RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN"

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den KOM(2011) 556 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN om tillämpningen av rådets rekommendation av den 24 september 1998 i fråga om skyddet av minderåriga och människans värdighet och av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 20 december 2006 om skyddet av minderåriga och människans värdighet och om rätten till genmäle med avseende på konkurrenskraften hos den europeiska industrin för audiovisuella tjänster och nätverksbaserade informationstjänster -ATT SKYDDA BARN I DEN DIGITALA VÄRLDEN- {SEK(2011) 1043 slutlig}

2 RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN om tillämpningen av rådets rekommendation av den 24 september 1998 i fråga om skyddet av minderåriga och människans värdighet och av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 20 december 2006 om skyddet av minderåriga och människans värdighet och om rätten till genmäle med avseende på konkurrenskraften hos den europeiska industrin för audiovisuella tjänster och nätverksbaserade informationstjänster -ATT SKYDDA BARN I DEN DIGITALA VÄRLDEN- 1. INLEDNING Syftet med 1998 och 2006 års rekommendationer om skydd av minderåriga 1 var att uppmärksamma medlemsstaterna och industrin på de nya utmaningarna för skyddet av minderåriga inom elektroniska medier, och särskilt utmaningarna i samband med användningen och den allt större betydelsen av nätverksbaserade tjänster. Eftersom lagstiftningen inte alltid kan hålla jämna steg med denna utveckling uppmanades medlemsstaterna och industrin att främja och utveckla lämpliga ramvillkor genom andra åtgärder än rent juridiska, som exempelvis samarbete med aktörerna och sam- eller självreglering 2. Under tiden har konsumenternas och särskilt minderårigas medieanvändning förändrats dramatiskt och allt snabbare. Minderårigas medieanvändning ökar alltmer genom mobila enheter, däribland (nätverksbaserade) videospel, och beställtjänsterna på internet blir allt fler. Det nya fenomenet med sociala medier har sedan den senaste rekommendationen vuxit enormt, både med avseende på enskilda användares användning och ur ett samhällsperspektiv. Fler förändringar som vi kanske inte ens kan föreställa oss nu kommer sannolikt att ske. Denna nya utveckling medför många möjligheter för minderåriga, men även vissa utmaningar beträffande deras skydd, med tanke på att föräldrar ofta har svårt att ta sitt ansvar i sammanhanget med nya tekniska produkter och tjänster, eftersom de vanligtvis har sämre kunskaper om dessa än barnen. Vi måste därför fråga oss om den aktuella politiken fortfarande är lämplig och tillräcklig för att garantera en hög skyddsnivå för minderåriga inom hela EU : Rådets rekommendation av den 24 september 1998 om utvecklingen av konkurrenskraften hos den europeiska industrin för audiovisuella tjänster och informationstjänster genom främjande av nationella system för att uppnå en jämförbar och effektiv skyddsnivå för minderåriga och för den mänskliga värdigheten (98/560/EG, EGT L 270, , s. 48 (http://eurlex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=celex:31998h0560:sv:not)). 2006: Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 20 december 2006 om skyddet av minderåriga och människans värdighet och om rätten till genmäle med avseende på konkurrenskraften hos den europeiska industrin för audiovisuella tjänster och nätverksbaserade informationstjänster (2006/952/EG, EUT L 378, , s. 72 (http://eurlex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=celex:32006h0952:sv:not)). Alla sam- eller självregleringsåtgärder bör samtidigt vidtas i enlighet med konkurrenslagstiftningen. SV 1 SV

3 För att bättre kunna bedöma vilka åtgärder som redan vidtagits och vilka ytterligare åtgärder som kan bli nödvändiga görs i denna rapport en analys av genomförandet och effektiviteten av åtgärderna i 1998 och 2006 års rekommendationer i medlemsstaterna, i enlighet med punkt 6 i 2006 års rekommendation. Denna rapport har utarbetats mot bakgrund av information som medlemsstaterna lämnat i ett frågeformulär. Rapporten kompletterar ett flertal åtgärder i den digitala agendan för Europa 3. Mer detaljerad information om svaren och specifika exempel på vilka åtgärder som vidtagits ges i det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar. 2. RESULTAT 2.1. Att hantera olagligt eller skadligt innehåll Innehålls- och tjänsteleverantörerna gör allt större insatser för att hantera diskriminerande och annat olagligt eller skadligt innehåll, framför allt genom egna åtaganden/uppförandekoder, som har antagits i 24 medlemsstater. 4 När det gäller innehåll på internet föreslås inom ramen för vissa av dessa initiativ att webbplatser kan visa att de följer en uppförandekod genom lämplig märkning. Dessutom görs insatser i medlemsstaterna för att öka och underlätta tillgången till lämpligt kvalitetsinnehåll för minderåriga, exempelvis genom särskilda webbplatser för barn och särskilda sökmotorer. 5 Trots att medlemsstaterna är eniga om att det är positivt att medlemsstaterna främjar självregleringsåtgärder (uppförandekoder), kvarstår ändå oron över att medlemsstaternas skydd av minderåriga på detta område fortfarande i hög grad skiljer sig åt. För att garantera effektiviteten hos de befintliga åtgärderna för att hantera olagligt eller skadligt innehåll bör dessa åtgärder i framtiden kontinuerligt övervakas. Innehållsleverantörerna håller till exempel på att inrätta rapporteringspunkter med välfungerande stödavdelningar för denna typ av innehåll som kan användas av barn och föräldrar, men samtliga dessa initiativ skiljer sig från varandra och saknar skalekonomier, vilket gör dem mindre effektiva Hjälplinjer Den digitala agendan för Europa innehåller ett krav på att medlemsstaterna fullt ut ska införa hjälplinjer för rapportering av stötande eller skadligt onlineinnehåll senast KOM(2010) 245 slutlig/2: Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén En digital agenda för Europa (den 26 augusti 2010 korrigerad version) (http://ec.europa.eu/information_society/digitalagenda/index_en.htm). Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, sidan 7 och fotnot 27. Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, sidorna 7 och 8 och fotnoterna 31 och 32. SV 2 SV

4 Hjälplinjer har införts och används i stor utsträckning i medlemsstaterna och i Norge. Samfinansieringen av hjälplinjer genom Europeiska kommissionens program för ett säkrare internet förblir en viktig stödmekanism. Vissa av medlemsstaterna nämnde i sina svar även INHOPE (Association of Internet Hotline Providers in Europe) 6, som grundades 1999 inom ramen för EU:s tidigare handlingsplan för ett säkrare internet och som nu finansieras genom programmet för ett säkrare internet. Sammanslutningen, som även omfattar länder utanför Europa 7, syftar till att öka samarbetet på detta område. INHOPE-medlemmarnas hjälplinjer ska följa INHOPE:s uppförandekod. INHOPE samlar hjälplinjer i 24 medlemsstater. 8 Ett antal hjälplinjer omfattas av så kallade förfaranden för anmälan och avlägsnande av olagligt material 9, genom vilka internetleverantörerna åtar sig att omedelbart avlägsna olagligt innehåll som allmänheten har rapporterat via hjälplinjen. 19 medlemsstater 10 rapporterar att förfaranden för anmälan och avlägsnande av olagligt material har utarbetats och tillämpas. Det finns dock avsevärda skillnader i hur hjälplinjerna fungerar och framför allt mellan förfarandena för anmälan och avlägsnande, bland annat när det gäller att besluta om ett visst innehåll är olagligt, översyn av sådana beslut, spårande av innehållets källa och av webbvärdar och framför allt anmälan till de behöriga myndigheterna. 11 Även om övervakning av hjälplinjer 12 inte togs upp i frågeformuläret hänvisade Bulgarien och Slovenien till denna fråga. Att så många nätverk med hjälplinjer har inrättats är uppmuntrande, men otillräckligt. För att göra hjälplinjerna mer effektiva och öka samstämmigheten mellan medlemsstaterna (exempelvis genom bästa praxis i fråga om samarbetet med de brottsbekämpande myndigheterna), bör man diskutera hur man kan öka kunskapen om hjälplinjerna och göra dem mer lättillgängliga för internetanvändare, däribland barn, och hur man kan förbättra deras funktionssätt samt utveckla synergier med andra berörda tjänster (exempelvis hjälplinjer och informationscenter, / nummer). Hjälplinjerna bör dessutom övervakas noggrannare Internetleverantörer Internetleverantörerna blir generellt sett mer delaktiga i skyddet av minderåriga, trots deras begränsade ansvar i enlighet med e-handelsdirektivet 13. Begränsningen av deras ansvar INHOPE omfattar hjälplinjer i 35 länder världen över. Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, fotnot 35. Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, sidorna 8 och 9. För internetleverantörernas begränsade ansvarsskyldighet och ansvar i enlighet med e-handelsdirektivet, se fotnot 13 i denna rapport. Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, fotnot 39. Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, sidan 9. Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, sidan 9. I enlighet med e-handelsdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk SV 3 SV

5 avser deras rättsliga skyldigheter i fråga om olagligt innehåll, men framför allt gemensamma frivilliga åtaganden och tillämpningen av uppförandekoder. Sammanslutningarna av internetleverantörer har dock i regel inget specifikt uppdrag när det gäller skydd av minderåriga. Därför är det i allmänhet endast frivilligt för medlemmarna i dessa sammanslutningar 14 att underteckna och följa uppförandekoder för skydd av minderåriga. Dessutom rapporterade endast åtta medlemsstater 15 samt Norge att konsumenterna eller de offentliga myndigheterna deltagit i utarbetandet av uppförandekoder under översynsperioden. Endast sex medlemsstater 16 rapporterade att utvärderingssystem hade införts för att bedöma kodernas effektivitet. Sammantaget anser endast elva medlemsstater 17 samt Norge att självregleringssystemet och internetleverantörernas uppförandekoder är väl anpassade till den nya digitala miljön. Internetleverantörerna uppmuntras att delta ännu mer aktivt i skyddet av minderåriga. Uppförandekoderna bör följas i högre utsträckning och övervakas noggrannare. Sammanslutningarna av internetleverantörer uppmuntras att införliva skyddet av minderåriga i sitt uppdrag, vilket även omfattar deras medlemmar. Dessutom skulle ett större deltagande av konsumenterna och myndigheterna i utarbetandet av uppförandekoder bidra till att göra självregleringen bättre anpassad till den snabbt föränderliga digitala världen Sociala medier Sociala medier erbjuder minderåriga enorma möjligheter. Även om sociala medier inte har slagit igenom förrän relativt nyligen har de redan helt förändrat minderårigas sätt att interagera och kommunicera med varandra. Sociala medier kan dock även medföra stora risker som kan sammanfattas i kategorierna olagligt innehåll, innehåll som är olämpligt för vissa ålderskategorier, otillbörliga kontakter och otillbörligt beteende. 18 Ett effektivt sätt att bekämpa dessa risker är att anta riktlinjer för leverantörer av sociala nätverkssajter och/eller deras användare handel, på den inre marknaden ( direktivet om elektronisk handel ) (EGT L 178, , s. 1) (http://eur-lex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=celex:32000l0031:sv:not), har internetleverantörerna ingen allmän skyldighet att övervaka den information de överför eller lagrar, och inte heller någon allmän skyldighet att aktivt efterforska fakta eller omständigheter som kan tyda på olaglig verksamhet (artikel 15.1). Internetleverantörerna har ett begränsat ansvar för den överförda informationen (artikel 12.1), för den automatiska, mellanliggande och tillfälliga lagringen av informationen (artikel 13.1) och för information som lagrats på begäran av en tjänstemottagare av tjänsten (artikel 14.1). Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, fotnot 46. Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, fotnot 48. Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, fotnot 49. Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, fotnot 50. Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, fotnot 52. SV 4 SV

6 Endast tio medlemsstater 19 angav att de antagit sådana riktlinjer, och ännu färre rapporterade att utvärderingssystem hade införts för att bedöma riktlinjernas effektivitet 20. Följaktligen är tillämpningen av icke-bindande regler för närvarande tämligen bristfällig. Detta tomrum skulle delvis kunna fyllas av Principer för säkrare sociala nätverk i EU 21, som 21 sociala nätverk har åtagit sig att följa. Med tanke på den enorma utvecklingen av sociala medier brister operatörernas kontrollsystem när det gäller att täcka alla potentiella risker på ett effektivt och konsekvent sätt. Aktörerna uppmuntras att delta aktivt, särskilt genom fler informationskampanjer om riskerna och om hur de kan mildras och genom en mer utbredd tillämpning av riktlinjer, samt övervakning av dessa. Dessutom blir det allt vanligare med rapporteringspunkter med en välfungerande stödavdelningsinfrastruktur för sociala medier för att hjälpa barn att hantera gromning, mobbning på internet och liknande frågor, men lösningarna skiljer sig åt från fall till fall. Vidare är användningen av förvalda inställningar för skydd av den personliga integriteten för barn som går med i sociala nätverkssajter begränsad Problematiskt innehåll på internet från andra medlemsstater/från länder utanför EU De flesta medlemsstater anser att andelen skadligt innehåll med ursprung på deras eget territorium är mycket låg, att andelen skadligt innehåll från andra EU-medlemsstater är avsevärt högre och att andelen skadligt innehåll från länder utanför EU är högst. 22 När det gäller möjliga förbättringar anser vissa medlemsstater att det vore lättare att åstadkomma ett mer harmoniserat skydd på EU-nivå, vilket de skulle välkomna, än på internationell nivå. 23 Den allmänna uppfattningen är trots det att tredjeländer bör uppmuntras att vidta nationella åtgärder, och en stor majoritet av medlemsstaterna samt Norge anser att fler avtal med tredjeländer 24 bör ingås. Ett fördjupat samarbete och ett harmoniserat skydd i fråga om problematiskt innehåll på internet tycks vara önskvärt. Även om detta innehåll främst kommer från länder utanför EU anser vissa medlemsstater att en sådan strategi vore mer realistisk inom EU än med deltagande av tredjeländer Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, fotnot 58. Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, sidan 12. Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, fotnot 60. Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, sidan 13. Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, sidan 13 och fotnot 63. Beträffande hantering av spridning på internet av material med sexuellt utnyttjande av barn är programmet för ett säkrare internet inriktat på internationellt samarbete och EU-samarbete, framför allt genom att stödja INHOPE-nätet med hjälplinjer. SV 5 SV

7 2.6. Mediekompetens och informationskampanjer Alla medlemsstater har åtagit sig att främja mediekompetens och att öka kunskaperna om riskerna med nätverksbaserade medier och om befintliga skyddsverktyg som effektiva förebyggande instrument. Medlemsstaterna har framför allt antagit allt fler relevanta initiativ i form av offentlig-privata partnerskap. Enligt medlemsstaterna har Europeiska kommissionens program för ett säkrare internet och projektet EU Kids Online visat sig utgöra värdefulla ramar på dessa områden 25. Mediekompetens och informationskampanjer är delvis integrerade i den formella utbildningen, och vissa insatser görs också för att öka föräldrars och lärares kunskaper på området. En utvärdering som gjordes av kommissionen 2009 visade dock att även om denna fråga har införlivats i den nationella läroplanen i 23 EU-länder är själva den praktiska undervisningen i detta ämne fragmenterad och inkonsekvent 26. Samtidigt som ett bättre införlivande av mediekompetens och informationskampanjer i skolundervisningen är positivt, är det fortfarande en stor utmaning att nå fram till alla barn och föräldrar och att öka konsekvensen mellan de olika skolorna och medlemsstaterna Begränsad tillgång till innehåll Att begränsa minderårigas tillgång till innehåll som är lämpligt för deras ålder förutsätter två saker: å ena sidan en ålders- och innehållsklassificering och å andra sidan att denna klassificering följs. Det senare är främst föräldrarnas ansvar, men tekniska system för bland annat filtrering, ålderskontroll och föräldrakontroll är ett uppskattat stöd Ålders- och innehållsklassificering Tolv medlemsstater 27 anser att de befintliga systemen för ålders- och innehållsklassificering för audiovisuellt innehåll är tillräckliga och effektiva, medan tretton medlemsstater 28 samt Norge anser att de borde förbättras. Sexton medlemsstater 29 och Norge svarade att de tillämpar olika ålders- och innehållsklassificeringar för olika typer av medier. Tio medlemsstater 30 och Norge anser att detta är ett problem. Åtta medlemsstater 31 och Norge påpekar att åtgärder eller initiativ övervägs för att öka konsekvensen på detta område. Sammanlagt anser femton medlemsstater 32 och Norge att klassificeringssystem som omfattar flera medier och/eller EU-omfattande klassificeringssystem för medieinnehåll är Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, sidan 14. Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, fotnot 65. Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, fotnot 81. Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, fotnot 82. Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, fotnot 83. Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, fotnot 85. Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, fotnot 86. Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, fotnot 87. SV 6 SV

8 användbara och genomförbara. Detta bestrids av nio medlemsstater 33 med hänvisning till kulturskillnader. Detta är ett område som är oerhört fragmenterat, eftersom uppfattningen om vad som är nödvändigt och användbart skiljer sig avsevärt åt mellan och i medlemsstaterna Tekniska system (filtrering, ålderskontrollsystem, föräldrakontrollsystem etc.) Medlemsstaterna tycks på det stora hela vara eniga om att enbart tekniska åtgärder inte kan skydda minderåriga från skadligt innehåll och endast bör vara ett inslag i en rad åtgärder. När det gäller tekniska åtgärder som syftar till att undvika skadligt innehåll genom att garantera respekten för de relevanta gränserna och klassificeringarna, är medlemsstaterna splittrade när det gäller sådana åtgärders användbarhet, lämplighet (med avseende på rätten till information och möjligt missbruk av censur), tekniska genomförbarhet och tillförlitlighet. 34 Dessutom är medlemsstaterna eniga om behovet av öppenhet beträffande uppförandet av visst innehåll på en svart lista och möjligheten att avlägsna detta innehåll. 20 medlemsstater 35 rapporterade att industrin eller de offentliga myndigheterna hade vidtagit åtgärder för att utarbeta ett filtrerings- och åldersklassificeringssystem för internet. 24 medlemsstater 36 och Norge rapporterar att verktyg för föräldrakontroll används. Dessa verktyg är kostnadsfria i femton medlemsstater och avgiftsbelagda i fyra medlemsstater. 37 Dessutom görs allt större insatser för att informera kunderna om de tillgängliga filtreringsoch åldersklassificeringssystemen och om programvara för ålderskontroll, vilket krävs i sexton medlemsstater 38, genom lagstiftning eller inom ramen för de relevanta uppförandekoderna för internetleverantörer eller mobiloperatörer. Medan de flesta medlemsstater anser att deras ålders- och innehållsklassificeringssystem skulle kunna förbättras, är de inte eniga om användbarheten eller genomförbarheten av klassificeringssystem som omfattar flera medier eller EU-omfattande klassificeringssystem för medieinnehåll. Mot bakgrund av den alltmer gränsöverskridande karaktären hos innehåll på internet bör man dock grundligare undersöka hur dessa system kan göras mer enhetliga. Internetanslutna enheter med föräldrakontrollverktyg blir allt vanligare, men användningen av lämpligt innehåll regleras genom lösningar från fall till fall som skiljer sig avsevärt åt mellan och i medlemsstaterna. Det vore därför lämpligt med innovativa ålders- och innehållsklassificeringssystem som skulle kunna användas i större utsträckning inom IKT-sektorn (av tillverkare, värd- och innehållsleverantörer etc.), samtidigt som den nödvändiga flexibiliteten bevaras för att lokala tolkningar av begreppet lämplighet ska kunna göras och samtidigt som de Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, fotnot 88. Programmet för ett säkrare internet har beställt en jämförande studie om effektiviteten hos de tillgängliga filtreringslösningarna i Europa. De första resultaten publicerades i januari Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, sidan 16. Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, fotnot 77. Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, sidan 16 och fotnot 78. Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, fotnot 76. SV 7 SV

9 etablerade synsätten på de olika internetaktörernas ansvar vägs in Audiovisuella medietjänster När det gäller system för sam-/självreglering för att skydda minderåriga från skadligt innehåll släpar audiovisuella beställmedietjänster (för vilka sådana system har införts i åtta medlemsstater, varav sju har antagit en uppförandekod) efter tv-program, för vilka sådana system har införts i fjorton medlemsstater, varav elva har antagit en uppförandekod. 39 De vanligaste metoderna för att uppmärksamma föräldrar på förekomsten av skadligt innehåll och på nödvändigheten att begränsa tillgången till innehållet är meddelanden på skärmen och/eller ljudvarningar precis innan eventuellt skadligt innehåll visas. Detta gäller för såväl tv-program som för audiovisuella beställmedietjänster. De flesta medlemsstater anser att sådana signaler är användbara, och i vissa medlemsstater är sådana signaler obligatoriska enligt lag eller föreskrivs i uppförandekoder. Tekniska filtreringsfunktioner eller programvara används i mindre utsträckning, däribland spärrsystem och PIN-koder. Åldersklassificering och begränsning av sändningstiden för audiovisuella beställmedietjänster tillämpas endast i ett begränsat antal medlemsstater. 40 Beträffande tillförlitligheten hos märknings- och varningssystem betonade vissa medlemsstater vikten av föräldraansvar och att sådana system endast fungerar när föräldrarna ser till att de blir effektiva genom att kontrollera vad deras barn tittar på. Mångfalden av åtgärder på detta område återspeglar distinktionerna i direktivet om audiovisuella medietjänster, men även svårigheten att enas om politiska lösningar för denna utmaning. De allmänt tillgängliga tekniska åtgärderna för att begränsa barns tillgång till innehåll på internet, som exempelvis verktyg för föräldrakontroll för åldersklassificerat och märkt innehåll, är mycket olikartade. Lösningarna för linjära sändningar/tv-sändningar (exempelvis sändningstid) är ofta illa anpassade till internet och andra audiovisuella beställmedietjänster Videospel Sammanlagt sjutton medlemsstater och Norge anser att deras åldersklassificeringssystem fungerar på ett tillfredsställande sätt. 41 Med undantag för Tyskland använder sig medlemsstaterna av PEGI (Pan-European Games Information System) 42 och PEGI Online 43. Beträffande onlinespel anses PEGI Online i princip vara en bra lösning, men ett antal medlemsstater oroar sig över industrins fortsatt begränsade deltagande i detta system Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, sidorna och fotnoterna 93, 94, 99 och 100. Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, sidorna Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, fotnot SV 8 SV

10 Utvärderingssystem för att bedöma de möjliga gynnsamma eller negativa effekterna av videospel på minderårigas utveckling eller hälsa har endast införts i fem medlemsstater 44 samt i Norge. När det gäller eventuella ytterligare åtgärder för att skydda minderåriga från skadliga videospel hänvisar medlemsstaterna främst till mediekompetens och informationskampanjer, framför allt för att bättre varna för riskerna med videospel och för att främja de befintliga skyddsverktygen. Sådana åtgärder har dock endast införts i skolundervisningen i åtta medlemsstater och i Norge. Medlemsstaterna bekräftar i sina svar också behovet av fler åtgärder i fråga om försäljning av videospel i butiker för att hantera försäljningen av videospel till underåriga personer. Informationskampanjer på detta område har endast genomförts i sex medlemsstater och i Norge 45, och relevanta uppförandekoder har endast antagits av återförsäljarna i fyra medlemsstater 46. Samtidigt som åldersklassificeringssystemen (främst PEGI) fungerar bra i merparten av medlemsstaterna, kvarstår utmaningar i form av systemens begränsade tillämpning på onlinespel och inom detaljhandelsförsäljningen av spel till underåriga personer. Dessutom skulle fler informationskampanjer (exempelvis mediekompetens i skolor) ha användbara förebyggande effekter Rätten till genmäle i nätverksbaserade medier Sexton medlemsstater 47 har infört en rätt till genmäle som omfattar tidningar/tidskrifter på internet. I tretton medlemsstater 48 omfattar denna rätt internetbaserade nyhetstjänster, i sjutton medlemsstater 49 omfattar rätten till genmäle tv-tjänster på internet, i femton medlemsstater 50 omfattar den radiotjänster på internet och i nio medlemsstater 51 andra nätverksbaserade tjänster. Mot bakgrund av en utvärdering av fakta 52 anser ungefär lika många medlemsstater att skyddsnivån för nätverksbaserade medier och effektiviteten hos de respektive befintliga systemen är tillräcklig och effektiv som de som anser att dessa är otillfredsställande. Införandet av en rätt till genmäle som omfattar nätverksbaserade medier i medlemsstaterna är inkonsekvent och skiljer sig åt för de olika typerna av nätverksbaserade medier. Det finns dessutom utrymme för förbättring av de befintliga systemens effektivitet Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, fotnot 118. Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, sidorna och fotnot 119. Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, fotnot 120. Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, fotnot 128. Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, fotnot 129. Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, fotnot 130. Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, fotnot 131. Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, fotnot 132. Enligt 2006 års rekommendation, bilaga 1 Vägledande riktlinjer för genomförande på nationell nivå av åtgärder i nationell lag eller praxis för att säkerställa rätten till genmäle eller motsvarande med avseende på nätverksbaserade medier. SV 9 SV

11 3. SLUTSATSER Undersökningen i medlemsstaterna om de olika dimensionerna i 1998 och 2006 års rekommendationer visar som ett positivt generellt resultat att alla medlemsstater är medvetna om utmaningarna i fråga om skydd av minderåriga på internet och gör allt fler insatser för att hantera dem. Olika politiska åtgärder, med ett stort inslag av självreglering, verkar vara den bästa lösningen för att på ett så flexibelt och lämpligt sätt som möjligt hantera samstämmigheten mellan olika plattformar (tv, pc, smarttelefoner, konsoler etc.) och audiovisuellt innehåll. Av den detaljerade bedömningen av medlemsstaternas politiska åtgärder framgår dock att åtgärderna inom EU på detta område är mycket skiftande, och i ett antal fall olikartade. Detta gäller särskilt hanteringen av olagligt och skadligt innehåll, åtgärderna för att göra sociala medier säkrare och harmoniseringen av systemen för innehållsklassificering. Reglerings- eller självregleringsåtgärderna saknar också ofta ambitioner och är oförenliga med liknande åtgärder som införts i andra medlemsstater, eller tillämpas helt enkelt inte effektivt i praktiken. Ett lappverk av åtgärder inom EU leder oundvikligen till en fragmentering av den inre marknaden och skapar förvirring hos föräldrar och lärare som försöker fastställa vad man bör göra och inte göra för att skydda och stödja barn på internet. Denna rapport och medlemsstaternas detaljerade svar inom ramen för undersökningen 53 visar att framtida åtgärder på EU-nivå skulle kunna utgå från bästa praxis i medlemsstaterna och att de kan leda till stordriftsfördelar inom IKT-sektorn som kommer att hjälpa barn att på ett säkert sätt dra nytta av en digital värld i ständig utveckling. 53 Se arbetsdokument från kommissionens avdelningar. SV 10 SV

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29)

Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) Arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (Artikel 29) 02318/09/SV WP167 Yttrande 8/2009 Om skydd av personuppgifter insamlade och behandlade av skattefria butiker

Läs mer

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 21.2.2011. om rapportering av kontroller av vägtransporter av farligt gods

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 21.2.2011. om rapportering av kontroller av vägtransporter av farligt gods SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.2.2011 K(2011) 909 slutlig KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 21.2.2011 om rapportering av kontroller av vägtransporter av farligt gods SV SV KOMMISSIONENS

Läs mer

Lag om elektronisk handel och andra informations- samhällets tjänster. Peter Dyer. ADVOKATFIRMAN FOYEN & Co

Lag om elektronisk handel och andra informations- samhällets tjänster. Peter Dyer. ADVOKATFIRMAN FOYEN & Co Lag om elektronisk handel och andra informations- samhällets tjänster Peter Dyer ADVOKATFIRMAN FOYEN & Co Introduktion DS 2001:13. Införlivar e-handelsdirektivet e med svensk rätt. Skall vara implementerat

Läs mer

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN 3.9.2013 Europeiska unionens officiella tidning C 253/3 EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN Sammanfattning av Europeiska datatillsynsmannens yttrande om kommissionens meddelande Att frigöra de molnbaserade datortjänsternas

Läs mer

KOMMISSIONENS MEDDELANDE

KOMMISSIONENS MEDDELANDE SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 24.3.2010 KOM(2010) 100 slutlig KOMMISSIONENS MEDDELANDE om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa grupper

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 10.5.2012 2012/2037(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om genomförandet av direktiv 2008/48/EG om konsumentkreditavtal (2012/2037(INI))

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2010 KOM(2010)369 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 14.7.2004 KOM(2004) 479 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN Förbättra förtroendet

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter

Arbetsgrupp för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORAT XV Inre marknad och finansiella tjänster Fri rörlighet för informationstjänster. Bolagsrätt och finansiell information. Fri rörlighet för information, datasäkerhet

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur och utbildning. från utskottet för kultur och utbildning

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur och utbildning. från utskottet för kultur och utbildning EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 2008/0047(COD) 10.9.2008 YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga

Läs mer

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU NEA seminarium 6 mars 2007 Mats Holmlund 08-440 41 59 1 Momslagen och EG-rätten Mervärdesskattelagen 1968/1994 Sjätte mervärdesskattedirektivet - 1967

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Sammanfattning av konsekvensbedömningen. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Sammanfattning av konsekvensbedömningen. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.9.2013 SWD(2013) 332 final C7-0267/13 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Sammanfattning av konsekvensbedömningen Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 35-44. Utskottet för kultur och utbildning 2008/0258(COD) 17.3.2009

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 35-44. Utskottet för kultur och utbildning 2008/0258(COD) 17.3.2009 EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 2008/0258(COD) 17.3.2009 ÄNDRINGSFÖRSLAG 35-44 Förslag till betänkande Ruth Hieronymi (PE420.136v01-00) Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2000L0079 SV 01.12.2000 000.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B RÅDETS DIREKTIV 2000/79/EG av den 27 november 2000 om genomförande

Läs mer

Bilaga 3 till Cirkulär 09:46 1 (5)

Bilaga 3 till Cirkulär 09:46 1 (5) 1 (5) Prop. 2008/09:187 Förslag till lag om tjänster på den inre marknaden Härigenom föreskrivs följande. Inledande bestämmelse 1 Denna lag innehåller allmänna bestämmelser avseende tjänster som omfattas

Läs mer

ARTIKEL 29 - ARBETSGRUPPEN FÖR UPPGIFTSSKYDD

ARTIKEL 29 - ARBETSGRUPPEN FÖR UPPGIFTSSKYDD ARTIKEL 29 - ARBETSGRUPPEN FÖR UPPGIFTSSKYDD 11601/SV WP 90 Yttrande 5/2004 om icke begärd kommunikation i marknadsföringssyfte enligt artikel 13 i direktiv 2002/58/EG Antaget den 27 februari 2004 Denna

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den K(2002) 99 Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA BESTÄMMELSER FÖR DOKUMENTHANTERING Utkast till KOMMISSIONENS

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET

EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET EPSU, UNI Europa, EFSU, HOSPEEM, CEMR, EFEE, EuroCommerce, CoESS (I) INTRODUKTION 1. Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att alla arbetsplatser har en resultatinriktad policy som behandlar frågan

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.1.2014 COM(2014) 28 final 2014/0012 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens 2014-10-16 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 14-7475 Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.4.2014 SWD(2014) 123 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.10.2009 KOM(2009)608 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Republiken Estland och Republiken Slovenien att tillämpa en åtgärd

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2014:81 Sammanfattning

Kommittédirektiv Dir. 2014:81 Sammanfattning Kommittédirektiv Genomförande av tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Dir. 2014:81 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014. Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur

Läs mer

ANTAGNA TEXTER DEL 3. Förenade i mångfalden. från sammanträdet. torsdagen den 23 april 2009 EUROPAPARLAMENTET 2009-2010

ANTAGNA TEXTER DEL 3. Förenade i mångfalden. från sammanträdet. torsdagen den 23 april 2009 EUROPAPARLAMENTET 2009-2010 EUROPAPARLAMENTET 2009-200 ANTAGNA TEXTER DEL 3 från sammanträdet torsdagen den 23 april 2009 P6_TA-PROV(2009)04-23 PRELIMINÄR UTGÅVA PE 425.402 Förenade i mångfalden INNEHÅLLSFÖRTECKNING TEXTER ANTAGNA

Läs mer

EU-översättning i ett nötskal. Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen

EU-översättning i ett nötskal. Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen EU-översättning i ett nötskal Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen SFÖ Gävle 4.5.2012 Innehåll Kort om språk och översättning i EU Översättning vid EU-kommissionen Kommissionens

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2012/2040(INI) 4.6.2012 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Mot en integrerad europeisk marknad för kort-, internet- och mobilbetalningar (2012/2040(INI))

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 05/11/2010 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2010 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 01, 29

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 05/11/2010 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2010 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 01, 29 EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 05/11/2010 ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2010 AVSNITT III - KOMMISSIONEN AVDELNINGARNA 01, 29 ANSLAGSÖVERFÖRING NR DEC 55/2010 euro MEDLEN ÖVERFÖRS FRÅN KAPITEL - 2902

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR Regional- och stadspolitik VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA OM BEHANDLING AV RETROAKTIVT EU-STÖD UNDER PERIODEN 2007 2013 ANSVARSFRISKRIVNING:

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 17.9.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för kultur och utbildning 17.9.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 17.9.2008 ARBETSDOKUMENT om gemenskapens medverkan i Europeiska audiovisuella observationsorganet Utskottet för kultur och utbildning Föredragande:

Läs mer

FÖRORDNINGAR. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel. (kodifierad version)

FÖRORDNINGAR. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel. (kodifierad version) 16.6.2009 Europeiska unionens officiella tidning L 152/1 I (Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras) FÖRORDNINGAR EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Läs mer

Arbetstidsdirektivet

Arbetstidsdirektivet Arbetstidsdirektivet Arbetstiden är på tapeten igen och EU-kommissionen kommer troligen att ge ut ett nytt förslag om arbetstidsdirektivet i början av 2015. Hur det påverkar EPSU och dess medlemsförbund

Läs mer

SENA BETALNINGAR TVINGAR EUROPEISKA FÖRETAG I KONKURS

SENA BETALNINGAR TVINGAR EUROPEISKA FÖRETAG I KONKURS SENA BETALNINGAR TVINGAR EUROPEISKA FÖRETAG I KONKURS 03 Varken den Europeiska kommissionen eller personer som representerar kommissionen ansvarar för användning av informationen i denna broschyr. Ring

Läs mer

Riktlinjer för undergruppen katastrofrisk vid sjukförsäkring

Riktlinjer för undergruppen katastrofrisk vid sjukförsäkring EIOPA-BoS-14/176 SV Riktlinjer för undergruppen katastrofrisk vid sjukförsäkring EIOPA Westhafen Tower, Westhafenplatz 1-60327 Frankfurt Germany - Tel. + 49 69-951119-20; Fax. + 49 69-951119-19; email:

Läs mer

Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov

Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov December 2009 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Lagtext...4 2.1 Förslag

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

* * 1.1 Ekonomiska och sociala kommittén följer med stor oro den utveckling i EU och medlemsstaterna som

* * 1.1 Ekonomiska och sociala kommittén följer med stor oro den utveckling i EU och medlemsstaterna som TEN/030 FRÄMJANDE AV EL/FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR Bryssel den 20 september 2000 YTTRANDE från Ekonomiska och sociala kommittén om "Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om främjande av el från

Läs mer

Genomförande av tjänstedirektivet

Genomförande av tjänstedirektivet NÄRINGSLIVSKONTORET 2008-11-21 Reviderad 2008-12-03 Ann-Charlotte Gjöthlén Näringslivschef 08-550 224 05 Ann-charlotte.gjothlen@sodertalje.se Kommunstyrelsen Genomförande av tjänstedirektivet KS 2008:75

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utstationeringskommittén (A 2012:03) Dir. 2014:82. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utstationeringskommittén (A 2012:03) Dir. 2014:82. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utstationeringskommittén (A 2012:03) Dir. 2014:82 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014. Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen beslutade

Läs mer

Tillämpning av förordningen om ömsesidigt erkännande på artiklar av ädelmetall

Tillämpning av förordningen om ömsesidigt erkännande på artiklar av ädelmetall EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Tillämpning av förordningen om ömsesidigt erkännande på artiklar av ädelmetall 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetkontrollutskottet 2009 PRELIMINÄR VERSION 2006/2074(DEC) 9.2.2007 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-04-26. Förvaltare av alternativa investeringsfonder. 1. lag om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-04-26. Förvaltare av alternativa investeringsfonder. 1. lag om förvaltare av alternativa investeringsfonder, 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-04-26 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Per Virdesten och Margit Knutsson. Förvaltare av alternativa investeringsfonder

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION GRÖNBOK

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION GRÖNBOK EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 17.07.2006 KOM(2006) 400 slutlig GRÖNBOK OM LAGVAL I FRÅGOR OM MAKARS FÖRMÖGENHETSFÖRHÅLLANDEN, SÄRSKILT NÄR DET GÄLLER DOMSTOLS BEHÖRIGHET OCH ÖMSESIDIGT

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning

Europeiska unionens officiella tidning 31.3.2015 SV L 86/13 EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EU) 2015/534 av den 17 mars 2015 om rapportering av finansiell tillsynsinformation (ECB/2015/13) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande

Läs mer

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120)

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120) 2006-08-16 REMISSVAR Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt Amina Lundqvist 103 33 STOCKHOLM Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 2013/0000(INI) 8.5.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om att skydda företagen mot vilseledande marknadsföringsmetoder och genomdriva

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««Utskottet för rättsliga frågor 2009 PRELIMINÄR VERSION 2004/0137(COD) 10.1.2005 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor till utskottet för medborgerliga

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 12/IV/2006 K (2006) 1502 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 12/IV/2006 om ändring av kommissionens beslut K(2005) 1452 slutlig av den 26 maj 2005 om arkivet

Läs mer

E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft

E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft E L I Z A R O S Z K O W S K A Ö B E RG E-HANDEL E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft E L I Z A R O S Z K O W S K A Ö B E RG RIKSDAGSLEDAMOT (M) WWW.ELIZA.SE BAKGRUND Ett fritt informationsflöde

Läs mer

Föreläggande mot Skellefteå Kraft AB med anledning av bristfällig information till konsumenter

Föreläggande mot Skellefteå Kraft AB med anledning av bristfällig information till konsumenter BESLUT 1 (5) Skellefteå Kraft Kanalgatan 71 931 80 Skellefteå Föreläggande mot Skellefteå Kraft AB med anledning av bristfällig information till konsumenter Beslut Energimarknadsinspektionen (Ei) förelägger

Läs mer

Daniel Westman 1 2001-06-20

Daniel Westman 1 2001-06-20 Daniel Westman 1 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar E-handelsdirektivet (Ds 2001:13) Med anledning av promemorians förslag till svensk implementering av E-handelsdirektivets regler om ansvarsfrihet

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Budgetutskottet 16.2.2015 2015/2017(BUD) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 Förslag till betänkande Liadh Ní Riada (PE546.865v02-00) Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kultur och utbildning 2010/2028(INI) 3.6.2010 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om offentligägd radio och TV i den digitala tidsåldern: framtiden för det dubbla systemet

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för utveckling 2014/0059(COD) 7.1.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för internationell handel över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter 30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel

Läs mer

Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning?

Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning? Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån Bilbao den 28 april 2008 Vad innebär riskbedömning? Jukka Takala: Riskbedömning är det viktigaste verktyget för att förhindra olyckor

Läs mer

Allmänna handlingar i elektronisk form

Allmänna handlingar i elektronisk form Allmänna handlingar i elektronisk form - offentlighet och integritet Slutbetänkande av E-offentlighetskommittén Stockholm 2010 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2010:4 Innehåll Sammanfattning 13 Författningsförslag

Läs mer

Förslag till. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr / av den [ ]

Förslag till. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr / av den [ ] EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.6.2010 KOM(2010)325 slutlig 2010/0175 (COD) C7-0156/10 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr / av den [ ] om ändring av rådets förordning

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 11.8.2008 KOM(2008) 513 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Läs mer

Valencia Charter svensk översättning april 2006

Valencia Charter svensk översättning april 2006 V alenciastadgan o m de eur opeiska regi o n ernas roll i miljöpolitiken antagen av Miljökonferensen för Europas regioner (ENCORE) i Valencia, Spanien, den 21 november 1995 och uppdaterad av ENCORE i Åre,

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄR VERSION 2002/0222(COD) 21 november 2002 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi 12 februari 2004 PRELIMINÄR VERSION 2003/0265(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor,

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Gränsöverskridande livssituationer i EU

Gränsöverskridande livssituationer i EU GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Gränsöverskridande livssituationer i EU En jämförande studie om civilståndshandlingar

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45

ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kultur och utbildning 2012/0340(COD) 6.9.2013 ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45 Förslag till yttrande Zoltán Bagó (PE513.263v01-00) Tillgängligheten till offentliga myndigheters

Läs mer

L 141 officiella tidning

L 141 officiella tidning Europeiska unionens L 141 officiella tidning Svensk utgåva Lagstiftning femtioåttonde årgången 5 juni 2015 Innehållsförteckning I Lagstiftningsakter FÖRORDNINGAR Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Riktlinjer om behandling av anknutna företag, inklusive ägarintressen

Riktlinjer om behandling av anknutna företag, inklusive ägarintressen EIOPA-BoS-14/170 SV Riktlinjer om behandling av anknutna företag, inklusive ägarintressen EIOPA Westhafen Tower, Westhafenplatz 1-60327 Frankfurt Germany - Tel. + 49 69-951119-20; Fax. + 49 69-951119-19;

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den...3.2008 X Förslag ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR som åtföljer förslagen till Europaparlamentets och rådets båda direktiv om ett förenklat

Läs mer

Gemensam deklaration från CoESS och UNI-Europa om europeisk harmonisering av lagstiftning som styr sektorn för privat säkerhet

Gemensam deklaration från CoESS och UNI-Europa om europeisk harmonisering av lagstiftning som styr sektorn för privat säkerhet Gemensam deklaration från CoESS och UNI-Europa om europeisk harmonisering av lagstiftning som styr sektorn för privat säkerhet Inledning Sektorn för privat säkerhet i Europeiska unionen utvecklas snabbt.

Läs mer

Konsekvensutredning avseende Energimyndighetens föreskrifter för registret för utsläppsrätter

Konsekvensutredning avseende Energimyndighetens föreskrifter för registret för utsläppsrätter Myndighetens namn Energimyndigheten 079-11-1461 Konsekvensutredning avseende Energimyndighetens föreskrifter för registret för utsläppsrätter En konsekvensutredning ska innehålla följande 1. A Beskrivning

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.3.2012 SWD(2012) 40 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Den roll markanvändning, förändrad markanvändning

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

EG:s regler om statligt stöd

EG:s regler om statligt stöd EG:s regler om statligt stöd 1 Definition av statligt stöd Principerna 1 för statligt stöd till företag definieras i artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget. Fastän statliga stöd i princip är förbjudna kan

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till KOMMISSIONENS FÖRORDNING. av den

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till KOMMISSIONENS FÖRORDNING. av den EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2003) Förslag till KOMMISSIONENS FÖRORDNING av den om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG när det gäller undantag för återköpsprogram

Läs mer

Rekrytering och kvarhållning En handlingsram

Rekrytering och kvarhållning En handlingsram Rekrytering och kvarhållning En handlingsram 1.1 Allas tillgång till sjukvård är en grundläggande mänsklig rättighet, som utgör en väsentlig del av den europeiska sociala modellen. Alla relevanta aktörer

Läs mer

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens.

Italien. I italiensk lagstiftning, och mer specifikt i civilprocesslagen finns inga närmare bestämmelser om direkt bevisupptagning via videokonferens. Italien 1. Kan bevis tas upp via videokonferens antingen med deltagande av en domstol i den ansökande medlemsstaten eller direkt av en domstol i den medlemsstaten? Vilka nationella förfaranden eller lagar

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.8.2015 COM(2015) 391 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN om tillämpningen under 2014 av förordning (EG) nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets,

Läs mer

1 Inledning. 2 Bakgrund. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Diarienummer 2009:1658

1 Inledning. 2 Bakgrund. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Diarienummer 2009:1658 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Diarienummer 2009:1658 Konsekvensutredning avseende förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om identifiering och spårning av explosiva

Läs mer