Nere på varje sida finns det uppgift om senaste uppdatering; datum, klockslag och person. t.ex. Sidan editerad :33 av Kenneth Norrgård

Transkript

1 VIS HANDBOK Version 1.0 Kopierad från VIS hemsidor Om VIS handbok *** VIS handbok Startversionen version 1.0 av VIS handbok godkändes av styrelsen Den utgör nu startpunkten för handboken. Kapitel 9, som VIS lagt till själva och som kommer att handla om tävlingsarrangemang, kommer att kompletteras senare. Handboken har kommit till inom Varaslähtö -projektet, som VIS deltar/deltagit i under tillsammans med ett antal andra elitföreningar i Finland. Under projekttiden deltog vi i ett antal skolningar och förband oss att se igenom våra rutiner och organisation av verksamheten, analysera våra framgångsfaktorer och skapa denna handbok. Den skall vara till hjälp för såväl nuvarande som kommande styrelser och sektioner inom föreningen för att bättre kunna möta de krav och förväntningar som ställs på en modern idrottsförening. *** Uppdatering och underhåll Ansvaret för uppdatering och underhåll av handboken är ännu under diskussion. Principerna kommer att dokumenteras här *** Versionsnumrering Kapitelrubrikerna fungerar som länkar till nästa nivå. Länkarna läggs till vartefter arbetet framskrider. Samma länkar finns synliga i menyn till vänster, ifall det finns något material att visa. Målet är att få denna handbok gjord före utgången av oktober Nere på varje sida finns det uppgift om senaste uppdatering; datum, klockslag och person. t.ex. Sidan editerad :33 av Kenneth Norrgård I slutet av varje dokument finns en versionshistoria, som visar de största ändringarna i dokumentet. Smärre ändringar noteras inte där. I slutet av varje dokument finns också uppgift om i vilket status dokumentet ifråga befinner sig i: Ver 0.0 = Preliminär version som ännu inte godkänts av styrelsen Ver 0.9 = Version som har behandlats inom arbetsgruppen och är klar för att godkännas av VIS styrelse Ver 1.0 = Version som blivit godkänd av VIS styelse - Varje liten förändring ändrar undernummern 1.1, 1.2..o.s.v. - Varje STOR förändring ändrar versionsnummern till 2.0, o.s.v. Versionsnummer: 1.0 Versionshistoria: Ändringsdatum: Ändat av: Vilka stora ändringar har gjorts i den nya versionen Kenneth Norrgård Behandlad och godkänd av styrelsen som startversion Kenneth Norrgård Dokumentet skapats

2 INNEHÅLL (huvudkapitlet fungerar som länk) 1 Inledning, verksamhetens grundidé 1.1 Inledning 1.2 Verksamhetens grundidé 2. Föreningens vision, mission och strategi samt värderingar och målsättningar 2.1 Visio 2.2 Mission 2.3 Strategi Friidrottsskolan Ungdomsträningen Motion Kalevaspelen Värderingar 2.5 Målsättningar 3. Ledning, organisation och uppgiftsbeskrivning 3.1 Styrelsen 3.2 Organisation 3.3 Uppgiftsfördelning 3.4 Verksamhetsledare 3.5 Klubblokalen 3.6 Medlemmarna 3.7 Utveckling av organisationen 4. Verksamhetens planering och ekonomi 4.1 Årsplanering 4.2 Planering av ekonomi 4.3 Principen för avlöning, arvoden och stipendier 5. Ungdomsträning under 14 år 5.1 Friidrottsskolans mål 5.2 Träningsverksamhet 5.3 Träningsgrupper 5.4 Principer 6. Ungdomsträning åringar 6.1 Vägen från juniorfriidrottare till seniorfriidrottare av världsklass 6.2 Lyftet, års gruppen 6.3 Lyftet, års grupp 6.4 Tävlingsverksamhet - gäller för 14 år upp till senior 7. Träning Vägen från juniorfriidrottare till seniorfriidrottare av världsklass 7.2 Träningsverksamhet 7.3 Tävlingsverksamhet - gäller för 14 år upp till senior 8. Hobby- och motionsidrott; unga, vuxna, äldre

3 9. Tävlingsverksamhet- och arrangemang (detta kapitel kompletteras senare) 10. Information, marknadsföring, samarbetspartner 10.1 Information och marknadsföring 10.2 Samarbetspartners 11. Utvärdering av verksamheten 12. Bilagor till VIS Verksamhetshandbok 13. Blanketter Versionsnummer: 1.0 Versionshistoria: Ändringsdatum: Ändat av: Kenneth Norrgård Kenneth Norrgård Kenneth Norrgård Vilka stora ändringar har gjorts i den nya versionen Underkapitelrubrikerna har lagts till för att ge läsaren en bättre överblick över vad som behandlas i de olika kapitlen. Versionsnummern ändrad till 1.0. Länkar för kapitel 9, 10 och 11 tillagda samt länk till 12. Bilagor och 13. Blanketter. Innehållsförteckningen skapad utifrån det innehåll som vi fått via Varaslähtö -projektet

4 01. Inledning, verksamhetens grundidé 1.1 INLEDNING Vasa Idrottssällskap rf är en idrottsförening med Vasa stad som hemort och syftet är att verka och arbeta för olika former av fysisk fostran inom dess verksamhetsområden. Detta görs genom tränings- och tävlingsverksamhet, skolningsverksamhet, projektverksamhet, arrangerande av olika typer av föreningssammankomster m.m. Föreningen leds av en styrelse och verksamheten är indelad i olika sektioner, som verkar inom olika idrotter. Sektionerna är: friidrott, bowling, motion (även kallad oldboys) och kraftsport. Sektionerna för gymnastik och skidning är vilande. Finansieringen ordnas via uppbärande av års- och medlemsavgifter, ansökande om verksamhetsbidrag, tävlings- och projektverksamhet, sponsorbidrag, arrangerande av ärevarvet (via SUL) och lotteriverksamhet. Verksamheten sker på ideell basis genom frivilliga insatser av föreningens medlemmar. För löpande ärenden och för utveckling av verksamheten har föreningen sedan hösten 2008 anställt en verksamhetsledare på halvtid. Anställningen omvandlades till heltid från och Denna handbok är utarbetad som en del av SUL:s föreningsutvecklingsprojekt Varaslähtö. I och med att SUL är landets friidrottsförbund har utvecklingsprojektet främst fokuserat på föreningens friidrottsverksamhet, även om också de övriga sektionerna i VIS har beaktats. Till stora delar betonas dock friidrotten i denna handbok, t.ex. när det gäller målsättningar, beskrivning av rutinmässig verksamhet och tankar om framtida utvecklingsprojekt. Avsikten med handboken är att den kontinuerligt skall uppdateras, vilket även ger de övriga sektionerna en möjlighet att senare profilera den egna verksamheten ännu tydligare. 1.2 VERKSAMHETENS GRUNDIDÉ Vasa Idrottssällskaps vision är att vara en bra idrottsförening, som skapar förutsättningar för barn och ungdomar att kunna träna, och tävla i olika idrottsgrenar utifrån egna förutsättningar på distrikts-, nationell och internationell nivå. Föreningens verksamhet är svenskspråkig, men alla är välkomna att delta i verksamheten. VIS erbjuder olika typer av idrottsaktiviteter och motionsformer åt sina medlemmar. VIS skall främst vara en fostrande föreningar, både för äldre och yngre. Vi vill skapa förutsättningar för att idka motion året om och vill fostra våra medlemmar till hälsosamma levnadsvanor. Motto: "En sund själ i en sund kropp". Till VIS grundläggande värderingar hör även att på alla sätt ta avstånd från fusk och dopning i idrotten. Versionsnummer: 1.0 Versionshistoria: Ändringsdatum: Ändat av: Vilka stora ändringar har gjorts i den nya versionen Tom Gullberg Behandlad och godkänd av styrelsen som startversion Tom Gullberg Kenneth Norrgård Texten i kap 1.1 och kap. 1.2 har förnyats och versionsnummern ändrats till 0.9. En första version skapats, som ännu bör diskuteras och ändras

5 02. Föreningens vision, mission och strategi 2.1 VISIO Vasa Idrottssällskap samlar närmare 200 barn och unga i åldern 7-14 i friidrottsskolan, och lyckas hålla kvar omkring 20 aktiva ungdomar i de äldre åldersklasserna inom friidrotten. VIS samlar även många äldre, föräldrar och andra, till motionsskolan, och de övriga sektionerna för bowling och kraftidrott lockar ständigt nya utövare. Föreningens totala medlemsantal år 2013 skall vara runt Utgående från alla utövare utvecklas några idrottare per åldersgrupp fram till nationell och internationell toppklass, och dessa idrottare skall hela tiden få ett aktivt stöd av sin förening. Merparten av alla medlemmar kommer främst att engagera sig i föreningen för att ha en meningsfull hobby och få motion, och dessa ställer även upp som funktionärer och medhjälpare vid föreningens större evenemang. Sammantaget skall VIS vara en förening med stark sammanhållning, en förening där alla är stolta över att vara orange-svarta VISare. 2.2 MISSION Vasa Idrottssällskap är en av de ledande svenskspråkiga idrottsföreningarna i Vasa och Svenskfinland. Vasa Idrottssällskaps primära uppgift är att erbjuda ett organiserat idrottsliv på svenska i Vasa. VIS är även en förening som tror på mångfald, och välkomnar således även medlemmar som har finska eller andra språk än svenska som modersmål. VIS är medlem i alla relevanta nationella specialförbund. För friidrottens del innebär det ett aktivt samarbete med det nationella förbundet SUL, men främst ändå med de finlandssvenska organisationerna FSI (Finlands Svensk Idrott) och SFI (Svenska Finlands Idrottsförbund) dess österbottniska distrikt ÖID Friidrott r.f. Speciellt inom FSI och ÖID verkar VIS aktivt för att utveckla friidrottens profil och position. VIS strävar efter att medvetet: Delta aktivt i alla ÖID- och SFI-mästerskap Aktivt delta i SFI-serien Delta i de finlandssvenska förbundens årsmöten, och även se till att VIS har representation i centrala organisationers styrelser VIS vinnlägger sig om att aktivt bidra till en positiv utveckling av idrottslivet, inte minst friidrotten inom Svenskfinland och i landet i stort. 2.3 STRATEGI I handboken anges en vision om hur verksamheten inom VIS skall utvecklas. Inom ramen för Varaslähtöprojektet har styrelsen för perioden utgående från det så kallade resultatkortet (se bilaga) valt ut fyra tyngdpunktsområden som kan uppfattas som den strategi som skall resultera i att visionerna förverkligas: Friidrottsskolan En ökad satsning på tränarutbildning Ökad information om friidrotten i lokalsamhället (skolorna) och aktivare rekrytering av unga friidrottare Aktivera föräldrarna inom föreningen Bevara och förstärka känslan av samhörighet genom att satsa på sammansvetsade tränarteam. Genom fokuseringen på friidrottsskolan utvecklar föreningen även ett fungerande medlemsregister (med barn och familjer, det nya familjemedlemsskapet; se kap. 4). Kommunikationen med familjerna bör även fungera bra via föreningens webbsida. Inom

6 friidrottsskolan kunde utses en specifik rekryteringschef som fokuserar på rekryteringsarbetet; målsättningen är att nå 180 årliga licenser Ungdomsträningen En ökad satsning på tränarutbildning Förstärka känslan av samhörighet genom bl.a. en ökad satsning på lägerverksamhet Ökat samarbete med andra föreningar (gemensamma träningar) Aktivt rekrytera tränarhjälp utifrån för att få nya idéer Under den aktuella perioden borde ungdomarna få åtminstone 2 läger per år. På FM-nivå borde föreningens ungdomar erövra 2-3 medaljer per år (en målsättning som redan år 2009 uppnåddes med råge). En speciell träningsgrupp för uthållighetslöpning skall grundas Motion Motionsskolan skall göras känd i regionen VIS marknadsförs som en förening för alla åldersgrupper Eftersträvas ett samarbetsavtal med Botniahallen Utveckla samarbete med läkare (främst ortopeder) skapa ett stödnät för verksamheten. Detta stödnät gynnar även de aktiva tävlingsidrottarna Utbildning av ledare för motionsskolan Satsning på goda och attraktiva föreläsare Under perioden eftersträvas aktiva deltagare i motionsskolan (betalande deltagare) Kalevaspelen 2013 Våren 2009 blev det klart att Vasa kommer att få arrangera Kalevaspelen En av de viktigaste framgångsfaktorerna var aktiviteten från VIS sida, såväl i form av formulerande av ansökningar och samarbetsinitiativ gentemot övriga föreningar och inte minst gentemot Vasa stads ledning, som i kraft av den goda renommé föreningen redan har som arrangör av stora tävlingar. Under perioden fram till tävlingarna blir det speciellt viktigt att satsa på: Gott samarbete med Vasa stad, med sikte på en renovering av Karlsplan under 2012 Få fram goda och kunniga projektdragare Etablera samarbete med stora samarbetspartners På vägen mot Kalevaspelen är det skäl att bevara och förstärka en utbildad och inspirerad funktionärskår genom att regelbundet arrangera större tävlingar. Under år 2009 arrangerades såväl Hall-FM och den nordiska u20-landskampen, och inför 2010 finns bl.a. planer på att arrangera Nordiska mästerskap i gång. Styrelsen har även beslutat att 2010 ägnas åt att förbereda en god ansökan av en Elittävling år Via dessa fyra tyngdpunktsområden har styrelsen fastställt sex olika målsättningar för perioden : 1) Etablera samarbete med 4 huvudsakliga samarbetspartners (sponsorer). Ansvar: verksamhetsledaren 2) Föreningen skall ha minst 1000 medlemmar. Ansvar: styrelsens viceordförande 3) Ett Lyftet -avtal för alla i åldern år. Ansvar: friidrottssektionens ordförande 4) Aktivera medlemmar inom motionsidrotten. Ansvar: verksamhetsledaren 5) Upprätthålla nivån på tävlingsverksamheten 6) Trygga tjänsten som verksamhetsledare

7 VIS tuoskortti (arbetsversion) 2.4 VÄRDERINGAR Vasa Idrottssällskaps värderingar kan sammanfattas i följande värden: Hederlighet - Eftersträva ett sportsligt uppträdande i alla situationer - Totalt avståndstagande från all form av dopning och fusk Hänsyn - Visa hänsyn till varandra och respektera din medmänniska - Alla idrottar, motionerar eller deltar i föreningens verksamheten utifrån sina egna förutsättningar Kamratskap - Idrott och talkoarbete ger vänner för livet Hälsofrämjande vanor - Eftersträva hälsosamma matvanor och motionera/idrotta/träna regelbundet Mångfald och mångsidighet - I synnerhet barn men också vuxna skall ha rätt till ett mångsidigt idrottande - Alla är välkomna till VIS oberoende av språk, kön, etnisk bakgrund eller sexuell orientering Trygghet i språket - Varje barn och vuxen skall ha rätt till idrott på svenska i Vasa - VIS är även öppen för medlemmar som talar finska och andra språk verksamheten bedrivs i huvudsak på svenska men i VIS betonar vi språkkunskaper och betydelsen av att kunna hjälpa till även på andra språk 2.5 MÅLSÄTTNINGAR (Detta kapitel står tomt nu, men kommer årligen att fyllas på med de målsättningar som anges i den verksamhetsplan som årsmötet godkänner. Därmed är strävan även att varje sektion skall vinnlägga sig om att skapa mera detaljerade verksamhetsplaner med mera konkreta beskrivningar av målsättningarna) 2.5 Verksamhetsplan 2009 (xls) (Här finns verksamhetsplanen, som godkändes på senaste åtsmöte) Versionsnummer: 1.0 Versionshistoria: Ändringsdatum: Ändat av: Vilka stora ändringar har gjorts i den nya versionen Tom Gullberg Behandlad och godkänd av styrelsen som startversion Tom Gullberg Alla kapitel omarbetade och versionsnummern ändrad till Kenneth Norrgård En första vesion skapats, som ännu bör diskuteras och kommenteras och korrigeras

8 03. Ledning, organisation och uppgiftsbeskrivning 3. Ledning, organisation och uppgiftsbeskrivning 3.1 Styrelsen Det stadgeenliga årsmötet i månadsskiftet november-december väljer årligen styrelsens ordförande, samt övriga ledamöter i styrelsen. Årsmötet fastställer även de olika sektionernas och arbetsgruppernas medlemmar, samt även fondstyrelsen. Till styrelsen uppgifter hör att övervaka sektionernas arbete, sköta medlemsärenden, ordna finansiering, sköta administrativa ärenden och handha ekonomin. Styrelsen ansvarar för det strategiska arbetet, inklusive marknadsföring och information. Styrelsen representerar i allmänhet föreningen utåt, och upprätthåller de officiella kontakterna till nationella och internationella förbund, givetvis i samarbete med sektionerna. Styrelsen har även det övergripande ansvaret både ekonomiskt och praktiskt för stora evenemang som profilerar föreningen nationellt och internationellt. Exempel på denna form av evenemang är Kalevaspelen och andra FM-tävlingar, internationella tävlingar (landskamper, Europacup, nordiska mästerskap), samt tävlingar med större ekonomiska insatser (Botniagames, Eliittikisat, o.dyl). Mindre evenemang utan större ekonomiska risker (distrikts- och klubbkamper t.ex) sköts av sektionerna men rapporteras till styrelsen. Styrelsen sammankommer vid behov, men tillräckligt regelbundet för att upprätthålla en fungerande löpande verksamhet. I allmänhet sammanträder styrelsen omkring 8-10 gånger per år. Styrelsen kan även arbeta med olika specialuppgifter i mindre arbetsgrupper. 3.2 Organisation Vid sidan av styrelse är föreningen organiserad i olika sektioner; för närvarande friidrott, bowling, kraftsport och motion. Två sektioner har under de senaste decennierna varit vilande: skidning och gymnastik. Sektionernas främsta uppgift är att sköta den egna idrottsformens löpande verksamhet. Som främsta styrinstrument för sektionernas verksamhet fungerar den verksamhetsplan och sektionsvisa budget som föreningens årsmöte godkänner. Friidrotten är för närvarande den största idrottsformen, mätt såväl i antalet deltagare som i aktiviteter. Friidrottssektionen är därför även indelad i tre olika utskott: knatteverksamheten, tävlingsverksamheten och träningsverksamheten. Friidrottssektionen ansvarar för utvecklingen av friidrotten inom föreningen. Sektionens huvuduppdrag är att ständigt förstärka friidrottens status och profil i Vasa och i det egna distriktet, ÖID friidrott r.f. Sektionen upprätthåller även aktivt kontakter till specialförbunden (SFI, SUL). En strävan är att föreningen även har representation på styrelsenivå i ÖID och SFI, och helst även i SUL. Sektionen ansvarar även för föreningens tävlingsrepresentation vid de äldres (14 år och äldre) olika mästerskapstävlingar på distrikts-, förbunds - och nationell nivå. Friidrottssektionens utskott för knatteverksamheten planerar och upprätthåller friidrottsskolan, samt ansvarar för knattarnas tävlingsverksamhet (se kap. 5). Utskottet för tävlingsverksamheten ansvarar för det praktiska genomförandet av de tävlingar som föreningen åtar sig att arrangera. Utskottet ansvarar främst för att föreningen hela tiden har beredskap att arrangera tävlingar, både med hänsyn till teknik, utbildade domare och funktionärer samt kanslifunktioner. För varje större tävlingsarrangemang bör givetvis en för evenemanget anpassad organisation skapas. Utskottet för träningsverksamheten ansvarar för att en organisation för träningen upprättas och utvecklas (se speciellt kap. 6 och 7). Till föreningens fasta organisation hör även fondstyrelsen, som övervakar och utvecklar föreningens tillgångar i värdepapper (se kap. 4). 3.3 Uppgiftsfördelning Styrelsen fördelas (2009) på följande poster: a) Ordförande

9 Har det primära ansvaret för föreningens verksamhet, men med en tyngdpunkt på idrottspolitik och strategi. Representerar föreningen utåt, i samråd med styrelsen och sektionerna. I praktiken kan det till exempel handla om att: Upprätthålla kontakter till stadens ledning och fritidsverk, till Botniahallens ledning, till de olika idrottsförbunden, samt till övriga föreningar i Vasaregionen. Sköta uppvaktningar och ta initiativ till olika samordnande möten som krävs för arrangemang av större evenemang. I samråd med styrelsen, främst med ekonomen och sekreteraren, sköta ansökningar av understöd I samråd med friidrottssektionens ordförande fungera som förman för verksamhetsledaren. b) Viceordförande Är ordförandens ersättare, och kan ha ett specialansvar för något specialområde. För närvarande ansvarar viceordföranden för föreningens medlemsregister och för postningen av fakturor för medlemsavgifterna. För närvarande (2009) vilar ett starkt ansvar för skötseln av webbsidan på viceordförande, men det är ett ansvar som kan fördelas med beaktande av specialkunnande (se kap. 9). c) Ekonom Ansvarar för ekonomi, budgetuppföljning, bokslut, och bidrar till medelanskaffning i samråd med ordförande och den övriga styrelsen. Ekonomen ansvarar även för utbetalning av löner och arvoden. När det gäller de vardagliga rutinerna ansvarar ekonomen för att: ser till att räkningarna är godkända av behöriga personer betala räkningar bokföring och bokslut betala löner och arvode varje månad den 10:e sända övervakningsanmälan till skattemyndigheterna och betala skatteinnehåll och socialskyddsavgift i januari månad lämna in årsanmälan till skattemyndigheterna, årsanmälan till försäkringsbolag med de obligatoriska försäkringarna och årsanmälan till pensionsförsäkringsbolag inom fyra månader efter bokslutet lämna in deklarationen till skattemyndigheterna d) Sekreterare Skriver styrelsens protokoll och bidrar även till styrelsens allmänna arbete. Bidrar även till medelanskaffningen genom att sammanställa ansökningar - i samråd med ekonom, ordförande och övriga styrelse. Sekreteraren ansvarar även för att föreningens styrelseprotokoll dokumenteras, och att verksamheten dokumenteras genom att samla på pressklipp. Notering: I framtiden bör en plan för hur föreningens arkiv skall skötas göra upp. Föreningens mötesprotokoll, både styrelsens och sektionernas, utgör på längre sikt en viktig länk till föreningens traditioner och historia, och det är därför viktigt att det finns kontinuerliga rutiner för hur protokoll och andra handlingar arkiveras i föreningen. I praktiken arkiveras alla handlingar per år i föreningens kansli, och samarbete sker även med Vasa Landsarkiv. e) Sektionsordföranden i friidrott, bowling, kraftsport samt motion Dessa representerar/bevakar främst den egna sektionens intressen i styrelsen, men bidrar

10 även till styrelsens allmänna arbete. Sektionsordföranden är en nyckelperson när det gäller att skapa samhörighet och VIS-anda över sektionsgränserna. Friidrottens sektionsordförande fungerar i samarbete med styrelseordföranden även som förman för verksamhetsledaren. f) Friidrottens/föreningens ansvarsperson för tävlingar och evenemang För närvarande sitter friidrottssektionens tävlingsansvarige även med i styrelsen, vilket har varit en logisk konsekvens av de senaste årens många stortävlingsarrangemang inom friidrotten. Under rådande omständigheter rekommenderas att en dylik ansvarsperson fortsätter arbetet inom styrelsen. Till föreningens tradition hör även att utnämna en hedersordförande. Varje hedersordförande är utnämnd på livstid, och endast en person i taget kan fungera som hedersordförande. Hedersordförande väljs av årsmötet på förslag av styrelsen, och bör vara en person som haft långvarig erfarenhet av ledande uppgifter inom föreningen och inom idrottsvärlden i stort. Hedersordföranden har en självskriven plats i fondstyrelsen, fungerar som ett stöd för den sittande styrelsen och kan även representera föreningen vid speciellt högtidliga tillfällen. 3.4 Verksamhetsledaren Sedan hade förening en verksamhetsledare anställd på halvtid, sedan är VL anställd på heltid. En del av den löpande verksamheten, samt frågor som berör medelanskaffning och sponsoravtal, kan delvis skötas via verksamhetsledaren, som dock i främsta rummet skall: fungera som träningschef, och utbilda föreningens tränare planera och leda motionsskolan för vuxna koordinera träningsturer, delta i träningar med tyngdpunkt på medel- och långdistanslöpning planera tävlingsarrangemang tillsammans med styrelsen rekrytera sponsorer hjälpa till med planering av evenemang (Ärevarv, NiceRun, föreningens fester) och sköta information och marknadsföring av evenemangen Marknadsföra VIS och föreningens idrottsformer i lokalsamhället sköta anmälningar till tävlingar, hotellbokningar, med mera sköta löpande kansligöromål i ökad utsträckning överta skötseln av medlemsregistret 3.5 Klubblokalen Föreningens kanslifunktioner sköts vid klubblokalen på Storalånggatan 73. Lokalen köptes år 1997, och har därefter fungerat som högkvarter för föreningens hela verksamhet. I allmänhet hålls föreningens styrelse- och sektionsmöten i klubblokalen. Kansliet kan även utnyttjas till andra former av möten och skolningstillfällen. Även andra föreningar och idrottsförbund kan hyra in sig i lokalen för att ordna sammanträden och utbildningar. Klubblokalen fungerar som verksamhetsledarens arbetsplats. Styrelseledamöter och övriga föreningsfunktionärer som har behov av att utföra regelbundna föreningsrelaterade uppgifter kan lösa ut en nyckel till lokalen. För nycklar och lokalens användning ansvarar i första hand styrelsens ekonom och ordförande. Det är skäl att reservera lokalen genom att göra en notering i kalendern på kansliet, samt genom att be verksamhetsledaren att notera bokningen på föreningens webbsida.

11 3.6 Medlemmarna En förening består som bekant av sina medlemmar och den står och faller beroende på hur aktiva medlemmarna är. Det kan inte tillräckligt mycket betonas hur viktigt det är att föreningen har aktiva och motiverade medlemmar. Inom VIS, som inom varje förening, finns det givetvis vissa nyckelpersoner som ger verksamheten extra mycket tid och tur är väl det. Verksamheten bygger på frivillighet, ett gemensamt intresse för idrott och på kamratskap. VIS har en livlig verksamhet och det gäller att slå vakt om det vi har och på samma gång se framåt och försäkra oss om kontinuiteten i verksamheten. Ju fler vi är desto starkare står vi. Under året (2009) har vi inom styrelsen och sektionerna diskuterat olika roller inom föreningen. Vi har inom föreningen olika grupper såsom aktiva idrottare i olika åldrar, tränare, ledare, fötroendevalda, funktionärer och föräldrar. Många av oss spelar flera roller och tillsammans får vi verksamheten att rulla. Vi har förmånen att få umgås med den egna familjen och med bekanta i idrottens tecken och föreningen möjliggör detta. I gengäld skulle det vara viktigt att alla är registrerade som medlemmar och att vi kan påvisa detta i olika sammanhang. Inte minst när vi söker stöd för verksamheten från Vasa stad, har medlemsantalet en stor betydelse. *********** Texten ännu under arbete **** Här skall ännu tas upp: - Viktigt att alla som är med i verksamheten även är registrerade som medlemmar - Vi håller på att förnya medlemsdatabasen - Vi vill kunna nå alla medlemmar på ett enkelt sätt - Vi strävar till att kunna erbjuda medlemmar möjlighet att idka motionsverksamhet (t.ex. motionsskolan) - Antalet medlemmar inverkar på det stöd som vi får av t.ex. Vasa stad Diskuterade principer för medlemsavgiften - För alla som är med i någon idrottsgrupp och betalar en avgift, skall medlemsavgiften alltid ingå i avgiften och därmed är man automatiskt medlem - Om man har barn med i verksamheten ses man som medlem - Medlemsavgiften är 20 euro för alla > 18 år och 10 euro för alla < 19 år - Familjemedlemskap (alla som bor i ett hushåll) är 30 euro oberoende av familjens storlek - Principer för medlemsdatabasen - Alla medlemmar skall finnas i samma databas - Uppdatering skall kunna göras decentraliserat och av flera personer - Olka personer har ansvar för olika grupper - Uppdatering och uttag av rapporter skall vara möjlig via webben - Olika personer skall kunna se sina delar av "medlemsskaran" - När det är möjligt skall medlemmarna kunna nås via epost 3.7 Utveckling av organisationen För närvarande (2009) kan styrelsen uppfattas som aningen sektionstung, vilket skapar alltför lite utrymme för det övergripande strategiska arbetet. En ambition kunde vara att minst hälften av styrelsens ledamöter inte samtidigt skall leda en sektion, eller i övrigt vara mycket aktiv inom en sektion (t.ex. som tränare). Eftersom i praktiken merparten av styrelsens ledamöter direkt representerar någon av sektionerna, har det tidvis föreslagits att styrelsen ytterligare kunde utökas med någon fristående person. Framför allt anses det finnas ett behov av en person som kunde leda arbetet med information, marknadsföring, och utveckling av varumärket VIS. Ett annat utvecklingsområde berör alla de stödfunktioner som inte är direkt relaterad till idrottsaktiviteter. Inom friidrottssektionen verkade tidigare en damkommitté som skötte

12 kioskverksamheten under tävlingar, men en sådan organiserad verksamhet har inte existerat under det senaste decenniet. Det är ett extra stressmoment att inför varje tävling förse kiosken med såväl frivilliga försäljare som produkter som skall säljas. För detta ändamål kunde etableras en supportersektion, som dels skulle organisera kioskförsäljningen under olika evenemang, och dels även skapa en stödjande verksamhet som kunde ta modell från motsvarande verksamhet inom bollsporterna: Arrangera resor till olika tävlingar där VIS-are deltar, utveckla supporterprylar i form av flaggor och kläder, och över huvudtaget samarbeta kring frågan om hur föreningen skall marknadsföras som varumärke. Beträffande de vilande sektionerna borde föreningen rent principiellt ta ställning till om gymnastiken skall återuppta verksamheten, eller om det nuvarande läget skall uppfattas som ett faktum. Det är trots allt från redskapsgymnastiken VIS har erövrat sina tills vidare enda två olympiska guldmedaljer. Beträffande skidsektionen kunde det övervägas huruvida skidningen delvis kunde införlivas i den bredare motionsverksamhen (se kap. 8). I regionen finns andra föreningar som ägnar sig åt tävlingsskidning, men VIS kunde i stället erbjuda skidningen som en motionsform. Motionsskolan kunde arrangera skidutflykter, och det skulle förstås även liksom nu vara möjligt att representera VIS i olika motions- och långlopp på skidor. VIS bör även ha beredskap att ta ställning till etablerandet av nya idrottsformer. Versionsnummer: 1.1 Versionshistoria: Ändringsdatum: Ändat av: Vilka stora ändringar har gjorts i den nya versionen Kenneth Norrgård Tom Gullberg Tom Gullberg Kenneth Norrgård kapitel 3.6 Medlemmarna tillagt och kapitel "Utveckling av organisationen" fick kapitelnummer 3.7. VErsionsnummer ändrat till 1.1. Behandlats och godkäntd av styrelsen som startversion. Uppdatering av samtliga kapitel utifrån de diskussioner som först i maj. Vewrsionsnummern ändrad till 0.9. Detta dokument skapat för att länka till ett arbetsdokument som finns och som väntar på uppdatering av Tom Gullberg. Arbetsdokumentet behandlat på ett Varaslähtö -arbetsgruppsmöte

13 04. Verksamhetens planering och ekonomi 4. Verksamhetens planering och ekonomi 4.1 Årsplaneringen Planeringen av verksamheten sker genom aktiva diskussioner inom styrelse och sektioner. Rent konkret sker en utvärdering av det gångna året genom sammanställning av sektionsvisa verksamhetsberättelser. På basen av utvärderingen och övriga kända händelser (tävlingsarrangemang o. dyl.) sammanställs en verksamhetsplan, som godkänns av årsmötet. Det har vid upprepade tillfällen under styrelsens och sektionernas arbete påtalats att planeringen av verksamheten kunde utvecklas mot en mera aktiv och systematisk riktning. I dagsläget tenderar den nyaste verksamhetsplanen att till största delen vara en kopia av de tidigare planerna. Föreningens verksamhet kunde utvecklas så att det skulle föras aktivare strategiska diskussioner i mindre arbetsgrupper inför sammanställningen av följande års verksamhetsplan. I en sådan planeringsprocess borde även aktiva idrottsmän, tävlingsfunktionärer och föräldrar aktiveras. Ett resultat av en mera aktiv planeringsprocess kunde vara mera konkret uppställda mål för både tävlingar och motion: Hur många medaljer i FM, vilken placering i föreningsklassificeringen, hur många deltagare i motionsskolan, osv. Deltagandet i SUL:s utvecklingsprojekt Varaslähtö (resultatkortet) har för styrelsen gett en modell för hur en mera aktiv och långsiktig - planeringen av verksamheten kan byggas upp (se kap. 2.4). 4.2 Planering av ekonomi Den årliga verksamhetsplanen bör koordineras med sammanställningen av en årsbudget för föreningen i stort och för de olika sektionerna. Beträffande planeringen av den årliga budgeten finns å ena sidan en del som baserar sig på historiska erfarenheter (årliga ansökningar och evenemang), och en del som kan variera från år till år (inklusive engångsintäkter genom arrangemang av större tävlingar). Av de årliga rutinerna är det skäl att notera följande (inklusive ansökningstid): Finlands Svensk Idrotts föreningsstöd (inom februari) SLU:s stöd för utvecklingsprojekt (f.d. Nuori Suomi; kring 15.3) Svenska Odlingens befrämjare (tidig vårtermin) Viktor Ollqvists stiftelse (tidig vårvinter) Aktiastiftelsen (i allmänhet både vår och höst) Sparbanken Aktia fungerar som föreningens huvudsponsor. Ett nytt avtal skrivs årligen, och det är skäl att kontakta bankens Vasaledning senast inför den nya sommarsäsongen i friidrott. Årliga evenemang som inbringar intäkter till föreningens verksamhet är: Ärevarvet (slutet av maj). Genom att skaffa sponsorering (per varv eller en engångssumma) och under en timme löpa runt banorna på Karlsplan samlar föreningens medlemmar och gynnare in medel till föreningen. År 2009 ordnades en tävling mellan de olika årsklasserna inom friidrottsskolan, vilket resulterade i ett nytt insamlingsrekord. NiceRun (första halvan av juni). Ett motionslopp för damer i och kring Sandviksparken. En central del av föreningens ekonomi utgörs av medlemsavgifter. Från och med 2009 övergår föreningen till nya rutiner beträffande medlemsavgifterna. Årsmötet 2008 beslöt om den nya medlemskategorin familjemedlem, vilket innebär att familjens samtliga medlemmar kan ansluta sig till föreningen till en billigare avgift än om varje familjemedlem anslöt sig enskilt. Fakturorna för medlemsavgifterna för följande år (i detta fall för år 2010) kommer att sändas ut i november i anslutning till att friidrottsskolan inleder en ny säsong, med den

14 medvetna baktanken att de anmälda barnen i friidrottsskolan skall dra med sig den övriga familjen till föreningen. En utmaning för föreningen blir att sköta medlemsvården, det vill säga kunna påvisa att ett medlemskap ger vissa definitiva fördelar. Inom det närmaste året bör styrelsen således förhandla sig fram till vissa medlemsförmåner med lokalsamhället (inte minst i sportbutiker, hälsokostaffärer, idrottsevenemang) mot uppvisande av ett giltigt medlemskort. Utöver dessa i förväg kända möjligheter till intäkter bör föreningen årligen aktivt söka olika möjligheter till intäkter. Det kan handla om: Större tävlingar och evenemang Nya sponsoravtal Försäljning av VIS-prylar Annan form av försäljning av tjänster (t.ex. eftisverksamhet o.dyl) En särskild utmaning för ekonomin är ambitionen att upprätthålla tjänsten som verksamhetsledare. VIS beviljades ju från och med det unika statsbidraget för en 3- årsperiod, där den statliga insatsen avtar från hälften av kostnaderna till omkring en tredjedel ( Det handlar således om att VIS hela tiden skall ombesörja en egenfinansiering av verksamhetsledarens lön. Vad som händer med statsstödet efter 2011 kan ingen säga, förutom att pionjärföreningarna har ett ansvar i att påvisa betydelsen av den statsfinansierade verksamheten. VIS-styrelsens strategiska planering utgår ifrån att en aktiv verksamhetsledare i praktiken kommer att inbringa större intäkter till föreningen än vad verksamhetsledaren kostar. Det krävs dock en kontinuerlig uppföljning och utvärdering av verksamhetsledarens ekonomiska villkor och resultat. 4.3 Principen för avlöning, arvoden och stipendier Stipendier Friidrottssektionen har utarbetat principer för hur friidrottare från och med året de fyller 16 år kan ansöka om stipendier. Stipendiet kan användas till kostnader, som hör till träningen t.ex. träningsläger, vård av idrottsskador (massage) och inköp av utrustning eller redskap. Träningsläger utomlands bör vara organiserade av förbund, distrikt eller förening, i annat fall krävs en noggrannare utredning av hur träningslägret arrangeras. Ansökan kan enligt gällande regler göras löpande under året, dock senast inom september månad. Ansökan riktas till friidrottssektionens ordförande och endast ansökningar som gjorts på bifogade blankett "Ansökan om utbetalning av stipendium" beaktas. Blanketten finns bland annat som bilaga i handboken på föreningens webbsida. En förutsättning för att erhålla stipendiet är att idrottaren betalar friidrottsavgiften (100 euro) och tränar aktivt för VIS under säsongen. Av stipendiet kan 70% lyftas efter aktiv träning och tävling inomhus eller utomhus medan den resterande 30% förutsätter deltagande i DM, FM eller andra värdetävlingar. Föreningen förutsätter även att idrottaren för träningsdagbok och vid behov kan redogöra för sin träning. Ett annat krav är att idrottaren använder föreningens officiella tävlingsdräkt. Allmän solidaritet bör visas föreningen när det gäller deltagande i klubbkamper och speciellt i värdetävlingar där föreningen får klassificeringspoäng. Stipendiebeloppet beräknas på basen av resultat enligt de principer som friidrottssektionen utarbetat. Riktlinjerna återfinns även i bilaga till handboken på webbsidan Ersättningar Reseersättningar och dagtraktamenten kan erhållas av föreningen bland annat för tävlingsresor enligt följande grundprinciper: VIS ersätter friidrottares och tränares anmälningsavgifter, resekostnader och logi

15 samt betalar dagtraktamente då friidrottare representerar VIS i tävlingar enligt följande punkt. Kostnader ersätts inte om ersättning fås från annat håll. Värdetävlingar: Anmälningsavgift, rese- och logikostnader samt dagtraktamente - Till värdetävling räknas: mästerskap på nationell nivå och uppåt (FM, EM, jem, VM, JVM, OS) - egna distriktsmästerskap från H/D 17 uppåt (ÖIDM), samt FM SFI-mästerskap: anmälningsavgift, rese- och logikostnader samt dagtraktamente Nationella tävlingar/karnevaler: anmälningsavgift och km-ersättning (dagtraktamente utbetalas endast till seniorer d.v.s. > 19 år) Sjutusan läger i Kuortane: organiserad transport till läger i Kuortane Idrottsinstitut Resekostnader ersätts för buss, tåg (2:a klass) och personbil. För personbilersätts 10 cent/km + 5 cent/km för andra deltagare, alltså max 15 cent/km. Ersättning av resekostnader utöver detta bör överenskommas på förhand. Logi ersätts för övernattningar av rimlig standard. Dagtraktamentet (för tävlingar enligt punkt 2) är 10 euro/resedygn och betalas för resor som räcker mera än 10 h. Resedygnet börjar då man startar hemifrån. För resedygn, som varar mindre än 10 h betalas halvdagtraktamente, 5 euro. Dagtraktamente betalas inte ut för tävlingar inom distriktet. Föreningens aktiva tränare som behöver använda bil eller andra fortskaffningsmedel för att kunna sköta träningen av föreningens idrottare kan ansöka om skild ersättning. Versionsnummer: 1.0 Versionshistoria: Ändringsdatum: Ändat av: Vilka stora ändringar har gjorts i den nya versionen Tom Gullbverg Behandlad och godkänd av styrelsen som startversion Tom Gullbverg Alla kapitel tillagda och versionsnummern ändrad till Kenneth Norrgård Detta dokument skapat för att visa att detta kapitel skall finnas. Det finns ännu ingen information här.

16 05. Ungdomsträning under 14 år 5.1 FRIDROTTSSKOLANS MÅL Målet med friidrottskolans verksamhet är att erbjuda högklassig ledd friidrottsverksamhet för 6 13 åringar. I verksamheten betonas: HÄLSA Vi förespråkar mångsidig träning med stor betoning på grundrörelser och grundstabilitet. Vi betonar även vikten av goda matvanor, god hygien samt ändamånsenlig klädsel, bl.a. skor som lämpar sig för friidrott och som inte ger barnet fotproblem HÄNSYN Vi lär barnen att ta hänsyn till varandra och respektera alla oberoende av hur långt man kommit i sitt idrottande. HEDERLIGHET Inget fusk tolereras. Vi har regler som skall följas. 5.2 TRÄNINGSVERKSAMHET Friidrottsskolans verksamhetsår startar varje år första söndagen i november med inskrivning och träning. Inskrivningen sker i Idrottshallen (jordbanehallen). Det går bra att börja i vår förening också senare under året. Inskrivningsblanketter finns på vår hemsida och den ifyllda blanketten lämnas in till gruppens tränare. November - April 1. Vi tränar vintertid söndagar i Idrottshallen (6-9 år) och Botniahallen ( år) När Botniahallen är stängd tränar alla i Idrottshallen. 2. PULSSLAGET har träning och lekfulla tävlingar i uthållighetsanda på fredagar. Öppet för alla åldrar, även föräldrar. 3. På måndag ordnas jumppa för åringar på Fysiostep där betoningen ligger på kroppskontroll och att lära känna sin kropp 4. Torsdagar är det träning för åringar vid Borgaregatans skola. April - Augusti Under våren flyttas träningarna ut. Då tränar vi t.ex. vid Sandviksvillan eller Skogsbergets ljusspår. Sommartid hittar man oss på Karlsplan. VIS träningsdar är måndag och torsdag. 5.3 TRÄNINGSGRUPPER Friidrottsskolan indelas i grupperna P/F 6-7 -åringar, P/F 8-9 åringar, P/F åringar och P/F åringar Alla grupper har egna tränare som i mån av möjlighet följer med barnen genom friidottsskolan. Gruppen P/F 6 7 år Lekbetonad träning vinter och sommar 1ggr/vecka 1h. Vi snusar på alla de olika grenarna Tävlingar: Våra egna klubbtävlingar: Miniolympiad i Idrottshallen och VIS-cupen på Karlsplan. Andra tävlingar enligt barnets mognadsnivå (föräldrarna bestämmer). Gruppen P/F 8-9 år Träning 1 ggr/vecka vintertid 2 ggr/vecka sommartid. Enkla övningar för att lära de olika

17 grenarnas grunder. Det skall vara roligt. Tävlingar: föreningens egna tävlingar + Distriktsmästerskap för dem som vill delta. Deltagandet i övriga tävlingar enligt barnets intresse. Gruppen P/F år Träning 2ggr/vecka både sommar och vinter. Svårighetsgraden på träningarna ökar men betoningen ligger fortfarande på lekfullhet och mångsidighet. Tävlingar: distriktsmästerskap och -tävlingar. Dessutom cup-tävlingar (t.ex. Vattenfall) Gruppen år Träningar 3-4ggr/vecka vintertid och 2 ggr/vecka sommartid. Alla grenar övas. Tanken är att alla som gått i friidrottsskolan ska veta grundprinciperna för alla grenar när de blir juniorer (fr.o.m. 14 år). Tävlingar: Distriktsmästerskap och -tävlingar. Dessutom cup-tävlingar (t.ex. Vattenfall) 5.4 PRINCIPER Avgiften till friidrottsskolan fastlås årligen av sektionen. Nya barn kan pröva på grenen 2 ggr men efter det skall avgiften betalas. Föreningen återbetalar inga avgifter. Vi har syskonrabatt. Avgift som betalas på vinter berättigar till träning/tävling även på sommaren. Licensavgiften till SUL betalas av föräldrarna årligen. Alla barn bör ha licens, det är barnets försäkring under träning och tävling. När barnet visar kvitton över betalda avgifter får han/hon föreningens t-skjorta. Föreningen ordnar årligen KNATTEKARNEVALEN. Karnevalen ordnas en sommarlördag, vanligen i juni. I januari 2009 ordnade föreningen för första gången VIS vintergames i Botnia-hallen. Vi hoppas även den tävlingen blir årligen återkommande. Distriktets föreningar ordnar turvis mästerskapstävlingar. Som funktionärer vid våra tävlingar fungerar barnens föräldrar. Friidrotten är en tävlingsidrott. I friidrottsskolan är tävlandet frivilligt, men tränarna uppmuntrar barn som vill tävla. Barn utvecklas olika och därför försöker vi lära barnen att tävla mot sig själv och sina egna resultat, inte mot andra barn På tävlingar vill vi att barnen har på sig sin VIS T-skjorta. Alla barn som är inskrivna i friidrottsskolan och har betalt avgiften har rätt till föreningens ledda träning för sin åldersgrupp. Inget barn specialbehandlas eller tränas i en speciell gren i friidrottsskolan. När vi ordnar egna tävlingar strävar vi till att alla barn får pris. I åldersgrupperna 6 11 år delar vi ut priserna utan att rangordna barnen. Tävlingsresultaten sätts upp på anslagstavla. Vid vår- och sommaravslutningar premierar vi alla barn som varit inskrivna i friidrottsskolan och betalat avgiften. Förutom detta pris kan barnen få bl.a. pris för träningsflit och mångsidigt tävlings-deltagande.för att få priset för mångsidighet skall barnen delta i fyra av följande tävlingar: Dm-terräng, Dm-stafett, Dm-mångkamp, Knattefinal, Vattenfallcup samt Ärevarvet. Alla barn får också ett diplom där säsongens bästa resultat finns antecknade. Barnen håller själv reda på sina resultat fr.o.m. 10 års ålder i ett resultatpass som man lämnar in efter avslutad säsong Som tränare i föreningen fungerar främst föräldrar. Vi uppmuntrar föräldrarna att gå barnledarutbildningen som ordnas av distriktet. Utbildningen bekostas av föreningen. Vi strävar till att ordna skolningstillfällen för tränare och tävlingsfunktionärer inom föreningen, antingen med föreningens egna medlemmar som skolare eller med utomstående utbildare. Tävlingar som är gratis för barnen - alla distriktsmästerskap; terräng,knatte-stafett, knatte-mångkamp och knattefinalen. - Vattenfall-cup och ÖID-cup

18 Deltagande i samtliga ovannämnda tävlingar berättigar till ett extra pris vid höstens avslutning - våra egna tävlingar samt tävlingar ordande av IF Femman - sådana tävlingar där vi deltar som lag t.ex. Korsholmsstafetten och Maastofinaali i Kuortane. Beroende på var tävlingen går av stapeln och hur många som deltar kan föreningen ordna busstransport. Versionsnummer: 1.0 Versionshistoria: Ändringsdatum: Ändat av: Kenneth Norrgård Kenneth Norrgård Anki Brandtberg Vilka stora ändringar har gjorts i den nya versionen Versionsnummer ändrat till 0.9. Ändring gjord i den minsta åldergruppen och fr.o.m. hösten 2009 är nedre åldersgränsen 6 år. Detta dokument skapat från det material som Anki Brandtberg jobbat fram. Baserar sig på diskussioner inom friidrottsskolan mellan knattetränare och ledare. Här finns de värderingar som föreningen står för samt riktlinjerna för hur friidrottskolan skall bedrivas, d.v.s. friidrottsträning och -tävling för alla under 14 år.

19 06. Ungdomsträning åringar 6. Ungdomsträning åringar 6.1 Vägen från juniorfriidrottare till seniorfriidrottare av världsklass VIS var den mest framgångsrika föreningarna i Finland genom alla tider då man 2008 skickade iväg 4 friidrottare till de olympiska spelen i Peking. Tre av dessa har fostrats sedan unga juniorår av föreningen. Här nedan stakar vi upp vägen och delarna som föreningen erbjuder i medlemmarnas elitsatsning och vad som idrottarna kan kräva av föreningen. Från 5 till 13 års ålder tillhör man friidrottsskolan. I dethär skedet ligger tyngdpunkten i lek och att lära sig grunderna inom friidrotten så att man i senare skede kan bygga vidare. Friidrottskolan lyfter fram begreppen HÄLSA, HÄNSYN och HEDERLIGHET (läs mer ungdomsträning under 14 år). Året då man fyller 14 år tar man steget upp till LYFTET. Då man ansluter sig till lyftet skriver man på ett kontrakt (se under blanketter). Kontraktet innebär bl.a. att man får upp till 750 i stipenidie/år, får delta i läger (som föreningen bekostar) m.m. Man förbinder sig på samma gång att delta i bl.a. distriktsmästerskap, SFIM och SFI-seriefinal. I dethär skedet ökar träningsmängden och man har åtminstone en grenspecifikträning i veckan, men betonar ännu mångsidigehet i träning. Året då man fyller 16 år anser vi att man senast ska ha en personlig tränare, som ser över det personligaprogrammet. Föreningen hjälper till att hitta tränare åt medlemmarna. Om man blir antagen till Vörå Idrottsgymnasie kommer man att få träna på skoltid, därmed få studiepoäng som ersättning för träningarna och ha en tränare som övervakar träningarna dagligen. Det är ännu viktigt att ha en personlig tränaren som övervakar det egna programmet. Kommunikationen sker via träningsdagboken samtal och minst en träning i veckan med tränaren. Det är också viktigt att grenledaren från Vörå idrottsgymnasie har en god kommunikation med den personliga tränaren. Om man väljer att stanna i Vasa efter grundskolan så fortsätter man enligt lyftets modell. I denhär åldern förespråkar föreningen att man valt vilken gren man satsar på. Efter det andra skedet i utbildningen är det dags att välja studieort. Vi inom föreningen förespråkar att idrottaren väljer Vasa, detta förutsätter förstås att man hittar en studielinje som passar. Vi förespråkar Vasa främst för de ypperliga träningsmöjligheterna som erbjuds i form av idrottsakademin, Botniahallen och övriga fina anläggningar. Om väljer en annan studieort så förespråkar vi en sådan där det finns en bra idrottsakademi. I dethär skedet och efter studietiden börjar den finansielle biten vara av stor relevans för möjligheten av en fortsatt satsning. Därför är vi beredda att från föreningens håll att hjälpa till med både personliga sponsorer och att söka ett lämpligt jobb som lämpar sig för en fortsatt elitsatsning. Man har möjlighet att få max 2000 i stipendium av föreningen per år. Med egen vilja och talang och genom de ovannämnda punkterna anser vi från VIS att man har möjligheten till en elitsatsning och att nå världsklass inom friidrott. 6.2 Lyftet, års gruppen 1. Träningsutbud inom föreningen: - 3 ledda träningar från föreningen, 1 träning med juniorträningscenter (grenspecifik) och en egen träning som är planerad av tränaren. 2. Utrymmen och platser som används vid träning: - Botniahallen (vintersäsongen)

20 - Karlsplan (sommarsäsongen) - Borgaregatans gymnastiksal - Fysiostep (gemensamt med andra grupper) - Pulsslaget (gemensamt med andra grupper) - Juniorträningscentret i Botniahallen på onsdagar under vintersäsongen) - Egen träningen på valfritt ställe. 3. Vid frånvaro: - Vid frånvaro ska man anmäla i god tid per e-post. - Telefon om man får förhinder just innan träning. 4. Vid skada eller överansträngning: - Först diskussion om situationen och försöka hitta en alternativ träning. - Om skadan inte ger med sig på några dagar eller om det är klart fall kontakta fysioterapeut, läkare eller massör. 5. Antal tränare: - En tränare för 5 adepter - Minst 2 st. tränare för en grupp. 6. Samarbete med andra grupper: - Samarbetet med Lyftets äldre grupp. 7. Vid bristfällighet av grenkunskap: - Tar hjälp av Lyftets äldre grupp - Andra kunniga inom föreningen - Juniorernas träningscenter - Tränarna utbildar sig, kostnaderna står föreningen för. 8. Lägerverksamhet: - I samband med framtidsgruppen som arrangeras av ÖID-friidrott 2-3 ggr/år läger från föreningen ordnas också. 9. Tränarutbildning: - Tränarna följer med den information som finns på bl.a. hemsidorna och utbildar sig vid behov 10. Rutiner: - utvecklingssamtal - träningsdagbok på nätet - träningsmässig målsättning 11. Information på hemsidan - Alla tränarna kan uppdatera hemsidorna som gäller gruppen. - Idrottaren bör aktivt följa med uppdateringarna. 12. Föräldrarnas roll: - assistera vid behov under träningarna 6.3 Lyftet, års grupp Träning 1. Träningsutbud inom föreningen: - 6 ledda träningar från föreningen, 1 träning med juniorträningscenter (grenspecifik) och en egen träning som är planerad av tränaren.