Kränkningar i sociala medier

Transkript

1 Kränkningar i sociala medier förebygga - upptäcka - åtgärda Block 5 Rektorsprogrammet, K3 VT 2013 HT 2013 Viktoria Holmgren Anna Stålhök

2 Innehållförteckning o.se sid. 1. Inledning Syfte Frågeställningar Förutsättningar Våra skolor Kränkningsbegreppet 5 2. Tolkningsram 5 3. Metod 6 4. Resultat Örebro universitets enkät Skolornas egna trivselenkäter Intervjuer med trygghetsgrupperna Kränkningsbegreppet Förekomsten av nätkränkningar Att förebygga och åtgärda nätkränkningar Teknikens påverkan Rektors ansvar Sammanfattning av intervjuerna Diskussion Förekomsten av kränkningar på nätet Vårt ansvar rektor och övrig personal Förebygga, upptäcka, åtgärda Förebygga Upptäcka Åtgärda Slutord Referenser Bilaga 17 2

3 1. Inledning I rektorsprogrammets avslutande delkurs Rektor som resultat och verksamhetsansvarig ska vi genomföra ett utvecklingsarbete som leder till utveckling för den verksamhet vi arbetar i och för oss som skolledare. Vi vill göra bästa möjliga skola för våra elever och vi vet att en trygg och stimulerande lärandemiljö är avgörande för att våra elever ska prestera väl och nå goda resultat i enlighet med läroplanen, LGR 11. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. (Lgr 11, Kap 1, s. 7) Kränkningar som sker öga mot öga har skolan en vana att hantera, men kränkningar på nätet är ett relativt nytt område. Vårt utvecklingsarbete kommer därför att handla om Kränkningar på nätet, ett ämne som den senaste tiden varit aktuellt och omdebatterat. Det är också ett område där vi i skolan generellt inte hängt med i den snabba utveckling som sker med modern teknik och ständig uppkoppling. Troligen är detta inte bara ett problem för skolan utan något som gäller hela vuxenvärlden. Skolan är ofta den part som står inför att lösa situationer när kränkningar på nätet skett därför behöver vi höja vår kunskapsnivå på området, samt hitta effektiva verktyg, för att kunna förebygga och hantera detta på bästa sätt när kränkningar sker. Detta arbete skulle kunna bli mycket omfattande och ha en stor bredd om vi beaktar kränkningar och mobbning ur många olika aspekter, och därför har vi valt att fokusera på nätkränkningar och de utmaningar som följer av att våra elever lever en stor del av sina sociala liv på nätet i olika former. Kränkningar öga mot öga och nätkränkningar har många gemensamma nämnare, men det finns skillnader. Det kan finnas en risk för att det är lättare att 3

4 kränka någon över nätet än öga mot öga. Dessutom är det lätt att fortsätta kränkningarna dygnet runt. De tar inte slut i och med att skoldagen tar slut. Å andra sidan kan nätkränkningar vara tydligare och mer lättdefinierade i och med att det skrivna ordet finns kvar. Med hjälp av litteratur från rektorsprogrammet, våra styrdokument och föreläsningar vi tagit del av i ämnet har vi tolkat kränkningsbegreppet. Det är viktigt att vi är på det klara med vad en nätkränkning är, och inte är, för att kunna arbeta förebyggande och sedan vara skickliga på att upptäcka och åtgärda kränkningar. Vidare vill vi ta tempen på våra skolor. Hur ser det ut? Är kränkningar vanligare över nätet numera? Och slutligen komma fram till hur vi på våra respektive skolor måste arbeta vidare. 1.1 Syfte Med denna PM vill vi bringa klarhet i vad som menas med begreppet nätkränkning och vad som krävs av oss som skolledare. Vi vill klarlägga vårt ansvar och säkerställa att vi fullgör vårt uppdrag när gäller arbetet med nätkränkningar i förhållande till gällande lagstiftning. Vidare vill vi få en tydlig bild av nuläget på våra skolor när det gäller kränkningar på nätet och vilket förändringsarbete som krävs framåt för att arbeta så effektivt som möjligt enlig principen förebygga - upptäcka åtgärda. 1.2 Frågeställningar De frågor vi ställer oss är: Hur utbrett är problemet med kränkningar på nätet på våra respektive skolor? Vilket är rektors ansvar enskilt och tillsammans med övrig personal? Hur kan vi effektivast förebygga, upptäcka och åtgärda kränkningar på nätet? 1.3 Förutsättningar Det finns en rad aspekter att beakta rörande våra förutsättningar. Det gäller lagar och regler kring kränkningar samt förutsättningar och behov på våra respektive skolor Våra skolor De skolor vi arbetar på skiljer sig åt i många avseenden trots att de ligger i samma kommun. Den ena skolan är en mångkulturell f-9 skola i ett av stadens ytterområden. En skola som står 4

5 inför stora utmaningar men där det också sker en stark utveckling utifrån bland annat skolforskaren Trevor Dolans tankar om framgångsrika skolor. Framgångsrika skolor är idag ett vedertaget begrepp inom skolforskning och som även Sveriges kommuner och landsting, SKL, använt sig av inom sitt projekt Framgångsrika skolkommuner. Benämns fortsättningsvis skola 1. Den andra skolan, som också är en f-9 skola, ligger i utkanten av stadens centrum. Skolan har funnits under lång tid och haft ett stabilt elevunderlag från närområdet. Stora delar av personalen har arbetat lång tid på skolan och det finns god rutin och stort engagemang bland skolans personal. Under de senaste två åren har elevunderlaget förändrats på grund av förändrade anvisningsområden och kommit att bli mycket mer blandat. Skolan arbetar sedan ett par år tillbaka med en 1-1 satsning. Benämns fortsättningsvis skola 2. Vi rektorer har båda relativt nyligen påbörjat nya rektorsuppdrag, vilket både kan vara ett hinder och en tillgång. Det som kan betecknas som ett hinder är att det tar tid att lära känna en organisations styrkor och svagheter och därmed tar det lite tid innan man som ledare får upp farten i förändringsarbetet. Det som är en tillgång är att man kommer in med nya ögon och därmed hjälpa organisationen till en nystart inom vissa områden Kränkningsbegreppet En viktig förutsättning för oss är lagens definition av kränkning. Begreppet mobbning har ersatts med kränkning, kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Ett av skälen är just att lagstiftarna anser att handlingen inte ska behöva upprepas för att det ska bryta mot lagen. En gång räcker. Ett annat skäl rör vem som definierar handlingen. Det är inte nödvändigt att den som kränker ska ha ont uppsåt, utan det är den som är kränkt som avgör vad som är kränkning. Kränkning kan alltså ske omedvetet och utan ont uppsåt. Detta regleras enligt diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen (2010:800). (Frånberg, G-M. (2011). 2. Tolkningsram 5

6 Enligt skollagen (2010:800) definieras kränkande behandling enligt följande: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. (Skollag 2010:800) 6 kap 3 ) För att klarlägga vad som ingår i skolans och rektors uppdrag har vi använt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 samt Skollagen (2010:800). Vi har varit på ett seminarium med temat Sociala medier i skolan att förebygga och hantera kränkningar på nätet. Där fick vi möjlighet att ta del av aktuell forskning samt förtydligande av gällande lagstiftning som vi använt oss av i denna PM. Vi har även använt oss av relevant litteratur från Rektorsprogrammets olika delkurser och då bland annat Susan Wheelans tankar kring effektiva team, och hur grupper som arbetar mot tydliga mål är mer framgångsrika, då teamarbete är en viktig del i trygghetsarbetet. Vi har även tagit del av etikforskaren och teologie doktor Ann Heberleins tankar kring etik och moral som utmanar lagstiftningen med verklighetens komplexitet. Lagstiftningen är väldigt tydlig med att det är den drabbade eller kränkta personen som har tolkningsföreträde, medan Heberlein pekar på att man i samspelet mellan människor inte alltid kan lägga ansvaret på andra. Med stöd av Heberlein vill vi visa svårigheten med lagens formulering i förhållande till människors sätt att agera och reagera utifrån de starka känslomässiga spänningar som uppstår i samband med att en människa upplever sig kränkt. Ann Frisén och Sofia Bernes forskningsrapport om cybermobbning har varit viktig eftersom forskningen utgår ifrån den åldersgrupp vi arbetar med och ger svar på för oss relevanta frågor, så som till exempel vilka signaler vi ska vara uppmärksamma på för att upptäcka nätkränkningar. 3. Metod I samarbete med Örebro universitet genomför Örebro kommuns alla grundskolor i årskurs 4-9 en enkät med ett antal frågeställningar om mobbning en gång per läsår. Vi har använt oss av de frågeställningar och svar som berör kränkningar på nätet. Där finns både resultat för de skolor vi arbetar på samt ett kommunövergripande resultat. Vi har också använt oss av de Trygghetsenkäter våra skolor genomfört med samtliga elever under vårterminen För att få fördjupade kunskaper kring vad vi behöver utveckla och arbeta med på våra skolor har vi intervjuat personal i våra Trygghetsgrupper (frågeställningar se bilaga 1). I Trygghetsgruppen ingår lärarrepresentanter från alla arbetslag samt elevhälsopersonal. Intervjuerna med 6

7 informanterna i trygghetsgrupperna har skett genom samtal kring resultatet av våra olika enkäter. Vilka slutsatser kan vi dra? Med trygghetsgrupperna och vi också diskuterat kränkningsbegreppet, nuläget på skolorna, samt hur vi bäst kan förebygga upptäcka åtgärda. Vi har klarlagt vad som är rektors ansvar med hjälp av våra styrdokument. 4. Resultat En intressant och relevant frågeställning är givetvis hur utbrett problemet med kränkningar på nätet är. Olika undersökningar ger olika resultat i den frågan. Exempelvis har Statens medieråd (2010) gjort en undersökning som visar att 9 % av 9-12 åringar och 11 % av åringarna har varit utsatta för kränkningar på nätet. Enligt organisationen Friends (2012) har 5 % av åringarna utsatts för detta. (Föreläsningsanteckningar: S. Berne. Vilken typ av mobbning sker på nätet och vilka konsekvenser får den. Stockholm, ) 4.1 Örebro Universitets enkät Enligt den undersökning som gjorts på Örebro kommuns skolor 2013 baserat på 5078 svar har 2,7 % av eleverna i skolår 4-9 utsatts för kränkningar eller mobbning på nätet. Den siffran kan jämföras med att 6,7 % i samma grupp anger att de utsatts för social- eller fysisk mobbning. (Föreläsningsanteckningar: B. Johansson. Nätmobbning och nätkränkningar Hur ser det ut och vilka insatser fungerar för att förebygga och åtgärda problemet. Örebro, ) När vi tittar på resultatet på skolnivå kan vi konstatera att våra respektive skolor i stort följer det kommunövergripande resultatet i den Mobbnings- och trygghetsenkät som genomförts på Örebro kommuns grundskolor årskurs 4-9 under våren 2013 Andel elever som angivit att de blivit utsatta för övergrepp via mail, internet och så vidare visar att: 91 % av hela materialet är inte utsatta för cyberövergrepp 92 % på skola 1 är inte utsatta för cyberövergrepp 91 % på skola 2 är inte utsatta för cyberövergrepp 7

8 Hela materialet visar att det är social- och fysisk kränkning som är mer utbredd än kränkningar på nätet. Örebro Universitet (2013) 4.2 Skolornas egna trivselenkäter Skolornas egna trivselenkäter har genomförts under flera år och är ett sätt för skolan att kunna följa trygghetsarbetet över tid, men även kunna bryta ner det på klass, grupp och individnivå. Örebro universitets undersökning däremot ger oss ett resultat på skolnivå i förhållande till kommunen i övrigt. De Trivselenkäter vi under vårterminen 2013 genomfört på respektive skola skiljer sig åt då vi använt oss av den enkät skolan använder i verksamheten för att kunna följa resultatet över tid. Enkäten har nästan 100 % svarsfrekvens då den genomförs med eleverna under lektionstid. På skola 1 upplever: 78 % av eleverna att de är trygga på skolan 42 % uppger att någon på skolan blir oschysst behandlad 77 % uppger att de har någon vuxen på skolan som de kan prata med om de behöver Enkäten saknar fråga som handlar om kränkningar på nätet På skola 2 upplever: 96,5 % av eleverna att de är trygga på skolan 19 % uppger att någon på skolan blir kränkt eller mobbad 64 % vänder sig till någon vuxen på skolan om någon utsätts för kränkningar Av de upplevda kränkningarna har 5 % skett på nätet medan 20 % uppger att de upplevda kränkningarna sker på raster Dessa resultat visar att vi trots ett ständigt pågående trygghetsarbete har mycket att arbeta med för att alla elever ska känna trygghet och trivsel på sina respektive skolor. Främst sker skolornas trygghetsarbete inom ramen för klassen men alla vuxna har ett lika stort ansvar i detta arbete. Skolornas Trygghetsgrupper är viktiga för att hålla dessa frågor på agendan och finnas till hands när det behövs ytterligare insatser. 4.3 Intervjuer med trygghetsgrupperna 8

9 På våra respektive skolor har vi en Trygghetsgrupp, de arbetar med främjande, förebyggande och åtgärdande arbete på skolan. Bland annat sammanställer de skolans Trygghetsplan och är de som arbetar med kränkningsärenden som uppstår. I våra Trygghetsgrupper finns representanter från samtliga arbetslag och från elevhälsoteamet. I dessa grupper strävar vi efter en bredd avseende både personlighet och kompetens. Gemensamt är att representanterna brinner för skolans trygghetsarbete. Vi valde att intervjua våra Trygghetsgrupper för att få en tydligare bild av hur utbrett problemet med nätkränkningar är på våra skolor. Dessa personer som arbetar över hela skolan är också ett gott stöd när vi tolkar resultatet av våra trivselenkäter. Tanken är också att intervjuerna ska ge en klarare bild av vilket främjande och förebyggande arbete vi behöver fokusera på. Vi genomförde intervjuer i våra Trygghetsgrupper i form av ett gemensamt samtal kring olika frågeställningar, se bilaga Kränkningsbegreppet Vi inledde samtalen med att diskutera begreppet kränkning. Vi konstaterade att det är svårdefinierat och att det finns behov i personalgrupperna att enas kring vad en kränkning är. Å ena sidan är det en kränkning enligt gällande lagar när en person upplever sig kränkt, å andra sidan måste vi hitta en balans i när det är en kränkning eller handlar om friktion i mänskligt samspel Förekomsten av nätkränkningar Att kränkningar på nätet förekommer på våra skolor är informanterna övertygade om men det är ingen utstuderad mobbning som sker på nätet. Eftersom vi inte kan se kränkningarna finns det säkert ett mörkertal. På skola 1 har inte Trygghetsgruppen arbetat med några ärenden som gäller kränkningar på nätet och på skola 2 har gruppen arbetat med ett fall. Att upptäcka 9

10 kränkningar på nätet är ännu svårare än att upptäcka kränkningar öga mot öga, men i de flesta fall kommer det till mentors kännedom och kan då redas ut direkt med de inblandade och blir därmed inte ett ärende för trygghetsgruppen. Ofta är det den som utsatts som väljer att berätta för en kompis, förälder eller lärare. Ibland kommer det fram via kompisar som sett kränkningar i sociala medier som till exempel Facebook och Instagram Att förebygga och åtgärda nätkränkningar Samtliga informanter konstaterar att kränkningar live fortfarande är mest förekommande, medan kränkningar på nätet inte verkar vara lika ofta förekommande. Informanterna konstaterade att kränkningar på nätet måste ingå i den kartläggning som alltid görs kring otrygga platser i samband med att trygghetsplanen upprättas. Under intervjuerna konstateras också att alla vuxna på skolan måste se till att finnas bland eleverna i så hög utsträckning det bara går eftersom det är tät vuxennärvaro som är den effektivaste förebyggande åtgärden. Det har en lugnande effekt när vi rör oss bland eleverna. (Lärare i Trygghetsgruppen). Informanterna är eniga om att kontinuerliga samtal med eleverna är mycket viktigt för att skapa goda relationer och ett tryggt klimat. Vid intervjuerna framkommer att informanterna ser goda samtal med våra elever som bra hjälp för oss att höja kunskapsnivån inom olika typer av sociala medier. Eleverna kan också hjälpa oss att upptäcka fall av kränkningar eller övergrepp som vuxenvärlden måste agera mot Teknikens påverkan Informanterna på skola 1 tror att tillgången till telefoner och datorer har betydelse för i vilken utsträckning kränkningarna uppstår på nätet eller live. Tillgången till datorer och teknik skiljer sig stort på skolorna där Skola 2 har 1-1, medan skola 1 inte alls har samma tillgång till datorer. Resultaten i skolornas egna enkäter respektive Örebro kommuns gemensamma enkät visar dock väldigt lika resultat. 10

11 4.3.5 Rektors ansvar Informanterna anser att rektor är en del i arbetet med att motverka kränkningar på nätet tillsammans med övrig personal. Därutöver önskar de att rektor håller frågan aktuell och på agendan då personal upplever en svårighet att sortera bland alla de arbetsuppgifter som ska genomföras. Rektor kan inte göra jobbet men däremot hjälpa oss alla att hålla frågan aktuell och prioritera den bland alla de arbetsuppgifter vi har (Kurator i Trygghetsgruppen). Det är tydligt att inte bara en profession kan driva hela trygghetsarbetet även om rektor har det yttersta ansvaret Sammanfattning av intervjuerna Vi kan konstatera att informanterna i stor utsträckning har en samsyn kring arbetet med att förebygga, upptäcka och åtgärda nätkränkningar. Gemensamt är att kränkningar på nätet är svåra att upptäcka och utreda då en stor del av nätkränkningarna sker utanför skolan. Samtal med eleverna och hög vuxennärvaro är de främsta framgångsfaktorerna i vårt trygghetsarbete. Den gemensamma uppfattningen hos informanterna är att dessa samtal och hög vuxennärvaro formar eleverna till god samvaro som sedan flyttar med ut på nätet. 5. Diskussion Om vi nu återvänder till de frågor som är fokus för det här arbetet. Hur utbrett är problemet med kränkningar på nätet på respektive skolor? Vilket är rektors ansvar enskilt och tillsammans med övrig personal? Hur kan vi effektivast förebygga, upptäcka och åtgärda kränkningar på nätet? 11

12 Vi kommer nedan att diskutera det resultat vi kommit fram till. Innan vi diskuterar de frågor vi ställt vill vi klarlägga kränkningsbegreppet och dess användande. Lagstiftarens definition av kränkningsbegreppet är det som vi måste förhålla oss till och arbeta utifrån och det är tydligt framskrivet att det är den utsatte som avgör vad som är en kränkning. Detta är dock inte lika enkelt när man kommer till praktiken och samspelet mellan människor. Kan det vara så att kränkningsbegreppet ibland överanvänds? Exempelvis när det handlar om konflikter eller meningsskiljaktigheter. Etikforskaren Ann Heberlein har skrivit om hur lätt det är att skylla ifrån sig och lägga ansvaret för tillkortakommanden och misslyckanden på andra. Om man gör sig själv till offer slipper man ta ansvar för sina handlingar. Heberlein tycker sig ha märkt att svenskarna numera i högre grad anser sig utsatta för kränkningar. Man vet vilka rättigheter man har men är inte lika intresserad av sina skyldigheter (Heberlein, 2009). Vi tror att Heberleins tankar kan överföras på skolans värld. Barn av idag växer upp med föräldrar som känner till sina rättigheter men ibland, som vi upplever det, glömmer sina skyldigheter. Skolan har ansvaret för barn/elever en stor del av dagen och måste därför arbeta med att varje individ lär sig att ta ansvar för sina egna handlingar för att värna sig själv och andra. För skolans del är det också viktigt att hitta en balans mellan vad som är kränkningar respektive vad som är konflikter och friktioner i mänskligt samspel. 5.1 Förekomsten av kränkningar på nätet Efter att vi har tagit del av forskningsresultat kring kränkningar på nätet samt genomfört våra egna enkäter och intervjuer kan vi dra slutsatsen att kränkningar som sker live fortfarande är i majoritet men kränkningar på nätet är ett problem som vi behöver arbeta vidare med. Man kan ställa sig frågan varför vi valt att inrikta oss på nätkränkningar när kränkningar öga mot öga fortfarande är ett större problem. Med tanke på den snabba teknikutvecklingen och den ökade tillgången till sociala medier är det relativt nytt för oss att arbeta med. I denna fråga har vi påverkats av massmedia och det fokus som varit kring nätkränkningar har fått oss att tro att nätkränkningar är ett större problem än det visat sig vara i de undersökningar vi haft tillgång till i detta arbete. Det är viktigt att inte fastna i tekniken och fokusera på att något sker på nätet, utan man bör framförallt prata om hur man ska behandla andra, oavsett plats. 12

13 (Sofia Berne, psykolog och doktorand vid Göteborgs Universitet, GP 14/3 2013). I en nära framtid kommer vi förmodligen inte att göra en distinktion mellan nätkränkningar och andra kränkningar utan arbeta med kränkningsbegreppet som helhet. 5.2 Vårt ansvar rektor och övrig personal Även om de flesta kränkningar som sker på nätet sker på fritiden är det skolans ansvar att inleda en utredning kring det som skett om det på något sätt har inletts på skolan eller kan anses ha en koppling till skolan. (Föreläsningsanteckningar: C. Dyrefors Grufman. Vad säger lagen om skolans ansvar för nätmobbning? Stockholm, ). De krav som ställs på verksamheten avseende kränkande behandling regleras i Skollagen (2010:800) 6 kap. Där beskrivs att skolan ska ha ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling samt för att förebygga och förhindra. Alla skolor ska även ha en plan mot kränkande behandling. När kränkningar uppstår har skolan ett ansvar att anmäla, utreda och åtgärda kränkningar. Det är också huvudmannen som har bevisbördan om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling att visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. (Skollagen (2010:800), 6 kap 14 ) Lagstiftarens budskap är tydligt - förskola och skola ska vara en frizon från kränkande behandling = nolltolerans (Föreläsningsanteckningar: C. Dyrefors Grufman. Vad säger lagen om skolans ansvar för nätmobbning? Stockholm, ). Att skolan ska vara helt fri från kränkande behandling är givetvis något vi arbetar för som är önskvärt och eftersträvansvärt men kanske en utopi. Dock kan vi säkerställa att alla kränkningar som kommer till vår kännedom utreds och åtgärdas. Mats Leonardsson talar i en föreläsning om vikten av gemensamma målbilder för ett bra team/grupp. Först när vi har en samsyn kan vi dra åt samma håll (Föreläsningsanteckningar: 13

14 M. Leonardsson. Mitt eget ledarskap. Tällberg ). Vi tror att det är en del i arbetet som rektor måste leda på skolorna att skapa gemensamma målbilder och försäkra oss om att vi har en samsyn i dessa frågor. Även Susan Wheelan(2010) skriver: Grupper som har uppsatta mål och uppgifter som kräver ett kontinuerligt lärande är de mest framgångsrika grupperna. Det bästa med sådana grupper är att de lär av varandra och att de söker information för att lära sig mer om hur uppgiften ska utföras (Wheelan, 2010, s.27). I skolan har det traditionellt bedrivits mycket ensamarbete baserat på läraren och dennes grupp. Det fungerar inte i dagens skola som i mycket högre utsträckning ställer krav på samarbete med gemensamma mål och grupprocesser. Att alla på skolan arbetar åt samma håll med gemensamma mål är en förutsättning för att vi ska säkerställa att all personal är medvetna om sitt uppdrag och ansvar samt arbetar för nolltolerans mot kränkningar. 5.3 Förebygga, upptäcka och åtgärda Skolans ansvar att arbeta med att förebygga, upptäcka och åtgärda sträcker sig även utanför vad lagen säger, det finns tydliga samband till elevers mående och skolresultat Förebygga Enligt Barn- och elevombudet går det att stoppa kränkningar med nolltolerans mot kränkningar och ett gemensamt synsätt på vad nolltolerans är. Ett gemensamt och systematiskt förebyggande arbete där elever, lärare och föräldrar deltar är också en förutsättning i arbetet med att stoppa kränkningar. Som vi påtalat tidigare är vuxna som tar barn och elever på allvar och lyssnar samt hög vuxennärvaro i skolan av största vikt. (Föreläsningsanteckningar: C. Dyrefors Grufman. Vad säger lagen om skolans ansvar för nätmobbning? Stockholm, ). 14

15 För att uppnå detta krävs att all personal i skolan arbetar i team mot samma mål. Som exempel kan man öka vuxennärvaron bland elever med 5 timmar om varje personal vistas 10 min mer per dag bland eleverna. Förutsatt att skolan har 30 medarbetare. Eftersom forskningen visar att det fortfarande är vanligast med kränkningar i verkliga livet kan vi anta att allt förebyggande arbete för att motverka kränkningar får effekter även på nätet. 2. Upptäcka Frisén och Berne (2010) visar i sin forskning på olika typer av problem som kan uppstå på grund av mobbning. Det är signaler som skolan bör reagera på. Det kan exempelvis vara olika typer av problem i skolan så som sämre studieresultat och skolk. De psykosociala problemen exempelvis ångest, låg självkänsla, depression och psykosomatiska symptom kan öka. Det är också vanligt att familjerelationer påverkas negativt (Föreläsningsanteckningar: S. Berne. Vilken typ av mobbning sker på nätet och vilka konsekvenser får den. Stockholm, ). Ovanstående signaler måste vi generellt vara uppmärksamma på. Tyvärr kan det ibland ta för lång tid innan vi upptäcker kränkningar och då särskilt hos de tysta eleverna. Men genom att sprida kunskap till all personal blir vi sammantaget bättre på att upptäcka om elever far illa Åtgärda Friends och Norton By Symantec (2013) har genomfört en undersökning om ungas liv på nätet och hur vuxna kan agera för ett justare nätklimat. Ett förslag på åtgärdsplan kan vara följande då det handlar om ett konkret görande: Barn behöver stöd. Lyssna och agera Ingrip: den som får vetskap om kränkningen Utred: mentor, trygghetsteam, rektor Kontakta vårdnadshavare: mentor, trygghetsteam, rektor Skapa åtgärder: mentor, trygghetsteam, rektor, föräldrar, inblandade elever Utvärdera: mentor, trygghetsteam, rektor, föräldrar, inblandade elever 15

16 Skapa (eventuella) nya åtgärder: mentor, trygghetsteam, rektor, föräldrar, inblandade elever (Föreläsningsanteckningar: O. Cox. Sociala medier i skolan. Stockholm, ) Vi kan se att våra handlingsplaner följer den rekommenderade arbetsgången. Svårigheten vi behöver arbeta vidare med är att hitta lämpliga åtgärder. Dels i relation till skollagen och dels i relation till att åtgärderna ska få verkningsfulla effekter. 6. Slutord Att motverka kränkningar är ett av skolans viktigaste men också svåraste uppdrag. Det finns inga enkla universallösningar och det är ett arbete som ständigt måste pågå, utvecklas och situationsanpassas. Det är viktigt att arbeta med förtroendet för skolans verksamhet. Om elever och vårdnadshavare känner tillit och förtroende tror vi att vi kan motverka att ärenden går så långt som till kränkningar. Vi har genom detta arbete dragit lärdomar om hur vi kan arbeta med förekomsten och upptäckten av nätkränkningar samt nätkränkningarnas omfattning både när det gäller våra skolor, kommunen och riket som helhet. Kunskaperna om kränkningar på nätet måste dock spridas vidare till all personal. Vi kommer att fortsätta vårt arbete för nolltolerans och en skola där alla är trygga. Genom hög vuxennärvaro, goda relationer och gemensamt fokus på att förebygga upptäcka åtgärda är vi övertygade om att vi även kommer att nå ut med trygghet på nätet. 16

17 7. Referenser Diskrimineringslagen (2008:567) Friends och Norton By Symantec (2013) Friends nätrapport Frisén, A. och Berne, S. (2010) Ja, du vågar mer om du gör det på Internet Cybermobbning Göteborgs Universitet Frånberg, G-M. (2011). Vad är mobbning. Hämtad 26 juli, 2013, från Heberlein, A. (2009). Det var inte mitt fel. ICA förlaget Skollagen (2010:800) Skolverket. (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Wheelan, S. (2010). Att skapa effektiva team. Lund: Studentlitteratur Örebro Universitet (2013) Mobbning- och trygghetsenkät, Örebro kommun i samarbete med Örebro universitet. Örebro: Örebro universitet. 17

18 Bilaga 1 Frågor till personalen i våra respektive Trygghetsgrupper: Vad är en kränkning för dig? Vad är inte en kränkning? Anser ni att kränkningar på nätet är ett utbrett problem på vår skola? Om ja, i vilka former? Om nej, hur vet vi det? Hur upptäcker vi situationer av kränkningar? Ge exempel. Hur hanteras upptäckta kränkningar? Vilket förebyggande arbete behöver vi ägna oss åt? Hur kan vi bli bättre på att upptäcka kränkningar på nätet? Vilka behov finns hos övriga personalgruppen? Vad kan rektor bidra med? 18