Många vägar till gemenskap PUBLIKATIONER Anne Sivula, Jenni Tuomainen (red.) Nelli Karkkunen, Pauliina Savola,

Transkript

1 Många vägar till gemenskap Nelli Karkkunen, Pauliina Savola, Anne Sivula, Jenni Tuomainen (red.) sam k PUBLIKATIONER 2011

2 Förbundet för studerandekårer vid yrkeshögskolorna i Finland (SAMOK) 2011 Texter: Laura Heinonen, Tommi Iivonen, Nelli Karkkunen, Kaarina Koho-Leppänen, Johanna Kujala, Kristiina Kunttu, Ann-Marie Norrgrann, Sami Nurmi, Eeva Oksanen, R Räihä, Jyri Sallinen, Tapio Salomäki, Pauliina Savola, Cucu Wesseh, Saku Ylä-Soininmäki. Red. Nelli Karkkunen, Pauliina Savola, Anne Sivula, Jenni Tuomainen Omslagsbilder: istockphoto Översättning: QRISP Ombrytning: Anne Sivula Tryck: Multiprint ISBN: (PDF) SAMOK Lappbrinken HELSINGFORS E-post: samok@samok.fi

3 Många vägar till gemenskap N. Karkkunen, P. Savola, A. Sivula ja J. Tuomainen (red.)

4 INNEHÅLL Förord Den studerande bör känna sig delaktig i minst en, men helst flera, studierelaterade grupper Att främja gemenskap vid högskolorna Laura Heinonen, Johanna Kujala, Ann-Marie Norrgrann 6 7 Tidsfördriv och evenemang för studerande arrangeras varje vecka Studerandekåren främjar mentalt och socialt välbefinnande Sami Nurmi 11 Studenthuset Saikku har förenat föreningarna mer än något annat Saikku symboliserar samarbetet mellan studerande i Björneborg Tommi Iivonen, Jyri Sallinen 13 Gemenskapen består av vi-anda och ansvar för individen och gemenskapen Nyytis betydelse för en större gemenskap Eeva Oksanen 15 Fri samvaro på deltagarnas villkor METKAs umgängeskvällar (Hengailuillat) förenar studerande oberoende av bakgrund R Räihä 18 Problem med ork eller välbefinnande fördröjer studierna för många Studiepsykologen stöder studerande vid yrkeshögskolorna Saku Ylä-Soininmäki 20 4 SAMOK Publikationer

5 Att lämna någon utanför gemenskapen är psykiskt våld som inte ger blåmärken Förebygg utslagning genom omtanke och större delaktighet Tapio Salomäki 22 Gemenskap kan göra slut på mobbning, men förutsättningarna för gemenskap bör också aktivt främjas Slutrapport om svaren i SAMOKs mobbningsenkät till studerandekårerna Nelli Karkkunen 26 Mångfald och jämlikhet ett av de viktigaste målen för den europeiska studeranderörelsen Tillgänglighet i högskoleutbildning ur ett internationellt perspektiv Pauliina Savola 30 Prästens uppgift är inte att omvända någon, utan att stödja den studerandes välbefinnande Mångkulturellt läroanstaltsarbete vid Lahden ammattikorkeakoulu Kaarina Koho-Leppänen 34 Educational integration is not an easy process Experiences as an international student activist in Finland Cucu Wesseh 37 Närmiljön har stor betydelse för livsstilsval i ungdomen Gemenskapens kraft och inverkan på studerande Kristiina Kunttu 38 Publikationer SAMOK 5

6 FÖRORD Känslan av att vara en del av en gemenskap främjar studieförmågan och därmed också studieframgången. Gemenskap inverkar positivt även på livskvalitet och meningsfullhet. En positiv känsla av gemenskap förebygger fysiska, psykiska och sociala problem på såväl grupp- som individnivå. I en god gemenskap ses människornas olikhet som en resurs. Yrkeshögskolegemenskapen utgörs av de studerande, undervisningspersonalen, den övriga personalen och de intressegrupper som verkar inom yrkeshögskolan, såsom studerandehälsovården och högskoleprästerna. Den här publikationen är en del av SAMOKs projekt Yhteinen ammattikorkeakoulu (vår gemensamma yrkeshögskola), som finansierades av undervisnings- och kulturministeriet Målet med projektet var att främja gemenskap vid yrkeshögskolorna genom att samla in och sprida god praxis. Syftet var framför allt att minska ensamheten, öka dialogen mellan kulturer, förebygga mobbning och öka studerandes delaktighet i yrkeshögskolegemenskapen. För att förstärka gemenskapen vid yrkeshögskolorna efter projektet beslöt vi att sammanställa en publikation av de perspektiv och de goda exempel som samlats in under projektet. Vi bad studerandekårerna, personalen vid yrkeshögskolorna, intressegrupperna och olika experter bidra med texter till publikationen. Publikationen har sammanställts av SAMOKs socialpolitiskt sakkunniga Nelli Karkkunen, sakkunniga inom internationella ärenden Pauliina Savola, informatör Anne Sivula och styrelsemedlem Jenni Tuomainen. Det mål som vi hade ställt upp för publikationen uppnåddes över förväntan: Vi fick mångfasetterade och personliga texter av de bästa experterna inom olika branscher och av personer engagerade i studentorganisationernas vardag personer som under årens lopp har gjort ett oersättligt arbete för yrkeshögskolestuderandenas välbefinnande. Vi vill rikta ett varmt tack till skribenterna, som genom sin betydelsefulla insats har gjort det möjligt för oss att sammanställa den här publikationen. Läsarna önskar vi givande och tankeväckande lässtunder i Helsingfors Nelli Karkkunen Pauliina Savola Anne Sivula Jenni Tuomainen 6 SAMOK Publikationer

7 DEN STUDERANDE BÖR KÄNNA SIG DELAKTIG I MINST EN, MEN HELST FLERA, STUDIERELATERADE GRUPPER Att främja gemenskap vid högskolorna De senaste åren har det pratats mycket om gemenskap vid högskolorna. Det står klart att gemenskap har samband med många faktorer, såsom studieförmåga, studieframgång och studiemotivation. Även om gemenskap är ett omfattande och mångfasetterat fenomen kan gemenskap främjas på många olika sätt inom högskolesamfunden. Det finns behov av att öka gemenskapen. Enligt till exempel hälsoenkäten bland högskolestuderande (2008) anser sig var tredje yrkeshögskolestuderande inte höra till någon studierelaterad grupp, såsom en årskurs eller en studentorganisation. Gemenskap som begrepp Gemenskap förutsätter öppenhet, förtroende, växelverkan och delaktighet. Dessa i sin tur kräver tid tillsammans, en gemensam plats samt rutiner och varaktighet. Individen ska kunna känna att den tillhör en grupp där den är accepterad och kan vara till nytta för de andra medlemmarna. I en god gemenskap tillåts och beaktas medlemmarnas olikhet, samtidigt som gruppen också har gemensamma värderingar, normer och mål. En gemenskap förhandlar och diskuterar. Till gemenskap hör också tillgänglighet, vilket innebär att främja jämlikhet. God tillgänglighet innebär att olika människors behov beaktas och att det är lätt att komma med i verksamheten. Varje individ bör, oberoende av sina behov, ha möjlighet att delta. Ingen får försättas i en sämre ställning än de andra. I en tillgänglig gemenskap bör man kunna delta också utan rädsla för mobbning, trakasserier eller diskriminering. Omgivningen stöder gemenskap Studieförmågan är den studerandes arbetsförmåga och har samband med inlärningsresultaten, studieframgången och den studerandes välbefinnande. Högskolesamfundet kan främja studieförmågan genom att stödja studerandes resurser och studiefärdigheter och genom att påverka undervisningen och studiemiljön. Publikationer SAMOK 7

8 Studiemiljön bör vara sådan att den stöder gemenskapen bland medlemmarna inom högskolesamfundet. Inom samma läroanstalt finns många gemenskaper som studerande kan integreras i, bli en del av. Den studerande bör känna sig delaktig i minst en, men helst flera, studierelaterade grupper Sådana grupper är till exempel hela läroanstalten, den egna årskursen eller en studentorganisation. Att främja gemenskap I en god gemenskap tar man hand om medlemmarna och främjar känslan av gemenskap. De som ingår i gemenskapen kan sträva efter att förbättra förutsättningarna, till exempel de gemensamma målen, förhandlingsbarheten och medlemmarnas engagemang. Vid högskolorna är det möjligt att främja gemenskap genom att påverka strukturer och arbetsmetoder. De bästa resultaten uppnås om alla medlemmar i gemenskapen arbetar för samma mål studerande och personal tillsammans. Ett viktigt sätt att öka gemenskapen på högskolenivå är att förbättra hur nya studerande mottas och integreras. De nya studerandena ska känna sig uppskattade och välkomna som medlemmar i gemenskapen. De bör lära känna personalen och varandra. Gruppbildningen kan stödjas till exempel genom att diskutera gruppens spelregler och mål. Den studerandes första år är ytterst viktigt för att bygga upp gemenskapen. En annan viktig kanal för påverkan är undervisningen. Undervisningsmetoder som främjar gemenskap ger studerande möjlighet till växelverkan och aktivt deltagande. Studerande ska höra till högskolegemenskapen även utanför undervisningen, till exempel genom att delta i att utveckla högskolan. Den studerande borde känna sig som en fullvärdig medlem av högskolesamfundet. Högskolan kan förbättra sina medlemmars kunskaper om gemenskap och stödja förutsättningarna för en god gemenskap till exempel genom utbildning. Den studerande har också själv en viktig roll när det gäller att öka gemenskapen. Studerande kan ta en aktiv roll i sin gemenskap och stödja varandra. Till exempel kan studentorganisationerna erbjuda lokaler och tillfällen där studerande kan lära känna varandra och tillbringa tid tillsammans. Olika slags evenemang och hobbyklubbar hjälper studerande att hitta sin plats i gemenskapen samtidigt som de utgör en motvikt till studierna och hjälper de studerande att orka. 8 SAMOK Publikationer

9 Vid många högskolor skulle gemenskapen kunna främjas genom att öka samarbetet mellan studerande och personal. Till exempel välkomnandet av nya studerande kan utvecklas genom att öka samarbetet mellan personal och studerande samt genom att förtydliga arbetsfördelningen i samband med det. Gemenskap ökar välbefinnandet i hela högskolesamfundet och ger bättre inlärningsresultat. Därför bör varje medlem av högskolesamfundet ta sitt ansvar. Exempelvis så här främjar vi gemenskap Vi förhåller oss positivt till gemenskap och tillstår dess betydelse. Vi värdesätter social växelverkan och vi-anda. Vi förbättrar förutsättningarna för gemenskap. Vi beaktar främjande av gemenskap i de dokument som styr verksamheten, vi satsar på gruppbildning och vi utvecklar lokaler som stöder gemenskap. Vi förstärker en social verksamhetskultur genom att göra saker tillsammans. Vi planerar, genomför och utvecklar verksamhet och evenemang tillsammans. Vi främjar en god atmosfär. Vi arbetar för ett gott diskussionsklimat och för tolerans och respekt. Frågor att fundera på Hur kan vi främja medlemmarnas känsla av delaktighet och grupptillhörighet? Hur beaktar vi studerande som är annorlunda eller befinner sig i en annan livssituation? Vilka faktorer stöder gemenskapen i vår grupp och hur kan vi förstärka dem? Finns det något som hotar eller skadar vår gemenskap och hur kan vi förebygga det? Hur kan vi öka tillgängligheten inom vår gemenskap? Hur stöder vår gemenskap ork och välbefinnande och hur kan vi främja det? God praxis Introduktionen av nya studerande tar upp främjande av studieförmågan. Publikationer SAMOK 9

10 Tutorerna deltar i en kurs där de får bättre färdigheter i att stödja gemenskap. Vid vår högskola arbetar en jämlikhetsansvarig som gör utredningar, informerar, utbildar och utvecklar jämlikhetsarbetet. Man kan kontakta den jämlikhetsansvariga om man känner sig diskriminerad eller ojämliktbemött. Vid vår yrkeshögskola finns motionstutorer som handleder och uppmuntrar de studerande att röra på sig. Motionstutorerna är medstuderande som har deltagit i en motionsutbildning. Laura Heinonen Johanna Kujala Ann-Marie Norrgrann Kujala arbetar som projektchef och Heinonen som planerare för delprojektet Kyky inom projektet Campus Conexus som koordineras av Finlands studentkårers förbund och finansieras av Europeiska socialfonden. Norrgrann är projektplanerare vid studentkåren vid Tammerfors universitet. Målet med projektet Kyky är att främja studieförmågan och gemenskapen vid universiteten. Projektet försöker tillsammans med högskolesamfunden förbättra integrationen av studerande, förstärka delaktigheten och utveckla studentorganisationernas verksamhet under Litteratur Kujala, J. Opiskelukyvyn ja yhteisöllisyyden edistäminen korkeakouluissa. Artikel i Kunttu, K., Komulainen, A., Makkonen, K. & Pynnönen, P. (red.). Opiskeluterveys. Helsingfors: Duodecim Kunttu, K. Opiskelukyky. Artikel i Kunttu, K., Komulainen, A., Makkonen, K. & Pynnönen, P. (red.). Opiskeluterveys. Helsingfors: Duodecim Kurri, E. Opintojen pitkittymisen dilemma. Tutkimus opintojen sujumattomuustekijöistä yliopistoissa ja niihin vaikuttamisen keinoista. Helsingfors: Otus SAMOK Publikationer

11 TIDSFÖRDRIV OCH EVENEMANG FÖR STUDERANDE ARRANGERAS VARJE VECKA Studerandekåren främjar mentalt och socialt välbefinnande Varje höst står många unga vuxna inför en stor förändring i livet. Människor från olika orter och med olika bakgrund och värdegrund flyttar samtidigt till sina nya hem. De lämnar sina bekanta sammanhang bakom sig och hoppar in i ett nytt liv som högskolestuderande. Många fascineras av förändringen, men för många är den ångestfylld. Studerandekårens uppgift är att för sin egen del främja studerandes psykiska och sociala välbefinnande vid yrkeshögskolan. Vid Åbo yrkeshögskola är de aktiva studentföreningarna en rikedom. De ordnar varje vecka tidsfördriv och evenemang för de studerande inom sitt eget utbildningsområde och också för andra studerande. Det är viktigt att ha roligt, men det är bara en del av den serviceverksamhet som uppnås genom att eftersträva en studerandeskara med god sammanhållning. Klubbarna erbjuder något för var och en Studerandekåren vid Åbo yrkeshögskola TUO har redan en längre tid ordnat olika slags öppna klubbar för alla studerande. Klubbarnas program har varierat beroende på vem som har lett klubbarna. Målet har varit dels att hitta egna sammanhang och undergrupper i den stora massan av studerande, dels att erbjuda alternativa aktiviteter till att festa. Från tidigare år kan vi nämna till exempel en grupp för studerande föräldrar. Den utgjorde ett mentalt stöd för många studerande med barn. I Åbo fanns dessutom en handarbetsklubb och en klubb för sitskultur, som bekantade sig med den vid yrkeshögskolorna ännu relativt okända sitskulturen och ordnade en valborgssits i slutet av våren. När det gäller klubbidéerna har det inte funnits några gränser. En utmaning har ändå varit att hitta klubbledare och engagerade ansvarspersoner. I vår studerandekår har vi nu därför försökt hitta alternativa grupper dit studerande oberoende av bransch är välkomna. Vi har till exempel samarbetat med skolans ESN-sektion (Erasmus Student Network) gällande bland annat kommunikation. Studerandekåren främjar gemenskap och internationalisering och ESN-sektionen får fler aktiva i sin verk- Publikationer SAMOK 11

12 samhet. Också vid universitetet har vi hittat grupper som välkomnat också yrkeshögskolestuderande i sin verksamhet. Samarbete ger fortfarande styrka. Genom att kombinera dessa med de traditionella klubbarna kan vi förhoppningsvis erbjuda så många studerande som möjligt en ny verksamhet med likasinnade nya bekantskaper, vilket får studietiden att kännas ännu trevligare. Sami Nurmi Skribenten är tradenomstuderande vid Åbo yrkeshögskola. Nurmi fungerade som viceordförande för studerandekåren vid Åbo yrkeshögskola TUO 2011 och ansvarade för klubbverksamhet, kommunikation, marknadsföring och samarbete mellan ämnesföreningar. 12 SAMOK Publikationer

13 STUDENTHUSET SAIKKU HAR FÖRENAT FÖRENINGARNA MER ÄN NÅGOT ANNAT Saikku symboliserar samarbetet mellan studerande i Björneborg Studenthuset Saikku i Björneborg är en symbol för samarbete. Huset är ett bevis på björneborgsstuderandenas samarbete över läroanstaltsgränserna och deras vilja att utveckla Björneborg som studiestad. Idén att grunda ett studenthus föddes under en gemensam kväll och diskussionen fortsatte slutligen runt om i Björneborg genom bordssamtal och tankelekar. Idén hamnade i föreningarnas protokoll, ställningstaganden och verksamhetsplaner. Tanken om ett eget hus förde till och med ut björneborgsstuderandena på gatorna och in i kabinetten. Den fick de studerande att ockupera fastigheter och ordna demonstrationer och mediekampanjer för sin sak. Kampanjerna väckte diskussion i hela staden Tanken om ett studenthus väcktes för första gången Följande år började man utreda behovet av ett studenthus och möjligheterna att inrätta ett. Det fanns många alternativ för var det kunde stå. Inför kommunalvalet 2008 ockuperade hundratals studerande från Satakunnan ammattikorkeakoulu och Björneborgs universitetscentra ett av dessa hus och gjorde därmed studenthuset i Björneborg till ett av de mest omdiskuterade temana inför kommunalvalet. Ett år senare var renoveringen av det hus som valdes till studenthus redan i full gång. Det var inte den byggnad som de studerande ockuperade under kommunalvalet, utan en annan byggnad på en ännu bättre plats, bara ett kvarter från salutorget. Även om själva byggnaden redan existerade dröjde det ännu länge innan den blev studenthuset Saikku. I februari 2010 grundade studerande föreningen Porin opiskelijataloyhdistys ry för att slutföra ärendet och lösa frågan om vad som slutligen skulle finnas i huset. Samarbetet mellan de studerande var inte alltid så enkelt som man skulle kunna tro, för alla hade naturligtvis lite olika syn på Saikkus framtid. Man kan ändå säga att inget tidigare har förenat föreningarna mer än studenthuset Saikku. För studenthuset grundades en styrelse. Den består av representanter för föreningar och studerandekårer vid de olika läroanstalterna. Huset har två anställda och där finns en restaurang, mötesrum, en bastu och ett spelrum. I huset verkar också en studentteater och där ordnas konstutställningar och Publikationer SAMOK 13

14 fester. Dessutom ser det ut som om finansieringen för de kommande åren är tryggad. För det vill vi rikta ett stort tack till Björneborgs stad som totalrenoverade huset och håller hyran på en rimlig nivå. Man kan inte påstå annat än att studerande de senaste åren skött sig väl. Möjligheternas hus I framtiden gäller det för de studerande att visa vad de går för. Studerande måste visa hur de kan samarbeta både med varandra och med Björneborgs stad, näringslivet, föreningarna och andra organisationer. Å andra sidan måste alla instanser ge studerande en möjlighet. Fel och missuppfattningar måste tillåtas, för det kommer framtiden med säkerhet att bjuda på. Men vad skulle de studerande lära sig bättre av än misstag, missuppfattningar och bitter erfarenhet? Det är just i detta hänseende som studenthuset innebär en stor möjlighet för hela Björneborg. Det är också en symbol som konkretiserar det som studerande kan ge staden och det som staden kan ge studerande. Tommi Iivonen Jyri Sallinen Iivonen studerar kulturproduktion vid Åbo universitets enhet i Björneborg och har varit styrelseordförande för Porin opiskelijataloyhdistys Sallinen studerar informationsbehandling vid Satakunnan ammattikorkeakoulu och har varit styrelseordförande för studerandekåren vid Satakunnan ammattikorkeakoulu SAMOK Publikationer

15 GEMENSKAPEN BESTÅR AV VI-ANDA OCH ANSVAR FÖR INDIVIDEN OCH GEMENSKAPEN Nyytis betydelse för en större gemenskap Att tillhöra och rota sig i ett sammanhang hör till människans grundläggande behov. Det stöder välbefinnandet på samma sätt som känslan av att behövas, bli hörd och kunna bidra med sin egen insats i gemensamma frågor. Gemenskap inverkar också på vårt välbefinnande. Man har funnit att gemenskap skapar nödvända skyddsnätverk, skyddar mot sjukdomar och till och med förlänger livslängden. En gemenskap bildas av människor som har en stark samhörighet och deltar i gemensamma aktiviteter. Gemenskapen består av vi-anda och ansvar för individen och gemenskapen Den är både en utmaning och en möjlighet. Därför borde vi övergå från en kultur där vi gör saker på egen hand till en kultur av gemenskap och nätverk. Nyyti stöder studerande För studerande innebär gemenskap trygghet, samhörighet och stöd under olika faser av studierna. I bästa fall främjar gemenskap också studerandes välbefinnande. Gemenskap ger krafter och metoder att möta framtida utmaningar och gör det lättare att senare verka inom arbetslivets gemenskaper. Till de studerandes stödcentrum Nyyti ry:s mest centrala mål hör därför att främja studerandes psykiska välbefinnande och stödja studerandes livskompetens. Nyytis verksamhet och tjänster har utvecklats utgående från forskningsresultat och klienternas behov. Verksamheten utvecklas i enlighet med forskningsresultat, verksamhetsfilosofin inom en lärande organisation och Nyytis värderingar. Från 2003 har Nyytis verksamhet och tjänster utvecklats och utvidgats kraftigt. Tjänster som erbjuds nu är bland annat en webbplats, webbgrupper, umgängeskvällar och en livskompetenskurs, som utvecklas inom ett separat projekt. Från och med hösten 2012 är tjänsterna tillgängliga för alla högskolestuderande då även yrkeshögskolestuderande nu kan registrera sig i webbgrupperna. Gemenskapen är starkt rotad i Nyytis verksamhet. Andan inom Nyyti är god och atmosfären är öppen och trivsam. Verksamheten präglas av stor Publikationer SAMOK 15

16 glädje och vi känner att vi arbetar för viktiga frågor. Vi önskar att alla som deltar i föreningsverksamhet får uppleva samma glädje. Gemenskap är en av de värderingar som Nyytis styrelse fastställde Andra värderingar är kundorientering, psykiskt välbefinnande, omtanke och tillförlitlighet. Gemenskapen syns i Nyytis verksamhet på många sätt. Tjänsterna riktas till grupper. Grupper ger kamratstöd Målet med den webbgruppsverksamhet som Nyyti startade hösten 2005 är att stödja och främja klientens psykiska välbefinnande och livskompetens och att erbjuda kamratstöd och gemenskap. Webbgrupperna är ledda grupper som verkar under en viss tid. Grupperna kan läsas av vem som helst, men för att skriva i dem måste man registrera sig och logga in med ett anonymt användarnamn. För tillfället finns det fyra grupper: Ero (när ett förhållande tar slut), Erosta eteenpäin (att gå vidare efter ett förhållande), Sinkkuna (att vara singel) och Yksinäisyys (ensamhet), av vilka den sistnämnda är aktiv även under sommaren. Webbgrupperna erbjuder en låg tröskel för att dela med sig av sina känslor, upplevelser och funderingar framför allt om smärtsamma och svåra frågor. För ensamma personer är tjänster av den här typen ytterst viktiga. Via grupperna har många hittat vänner och bekanta som de träffar också på riktigt. De som skriver i grupperna vill dela sina erfarenheter med andra i samma livssituation. Enligt en användarundersökning om Nyytis tjänster har de som har deltagit i webbgrupperna tyckt att det kamratstöd som grupperna erbjuder är väldigt betydelsefullt. Deltagarna upplever att kamratstödet ger kraft och hopp. Det är en lättnad att hitta personer i samma situation. Kamratstöd får också de som deltar i grupperna bara genom att läsa andras inlägg. Grupperna förstärker samhörigheten. I webbgruppen för ensamma personer föddes idén om rusmedelsfria umgängeskvällar. Umgängeskvällarna är öppna för alla studerande och erbjuder en möjlighet att lära känna nya personer och göra något tillsammans, till exempel spela spel. Kvällarna ordnades för första gången hösten 2006 i Nyytis lokaler. Tack vare de positiva erfarenheterna började vi hösten 2007 arrangera liknande kvällar på olika högskoleorter i samarbete med studentkårerna. För att utveckla och utvidga de rusmedelsfria 16 SAMOK Publikationer

17 umgängeskvällarna söker vi nya samarbetspartner utöver studentorganisationerna. Vi har redan goda erfarenheter av samarbete med Röda Korset i huvudstadsregionen år Projektet Yhdessä yhteisöksi Till Nyytis verksamhet hör förutom att stödja enskilda studerande också att beakta studentgemenskaper. Under genomförde Nyyti projektet Yhdessä yhteisöksi (tillsammans bildar vi en gemenskap), vars tre pilotprojekt gav värdefulla iakttagelser, erfarenheter och metoder för att främja gemenskap. Målet med fortsättningen av projektet (2003) var att få högskolorna att inse betydelsen av gemenskap och att få i gång en positiv utveckling vid alla vetenskaps- och konsthögskolor i samarbete med studerande och personal. Inom den andra delen av projektet utnyttjades de metoder som hade använts och konstaterats vara bra inom projektet Yhdessä yhteisöksi och material om gemenskapsarbete delades ut till organisationerna. Vi höll kurser för studentorganisationerna och delade ut material till de personer som är aktiva inom organisationerna. Kurserna resulterade i en materialbank på Nyytis webbplats, där vi har samlat idéer bland annat om hur man aktiverar medlemmarna, effektiverar informationen, belönar aktiva personer och främjar samarbete mellan olika organisationer. Utgående från den respons som vi har fått då materialet använts och under kurser passar verktygsboken bra i många slags organisationer. Målet med den är att hjälpa organisationerna att utvecklas till fungerande gemenskaper. Handboken Verktygsbok för ämnesföreningsverksamhet kan läsas på Nyytis webbplats Eeva Oksanen Skribenten arbetar som planerare på studerandenas stödcentrum Nyyti ry, bland annat med att leda webbgrupper. Publikationer SAMOK 17

18 FRI SAMVARO PÅ DELTAGARNAS VILLKOR METKAs umgängeskvällar (Hengailuillat) förenar studerande oberoende av bakgrund Studerandekåren vid yrkeshögskolan Metropolia METKA ordnar regelbundet rusmedelsfria umgängeskvällar enligt studerandenas stödcentrum Nyyti rf:s koncept. Avsikten med kvällarna är att erbjuda de studerande ett alternativt kvällsprogram. Även om det arrangeras mycket annat än fester för de studerande har Nyytis umgängeskvällar redan funnit sin plats i de studerandes liv och de är bekanta för många. Oberoende av om kvällarna arrangeras av en studerande- eller studentkår är tanken alltid den samma: fri samvaro på deltagarnas villkor. En del av umgängeskvällarna har ett särskilt tema, som endast fantasin sätter gränser för. Det kan vara allt från origami till strumpstickning och tygtryck. Känner man inte för något särskilt tema kan kvällens viktigaste program också vara bara att umgås med varandra. Otvungna samtal METKA har märkt att en spelkväll är ett fungerande kvällsprogram som dessutom är lätt att arrangera. När man spelar kort eller brädspel är det lätt att börja prata med personer som man inte känner från tidigare, för också själva spelet kräver att man pratar med varandra. Då kan man undvika presentationsrundor som för somliga känns konstlade eller till och med ångestframkallande. Spelsituationen hjälper deltagarna att komma över den första nervositeten och det är naturligt att lära känna varandra medan man spelar. Kvällarna marknadsförs av Nyyti, arrangören och ofta också andra studerande- och studentkårer. En del av besökarna använder också Nyytis övriga tjänster och följer med Nyytis verksamhet. De studerande deltar i umgängeskvällarna av många orsaker. Eftersom tanken med kvällarna alltid är densamma oberoende av vem som arrangerar dem vet deltagarna vad de kan vänta sig. Under de kvällar som arrangeras av METKA deltar studerande från hela huvudstadsregionen och kvällarna förenar högskolestuderande oberoende av studieplats eller hemland. Det är klart att arrangören, platsen och temat har betydelse för vilka som kommer, men 18 SAMOK Publikationer

19 vanligen deltar studerande från mer än en högskola och vissa personer deltar nästan varje gång. Nödvändiga och trevliga träffar Det har gjorts så enkelt som möjligt att delta i kvällarna. Deltagarna behöver inte stanna hela kvällen, utan kan titta in bara en liten stund om de vill. Det gör att tröskeln blir lägre, när den som är tveksam till att delta vet att den kan avlägsna sig genast om det börjar kännas obehagligt i den nya sociala situationen. I marknadsföringen av kvällarna betonas ofta just att man inte behöver känna någon på förhand utan att också många andra kommer ensamma. Om man dessutom kommer ihåg internationella studerande i marknadsföringen har umgängeskvällarna en verklig potential att förena alla studerande och nå just de studerande som kanske inte annars tycker sig hitta en lämplig gemenskap i studievärlden. Responsen gällande kvällarna visar att de upplevs som nödvändiga och trevliga. Ett bevis för deras popularitet är också det att umgängeskvällar ordnas kontinuerligt runt om i Finland. METKA tog entusiastiskt emot idén om umgängeskvällar för ett par år sedan, och nu har vi redan flera kvällar bakom oss. Det är viktigt att skapa gemenskap på alla möjliga sätt och det finns ingen orsak att begränsa gemenskapen till den egna högskolan studerande är vi ju alla. R Räihä Skribenten arbetar som socialpolitisk sekreterare vid yrkeshögskolan Metropolias studerandekår METKA. Publikationer SAMOK 19

20 PROBLEM MED ORK ELLER VÄLBEFINNANDE FÖRDRÖJER STUDIERNA FÖR MÅNGA Studiepsykologen stöder studerande vid yrkeshögskolorna Studiepsykologerna är ännu en relativt ny och liten yrkesgrupp inom hälsovården. De första psykologerna som stöd för studerande vid yrkeshögskolor anställdes Bakgrunden var å ena sidan en oro över hur studerande orkade och å andra sidan en vilja att stödja studerande att framskrida i sina studier och ta examen. Yrkeshögskolestuderande hade inget liknande nätverk som det som SHVS erbjöd universitetsstudenter, vilket ledde till att studerande och läroanstalter ofta råkade i besvärliga situationer om studerande hade problem med välbefinnandet eller den mentala hälsan. I olika undersökningar har det uppskattats att upp till en fjärdedel av studerande är i behov av utomstående stöd under studietiden i frågor som gäller välbefinnandet eller den mentala hälsan och att omkring fem procent av studerande har allvarliga symptom. Över hälften av de studerande som besvarade Lahden ammattikorkeakoulus hälsoenkät ansåg att problem med orken eller välbefinnandet var orsaken till att studierna inte framskred som förväntat. Det finns många orsaker till att studerande har symptom. Orsaker kan ha att göra med förändringar och kriser i normala livssituationer och mänskliga relationer, med utmaningar i anslutning till att bli vuxen och utveckla sin identitet, med tidigare traumatiska upplevelser och med normal förekomst av olika mentala störningar inom befolkningen. Även om också studiebelastningen ofta är en bidragande faktor är studierna eller högskolans strukturer sällan den enda eller största orsaken till att studerande har symptom. Därför krävs det ofta mångprofessionellt samarbete för att lösa studerandes problem, och då betonas psykologernas roll i utbildningsgemenskapen. Många orsaker till problemen På grund av att studerande lider av allehanda symptom går en stor del av studiepsykologernas arbetstid åt till att ta emot studerande. Till exempel vid Lahden ammattikorkeakoulu består procent av arbetet av kort- eller långvarig vård och procent av vägledning eller stöd för lärandet. Frågorna inom vårdarbetet gäller vanligen sinnestillstånd, såsom depression eller ångest, utmattning, rädslor och nervositet, ätstörningar, 20 SAMOK Publikationer

21 rusmedelsbruk, sexuella problem och psykotiska tillstånd. Vägledningen i sin tur gäller ofta kriser i en viss livssituation eller mänsklig relation, inlärningssvårigheter eller problem med studiemotivationen. Under besöken på mottagningen behandlas ofta också olika utmaningar som unga vuxna ställs inför och psykologen försöker hjälpa den studerande att utveckla och förstärka färdigheter anknutna till välbefinnandet, vuxenheten och studierna. En viktig princip för studiepsykologerna är att identifiera faktorer som utgör en risk för välbefinnandet och lärandet samt att ingripa mot och förebygga dessa risker. Studiepsykologerna vid yrkeshögskolorna har ovanligt goda möjligheter att omsätta den här principen i praktiken, eftersom de som medlemmar i gemenskapen får vara närvarande i de studerandes och lärarnas vardag. En viktig del av studiepsykologernas arbete är uttryckligen att stödja gemenskapen och samhörigheten. Psykologerna försöker genom forskning, utbildning och vägledning följa upp och främja uppkomsten av växelverkan, samarbete och en positiv atmosfär som stöder välbefinnande och lärande inom utbildningsområdena tillsammans med de studerande och lärarna. Dessutom deltar psykologerna ofta i att utreda sociala problemoch krissituationer och bidrar således till att förebygga att spänningar som äventyrar välbefinnandet och lärandet uppstår i studiegemenskaperna. Ett indirekt sätt att stödja de studerande är också att erbjuda lärarna vägledning och stöd i problemsituationer och att utveckla arbetsmodeller som ökar välbefinnandet, gemenskapen och lärandet och som är avsedda för såväl studerande som lärare. Saku Ylä-Soininmäki Skribenten arbetade som psykolog vid Lahden ammattikorkeakoulu inom yrkeshögskolans och Lahtis stads gemensamma studerandehälsovård åren Publikationer SAMOK 21

22 ATT LÄMNA NÅGON UTANFÖR GEMENSKAPEN ÄR PSYKISKT VÅLD SOM INTE GER BLÅMÄRKEN Förebygg utslagning genom omtanke och större delaktighet När hösten kommer slår läroanstalterna upp sina portar, och elever och studerande inleder jublande sina studier. Förväntningarna är höga och det är inget under, för genom lärandet öppnas nya världar, färdigheter och upplevelser. Men ju längre skolgången eller de slitsamma studierna pågår, desto mer glädjelöst och tråkigt kan lärandet bli för en del. I värsta fall tvingas en del av ungdomarna avbryta sina studier och faller därigenom utanför samhället. Det är till fördel såväl för den unga som för samhället att stanna upp och fundera på vilka faktorer som påverkar lärandet. Den lärandes välbefinnande har länge studerats bara med avseende på den fysiska hälsan. Enligt Kristina Kunttu (2011, 34 35) innefattar studieförmågan, som är jämförbar med arbetstagarens arbetsförmåga, emellertid inte bara god fysisk och psykisk hälsa utan också den studerandes sociala förmåga, personlighet och livssituation. Dessa bildar den lärandes egna resurser, som bör vara relativt stabila eftersom högskolestuderande befinner sig i ett utmanande skede av livet. De står inför en flytt från sitt barndomshem, ofta till en annan ort, och det finns risk för att de tidigare relationerna bryts. Minnena från skoltiden följer ändå med i flyttlasset. Den unga kan också bära med sig otrevliga skolupplevelser som inverkar negativt på studieförmågan under resten av studietiden. Både mobbaren och den mobbade behöver stöd Maili Pörhölä (2011, 46 27) har visat att tidiga erfarenheter av mobbning följer den studerande under en lång tid. I välbefinnandeprofilen för dem som har blivit mobbade under skoltiden framhävs psykiska problem, såsom oro, belastning och en känsla av oförmåga. Mobbningsoffren lider av depression, ensamhet, utmattning och internetberoende. De som har mobbat andra under skoltiden lider av liknande psykiska problem som de som har blivit mobbade. Båda grupperna har ofta ett starkt internetberoende. Däremot är rusmedelsbruk vanligare bland mobbarna. De långa skuggor som mobbningssituationerna kastar över den tidiga barndomen 22 SAMOK Publikationer

23 kräver kraftigare åtgärder av skolsystemen för att stödja både mobbare och mobbningsoffer. Mobbning uppfattas lätt som vanligt gnabb och knuffande barnen emellan och som något som hör till skolvardagen. Mobbningsupplevelserna är emellertid så svåra att man liksom Kaarina Korhonen (2009, 17) bör tala om psykiskt våld. Också i arbetslivet finns otaliga exempel på fall där de mobbades upplevelser har underskattats och inte uppfattats som fall av allvarligt psykiskt våld. Auktoritära och byråkratiska skolsystem möjliggör förtryck och psykiskt våld, medan mångsidiga lärandemiljöer och varierande arbetsmetoder ger studerande möjligheter att förverkliga sig själva. Fokus ligger då på självstyrt lärande och gemensam aktivitet i stället för på undervisningen. Utmaningen blir att se till att ingen hamnar utanför den gemensamma lärandeprocessen. Å andra sidan bör man komma ihåg att inte förlita sig för mycket på gemenskapens kraft. Studerandes vardag styrs i mycket hög grad av utkomstrelaterade faktorer. Till exempel vid Tampereen ammattikorkeakoulu är den vanligaste orsaken till avbrutna studier inte ensamhet utan övergång till arbetslivet. (Penttilä 2008, 48.) CDS-projektet främjar gemenskap Man har redan länge bekymrat sig om grundskolelevernas välbefinnande och därför utvecklat fungerande program, såsom Kiva skola, för att minska och ingripa i mobbning. Däremot är det först under de senaste åren som högskolestuderandenas studieförmåga har blivit föremål för mångsidiga undersökningar. Skolskjutningen i Kauhajoki kunde inte längre förklaras som ett enskilt fall, utan man måste erkänna dess koppling till motsvarande tragedier i Tyskland och USA. Inom TUVAKO-klustret (tutkinto valmiiksi klar med examen) finns många stora projekt som har som mål att förbättra högskolestuderandenas studieframgång och förebygga utslagning. Ett delprojekt är CDS-projektet (To care To dare To share), som startade 2009, koordineras av Diak och finansieras av ESF. Fjorton yrkeshögskolor deltog i det tvååriga projektet. Ett centralt mål var att utreda mekanismer relaterade till utslagning, att ingripa i problem i ett tidigt skede och att skapa ny praxis som stöder den studerandes lärande. Det är också ytterst viktigt att förstärka delaktigheten och omtanken vid yrkeshögskolorna. Publikationer SAMOK 23

24 Studier och lärande är inte bara ensamt slit. Känslan av att höra till en grupp och den sociala samhörigheten är en del av den studerandes studieförmåga och utgör grunden för ett värdigt liv. Därför är det viktigt att läroanstalten hjälper den studerande att hitta sin plats i läroanstaltens vardag och känna sig som en likvärdig medlem i högskolesamfundet. Varje studerande bör känna sig som en del av en större helhet. Om studerande inte blir delaktiga i gemenskapen finns det en stor risk för att deras positiva lärandespiral bryts. Enligt Juhani Rautopuo och Vesa Korhonen (2011, 46) är ungefär en tredjedel av högskolestuderandena inte engagerade i några grupper och inte rotade i sin studiemiljö. Att någon utelämnas från gemenskapen är psykiskt våld, som inte ger blåmärken och därför är svårt att se. Psykiskt våld gäller inte bara grundskolelever, utan förtrycket och kränkningarna fortsätter också vid högskolor och universitet. Den som ställs utanför det gemensamma goda blir marginaliserad, vilket säger mer om maktförhållanden som bryter ner skolan än om egenskaperna hos den mobbade. Skolorna borde därför förstärka mångsidiga lärandemiljöer som möjliggör kraftiga och framåtbärande lärandeupplevelser. Då är det inte frågan bara om studerandes eget lärande, utan om att en stark delaktighet och genuin gemenskap samtidigt skapar grunden för demokratisk medborgaraktivitet. Inom CDS-projektet genomfördes hösten 2010 projektet Sosdesk och våren 2011 projektet Tell, där delaktigheten förstärktes genom kamratstöd av socionomstuderande. Avsikten med projekten var att förstärka de internationella examensstuderandenas delaktighet i skolgemenskapen vid TAMK. I stället för det traditionella festandet verkar de studerande vara intresserade av rusmedelsfria aktiviteter, såsom utflykter och spelkvällar. (Hovi, Salomäki & Tuovinen-Kakko, 2011, 49.) Att planera verksamheten tillsammans är delaktighet som hjälper studerande att hitta sin plats i gemenskapen. Det i sig räcker inte, men i höstmörkret kan också små konkreta vardagsaktiviteter och tillhörande sociala nätverk bära de studerande långt in i våren. Tapio Salomäki Skribenten arbetar vid Tampereen ammattikorkeakoulu och har varit yrkeslektor inom det sociala området i över tjugo år. Salomäki är utbildad till pedagogie magister med specialområdena småbarnsfostran, barnskydd, upplevelsepedagogik och projektsamarbete. Skribenten har deltagit i många 24 SAMOK Publikationer

25 barnskyddsprojekt mot våld i närrelationerna i Finlands närområden Viborg, S:t Petersburg och Tartu. Vid sidan av sin undervisning ansvarar Salomäki för planeringen av CDS-projektet vid TAMK. Litteratur Hovi, M., Salomäki, T., Tuovinen-Kakko, T., Osallisia ei kiusata. I Vuokkila-Oikkonen, P. & Halonen, A-E. (red.) Rakentamassa ammattikorkeakouluyhteisöä. Diakonia-ammattikorkeakoulu. Raportteja B:48 Korhonen, K., Kiusaajat kuriin. Mitä jokaisen tulisi tietää työpaikkakiusaamisesta. Helsingfors: WSOY. Kunttu, K., Komulainen, A., Makkonen, K. & Pynnönen, P. (red.) Opiskeluterveys. Duodecim. Borgå Penttilä, J., Kävin kokeileen kepillä jäätä. Tutkimus opintojen keskeyttämisestä Tampereen ammattikorkeakoulussa. Tampereen ammattikorkeakoulun opiskelijakunta ja Opiskelijajärjestöjen tutkimussäätiö Otus rs. Julkaisusarja n:o 1. Pörhölä, M., Kouluaikaisten kiusaamiskokemusten vaikutus nuoressa aikuisiässä. I Kunttu, K., Komulainen, A., Makkonen, K. & Pynnönen, P. (red.) Opiskeluterveys. Porvoo. Duodecim. Rautopuro, J. & Korhonen, V Yliopisto-opiskelujen keskeyttämisriski ja opintoihin kiinnittymisen ongelmat. I Mäkinen, M. Korhonen, V. Annala, J. Kalli, P. Svärd, P & Värri, V-M. (red.) Kohti osallisuutta luovaa korkeakoulutusta. Tammerfors universitet Campus Conexus -projektin julkaisuja. Publikationer SAMOK 25

26 GEMENSKAP KAN GÖRA SLUT PÅ MOBBNING, MEN FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR GEMENSKAP BÖR OCKSÅ AKTIVT FRÄMJAS Slutrapport om svaren i SAMOKs mobbningsenkät till studerandekårerna SAMOK gjorde hösten 2010 en enkät till studerandekårerna om mobbning och gemenskap. Med hjälp av enkäten ville SAMOK utreda om det hade förekommit mobbning i studiesammanhang och vilka medel dessa har för att ingripa vid mobbning. Dessutom efterfrågades metoder och möjligheter för att främja gemenskap. Enkäten skickades per e-post till studerandekårernas ordförande, socialpolitiskt ansvariga, trakasserikontaktpersoner, tutoransvariga och sekreterare för tutorverksamheten. Inom den utsatta tiden inlämnades 13 svar, då det totala antalet studerandekårer är 26. I enkäten efterfrågades inte svararens studerandekår, så det är möjligt att flera personer inom samma studerandekår besvarade enkäten eller att alla svar kom från olika studerandekårer. Mobbning och att ingripa vid mobbning En oroväckande stor andel av dem som besvarade enkäten, över 80 procent, meddelade att det hade framkommit mobbning: ringaktning, förolämpning, osakliga kommentarer och förtal. I svaren rapporterades också sexuella trakasserier. I några fall hade alla diskriminerat samma person. Det nämndes också fall där lärare hade behandlat studerande osakligt och utsatt dem för mobbning. Avsikten med enkäten var att utreda hurdana anvisningar studerandekårerna har för att ingripa vid mobbning och vem man kan vända sig till om det förekommer mobbning. De flesta svarade att tutorerna och trakasserikontaktpersonerna är en ändamålsenlig och sakkunnig instans. Också studerandekårens socialpolitiskt ansvariga och sekreterare för välbefinnandefrågor nämndes. Dessutom nämndes lärartutorer, studiehandledare, psykologer, kuratorer och prefekter. Studerandekårerna hade olika anvisningar och verktyg för åtgärder i olika typer av mobbningssituationer. I svaren nämndes tutorerna eller trakasserikontaktpersonerna. Somliga löste frågan genom diskussion, medan 26 SAMOK Publikationer

27 andra hade en plan eller handbok för trakasserikontaktpersonen. Å andra sidan visste en tredjedel av svararna inte om deras studerandekår har några anvisningar. Några svarade direkt att anvisningar inte finns. På frågan om yrkeshögskolornas metoder eller strukturer för ingripande vid mobbning var svaren delvis liknande. I svaren nämndes lärartutorn och studiepsykologen samt högskolans tillgänglighetsstrategi. Någon berättade att det finns en egen trakasserikontaktperson för personalen. Några arbetade som bäst med en modell för besvärsprocesser och en av högskolorna höll på att sammanställa anvisningar för fall av sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön. Hälften av svararna berättade att metoder eller strukturer inte fanns eller kunde inte säga om sådana fanns. Gemenskap som motkraft I enkäten fanns också frågor om gemenskap och dess roll som motkraft mot mobbning inom högskolan. I svaren beskrevs gemenskap inom studerandekåren bland annat på följande sätt: På vårt lilla kampus har vi en fantastisk gruppanda, men vi har inte definierat gemenskap, utan den syns i praktiken. Vi försöker skapa gemenskap, men det kräver arbete. Vi försöker nå alla studerande vid högskolan, inte bara medlemmarna. Gemenskap är viktigt för oss och det är en av värderingarna i vår strategi. Från studerande till studerande. Att acceptera olika lärstilar är en del av gemenskapen. Gemenskap innebär att de studerande känner samhörighet och tar varandra i beaktande, vilket medför en god anda och en motvikt till det dagliga slitet. Svararna räknade upp glädjande många faktorer som ökar gemenskapen inom högskolesamfundet: Vi har tutorverksamhet. Underföreningarna är aktiva. Studerandekåren ordnar umgängeskvällar. Studerandekåren ordnar introduktionsdagar och ett introduktionsveckoslut. Vid vår högskola ordnas gemensamma aktiviteter. Publikationer SAMOK 27

28 Högskolan stöder studerandeverksamheten. De studerande och personalen har gemensamma motionsturer. Högskolan ordnar fritidsverksamhet för de studerande och utnyttjar sociala medier. Yrkeshögskolan har ett gemenskapsprojekt och deltar i CDS-projektet. Vi har ett gemenskapsprogram. I enkäten frågades också hur högskolan främjar gemenskap. Det ansågs tydligt vara både studerandekårens och yrkeshögskolans uppgift. Av svaren framgick att högskolan stöder studerandekårens verksamhet på olika sätt och att den till exempel ordnar introduktionsveckor för nya studerande. Några svarare meddelade att högskolan satsar på gemenskap åtminstone på pappret men visste inte hur det går till i praktiken. Alla som svarade kunde inte säga om yrkeshögskolan gör något till förmån för saken och någon antog att studerandekåren gör mer. Mobbning oroväckande vanligt Utgående från svaren kan man rent allmänt konstatera att det har förekommit oroväckande mycket mobbning inom högskolesamfunden. Det är inte bara den mobbade och mobbaren själv som lider av mobbningen, utan också hela det övriga högskolesamfundet. Redan ett fall av mobbning är för mycket. Gemenskap kan vara ett sätt att minska på mobbningen, men det krävs också aktivt arbete för att skapa förutsättningar för gemenskap. Enligt svaren hade studerandekårerna ett stort utbud av olika aktiviteter och det fanns ett stort antal tutorer och trakasserikontaktpersoner. I flera svar påpekades att dessa också har utbildning för att möta mobbning och mobbade. Hälften av de som fyllde i enkäten uppgav att yrkeshögskolan saknar metoder och strukturer för att ingripa vid mobbning, eller åtminstone kände de inte till dem. Av detta kan man sluta sig till att även om yrkeshögskolorna har metoder för att förebygga mobbning informerar de inte alltid sina studerande om dessa i tillräckligt hög grad. Utgående från svaren verkar det som om de studerande har bättre kännedom om de metoder som studerandekåren kan erbjuda för att förebygga mobbning och främja gemenskap. Högskolans roll föreföll ur studerandes perspektiv vara mer 28 SAMOK Publikationer

29 passiv och några av de som besvarade enkäten tvivlade på att högskolan alls är intresserad av hela frågan. I svaren nämndes många faktorer som stärker gemenskapen. Det finns ändå mycket mer som man kunde göra för att främja gemenskap och förebygga mobbning inom högskolesamfunden. Det verkar som om flera yrkeshögskolor har bristfälliga metoder och obefintliga strukturer, eller så har de studerande inte informerats om dem. Utgående från svaren kan man konstatera att yrkeshögskolorna borde ta ett större ansvar för att förebygga, upptäcka och ingripa i mobbning. Mobbning leder utöver mänskligt lidande även till en dålig atmosfär inom hela högskolesamfundet. För att få slut på mobbningen borde existerande strukturer vid högskolan förstärkas, gamla metoder utvecklas och nya metoder skapas där det behövs. Att främja gemenskap är en metod, men det räcker inte för att nå detta mål som är gemensamt för hela högskolan. Högskolan kan och borde skapa en arbetskultur och atmosfär som främjar tolerans och accepterar olikhet. Medlemmarna i ett genuint jämlikt högskolesamfund når de bästa resultaten. Nycklarna ligger i första hand i händerna på högskolans ledning. Nelli Karkkunen Skribenten arbetar som socialpolitiskt sakkunnig vid SAMOK. Karkkunens ansvarsområden är studerandehälsovård, jämställdhet, jämlikhet, tillgänglighet och rusmedelsfrihet. Publikationer SAMOK 29

30 MÅNGFALD OCH JÄMLIKHET ETT AV DE VIKTIGASTE MÅLEN FÖR DEN EUROPEISKA STUDERANDERÖRELSEN Tillgänglighet i högskoleutbildning ur ett internationellt perspektiv Frågor som gäller invandring och utbildning för etniska minoriteter har kommit upp på den europeiska politiska agendan allt kraftigare under de senaste åren. Situationen varierar mycket mellan de europeiska länderna, och varje lands historiska bakgrund har haft stor inverkan på vilka frågor som har aktualiserats i den politiska debatten i respektive land. I vissa europeiska länder handlar debatten om de etniska minoriteter som redan har bott i landet under en lång tid (t.ex. den romska minoriteten i flera östeuropeiska länder). I vissa länder ligger tyngdpunkten däremot på invandrare och att integrera dem. I Finland har utbildningsmässig jämlikhet lyfts upp som ett centralt tema bland annat i den nya utvecklingsplanen för utbildning och forskning för åren Framför allt invandrarungdomarnas utbildning har fått betydligt mer uppmärksamhet i utvecklingsprogrammet än tidigare. Jämlik tillgång till utbildning och den sociala dimensionen inom högskoleutbildning har funnits på European Students Unions (ESU) agenda redan i flera år. De har ansetts vara en ytterst viktig del av ESUs politik. Begreppet social dimension infördes tack vare ESU (dåvarande namn ESIB) i Bolognaprocessens Pragkommuniké Att förbättra högskoleutbildningens tillgänglighet är ett av Europeiska unionens huvudmål (bland annat EU2020-strategin). Redan i Londonkommunikén 2007 betonade ministrarna att den studerandeskara som inleder, genomför och avslutar sin högskoleutbildning borde återspegla befolkningens mångfald. Dessutom betonade ministrarna att de studerande borde få slutföra sina studier utan hinder relaterade till deras sociala och ekonomiska bakgrund (Londonkommunikén 2007:5). Samma teman behandlades också i Leuven/Louvain-La-Neuve-kommunikén (Leuven/Louvain-La-Neuve Communiqué, 2009), som betonade att mätbara mål bör uppställas för hur deltagandet ska utvidgas och framför allt för hur man ska få underrepresenterade grupper att delta. Högskoleutbildningens tillgänglighet är en viktig del av begreppet lika möjligheter: Möjligheterna är jämlika om var och en oberoende av 30 SAMOK Publikationer