Likabehandlingsplan. Lycée Français Saint Louis

Transkript

1 Uppdaterad: Likabehandlingsplan Det här är en likabehandlingsplan för alla barn på Skolan och förskolan Lycée Français Saint Louis samt fritids Saint Louis. Den omfattar arbetet för likabehandling samt arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Lycée Français Saint Louis

2 Innehå llsfö rteckning Gemensamt för stiftelsen Lycée Français Saint Louis 1. Vår vision 2. Lagar och styrdokument 3. Definitioner 4. Ansvarsfördelning 5. Förankring av likabehandlingsplanen 6. Uppföljning och utvärdering 7. Kartläggning och analys 8. Skolans främjande och förebyggande arbete 9. Åtgärder och handlingsplaner vid: - Diskriminering - Trakasserier och kränkande behandling - Mobbning 2

3 1. Vår vision Vi är en internationell verksamhet som utgör en naturlig mötesplats för barn/elever och personal från världens alla hörn med vitt skilda ursprung och levnadshistorier. Alla barn/elever har samma rätt att bemötas med respekt, att få ta del av utbildningen samt att få utvecklas som individer i trygghet, harmoni och glädje. All personal och alla barn/elever skall arbeta aktivt utifrån ett stödjande elevklimat på skolan för att förhindra alla former av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Varje tendens till kränkande behandling av något slag skall resultera i en reaktion. Vår vision är att ingen ska känna sig otrygg eller utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling inom stiftelsen Lycée Français Saint Louis. 2. Lagar och styrdokument Diskrimineringslagen (2008:567) Lagen trädde i kraft 1 januari 2009 och har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett: kön könsöverskridande identitet etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder Skollagen (SFS 2010:800) 1 Kap. 2 Lagen trädde i kraft 1 juli 2011 och redogör för bestämmelser med syfte att motverka kränkande behandling av barn och elever. Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan 1. främja jämställdhet mellan könen samt 2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Arbetsmiljölagen (detta gäller ej förskolan) I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare och andra skyddsansvariga om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Elever i skolan ses i Sverige som arbetstagare. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, till exempel regler om skyddsombudens verksamhet. Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Se även Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd beträffande psykiska och sociala aspekter på Arbetsmiljön (AFS 1980:14) samt kränkande särbehandling (AFS 1993:17). 3

4 Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) Läroplanen trädde i kraft från och med höstterminen Lgr 11 beskriver skolans värdegrund samt demokratiuppdrag, till exempel elevers rätt till inflytande samt att skolan ska arbeta för att motverka tendenser till diskriminering och annan kränkande behandling samt att skolan ska vara en plats där alla kan känna sig trygga och lika behandlade. Skolor och fritidshem är skyldiga att upprätta och årligen revidera planer för likabehandling och mot kränkande behandling. Vi har valt att sammanställa dessa till en gemensam plan. 3. Definitioner Diskriminering Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt av personal på förskolan/skolan/fritids eller av systemet på förskolan/skolan/fritids, på grund av någon av diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt ålder. Ett exempel på en diskriminering kan vara att ett barn eller en elev behandlas annorlunda på grund av barnets/elevens ursprung. Då diskriminering handlar om missgynnande förutsätter detta någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheten är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse utan det benämns då som trakasserier (se nedan). Direkt diskriminering Det är en direkt diskriminering när ett barn eller en elev missgynnas och att det har en direkt koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering är det som sker när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev på grund av någon av diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsgrunderna Det finns sju diskrimineringsgrunder enligt Svensk lagstiftning. Kön: vårt fysiska kön det vill säga om vi är kvinna eller man. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger utryck för att tillhöra ett annat kön än sitt fysiska. Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Religion eller annan trosuppfattning: vår religiösa eller ickereligiösa tro (Lagen gäller dock inte politisk uppfattning). Funktionshinder: att någon har varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av sin funktionsförmåga. Sexuell läggning: att någon har en homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder: att bli diskriminerad på grund av hur gammal eller ung personen är. 4

5 Trakasserier Uppträdande av ett barn eller en elev som kränker ett annat barn eller en annan elevs värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt ålder. Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det som diskriminering (se ovan). Sexuella trakasserier Sexuella trakasserier är när någon kränker en person med ett sexuellt beteende. Det kan till exempel vara att ett barn eller en elev tar på ett annat barn eller en annan elev på ett sätt som de inte tycker om eller som inte är ok. Att ge kränkande sexuella kommentarer. Att någon skickar meddelanden om sex på ett sätt som personen inte gillar via till exempel sms, chatt eller mejl. Att någon tar bilder på någon och sedan sprider dem på ett sätt som inte är önskat eller ok, eller att någon sprider sexuella rykten. Kränkande behandling Uppträdanden som kränker ett barns eller en elevs värdighet och integritet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. En kränkande behandling kan till exempel vara att ignorera någon, att säga nedvärderande kommentarer, att inför en stor grupp förminska en person, att sprida rykten, eller fysiska så som knuffar, slag och sparkar. Både personal, barn och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Det är den som blir utsatt som bestämmer vad som känns kränkande. Mobbning Definitionen på mobbning är att ett barn eller en elev utsätts för upprepade kränkningar, negativa handlingar, av någon eller några vars avsikt är att tillfoga skada eller obehag. Det råder en obalans i makt mellan den/de som mobbar och den/de som utsätts för mobbning. Både mobbning, trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera personer. De kan vara synliga och direkta eller dolda och subtila. De kan till exempel handla om ryktesspridning och förlöjligande men även fysiskt våld: fysiska (sparkar, slag och knuffar med mera) verbala (hot, svordomar, öknamn, retas) psykosociala (utfrysning, grimaser, blickar, suckar, ignorering eller att alla går när någon kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier och meddelande på olika sociala medier). 5

6 4. Ansvarsfördelning Rektor har huvudansvar för skolan, förskolechefen har huvudansvar för förskolan och fritidschefen har huvudansvaret för fritids. Det är deras ansvar enligt lag och förarbeten att: Årligen upprätta, utvärdera och revidera likabehandlingsplanen i samarbete med personal, barn, elever samt vårdnadshavare. Se till att all personal, alla barn/elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten på förskolan, skolan eller fritids. Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns/elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller funktionshinder. Se till att deras verksamhet fullföljer de mål som satts upp. Om förskolan, skolan eller fritids får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande behandling förekommer, se till att åtgärder vidtas och att utredning och uppföljning genomförs. Elevhälsoteamet (EHT) EHT betyder Elevhälsoteam och består av: Ordförande som är Huvudrektor, Rektorn för låg och mellanstadiet, Svensk studierektor, CPE, Ansvarig för fritids, Kurator, Psykolog, Specialpedagoger samt Skolsköterska. EHT har ansvar för att: åtgärder vidtas då diskriminering eller annan kränkande behandling misstänkts/anmäls/upptäcks. dokumentera misstänkt/anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling och de åtgärder som vidtas. Bevaka och utreda fall av diskriminering och annan kränkande behandling tillsammans med berörd personal, samt följa upp. All personal All personal ansvar för att: följa likabehandlingsplanen ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning/verksamhet och sträva efter likabehandling. se till att åtgärder vidtas då diskriminering eller annan kränkande behandling misstänkts/anmäls/upptäcks. Anmäla samt förmedla misstänkt/upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling och de åtgärder som vidtagits till EHT teamet. Bevaka och utreda fall av diskriminering och annan kränkande behandling tillsammans med EHT teamet, om den enskilda läraren/personalen är berörd, samt följa upp. Elever Alla barn/elever bör: Påtala diskriminering och annan kränkande behandling som förekommer på skolan till någon personal eller förälder som i sin tur kan kontakta kurator eller någon i EHT som kan vidta åtgärder. 6

7 5. Förankring och uppdatering av likabehandlingsplanen Förankring hos elever, personal och vårdnadshavare samt upprättande av ny plan. Likabehandlingsplanen förankras hos eleverna av klassföreståndare både muntligt och skriftligt. Likabehandlingsplanen skall delges samtliga nyanställda och finnas på skolans hemsida. Eleverna arbetar med Likabehandlingsplanen som ett förebyggande arbete under temaveckan som ligger i slutet av höstterminen. Där diskuteras både den och resultatet av kartläggningen som genomförts i början av oktober varje år, klassrepresentanterna samlar därefter in allas synpunkter på hur eleverna själva vill att skolan ska arbeta med och mot diskriminering och kränkande behandling och vidarebefordrar detta till kuratorn. Kuratorn sammanställer alla förslag som sedan röstas igenom på elevrådet. Därefter sker möten med olika lärargrupper för deras förslag på revidering. Beslut om gällande Likabehandlingsplan tas av skolkonferensen i början av vårterminen varje läsår. Målet är att Likabehandlingsplanen ska bli VÅR, hela skolans Likabehandlingsplan. Alla måste bli delaktiga, både för att skapa ett engagemang men också för den legitimitet som behövs för att kunna göra den levande och hållbar. 6. Uppföljning och utvärdering Utvärdering av föregående års likabehandlingsplan Både skolan och förskolan har det här året Ht 2013-Vt 2014 lagt ner mycket arbete på att försöka göra alla delaktiga i arbetet för likabehandling samt mot diskriminering och kränkande behandling. Detta arbete har sedan legat till grund för årets Likabehandlingsplan. Förbättringsåtgärder 2013/14 All personal på skolan samt fritids ska få kunskap om vilka lagar som gäller angående kränkande behandling samt diskriminering och vad de innebär. Att alla får kännedom om likabehandlingsplanen som även innehåller en handlingsplan för hur det ska hanteras om det inträffar. Ansvarig: Hur: Skolledningen. All personal på skolan ska få information om vad kränkning samt diskriminering är för något genom föreläsningar samt skriva under ett dokument och därmed intyga att de tagit del av informationen. Åtgärdat: Vid flera tillfällen under läsåret Utvärdering: Delvis genomfört. All personal har erhållit information om vad kränkning samt diskriminering är för något genom föreläsningar av Friends men inget dokument har skrivits på. Föreläsningarna var uppskattade och kommer att fortsätta även Det sker en diskussion angående dokumentet. 7

8 Att skapa en gemensam värdegrund. Ansvarig: Skolledningen, ansvarig lärare samt kurator. Hur: Vi ska välja ett antal värdeord som tillsammans skapar Lycée Français Saint Louis gemensamma värdegrund. Åtgärdat: Temaveckan i november Utvärdering: Ej genomfört. Målet var inte tydligt förankrat i hela personalgruppen och kunde därmed inte genomföras. Målet flyttas fram till november 2014 och förändras till att diskutera ett antal värdeord. Göra en grundlig kartläggning som visar på vilka områden vi behöver utveckla och kanske förändra för att skapa trygghet. Ansvarig: Friends, skolledningen samt ansvarig lärare. Hur: I samarbete med Friends som har en webbenkät på nätet som vi fyller i och de sedan sammanställer. Åtgärdat: I början av oktober, återkommande varje år. Utvärdering: Genomfört. Skapa en gemensam likabehandlingsplan mot kränkande behandling som vi alla kan vara delaktiga i och som tar upp vilka åtgärder vi måste vidta samt hur detta ska följas upp. Ansvarig: All personal men framförallt ansvarig lärare, ledning samt kurator. Hur: Diskussioner, gruppövningar, elevråd samt egna initiativ. Åtgärdat: Kontinuerligt under hösten 2013, men framförallt under temaveckan i november. Utvärdering: Genomfört. Personalen har diskuterat i grupper, eleverna har haft grupparbeten i sina klasser utifrån resultatet på enkäten, det har skapats en värdegrundsgrupp som diskuterar Likabehandlingsplanen och dess värden där föräldrar, ledning, förskola, fritids, grundskola, skyddsombud och kurator är representerade. All personal måste bli delaktig i arbetet för att kunna handla utifrån det som står i likabehandlingsplanen. Ansvarig: Alla. Hur: Information, diskussioner och gruppövningar. Åtgärdat: Kontinuerligt under året. Utvärdering: Genomfört. Friends har haft en studiedag med all personal där de gick igenom Likabehandlingsplanen samt arbetade i olika grupper där personalen diskuterade tre frågeställningar: 1. Hur ska vi engagera eleverna; 2. Hur ska vi revidera planen varje år samt 3. Hur skulle ni vilja arbeta förebyggande mot mobbning och kränkande behandling? 8

9 Det blev otroligt givande diskussioner och många förslag finns med i vårt främjande och förebyggande arbete, men framförallt fick alla en bredare kunskap och medvetenhet om Likabehandlingsplanen och dess innehåll. För att alla elever ska känna sig trygga krävs ett forum där de kan ta upp problem. Ansvarig: Klassföreståndare. Hur: Detta forum är i samtal med klassföreståndare i alla klasser där bl.a. trivsel, klassklimat, utsatthet, diskuteras kontinuerligt. Åtgärdat: Kontinuerligt under året. Utvärdering: Genomfört. 7. Kartläggning och analys Målet med kartläggningen är att så tidigt som möjligt få vetskap om förekomsten av diskriminering och annan kränkande behandling för att kunna utforma relevanta åtgärder. Under läsåret har vi gjort en kartläggning med hjälp av Friends som visar på flera områden vi behöver arbeta vidare på. Här presenteras endast en sammanfattning av denna kartläggning. Kränkningar; 41 % av eleverna i årskurs CM1 och CM2 och 21 % av eleverna i årskurs 6ième - 3ième upplever att de har blivit trakasserade av andra elever. De var 17 % bland eleverna i CM1 och CM2 och 12 % i 6ième - 3ième som ansåg att detta hände ofta. Sexuella trakasserier; det är 12 % av eleverna i årskurs 6ième - 3ième som upplever att de blivit utsatt för sexuella trakasserier av andra elever i skolan. Kränkningar och trakasserier från personal; 18 % av eleverna i årskurs CM1 och CM2 och 10 % av eleverna i årskurs 6ième - 3ième upplever att de har blivit trakasserade eller kränkta av någon av personalen på skolan. Diskriminering: Det finns elever som känner sig diskriminerade, alla de sju diskrimineringsgrunderna finns representerade men genus, sexualitet och etnicitet hade det högsta värdet. Trygghet: Det finns flera studenter som känner sig osäkra, särskilt på toaletter, i omklädningsrum, på nätet och i korridorerna men resultatet ser olika ut i olika åldrar. Eleverna i årskurs CM1 och CM2 känner sig mest osäkra på nätet (21 %) på toaletterna (18 %), i korridorerna (15 %), till och från skolan och omklädningsrum (8 %). Medan eleverna i årskurs 6ième - 3ième tycker att omklädningsrummen är mest osäkra (15 %) toaletterna (12 %), internet (11 %) och i korridorerna (10 %). 1. Toaletter 2. Internet 3. Omklädningsrum 4. Korridorerna 9

10 Flertalet elever i varje årskurs kände inte till vad som står i Likabehandlingsplanen eller är säkra på vad det är. Ett stort antal elever upplevde att de inte hade någon vuxen att prata med. Förbättringsåtgärder Kartläggningen visar att det finns elever som upplever att både kränkningar och sexuella trakasserier förekommer. Att skapa en större medvetenhet om detta i personalgruppen är därför ett viktigt första steg för att de i sin tur ska kunna förmedla informationen samt diskutera detta med eleverna. Mål: Skapa medvetenhet. Åtgärder: Information om Likabehandlingsplanen samt relevant svensk lagstiftning. Tidpunkt: Så fort revideringen av Likabehandlingsplanen är färdigställd. Ansvar: Ledningen. För att arbeta förebyggande med kränkningar och sexuella trakasserier ska vi i år skapa en struktur för kill-och tjejgrupper i 5iéme och 3iéme. Mål: Skapa ett forum där eleverna kan diskutera och skapa sig en förståelse för vad kränkningar och sexuella trakasserier är. Åtgärder: Boka in kill- och tjejgrupper i 5iéme och 3iéme. Tidpunkt: Ett tillfälle under hösten och ett tillfälle på våren. Ansvar: Ledningen För att skapa en verksamhet där alla känner sig trygga och som bygger på en ömsesidig respekt för varandra är grunden att veta vad respekt betyder. Därför ska vi skapa en gemensam värdegrund, där vi alla diskuterar vad ett antal värdeord betyder. Därefter ska denna diskussion inleda varje läsår så att vi alla förstår varandras betydelse. Mål: Målet är att skapa en gemensam värdegrund. Åtgärder: Gå igenom vad ett antal värdeord betyder till exempel kränkning, mobbning makt och respekt. Tidpunkt: Temaveckan i november Ansvar: Ledningen. På skolgården är det många barn och elever samlade vilket gör att det uppstår konflikter. Flera elever upplever att när dessa konflikter inte klaras upp skapas större konflikter som sedan blir till kränkningar och ibland utvecklas till mobbning. Det var 41 % av eleverna i mellanstadiet och 21 % i högstadiet som kände sig kränkta av andra elever förra året. Forskning visar att något som verkligen gör skillnad när det gäller att minska kränkningar och konflikter mellan elever är när all personal alltid agerar samt att de agerar likadant. För att göra detta möjligt vill vi utbilda all personal i medling, med en djupare utbildning i konflikthantering för all personal som arbetar på rastgården. Det skulle ge oss en gemensam metod samt att vi skulle kunna lösa många konflikter direkt och därmed minska konflikter som växer och blir till kränkningar och mobbning. Mål: Att skolan får en gemensam struktur för hur vi ser på konflikter samt att all personal får en gemensam metod för att hantera dem och därmed agerar likartat. Åtgärder: Utbilda all personal i medling. Tidpunkt: Vid flera tillfällen under hela året. Ansvar: Ledningen. 10

11 8. Skolans främjande och förebyggande arbete Ingen elev eller personal på Lycée Français Saint Louis ska känna sig otrygg eller utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Skolan och fritids har som målsättning att varje elev och varje vuxen ska känna sig delaktig i arbetet med dessa frågor och reagera på händelser som tyder på förekomst av sådana företeelser. Det är viktigt att all personal på skolan har den insikt och kunskap som behövs för att förstå, upptäcka och agera i första läget. Skolan har därför inlett ett samarbete med Friends (se bilaga 1) som sträcker sig över en treårsperiod. Målet med vårt samarbete är att vi ska skapa en organisation, struktur och en bredare kunskap bland hela personalen i dessa frågor. All personal kommer att utbildas av organisationen Friends som ger kunskap och verktyg för att alla ska förstå vad en kränkning är samt arbeta fram konkreta åtgärder. De kommer även att ge en praktisk utbildning i metodik som utgår från åtta olika teman kring trygghet och jämlikhet. Vi kommer att få tillgång till material som lärarna kan arbeta med i klassen. Tidpunkt: Under en studiedag, återkommande i tre år framöver. Ansvar: Friends, skolledningen och kuratorn. Det är viktigt i en så här stor satsning att även vårdnadshavare är med och deltar. Friends kommer därför att ha en informationskväll för alla vårdnadshavare. Tidpunkt: I början av höstterminen. Ansvar: Friends, skolledningen och kurator. Demokrati Skolan arbetar med att ge eleverna en demokratisk fostran genom att elever sitter med i skolans olika kommittéer och elevråd för att förankra respekt för demokratiska värderingar. Ansvar: CPE, ansvarig lärare och skolledningen. Temavecka Ett större diskussionsforum där alla elever samt all personal kan träffas och diskutera den årliga kartläggningen arrangeras med en temavecka i syfte att förebygga diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling samt uppdatera likabehandlingsplanen. I anslutning till detta fördjupas temat med hjälp av inbjudna gäster och organisationer som anknyter till temat. Vi har en temavecka där alla lärare pratar om attityder, normer, likabehandlingsplanen, kränkande behandling, ensamhet, klassklimat i sina respektive lektioner. Teater, work-shops och rollspel om vänskap och mobbning. Tidpunkt: I början av november. Ansvar: Skolledningen, ansvariga lärare samt kurator. Samtal med klasser och tjej och killgrupper organiseras löpande och leds av skolkurator, CPE, skolsköterska, specialpedagog i samarbete med annan personal. Ansvar: CPE, skolsköterska samt kurator. 11

12 Varje år har skolsköterskan hälsosamtal med årskurs CM2, 4ième samt 2nde. Utifrån en enkät som speglar elevens hälsa och välbefinnande leds samtalet in på de ämnen som är viktiga för eleven. Enkäten är anpassad utifrån ålder och några av ämnena som den tar upp är trygghet, trivsel, hälsa, riskbeteende och upplevelser av kränkningar eller trakasserier. Tidpunkt: Under läsåret. Ansvar: Skolsköterska. Elevinflytande är otroligt viktigt, därför hålls kontinuerliga möten i varje klass där attityder, normer, likabehandlingsplanen, kränkande behandling, trakasserier, ensamhet, klassklimat är återkommande diskussioner. Ansvar: Huvudläraren. För att kunna bedriva ett effektivt förebyggande arbete är det viktigt att veta vad det är vi behöver arbeta med. Skolan kommer därför varje år med olika metoder göra en grundlig kartläggning som visar en tydlig bild av situationen på skolan och fritids. Detta analyseras och utgör sedan en grund för hur vi arbetar vidare för att förebygga diskriminering och kränkande behandling i båda verksamheterna. Tidpunkt: Okt-Nov varje år. Ansvar: Skolledning, ansvarig lärare samt kurator. Då vi är en internationell skola med många elever som anländer under årets gång vill vi skapa ett kompissystem som välkomnar och introducerar nya elever till skolan. Några frivilliga/utvalda elever som sitter med den nya eleven i klassrummet samt är med eleven på rasterna och visar runt. Ansvar: Huvudlärare samt kurator. Främjande arbete utifrån diskrimineringsgrunderna Alla som studerar och arbetar inom vår verksamhet ska ha samma rättigheter och möjligheter. Ingen ska känna sig utsatt för diskriminering på grund av: Kön Aktiviteter: Fritids ska uppmuntra både tjejer och killar att delta i de olika aktiviteter som erbjuds under fritidstiden för att motverka könsstereotyper. Detta gäller även på skolan när sådana aktiviteter erbjuds. Ansvar: Fritidspersonal samt lärare. Aktiviteter: I samtliga ämnen ska både kvinnor och män visas som förebilder. Litteraturen eleverna läser ska vara skrivna av både kvinnliga och manliga författare samt handla om både kvinnor och män. Ansvar: Alla lärare. 12

13 Etnisk tillhörighet Lycée Français Saint Louis är en internationell skola och fritids vilket betyder att den är mångkulturell och det ska råda en öppen attityd gentemot alla nationaliteter. Aktiviteter: I samtal med eleverna ska vi lyfta detta och betona styrkan i mångfald. Ansvar: All personal. Religion eller annan trosuppfattning Aktiviteter: Eleverna läser och lär sig om olika religioner för ökad förståelse samt kunskap om andra trosuppfattningar i samhällskunskapen. Ansvar: Undervisande lärare. Funktionshinder Aktiviteter: Vi arbetar för att alla elever ska ha lika möjligheter att delta i skolan och fritids verksamhet, oavsett funktionshinder. Vid planering av all verksamhet ska konsekvenserna för elever med olika funktionshinder beaktas. Skolan och fritids rutiner kring mottagandet av elever vars funktionshinder ställer krav på den pedagogiska eller den fysiska miljön ska särskilt uppmärksammas. Alla lokaler skall så långt det går tillgänglighets anpassas för att uppfylla EU:s normer om tillgänglighet i offentliga lokaler. Tidpunkt: Vid verksamhetsplanering samt kontinuerligt under läsåret. Ansvar: Skolledning och EHT. Aktiviteter: Pedagogiska hjälpmedel ska tillhandahållas, såsom olika datorprogram. Ansvar: EHT, skolans datatekniker samt undervisande lärare. Sexuell läggning Aktiviteter: Det har skapats en arbetsgrupp vars uppgift är att diskutera sexualundervisningen på skolan där sexuell läggning är en del av detta. Vi ska även diskutera diskriminering och trakasserier på grund av sexuell läggning inom ramen för skolämnen som har anknytning till detta. Tidpunkt: Under året. Ansvar: Arbetsgruppen samt ansvarig lärare. Aktiviteter: RFSU informerar i olika klasser (inte bestämt ännu) angående sex och samlevnad. Tidpunkt: Under temaveckan i november samt under vårterminen Ansvar: RFSU, kurator samt skolsköterska. 13

14 9. Åtgärder och handlingsplaner Åtgärder vid diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbning All personal anställd vid skolan eller på fritids har skyldighet att rapportera och medverka till att utreda uppgifter redan vid misstanke om att diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling förekommer. Elevers rätt till stöd Det är den utsatte eleven som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller kränkande, detta betyder dock inte att det alltid är det i lagens mening. Eleven har dock rätt att alltid få stöd och hjälp när han/hon känner sig kränkt. Elevers upplevelser av kränkningar får inte avfärdas. Vem eleven än kontaktar så har han/hon rätt att bli tagen på allvar och få stöd. Åtgärderna ska i möjligaste mån ske i samråd med eleven. Skolpersonal har dock alltid ett vuxenansvar att skydda elever från att fara illa. Alla personer som har vetskap om att en elev blivit kränkt kan kontakta: klassföreståndare/lärare fritidspersonal medlemmarna i EHT ledningen Vuxnas ansvar vid upptäckt Vid upptäckt av kränkningar skall de vuxna skyndsamt ingripa och vidta akuta åtgärder för att se till att det omedelbart upphör samt inleda långsiktiga åtgärder för att befästa upphörandet. En elev som kränks eller får vetskap om en kränkning vänder sig till en vuxen på skolan som i sin tur kontaktar EHT. Handlingsplaner Handlingsplan vid mobbning och grova kränkningar av elev i CP-CM2 Elevens lärare eller någon ur personalen pratar med den utsatte eleven och inhämtar dennes berättelse, behov och förslag till åtgärder. Beroende på situation talar läraren med alla inblandade elever eller med deras föräldrar. Detta är något som bedöms individuellt. Lärare och/eller annan personal kartlägger situationen enligt utredning i ärende gällande kränkande behandling. Det leder fram till en åtgärdsplan upprättas om hur skolan ska komma tillrätta med den upptäckta mobbningen. Samtliga kontakter och åtgärder/insatser dokumenteras löpande och förmedlas till kurator. Handlingsplan vid mobbning och grova kränkningar av elev i sixième-terminal 1 Någon ur personalen pratar med den utsatte eleven så fort det går att ordna och inhämtar dennes berättelse, behov och förslag till åtgärder. Även samtal med den som har utövat mobbningen förs. Är det flera utpekade förövare sker samtal med en i taget där det klart uttalas att eleven har blivit utpekad som mobbare och att skolans ansvar är att se till att det upphör omedelbart. Förövaren/förövarna informeras 14

15 också om att fortsätter denne/dessa med sin mobbning har skolan skyldighet att vidta disciplinära åtgärder mot den/de utpekade enligt den sanktionsstege som ska följas vid upptäckt mobbning. 2 Därefter kontaktar skolan den utsatte elevens föräldrar och informerar om det inträffade. Förövaren/förövarna får till uppgift att samtala hemma med sina föräldrar samma kväll för att skolan därefter ska följa upp och ha ett telefonsamtal med föräldrar/vårdnadshavare om saken. 3 Lärare eller annan personal och representant/er från skolledning/eht kartlägger situationen enligt utredning i ärende gällande kränkande behandling. Det leder fram till en åtgärdsplan upprättas om hur skolan ska komma tillrätta med den upptäckta mobbningen. Samtliga kontakter och åtgärder/insatser dokumenteras löpande och förmedlas till kurator. 4 Därefter följer uppföljningssamtal med de berörda eleverna av fritidspersonal, lärare och/eller en representant från skolledning/eht. De har sedan en uppföljning med utsatt elev samt förövare. Visar det sig att mobbningen inte upphört fortsätter skolan arbetet enligt skolans disciplinära sanktionsstege. Sanktionsstege De olika stegen i sanktionsstegen är inte rangordnade då det inte finns en specifik ordningsföljd, sanktionen bestäms utifrån händelse och situation. Om mobbningen inte upphört kan förövarens/förövarnas föräldrar kallas till skolan för ett allvarligt samtal. Åtgärdsplanen följs upp och utvärderas och eventuellt revideras den i detta skede. Ansvarig personal för uppföljning och utvärdering står angivet i åtgärdsplanen. Fortsätter mobbningen kan förövaren/förövarna punktmarkeras av skolans personal på raster för att tillförsäkra att ingen mobbning pågår. Om kränkningarna inte upphör kan rektor utfärda en skriftlig varning. Fortsätter mobbningen kan förövaren/förövarna vara tvungna att tillbringa sina raster med en lärare eller annan personal. Om kränkningarna inte upphör kan rektor besluta om tillfällig avstängning under några dagar upp till en vecka. Har ingen anmälan till Socialtjänsten blivit gjord tidigare görs en i detta skede. Rektor kan även besluta i samråd med annan Skolenhet och Socialtjänsten av byte till annan Skolenhet. Ärendet avslutas då den utsatte eleven känner sig trygg och nöjd med skolans/fritids hantering. 15

16 Konflikt Det är viktigt att mobbning och kränkningar inte likställs med en konflikt. På Lycée använder vi skolmedling vid konflikter. Om en elev känner sig kränkt eller diskriminerad av personal Om en elev känner sig kränkt eller diskriminerad av någon i personalen ska eleven eller annan (förälder eller personal som eleven berättat för) omedelbart kontakta någon i ledningen. 1. Skolledningen samt EHT träffas tillsammans och inleder en utredning i ärende gällande diskriminering och/eller kränkande behandling. 2. Klasslärare, ämneslärare, personal eller fritidspersonal kan rådfrågas i varje enskilt fall. Berörd personal, eleven samt vårdnadshavare kontaktas samt informeras och deras upplevelse av situationen blir hörda. 3. Görs bedömningen att det rör sig om kränkande behandling eller diskriminering skall skolan/fritids agera utifrån handlingsplanen nedan. Handlingsplan om en elev diskrimineras eller kränks av personal 4. Skolledningen samt EHT träffas tillsammans och bestämmer vad som ska göras för att diskriminering och/eller kränkande behandling som uppstått på skolan genast ska upphöra. 5. Skolledningen beslutar om eventuella sanktioner. En sanktion kan handla om en tillsägelse, varning eller; om kränkningarna inte upphör eller anses tillräckligt allvarliga kan det resultera i att personen måste sluta sin tjänst på skolan. 6. Skolledningen återkopplar sedan till alla berörda parter. Handlingsplan för personal Den personal som själv har upplevt eller upplever sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt ska ta kontakt med skolledningen, skyddsombudet eller facklig representant som i sin tur kontaktar skolledningen. Detta gäller även den som upplever att en arbetskamrat utsätts eller varit utsatt för ovan nämnda behandling. Skolledningen ska skyndsamt i samråd med berörda parter utreda ärendet samt vidta eventuella åtgärder. Vid svåra personskador och tillbud som inneburit allvarlig fara för liv och hälsa underrättas omedelbart förutom sjukvård även Arbetsmiljöverket och Arbetsmiljöinspektionen. Rektor ansvarar för att anmälan görs i samarbete med svensk studierektor. Om detta skett på fritids ansvarar fritidschef för att anmälan görs. Vid eventuell misstanke om brott görs övervägande om polisanmälan ska göras. Eventuell polisanmälan görs i samråd med skolledningen eller fritids. Anmälan till socialtjänsten görs vid behov, i samråd med skolledningen, fritids och skolkuratorn. 16

17 Diskrimineringsombudsmannen Diskrimineringsombudsmannen (DO) har tillsyn över diskrimineringslagen (2008:567). Det finns sju diskrimineringsgrunder vilka är; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. DO tar emot och utreder anmälningar om diskriminering och kan ytterst företräda en enskild i domstol. DO ger också råd om hur man kan förebygga diskriminering. Diskrimineringsombudsmannen Box 3686, Stockholm Besöksadress: Torsgatan 11 Tel: Fax: Webbplats: Barn och elevombudet Barn och elevombudet (BEO) och Skolinspektionen har tillsyn över kapitel 14 a, likabehandlingsplanen, skollagen (1985:1 100) om åtgärder mot kränkande behandling. Barn och elevombuden är en del av Skolinspektionen och ska ta tillvara barnen och Elevers rättigheter. Det innebär bland annat att BEO utreder anmälningar om kränkande behandling. BEO kan kräva skadestånd för ett barns eller elevs räkning och företräda barnet i domstol. BEO informerar också om kapitel 14 a i skollagen och ger råd och stöd om hur bestämmelserna ska tillämpas. Barn och elevombudet Tel: Fax: Webbplats: Skolinspektionen Skolinspektionen granskar skolor och bedömer ansökningar om att driva fristående skola. Målet är en skola med hög kvalitet och elevens kunskap i fokus. Skolinspektionen Box 23069, Stockholm Besöksadress: Sveavägen 159 Tel: Fax: