Eldstäder och kojor i Guldheden

Transkript

1 uv väst rapport 2010:16 arkeologisk Utredning Eldstäder och kojor i Guldheden Västergötland, Göteborgs socken, Guldheden 754:4 och 23:1, RAÄ Göteborg 476 och Göteborg 475 Johannes Nieminen

2

3 uv väst rapport 2010:16 arkeologisk Utredning Eldstäder och kojor i Guldheden Västergötland, Göteborgs socken, Guldheden 754:4 och 23:1, RAÄ Göteborg 476 och Göteborg 475 Johannes Nieminen

4 Riksantikvarieämbetets arkeologiska uppdragsverksamhet UV Väst Kvarnbygatan Mölndal Tel.: Fax: e-post: e-post: Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2010:16 ISSN Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/3. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /2342. Bildredigering Lena Troedson Layout Lena Troedson Omslag Johannes Nieminen tar en paus intill en hydda i provgropsklyftan på toppen av berget. Kojan är en av flera som barn i Guldheden byggt tillsammans med lärare och konstnärer i ett kojprojekt. Foto: Betty-Ann Munkenberg. Tryck/utskrift Intellecta Infolog, Göteborg 2010

5 Innehåll Inledning 5 Sammanfattande resultat 5 Topografi och fornlämningsmiljö 5 Syfte och målsättning 8 Arbets- och metodbeskrivning 8 Äldre kartmaterial 8 Utredningens resultat 13 Göteborg Göteborg Övriga delar av utredningsområdet 17 Antikvarisk bedömning 17 Referenser 17 Administrativa uppgifter 18 Bilaga. Schakt med arkeologiska iakttagelser 19 Figurförteckning 20

6 Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad. 4 Eldstäder och kojor i Guldheden

7 Under augusti månad 2010 genomförde Riksantikvarieämbetet, arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Väst) en arkeologisk utredning inför att Göteborgs stad ämnade planlägga ett område i Guldheden i Göteborg för bostäder. I samband med utredningen påträffades en ny fornlämning med rester av en kokgrop och två härdar, Göteborg 476. Utöver denna registrerades också en fyndplats för en flintkniv och en plattformskärna, Göteborg 475. Inledning I samband med att Göteborgs stad avsåg att planlägga ett område i Guldheden (Göteborg) för bostäder, beslutade länsstyrelsen i Västra Götaland att en arkeologisk utredning skulle göras inom det aktuella planområdet. Den arkeologiska utredningen bekostades av Göteborgs kommun och utfördes av personal från Riksantikvarieämbetet, arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Väst). Sammanfattande resultat Med anledning av den planerade byggnationen i Guldheden utförde Riksantikvarieämbetet, arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Väst) en arkeologisk utredning i planområdet. Utredningsområdet inventerades och lämpliga lägen för boplatser sökschaktades. Vid sökschaktsgrävningen påträffades boplatsindikerande lämningar i form av två härdar och en kokgrop intill en bergsbrant. Vid ett mindre impediment framkom också en fyndplats för en flintkniv och en flintkärna. Fyndplatsen har inte registrerats som fast fornlämning. Utöver detta genomfördes en översiktlig genomgång av äldre kartor. Studierna visade att hela området i äldre tid bestått av skoglös betesmark belägen i dalgångar som omgivits av bergspartier. Området har legat i gränsen mellan inägomarken och utmarken till en närbelägen gård. Topografi och fornlämningsmiljö Utredningsområdet, som låg mellan 50 och 68 meter över havet, var beläget i den södra delen av centrala Göteborg, nära gränsen till Mölndals kommun (fig. 1, 2 och 3). Landskapet utgjordes av ett lövskogsbevuxet parklandskap beläget i en dalgång som låg på en från nordnordväst till sydsydöst orienterad större bergsrygg (fig. 4). Sänkan låg i ett skyddat läge omgivet av berg i nordväst, norr, öster och söder. I väster sluttade platån svagt ner mot en passage till en större nordsydligt orienterad dalgång (Toltorpsdalen). Delar av utredningsområdet södra del utgjordes av ett våtmarksområde. Sedan tidigare var en stensättning känd inom området (Göteborg 234:1). Graven låg på ett berg som var centralt beläget inom området (fig. 5). I utredningsområdets närhet finns ytterligare ett antal registrerade rösen, stensättningar, hällkistor och en fornborg. Fornlämningarna ligger Eldstäder och kojor i Guldheden 5

8 Fig. 2. Utsnitt ur Vägkartan (Blå kartan), blad 61 Göteborg, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Eldstäder och kojor i Guldheden

9 0 500 m Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 7B 0e, med undersökningsområdet markerat. Skala 1: Eldstäder och kojor i Guldheden 7

10 på de bergshöjder som omger Toltorpsdalen och återfinns främst söder om området. Utöver dessa är även enstaka boplatser och några fyndplatser för flinta kända i närmiljön. Syfte och målsättning Huvudsyftet med utredningen var att avgöra om tidigare okända fornlämningar kunde komma att beröras av en framtida exploatering. Eventuella fornlämningar skulle även klassificeras och bedömas vid utredningstillfället. Utredningens resultat skulle även tjäna som planerings- och beslutsunderlag för länsstyrelsen samt för företag som avsåg att exploatera området. Arbets- och metodbeskrivning Den arkeologiska utredningen startade med att området inventerades i syfte att finna lämpliga boplatslägen för sökschakts- och provgropsgrävning. I samband med inventeringen identifierades sex potentiella lägen. Resterande ytor utgjordes av bergsbranter, berg i dagen och ett större våtmarksområde. Sammanlagt grävdes 24 schakt, varav 19 inom de potentiella boplatytorna och resterande 5 i våtmarksområdet. Schakten varierade i längd mellan cirka 5 och 15 meter och var cirka 0,3 meter djupa. Utöver schakten undersöktes två lägen med hjälp av provgropar. Det sammanlagda antalet provgropar var 18 stycken (fig. 6 och 8). Samtliga utom två förlades i en liten välavgränsad klyfta belägen i ett större bergsparti (fig. 7). De övriga två grävdes på en mindre avsats på samma berg. Provgroparna var 0,5 0,5 meter stora och grävdes till ett djup av cirka 0,3 meter. De fynd som framkom bedömdes i fält och återdeponerades i schakten. I ett avslutande skede inventerades ovan nämnda bergsparti i syfte att finna gravar. Berget var det enda potentiella läget för gravar eftersom övriga bergsområden inom utredningsområdet endast utgjordes av branter, som anslöt till högre belägna bebyggda områden utanför utredningsområdet. I anslutning till utredningen gjordes också en översiktlig analys av äldre kartor. Den digitala inmätningen av schakt, provgropar och nyupptäckta fornlämningar gjordes med GPS (Global Positioning System) och registrerades i Intrasis (Intra-site information system). Äldre kartmaterial Utredningsområdet var en gång en del av ägorna till kronohemmanet Änggården i Örgryte socken. Själva gårdstomten var belägen i den västligaste delen av ägorna och berörs inte i detta sammanhang. Flera äldre kartor visar områdets utseende i äldre tid. En översiktskarta över Kungsladugårds ägor från 1691 täcker området, men är föga detaljerad. År 1735 gjordes en geometrisk avmätning av Änggården. Enligt denna ligger utredningsområdet i gränsen mellan inägomarken och ett område med samfeldt utmarck och Klöfwegång. Hela området var skoglös betesmark med flera bergknallar och 8 Eldstäder och kojor i Guldheden

11 Fig. 4. Vy över delar av utredningsområdet. Foto: Johannes Nieminen. Fig. 5. Utsikt över Sahlgrenska universitets sjukhuset taget från det centralt belägna berget. Foto: Johannes Nieminen. Eldstäder och kojor i Guldheden 9

12 0 100 m Fig. 6. Plankarta som visar spridningen av schakt och provgropar inom utredningsområdet. Skala 1: Eldstäder och kojor i Guldheden

13 små dalgångar med våtmarker och bäckar. Gränsen mellan utmark och inägor löper över den västra delen av området i form av en stengärdesgård. Storskifteskartan från 1787 ger i stort sett samma bild, med undantag för att inägogränsen flyttats cirka 500 meter åt öster. Söder om utredningsområdet har torpet Källeberg etablerats med åker, äng och ett par byggnader. Nästa karta som visar området i detalj är från Även denna karta visar samma bild av en obebyggd betesmark. Strax norr om Änggårdens ägor kan man dock skönja stadens framväxt mot söder i form av Epidemiska sjukhusets byggnader. Ekonomiska kartan från 1935 visar att området ännu ej bebyggts. Nu är det dock en del av staden, omgivet av bebyggelse. Inom utredningsområdet finns ett litet område med trädgårdsmark och en mindre byggnad söder om detta. Det framgår inte av kartan vilket slags byggnad det rör sig om (Studierna och analysen av det äldre kartmaterialet är utförd av Christina Rosen vid Riksantikvarieämbetet UV Väst). Fig. 7. Den lilla klyftan som låg på toppen av berget. På bilden syns en av flera kojor som barn i Guldheden byggt tillsammans med lärare och konstnärer i ett gemensamt kojprojekt. Foto: Johannes Nieminen. Eldstäder och kojor i Guldheden 11

14 0 100 m Fig. 8. Utsnitt ur 1735 års karta över geometrisk avmätning av Änggården. Skala 1: Eldstäder och kojor i Guldheden

15 Utredningens resultat Den genomförda utredning resulterade i en nyupptäckt fornlämning som utgjordes av boplatslämningar och en registrerad fyndplats för två flintartefakter. Göteborg 476 Lämningstyp: boplats. Höjd över havet: cirka 55 meter. Terräng: boplatsen var belägen på en östsluttande mindre platå som i väster avgränsades av en bergsbrant och i öster av en parkväg och ett våtmarksområde (fig. 9). Beskrivning: boplatsens utbredning beräknas i nuläget till cirka meter. På ytan grävdes 3 sökschakt (S201, S202, S203). I dessa framkom 1 kokgrop (A204) och 2 härdar (A205, A206). Fynden utgjordes av 2 övrigt slagna flintor och 1 kvartsavslag. Fig. 9. Översiktsbild mot nordväst över området för Göteborg 476 (boplats). Foto: Johannes Nieminen. Eldstäder och kojor i Guldheden 13

16 0 50 m Fig. 10. Schaktplan med schaktnummer samt områdena för Göteborg 476 och Göteborg 475 (fyndplats). Skala 1: Eldstäder och kojor i Guldheden

17 0 10 m Fig. 11. Schakt- och anläggningsplan över Göteborg 476. Skala 1:300. Eldstäder och kojor i Guldheden 15

18 Fig. 12. Schaktning pågår i området kring fyndplatsen. Det två flintartefakterna påträffades strax bakom det lilla impedimentet. Foto: Johannes Nieminen. Anläggningarna och fynden påträffades i ett lager bestående av sandig silt med inslag av sten (se bilaga samt fig. 9 och 10). Bedömning: undersökningar av lokaler med härdar och kokgropar i regionen har visat att dessa vanligtvis dateras till bronsålder/järnålder. Läget vid en bergsbrant med en anslutande våtmark är också typiskt för härd/kokgropslokaler. I sådana terränglägen rör dig sig oftast inte om regelrätta boplatser, istället har lokalerna betraktats som specialiserade aktivitetsytor (se bl.a. Lönn 2007). Göteborg 476 är att betrakta som fast fornlämning och bör omfattas av en arkeologisk förundersökning inför en eventuell exploatering. Göteborg 475 Lämningstyp: fyndplats. Höjd över havet: cirka 50 meter. Terräng: fyndplatsen låg strax väster om ett mindre impediment i nära anslutning till ett våtmarksområde (fig. 10). Beskrivning: fynden bestod av en flintkniv och en övrig kärna med en plattform. Varken kniven eller kärnan är typologiskt daterbara, dock tyder flintråvarans kvalité på att de eventuellt kan vara neolitiska. Fynden framkom i ett siltigt sandlager under förnan (S220). Bedömning: trots att det grävdes nio schakt i anslutning till fynden påträffades endast två övriga flintor (osäkra ifråga om bearbetning) i schakten. Inga anläggningar kunde iakttas. Platsen har därför inte registrerats som en fast fornlämning. Eftersom fynden kan ha betydelse i 16 Eldstäder och kojor i Guldheden

19 exempelvis en större landskapsstudie över fynd- och boplatser har de däremot registrerats som en övrig kulturhistorisk lämning i form av en fyndplats. Det innebär också att inga vidare arkeologiska undersökningar anses som nödvändiga inför en framtida exploatering. Övriga delar av utredningsområdet Ett mindre antal fynd av flinta gjordes på de övriga delarna av utredningsområdet. Endast i enstaka fall gick det att påvisa att flintorna var bearbetade. Med hänvisning till de ringa fyndmängderna och de oklara fyndkontexterna registrerades dessa platser inte hos FMIS. Inga anläggningar påträffades i schakten. I samband med inventeringen iakttogs inte heller några gravar. Antikvarisk bedömning Riksantikvarieämbetet, arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Väst) föreslår att den nya fornlämningen Göteborg 476 bör förundersökas inför en eventuell exploatering. Detsamma föreslås för den tidigare kända graven Göteborg 234:1. Referenser Lönn, M Bohuslänska kokgropar. Vistelser vid vatten. Grop kera miska platser och kokgropar från bronsålder och järnålder. Red. Marianne Lönn & Pia Claesson. Eldstäder och kojor i Guldheden 17

20 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets projektnummer: Intrasisprojekt: UV 2010:177. Undersökningstid: 17 24/ Projektgrupp: Johannes Nieminen och Betty-Ann Munkenberg. Undersökt yta: cirka 300 löpmeter. Läge: Fastighetskartan, blad 7B 0e. Koordinatsystem: RT 90 2,5 g V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x ,6 y ,0. Höjdsystem: Göteborgs stad. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Fynd: fynden återdeponerades i fält. 18 Eldstäder och kojor i Guldheden

21 Bilaga. Schakt med arkeologiska iakttagelser Schakt/ provgrop Lager (m) Fynd Anläggningar (m) Kommentar S ,1 skogsförna 0,1 brun sandig silt med inslag av sten 1 övrigt slagen flinta, 1 kvarts avslag A204: kokgrop, oval 1,5 0,9, fyllning i ytan sot, kol och skörbränd sten Göteborg 476 S203 S209 S216 S ,1 skogsförna 0,1 brun sandig silt med inslag av sten 0 0,1 skogsförna 0,1 röd sand med inslag av stenar 0 0,1 skogsförna 0,1 röd siltig sand med inslag av sten 0 0,1 skogsförna 0,1 röd siltig sand med inslag av sten 2 övrigt slagna flinta A205: härd, rund 0,7 diameter, fyllning i ytan, sot, kol och skörbränd sten A206: härd, rund 0,4 diameter, fyllning i ytan, sot, kol och skörbränd sten 1 övrig slagen flinta (svallad osäkert ifråga om bearbetning) 2 övrig slagen flinta (osäkert ifråga om bearbetning) 1 övrig slagen flinta (osäkert ifråga om bearbetning) Göteborg 476 S ,1 skogsförna 0,1 röd siltig sand med inslag av sten 1 flintkniv, 1 övrig kärna med en plattform Göteborg 475 S ,1 skogsförna 0,1 röd siltig sand 1 flintavslag Pg ,06 skogsförna 0,06 grå siltig sand 1 avslag Pg ,1 skogsförna 0,1 0,15 podsol 0,15 röd sand 1 osäkert avslag Pg ,1 skogsförna 0,1 0,15 podsol 0,15 röd sand 1 osäkert avslag Eldstäder och kojor i Guldheden 19

22 Figurförteckning Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad...4 Fig. 2. Utsnitt ur Vägkartan (Blå kartan), blad 61 Göteborg, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 7B 0e, med undersökningsområdet markerat. Skala 1: Fig. 4. Vy över delar av utredningsområdet. Foto: Johannes Nieminen...9 Fig. 5. Utsikt över Sahlgrenska universitets sjukhuset taget från det centralt belägna berget. Foto: Johannes Nieminen...9 Fig. 6. Plankarta som visar spridningen av schakt och provgropar inom utredningsområdet. Skala 1: Fig. 7. Den lilla klyftan som låg på toppen av berget. På bilden syns en av flera kojor som barn i Guldheden byggt tillsammans med lärare och konstnärer i ett gemensamt kojprojekt. Foto: Johannes Nieminen...11 Fig. 8. Utsnitt ur 1735 års karta över geometrisk avmätning av Änggården. Skala 1: Fig. 9. Översiktsbild mot nordväst över området för Göteborg 476 (boplats). Foto: Johannes Nieminen...13 Fig. 10. Schaktplan med schaktnummer samt områdena för Göteborg 476 och Göteborg 475 (fyndplats). Skala 1: Fig. 11. Schakt- och anläggningsplan över Göteborg 476. Skala 1: Fig. 12. Schaktning pågår i området kring fyndplatsen. Det två flintartefakterna påträffades strax bakom det lilla impedimentet. Foto: Johannes Nieminen Eldstäder och kojor i Guldheden

23

24 Eldstäder och kojor i Guldheden Under augusti månad 2010 genomförde Riksantikvarieämbetet, arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Väst) en arkeologisk utredning inför att Göteborgs stad ämnade planlägga ett område i Guldheden i Göteborg för bostäder. I samband med utredningen påträffades en ny fornlämning med rester av en kokgrop och två härdar, Göteborg 476. Utöver denna registrerades också en fyndplats för en flintkniv och en plattformskärna, Göteborg 475. ISSN