Samverkan kring hållbar stadsutveckling inom Mistra Urban Futures

Transkript

1 Samverkan kring hållbar stadsutveckling inom Mistra Urban Futures Göteborgsregionens kommunalförbund september 2013

2 Denna rapport syftar till att ge en överblick över aktuella frågor, utmaningar och kunskapsbehov kring hållbar stadsutveckling som kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) står inför och som har koppling till Mistra Urban Futures verksamhet. Ambitionen är även att spegla de erfarenheter och nytta som kommunernas engagemang och delaktighet i centrumet hittills har gett, samt förväntningarna inför fortsatt arbete. Rapporten syftar till att vara ett kunskaps- och beslutsunderlag för GR:s fortsatta medverkan i Mistra Urban Futures. 2

3 Förord är en av sju parter i det internationella kunskapscentrumet för hållbar stadsutveckling- Mistra Urban GR Futures. GR:s viktigaste uppgift är att företräda de kommuner som vill delta. Här ges nya möjligheter att utveckla tvärsektoriellt samarbete i nätverk samt att tillsammans med forskare och näringsliv ta fram ny kunskap för att lösa komplexa utmaningar inom stadsutvecklingsområdet (ur Verksamhetsinriktning och budget för GR 2014, daterad ). Rapporten som du håller i din hand ges ut årligen för att återspegla hur GR:s samverkan kring hållbar stadsutveckling inom Mistra Urban Futures har sett ut. Rapporten är baserad på minnesanteckningar från dialogmöten med kommunerna, minnesanteckningar från nätverksträffar med GR:s Mistra Urban Futures nätverk samt kompletteringar från nätverkets kontaktpersoner. Materialet ger ingen heltäckande bild av de utmaningar och det kunskapsbehov som finns kring stadsutvecklingsfrågor i Göteborgsregionen. Förhoppningen är dock att belysa några av dessa samt spegla hur en transdisciplinär forsknings- och praktikutveckling inom ramen för Mistra Urban Futures har möjlighet att öka kommunernas förutsättningar att ta sig an dessa utmaningar. Ett stort tack till alla er som medverkat i framtagningen av rapporten! Lisa Ström samordnare Mistra Urban Futures

4 Innehåll Inledning 5 Mistra Urban Futures en kort uppdatering 5 Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) medverkan 7 Mistra Urban Futures nätverket 7 Aktuellt 8 Aktuella frågor, utmaningar och kunskapsbehov 8 Dialog med näringslivet 8 Samverkansmodeller i stadsutveckling 8 Affärsmodeller för samverkan 9 Att sälja stadsutveckling 9 Stationsnära planering 9 Livsstilsvärden 10 Erfarenheter och tekniska lösningar 10 Samverkansmodeller 10 Socialt hållbar stadsutveckling 10 Förutsättningarna för det civila samhällets politiska delaktighet 11 Ungas medskapande och hur detta kan tillvaratas och stärkas 11 Dialogens roll och utformning 11 Dialog i stadsbyggande 12 Stadens system (avfall, infrastruktur och energi) och koppling till människa och miljö 13 Urban grönska 14 Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska 14 Grön produktion 14 Erfarenheter och medverkan 15 Kommunernas erfarenheter och fortsatta medverkan 15 Medverkan i rapporten 17 4

5 Inledning Mistra Urban Futures en kort uppdatering Mistra Urban Futures är ett globalt centrum för hållbar stadsutveckling som ska ta fram verkningsfull och relevant kunskap i samverkan mellan praktik och akademi. I det arbetet finns fem plattformar; Göteborg, Manchester (Storbritannien), Kisumu (Kenya), Shanghai (Kina) och Kapstaden (Sydafrika). Centrumet ska bygga på samverkan mellan näringsliv, intresseorganisationer, allmänhet och myndigheter och förverkligas genom de sju konsortieparterna (Göteborgsregionens kommunalförbund, Västra Götalandsregionen, Göteborgs stad, Länsstyrelsen, IVL svenska miljöinstitutet, Göteborgs universitet och Chalmers) samt Mistra och Sidas beslut om stöd. Den strategiska planen har fastslagit att Mistra Urban Futures uppdrag är att leverera nya kunskaper, ansatser, verktyg och arenor för att kunna skapa urbana miljöer som är rättvisa, gröna och täta. Med detta menas städer som är inkluderande, berikande, resurssnåla, klimatanpassade, hälsosamma, effektiva och goda att leva i. Under 2013 har Göteborgsplattformen kategoriserat arbetet inom 5 kunskapsområden som är under utveckling. Dessa är: Urban access (tillgång/tillgänglighet av resurser), Urban economy (ekonomi), Urban well-being (välmående), Urban equity (rättvisa/jämlikhet) och Urban Systems (system för avfall, energi, vatten etc.). Just nu pågår 15 projekt på centrumets Göteborgsplattform och ca 113 personer är involverade i dessa. Mistra Urban Futures har som mål att sammanföra forskning och praktik i en gemensam kunskapsproduktion och problemlösning. Kunskapsproduktion sker i olika typer av projekt där storlek, finansiering och förhållandet till centrumet ser olika ut. Centrumet erbjuder inledningsvis stöd till forskningsförslag, metodarbete och nätverkande under projekttiden, men har målsättningen att majoriteten av projekten medfinansieras av andra aktörer och forskningsorganisationer. Ett exempel på stöd som centrumet erbjuder är en handbok som tagits fram under året om gemensam kunskapsproduktion för urbana förändringar. Centrumet har haft en uppbyggnadsfas som pågått Nu pågår den första verksamhetsperioden Nästa verksamhetsperiod är planerad till och därefter ska centrumet vara självgående. 5 Arbetet med att etablera centrumet som en självgående verksamhet, allt eftersom stödet från Mistra fasas ut, pågår redan nu. Under 2013 har kontakter med andra lärosäten och aktörer, så som exempelvis SKL och IQ Samhällsbyggnad, utvidgats. Ca tio ansökningar till utlysningar från bl.a. Formas och Vinnova har genomförts och lämnats in under året. Nedan följer en beskrivning av några av de ansökningar som hittills har beviljats medel:

6 I december 2012 beviljades 8,6 miljoner till projektet Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska. Projektet har utvecklats med Mistra Urban Futures som plattform. Centrumet har finansiellt stöttat arbetet med ansökan och kommer även att bidra med resurser under projektets gång, även Trafikverket, som är associerad part till Mistra Urban Futures kommer att medfinansiera projektet. Projektdeltagarna kommer ifrån Göteborgs universitet, Statens geotekniska institut SGI, Sveriges Lantbruksuniversitet SLU och Högskolan i Gävle. Projektet Grön produktion beviljades ekonomiskt stöd från Delegationen för Hållbara städer i december 2012 och pågår januari 2013-december Projektet drivs i nära samarbete med forskning på Chalmers tekniska högskola, IVL Svenska Miljöinstitutet, Stadsjord, Utveckling Nordost, Stadsnära odling på Fastighetskontoret och miljöförvaltningen Göteborgs stad. Under våren 2013 beviljade Vinnova 2 miljoner i två år för att starta en Innovationsplattform för hållbara och attraktiva städer i ett samarbete mellan Mistra Urban Futures, SP, Johanneberg Science Centre, Göteborg stad m.fl. Dessutom är följeforskning av etableringen av innovationsplattformarna finansierad av Vinnova. EU-projektet Seismic (Societal Engagement in Science) har beviljats kr om året i tre år. Projektet handlar om att bygga ett nationellt nätverk för att möta samhälleliga utmaningar genom utveckling av sociala innovationer. Under året har samarbetet med övriga plattformar inom Mistra Urban Futures fördjupats, bland annat genom att ett internationellt pilotprojekt startats upp. Projektet handlar om att jämföra hur lokala och regionala aktörer möter utmaningar och hur konflikter och olika intressen hanteras på de olika plattformarna som ingår i centrumet. I den första fasen av projektet har utmaningar, policys och åtgärder beskrivits och i nästkommande faser ska dessa analyseras och jämföras. På Göteborgsplattformen har fokus legat på att följa rådslagsprocessen inom Göteborgsregionens kommunalförbund som syftat till att uppdatera det regionala mål och strategidokumentet Uthållig tillväxt (till nuvarande Hållbar tillväxt). En forskare har följt rådslagsprocessen och genomfört intervjuer, bland annat med GR:s Mistra Urban Futures nätverk som fokusgrupp. En viktig del av arbetet under året som gått har varit att kommunicera och sprida kunskap om centrumet och dess olika projekt, bland annat har ett intensivt arbete pågått för att få igång en väl fungerande och intresseväckande webb. 6 Under året har eventet Urban lunch time etablerats. Det återkommande lunchseminariet på stadsmuseumet i Göteborg har varit välbesökt och uppmärksammat flera olika teman inom området hållbar stadsutveckling, exempelvis klimatsmart byggande och medborgardialog i planering. Urban Research är en annan typ av seminarium som vänder sig till forskare och andra intressenter som är verksamma inom samhällsbyggnadssektorn med gemensamma intressen inom tillämpad

7 forskning om hållbar stadsutveckling. Målsättningen är att erbjuda en arena för att diskutera olika områden, intressen och aktuellt kunskapsläge och i nästa steg jobba vidare i forskningsansökningar för en gemensam kunskapsproduktion. Läs mer om pågående projekt och kommande events på där du bland annat kan ladda ned Mistra Urban Futures årsrapport Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) medverkan För Göteborgsregionens kommunalförbund GR innebär en medverkan i Mistra Urban Futures att vi stärker bilden av Göteborgsregionen internationellt i strävan efter en mer hållbar stads- och regionutveckling. Vi skapar även lokal nytta och mervärden genom en ökad analys och kunskapsproduktion i pågående arbete och processer. Flera strategiska frågor som är väsentliga inom GR:s verksamhet de kommande åren såsom regionförstoring och satsningar på trafikinfrastruktur, men också det livslånga lärandet och en fungerande arbetsmarknad, har en direkt koppling till Mistra Urban Futures prioriterade områden rättvisa, gröna och täta städer. Genom att bli bättre på att samverka kan ny kunskap tas fram som leder till kloka beslut som kan forma stadsutvecklingen i en mer hållbar riktning och göra skillnad för miljö och människors liv i städer världen över. Mistra Urban Futures nätverket Gemensam kunskapsproduktion är ett måste för att kunna möta framtidens krav på förändring. Praktiska erfarenheter och kunskaper från kommunerna är därför en viktig del för att vi ska hitta goda och effektiva lösningar på komplexa miljö- och samhällsproblem i städer. Nätverkets syfte och uppgift är att: Bidra till att ta fram kunskap som är relevant och kan göra skillnad för människor och miljön i städer, genom att: bevaka kunskapsbehov i medlemskommunerna uppmärksamma intressanta utmaningar och utvecklingsprocesser i medlemskommunerna sprida resultat och kunskap i medlemskommunerna bidra till årlig uppföljning av GR:s medverkan i Mistra Urban Futures Nätverket träffas 6 gånger per år. Det går att läsa mer om nätverket på Upplägget i den här statusrapporten är att kort redogöra för: 7 Kommunernas aktuella frågor, utmaningar och kunskapsbehov inom området hållbar stadsutveckling Kommunernas erfarenhet och nytta av medverkan i Mistra Urban Futures Förväntningar inför framtiden

8 Aktuellt Aktuella frågor, utmaningar och kunskapsbehov Utifrån dialogmöten med tjänstemän och politiker i kommunerna som genomfördes under våren 2011 samt vintern 2012 har GR:s Mistra Urban Futures nätverk definierat 6 områden som GR:s arbete i Mistra Urban Futures ska fokuseras på under Mistra Urban Futures verksamhetsperiod Utöver dessa kan fler tillkomma efterhand. Dessa områden har GR spelat in som prioriterade för Mistra Urban Futures verksamhetsplan Dessa har också valts ut som teman för nätverksträffarna För varje nätverksträff har en kommun utsetts som värd för mötet. Under mötet lyfter kommunen en särskild utvecklingsprocess i sin kommun med koppling till temat och dessutom bjuds andra aktörer in, exempelvis näringsliv eller forskare som är involverade i ett pågående eller planerat Mistra Urban Futures projekt. Därefter har nätverket en dialog om utmaningar och kunskapsbehov inom temat. Nedan redogörs för frågeställningar inom respektive område/tema samt koppling till Mistra Urban Futures verksamhet. Dialog med näringslivet En hållbar stadsutveckling förutsätter ett välutvecklat samarbete mellan privata och offentliga aktörer. Det finns idag en rad samverkansorienterade stadsutvecklingsprocesser i Sverige. Olika samverkansformer prövas och ställer de medverkande parterna inför stora och små utmaningar. Det är helt enkelt svårt när näringslivets logik möter det offentligas ansvar för stadens långsiktiga utveckling och demokratiska processer. Inom Mistra Urban Futures pilotprojekt Affärsdriven hållbar stadsutveckling identifierades de huvudsakliga utmaningarna som en affärsorienterad stadsutvecklingsprocess innebär. En slutsats var att kunskapen om hur privata och offentliga aktörer bäst samverkar för att utveckla hållbara städer är låg såväl bland kommuner som deltagande företag. Under nätverksträffen med tema Dialog med näringslivet den 1 februari så presenterades erfarenheter från pilotprojektet Affärsdriven hållbar stadsutveckling. Därefter berättade Kerstin Elias från Sveriges Tekniska Forskningsinstitut om hur kommunerna skulle kunna vara delaktiga i det fortsatta projektet. Som en fortsättning på pilotprojektet har följande kunskapsområden utvecklats: 8 Samverkansmodeller i stadsutveckling Inom detta kunskapsområde avses att adressera de utmaningar som föreligger då offentliga företrädare driver stadsutvecklingsprojekt i samverkan med privata aktörer, till exempel bygg-, fastighets- och bostadsbolag. Viktiga frågor är att förstå hur olika ramverk och regler som lagen om offentligupphandling och byggnormer påverkar samverkansarbetet och dess slutresultat så att ändamålsenliga strukturer kan utformas.

9 Affärsmodeller för samverkan Att sälja stadsutveckling En stor del av de utmaningar som en hållbar stadsutveckling innebär kan sägas vara ett resultat av att inblandade företag tillämpar en allt för smal syn på sitt värdeskapande. Inom detta kunskapsområde ämnar projektet finna sätt för företag att utveckla sina affärsmodeller så att de är bättre rustade att bidra till ett bredare värdeskapande och samverkan som metod. I det tredje kunskapsområdet fokuseras den del av samverkan som rör möjligheten att utnyttja stadsutveckling till att även omfatta näringslivsutveckling. Det handlar till exempel om att förstå hur staden kan bli en arena för företag att utveckla och marknadsföra ny teknik, men också om hur staden skall vara utformad för att attrahera framtidens näringsliv. Projektet drivs i form av olika delprojekt i nära samverkan med kommuner, företag och nationella myndigheter. Flera olika forskare vid Göteborgs Universitet och SP Sveriges tekniska forskningsinstitut medverkar. Kunskapsutvecklingen genomförs bland annat i form av fallstudier bestående av intervjuer, dokumentstudier, fokusgrupper och deltagande observation. Från GR medverkar Härryda kommun med Landvetter Aiport City som fallstudie, Partille kommun med framtagning av en ny översiktsplan som fallstudie, MölnDala Fastighet AB med Forsåkerområdet som fallstudie, Öckerö kommun med utveckling av Öckerö centrum som fallstudie samt Göteborg med Centrala Älvstaden som fallstudie. Partille kommun bidrar med processtöd på arbetstid motsvarande 10 % av en heltid. Stationsnära planering Stationssamhällenas framtida roll är avgörande för städernas och regionernas utveckling. Det är även en gemensam utmaning för många aktörer och intressenter. Göteborgregionens målbild i Hållbar tillväxt, innebär att befolkningsökningen och sysselsättningen ska ske i kärnan och stråken genom att utveckla bostäder och verksamheter enligt Göteborgsregionens strukturbild. För att det ska ske behövs en transportsnål urban samhällsplanering som medverkar till både regionförstoring för hållbar ekonomisk utveckling och en attraktiv region. Det behövs ökad kunskap och förståelse i Göteborgsregionen för det komplexa i stationsnära planering och för att skapa förutsättningar för fler stationsnära etableringar utifrån målbilden. 9 Mistra Urban Futures, Chalmers och Göteborgs Universitet, Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), och Trafikverket har gjort en kunskapsöversikt om urbana stationssamhällen. Det finns inte en enhetlig definition av vad urbana stationssamhällen är. I arbetet med kunskapsöversikten har inblandade aktörer utgått från en utveckling med stadsmässiga kvaliteter i stationsnära lägen med plats för resande och möten, verksamheter och bostäder.

10 I kunskapsöversikten beskrivs erfarenheter från praktiken och forskningsläget. Dessutom definieras vidare kunskapsbehov inom området. Under nätverksträffen med tema stationsnära planering den 25 april var Alingsås värd för mötet och presenterade sin syn på stationsnära planering och dess utmaningar. Under mötet presenterades kunskapsöversikten och nätverket lyfte fram sina behov av kunskap. Under hösten 2013 startar en projektplaneringsfas för att påbörja en kunskapsresa som utvecklar kunskap inom följande områden: Livsstilsvärden Erfarenheter och tekniska lösningar Samverkansmodeller Det goda livet som är Västra Götalandsregionens gemensamma vision kan det livet levas i det urbana stationssamhället? Vilka värden och kvalitéer kan skapas i nästa generation av stationssamhällen? Det finns behov av kunskap om relationen mellan livsstilsval och motiv för att bo i det hållbara samhället som motsvaras av ett tänkt framtida stationssamhälle. Hur kan man skapa en god ljudmiljö och begränsa vibrationer, risker och utsläpp? Vilka erfarenheter och tekniska lösningar finns? Det finns behov av kunskap om hur konflikter mellan olika värden och hinder för utveckling kan bemästras i planeringen. Hur skapar man en gemensam målbild för samhälls-, bostads- och trafikutveckling och ekonomisk utveckling tidigt i processen och planerar medvetet utifrån sin vision trots kritik och begränsningar? Det finns behov av ytterligare kunskap om hur man kan utveckla en process med ändamålsenliga former för planering, samverkan och genomförande av utvecklingssatsningar. Trafikverket och Stenungsunds kommun bidrar med var sin processledare som kommer att arbeta halvtid i projektet under hösten Ale kommun, Alingsås kommun, Göteborg stad, Herrljunga kommun, Lerums kommun, Partille kommun, Stenungsunds kommun, Trollhättans stad, Varbergs kommun, Jernhusen, Länsstyrelsen, VGR, SP (Sveriges tekniska forskningsinstitut), Chalmers och Göteborgs universitet har hittills anmält sitt intresse för att medverka i projektplaneringen. Socialt hållbar stadsutveckling På nätverksträffen med tema social hållbarhet den 31 maj var Partille värd för mötet och berättade om kommunens arbete med en ny översiktsplan som har fokus på social hållbarhet och dialog. Därefter presenterades Göteborg stads arbete med S2020. En workshop med S2020:s matris för sociala konsekvensanalyser genomfördes och nätverket diskuterade vilken kunskap och vilka verktyg som behövs för att integrera social hållbarhet i planeringen. 10 I diskussionen framkom att sociala konsekvensanalyser kan vara ett bra verktyg för att ge den sociala hållbarheten mer plats i planeringsprocessen. Det är dock viktigt att det finns ett politiskt beslut om vilka frågor som ska prioriteras. Det kan vara svårt att i mindre planer finna resurser

11 till att göra konsekvensanalyser. Det skulle behövas mer utbildning, exempelvis en bra processledarutbildning på regional nivå som utvecklar tjänstemän i att arbeta systematiskt och förvaltningsövergripande. Inom ramen för Mistra Urban Futures pågår ett projekt som heter Kunskap och arbetssätt i rättvisa. Initiativet till projektet har tagits av den offentliga förvaltningens olika parter inom Mistra Urban Futures; Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), Västra Götalandsregionen (VGR), Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Göteborgs stad. De ansåg att Göteborgssamhällets ojämna socioekonomiska utveckling skapat behov av att komplettera diskussionen kring den ekologiska och ekonomiska hållbarhetens villkor med fördjupad kunskap om den sociala dimensionens förutsättningar. Det ömsesidiga och förstärkta beroendet mellan Göteborg och dess omland medför att stadens sociala hållbarhet också är av central betydelse för hela regionens utveckling. Under våren 2012 tillsatte konsortieparterna en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta en översiktlig projektplan utifrån såväl erfarenhetsbaserad som teoretiskt förankrad kunskap. Projektets forskningsområde knöt väl an till Mistra Urban Futures fokus på social polarisering som gemensamt tema för kunskapsplattformarna liksom till Göteborgsplattformens specifika fokus på rättvisa städer. Hösten 2012 fattade Mistra Urban Futures beslut om att finansiera projektet för perioden I projektet ingår följande delprojekt: Förutsättningarna för det civila samhällets politiska delaktighet Ungas medskapande och hur detta kan tillvaratas och stärkas Dialogens roll och utformning Det första delprojektet handlar om att kartlägga och analysera hur det civila samhället ser ut och är uppbyggt i Göteborg. Mot bakgrund av det politiska landskapets pågående förändring fokuserar delprojektet på vilken betydelse dess organisationer och sociala rörelser kan spela för att öka flickors och pojkars, (unga) kvinnors och mäns politiska delaktighet. Det andra delprojektet handlar om ungas medskapande. Delprojektet fokuserar på orsaker till och effekter av att många unga kvinnor och män, flickor och pojkar i vissa delar av Göteborg lämnas med bristande förutsättningar för att påverka sitt vardagsliv och samhällsutvecklingen liksom på utbildningens och kulturens roll för att öka deras roll som medskapande i den stad där de bor och vistas. Det tredje delprojektet studerar dialogens betydelse för att utvidga demokratin och förstärka den samhälleliga förmågan att identifiera de komplexa samhällsproblemen och förhålla sig till dessa. Genom sitt fokus på maktstrukturer, målkonflikter samt delaktighet och medskapande hos dem som bor, vistas och arbetar i Göteborg, syftar projektet till att tillföra ett mervärde till de olika utredningar och handlingsplaner som producerats på senare tid (såväl nationellt, regionalt som lokalt) kring den sociala hållbarhetens förutsättningar. Nämnda utredningar och handlingsplaner har av olika anledningar ägnat begränsad uppmärksamhet åt liknande frågeställningar. I delprojektet medverkan även SKL. 11

12 Dialog i stadsbyggande En ökad medborgardialog står högt på agendan i flera svenska kommuner och många projekt har genomförts eller är på gång. Bland annat pågår följeforskning i Lerum av Chalmers om hur dialog i planeringen genomförs i utvecklingen av Gråbo. Delegationen för Hållbara Städer och SKL har medverkat till bildandet av nätverket Stadsbyggnadsdialogen för erfarenhetsutbyte. Mistra Urban Futures har i samverkan med nätverket byggt vidare på arbetet, genom att göra en kunskapsöversikt och försöka identifiera kunskapsbehov och luckor i forskning och praktik. I kunskapsöversikten beskrivs forskningsläget och erfarenheter från praktiken. Dessutom definieras vidare kunskapsbehov inom området. Den 26 mars 2013 anordnades ett kunskapsseminarium om Dialog i stadsbyggnad. Dagen inleddes med att presentera kunskapsöversikten. Dessutom medverkade ett antal föreläsare, både forskare och tjänstemän, och delade med sig av sina erfarenheter och fördjupade kunskapen. Under seminariet genomfördes också gruppövningar för att identifiera kunskapsbehov och frågeställningar som är viktiga i ett fortsatt arbete. Nedan följer några av frågeställningarna som formulerades under dagen: Hur skapar man tydliga och konkreta resultat så att medborgarna inte tröttnar av de långa processerna? Hur kan man få politikerna att vara med i dialogarbetet och ge sanktion för att det tar lite länge tid att genomföra en process med en dialog som grund? Hur kan man organisera för att skapa förutsättningar för dialog i tidiga skeden där frågorna följer med hela vägen i ett genomförande skede? Hur kan man utbilda tjänstemän och politiker till att kunna arbeta på ett bra sätt med dialog? Hur kan man få planerare att arbeta som projektledare/processledare på ett bra sätt och att samverka över flera discipliner? För att kunna fördjupa kunskapen kring ovanstående frågor vill GR tillsammans med Boverket, Mistra Urban Futures m.fl. aktörer under hösten 2013 planera ett kunskapsbyggande projekt med start Detta sammanfaller väl med Boverkets uppdrag om att utveckla medborgardialog och boendeinflytande (regeringsbeslut ) 12 Projektet syftar till att bredda och utveckla kunskapsbasen av olika metoder och verktyg för medborgardialog och delaktighet i stadsbyggnadsskeden. Det övergripande målet för projektet är att förbättra fysiska planeringen genom en ökad och evidensbaserad användning av olika former av dialog samt utveckling och utvärdering av verktyg och metoder. Exempel

13 på metoder och verktyg att studera närmare är Cultural Planning, Urbania m.fl. Projektet ska dels kartlägga: Vilka metoder och verktyg för medborgardialog i stadsbyggandet finns? På vilket sätt sker planering, genomförande och uppföljning av metoden? Projektet ska även analysera: I vilka sammanhang fungerar den här metoden? Varför fungerade den? För vem? Är den repetitiv? Är effekten bra utifrån syftet? Hur har organisationen sett ut för att genomföra metoden? Hur fördelas makt och delaktighet mellan olika aktörer? Ambitionen är att utveckla vägledning, exempelvis i form av en metodhandbok för kommuner och andra aktörer som är involverade i stadsbyggnadsprocesser. Metodhandboken kan exempelvis vara webbaserad. Projektet ska även arrangera kunskapsuppbyggande seminarier. På nätverksträffen den 23 augusti med tema Dialog i stadsbyggnad var Tjörns kommun värd för mötet. Kunskapsöversikten presenterades och nätverket diskuterade inriktningen av det fortsatta arbetet. Under hösten fortsätter projektplaneringen. GR, Tjörns kommun, Mistra Urban Futures, Chalmers och KTH medverkar. Alingsås kommun bidrar med processtöd i form av arbetstid som motsvarar 15 % av en heltid. Successivt kommer fler aktörer involveras såsom exempelvis SKL, Folkhälsoinstitutet, Trafikverket m.fl. Stadens system (avfall, infrastruktur och energi) och koppling till människa och miljö Under året som gått har Sveriges Tekniska Forskningsinstitut inom ramen för Mistra Urban Futures tillsammans med Chalmers, Lots Design med flera intresserade aktörer, däribland GR, lämnat in en ansökan till Vinnova om Innovationsplattform Kretslopp 2030 Framtidens insamlingssystem för energi- och materialresurser. GR arbetar dessutom med ett projektförslag tillsammans med IVL, som i dagsläget går under arbetsnamnet Prioriteter för en hållbar avfallshantering: Kartläggning och analys av avfallsflöden i västsvenska kommuner. Syftet med projektet är att kartlägga och analysera avfallsflöden i utvalda kommuner i Göteborgsregionen (alternativt i hela Göteborgsregionen) för att ta fram en prioritering hur kommunernas resurser kan användas för att på bäst sätt uppnå målet om en hållbar avfallshantering. Projektresultaten ska tjäna som beslutsunderlag för optimerad avfallshantering samt för optimerade och riktade kommunikationsinsatser. Arbetet sker i nära samverkan med A2020 nätverket och deras arbetsgrupp för forskning och utveckling. 13 Under året har IVL tillsatt en resursperson på 50 % som ska utveckla Mistra Urban Futures kunskapstema Urban Metabolism/Systems. Den 4 oktober genomförs en nätverksträff med Ale kommun som värd för mötet. Fokus ligger på att diskutera kunskapsutveckling om stadens system (bl.a. avfallssystem) och dess koppling till människa och miljö.

14 Urban grönska Kusten, havet och de gröna kilarna är, enligt Göteborgsregionens måloch strategidokument Hållbar tillväxt, en viktig del av en hållbar regional struktur. De är en tillgång för regionens attraktivitet och invånarnas möjligheter till rekreation och rörelse. De gröna strukturerna har, samt kommer att få, en allt större betydelse för möjligheterna för regionen att minska effekterna av extremt väder och ger också ekosystemtjänster som gör storstaden möjlig. Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska Grön produktion Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska är ett projekt inom Mistra Urban Futures som ska studera och synliggöra grönskans värde och förmåga att leverera nödvändiga tjänster i staden. Metoder som möjliggör att grönska effektivt integreras i fysisk planering och riskhantering kommer arbetas fram. Kunskap och metoder som ska kunna identifiera och ge en samlad bedömning av vilka ekosystemtjänster som urban grönska bistår med ska utvecklas. Projektet kommer även att bedöma och utvärdera ett antal ekosystemtjänsters nuvarande kvalitet och utvecklingspotential nämligen biologisk mångfald, bullerdämpning, luft- och vattenhantering, klimatregelring, markstabilisering och rekreation och välbefinnande. Strategier för hur grönska kan användas för att främja hållbar stadsutveckling ska utvecklas. Ett antal grönområden i Göteborgsområdet kommer att väljas ut för fallstudier. Grön produktion är ett annat projekt med koppling till urban grönska som syftar till att skapa förutsättningar för stadsodling med ekonomisk bärighet i och omkring staden. Projektet kartlägger och involverar odlingsnätverk och viktiga aktörer för att skapa nya möten, samarbetsformer och kunskap som kan utveckla ett antal innovativa stadsodlingsprojekt och affärsidéer i staden med omnejd. Projektet tittar på hur hela infrastrukturen runt stadsodling, som exempelvis förädling, förvaring och distribution kan bidra till nya jobb samt på hur odlingen kan integreras med andra funktioner och tjänster för att skapa ett mervärde på platsen och drivs i nära samarbete med forskning på Chalmers tekniska högskola, IVL Svenska Miljöinstitutet, Stadsjord, Utveckling Nordost, Stadsnära odling på Fastighetskontoret och miljöförvaltningen Göteborgs stad. På nätverksträffen den 6 december är temat Urban Grönska med Kungsbacka kommun som värd då fokus ligger på att diskutera hur GR kan bygga kunskap kring betydelsen av gröna strukturer i en storstadsregion. 14

15 Erfarenheter och medverkan Kommunernas erfarenheter och fortsatta medverkan Nedan följer en sammanfattning av kommunernas reflektioner kring erfarenheter och nytta av centrumet och vad som kan vara viktigt att tänka på i det fortsatta arbetet (utifrån dialogmöten som genomfördes våren 2011 och vintern se sid 18, samt tidigare underlag från nätverket). Mistra Urban Futures erbjuder en arena för återkoppling och överföring av kunskap till andra och en möjlighet att utbyta kunskap Det är inte alltid givande att delta i ett större forskningsprojekt. Däremot kan det vara givande att få stöd genom erfarenhetsut byte med andra kommuner eller att få hjälp med följeforskning eller kontakt med studenter som gör uppsats- eller projektarbe ten. Det har varit värdefullt att delta på seminarium och ta del av rapporter som sedan leder till diskussioner och vidare arbete på hemmaplan. Det gäller att hitta sätt att utvärdera processer efterhand och återföra feedback till kommunen. Det vore även intressant att ta hjälp av de internationella plattformarna, exempelvis vad gäller frågor kring ett socialt och rättvist samhälle. Det är viktigt att Mistra Urban Futures tydligt kommunicerar resultaten från forskningsprojekten. Det behövs fler konkreta exempel på vad Mistra Urban Futures har att erbjuda och vad centrumet kan ge för nytta. Det vore bra att sprida seminarier geografiskt så att fler tjänstemän och politiker från kranskommunerna kan delta. I projekten vore det bra med fler möten på plats i kommunen (på hemmaplan) för att kunna öka delaktigheten. Det är bra med teman på nätverksträffarna (Mistra Urban Futures nätverket på GR). Nätverket för samhällsbyggnadschefer och näterket för kommundirektörer behöver få fortlöpande information om Mistra Urban Futures resultat. 15

16 Följande teman och frågeställningar har lyfts av nätverket och är intressanta att fokusera på framöver: Kulturens betydelse i stadsutveckling Vilken betydelse har kultur för människor och miljö i städer och i regionen som helhet? Hur kan kommunerna tänka när nya mötesplatser ska skapas? Bra eller dåliga exempel? Nås särskilda målgrupper med olika former av mötesplatser? Förbättrade kommunikationer skapar tillgång? Hur påverkar en ökad regionförstoring och pendling välbefinnandet? Hur kan kommunen öka förutsättningarna för medborgare att öka tillgången till sina behov utan behov av motoriserade transporter med negativ miljöpåverkan? Hur kan regionen bygga en hållbar trafikinfrastruktur (effektiv kollektivtrafik, gång- och cykelvägar) Samverkan och styrning Hur styr kommunerna mot en hållbar stadsutveckling? Inom GR finns en gemensam insikt om målsättningarna i Hållbar tillväxt, men det finns olika bilder om vilka strategier som krävs för genomförandet i praktiken. Hur går man från vision till verklighet? Hur skapas en långsiktighet över mandatperioder? Handelns utveckling Hur efterföljs den gemensamt framtagna handelsstrategin (inom GR)? Hur påverkar befolkningsökning och framtida konsumtionsoch resmönster utvecklingen av handel i regionen? Transformering och omvandling av befintliga områden (till exempel miljonprogramsområden) Hur kan kommunerna lära av tidigare erfarenheter och dra nytta av dessa i kommande renoveringar? Vilka verktyg och affärsmodeller krävs för att öka kvalitéer i området och samtidigt möjliggöra att de boende kan bo kvar? Klimatanpassning Hur kan förtätning ske i tätorter där det finns översvämningsrisker? 16

17 Medverkan i rapporten Följande personer ingår i nätverket för Mistra Urban Futures och har medverkat i framtagning av rapporten: Lisa Ström Ale kommun Alingsås kommun Göteborg stad Härryda kommun samordnare Mistra Urban Futures GR Annika Friberg (miljöplanerare) och Magnus Blombergsson (Stadsarkitekt) Katja Ketola (strategichef) och Johanna Carlsson (samhällsplanerare) Pia Borg Lennart Dahlgren (stadsarkitekt) Kungsbacka kommun Fredrik Högberg (miljöstrateg) Kungälvs kommun Lerums kommun Lilla Edets kommun Mölndals stad Partille kommun Stenungsunds kommun Tjörns kommun Öckerö kommun Monica Wincentson (översiktsplanerare) och Henrik Levin (planchef) Christian Mattsson (processledare) och Johanna Wahlqvist (miljöcontroller) Paul Mäkelä (samhällsbyggnadschef) och Daniel Åhman (mark- och exploatering) Kenneth Fondén (planchef) Nina Hannula (planarkitekt) Amie Ramstedt (utvecklingsledare) Tinna Harling (planarkitekt) Sofia Wiman (planarkitekt), Robin Sjöström (vikarie) och Katarina Stensryd (näringslivschef) 17

18 Följande dialogmöten har genomförts under novemberdecember 2012: Partille kommun Ale, Kungälvs, Stenungsunds, Tjörns och Öckerö kommuner Alingsås kommun Lerums kommun Härryda kommun Deltagare: Björn Marklund (samhällsbyggnadschef), Robert Wedberg (kommunchef), Anna Hiller (informationschef), Nina Hannula, Siri Himmelman (planarkitekter) och Anders Einarsson (förvaltningschef social- och arbetsmarknadsförvaltningen). Från Mistra Urban Futures medverkade Lisa Ström (samordnare GR) Deltagare: Ingvar TH Karlsson (kommunchef Öckerö), Katarina Stensryd (näringslivschef Öckerö) och Sofia Wiman (planarkitekt Öckerö), Annika Friberg (miljöplanerare Ale), Erik Wikström (stadsarkitekt Ale), Anders Holmensköld (kommunalråd Kungälv), Magnus Gyllestad (kommunchef Kungälv), Monica Wincentson (översiktsplanerare Kungälv), Tinna Harling (planarkitekt Tjörn), Maria Ågren (plan- och byggchef Tjörn), Kristina Christiansson (samhällsbyggnadschef Tjörn), Maria Sigroth (samhällsbyggnadschef Stenungsund), Anette Oscarsson tf kommunchef Stenungsund), Amie Ramstedt (utvecklingsledare Stenungsund). Från Mistra Urban Futures medverkade Lisa Ström (samordnare GR) Deltagare: Joakim Järrebring kommunstyrelsens vice ordförande (s), Björn Leivik ordförande samhällsbyggnadsnämnden (m), Susanne Öström kommundirektör, Katja Ketola strategichef och Kjell Hult utvecklingschef. Från Mistra Urban Futures medverkade Lisa Ström (samordnare GR) och Jonas Nässén (fysisk resursteori Chalmers, WISE-projektet) Deltagare: Christian Mattsson (processledare), Gunnel Lorentzon (kommunchef), Dennis Jeryd (oppositionsråd) och Anna-Lena Holberg (kommunalråd). Från Mistra Urban Futures medverkade Lisa Ström (samordnare GR) och Ann-Louise Hohfält (Göteborg stad och ansvarig Göteborgsplattformen) Deltagare: Lennart Dahlberg stadsarkitekt, Karin Meyer miljösamordnare, Jessica Waller näringslivschef, Kajsa Gustafsson (trainee). Från Mistra Urban Futures medverkade Lisa Ström (samordnare GR). 18

19 19

20 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Besök Gårdavägen 2 Post Box 5073, Göteborg Tel Fax e-post gr@grkom.se