Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning Juni 2013

Transkript

1 Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning Juni 203 stockholm.se

2 Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning Juni 203 Utgivningsdatum: Juni 203 Utgivare: Projekt Slussen Kontaktperson: Pernilla Johnni Produktion: Stockholms stad Distributör: Stockholms stad Omslagsfoto: Dieter Stöpgeshoff Konsult: Malin Rosén, SWECO Infrastructure AB och Monika Albertsson, SWECO Architects AB

3 Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning 3 (50) Innehåll Sammanfattning av granskningssynpunkter 5 2 Inledning 0 3 Förutsättningar 2 3. Lagar och regler Stockholms stad riktlinjer för tillgänglighet Personer med funktionsnedsättning Personer med synnedsättning Personer med rörelsenedsättning Personer med nedsatt hörsel Personer kognitiv funktionsnedsättning Analyserade problemområden Granskningen har gjorts utifrån följande underlag 7 4 Granskning tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning 9 4. Läsanvisning Gamla stan - Hornsgatan (A-D) Gamla stan Stadsgårdskajen (A-B) Gamla stan-skeppsbrokajen (A-C) Gamla stan-ryssgården (A-G) Stadsgårdskajen-Skeppsbron (B-C) Stadsgårdkajen-Söder Mälarstrand (B-F) Ryssgården-Söder Mälarstrand (G-F) Ryssgården Stadsgårdskajen (G-B) Stadsgårdskajen-Munkbroleden (B-E) Hornsgatan Munkbroleden (D-E) Tillgänglighet till kollektivtrafik 42 Bilaga : Gångstråk dagens sluss och nya Slussen 43 Dagens Slussen 43 Framtida Slussen 46 Bilaga 2. Nya Slussen 49

4 Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning

5 Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning 5 (50) Förord Slussen är en plats som har engagerat och engagerar Stockholmare och svenskar i allmänhet under åren. I processen kring arbetet med att ta fram detaljplanen för Nya Slussen som inleddes 2004/2009 så tillgänglighetsfrågan stått i fokus; såväl i debatten som i planeringsprocessen. För att säkerställa att kvaliteten i tillgänglighetsarbetet i projektet håller den standard staden eftersträvar så har staden låtit göra en oberoende granskning av projektet; en så kallad tillgänglighetsrevision. Denna metod är vanligt förekommande i Danmark och vinner framsteg även i Sverige. Syftet har varit att bedöma huruvida förslaget Nya Slussen har möjlighet att uppfylla lagkraven med avseende på tillgänglighet och användbarhet och vilka frågor som behöver bevakas särskilt i det fortsatta arbetet med Nya Slussen. Revisionen har utförts av Malin Rosén på Sveco Infrastructure AB i Örebro och har granskats av Monica Albertsson på Sveco Architects AB i Örebro och har utförts under perioden april-juli 202 samt slutjustering under januari 203. Stockholm juni 203 Pernilla Johnni Trafikkontoret Stockholms stad

6 Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning Sammanfattning av granskningssynpunkter Nedan följer en sammanfattning av den fristående granskning som genomförts av tillgängligheten inom nya Slussen. Granskningen har till syfte att ytterligare fördjupa arbetet med tillgängligheten och fungera som ett stöd och underlag för det fortsatta gestaltningsarbetet av det offentliga rummet för att på allra bästa sätt tillgodose tillgänglighetskraven. Sammanfattningen bygger på förutsättningarna och analysen i kapitel 3 och 4 samt på bilagorna till rapporten. För alla grupper med funktionsnedsättning finns minst en tillgänglig gångväg mellan start- och målpunkterna i det nya Slussen. Vissa åtgärder krävs dock för att full tillgänglighet ska uppnås, se punktlista nedan. Oreglerade korsningspunkter med cyklister åtgärdas Tillräckligt med vilplatser på minst var 25:e meter anordnas Orienterbarheten över öppna ytor måste säkerställas Minst tre rulltrappor anläggs bredvid varandra vid de två kopplingarna som är öppna för allmänheten mellan kajplan och torgplan. Säkerställa att minsta möjliga lutning uppnås Information om slussning ges som möjliggör vägval för alla gående. För stråk D-E uppnås inte detta och framkomligheten påverkas därför för vissa gående. Detaljer i utformningen har inte kunnat studeras i detta skede. Det måste dock detaljstuderas i nästa skede för att helhetslösningen ska bli bra. Många stråk som inte är tillgängliga för alla idag har nu blivit det med den föreslagna utformningen. I analysen har inte projekteringsunderlag kunnat granskas och därför bör det även säkerställas att alla tänkbara lösningar är utredda för att få en så bra tillgänglighet som möjligt.

7 Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning 7 (50) I listan nedan redovisas var åtgärder behövs. En kommentar till åtgärderna ges även.. Korsande cykelbana utan signalreglering Cykelstråkens placering och utformning på kajplan bör ses över. Cykelstråken är placerade mitt i gångstråken och korsar dessa i punkter där många förväntas gå i det framtida Slussen. 2. Orienterbarhet över öppna ytor Tanken med nya Slussen är att det ska vara en öppen lättorienterad plats. Det krävs därför att gångstråk för personer med synnedsättningar och kognitiva funktionsned-sättningar planeras i tidigt skede. Utformning av dessa går att integrera i gestaltningen av platsen om lösningarna inte ska göras i en befintlig miljö. Även under bron finns öppna ytor som behöver anpassas. 3. Kapacitet rulltrappor/ hissar vid reparation och underhåll Minst tre rulltrappor krävs vid varje plats.

8 Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning Längslutning mindre än 2% En förutsättning för att gångstråken vid nya Slussen ska vara tillgängliga är att de länkar som ringats in nedan anläggs i en längslutning < 2%. Utifrån detaljeringsnivån på det material som har granskats har det bedömts som orimligt att kunna tillämpa kravet på lutning :50 (2 %) på alla gångytor i nya Slussenlösningen. Det finns fasta höjder vid Gamla stan och på Södermalm som måste anslutas i minsta möjliga lutning till den nya anläggningen. Segelfri höjd måste dessutom kunna uppnås under samtliga broar. En tillgänglig gångbro mellan Gamla stan och Södermalmstorg skulle behöva vara 400 meter lång och avståndet där emellan är bara 270 meter. Dagens Skeppsbron lutar mellan 5-7% på gångbanan medan nya Slussens bro inte lutar mer än 5% och ska förses med vilplatser.

9 Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning 9 (50) 5. Vägval vid slussning Slussningen påverkar både gående och cyklisters framkomlighet och Information om vägval behöver göras på ett sätt som kan uppfattas av alla. För de grupper som inte kan välja alternativ innebär det en väntetid vid slussning. 6. Cykelparkering Cyklar som ställs lite var som helst utgör ett stort tillgänglighetsproblem. Tillräckligt antal platser för cykelparkering krävs på rätt ställen. 7. Tillgänglighet under byggtid Ombyggnationen av Slussen kommer att pågå under en lång tid och kräver särskilda lösningar för att fungera under byggtiden.

10 Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning Inledning Slussens framtid har diskuterats under lång tid. Flera samråd, arkitektuppdrag och tävlingar har genomförts och Stockholmarna har visat ett stort engagemang kring platsens framtida utformning och gestaltning. Inte i något stadsbyggnadsprojekt de senaste decennierna har responsen och debatten varit så stor. Nya Slussen kommer bli en plats för Stockholmarna och alla de som besöker staden. Slussen karaktäriseras i framtiden av publika platser och byggnader med närhet till vattnet och stadens historiska centrum i Gamla Stan. Efter många års arbete och diskuterande antog så i december 20 kommunfullmäktige detaljplanen för Slussenområdet. Som ett led i det fördjupade arbete som nu pågående systemhandlingsskede innebär har denna fristående granskning av tillgängligheten inom nya Slussen gjorts. Granskningen har till syfte att ytterligare fördjupa arbetet med tillgängligheten och fungera som ett stöd och underlag för det fortsatta gestaltningsarbetet av det offentliga rummet för att på allra bästa sätt tillgodose tillgänglighetskraven. Granskningen kommer att användas av projektet samt de berörda konsulterna så som arkitekter och landskapsarkitekter. Vidare kommer granskningen att utgöra underlag för fortsatta samtal med det samverkansråd för tillgänglighetsfrågor som skapas speciellt för projekt Slussen med representanter från flera olika råd för tillgänglighetsfrågor inom Stockholms stad tillsammans med tjänstemän från trafikkontoret och stadsbyggnadskontoret.

11 Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning (50) Bild : Modell som visar hur det är tänkt att Nya Slussen ska se ut

12 Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning Förutsättningar 3. Lagar och regler Lagar och föreskrifter när det gäller tillgänglighet på allmän plats är PBL kap. 8 och ALM 2 (BFS 20:5). Enligt dessa ska allmänna platser vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga om det med hänsyn till terrängen och förhållande i övrigt inte är orimligt. Se utdrag ur lagstiftning och föreskrift nedan. Ur PBL 8 kap. 2 Allmänna platser och andra områden 2 Det som gäller i fråga om tomter enligt 9 ska i skälig utsträckning tillämpas också på allmänna platser och på områden för andra anläggningar än byggnader. Allmänna platser ska dock, trots första stycket, ordnas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan använda platsen eller området i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag. Ett hinder mot tillgänglighet eller användbarhet ska alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa Ur ALM 2 (BFS 20:5) Denna författning innehåller föreskrifter och allmänna råd till kravet i 8 kap. 2 första stycket plan- och bygglagen (200:900), PBL, att allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader ska kunna användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga Föreskrifterna och de allmänna råden i 6 6 gäller om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt. Allmänt råd Bergiga partier med stora höjdskillnader kan vara exempel på delar av platser och områden där det med hänsyn till terrängen är orimligt att föreskrifterna gäller fullt ut.

13 Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning 3 (50) Föreskrifter 2 Föreskrifterna gäller när en allmän plats nyanläggs, när ett område för andra anläggningar än byggnader nyanläggs. Utformning 6 Platser och områden ska utformas så att de blir användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga... Allmänt råd När nivåskillnader inte kan undvikas bör de minimeras och utjämnas med ramp och trappa. Sammanhängande stråk bör utformas med lättbegripliga och tydliga gångzoner och möblerings-zoner. Ur säkerhets- och framkomlighetssynpunkt är det viktigt med en miljö utan hinder. Det gäller särskilt för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Gångytor 7 Gångytor ska utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan ta sig fram och så att personer med rullstol kan förflytta sig utan hjälp. Gångytor ska vara jämna, fasta och halkfria. På öppna ytor ska särskilda ledstråk finnas. Allmänt råd.. En gångyta bör vara så horisontell som möjligt eftersom en längslutning brantare än :50 kan vara svår att använda för personer med nedsatt rörelseförmåga, f) vara väl åtskild från cykelbana och körbana,.. Ramper och trappor 9 Om det inte är möjligt att undvika att anordna en trappa ska denna kompletteras med en ramp eller en alternativ väg som personer med nedsatt rörelseförmåga kan använda. Trappor och ramper ska utformas så att även personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan förflytta sig säkert.

14 Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning Allmänt råd En ramp bör a) luta högst :20 mellan minst 2 meter långa vilplan, b) ha en höjdskillnad på högst 0,5 meter mellan vilplanen.. Hissar 0 Om det tillskapas/anläggs en nivåskillnad som motsvarar mer än ett våningsplan, ska nivåskillnaden överbryggas med hiss och trappa, om det inte är möjligt eller lämpligt att göra överbryggningen med ramp och trappa. En hiss eller annan lyftanordning ska rymma en person i större utomhusrullstol och en medhjälpare samt i övrigt vara utformad så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga självständigt kan använda den. Skyltar 3 Det ska finnas nödvändiga informationsskyltar uppsatta så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga lättare kan använda platsen eller området. Sådana informationsskyltar ska kunna uppfattas och förstås av personer med nedsatt orienteringsförmåga... Sittplatser 5 Sittplatser som kan användas av personer med nedsatt rörelseförmåga ska finnas i anslutning till gångytor och vid viktiga målpunkter. 3.2 Stockholms stad riktlinjer för tillgänglighet Handboken för utformning av utemiljön i Stockholm stad: Stockholm en stad för alla Handbok för utformning av en tillgänglig och användbar miljö är från Handboken ligger också till grund för granskningen och dess innehåll ska tillämpas även i projekteringsfasen. 3.3 Personer med funktionsnedsättning För att kunna göra en bedömning av tillgängligheten när det gäller utformningen av Nya Slussen är det nödvändigt att dela upp personer med olika funktionsnedsättningar i olika grupper. En sådan indelning finns bland annat i handboken Tillgänglig stad utgiven av Sveriges kommuner och Landsting. Följande indelning finns i handboken samt beskrivs närmare nedan:

15 Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning 5 (50) Personer med synnedsättning Personer med rörelsenedsättning Personer med nedsatt hörsel Personer med kognitiv funktionsnedsättning Personer med astma och allergi Den grupp personer som har astma och allergi har inte tagits med i analysen eftersom det inte finns detaljer om växtval etc. i detta skede. I Boverkets föreskrifter BBR finns också definierat vilka funktionshinder som man i byggd miljö ska ta hänsyn till när det gäller tillgänglighet. Personer med allergiska och astmatiska besvär ingår inte i denna grupp. Problem som kan finnas med att gå längre sträckor finns dock med som en förutsättning vid granskningen och gynnar därför även denna grupp. Ur BBR 9: 3: Definitioner och begrepp När begreppen tillgänglig och användbar eller tillgänglighet och användbarhet används i detta avsnitt menas tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Allmänt råd Exempel på nedsatt rörelseförmåga är nedsatt funktion i armar, händer, bål och ben liksom dålig balans. Personer med nedsatt rörelseförmåga kan behöva använda t.ex. rullstol, rollator eller käpp. Exempel på nedsatt orienteringsförmåga är nedsatt syn, hörsel eller kognitiv förmåga (utvecklingsstörning, hjärnskada). När det gäller utformningen av befintliga Slussen och nya Slussen har tillgängligheten för följande grupper studerats: 3.3..Personer med synnedsättning A. Personer med nedsatt syn Personer med nedsatt syn har stora svårigheter att överblicka omgivningen, har svårigheter att uppfatta nivåskillnader och förändringar i djup- och sidled, har begränsat synfält i sidled eller framåt, har nedsatt synskärpa, har stora svårigheter att gå på ojämna underlag, är i behov av tydliga visuella kontraster, har

16 Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning stora problem med sidolutningar, använder ibland teknikkäpp (lång, vit käpp) och är då hjälpta av taktila kontraster, har svårigheter att sortera viktig ljudinformation i bullrig miljö B. Personer som är blinda eller gravt synnedsatta Personer som är gravt synsvaga eller blinda. De har små eller inga möjligheter att överblicka omgivningen och behöver tydliga taktila kontraster och/eller tydliga riktmärken (även för ledarhund). Bägge grupper behöver akustisk vägledning. Har i övrigt samma funktionsbegränsningar som A Personer med rörelsenedsättning 2A. Personer med manuell rullstol Personer som använder manuell rullstol har svårt att sträcka sig för att nå tryckknappar och liknande, kan inte med kroppen kompensera hastiga rörelser orsakade av plötsliga inbromsningar, skakningar m m, har svårt att klara av sidolutningar, klarar oftast inte ens små stegvisa nivåskillnader, kan även ha smärtproblem. 2 B. Personer med elrullstol Personer som använder elrullstol klarar längre sträckor och brantare uppförsbackar, men har i övrigt samma funktionsbegränsningar som 2 A. 2 C. Personer med rollator, käpp eller kryckkäpp Personer som använder rollator, käpp eller kryckkäpp har svårigheter att lyfta fötterna och att gå på ojämnt underlag, orkar endast gå korta sträckor innan de behöver vila, har svårt att klara av sidolutningar, klarar oftast inte ens små stegvisa nivåskillnader, kan inte bära och kan ha svårt att sträcka sig för att nå saker Personer med nedsatt hörsel Personer med nedsatt hörsel behöver hörapparat eller är helt döva, har svårigheter att uppfatta tal och ljud, är mycket distraherade av bakgrundsljud, har svårigheter att sortera eller uppfatta ljudinformation Personer kognitiv funktionsnedsättning Personer med kognitiv funktionsnedsättning har medfödda eller förvärvade nedsättningar av centrala funktioner som medför svårigheter att göra snabba bedömningar, att orientera sig, att

17 Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning 7 (50) förstå komplexa utformningar, att hantera plötsliga förändringar och att läsa skriven text. 3.4 Analyserade problemområden Den genomförda analysen bygger på tolkning av lagstiftningen samt de identifierade begränsningarna för de olika grupperna som finns definierade i Tillgänglig stad. De i tabellen nedan definierade punkterna är framtagna av en referensgrupp med egna funktionsnedsättningar i de olika grupperna, samt utifrån forskning och gällande lagstiftning. Dimensionerande förmågor Område, företeelse A B 2 A 2 B 2 C 3 4 Lutningar Längslutning (%) vid längre sträckor > 6 m Längslutning på kortare sträckor < 6 m är > 8% Trapp saknas som alternativ vid ramplutningar > 8% > 2 > 8 > 2 X X X X Gång- och cykelkorsning Gc-korsningen saknar signalreglering X X X X X X X Trappor Ramp som alternativ till trappa saknas Tabell: Gränsvärden för brister X X X 3.5 Granskningen har gjorts utifrån följande underlag Vid granskningen har följande material (förutom gällande lagstiftning) funnits som underlag: Detaljplan för Slussen del av Södermalm 7:85 m fl i stadsdelarna Södermalm och Gamla stan i Stockholm, Dp , Illustration till detaljplan för Slussen del av Södermalm 7:85 m fl i stadsdelarna Södermalm och Gamla stan i Stockholm, Dp ,

18 Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning Detaljplan för bussterminal vid Slussen del av fastigheten Södermalm 7:85 m fl i stadsdelen Södermalm i Stockholm, Dp , Illustration till detaljplan för bussterminal vid Slussen del av fastigheten Södermalm 7:85 m fl i stadsdelen Södermalm i Stockholm, Dp , Illustrative Plan Drawing to accompany Formal Plan, A-300 Illustrative Plan Drawing to accompany Formal Plan, A-30 Illustrative Plan Drawing to accompany Formal Plan, A-30 Lutningar/ tillgänglighet på allmän platsmark inom Slussen, Illustration : Befintlig situation Lutningar/ tillgänglighet på allmän platsmark inom Slussen, Illustration 2: Detaljplan Slussen, planbeskrivning, Dp , Slussen, fördjupnings-pm, Stadsliv, Spacescape, april 20 Slussen fördjupnings-pm, trafik, Tyréns, april 20 Nya Slussen på väg mot ett Stockholm i världsklass, informationsmaterial, Stockholm stad Tillgänglig stad, Sveriges kommuner och Landsting, 2003 Muntlig information från beställaren och Spacescape

19 Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning 9 (50) 4 Granskning tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning 4. Läsanvisning Dimensionerande förmågor Varje stråk har granskats för alla dimensionerande förmågor som beskrivits i kapitel 3.3. A. B. 2 A. 2 B. 2 C Personer med nedsatt syn Personer som är blinda eller gravt synnedsatta Personer med manuell rullstol Personer med elrullstol Personer med rollator, käpp eller kryckkäpp Personer med nedsatt hörsel Personer med kognitiva funktionsnedsättningar Tabeller I tabellerna finns rutor med en korsande linjemarkering. Dessa innebär att hindret lätt kan åtgärdas. T.ex. är inte vilplatser redovisade på befintligt kartunderlag. Grön markering innebär att tillgängligheten är god för en angiven grupp eller för ett stråk Gul markering innebär att tillgängligheten är acceptabel för de flesta inom en angiven grupp eller för ett stråk Röd markering innebär att ett stråk är otillgängligt eller att tillgängligheten för en angiven grupp inte är acceptabel. Tom ruta innebär att underlag saknats för bedömning. T.ex. var inte vilplatser utmärkta i tillhandahållet material. Förkortningar, definitioner Kf = Körfält Dagens Slussen = Slussen som platsen ser ut idag (202). Nya Slussen = Slussen är ombyggd enligt förslag i tillhandahållet underlag. En sammanfattning och jämförelse av tillgängligheten i Slussen följer sist i varje kapitel.

20 Ej alternativ väg Ej alternativ väg Ej alternativ väg Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning Gamla stan - Hornsgatan (A-D) Dagens Slussen, stråk A-D Mellan Gamla stan och Hornsgatan finns två möjliga gångvägar, en över Munkbron som inte har trappor och en via den östra tunnelgången som har ett flertal trappor. I stråk behöver gående korsa en oreglerad cykelbana på två ställen, varav den ena är särskilt besvärlig för personer med synnedsättning att passera. Även personer som har svårt att vrida på huvudet, de som har kognitiv funktionsnedsättning och de med hörselnedsättning har svårt med oreglerade passager med cyklar. I stråk 2 finns ett flertal trappor och tunnlar som både är otillgängliga och otrygga. Stråkkarta dagens sluss STRÅK A-D, idag A B 2 A 2 B 2 C 3 4 Stråk idag Lutning (%) 4-7, , ,5 4-7,5 4-7,5 4-7, ,5 5-7 Trappa, ramp/ hiss saknas Korsande cykelbana, ej reglerad (st) Orienterbarhet Vilplatser längs stråket Antal övergångsställen (st)/ längsta passage (kf) 3/ 4 3/ 4 3/ 4 3/ 4 3/ 4 3/ 4 3/ 4 3/ 4 3/ 4 3/ 4 3/ 4 I tabellen ovan visas bedömd tillgänglighet längs de båda stråken och 2. Om korsningspunkterna med cyklister och avsaknad av vilplatser åtgärdas är förbindelsen A-D tillgänglig för personer med synnedsättning och hörselnedsättning i båda stråken. Personer med kognitiv funktionsnedsättning klarar stråk. För personer med rörelsenedsättning klarar endast personer med elrullstol stråk.

21 Ej alternativ väg Ej alternativ väg Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning 2 (50) Framtida Slussen stråk A-D Alla grupper med funktionsnedsättning utom de med rörelsenedsättning klarar alla stråk om korsningspunkterna med cyklister och bristande antal vilplatser åtgärdas. De flesta personer med rörelsenedsättning klarar stråk om korsningspunkter med cyklister åtgärdas. Sträckan över Södermalmstorg får inte luta mer än 2% på längre sträcka (mer än 6 meter) om stråket ska vara tillgängligt för alla. I tillhandahållet material med redovisade lutningar markeras denna sträcka med lutning 2-5%. Endast personer med elrullstol klarar stråk 2. Stråkkarta nya Slussen Personer med nedsatt hörsel klarar stråk 2 och stråk om korsningspunkter med cyklister åtgärdas. Personer med kognitiv funktionsnedsättning klarar stråk 2 och även stråk om korsningspunkter med cykel åtgärdas. STRÅK A-D, i framtidens Slussen A B 2 A 2 B 2 C 3 4 Stråk Lutning (%) Trappa, ramp/ hiss saknas Möjligt att välja alternativ vid slussning Korsande cykelbana, ej reglerad (st) Orienterbarhet Vilplatser längs stråket Antal övergångsställen (st)/ längsta passage (kf) 2/ 3 2/ 3 2/ 3 2/ 3 2/ 3 2/ 3 2/ 3 2/ 3 2/ 3 2/ 3 2/ 3 2/ 3.

22 Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning Sammanfattning av tillgängligheten längs stråk A-D Tillgängligheten i nya Slussen har förbättrats. Personer med någon funktionsnedsättning kan ta sig fram längs minst ett stråk mellan A och D. Förutsättningen är att Södermalmstorg inte lutar mer än 2%, att tillräckligt antal vilplatser finns och att korsningspunkter med cyklister åtgärdas. (Gul markering i tabellen ovan blir då grön). Att hissar och rulltrappor ligger parallellt med trappan anses vara en bra lösning som inte innebär en omväg. Hissarna och rulltrapporna ägs och sköts av Stockholm stad och är öppna dygnet runt. För alla grupper utom de med rullstol och rollator etc. kan även stråk 2 väljas om t.ex. rulltrappor eller hissar vill undvikas. Rulltrappor och hissar har dimensionerats för att klara av att alla beräknade gående på platsen skulle vilja åka uppför. För att lösningen alltid ska fungera behöver det dock finnas minst 3 parallella rulltrappor, så det går att stänga av en i taget för service. Tillgängligt stråk idag Tillgängligt stråk framtida Slussen A B 2 A 2 B 2 C Ej alt. Ej alt. Ej alt.

23 Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning 23 (50)

24 Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning Gamla stan Stadsgårdskajen (A-B) Stråkkartor dagens Slussen samt nya Slussen Dagens Slussen, stråk A-B STRÅK A-B, idag A B 2 A 2 B 2 C 3 4 Stråk idag Lutning (%) 4,5-8 4,5-8 4,5-8 4,5-8 4,5-8 4,5-8 4,5-8 Trappa, ramp/ hiss saknas Korsande cykelbana, ej reglerad Orienterbarhet Vilplatser längs stråket Antal övergångsställen (st)/ längsta passage (kf) / 5 / 5 / 5 / 5 / 5 / 5 / 5 Alla grupper klarar av stråket utom personer med manuell rullstol eller de med rollator etc. Sträckan lutar för kraftigt på en lång sträcka och är därför inte tillgänglig för dessa grupper. Några alternativa vägar har inte kunnat identifieras.

25 Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning 25 (50) Framtida Slussen, stråk A-B STRÅK A-B, i framtidens Slussen A B 2 A 2 B 2 C 3 4 Stråk Lutning (%) Trappa, ramp/ hiss saknas Möjlighet att välja alternativ vid slussning Korsande cykelbana, ej reglerad Orienterbarhet Vilplatser längs stråket Antal övergångsställen (st)/ längsta passage (kf) / 4 / 4 / 4 / 4 / 4 / 4 / 4 Alla grupper med funktionsnedsättning klarar stråket om korsningspunkterna med cyklister och bristande antal vilplatser åtgärdas. När slussning genomförs vid porten i gångstråket finns en alternativ väg vid den västra slussporten som inte innebär en större omväg och bedöms därför som tillgänglig. Dock krävs det att tydlig information om slussning och alternativ väg ges så att alla grupper kan ta del av den och förstå den för att kunna välja en alternativ väg. Sammanfattning av tillgängligheten längs stråk A-B A B 2 A 2 B 2 C 3 4 Stråk Tillgängligt stråk idag Tillgängligt stråk framtida Slussen Tillgängligheten har förbättrats och alla kan ta sig fram längs stråket mellan A och B. Information om alternativ väg vid slussning behöver dock införas.

26 Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning Gamla stan-skeppsbrokajen (A-C) Stråkkartor dagens Slussen samt nya Slussen Dagens Slussen, stråk A-C STRÅK A-C, idag A B 2 A 2 B 2 C 3 4 Stråk idag Lutning % Ojämn beläggning Trappa, ramp/ hiss saknas Korsande cykelbana, ej reglerad Orienterbarhet Vilplatser längs stråket Antal övergångsställen och längsta passage (kf) / 5 / 5 / 5 / 5 / 5 / 5 / 5 För att ta sig mellan punkt A och C behöver fem körfält passeras samt att beläggningen längs större delen av sträckan är av smågatsten vilket innebär ett problem för personer med synnedsättning som använder käpp. För personer med rörelsenedsättning är ojämn beläggning också ett hinder och dessa grupper kan inte använda ytan. Det finns de som har problem att gå på ojämn beläggning men även de som sitter i rullstol kan ha smärtproblem som innebär att en ojämn beläggning inte är framkomlig. När det gäller rampen så lutar den 0% och är inte tillgänglig, den är också anlagd med smågatsten. Trappan saknar kontrastmarkeringar och handledare och det finns risk att en person med synnedsättning som kommer ifrån Gamla Stan ramlar ner i trappan om de fortsätter rakt fram efter att ha passerat övergångsstället.

27 Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning 27 (50) Stråket är endast helt tillgängligt för personer med hörselnedsättning och kognitiv funktionsnedsättning. Framtida Slussen stråk A-C STRÅK A-C, i framtidens Slussen A B 2 A 2 B 2 C 3 4 Stråk Lutning Trappa, ramp/ hiss saknas Korsande cykelbana, ej reglerad Orienterbarhet Vilplatser längs stråket Antal övergångsställen och längsta passage (kf) / 5 / 5 / 5 / 5 / 5 / 5 / 5 I det framtida Slussen är inte lutningen på rampen redovisad, denna förutsätts dock inte luta mer än 2% då den kan fasas ut på en längre sträcka. Alla grupper med funktionsnedsättning klarar stråket om korsningspunkterna med cyklister och bristande antal vilplatser åtgärdas. Beläggningen kan troligen fortfarande utgöra ett problem på de delar som ej omfattas av ombyggnaden. Antalet körfält som behöver passeras är samma som dagens Slussen. Sammanfattning av tillgängligheten längs stråk A-C A B 2 A 2 B 2 C 3 4 Stråk Tillgängligt stråk idag Tillgängligt stråk framtida Slussen Tillgängligheten har förbättrats och alla kan ta sig fram längs stråket mellan A och C.

28 Ej alternativ väg Ej alternativ väg Ej alternativ väg Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning Gamla stan-ryssgården (A-G) Stråkkartor dagens Slussen samt nya Slussen Dagens Slussen stråk A-G STRÅK A-G, idag A B 2 A 2 B 2 C 3 4 Stråk idag Lutning (%) Ojämn beläggning Trappa, ramp/ hiss saknas Korsande cykelbana, ej reglerad Orienterbarhet Vilplatser längs stråket Antal övergångsställen (st)/ längsta passage (kf) 3/ 4 2/ 6 3/ 4 2/ 6 2/ 6 2/ 6 2/ 6 3/ 4 2/ 6 3/ 4 2/ 6 Mellan Gamla Stan och Ryssgården finns två möjliga gångvägar, en över Skeppsbron som inte har trappor och en via den östra tunnelgången som har ett flertal trappor. Tabellen ovan visar bedömd tillgänglighet längs de båda stråken och 2. Om korsningspunkterna med cyklister och avsaknad av vilplatser åtgärdas är förbindelsen A-G tillgänglig för personer med synnedsättning och hörselnedsättning i båda stråken. Personer med kognitiv funktionsnedsättning klarar stråk. För personer med rörelsenedsättning klarar endast personer med elrullstol stråk 2 om den ojämna beläggningen utanför tunnelbanans entré åtgärdas.

29 Ej alternativ väg Ej alternativ väg Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning 29 (50) Framtida Slussen stråk A-G STRÅK A-G, i framtidens Slussen A B 2 A 2 B 2 C 3 4 Stråk Lutning % Trappa, ramp/ hiss saknas Möjligt att välja alternativ vid slussning Korsande cykelbana, ej reglerad Orienterbarhet Vilplatser längs stråket Antal övergångsställen (st)/ längsta passage (kf) 2/ 3 2/ 3 2/ 3 2/ 3 2/ 3 2/ 3 2/ 3 2/ 3 2/ 3 2/ 3 2/ 3 2/ 3 Alla grupper med funktionsnedsättning utom de med rörelsenedsättning klarar alla stråk om korsningspunkterna med cyklister och bristande antal vilplatser åtgärdas. För personer med rörelsenedsättning klarar personer stråk om korsningspunkter med cyklister åtgärdas. Stråk 2 klarar endast personer med elrullstol. För detta stråk innebär slussningen ett framkomlighetsproblem för alla gående. Slussportarna är öppna i en ände i taget under 4-5 minuter. Detta innebär att gående får vänta eller välja alternativ väg. För personer med funktionsnedsättning är det inte alltid möjligt att välja en alternativ väg och då påverkar slussningen även tillgängligheten. Sammanfattning av tillgängligheten längs stråk A-G A B 2 A 2 B 2 C 3 4 Stråk Tillgängligt stråk idag Ej alt. Ej alt. Ej alt. Tillgängligt stråk framtida Slussen Ej alt. Ej alt. Tillgängligheten har förbättrats och alla kan ta sig fram längs stråk. Stråk 2 kan användas av alla förutom personer med manuell rullstol och rollator etc.

30 Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning Stadsgårdskajen-Skeppsbron (B-C) Stråkkartor dagens Slussen samt nya Slussen Dagens Slussen stråk B-C STRÅK B-C, idag A B 2 A 2 B 2 C 3 4 Stråk idag Lutning (%) 4,5-0 4,5-0 4,5-0 4,5-0 4,5-0 4,5-0 4,5-0 Ojämn beläggning Trappa, ramp/ hiss saknas Korsande cykelbana, ej reglerad Orienterbarhet Vilplatser längs stråket Antal övergångsställen (st)/ längsta passage (kf) 3/ 4 3/ 4 3/ 4 3/ 4 3/ 4 3/ 4 3/ 4 För att ta sig mellan punkt B och C krävs passage över långa lutningar samt över beläggningen med smågatsten på Stadsgårdskajen vilket innebär ett problem för personer med synnedsättning som använder käpp. För personer med rörelsenedsättning är ojämn beläggning även ett hinder och dessa grupper kan inte använda ytan. Läs mer om detta problem under stråk A-C.

31 Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning 3 (50) Framtida Slussen stråk B-C STRÅK B-C, i framtidens Slussen A B 2 A 2 B 2 C 3 4 Stråk Lutning (%) Trappa, ramp/ hiss saknas Möjlighet att välja alternativ vid slussning Korsande cykelbana, ej reglerad Orienterbarhet Vilplatser längs stråket Antal övergångsställen (st)/ längsta passage (kf) 2/ 3 2/ 3 2/ 3 2/ 3 2/ 3 2/ 3 2/ 3 Alla grupper med funktionsnedsättning klarar stråket om bristande antal vilplatser åtgärdas. För detta stråk innebär slussningen ett framkomlighetsproblem för alla gående. Slussportarna är öppna i en ände i taget under 4-5 minuter. Detta innebär att gående får vänta eller välja alternativ väg. För personer med funktionsnedsättning är det inte alltid möjligt att välja en alternativ väg och då påverkar slussningen även tillgängligheten. De som klarar av att gå i trappor kan ta vägen över nya bron vid slussning en sträcka som inte blir så mycket längre. Sammanfattning av tillgängligheten längs stråk B-C A B 2 A 2 B 2 C 3 4 Stråk Tillgängligt stråk idag Tillgängligt stråk framtida Slussen Tillgängligheten har förbättrats och alla kan ta sig fram längs stråket.

32 Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning Stadsgårdkajen-Söder Mälarstrand (B-F) Stråkkartor dagens Slussen samt nya Slussen Dagens Slussen stråk B-F STRÅK B-F, idag A B 2 A 2 B 2 C 3 4 Stråk idag Lutning (%) Trappa, ramp/ hiss saknas Korsande cykelbana, ej reglerad Orienterbarhet Vilplatser längs stråket 4,5-8 4,5-8 4,5-8 4,5-8 4,5-8 4,5-8 4,5-8 Antal övergångsställen (st)/ längsta passage (kf) Mellan punkt B och F finns egentligen ingen gångförbindelse alls för gående. Stråk 2 är möjligt att gå om man hittar den och om personen klarar av att gå i trappor. Tunneln i öst-västlig riktning är skyltad som gång- och cykelväg men inne i tunneln finns det bara en cykelbana. Stråk utvärderas därför inte då det inte är en möjlig gångväg.

33 Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning 33 (50) Framtida Slussen stråk B-F STRÅK B-F, i framtidens Slussen A B 2 A 2 B 2 C 3 4 Stråk Lutning (%) Trappa, ramp/ hiss saknas Korsande cykelbana, ej reglerad Orienterbarhet Vilplatser längs stråket Antal övergångsställen (st)/ längsta passage (kf) 2/ 3 2/ 3 2/ 3 2/ 3 2/ 3 2/ 3 2/ 3 Detta stråk öppnar en gångmöjlighet som inte tidigare funnits i dagens Slussen. Förbindelsen är tillgänglig för alla grupper. Sammanfattning av tillgängligheten längs stråk B-F Stråk Tillgängligt stråk idag Tillgängligt stråk framtida Slussen A B 2 A 2 B 2 C 3 4 Stråk B-F har blivit tillgängligt för alla grupper i nya Slussen.

34 Ej alternativ väg Ej alternativ väg Ej alternativ väg Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning Ryssgården Söder Mälarstrand (G-F) Stråkkartor dagens Slussen samt nya Slussen Dagens Slussen stråk G-F STRÅK G-F, idag A B 2 A 2 B 2 C 3 4 Stråk idag Lutning (%) 6-7, , ,5 6-7,5 6-7,5 6-7, ,5 5-7 Trappa, ramp/ hiss saknas Ojämn beläggning Korsande cykelbana, ej reglerad Orienterbarhet Vilplatser längs stråket Antal övergångsställen (st)/ längsta passage (kf) 3/ 5 3/ 5 3/ 5 3/ 5 3/ 5 3/ 5 3/ 5 3/ 5 3/ 5 3/ 5 3/ 5 Mellan punkt A och G finns två alternativa stråk. Länk via Mälarrampen och länk 2 via den västra tunnelgången som har ett flertal trappor. Personer med synnedsättning och hörselnedsättning klarar båda stråken om korsningspunkterna med cyklister åtgärdas. Inga personer med rörelsenedsättning klarar stråk 2. Om den ojämna beläggningen utanför tunnelbanans entré åtgärdas kan personer med elrullstol använda stråk. Personer med kognitiv funktionsnedsättning klarar stråk om korsningspunkter med cykel åtgärdas. Tunneln saknar möjlighet till sikt igenom och detta påverkar även tryggheten i stor omfattning.

35 Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning 35 (50) STRÅK G-F, i framtidens Slussen Framtida Slussen stråk G-F A B 2 A 2 B 2 C 3 4 Stråk Lutning (%) Trappa, ramp/ hiss saknas Korsande cykelbana, ej regelerad Orienterbarhet Vilplatser längs stråket Antal övergångsställen (st)/ längsta passage (kf) 0-5 / / / / / / 4 Alla grupper med funktionsnedsättning utom de med rörelsenedsättning klarar alla stråk om bristande antal vilplatser åtgärdas. För personer med rörelsenedsättning klarar de flesta personer stråk om bristande antal vilplatser åtgärdas. Sträckan över Södermalmstorg får inte luta mer än 2% på längre sträcka om stråket ska vara tillgängligt för alla. I tillhandahållet material med redovisade lutningar markeras denna sträcka med lutning 2-5%. Stråk 2 klarar endast personer med elrullstol. Sammanfattning av tillgängligheten längs stråk G-F A B 2 A 2 B 2 C 3 4 Stråk Tillgängligt stråk idag Tillgängligt stråk framtida Slussen Tillgängligheten har förbättrats och alla kan ta sig fram längs minst ett stråk mellan G och F. Förutsättningen gäller att Södermalmsplan inte lutar mer än 2%, och att tillräckligt antal vilplatser finns. (Gul markering i tabellen ovan blir då grön). Att hissar och rulltrappor ligger parallellt med trappan anses vara en bra lösning som inte innebär en omväg. Hissarna och rulltrapporna ägs och sköts av Stockholm stad och är öppna dygnet runt. 0-5 / 4

36 Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning Ryssgården Stadsgårdskajen (G-B) Stråkkartor dagens Slussen samt nya Slussen Dagens Slussen, stråk G-B STRÅK G-B, idag Stråk idag Gångavstånd idag Lutning % Ojämn beläggning Trappa, ramp/ hiss saknas Korsande cykelbana, ej regelerad Orienterbarhet Vilplatser längs stråket Antal övergångsställen och längsta passage (KF) Mellan Ryssgården och Stadsgårdskajen där bl.a. finlandsfärjorna avgår finns idag en förbindelse med en lång trappa. De gående som kommer med kollektivtrafik kan ta sig via hissar inne i tunnelbanan till kajplan. Personer med synnedsättning, nedsatt hörsel och kognitiv funktionsnedsättning klarar stråket om korsningspunkterna med cyklister åtgärdas och den ojämna beläggningen utanför tunnelbanans entré åtgärdas. Ingen person med rörelsenedsättning klarar stråket. A 3-8 3/ 4 B A 2 B 2 C / 4 3/ 4 3/ 4 3/ 4 3/ 4 3/ 4

37 Ej alternativ väg Ej alternativ väg Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning 37 (50) Framtida Slussen, stråk G-B STRÅK G-B, i framtidens Slussen A B 2 A 2 B 2 C 3 4 Stråk Lutning % Trappa, ramp/ hiss saknas Korsande cykelbana, ej regelerad Orienterbarhet Vilplatser längs stråket Antal övergångsställen och längsta passage (kf) 2/ 3 kf 2/ 3 kf 2/ 3 kf 2/ 3 kf 2/ 3 kf 2/ 3 kf 2/ 3 kf Alla grupper med funktionsnedsättning utom de med rörelsenedsättning klarar alla stråk om korsningspunkterna med cyklister och bristande antal vilplatser åtgärdas. Personer med rörelsenedsättning klarar stråk om korsningspunkter med cyklister och bristande antal vilplatser åtgärdas. Stråk 2 klarar endast personer med elrullstol. Rampen som förbinder kajplan med Katarinaparken har enl. Stockholms stad gjorts så flack som möjligt för att kunna rymmas inom disponibelt utrymme. Eftersom det kommer att finnas en tillgänglig gångväg med hiss och rulltrappor vid Katarinahissen som ägs och drivs av Stockholm stad och som är öppen dygnet runt bedöms stråket vara tillgängligt för alla. Det är dock viktigt att på ett tydligt sätt markera hur hissar och rulltrappor nås så de som behöver dem lätt hittar dem. Sammanfattning av tillgängligheten längs stråk G-B A B 2 A 2 B 2 C 3 4 Stråk Tillgängligt stråk idag Tillgängligt stråk framtida Slussen Ej alt. Ej alt. Tillgängligheten har förbättrats och alla kan ta sig fram mellan punkt G och B längs stråk i nya Slussen. Stråk 2 kan användas av alla förutom av personer med manuell rullstol och rollator etc.

38 Ej alternativ väg Ej alternativ väg Ej alternativ väg Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning Stadsgårdskajen Munkbroleden (B-E) Stråkkartor dagens Slussen samt nya Slussen Dagens Slussen stråk B-E STRÅK B-E, idag A B 2 A 2 B 2 C 3 4 Stråk idag Lutning (%) 4,5-8 4,5-8 4,5-8 4,5-8 4,5-8 4,5-8 4,5-8 4,5-8 4,5-8 4,5-8 4,5-8 Ojämn beläggning Trappa, ramp/ hiss saknas Korsande cykelbana, ej reglerad Orienterbarhet Vilplatser längs stråket Antal övergångsställen (st)/ längsta passage (kf) 0 3/ 5 0 3/ 5 3/ 5 3/ 5 3/ 5 0 3/ 5 0 3/ 5 Mellan Stadsgårdskajen och Munkbroleden finns två möjliga stråk varav stråk omfattar trappor och ojämn beläggning längs slussningsfållan. Stråk 2 är längre och kräver passage över tre övergångsställen. Personer med synnedsättning, nedsatt hörsel och kognitiv funktionsnedsättning klarar båda stråken om den ojämna beläggningen åtgärdas. För personer med rörelsenedsättning klarar endast personer med elrullstol stråk 2.

39 Ej alternativ väg Ej alternativ väg Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning 39 (50) Framtida Slussen stråk B-E STRÅK B-E, i framtidens Slussen A B 2 A 2 B 2 C 3 4 Stråk Lutning (%) Trappa, ramp/ hiss saknas Möjligt att välja alternativ vid slussning Korsande cykelbana, ej reglerad Orienterbarhet Vilplatser längs stråket Antal övergångsställen (st)/ längsta passage (kf) 2/ 3 2/ 3 2/ 3 2/ 3 2/ 3 2/ 3 2/ 3 2/ 3 2/ 3 2/ 3 2/ 3 2/ 3 Alla grupper med funktionsnedsättning klarar stråk 2 om korsningspunkterna med cyklister och bristande antal vilplatser åtgärdas. När slussning genomförs vid porten i gångstråket finns en alternativ väg vid den västra slussporten som inte innebär en större omväg och bedöms därför som tillgänglig. Dock krävs det att tydlig information om slussning och att alternativ väg ges så att alla grupper kan ta del av den och förstå den för att kunna välja. Alla grupper klarar stråk utom de med manuell rullstol eller rollator etc. Sammanfattning av tillgängligheten längs stråk B-E A B 2 A 2 B 2 C 3 4 Stråk Tillgängligt stråk idag Ej alt. Tillgängligt stråk framtida Slussen Ej alt. Ej alt. Tillgängligheten har förbättrats och alla kan ta sig fram längs stråk 2 mellan B och E. Information om alternativ väg vid slussning behöver dock införas.

40 Ej alternativ väg Ej alternativ väg Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning Hornsgatan Munkbroleden (D-E) Stråkkartor dagens Slussen samt nya Slussen Dagens Slussen, stråk D-E STRÅK D-E, idag A B 2 A 2 B 2 C 3 Stråk idag Lutning (%) Trappa, ramp/ hiss saknas Korsande cykelbana, ej reglerad (st) Orienterbarhet Vilplatser längs stråket Antal övergångsställen (st)/ längsta passage (kf) 4-7,5 2 3/ 4 4-7,5 2 3/ 4 4-7,5 2 3/ 4 4-7,5 2 3/ 4 4-7,5 2 3/ 4 4-7,5 2 3/ 4 4-7,5 2 3/ 4 4 Mellan Munkbroleden och Hornsgatan finns idag en gångförbindelse. Alla grupper klarar av stråket om korsningspunkter med cyklister åtgärdas utom för personer med manuell rullstol eller de med rollator etc. Sträckan lutar för kraftigt på en lång sträcka och är därför inte tillgänglig för dessa grupper. Några alternativa vägar har inte funnits. Framtida Slussen stråk D-E STRÅK D-E, i framtidens Slussen A B 2 A 2 B 2 C 3 4 Stråk Lutning (%) Trappa, ramp/ hiss saknas Möjligt att välja alternativ vid slussning Korsande cykelbana, ej reglerad (st) Orienterbarhet Vilplatser längs stråket Antal övergångsställen (st)/ längsta passage (kf) 2/ 3 2/ 3 2/ 3 2/ 3 2/ 3 2/ 3 2/ 3 2/ 3 2/ 3 2/ 3 2/ 3 2/ 3

41 Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning 4 (50) Alla grupper med funktionsnedsättning utom de med rörelsenedsättning klarar alla stråk om korsningspunkter med cyklister och bristande antal vilplatser åtgärdas. För personer med rörelsenedsättning klarar de flesta personer stråk 2 om korsningspunkter med cyklister och bristande antal vilplatser åtgärdas. Sträckan över Södermalmsplan får inte luta mer än 2% på längre sträcka om stråket ska vara tillgängligt för alla. I tillhandahållet material med redovisade lutningar markeras denna sträcka med lutning 2-5%. Stråk klarar endast personer med elrullstol. För de personer som inte kan välja stråk innebär slussningen vid stråk 2 att den alternativa gångvägen blir cirka 250 meter längre vilket inte bedöms som ett alternativ utan dessa gående får vänta de 4-5 minuter som slussningen tar. Sammanfattning av tillgängligheten längs stråk D-E A B 2 A 2 B 2 C 3 4 Stråk Tillgängligt stråk idag Tillgängligt stråk framtida Slussen Ej alt. Ej alt. Tillgängligheten har förbättrats och alla kan ta sig fram längs minst ett stråk mellan D och E. Förutsättningen gäller att Södermalmsplan inte lutar mer än 2%, och att tillräckligt antal vilplatser finns. (Gul markering i tabellen ovan blir då grön). Att hissar och rulltrappor ligger parallellt med trappan anses vara en bra lösning som inte innebär en omväg. Dessa ägs och sköts av Stockholm stad och är öppna dygnet runt. För alla grupper utom de med rullstol och rollator etc. kan även stråk 2 väljas om t.ex. rulltrappor eller hissar vill undvikas. Rulltrappor och hissar har dimensionerats för att klara att den totala mängden beräknade gående åker uppför. För att lösningen alltid ska fungera behöver det finnas minst 3 parallella rulltrappor så det går att stänga av en i taget för service.

42 Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning Tillgänglighet till kollektivtrafik Den framtida terminalen för busstrafik är en utrymmeskrävande anläggning där alternativa lägen utretts. Vid föreslagen placering får de resenärer som kommer till eller åker från de främre hållplatslägena betydligt kortare gångavstånd än de som kommer till eller åker från hållplatslägen längst bort. De flesta busslinjer kommer att angöra de främre hållplatserna. Gångavståndet skulle kunna kompenseras med rullband eller liknande som t.ex. i tunnelbanan. Att hitta till rätt hållplatsläge är svårt för gruppen med kognitiva funktionsnedsättningar om hållplatsernas lägen ändras och anvisas på en digital tavla. Information om hållplatslägen ska vara tillgänglig för alla oavsett funktionsnedsättning. En positiv aspekt med den nya terminalen är att resenärer inte behöver passera korsande bussgator. Plattformarna blir inte heller för trånga då väntande resenärer samsas om utrymmet i mitten av anläggningen. Någon närmare granskning av tillgängligheten är svår att genomföra utifrån det underlag som finns idag.

43 Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning 43 (50) Bilaga : Gångstråk dagens sluss och nya Slussen För att kunna bedöma tillgängligheten och användbarheten för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga i Slussenområdet, så är de olika gångstråken med dess målpunkter viktiga att analysera. Granskningen har därför genomförts längs 0 olika identifierade stråk som ska vara möjliga att ta sig fram på. En jämförelse har sedan gjorts mellan befintliga och nya Slussen. Dagens Slussen På kartan nedan visas de start- och målpunkter som sammanbinder de viktigaste gångstråken i dagens Slussen. Platserna kallas följande i rapporten: A: Gamla stan B: Stadsgårdskajen C: Skeppsbrokajen D: Hornsgatan E: Munkbroleden F: Söder Mälarstrand G: Ryssgården

44 Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning De tio olika stråk som sammanbinder gångvägnätet i dagens Slussen har inventerats utifrån olika tillgänglighetsaspekter. Detaljeringsgraden är vald utifrån att en jämförelse mellan den befintliga Slussen och den nya Slussen ska vara möjlig. Följande parametrar har inventerats: Lutningar Ojämn beläggning Kanter, nivåskillnader Längd på övergångsställen Trappor Alternativ väg vid trappa Nedan redovisas möjliga vägval mellan de olika start- och målpunkterna i dagens Slussen. Ibland är flera vägval möjliga och dessa är då markerade med nummer respektive 2. Stråk A-B. Gamla stan - Stadsgårdskajen Stråk A-C. Gamla stan - Skeppsbrokajen Stråk A-D. Gamla stan - Hornsgatan Stråk A-G. Gamla stan Ryssgården

45 Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning 45 (50) Stråk B-C. Stadsgårdskajen - Skeppsbrokajen Stråk B-E. Stadsgårdskajen - Munkbroleden Stråk B-F. Stadsgårdskajen Stråk B-G. Stadsgårdskajen Ryssgården Söder Mälarstrand Stråk D-E. Hornsgatan - Munkbroleden Stråk F-G. Söder Mälarstrand Ryssgården

46 Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning Nya Slussen På kartan nedan visas de start- och målpunkter som sammanbinder de viktigaste gångstråken i framtida Slussen. Startoch målpunkterna är de samma som i dagens Slussen. Platserna kallas följande i rapporten: A: Gamla stan B: Stadsgårdskajen C: Skeppsbrokajen D: Hornsgatan E: Munkbroleden F: Söder Mälarstrand G: Ryssgården Start- och målpunkter i nya Slussen har länkats samman i möjliga gångstråk, se nedan. Ibland är flera vägval möjliga och dessa är då markerade med nummer respektive 2.

47 Tillgänglighet vid Slussen - en jämförande granskning 47 (50) Stråk A-B. Gamla stan - Stadsgårdskajen Stråk A-C. Gamla stan - Skeppsbrokajen Stråk A-D. Gamla stan - Hornsgatan Stråk A-G. Gamla stan - Ryssgården Stråk B-C. Stadsgårdskajen Skeppsbrokajen Stråk B-E. Stadsgårdskajen Munkbroleden