Protokoll fakultetsstyrelsen

Transkript

1 NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Protokoll fakultetsstyrelsen Sammanträdesdatum: Protokoll nr 7 Närvarande Ledamöter: Företrädare för verksamheten Elisabet Ahlberg dekan, ordförande Ola Wetterberg prodekan Övriga: Lars Förlin Jana Madjarova Gunnar Nyman Ingalill Nyström Tobias Rütting Anna Wåhlin Mattias Zackrisson Företrädare för de studerande Jane Ihrfors Amanda Jarefjäll Karl-Mikael Svensson Närvaro- och yttranderätt Deliang Chen Stefan Hulth Inbjuden Mårten Tiselius ( 5.2) vicedekan vicedekan fastighetsstrateg Företrädare för personalorganisationerna Monica Appelgren OFR-S Klas Eriksson (del av 5.1-del av 6.1) Saco Lars Nordvall Seko Från fakultetskansliet Gustav Bertilsson Uleberg Marie Emanuelsson ( 8) Gabriella Olshammar ( 9) Peter Ragnebäck ( 6) Marie Strandevall ( 6-7) Henrik Tallgren ( 9) kanslichef forskningsrådgivare forskningssekreterare fakultetscontroller utbildningsledare fakultetssekreterare Vid protokollet: Tanja Thompson bitr. kanslichef 1 (6)

2 Göteborgs universitet Naturvetenskapliga fakulteten Fakultetsstyrelsen PROTOKOLL Sammanträdesdatum Ärende Beslut/åtgärd Frånvarande: Företrädare för verksamheten Raimund Feifel Företrädare för de studerande Daniel Petersson 1 Protokolljustering Antecknas. Protokollet från fakultetsstyrelsens sammanträde är justerat. Utseende av justeringsperson. Fakultetsstyrelsen beslutar utse Anna Wåhlin att tillsammans med ordföranden justera dagens protokoll. 2 Dagordning Två övriga frågor togs upp och behandlas under punkt 10. Fakultetsstyrelsen beslutar därefter fastställa dagordningen. 3 Dekanåtgärder Antecknas. Inga dekanåtgärder finns att anmäla för perioden Meddelanden Antecknas. Dekan informerar att en policy om strategisk samfinansiering av forskningsinfrastruktur håller på att utarbetas vid universitetet att flera utredningar pågår. Den senaste handlar om fördjupad samverkan med Chalmers inom kemi. Rektor har givit professor Sven Lidin från Lunds universitet i uppdrag att utreda frågan (V 2016/773). Rapporten ska vara klar i mitten av december. 2 (6)

3 Göteborgs universitet Naturvetenskapliga fakulteten Fakultetsstyrelsen PROTOKOLL Sammanträdesdatum Ärende Beslut/åtgärd 5 Lokaler och lokalisering 5.1 H 2016/ 160 H 2016/ H 2016/ 162 Naturvetenskapliga fakultetens långsiktiga lokalisering i Göteborg och vägledande principer Förslag till långsiktig lokalisering i Göteborg och vägledande principer. Dekan inleder diskussionen. Omröstning om förslag till långsiktig lokalisering i Göteborg och förslag till vägledande principer, sju röster för, två emot och tre nedlagda röster. Förstudie Medicinareberget En av Naturvetenskapliga fakultetens lokaliseringar i Göteborg idag och på lång sikt är Medicinareberget. Syftet med förstudien är att ta fram förslag till nybyggnad för livsvetenskaper på Medicinareberget och lägga grunden till beslut om fortsatt arbete. Föredragning av universitetets fastighetsstrateg Mårten Tiselius. Dekan inleder diskussionen. Fakultetsstyrelsen beslutar att Naturvetenskapliga fakultetens långsiktiga lokalisering i Göteborg är Campus Johanneberg, Geovetarcentrum och Medicinareberget att fastställa vägledande principer för fakultetens lokal- och lokaliseringsarbete, enligt bilaga 1. Mot förslaget reserverar sig Gunnar Nyman, bilaga 2. Punkten förklaras omedelbart justerad. Fakultetsstyrelsen tillstyrker att dekan beslutar att beställa förstudie. Fakultetsstyrelsen beslutar vidare att ge följande direktiv för förstudien: att fakultetens vägledande principer ska följas att nybyggnationens påverkan på fakultetens lokalkostnader i möjligaste mån ska vara neutral exempelvis genom en minskad lokalyta för de berörda verksamheterna att lokalerna planeras utifrån en idé om flexibelt användande snarare än utifrån enskilda institutioners specifika behov. Punkten förklaras omedelbart justerad. 6 E 2016/ 63 Utfall T2 och budget 2017 Dekan informerar om utfall för T2 och presenterar uppdaterade budgetförutsättningar, dispositionsplan och noter. Antecknas. 6.1 Utbildningsuppdrag på grund och avancerad nivå Föredragning av vicedekan Stefan Hulth. Fakultetsstyrelsen beslutar att fastställa utbildningsuppdrag för 2017 enligt tabell 3, bilaga 3 att fastställa uppdrag inom lärarutbildningen för 2017 enligt reviderad tabell 4, bilaga 3. 3 (6)

4 Göteborgs universitet Naturvetenskapliga fakulteten Fakultetsstyrelsen PROTOKOLL Sammanträdesdatum Ärende Beslut/åtgärd 6.2 Lokalkostnader Föredragning av kanslichef Gustav Bertilsson Uleberg. Fakultetsstyrelsen beslutar att fastställa lokalkostnader till budget 2017 enligt tabell 7, bilaga 3 att instruktioner för ändringshantering, beslutsprocess och avräkning samt eventuellt annat som behöver regleras tas fram av fakultetskansliet. 7 V 2016/ 536 Handlings- och verksamhetsplan samt riskanalys Förslag till handlingsplan , verksamhetsplan 2017 och riskanalys Föredragning av prodekan. Fakultetsstyrelsen beslutar, efter tillägg i enlighet med förd diskussion, fastställa handlingsplan , verksamhetsplan 2017 och riskanalys 2017, enligt bilaga 4. Punkten förklaras omedelbart justerad. 8 V 2016/ 766 Inrättande av Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier Ansökan från institutionen för biologi och miljövetenskap. Föredragning av vicedekan Deliang Chen. Fakultetsstyrelsen beslutar att inrätta Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier (engelska: Gothenburg Global Biodiversity Centre, förkortning: GGBC) som en centrumbildning vid Naturvetenskapliga fakulteten att inrätta centret för en inledande verksamhetsperiod om tre år, från och med att institutionen för biologi och miljövetenskap är värdinstitution för centret att utse Alexandre Antonelli till föreståndare för centret, tills vidare, dock längst till och med att utse följande ledamöter till centrets styrgrupp, tills vidare, dock längst till och med : Mari Källersjö, ordförande, Göteborgs botaniska trädgård Robert Björk, institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet Björn Källström, Sjöfartsmuseet Akvariet Ellen Larsson, Herbarium GB, Göteborgs universitet Kennet Lundin, Göteborgs 4 (6)

5 Göteborgs universitet Naturvetenskapliga fakulteten Fakultetsstyrelsen PROTOKOLL Sammanträdesdatum Ärende Beslut/åtgärd Naturhistoriska Museum Ulrika Palme, institutionen för energi och miljö, Chalmers Helen Sköld, Havets Hus Mats Töpel, institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet Jan Westin, Universeum att utse följande adjungerade ledamöter till styrgruppen, tills vidare, dock längst till och med : en representant för värdinstitutionens ledning föreståndaren för centret att ändring av föreståndare eller styrgrupp under verksamhetsperioden till och med delegeras till dekan för Naturvetenskapliga fakulteten att centret, värdinstitutionen, föreståndare och styrgrupp följer policy och regler för centrum vid Göteborgs universitet och därutöver det som anges i ansökan att en årlig verksamhetsrapport lämnas till inrättande instans och värdinstitutionen senast 1 mars varje år att värdinstitutionen presenterar resultatet av en extern utvärdering senast 1 maj 2019 i enlighet med regler för centrum vid Göteborgs universitet att värdinstitutionen presenterar avtal/ överenskommelser med parterna, inklusive eventuella avvikelser, samt effekterna för centrets budget för inrättande instans senast 15 maj 2017 att avsätta 500 tkr per år för åren för centret. 9 Utbildning på forskarnivå 9 V 2016/ 23 Vårens audit av institutionernas forskarutbildningar Föredragning av prodekan och Gabriella Olshammar. Antecknas. 5 (6)

6 Göteborgs universitet Naturvetenskapliga fakulteten Fakultetsstyrelsen PROTOKOLL Sammanträdesdatum Ärende Beslut/åtgärd 9 V 2016/ 798 Uppföljning av doktorander tio år efter disputationen 2004 Föredragning av Henrik Tallgren. Antecknas. 10 Övriga frågor 10.1 Utredning om samordning av marina fältstationer Antecknas. Anna Wåhlin väcker frågan om besök av Axel Wenblad som utreder samordning av de marina fältstationerna. Dekan informerar att utredaren kommer till fakultetsstyrelsens sammanträde den 13 december. Fakultetsstyrelsen kommer att ha möjlighet att skicka in frågor till utredaren innan mötet Fakultetsgemensamma kurser Antecknas. Jana Madjarova väcker frågan om ändringar i upplägget för fakultetsgemensamma kurser. Vicedekan Stefan Hulth berättar att fakultetsgemensamma kurser kommer upp som ett ärende till fakultetsstyrelsen vid sammanträdet den 13 december. Vid protokollet Tanja Thompson Justeras Elisabet Ahlberg Anna Wåhlin 6 (6)

7 Bilaga 1 NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN PM: Naturvetenskapliga fakultetens långsiktiga lokalisering och vägledande principer Datum: Dnr: H 2016/160 H 2016/161 Mottagare: Fakultetsstyrelsen Handläggare: Gustav Bertilsson Uleberg Bakgrund Frågan om Naturvetenskapliga fakultetens långsiktiga lokalisering har diskuterats en längre tid. I juni 2016 beslutade universitetsstyrelsen att forskning och utbildning inom Life science ska samlas på Medicinareberget. Vidare presenterade rektors särskilda utredare Jens Oddershede nyligen också flera rekommendationer om verksamhetens utveckling till rektor som även påverkar lokaliseringen av fakultetens olika verksamheter. Mot denna bakgrund gav rektor dekan i samråd med prefekter vid Naturvetenskapliga fakulteten i uppdrag att fastställa vilka verksamheter som ska vara lokaliserade på Campus Johanneberg, Geovetarcentrum och Medicinareberget,. En delrapport som redogör för dekanens och prefekternas syn på lokaler och lokalisering skickades till rektor den 15 september För att lägga grunden för fortsatt arbetet med fakultetens lokaler och lokalisering så behöver fakultetsstyrelsen ta ställning till den fortsatta inriktningen, det vill säga såväl geografiska platser som vägledande principer. Lokalisering i Göteborg De olika institutionerna inom Naturvetenskapliga fakulteten önskar på lång sikt vara lokaliserade på följande platser i Göteborg: Campus Johanneberg Geovetarcentrum Medicinareberget Dessa tre geografiska platser motiveras av en bedömning av verksamhetens behov och var verksamheten bäst kan utvecklas på kort och lång sikt. I universitets lokalstrategiska plan finns en karta som illustrerar Göteborg år Där framgår att de tre platserna kommer att finnas även år 2040, att de binds samman med goda kommunikationer samt att området har utvecklats, se figur 1. Lokalisering utanför Göteborg Utanför Göteborg finns Lovéncentret och institutionen för kulturvård i Mariestad. Dessa verksamheter kommer även i fortsättningen att vara viktiga för forskning och utbildning vid fakulteten. Naturvetenskapliga fakulteten 1 (4) Guldhedsgatan 5 A, Box 460, Göteborg

8 Figur 1. Göteborg år 2040 och närbild över Campus Johanneberg, Geovetarcentrum och Medicinareberget Anpassat från Strategisk lokalförsörjningsplan , Göteborgs universitet Geovetarcentrum Campus Johanneberg Medicinareberget 2 (4)

9 Vägledande principer för fakultetens lokal- och lokaliseringsarbete Naturvetenskapliga fakulteten har en strategiskt viktig roll inom utbildning, forskning och samverkan. Dessutom fungerar fakulteten ofta som en brygga mellan medicin och teknik, och även till andra verksamhetsområden inom universitetet. De vägledande principerna ska ge just långsiktig vägledning och stöd vid diskussioner om lokaler och lokalisering samt projektering och genomförande av byggprojekt. Verksamhetsperspektiv All lokalisering utgår från verksamheternas behov. Det innebär att verksamheten ska förläggas där den har störst möjlighet att utvecklas positivt. Lokalisering kan alltså styras av närhet till exempelvis samarbetsparter och forskningsinfrastrukturer. Plats för samarbeten Möten är viktiga för verksamhetens utveckling. Därför är det viktigt att ge plats för samarbeten, exempelvis genom lättillgängliga mötesrum och öppna gästkontor där forskare från olika håll inom en institution, från andra institutioner och från andra högskolor kan träffas och arbeta. Denna aspekt behöver beaktas vid såväl ny- som ombyggnation, och liknande platser borde finnas på alla campus. Universitetsstaden Genom att skapa ett universitetsstråk som förbinder olika delar av Göteborgs universitet och Chalmers kan universitetets närvaro i staden tydliggöras. Kommunikationen mellan de olika delarna förlagda i Göteborg behöver förbättras. Detta gäller även kommunikationerna mellan exempelvis Göteborg och Kristineberg, Tjärnö och Mariestad. Universitetet och Chalmers planerar tillsammans Göteborgs universitet och Chalmers behöver gemensamt utveckla Göteborg som universitetsstad. För att verksamheterna ska vara konkurrenskraftiga på lång sikt så behövs gemensam planering av såväl verksamheten som lokaliseringen. Samarbete inom Life science Universitetsstyrelsens inriktningsbeslut om att samla Life science-verksamhet på Medicinareberget välkomnas av fakulteten. Naturvetenskap utgör grunden för Life science och genom att geografiskt sammanföra naturvetare och medicinare ökar möjligheten för nya samarbeten. Vidare stimuleras förutsättningarna för att utveckla och stärka forskning och utbildning inom området. Samarbete med kollegor vid Sahlgrenska akademin, universitetssjukhuset och andra aktörer inom Life science möjliggörs på Medicinareberget. God studiemiljö En institutions lokaler är också studenternas arbetsplats och studiemiljö. Studiemiljön bör innehålla ändamålsenliga lokaler som till exempel föreläsningssalar, laboratorier, grupprum och allmänna utrymmen, lämpliga för såväl studenter som personal. Därför är det viktigt att studenter ingår i planeringen av lokaler, såväl i konkreta frågor i den fysiska arbetsmiljön som i ombyggnationsprojekt. Tydlighet och förutsägbarhet Den fysiska miljön är av stor vikt för medarbetare och studenter, och ofta utgör befintliga lokaler en trygghet i det dagliga arbetet. Under en planeringsprocess för ny- eller ombyggnation skapas många förhoppningar inför framtiden om alltifrån bättre förutsättningar för forskning, fler publikationer till nya samarbeten och längtan efter förbättrad fysisk miljö. Avgörande förändringar sent i processen får stora konsekvenser. För individerna kan det innebära osäkerhet, förlorat engagemang och upplevd 3 (4)

10 försämrad arbetsmiljö. Vidare riskerar verksamheten att tappa fart. Därför är det viktigt att alla inblandade på alla nivåer får långsiktiga och tydliga förutsättningar för att kunna planera, kommunicera och genomföra förändringar. Chefernas ömsesidiga ansvar för det gemensamma kan inte nog betonas. Underlag för diskussionen Fakultetens delrapport till rektor (bilaga 1) och universitetets strategiska lokalförsörjningsplan (bilaga 2) utgör underlag för diskussionen. Förslag till beslut Fakultetsstyrelsen beslutar att Naturvetenskapliga fakultetens långsiktiga lokalisering i Göteborg är Campus Johanneberg, Geovetarcentrum och Medicinareberget att fastställa vägledande principer för fakultetens lokal- och lokaliseringsarbete 4 (4)

11 Bilaga 2 Reservation Jag reserverar mig mot fakultetsstyrelsens beslut i punkt 5.1, primärt för att jag anser att det här är fel tillfälle att låsa fakultetens långsiktiga lokaliseringsstrategi till tre platser i Göteborg i och med att vi i punkt 5.2 tillstyrker en förstudie om nytt hus på Medicinarberget och att vi dessutom samtidigt funderar över ökad integrering med Chalmers. Jag anser därför att vi istället i dagsläget borde öppna för och undersöka möjligheten att lämna Geovetarcentrum och därmed öka samlokaliseringen och samarbetena till hela fakultetens gagn. Mvh Gunnar Nyman

12 Bilaga 3 NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN PM Budget 2017 Datum: Beslutsunderlag Reviderat Dnr: E 2016/63 Mottagare: Fakultetsstyrelsen Handläggare: Gustav Bertilsson Uleberg Fakultetsstyrelsen fattade i juni 2016 ett inriktningsbeslut för budgeten 2017 och reviderad fördelningsmodell. Detta underlag är enligt modellen och har uppdaterats efter att fakulteten har av ekonomienheten fått uppräknade siffror för Det innebär att dispositionsplan och noter har uppdaterats med beloppen, vilket har påverkat fakultetsanslaget och underlaget till grundutbildningsanslaget. Beloppen för kostnadsdebiteringar är också uppdaterade. Någon not är ändrad jämfört med inriktningsbeslutet. Fakultetsstyrelsen fattar beslut om budgeten 2017 vid sitt sammanträde i december. Den 27 oktober ligger två förslag till beslut: 6.1 Utbildningsuppdrag 6.2 Lokalkostnader Utbildningsuppdrag på grund- och avancerad nivå Fakultetens utbildningsuppdrag i helårsstudenter från universitetsstyrelsen är oförändrat 2017 jämfört med 2016, 2116 HST, men prestationsgraden har justerats ner från 0,79 till 0,78. Takbeloppet har ökat från tkr till tkr, vilket innebär en ökning med tkr. Det preliminära uppdraget för lärarutbildning från SOL är tkr (rambeslut i universitetsstyrelsen och fördelning till fakulteterna beslutas av SOL ). Fakultetsstyrelsen beslutade att införa en reviderad fördelningsmodell inför 2017 års budget. Anslaget fördelas enligt modellen med fyra prislappar: bildning (A), ordinarie (B), konservator (K) samt hantverk (H). Styrelsen beslutade vidare om särskilda avsättningar. För anslaget till grund- och avancerad nivå innebar det att avsättningen till infrastruktur ökades med tkr till SLC och 100 tkr till NMR-centrum. Den strategiska avsättningen för att stimulera laborativa- och fältmoment ligger kvar på 2016 års nivå och enligt fakultetsstyrelsens inriktningsbeslut omfattar principerna för tilldelning hela kulturvårds

13 verksamhet. Kriterierna för fördelning och institutionernas underlag för lab och fält aktiviteter har uppdaterats inför Vid dialogerna med institutionerna (T1 och T2) har fakultetsledningen presenterat behovet av omfördelning av hst mellan institutionerna under innevarande budgetår för att fakulteten ska uppfylla det totala utbildningsuppdraget Dialogerna utgör även underlag för institutionernas utbildningsuppdrag nästkommande budgetår. Utbildningsuppdraget till institutionerna 2017 är baserat på underlag från dialogerna, utfallet från uppföljningen i tertial två (T2) samt prognoser för 2016 års utfall. Prestationsgraden för institutionerna är baserad på ett treårsmedelvärde. Förslag till beslut Fakultetsstyrelsen beslutar att fastställa utbildningsuppdrag för 2017 enligt bilaga 3 att fastställa uppdrag inom lärarutbildningen för 2017 enligt bilaga 4 Lokalkostnader Bakgrund Fakultetsstyrelsen fattade i sitt inriktningsbeslut för budgeten 2017 beslut att Naturvetenskapliga fakulteten ska införa enhetshyra. Enhetshyra innebär att alla institutioner har samma kvadratmeterhyra inom ett kluster istället för att varje hus har sina lokalkostnader (hyreshusmodellen). Verksamhetsanpassning 1. Fastighets- och serviceenheten levererar grundmaterial med detaljerade uppgifter för alla enheter och byggnader. 2. Räknar fram enhetshyra för klustret (exkluderat: lokaler utanför Göteborg, för infrastrukturer under fakulteten och lokaler som inte debiteras baserat på yta, utan t.ex. på användning dessa lokaler har lokalkostnad enligt hyreshusmodellen). 3. Särskilt för år 2017 är att institutionen för marina vetenskaper har speciallösning framräknad i samband med bildandet av institutionen. Institutionen har inga ytuppgifter utan lokalkostnader är proportioner baserat på hur många anställda som flyttade från respektive tidigare institution. Proportionerna användes redan inför budget 2016 och är oförändrade till Lokalvårdskostnader ingår i totala lokalkostnaderna från fastighets- och serviceenheten. Det förekommer att vissa enheter har sin lokalvårdskostnad separat utanför och därför är enhetshyran framräknad exklusive lokalvård. 5. Enheternas lokalkostnader summeras för samtliga lokaler, såväl lokaler med hyreshusprincipen som lokaler med enhetshyra i klustret. 6. Lokalkostnaderna per enhet presenteras i tabell med lokalvårdskostnader separat. Denna tabell innehåller de verksamhetsanpassade uppgifterna och ersätter tabellen som finns på universitets budgetwebb. 7. Lokalkostnader enligt punkt 6 återkopplas till fastighets- och serviceenheten och kommer att debiteras enheterna i tolftedelar. 2 (3)

14 Hantering och principer Enhetshyra räknas ut en gång om året inför nästa års budget. Uppgifter om hyresgäster, byggnader, kostnader och area fås från fastighets- och serviceenheten. Lokalförändringar för en institution påverkar alla andra enheter. Därför ska alla beslut om lokalförändringar fattas av dekan. Delegationsordningen anger att det är dekan som beslutar om lokalförsörjningsprojekt som inbegriper flera institutioner/motsvarande. Instruktioner för ändringshantering, beslutsprocess och avräkning och eventuellt annat som behöver regleras tas fram av fakultetskansliet. Resultat För budgeten år 2017 uppgår enhetshyran för lokalerna i klustret i Göteborg, exklusive lokalvård till kr per kvadratmeter. Lokalkostnaderna per enhet med lokalvårdskostnader separat presenteras i bilaga 7. Tabellen innehåller de verksamhetsanpassade uppgifterna och ersätter tabellen som finns på universitets budgetwebb. Förslag till beslut Fakultetsstyrelsen beslutar att fastställa lokalkostnader till budget 2017 enligt bilaga 7 att instruktioner för ändringshantering, beslutsprocess och avräkning och eventuellt annat som behöver regleras tas fram av fakultetskansliet 3 (3)

15 Tabell 1 Naturvetenskapliga fakulteten Budget 2017 TILLDELNING FRÅN UNIVERSITETSSTYRELSEN Forskning/ forskarutb Anslagsmedel Universeum Centrum för Hav och Samhälle Strategiska forskningsområden - Naturresurser, preliminärt Strategiska forskningsområden - Klimatmodellering, preliminärt 400 Strategiska forskningsområden - Neurovetenskap, preliminärt 192 Medfinansiering från rektor, Linnéstödet 750 Avsättning från universitetsstyrelsen till infrastrukturer UGOT Challenges medel för två centrum TILLDELNING TILL VERKSAMHETER not Grundutbildning Grundutbildning Forskning/ forskarutb Infrastruktur Avsättningar enligt verksamhetsuppdraget Avsättningar Basanslag Prestationsbaserat anslag Takbelopp att fördela enligt modell: Ordinarie utbildningsuppdrag o bildningskurser Fält och lab TOTALT:

16 Tabell 2 Noter Inst Grund Forsk Grund Forsk Not Avsättn enligt verksamhetsuppdraget Strat forskningsomr - BECC, MERGE, MP Linnéstöd Marin Universeum Skogaryd inframedel Geo Centrum för Hav och Samhälle - GU Marin (H o S) Centrum för Hav och Samhälle - NF Marin (H o S) UGOT Challenges FRAM BioEnv SWEMARK Marin (H o S) Permanent infrastruktur Sven Lovén centrum inkl föreståndare NMR-centrum Herbariet BioEnv Algbanken Marin Nordens Ark Fakultetsinfrastruktur Fenotypscreening t.o.m KMB Kommande infrastrukturer Stöd till individuella forskare Bioanalytiskt initiativ, t o m 2016 KMB Stöd till Neutze grupp, t o m 2016 KMB Antonelli, t o m 2017 BioEnv Samfinansiering Wallenberg Scholars Ewing, t o m KMB Wallenberg Scholars Neutze, t o m 2018 KMB SSF Neutze, t o m 2016 KMB ERC Starting Grant Antonelli, t o m 2017 BioEnv Wallenberg Academy Fellows, Antonelli, t o m BioEnv Wallenberg Academy Fellows, Westenhof, t o m 2018 KMB Linnéstöd t.o.m Marin Skogaryd Klemedtsson 2017 GEO Medfin KAW-infrastrukturprojekt 2020 SLC Medfinansiering EU KAW Neutze t.o.m KMB 267 KAW Mehlig t.o.m Fysik 244 KAW Åkerman t.o.m Fysik 43 KAW Åkerman t.o.m Fysik 109 KAW Dmietriev t.o.m Fysik 100 ICOS GEO Ny samfinansiering Centra mm Vattenbrukscentrum Väst, t o m 2016 Marin (H o S) Centrum för hudforskning, t o m 2017 KMB Göteborgs forskningscentrum MP2, t o m 2016 MV Centrum för marin kemisk ekologi, t o m 2017 Marin (H o S) GoCAS t o m MV Första vicepreses, Anderson 10%, t o m Marin 60 0 Centrum för globala biodiversitetsstudier, ej beslutad BioEnv 500 Centrum för turism (Handels) 100

17 Rekryteringsstöd Professor i atom- och molekylfysik, Feifel, t o m 2018 Fysik Mats Olsson - 1 postdok, t o m BioEnv Finansmatematik t.o.m MV Professor i Kulturvårdens vetenskap KV Nya rekryteringsstöd Strategiska satsningar Lärares forskning - stimulanspaket Hantverksvetenskap (forskn forskarutb) KV Sabbaticalprogram t.o.m Forsknings- utbildningsdag, priser Strategiska satsningar grundutbildning Brobyggaren Rekryteringsåtgärder -utbildning Allmänna avsättningar Dekans disposition Uppdrag doktorander Mässor, katalog etc Pedagogiskt- och samverkansutskott Till andra fakulteter Doktorander Pågående doktorandsatsning t.o.m (marin t.o.m. 2018) Kvalitet och foutb kurser Forskarutbildningsberedningen TOTALT

18 Tabell 3 Naturvetenskapliga fakulteten Grundutbildningsanslaget budget 2017 Uppdrag Bildning Ordinarie Tilldelning Totalt 2017 Prislapp A Prislapp B Prislapp A Prislapp B Prislapp H Prislapp K hst o hpr Fält/lab Budget 2017 hst hst hpr hst hpr (tkr) (tkr) (tkr) (tkr) (tkr) (tkr) (tkr) BioEnv Fysik Geo KMB KV MV Marin Totalt Särskilt uppdrag KV Prislappar hst hpr Bildning Ordinarie Hantverk Konservator H A B H K K hst hpr

19 Tabell 4 Naturvetenskapliga fakulteten Uppdrag lärarutbildningen Uppgifterna kommer från Samordningsnämnden för lärarutbildning (SOL), beslut , dnr G 2016/491 Uppdrag program Uppdrag fristående Total HST HPR Ersättning HST HPR Ersättning ersättning BioEnv Fysik Geo KMB Marin MV Totalt

20 Tabell 5 Naturvetenskapliga fakulteten Fakultetsanslaget budget 2017 Basanslag 80% Budget 2017 Budget 2017 Antal Tilldelning Institution inkl lokaler exkl lokaler prof+lektor 2017 BioEnv 21,8% 23,7% Fysik 12,0% 12,1% Geo 9,0% 8,3% KMB 29,7% 27,8% KV 5,5% 5,8% MV 5,6% 6,0% Marin 16,3% 16,3% Totalt 100,0% 100,0% Prestationsdel 20% Institution % aktiva dokt. % externa % bibliom. dokt. (5%) externa (7.5%) bibl. (7.5%) Tilldelning 2017 BioEnv 25,9% 15,8% 30,3% Fysik 9,5% 10,2% 13,1% Geo 5,5% 8,1% 8,1% KMB 35,5% 32,4% 29,7% KV 6,8% 8,3% 4,2% MV 8,2% 2,2% 4,1% Marin 8,6% 23,0% 10,5% Totalt 100,0% 100,0% 100,0% Totalt Institution Basanslag Prestationsdel Tilldelning totalt 2017 BioEnv Fysik Geo KMB KV MV Marin Totalt

21 Tabell 6 Naturvetenskapliga fakulteten Budget 2017, anslag och kostnadsdebitering fördelat per institution Anslag/ institution BioEnv Fysik Geo KMB KV MV Marin NMR SLC Herbarium Ofördelat Fakultetsanslaget - avsättn o strat satsn Avsättn enligt verksamhetsuppdraget Permanent infrastruktur Miniinfrastruktur Stöd till individuella forskare 350 Samfinansiering Centra mm Rekryteringsstöd Strategiska satsningar Allmänna avsättningar Doktorander Kvalitet och foutb kurser BECC, MERGE, MP Totalt Fakultetsanslaget - avsättningar Basanslag Prestationsbaserat anslag FAKULTETSANSLAGET TOTALT: Jfr budget 2016: Anslag/ institution BioEnv Fysik Geo KMB KV MV Marin NMR SLC Herbarium Ofördelat Grundutbildn anslaget - avsättn o strat satsn Avsättn enl verksamhetsuppdraget Permanent infrastruktur Strategiska satsningar Allmänna avsättningar Utbildningsuppdrag Ordinarie Bildning Särskilt uppdrag Fält/ lab GRUNDUTBILDNINGSANSLAGET TOTALT: Jfr budget 2016:

22 Tabell 6 Kostnadsdebitering/ institution BioEnv Fysik Geo KMB KV MV Marin Universitetsgemensamt - grund Universitetsgemensamt - forsk Totalt universitetsgemensamt: Jfr budget 2016: Fakultetsgemensamt - grund Fakultetsgemensamt - forsk Totalt fakultetsgemensamt: Jfr budget 2016: UB - grund UB - forsk Totalt UB : Jfr budget 2016: KOSTNADSDEBITERING TOTALT: Jfr budget 2016: Anslag och kostnadsdebitering/ institution BioEnv Fysik Geo KMB KV MV Marin NMR SLC Herbarium Ofördelat Fakultetsanslaget totalt: Jfr budget 2016: Grundutbildningsanslaget totalt: Jfr budget 2016: TOTALT ANSLAG: Jfr budget 2016: Kostnadsdebiteringar: Jfr budget 2016: TOTALT: Jfr budget 2016:

23 Tabell 7 Naturvetenskapliga fakulteten Lokalkostnader 2017 Institution/motsv Total Hyra Lokalvård* BioEnv Fysik Geo KMB KV MV Marin NMR SLC Kansli Totalt *) För Fysik, KMB, KV, MV, SLC gäller att de har har kostnad för lokalvård som helt eller delvis går utanför fastighets- och serviceenhetens debitering.

24 Bilaga 4 HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 Naturvetenskapliga fakulteten DATUM: BESLUTAD AV: Fakultetsstyrelsen KONTAKTPERSON: Ola Wetterberg, prodekan Dnr V 2016/526

25 FORSKNING SOM PÅVERKAR Prioriteringar och mål Den långsiktiga profileringen av Naturvetenskapliga fakultetens forskning har stärkts genom ett aktivt arbete med analyser och strategisk planering Naturvetenskapliga fakulteten har väl fungerande infrastruktur för forskning på internationell, nationell och lokal nivå Lärarnas arbets- och finansieringsvillkor samt förutsättningar för att bedriva forskning av hög kvalitet har förbättrats vid Naturvetenskapliga fakulteten Handlingsplan för att uppnå målen lyfta fram och synliggöra fakultetens forskningsprofil aktivt delta i nationellt och universitetsgemensamt utvecklingsarbete för forskningsinfrastruktur samt implementera relevanta delar på fakulteten verka för långsiktigt hållbara och jämställda villkor för lärare med ökad anslagsfinansierad forskningstid och goda möjligheter att söka extern finansiering bedriva ett sabbaticalprogram för forskningsvistelser utomlands Verksamhetsplan kartlägga forskningsprofilen och identifiera åtgärder för att förstärka den i önskad riktning 2. relatera FN:s globala hållbarhetsmål till forskningsprofilen 3. i samband med profileringsarbetet sammanställa institutionernas rekryteringsbehov på kort och lång sikt samt beakta jämställdhetsintegrering vid alla rekryteringar 4. kartlägga möjligheter och förutsättningar för långsiktig strategisk samverkan med myndigheter, organisationer och näringsliv genom anställningsformen adjungerad universitetslektor / professor 5. stödja och följa upp universitetsoch fakultetsgemensam forskningsinfrastruktur enligt policy och regler; särskilt ska tillgång och nyttjande följas upp som ett led i jämställdhetsintegreringen 6. ge stöd i arbetet med forskningsinfrastrukturer på nationell och internationell nivå 7. sätta fokus på introduktionen av nytt forskningsfartyg 8. utreda ekonomiska förutsättningar för forskning uppdelat på institution och kön avseende fördelning av och tillgång till anslag, infrastruktur och instrumentering 9. genomföra utlysning inom sabbaticalprogrammet och följa upp tidigare utlysning 10. aktivt delta i utvecklingen av 2 (6)

26 Naturvetenskapliga fakultetens externfinansiering har ökat, särskilt inom strategiskt viktiga områden satsa aktivt på att stimulera och attrahera extern finansiering inom strategiskt viktiga områden system för utvärdering och kvalitetsutveckling 11. kartlägga externfinansiering, analysera framgångskriterier för forskningsbidrag och utarbeta förslag till åtgärder för att stärka finansiering 3 (6)

27 UTBILDNING SOM FÖRNYAR Prioriteringar och mål Naturvetenskapliga fakultetens utbildningar är internationellt präglade och ger studenterna goda möjligheter till anställningar även utanför Sverige Naturvetenskaplig bildning och utbildning för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling är väl integrerade i fakultetens verksamhet Naturvetenskapliga fakultetens utbildningar kännetecknas av hög kvalitet i pedagogiskt välutvecklade och nyfikenhetsstimulerande lärmiljöer Handlingsplan för att uppnå målen utveckla samarbetet med avnämare och alumner i syfte att stimulera studenternas nationella och internationella nätverk skapa goda förutsättningar för internationella utbyten för studenter, lärare och tekniskadministrativ personal bedriva rekryteringsaktiviteter i nära samverkan med institutionerna ge lärarutbildningen i matematik och naturvetenskap en tydlig plats i fakultetens verksamhet utveckla och ge bildningskurser med ett tydligt samhällsperspektiv utföra fort- och uppdragsutbildning gärna i samverkan med regionala utbildningssamordnare, myndigheter och näringsliv verka för breddad rekrytering och ett generellt inkluderande arbetssätt integrera hållbar utveckling i utbildningen långsiktigt utveckla, synliggöra och uppmuntra pedagogiska utvecklingsmiljöer stimulera laborativa och fältbaserade undervisningsmoment genom institutionsdialoger och strategiska satsningar Verksamhetsplan genomföra alumnenkät med institutions- och fakultetsspecifika frågor 13. följa upp implementeringen av mobilitetsfönster i utbildningen 14. följa upp fakultetsgemensam utbildningsinformation 15. implementera särskilda rekryteringsaktiviteter 16. fortsätta utveckla naturvetenskapligt kunskapsutbyte med universitetsskolorna inom det institutionsövergripande lärarlaget i Brobyggarprojektet 17. konkretisera förslag till masterutbildning i naturvetenskapligt ämne med inriktning mot utbildningsvetenskap 18. fortsätta följa upp institutionernas utbud av naturvetenskaplig bildning i fakultetens kursutbud 19. utreda förutsättningar för långsiktig rekrytering av underrepresenterade studentgrupper 20. följa upp hållbarhetsmärkningen 21. kartlägga fakultetens utbildningsprofil och identifiera åtgärder att förstärka den i önskade riktningar 22. slutföra och dra lärdom av pilotutvärderingen av marina utbildningar 23. genomföra och dra lärdom av kvalitetsinventering av fakultetens utbildningar 24. initiera och genomföra 4 (6)

28 pedagogiska utvecklingsprojekt genom det pedagogiska utskottet FORSKARUTBILDNINGEN Prioriteringar och mål Naturvetenskapliga fakultetens forskarutbildning präglas av professionalitet i kurser, examination, handledning, organisation och karriärplanering Naturvetenskapliga fakultetens forskarutbildning sker i ökad omfattning i samverkan med andra samhällsaktörer inom näringsliv, industri och offentlig sektor Naturvetenskapliga fakultetens forskarutbildning präglas av mångfald och jämställdhet Naturvetenskapliga fakultetens forskarutbildning är internationell till sin karaktär Handlingsplan för att uppnå målen stärka de gemensamma målen och kvalitetskriterierna arbeta med kompetensutveckling och kollegial samverkan mellan fakultetens examinatorer och handledare säkerställa ett attraktivt och brett utbud av forskarutbildningskurser verka för en tillräcklig kritisk massa i forskarutbildningen stimulera tillkomsten av samverkansdoktorander och underlätta samarbetet med externa aktörer utveckla forskarutbildningen i naturvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning fakulteten eftersträvar att ge alla doktorander lika möjligheter till fortsatt karriär inom och utanför akademin ge stöd till forskarutbildningens internationalisering Verksamhetsplan etablera en organisation för fakultetens kurser i generic skills 26. utveckla den fakultetsgemensam kursen i Academic Writing mot fler områden 27. utveckla fler matematikmoduler för fakultetens doktorander 28. följa upp institutionsaudits med fokus på forskarutbildningen och genomföra identifierade åtgärder 29. se över det fakultetsgemensamma regelverket för kvalitetssäkring av avhandlingar i syfte att åstadkomma större enhetlighet 30. fortsätta utvecklingen av enkäten för doktorander inför disputation 31. planera och genomföra fakultetens karriärplaneringsdag i samverkan med institutionerna 32. kartlägga och analysera doktorandernas (o)lika möjligheter till nätverksbyggande och karriärmöjligheter 33. utveckla fakultetens organisation kring forskarskolan CUL i samverkan med institutionerna 34. se över den allmänna studieplanen i matematik/naturvetenskap med inriktning mot utbildningsvetenskap 35. pröva möjligheten att utveckla joint-degree-avtal med Chalmers 36. fortsatt utvecklingsarbete kring double degree-avtal i samverkan med universitetet centralt 5 (6)

29 ARBETSMILJÖ SOM INSPIRERAR Prioriteringar och mål Naturvetenskapliga fakulteten har god psykosocial och fysisk arbetsmiljö Naturvetenskapliga fakultetens arbetsmiljöarbete är en integrerad del av fakultetens kvalitetsarbete Handlingsplan för att uppnå målen arbeta aktivt med kultur- och värderingsfrågor etablera goda attityder mellan olika personalkategorier och olika delar i organisationen aktivt delta i universitetets strategiska lokalutvecklingsplanering delta i projektet jämställdhetsintegrering likabehandlingsarbetet fokuseras genom institutionsövergripande aktiviteter relaterade till fakultetens alla verksamhetsområden etablera samarbete mellan alla aktörer inom arbetsmiljön: prefektråd, arbetsmiljökommitté m.fl. driva ett proaktivt och processorienterat arbetsmiljöarbete Verksamhetsplan diskutera institutionernas likabehandlingsåtgärder i arbetsmiljökommittén 38. bjuda in fakultetens likabehandlingsombud till beredningar och prefektråd 39. utveckla fakultetsforum och fakultetsdagar för kommunikation med medarbetarna 40. delta i seminarieserie kring psykosocial arbetsmiljö tillsammans med institutionerna 41. genomföra riskanalyser i samband med planerade lokalprojekt 42. implementera våra nya arbetsformer för arbetsmiljökommittén i samarbetet inom fakulteten 43. granska och utvärdera ett urval arbetsmiljöronder 44. verka för det ska finnas en arbetsmiljöingenjör vid universitetet 6 (6)

30 Bilaga 4 ANVISNINGAR OCH MALL FÖR RISKANALYS 2017 Dnr V 2016/705 Naturvetenskapliga fakulteten DATUM: BESLUTAD AV: Fakultetsstyrelsen KONTAKTPERSON: Ola Wetterberg, prodekan

31 RISKANALYS Bakgrund Bakgrund Förordningen om intern styrning och kontroll (SFS 2007:603) innebär att Göteborgs universitet, tillsammans med Sveriges övriga största myndigheter måste upprätta en riskanalys, vidta kontrollåtgärder samt systematiskt och regelbundet följa upp och dokumentera arbetet med intern styrning och kontroll. Intern styrning och kontroll utgör ett verktyg för att bidra till välavvägda prioriteringar, att verksamheten bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, att lagar, förordningar och andra regler efterlevs samt att en tillförlitlig redovisning och en rättvisande rapportering av verksamheten sker. Universitetets arbete med intern styrning och kontroll utgår från universitetsstyrelsen och granskas fortlöpande av Riksrevisionen och av universitetets internrevision. Arbetet regleras internt av Handlingsplan för Göteborg universitets arbete rörande intern styrning och kontroll (dnr A /07). Riskanalysarbetet, som del av arbetet med intern styrning och kontroll, har till ändamål att identifiera och bedöma de risker som utgör ett reellt hot mot Göteborgs universitets vision och mål. Riskanalysen ska beakta såväl externa och interna faktorer vilka på olika sätt kan äventyra verksamhetens legitimitet och fortsatta utveckling. Göteborgs universitet har under en rad år strukturerat riskanalysarbetet genom att samtliga fakulteter genomför riskanalyser av kärnverksamheterna utbildning, forskning och samverkan. Därutöver genomför den gemensamma förvaltningen och UB riskanalys av administrativa nyckelprocesser. Utifrån inkomna riskanalyser utarbetar universitetsledningen ett förslag till universitetsgemensam riskanalys för nästkommande år. Denna fastställs av styrelsen i december. Respektive organisation bestämmer de interna formerna för hur den egna riskanalysen tas fram och beslutas. Riskanalysarbetet 2017 För att tydliggöra riskanalysarbetets verksamhetsutvecklande roll, och för att integrera olika styrnings- och uppföljningsprocesser vid universitetet, så är arbetet kopplat till Vision 2020 med tillhörande arbete med handlings- och verksamhetsplaner. Utifrån de mål och strategier som organisationen anger i handlings- och verksamhetsplan ska de viktiga riskerna anges i bifogad mall. Under rubriken Övrigt är det möjligt att ange andra typer av risker som organisationen särskilt vill lyfta fram. Det kan till exempel gälla risker inom administrativa processer eller andra risker som inte naturligt kan inordnas under mallens rubriksättning. För att riskanalysarbetet ska utgöra ett verktyg för prioriteringar är det centralt att antalet risker är begränsat till ett fåtal under respektive rubrik. När riskerna har identifierats ska sannolikhet och konsekvens bedömas på skalan 1-4 där 1 är låg sannolikhet/konsekvens och 4 är högsta sannolikhet/konsekvens. Siffrorna för sannolikhet och konsekvens multipliceras med varandra och utgör riskvärdet (maxvärde 16). Under rubriken Riskhantering hänvisas till vilken typ av angreppssätt (enligt lista nedan) man avser att hantera risken på. Observera att det för stora organisationer som i hög grad är styrda av externa faktorer inte alltid är effektivt eller ändamålsenligt att helt eliminera en risk. 2 (9)

32 1. Riskeliminering undvik risken genom att inte börja med eller fortsätta med de aktiviteter som ger upphov till risken 2. Riskreducering begränsa risken genom förebyggande och begränsande åtgärder så att sannolikheten för att risken ska inträffar minskar och att konsekvenserna om risken inträffar också reduceras. 3. Riskdelning risken överförs/delas exempelvis genom försäkring eller annat avtal 4. Riskacceptans behåll risken utan att vidta någon ytterligare åtgärd. Riskens påverkan kan till exempel vara minimal, åtgärderna för kostsamma eller risken beroende på externa faktorer/förutsättningar. Även accepterade risker måste fortlöpande bevakas. Uppföljning av riskanalysen 2016 Varje fakultet/motsvarande ansvar för kontinuerlig uppföljning av riskanalysen. Instruktioner för hur uppföljningen av riskanalysen 2016 ska återrapporteras ingår i anvisningarna för den samlade årsuppföljningen som skickas ut 21 oktober. Slutligen ska anges med vilka åtgärder man avser att hantera risken samt vem som är ansvarig. Vad gäller åtgärder bör eftersträvas att de är uppföljningsbara, något som underlättar kommande års uppföljning. Vid eventuella frågor kontakta Johan Johansson på Universitetsledningens stab, e-post: Johan.johansson@gu.se telefon: Ifylld riskanalys ska skickas i Word-format till johan.johansson@gu.se med kopia till registrator@gu.se senast den 28 oktober Ange Riskanalys 2017 i ämnesraden. 3 (9)

33 FORSKNING SOM PÅVERKAR Kortfattad beskrivning av risken med koppling till HP/VP Sannolikhet Konsekvens Riskvärde Riskhantering Åtgärd Ansvarig för att genomföra åtgärden Alltför långsam förnyelse inom intressanta och högprioriterade forskningsområden. Hög andel externfinansiering av lärare/forskare försämrar rekrytering och förnyelsekraft. Infrastrukturen tappar i konkurrenskraft Riskreducering Genomföra profileringsarbete och associerade åtgärder Riskreducering Institutionerna har fått ökat ekonomiskt handlingsutrymme genom återhållsam avsättning på fakultetsnivå Tjänstgöringsplanering och strategisk bemanningsplanering. Sabbaticalprogram Riskreducering Stödja inrättande av universitets- och fakultetsgemensam infrastruktur av stor betydelse för fakultetens verksamhet på lång sikt. Vicedekan för forskning och forskningsberedningen Fakultetsledning Prefekt Vicedekan för forskning och forskningsberedningen Dekan och fakultetsstyrelse Aktiv och kontinuerlig uppföljning av Dekan 4 (9)

34 strategiskt viktiga infrastrukturer med avseende på drift och utveckling. Nytt forskningsfartyg används inte till sin fulla kapacitet under introduktion Extern utredning av kostnadseffektivtet av Lovéncentret Riskreducering Verka för utnyttjande av fartyget inom undervisning och forskning. Utredningar kring statsfartyg, redaransvar och ekonomi. Etablera samarbeten för ökad extern användning. Rektor Alla Dekan Prefekter Föreståndare 5 (9)

35 UTBILDNING SOM FÖRNYAR Kortfattad beskrivning av risken med koppling till HP/VP Sannolikhet Konsekvens Riskvärde Riskhantering Åtgärd Ansvarig för att genomföra åtgärden Fortsatt obalans i internationell mobilitet, svårt att öka utresande studenter begränsar de positiva effekterna av internationell integration. Omvärldens förståelse för naturvetenskapen och dess betydelse ur ett samhällsperspektiv fortsätter att vara svagt, vilket påverkar rekrytering till utbildning inklusive lärarutbildning Riskreducering Implementera mobilitetshandboken för inoch utresande studenter, förbättra information till studenterna och utnyttja mobilitetsfönster i utbildningen Riskreducering Fortsätta utveckla kunskapsutbytet med universitetsskolorna genom det institutionsövergripande lärarlaget i pilotprojektet Brobyggaren, samt fortsätta följa upp naturvetenskaplig bildning inom fakultetens kursutbud. Fortsätta utveckla antagningen av CULdoktorander. Skapa en masterutbildning i naturvetenskap med inriktning mot utbildningsvetenskap. Vicedekan för utbildning och utbildningsberedningen. Vicedekan för utbildning Lärarlaget för Brobyggaren Prodekan och forskarutbildnings beredningen Vicedekan för utbildning 6 (9)

36 Brister i pedagogisk kvalitet påverkar genomströmning och rekrytering av studenter Riskreducering Genom pilotutvärderingen av de marina utbildningarna aktivt delta i utvecklingen av universitetets kvalitetsutvärderingssystem. Fortsätta genomföra pedagogiska utvecklingsprojekt, och särskilda uppföljningar av de ämnes- och institutionsövergripande utbildningsprogrammen. Utveckla kvaliteten i forskarutbildningen genom institutionsaudits, fokus på kursutbud och ett utvecklat mottagande av nya doktorander. Vicedekan för utbildning och utbildningberedningen Prodekan och forskarutbildnings -beredningen 7 (9)

37 ARBETSMILJÖ SOM INSPIRERAR Kortfattad beskrivning av risken med koppling till HP/VP Sannolikhet Konsekvens Riskvärde Riskhantering Åtgärd Ansvarig för att genomföra åtgärden Brister i kommunikation och förståelse mellan medarbetare i olika delar av organisationen Riskreducering Institutionsövergripande aktiviteter som fakultetsdagar, fakultetsforum, möten mellan beredningar, styrelse och prefekter, horisontella närverk inom administrationen med mera. Fakultetsledning Prefekter Kanslichef Beslut om nybyggnation på Medicinareberget försenas Riskreducering Bistå med nödvändiga uppgifter i tid. Berörda prefekter Brist på samverkan och förståelse mellan olika organisatoriska nivåer och processer i arbetsmiljöarbetet resulterar i allvarliga brister Riskreducering Skapa tydliga arbetsrutiner i relationen mellan LAMK, fakultet, institutioner och infrastruktur. Följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet och ett aktivt användande av GURIA. Prodekan LAMK Kvarstående obalans mellan män och kvinnor i olika arbetsuppgifter, med risk för konsekvenser för attityder och psykosocial Riskreducering Delta i projektet jämställdhetsintegrering. Dekan Prefekter 8 (9)