Likabehandlingsplan. January - December

Transkript

1 Likabehandlingsplan 2015 January - December 1

2 Inledning Likabehandlingsplanen är avsedd att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning och motverka, förebygga och förhindra alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Likabehandlingsplanen gäller för alla elever och all personal på skolan. Skolan ska varje år ta fram två planer, en likabehandlingsplan enligt diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling enligt skollagen. Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Det finns många fördelar med att föra ihop planerna till en sammanhållen plan mot diskriminering och kränkande behandling. Arbetet mot diskriminering och trakasserier och arbetet mot kränkande behandling har många beröringspunkter och likheter. Det handlar i båda fallen om att arbeta för elevers lika värde. I det här dokumentet kommer vi att redogöra för hur ESG tar fram sin plan mot diskriminering och kränkande behandling samt rutinerna som skolan följer för att utreda och följa upp incidenter. I dokumentet ingår även en översikt av vad skolan gör för att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas. Under rubriken Utarbetningen av vår plan finns mer specifik information att få om hur vi arbetar fram vår likabehandlingsplan. Vår vision är att ESG ska vara en plats där: Alla känner sig glada och ser framemot till att komma till skolan Alla känner sig trygga i skolan Alla tar ansvar för sina handlingar Alla behandlar varandra med respekt och hänsyn Ibland inträffar det dock händelser som inte överensstämmer med skolans vision och då är det viktigt att elever och föräldrar vet vad de ska göra och vem de kan fråga om hjälp: Om en elev, eller en vän, inte känner sig trygg Om en elev, eller en vän, är utsatt för trakasserier eller kränkningar (t.ex. om någon uttalar sig om personens hudfärg eller religion på ett negativt sätt) Om en elev, eller en vän, inte känner sig trygg Om en elev, eller en vän, är utsatt för mobbning, våld eller hot (någon gör en illa, eller försöker göra en illa) Som elev kan du: Tala med din klasslärare eller en annan vuxen som du litar på Berätta för dina föräldrar, som sen kan tala med skolan Berätta för någon i Trygghetsgruppen (SafeSchool Group) 2

3 Lägga en lapp i lådan i biblioteket eller lådan i klassrummet Mejla din klasslärare eller en annan lärare som du litar på Kom ihåg: att berätta om någon som mår dåligt eller blir utsatt för våld är inte att skvallra, utan att hjälpa personen. 2 Till föräldrar/vårdnadshavare Vi på ESG arbetar ständigt för att kunna erbjuda en trygg och stimulerande miljö för våra elever, men barn berättar inte alltid för skolpersonalen om kränkningar som de själva eller andra blir utsatta för. Antingen för att de tror att det är att skvallra, eller så är de rädda för konsekvenser. Därför är er delaktighet och ert stöd oerhört viktigt. Vi ber er att uppmuntra era barn att prata med en vuxen på skolan så fort en incident inträffar. Det gör det möjligt för oss att agera omedelbart så att vi kan ta itu med situationen och hjälpa de elever som är inblandade. Vad kan vi som föräldrar/vårdnadshavare göra? Läs skolans likabehandlingsplan och diskutera dokumenten hemma Prata med ditt barn om vad hon/han har gjort under dagen Använd TV, böcker och film som hjälpmedel för att föra diskussioner kring relationer, rättvisa och mobbning Om du misstänker att ditt barn eller ett annat barn på skolan är utsatt för kränkning, diskriminering eller mobbing, kontakta skolpersonalen, t.ex. klasslärare eller någon i Trygghetsgruppen (SafeSchool Team) så snart som möjligt via telefon, mejl eller boka ett möte. Personalen kommer att ta hand om problemet i enlighet med våra rutiner inklusive fylla i dokumentation (vilket är inkluderat för er information i det här dokumentet). Var god kontakta ditt barns klassföreståndare först, därefter berörd studierektor och sedan rektorn vid behov, så att vi kan utreda det som har hänt tillsammans. Klasslärare och studierektor håller rektorn underrättad om vad som sker. Under rubriken Rutiner kan du se hur skolan agerar vid incidenter och rutiner som följs under en utredning. I den här sektionen kan du även få reda på hur du ska gå tillväga om du känner dig missnöjd med hur situationen/ärendet har behandlats. Det kan vara svårt att förstå att ens eget barn kan bete sig illa och kanske t.o.m. mobba andra personer men om så är fallet måste vi agera. Vi skulle då vilja att du pratar med ditt barn och förklarar att ett sådant uppträdande är oacceptabelt och därefter kontaktar skolan. 3

4 Innehåll Inledning 2 Lagar, ändringar och annan vägledning 5 Innebörden av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 6 Utarbetningen av vår Likabehandlingsplan 7 Ansvar 8 Rutiner 9 Vägledning för vuxna om hantering av konflikter i skolan 10 Rutiner för åtgärder kring klagomål av trakasserier, diskriminering eller mobbning 11 Om du vill framföra klagomål 11 Dokumentation 12 Nuvarande situation 12 Våra långsiktiga mål 13 Våra kortsiktiga mål och handlingsplaner 14 Mål för hela skolan 14 Handlingsplan 14 Mål för olika årskurser 14 Utvärdering av föregående års mål 18 Appendix i 19 Medlemmar i Trygghetsgruppen 19 Appendix ii 20 Blanketter 20 Appendix iii 24 ESG Rättigheter och Ansvar 24 Appendix iv 25 Uppförandekod 25 Appendix v 26 Skollag (2010:800) 26 4

5 Lagar, ändringar och annan vägledning FN:s barnkonvention FN:s barnkonvention sätter barnens perspektiv och rättigheter i fokus. Artikel nr 19 klargör att staten är ansvarig att skydda barn från alla former av fysiskt, psykisktvåld och sexuellt utnyttjande eller negligering som kan uppstå. Artikel 36 handlar om att skydda barn från alla former av utnyttjande. Arbetsmiljölagen Arbetsmiljölagen gäller för både barn och personal, framförallt AFS 1993:17, som innefattar skolans arbete mot diskriminering och förnedrande behandling. Diskrimineringslagen (2008:567) Denna lag har för avsikt att bekämpa all form av diskriminering och förespråkar lika rättigheter oberoende av kön, ursprung, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning samt två nya områden som är: könsidentitet och ålder. Kapitel 3 innehåller den paragraf som är viktigast i förhållande till utbildning och jämställdhetsarbete. Sektion 14 kräver att skolan har ett målorienterat arbete inom skolarbetets ramar för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter. Sektion 15 fortsätter med instruktioner för lärare hur man aktivt kan vidta åtgärder för att förhindra att ett barn utsätts för mobbning. Sektion 16 beskriver kriterierna för en likabehandlingsplan. Skollagen 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling. Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Plan mot kränkande behandling 8 beskriver hur en plan måste upprättas varje år för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. Lagstiftningar Lagar och bestämmelser gäller även i skolan. Skolan är skyldig att genast anmäla till socialtjänsten om man misstänker att ett barn far illa, behöver stöd, hjälp eller skydd. En bedömning av om en polisanmälan bör ske beror på varje enskilt fall, men det finns ingen lagstadgad skyldighet för skolan att polisanmäla en elev som har begått ett brott. En del fall av trakasserier och kränkande behandling kan också utgöra ett brott: Misshandel Olaga hotintrång Ofredande Hets mot folkgrupp Sexuella övergrepp Förtal 5

6 Innebörden av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Trakasserier och kränkande behandlingär båda uppträdanden somkränkerbarns eller elevers värdighet. Exempel på trakasserier och kränkande behandling kan vara: Fysiskt (slag, puttande) Verbalt (hot, svordomar, nedsättande tilltal och öknamn) Socialt (utfrysning, grimaser, andra lämnar rummet när någon kommer in) Text och bilder (teckningar, sms, mms, bilder, MSN och andra sociala medier) Vem ser till att lagarna följs? Skolverket, Skolinspektionen och olika ombudsmän, barn och elevombudet (BEO), Jämställdhetsombudsmannen (Jämo), Diskrimineringsombudsmannen (DO), Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) och Handikappsombudsmannen(HO) är ansvariga för att ta hand om klagomål och överträdelser av lagen. 6

7 Utarbetningen av vår Likabehandlingsplan Det finns fyra huvudsakliga moment i vår plan. Grundstommen till den har utarbetats av en kommitté där samtliga grupper i skolan är representerade. Skolans Trygghetsgrupp (the SchoolSafety Team) består av representanter från ledningsgruppen, personalrepresentanter från alla åldersgrupper och elevrepresentanter från årskurs 2-9. De yngre klasserna representeras av personal. Namnen på de vuxna representanterna återges på sidan 18. Steg 1 Beslutande om skolans vision En diskussion och överenskommelse om skolans långsiktiga mål inom området likabehandling och mobbning. Dessa riktlinjer har dragits upp från skolans etiska riktlinjer och antimobbningsplan och har tagits fram i samarbete med personal, elever och föräldrar. Steg 2 Kartläggning Under skolåret sker regelbunden kartläggning av barnens och elevernas trygghet och trivsel genom enkäter och andra övningar. Enkäter fylls även i årligen av personal och föräldrar. Information samlas även under klassmöten och diskussioner som hålls i olika ämnen. Steg 3 Sammanställning av konkreta mål Trygghetsgruppen analyserar kartläggningen för att kunna identifiera barnens och elevernas trygghet och trivsel samt deras uppfattning om förekomsten av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Utifrån de identifierade riskerna, formuleras konkreta mål för arbetet i det kommande läsåret. Målen diskuteras återigen med personal och elever och skickas ut till föräldrar så att alla kan bidra med idéer och förslag till handlingsplanen. Trygghetsgruppen sammanställer tillsammans med eleverna en handlingsplan som redogör för vilka insatser som behövs genomföras under året för att uppnå målen. Åtgärderna kan innebära förändringar på olika nivåer inom verksamheten. I samband med analysen utvärderas även föregående års mål för att utveckla och justera insatserna i det förebyggande arbetet. Handlingsplanen delas ut till alla klasser och bildar en del av den lokala arbetsplanen. Planen finns även tillgänglig för föräldrarna på skolans hemsida. Steg 4 Uppföljning och utvärdering Våra mål utvärderas och följs upp på en kontinuerlig basis under skolåret. Personalen dokumenterar incidenter och diskuterar dem i sina arbetslag. Varje medlem i Trygghetsgruppen rapporterar sedan informationen vidare till Trygghetsgruppen, inklusive rektorn. Informationen används sedan för att utvärdera målen och planera nya insatser inför det kommande året. 7

8 Trygghetsgruppen träffas minst varje kvartal för att utvärdera händelser och utvecklingen av de olika målen. Ansvar Alla i skolan har ett ansvar att uppmärksamma mobbning, diskriminering och kränkande behandling och agera när de märker att det försiggår. Personal Ta varje uppgift om mobbning på allvar och vidta åtgärder omedelbart. Försäkra elever om att de har agerat på rätt sätt genom att rapportera mobbning. Dokumentera vad som har hänt. Följa upp insatserna som har gjorts. Regelbundet diskutera och förebygga mobbning i klassen under skolåret. Se till att eleverna svarar på enkäterna som uppmärksammar diskrimineringsgrunderna. Trygghetsgruppen Trygghetsgruppen har, beroende på omständigheterna, ansvar för vissa eller alla punkter nedan: Ett individuellt program för mobbaren i samråd med vårdnadshavare. Att erbjuda individuell terapi eller samtalsstöd för mobbaren och offret. Valet av terapeut/ mentor bestäms under ett möte med en representant från Trygghetsgruppen, vårdnadshavare och elev. Stöd erbjuds att få från antingen rektor, speciallärare, klasslärare, skolsköterska eller kurator. Att kalla in expertis såsom socialarbetare och anmäla ärendet till socialtjänsten. Om ovanstående åtgärder inte har någon effekt kan Trygghetsgruppen rekommendera vårdnadshavare till offret att polisanmäla. Elev/klassrådsrepresentant Rapportera alltid mobbning till någon vuxen i skolan. Under klassmöten försöker du göra det du kan för att lösa problemen. Lyssna och försök förstå utifrån allas perspektiv. Försök att hitta konstruktiva lösningar som alla parter kan acceptera. Informera en vuxen på skolan om du märker att situationen inte förbättras. 8

9 Rektor (samt biträdande rektorer) Kommunicera med personal om barn och elever som har svårigheter Vidta nödvändiga åtgärder vid incidenter av mobbning, kränkning eller diskriminering och rapportera till styrelsen. Se över kartläggningen och genomförandet av handlingsplanen och att den upprättas och följs upp. Försäkra att personal ges stöd, kompetensutveckling och kunskap som ökar deras förståelse för mekanismerna kring kränkningar och mobbning. Ansvara för främjande avlikabehandling och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling Se till att skolan har en likabehandlingsplan som uppdateras årligen Rutiner Konsekvenser vid oacceptabelt uppträdande, samt positiv uppmuntran och belöning Alla förtjänar uppmuntran och beröm för bra uppträdande eller arbete. I de lägre årskurserna bestämmer lärarna och pedagogerna på vilket sättde väljer att belöna elever och barn i klassrummet. Skolan använder sigav ett färgpoängsystem som hänger ihop med samma poängsystem som under friluftsdagarna. Ibland kan en elev bli nominerad till Award Book. Klasskamrater utser Comrade of the Year. Även under utvecklingssamtal får elever positiv uppmuntran och vårdnadshavare delges information om hur det går i skolan. Oacceptabelt uppträdande Det här är kanske en av de svårare sakerna för elever, personal och vårdnadshavare att ta itu med, men det är viktigt för allas trevnad att regler som bryts följs av konsekvenser. Alla steg behöver inte vara nödvändiga att ta för varje incident. Nedan följer skolans rutiner steg för steg: 1. Läraren pratar med eleven/eleverna som är berörda/involverade.en muntlig varning kan ges. Incidenten dokumenteras. 2. Läraren informerar elevens vårdnadshavare. 3. Mobbning eller kränkande behandling är under alla omständigheter oacceptabelt. Vårdnadshavare blir i sådana fall informerade och tillkallade till möte. Incidenten rapporteras till rektorn. En utredning påbörjas och dokumenteras. 4. Vårdnadshavare får information om barnets uppträdande skriftligt. Barnet kan även få en skriftlig varning. 5. Elev och vårdnadshavare blir kallade till möte med klassläraren. Beroende på omständigheterna kan en studierektor eller rektor komma att vara närvarande. De här mötena dokumenteras och e plan med åtgärder planeras. Den här planen följs sedan upp under regelbundna intervaller. 6. Om allvarliga eller återkommande fall av oacceptabelt uppträdande eller mobbning sker, planeras en individuell handlingsplan som utvärderas i slutet av varje termin. 9

10 7. I enlighet med skollagen kan en elev bli utestängd från klassen under en bestämd period (dock inte från skolan). Det här en mycket allvarlig åtgärd och sker enbart i mycket extrema fall. Det kan hända att klassen har problem med att komma överens. Vid sådana tillfällen tillkallas alla vårdnadshavare till möte med klassläraren och rektorn. Då kan det vara bra att skriva ett klasskontrakt med regler om hur man ska vara mot varandra, som sedan varje elev får skriva under. Vägledning för vuxna om hantering av konflikter i skolan Se i första hand till att barnet är tryggt och tillkalla fler vuxna om det behövs. Försök att skapa en klar uppfattning om vad som har hänt: Var neutral men förstående. Låt varje person tala i tur och ordning (avbryt inte), ställ frågor för att få mer klarhet eller be barnen skriva ner vad som har hänt. Försök arbeta framåt tillsammans. Vad vill vi ska hända nu? Kom överens om nästa steg. Dokumentera incidenten i loggbok eller i databasen. Beroende på situationen, prata med klassen om vad som har hänt och kalla till ett extra klassmöte om det är nödvändigt. Håll ett möte med klassrepresentanterna för att se omde kan ta itu med problemet. Om de tror att de kan det, ge dem möjlighet att göra det. Om en konflikt/trakasserier eskalerar eller upprepas, ordnas separata möten med vårdnadshavarna till eleverna som är inblandade, rektorn blir informerad och en utredning påbörjas. Beslut om vilka åtgärder som ska tas bestäms därefter tillsammans med vårdnadshavarna. Dokumentation från utredningen och mötena samlas i klassmappen och vårdnadshavare delges kopior. Blanketter finns tillgängliga på skolans hemsida, i Staff files folder, och i personalrummet. Under alla möten ska nya mötesdatum bestämmas för uppföljning av incidenter och/eller handlingsplaner. Om problemet kvarstår kommer rektorn eller någon av studierektorerna involveras och ärendet rapporteras till Trygghetsgruppen och Elevvårdhälsoteamet som kommer att fortsätta utredningen. 10

11 Rutiner för åtgärder kring klagomål av trakasserier, diskriminering eller mobbning Framförande av klagomål Dokumentation Utredningen granskas Handlingsplan Uppföljning och Det här kan göras direkt till skolpersonal av en elev, förälder, lärare eller annan personal. Blanketten för klagomål är bifogad i slutet av detta dokument tillsammans med exemplar av blanketterna som används i utredningar. Blanketten finns även tillgänglig på skolans hemsida. Klasslärare/studierektor, eller i visa fall rektorn, har individuella samtal med de elever som är inblandade. Föräldrar blir informerade beroende på omständigheterna och möten arrangeras om det anses nödvändigt. Mötena dokumenteras, vänligen se appendix. Rektorn och/eller styrelsen granskar utredningen för att bedöma huruvida ärendet kräver en mer djupgående utredning eller om fler åtgärder behövs tas. Vid behov skrivs en handlingsplan. Alla incidenter som rapporteras följs upp och utvärderas av utvärdering rektorn. Den här rutinen gäller alltid. All dokumentation förvaras på rektorns kontor eller på skolans databas. Om du vill framföra klagomål Om inga av ovanstående åtgärder har räckt till och du känner att du behöver mer hjälp med ett fall av diskriminering, kränkning eller trakasserierkan du vända dig till någon av följande: ESG:sstyrelse via:admin@theenglishschool.se Göteborgs ungdomsmottagning: Skolverket: Du kan även kontakta Barn och elevombudet (BEO) eller Jämställdhetsombudsmannen, (JämO), Diskrimineringsombudsmannen (DO), Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) and Handikappombudsmannen (HO) 11

12 Dokumentation ESG använder sig av olika sätt att dokumentera incidenter på skolan. Loggböcker- används av personal för att dokumentera händelser som skett under dagen.för att kunna upptäcka mönster ses de här böckerna över regelbundet och incidenter tas upp i arbetslagsmöten och med Trygghetsgruppen. Incidentrapporter incidenter som innefattar fysiskt våld eller hot dokumenteras på skolans databas. Incidentblankett de här blanketterna fylls i när trakasserier, mobbning eller diskriminering har rapporterats och en utredning påbörjats. Nuvarande situation Kartläggning Kapprum- knuffar, saker försvinner, svårt att komma åt de nedre skåpen, saker göms Bamba- kan vara trångt, stökigt och högljutt Spiraltrappan och korridoren på bottenvåningen- knuffar och spring, de äldre eleverna använder spiraltrappan Enkäter Rädd att bli kallad skvallerbytta när man rapporterar något som har hänt Vissa känner att lärare inte lyssnar när de har svårigheter och att inget händer Användning av ordet gay och bög samt andra termer som används på ett nedsättande sätt Majoriteten av elever känner sig trygga och glada över att komma till skolan. Eleverna känner att de har någon att prata med om de behöver och att skolan värderar deras idéer. Punkter som kommit upp under klassmöten De trånga ytorna i kapprummen skapar fortfarande problem och konflikter, speciellt under raster och efter skolan. Elever kallar varandra nedsättande ord, ofta relaterade till kön, hudfärg eller trosuppfattning. Kränkningar via internet och sociala medier är ett pågående problem 12

13 Senior korridoren- de yngre eleverna upplever de äldre eleverna som stökiga och retsamma Punkter som tagits upp av personal Förskola Lekhuset Tvättning av händer på toaletten då dörrar är stängda Rutiner för användning av förrådet på gården Grundskola och fritids Svårt att ha uppsikt över alla barn under raster när byggnadsarbetet pågår Lekplatsen har försämrats avsevärt pg a byggnadsarbetet Svårt att ha uppsikt även i de temporära klassrummen Förekomsten av köns- och sexrelaterade svordomar och andra svärord har inte minskat Bristande respekt och visad hänsyn för varandra Elever vågar inte berätta för vuxna om problem eller verbala kränkningar Saker göms eller förflyttas i kapprummen Punkter som tagits upp av vårdnadshavare Trånga kapprum Mer information om hur man kan stötta skolan inom detta område Våra långsiktiga mål Skapa en trivsam och trygg skolmiljö Skapa en övergripande läroplan som främjar barns lika rättigheter och motverkar diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, med en röd tråd från Preschool till åk 9 Kontinuerlig kompetensutveckling för personalen kring diskriminering och likabehandling Hjälpa våra elever att utvecklas till omtänksamma, självständiga individer 13

14 Våra kortsiktiga mål och handlingsplaner Mål för hela skolan Se till att nya elever och lärare slussas in och integreras under fas två av skolans utbyggnad. Öka elevers och lärares medvetenhet kring likabehandlingsplanen Öka kunskapen kring hur man ska hantera diskriminering av kön och sexuell läggning. Främja likabehandling kring kön och sexuell läggning. Skapa ett klimat där barnen känner sig trygga att berätta om något har hänt utan att riskera att bli kallad skvallerbytta, även ge barnen möjlighet att rapportera anonymt Handlingsplan Anställning av personal som ansvarar över integrationen av nya elever och deras utveckling Skolaktiviteter med fokus på laganda och tillhörighet Fler vuxna i kapprum, både hos senior och junior, speciellt vid lunchtid och efter skoltid då det är som flest elever där t ex fredagseftermiddagar Kontinuerlig kompetensutveckling för personal i genuspedagogik samt uppföljning av denna Regelbundna möten för att diskutera och utvärdera våra mål och handlingsplaner med alla arbetslag, speciellt förskolan och Fritids. Fokus kring genus stereotyper, sexistiska termer och kränkande termer på circle time och vid klass samtal Offentliggöra en ny Likabehandlingsplan med mejl och posters och diskutera den med personal, föräldrar och barn regelbundet under året Senior eleverna jobbar med de yngre eleverna i rec-åk 5 och diskuterar vänskap och hur man kan hjälpa varandra (när man ska be en vuxen om hjälp, hur viktigt det är inte bara stå bredvid ) Mål för olika årskurser Förskola (Nursery Reception) Utveckla en bestående och gemensam strategi för att motarbeta användning av öknamn och nedsättande ord Träna på att komma in i en pågående lek Respektera varandras personliga sfär Acceptera alla Empatiövningar 14

15 Förebygga mobbning, utfrysning och att man gaddar ihop sig mot andra Skapa mer trygghet inomhus, på toaletterna, kring förrådet och lekplatsen Handlingsplan Introducera nya regler samt placering av personal Inga inomhuslekar utan en vuxen närvarande Barnen uppmuntras att tvätta händerna med öppna dörrar samt ha en vuxen närvarande då toaletten används av flera barn samtidigt Då barnen frågar efter leksaker hjälper en vuxen till med att ta ut dem från förrådet och håller däremellan förrådet låst Circletime och användning av The Second Step - strategin för att främja personlig utveckling Exempel och uppmuntran till att prova nya olika sätt att komma in i en pågående lek Förbättring av rutinerna kring översikten av barnen samt hur föräldrarna kan hjälpa till med rutinerna när de hämtar sina barn i slutet av dagen Infants åk3 (Junior school) och Fritids Att uppmuntra empati för varandra och tänka på varandras känslor, t.ex. genom att inte kalla varandra nedvärderande/fula ord Utveckla förståelse och kunskap kring begrepp som används för att beskriva diskriminering och kränkande behandling etc. Utveckla förmågan att känna igen ovårdat språk och opassande kommentarer Uppmuntra och främja en känsla av tillhörighet i skolan Uppmuntra civil kurage och motarbeta elevers stämpling av skvallerbyttor Uppmuntra ett lugnare och mer förstående socialt samspel, i synnerhet på fritids och raster. Handlingsplan Fokus på mig och mitt område; Vad betyder tillhörighet? Välkomna nya människor. Diskussioner och rollekar, aktiviteter med hela skolan under introduktionsperioden de två första veckorna. Diskutera vad för slags hjälp man kan få i samhället: Vem kan hjälpa oss? Hur kan vi hjälpa dem? Skolbesök hos olika myndigheter, såsom polis, brandstation etc. Uppföljning av diskussioner kring skolans uppförandekod (school code of conduct). Rollekar med olika scenarier. Åk 4-5 gör posters och videos anpassade för de lägre årskurserna. 15

16 Ta upp incidenter som har hänt under circletime och diskutera tillsammans i klassen vad som sades; hur det fick oss att känna, varför man säger/gör sådana saker och hur kan vi hjälpa till. Lyfta och diskutera de olika målen under samlingar (Assembly). Arbeta med vokabulär och begrepp när vi pratar om diskriminering och kränkande behandling för att bekanta oss med terminologin. Läsa Likabehandlingsplanen tillsammans med barnen och prata om den så att barnen förstår. Användning av färgpoängsystemet för att uppmuntra visad hänsyn och respekt. Senior School Årskurs 4-6 Uppmärksamma elevernas användning av sexistiska ord och begrepp i samtal, t.ex.kommentarer och svordomar som relaterar till sexuella läggningar och könsord Uppmuntra empati för andra och tänka på andras känslor, t.ex. genom att inte kalla varandra nedsättande/fula ord eller knuffas Uppmuntra elever att prata med vuxna och att dela information Motarbeta den negativa skvallerbytta trenden Uppmärksamma elevers ansvarstagande, hänsyn och varsamhet kring sociala medier Årskurs 7-9 Visa mer hänsyn för de yngre årskurserna, t.ex.genom att ta ansvar för uppträdande i matsalen och i korridorerna Visa hänsyn och respekt i slutet av dagen och lämna skolan lugnt och sansat Uppmärksamma användning av sexistiska ord och begrepp, t.ex. kommentarer och svordomar som relaterar till sexuella läggningar och könsord Mer stöd för elever med problem Arbeta med ansvarstagande, hänsyn och varsamhet kring sociala medier 16

17 Handlingsplan Klassdiskussioner, kampanjer och posters kring sociala medier inklusive samarbete med de yngre klasserna Uppmuntra mer samspel mellan de yngre och äldre barnen genom fadderverksamhetsamarbete mellan årskurserna, disco och temaveckor Motarbeta verbala kränkningar och svordomar Stödja vårdnadshavare vid kontakt med kurator eller BUP Personalnärvaro i kapprum Användning av Secret student som verktyg för att uppmuntra positivt uppförande Utbyggnadsändringar för att minska kontakten mellan de yngre och äldre eleverna i kapprummen Användning av rosa lappar (pink slips) vid behov Vidta åtgärder med omedelbar verkan när händelser uppstår. Regelbundet diskutera specifika åtgärder som tagits för att stötta en kontinuerlig handlingsplan. Kontinuerligt arbete för hela skolan Klassdiskussioner varje vecka Circletime varje vecka för att utveckla sociala förmågor och samtala om problem Regelbundna samlingar (assembly) för rec-åk 4 (Junior department) Varje månad fokuserar vi på vilka rättigheter och skyldigheter vi har mot varandra. (Appendix iii) Rastvakter för alla årskurser Postlåda för anonyma meddelanden från elever Belöningsbok (Award book) Klassföräldrar involverade och engagerade i olika sammanhang Pedagoger ansvarar för bestämda sittplatser och gruppindelning Fadderverksamhet mellan de yngre och äldre barnen Uppmuntran av samarbete mellan hem och skola Aktivitetsdagar/friluftsdagar Studiedagar Utveckling och implementering av handlingsplaner för att kunna hantera vissa situationer bättre 17

18 Utvärdering av föregående års mål Trängseln i kapprummen har fortsatt minska generellt men fokus bör nu läggas på de enskilda klass-kapprummen. Kapprummen är fortfarande ett stort problem enligt eleverna då det lätt kan bli stressigt där och fysiskt jobbigt med knuffar och slag. Utbyggnaden kommer att innebära en stor förändring under det kommande året då det kommer medföra mer utrymme i kapprummen. Eftersom kapprummen upplevs som en plats där problem och konflikter kan uppstå kommer vi att behålla det i våra mål och fortsätta arbeta med det. Trots att mycket tid har lagts ner till att diskutera kring och arbeta mot kränkande ord och svordomar, upplever inte personalen att detta har minskat, vilket även speglas i kommentarer från vårdnadshavare och elever. Trots att vi har lagt ner mycket tid och arbete kring genusfrågor och kränkningar känner vi att vi behöver behålla detta mål och att fortsätta arbeta med normkritisk pedagogik. Fortbildning i normkritisk pedagogik har givit mycket positiv respons och har lett till mycket värdefulla diskussioner bland personal. De nya parallellklasserna har medfört många nya lärare och elever på skolan vilket har fungerat väl. Vi behöver nu se till att likabehandlingsplanen når ut till alla nya elever, föräldrar och personal så att alla är medvetna om skolans värdegrund och mål. 18

19 Appendix i Medlemmar i Trygghetsgruppen Rektor - Andrew Potter Skolsköterskor: Sara Genemo Speciallärare- Michèle Petersson Förskolerepresentanter Kathy Johansson och Karin Lindsjö Låg- och mellanstadierepresentant Helen Goddard Högstadierepresentant Caroline Billing Fritidsrepresentant Barbra D Souza Elevrepresentanter från åk

20 Appendix ii Blanketter N a m n p å p e r s o n s o m h a r b l i v i t u t s a t t f ö r d i s k r i m i n e r i n g, t r a k a s s e r i e r e l l e r kränkningar: Handling Datum När blev klassläraren medveten händelsen? När blev rektorn informerad? När blev övrig personal informerad? Första samtalet med eleverna Elev som blivit utsatt för diskriminering eller kränkande behandling (elev 1) Elev som är anklagad för kränkande behandling etc. (elev 2) När var vårdnadshavarna till elev 1 kontaktade? Vem: Av vem: Uppföljningssamtal: Elev1 Elev 2 Rapporterat till polisen: Av Rapporterat till socialtjänsten: Av Ytterligare åtgärder: Utredning slutförd 20

21 Dokumentation för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Namn på person som har blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkningar: Typ av incident/er rapporterade (sätt ett kryss i de rutor som är relevanta) Diskriminering Trakasserier/kränkningar Var Sexuellt Kallad för nedsättande ord Elev till elev Klassrum Religiöst Fysiskmobbning Personal till elev Etnicitet Utfrysning Elev till personal Sexuell läggning Annat Personal till personal Kapprum Korridor Toaletter Funktionsnedsättning Förälder till personal Matsal Ålder Förälder till Leplats Annat Förskola Inf-åk 4 åk 5-9 Namn på den/dem som utför rapporten: Relation till de som är inblandade: De som är inblandade i incidenten/erna: Elever Personal Kortfattad beskrivning av vad som har hänt: Datum för utredning: Ansvarig personal: Resultat från utredning: Vad som ska åtgärdas: När och hur kommer åtgärderna bli utvärderade? 21

22 Dokumentation för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Person som håller i samtalet: Samtal 1 Datum: Närvarande: Punkter som tagits upp: Åtgärder: Uppföljningssamtal: Ja / Nej Datum Namn på person som har blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkningar: 22

23 Dokumentation för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Namn på person som har blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkningar: Protokoll med vårdnadshavare Person som håller i samtalet: Datum: Samtal2 Samtal 2 med personen som har blivit diskriminerad eller utsatt för kränkande behandling. Samtal 2 med personen som blivit anklagad för diskriminering eller kränkande behandling Uppföljningssamtal: Ja / Nej Datum 23

24 Appendix iii ESG Rättigheter och Ansvar Våra Rättigheter Vårt ansvar Rätten att lära sig Rätten till trygghet Rätten till en åsikt Rätten till respekt Rätten till respekt av ägodelar Rätten till en trivsam miljö Rätten till gemenskap Rätten till att bli respekterad av samhället Rätten till skydd av landets lagar Du gör det lättareför andras inlärning och för läraren att undervisa Du uppför dig på ett sätt som garanterar andras säkerhet och trygghet, både inomhus och utomhus Du lyssnar på andras åsikter och försöker förstå utifrån olika synpunkter Du tilltalar andra på ett respektfullt sätt Du visar respekt och hänsyn Du respekterar andras ägodelar Du håller miljön omkring dig ren och trivsam Du visar stolthet när dina klasskamrater lyckas med något och agerar som ett föredöme för ESG Du uppträder respektabelt på offentliga platser, t ex på skolresor eller när du färdas kommunalt Du följer lagarna som gäller i Sverige 24

25 Appendix iv Uppförandekod Vilket innebär: Alla ska behandla varandra med respekt och hänsyn 1. Att du alltid försöker se och förstå utifrån andras perspektiv 2. Under lektioner försöker du göra det så lätt som möjligt för andra att lära sig och för läraren att undervisa. (Detta innebär att vara i tid, att du har allt material framme så att du är redo, lyssna noga, följ instruktioner, räck upp handen om du vill säga något istället för att ropa rätt ut, hjälp varandra och var tysta och hänsynsfulla) 3. Du uppträder stillsamt och varsamt i byggnaden.(det här innebär att inte springa, knuffas, eller skrika och gapa eftersom det kan vara farligt samt att det stör andra klasser som försöker arbeta. Håll upp dörrar eller akta dig så att andra kan gå förbi. Var tyst när du står i kö.) 4. Du tilltalar andra på ett respektfullt sätt.(även om du inte har en bra dag!) 5. Du är tyst när situationen kräver det.(det här är extra viktigt under brandövningar) 6. Du håller skolan ren och trivsam så att det är en plats att känna sig stolt över (Släng allt skräp i papperskorgar, håll väggar och möbler rena utan märken och var aktsam om väggar, se till att alla dina tillhörigheter är inlåsta i ditt skåp eller upphängda på krokar eller hylla.lämna inget liggandes på golvet.) 7. Respektera andras ägodelar.(det här innebär att du lämnar andras ägodelar ifred såvida de inte är kvarglömda, isåfall ska de överlämnas till Upphittat eller returnerade till ägaren.) 8. Du uppträder respektfullt och sansat när du är på skolresor eller på kommunala transporter. (Andra människor förtjänar att bli respekterade och ska inte behöver bli störda av högljuddhet eller respektlöst beteende. För din egen säkerhet,använd alltid övergångsställe) 25

26 Appendix v Skollag (2010:800) 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling Ändamål och tillämpningsområde 1 Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. Diskriminering 2 Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567). Definitioner 3 I detta kapitel avses med - elev: utöver vad som anges i 1 kap. 3 den som söker annan utbildning än förskola enligt denna lag, - barn: den som deltar i eller söker plats i förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kap., - personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, och - kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Tvingande bestämmelser 4 Avtalsvillkor som inskränker rättigheter eller skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan. Ansvar för personalen 5 Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Aktiva åtgärder Målinriktat arbete 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Plan mot kränkande behandling 26

27 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. Förbud mot repressalier 11 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna i kapitlet. Skadestånd 12 Om huvudmannen eller personalen åsidosätter sina skyldigheter enligt 7, 8, 9, 10 eller 11 ska huvudmannen dels betala skadestånd till barnet eller eleven för den kränkning som detta innebär, dels ersätta annan skada som har orsakats av åsidosättandet. Skadestånd för kränkning i andra fall än vid repressalier lämnas dock inte, om kränkningen är ringa. Om det finns särskilda skäl, kan skadeståndet för kränkning sättas ned eller helt falla bort. Rättegången 13 Mål om skadestånd enligt detta kapitel ska handläggas enligt bestämmelserna i rättegångsbalken om rättegången i tvistemål när förlikning om saken är tillåten. 27

28 I sådana mål kan det dock förordnas att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad, om den part som har förlorat målet hade skälig anledning att få tvisten prövad. Bevisbörda 14 Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling enligt 9 eller repressalier enligt 11, visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. Rätt att föra talan 15 I en tvist om skadestånd enligt detta kapitel får Statens skolinspektion som part föra talan för ett barn eller en elev som medger det. När Skolinspektionen för sådan talan får myndigheten i samma rättegång också föra annan talan för barnet eller eleven om han eller hon medger det. För barn under 16 år krävs vårdnadshavares medgivande. Bestämmelserna i rättegångsbalken om part ska gälla även den för vilken Skolinspektionen för talan enligt detta kapitel när det gäller jävsförhållande, pågående rättegång, personlig inställelse samt förhör under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen. När ett barn eller en elev för talan enligt detta kapitel får Skolinspektionen inte väcka talan för barnet eller eleven om samma sak. 16 Rättens avgörande i ett mål där Statens skolinspektion för talan för ett barn eller en elev får överklagas av barnet eller eleven, om det får överklagas av myndigheten. När rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har vunnit laga kraft, får saken inte prövas på nytt på talan av vare sig barnet eller eleven eller Skolinspektionen. 28