfattas som en naturlig del av åldrandet och att adekvat hjälp därför ej fås. Behov av stöd till anhöriga är stort. De äldre som har kontakt med kommunens hemtjänst och hemsjukvård kan med hjälp av dessa slussas in till Primärvården eller Psykiatriska teamet om behov finns. Hemtjänst- och hemsjukvårdspersonalen är ovärderliga i rollen som upptäckare av psykisk ohälsa/sjukdom. För de äldre som ej har kontakt med kommunens vårdpersonal krävs eget eller anhörigas initiativ till kontakt med vårdgivare. Äldre personer med psykisk ohälsa/sjukdom som på eget initiativ vänt sig till psykosociala vårdlaget inom Primärvården för samtalsstöd har ökat betydligt under senaste året. Ansvaret för den dagliga omvårdnaden av äldre med psykisk ohälsa/sjukdom vilar på kommunens hemtjänst och hemsjukvård. En särskild vårdavdelning för äldre med omfattande psykiska funktionshinder planeras att skapas på Lysekilshemmet. Avdelningen ska vara ett komplement till kommunens övriga psykiatriska boendeformer på vilka det ställs högre krav på de boendes funktionsförmåga. Till avdelningen kommer personal med särskild kompetens och intresse för området att knytas. Avdelningen planeras att öppnas under år 2005 efter ombyggnation. Inom Lysekils kommun och Primärvården Lysekil finns sjuksköterskor med speciell utbildning som är delaktiga i utredningen gällande dementa personer. Asylsökande I Lysekils kommun vistas periodvis personer som söker asyl i Sverige. Många som söker asyl befinner sig i en mycket pressad livssituation och psykisk ohälsa/sjukdom är vanligt förekommande. Innan uppehållstillstånd är beviljat har dock dessa personer endast rätt till begränsad tillgång till samhällets resurser. Det finns därför behov av att förtydliga rutinerna gällande asylärenden. Asylsökande vuxna över 18 år har rätt till akut vård och vård som inte kan anstå, mödrahälsovård, förlossningsvård, preventivmedelsrådgivning, vård vid abort, vård och åtgärder enligt smittskyddslagen (1988:1472) samt akut tandvård och tandvård som inte kan anstå (utdrag ur Förordning (1996:1357 2) om statlig ersättning för hälso- och sjukvård till asylsökande ). Samtliga asylsökande i Lysekils kommun erbjuds hälsosamtal hos sjuksköterska i Primärvården. Vid allvarlig psykisk sjukdom, till exempel depression med suicidrisk, hänvisas till länssjukvårdens psykiatriska akutmottagning på NÄL. Statliga Migrationsverket ansvarar för psykosocialt stöd rörande till exempel bostad, ekonomi, skolgång, avvisning och anhöriga. Varje asylsökande person/familj har en handläggare på Migrationsverket som följer upp asylärendet. Asylsökande barn och ungdomar under 18 år har rätt till fri hälso- och sjukvård samt tandvård. Anmälningsplikten angående barn som far illa omfattar även asylsökande barn och 17

18 ungdomar. I Lysekil finns ett nätverk kring barn till asylsökande och deras familjer. I nätverket ingår representanter från Psykiatriska teamet, Primärvården, Socialförvaltningen tillsammans med BUP och skola. Anhöriga och brukarorganisationer Anhöriga till personer med psykiskt funktionshinder av långvarig karaktär har särskilda behov. Inom Psykiatriska teamet arbetar man kontinuerligt med resursgrupp och familjestöd runt varje individ enligt Ian Falloons modell Integrerad psykiatri. Målet är att skapa ett stödjande nätverk runt patienten där förutom anhöriga/närstående även kommunens stödpersoner och andra ska ingå utifrån patientens behov och önskemål. Detta nätverk kallas resursgrupp. I det fortlöpande arbetet med patienten är resursgruppen navet där samtliga insatser gemensamt initieras, verkställs samt utvärderas. Resursgruppsarbetet syftar till att öka patientens och närståendes livskvalitet och underlätta personalens arbetssituation. Det är ett verktyg för att tillvarata allas resurser och möjligheter att hjälpa och stödja varandra. Det sker genom ökad kunskap, som förmedlas så att alla kan omfattas och förstå, samt genom att skapa och vidmakthålla en god förmåga till kommunikation och problemlösning. Runt barn till föräldrar som har en psykisk sjukdom finns en väl etablerad samarbetsgrupp i Lysekil. Representanter från Psykiatriska teamet, Barn- och ungdomspsykiatrin, Socialförvaltningen, Barn- och Utbildningsförvaltningen samt Primärvården träffas tre gånger/termin och samarbetar i patientärenden. Då det behövs finns möjlighet att arbeta praktiskt tillsammans i olika konstellationer. Samarbetet runt barn till föräldrar med missbruksproblematik har påbörjats i projektform. Projektansvarig är behandlare vid Socialförvaltningens familjeenhet. Anhöriga till personer med allvarlig psykisk sjukdom har även möjlighet att få stöd genom samtalskontakt hos psykosociala vårdlaget inom Primärvården. Det finns även möjlighet att träffa andra i liknande situation genom att delta i Primärvårdens självhjälpsgrupper. Lysekils kommun har en sjuksköterska anställd som samordnar insatser för anhöriga till i första hand demenssjuka. Anhörigsamordnaren arbetar med avlösning i olika former, utbildning, gruppaktiviteter samt stöd och samtal i olika former. Kyrkorna i Lysekil gör stora insatser både för brukare och anhöriga genom det sociala projektet Arken samt själavård i olika former. Tyvärr finns för närvarande ingen fungerande lokal brukarorganisation i Lysekils kommun. Psykiatriska teamet har genom åren haft en kontinuerlig kontakt med IPS Norra Bohuslän och även deltagit vid deras träffar. När RSMH fanns som lokalavdelning i Lysekil hade teamet ett nära och väl utvecklat samarbete med dem. Tidig och samordnad rehabilitering Sjukskrivningarna relaterade till psykisk ohälsa/sjukdom här ökat kraftigt inom Lysekils kommun liksom i övriga landet. Behovet av samarbete över organisationsgränserna är tydligt för att möta behoven hos personer med långtidssjukskrivning. Både Psykiatriska teamet och Primärvården har regelbundet samarbete med Försäkringskassan i enskilda patientärenden. Inom Primärvården arbetar Psykosociala vårdlaget förutom behandling, med information om och samordning av samhällets resurser. 18

19 I Lysekil finns en väl fungerande lokal samverkansgrupp. Gruppen samverkar runt personer i Lysekils kommun som är långtidssjukskrivna för bland annat psykisk sjukdom samt saknar arbete. I gruppen ingår representanter på både lednings- och handläggarnivå från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialförvaltningen, Psykiatriska Teamet samt Primärvården. Ledningsgruppen möts två till tre gånger per termin och samverkar i övergripande frågor. Handläggargruppen samarbetar i gemensamma patientärenden och möts en gång i månaden. Samvärkan är systematiserat samarbete på Brastad vårdcentral mellan Primärvård, sjukgymnast, ortopedkonsult och Försäkringskassa runt patienter med långtidssjukskrivning. Teamet träffas en gång i månaden. Berörd patient har möjlighet att delta. Liknande modell för samarbete runt enskilda patienter planeras att införas på Lysekils vårdcentral under Psykiatriskt tvångsomhändertagande Psykiatrisk tvångsvård enligt LPT kan behöva tillämpas om en patient med allvarlig psykisk sjukdom behöver dygnet-runt-vård på psykiatrisk klinik och själv motsätter sig denna vård. Bedömning och genomförande av tvångsvård sker i flera steg. I Lysekil bedrivs den vuxenpsykiatriska vården i entreprenadform. Detta medför vissa skillnader i förhållande till offentligt bedriven psykiatri vid psykiatriskt tvångsomhändertagande. Vid sannolikt behov av tvångsvård görs en anmälan till Primärvården eller Psykiatriska teamet. Om det finns skälig anledning för tvångsvårdsbedömning görs en undersökning av legitimerad läkare. Vid undersökningen tar läkaren ställning till om kraven för psykiatrisk tvångsvård är uppfyllda enligt LPT. Bedömning av behov av tvångsvård kan utföras av alla legitimerade läkare oberoende av anställningsform. Läkaren fyller i ett särskilt intyg, s.k. vårdintyg, där det framgår att patienten har en allvarlig psykiatrisk störning, att dygnet-runt-vård på psykiatrisk klinik krävs och att patienten motsätter sig frivillig vård. Läkaren tar också hänsyn till om patienten p g a sin psykiska störning är farlig för annans personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Vårdintyget ska skrivas i omedelbar anslutning till undersökningen. Vårdintyg ska utfärdas av legitimerad läkare oberoende av anställningsform. Patienten ska därefter transporteras till Psykiatriska kliniken, NÄL för ytterligare undersökning och beslut om intagning. Beslutet om tvångsintagning på psykiatrisk klinik görs av chefsläkaren. I de fall då undersökningen inte kan utföras med patientens samtycke, får patienten tas om hand för undersökning, s.k. polishandräckning. Begäran om polishandräckning görs på eget initiativ av läkare i allmän tjänst. Privat anställd läkare saknar idag befogenhet att på eget initiativ tillkalla polishandräckning. Då såväl Jourcentralen som Psykiatriska teamet i Lysekil är bemannade med privatanställda läkare uppstår problem. I väntan på lagändring (se nedan) har verksamhetschefen på Psykiatriska kliniken, NU-sjukvården, beslutat att bakjouren där kan kontaktas för begäran om polishandräckning. Detta förfarande används idag av Jourcentralens läkare. Psykiatriska teamet har utvecklat tre andra principer för att kompensera förlusten av myndighetsutövning: 1. Genom tidiga insatser har det totala behovet av vårdintygsbedömningar minskat. 19

20 2. Psykiatriska teamet arbetar efter ett särskilt noggrant kontrollsystem för personer i riskzonen att insjukna i exempelvis psykossjukdom. Genom detta system stöttas patienter aktivt att i svåra situationer söka vård inom den högspecialiserade psykiatrin. 3. I fall där punkt 1 eller 2 inte kan användas sker samverkan med Primärvården och BUP. I dessa särskilda fall görs det först en preliminär bedömning av psykiater på Psykiatriska teamet. Vid uppenbart behov av vårdintyg tas kontakt med Primärvården läkare för hjälp med vårdintyg och begäran om polishandräckning. Sammantaget har Psykiatriska teamet genom dessa tre strategier hanterat behovet under tio år i Lysekil. En fördel kan vara att flera av personerna med psykisk ohälsa/sjukdom får två läkarbedömningar innan vårdintyg utfärdas. Sammanfattningsvis har insatserna vid vårdintygsbedömning varit ringa och hanterbara under gällande organisationsform. Förslag till lagändring Socialdepartementet har länge diskuterat förändringar när det gäller lagstiftningen som avser myndighetsutövning vid tvångsomhändertagande inom psykiatrin. Lars Grönwall har ansvaret för utredningen och har kommit med ett förslag till lagförändring (Ds 2003:30). Lagförslaget föreslår att det redan vid upphandlingsförfarande ges möjlighet till rätt att utfärda begäran om polishandräckning vid behov av psykiatriskt tvångsomhändertagande. På så vis ska man kunna hantera tvångsomhändertagande oavsett driftsform framöver. Psykiatriskt tvångsomhändertagande är nära förknippat med andra former av tvångsvård till exempel LVU och LVM. I Lysekil har det uppstått diskussioner angående ansvargränsen mellan kommunen och psykiatrin vid tvångsomhändertagande av personer med samtidigt missbruk och psykisk sjukdom. Det finns behov av att sträva mot en samsyn lokalt för att bli tydliga gentemot både patient/klient och vårdgrannar. Arbetet med att komma vidare i frågan fortsätter inom pågående samverkan runt psykiskt sjuka missbrukare. Samarbetet med länssjukvården Psykiatriska teamet har arbetat med att den psykiatriska öppenvården i Lysekil ska omfattas av samma villkor som psykiatrisk öppenvård i länssjukvårdens regi vad gäller informationsöverföring, kontakter och vårdplaneringar. Detta givetvis i linje med gällande lagar och förordningar. Under senaste året så har kommunikationen mellan Psykiatriska teamet och vuxenpsykiatriska kliniken utvecklats. Idag finns rutiner för vårdplaneringar och regelbundna samarbetssamtal. Tillsammans med patient och anhöriga utformas gemensamma vårdplaner. För informationsöverföringen mellan länssjukvården, Primärvården och Lysekils kommun finns tydliga och välfungerande rutiner utarbetade genom Vårdsamverkan FyrBoDal. Primärvården, Socialförvaltningen samt Psykiatriska teamet deltar samtliga i pågående vårdkedjeprojekt som Vårdsamverkan FyrBoDal ansvara för med uppdrag att förbättra och förtydliga insatserna kring vuxenpsykiatri. NÄRsjukvårdsgruppen är en samverkansgrupp där Lysekils kommun, Primärvården och NUsjukvården samverkar runt övergripande sjukvårdsfrågor. Psykiatriska teamet har för avsikt att ansluta till gruppen hösten Boende och daglig sysselsättning Lysekils kommun har idag ett stödboende för psykiskt funktionshindrade med nio platser där det finns personal dygnet runt som ger stöd och hjälp. Alla bor i egna lägenheter och det finns 20

21 tillgång till gemensamhetsutrymmen för social samvaro och trygghet. Stödboendet är i behov av utökning och utveckling. En projektering rörande detta har påbörjats. Avdelningen för LSS / psykiatri arbetar också med att bygga upp ett fungerade boendestöd där den enskilde får stöd och hjälp i det egna hemmet men också stöd i att komma ut i samhället så att den enskilde känner delaktighet i samhällslivet. Det finns en ambition i verksamheten att den enskilde ska få möjlighet att leva som andra. Lysekils kommun har ingen samlad organisation för daglig sysselsättning för personer med psykiska funktionshinder men det finns en ambition att samverka och utveckla verksamhet tillsammans med de olika verksamheter som finns i Lysekil. Det är främst Datorteket, Lysekils dagcenter, Samhall och Arbetslivsenheten. En inventering av vad den enskilde har för behov av sysselsättning pågår. Resultatet av inventeringen samt förslag till åtgärdsprogram ska i rapportform lämnas till socialnämnden under hösten

22 SAMVERKANSMÅL Unga vuxna Skapa en välfungerande vårdkedja för unga vuxna med psykisk ohälsa/sjukdom inom två år genom att utveckla samarbetet mellan individ- och familjeomsorgen, skolhälsovården, ungdomsmottagningen och BUP. Psykiskt sjuka missbrukare Upprätta gemensamma riktlinjer för tvångsomhändertagande. Tydliga rutiner för omhändertagande på Primärvårdens nivå av personer med psykisk sjukdom och samtida missbruk. Vägar för informationsöverföring mellan Primärvården, Psykiatriska teamet och ENAD samt gemensam mall för samtycke till sekretesslättnad. Skapa möjlighet till inskrivning akut korttidsvård på plats i Lysekil för kända patienter som tillfälligt sviktar i sin sjukdom. Suicidnära patienter Utbildningsprogram genomförs riktat till personal inom Primärvård och Socialförvaltning angående tidig upptäckt psykisk ohälsa/sjukdom. Utbildning riktad mot allmänheten i samarbete med kommunens folkhälsosamordnare, till exempel depressionsskola. Fortsatt utveckling av Primärvårdens självhjälpsgrupper. Skapa möjlighet till akut korttidsvård på plats i Lysekil för personer med psykisk ohälsa/sjukdom. Sysselsättning Starta gemensam verksamhet för psykiskt funktionshindrade i Lysekil. Huvudansvariga för projektet blir kommunen och Psykiatriska teamet. Verksamheten ska omfatta flera olika sysselsättningsmöjligheter. Vi räknar med en försiktig start av verksamheten hösten Läkemedelsförskrivning Starta en dialog angående förskrivning av psykofarmaka i enlighet med Läkemedelskommitténs mellan läkarna inom Primärvården, Psykiatriska teamet och ENAD. Inhämta information angående aktuell läkemedelsförskrivning. Inskrivning inom högspecialiserad psykiatri Utveckla samarbete och samverkan mellan specialiserade närpsykiatrin Psykiatriska teamet och högspecialiserade psykiatrin inom NU-sjukvården Ökad hälsa Utveckla tydliga rutiner för tidig och samordnad rehabilitering. En samverkansmodell för rehabilitering skapas med Primärvården som bas där till exempel Försäkringskassan, sjukgymnaster, samt konsulter från t ex ortopedi, medicin och psykiatri deltar. Vi skall utveckla förutsättningarna för ett sådant team och en gemensam mall för samtycke till sekretesslättnad. Vi avser att starta detta i Lysekil under Vi avser att analysera och sammanställa befintligt material från Försäkringskassan och Hälsooch sjukvårdskansliet angående kommuninvånarnas hälsa/ohälsa. Vårt mål är att minska heltidssjukskrivningarna. 22

SAMVERKANSPLAN MELLAN SOCIALTJÄNST, REGIONAL PSYKIATRI SAMT PRIMÄRVÅRD I UDDEVALLA. Uppdraget. Bakgrund 1(12)

SAMVERKANSPLAN MELLAN SOCIALTJÄNST, REGIONAL PSYKIATRI SAMT PRIMÄRVÅRD I UDDEVALLA. Uppdraget. Bakgrund 1(12) 1(12) SAMVERKANSPLAN MELLAN SOCIALTJÄNST, REGIONAL PSYKIATRI SAMT PRIMÄRVÅRD I UDDEVALLA Denna plan utgör en plattform för ett samordnat utvecklingsarbete och syftar till att stärka samarbetet mellan berörda

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare Psykiatrins utmaning Kuno Morin Chefsöverläkare Förekomnst av psykisk sjukdom 25% av alla människor beräknas under livstiden drabbas av psykisk sjukdom (The World Health Report 2001, WHO, Genève, 2001)

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Guide för personer med psykiska funktionshinder

Guide för personer med psykiska funktionshinder Guide för personer med psykiska funktionshinder Information och vägledning till Dig som bor i Orsa kommun. Informationsansvarig: Åsa Lundin Reviderad: 2013-06-17 E-post: asa.lundin@orsa.se Innehållsförteckning

Läs mer

Handlingsplan Vård- och stödsamordning

Handlingsplan Vård- och stödsamordning Handlingsplan Vård- och stödsamordning Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

uidenpsykiatriguidenp

uidenpsykiatriguidenp sykiatriguidenpsykiatri uidenpsykiatriguidenp ykiatriguidenpsykiatrig idenpsykiatriguidenpsy iatriguidenpsykiatrigui enpsykiatriguidenpsyki Psykiatriguiden Denna broschyr är till för dig som är psykiskt

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade B 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal Uppdaterad januari 2014

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 1. Verksamhetens namn Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov består av följande funktioner: Länsenhet:

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde 2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö Information Regional Avd för opiatberonde Inledning 3 Uppdrag 3 Inför inläggning 3 På avdelningen 4 Riktlinjer för behandling av heroinabstinens

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård

Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-03-02 Dnr 1500111 1 (8) Beredningen för psykiatri,

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Samverkan genom avtal Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Värka samman - samverkan Avtal i stället för avsiktsförklaringar Går det? Gemensamma patienter/klienter vid inventering i Göteborg

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION. funktionshinder LSS och SoL 2007-06

RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION. funktionshinder LSS och SoL 2007-06 RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION funktionshinder LSS och SoL 2007-06 Följande principer ligger till grund för alla insatser för funktionshindrade som erbjuds inom LSS och SoL: delaktighet genom

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal mars 2009 2 (10) Innehåll

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad.

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Pia Skarin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-05 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-12-11, P 24 1 (3) HSN 1306-0685 Svar på skrivelse från Moderata Samlingspartiet, Folkpartiet

Läs mer

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen avser Målgruppen för handlingsplanen

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Från hälsobeskrivning till resultat. Ralph Harlid, Barbara Rubinstein, Karin Althoff Marianne Laiberg, Lena Olsson

Från hälsobeskrivning till resultat. Ralph Harlid, Barbara Rubinstein, Karin Althoff Marianne Laiberg, Lena Olsson Från hälsobeskrivning till resultat Ralph Harlid, Barbara Rubinstein, Karin Althoff Marianne Laiberg, Lena Olsson Västra Götalandsregionen Piteå Politisk organisation och beställar-utförar modell Syfte

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7 Psykiatri Innehåll Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav för medicinsk kompetens 3 Kompetenskrav för kommunikativ kompetens, ledarskapskompetens

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

Riktlinje för tandvårdsreformen

Riktlinje för tandvårdsreformen SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson annika.nilsson@kil.se 2013-02-25 Riktlinje för tandvårdsreformen BAKGRUND 1999 infördes ett nytt tandvårdsstöd som vänder sig till funktionshindrade

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Psykiatriska kliniken NLN, KSK

Kvalitetsbokslut 2014. Psykiatriska kliniken NLN, KSK Kvalitetsbokslut 2014 Psykiatriska kliniken NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet...

Läs mer

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Krokoms kommun, socialnämnden Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Vad är hemtjänst? Med hemtjänst avses den sociala service och omvårdnad som utförs i din bostad eller i särskilt boende, utifrån

Läs mer

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet Kommuner och landsting samarbetar En utbildnings- och förändringssatsning Under 2007-2011 genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att att ändra det psykiatriska

Läs mer

STÖD OCH SERVICE TILL FUNKTIONSHINDRADE I KARLSKRONA KOMMUN HANDIKAPPOMSORGEN I KARLSKRONA KOMMUN Den broschyr du håller framför dig ska ge en bild av Karlskrona kommuns insatser för funktionshindrade.

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R

ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R Vad betyder ACT Assertive - Bestämd, ihärdig Community - Samhälle Treatment - Behandling

Läs mer

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland 2006-11-14 Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Inledning 1 Grundläggande utgångspunkter Detta avtal reglerar ansvar och samverkan

Läs mer

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms SJUKVÅRDSUTSKOTTET STOCKHOLMS STAD OCH EKERÖ 2009-10-12 P 10 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-09-15 HSN 0909-0849 Handläggare: Marie-Louise Fagerström Överenskommelse

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Servicedeklaration för Vård och omsorg

Servicedeklaration för Vård och omsorg för Vård och omsorg Biståndsbedömning Hemtjänst Hemsjukvård Äldreboende Anhörigstöd Gruppboende LSS Personlig assistans Stödinsatser LSS Daglig verksamhet LSS Korttidsverksamhet LSS Korttidsvård (AKKVA)

Läs mer

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott Frances Hagelbäck Hansson Bakgrund 1998 2004 omfattande utredning om rättspsykiatri

Läs mer

Vad kan psykiatrin göra?

Vad kan psykiatrin göra? Vad kan psykiatrin göra? Kerstin Paul Överläkare i Psykiatrin Södra, Stockholms läns landsting Tidigare vid S:t Görans uppsökarteam för hemlösa Socialpsykiatriskt Forum Idéseminarium 2006-03-06 2 Vad kan

Läs mer

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Allmänt om munhälsa 3 Mål och syfte 3 Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4 Tandläkare/tandhygienist 4 Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se Beroendevårdkedja Halland Hans.Ackerot@regionhalland.se Ansvarsfördelning beroende/missbruk Baserat bl.a. på nationella riktlinjer från 2007 och 2014 samt regeringens missbruksutredning 2011. Socialtjänsten

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Psykiatrin Södra Innehållsförteckning Allmänt Allmänt...3 Förutsättningar för intagning enligt LPT...4 Hur länge kan man vårdas under tvång?...6

Läs mer

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Beslut har våren 2010 tagits av nämnder och styrelser i samtliga Kalmar läns kommuner och i landstinget om att modellen

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad Hjo kommun Riktlinjer Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder 1. Dokumenttyp Riktlinjer 2. Fastställande/upprättad 2011-03-16 av Kommunstyrelsen 3. Senast reviderad - 4. Detta dokument gäller för

Läs mer

Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne

Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne 2005-04-12 Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne Dessa riktlinjer föreslås komplettera cirkulär 1998:209, Svenska kommunförbundet/landstingsförbundet och ligga till grund för lokala överenskommelser,

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

att jobba på socialförvaltningen

att jobba på socialförvaltningen att jobba på socialförvaltningen Socialförvaltningen Socialförvaltningen ansvarar för insatser till barn, ungdomar, familjer samt personer med funktionsnedsättning eller någon form av beroende. Socialförvaltningen

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer