Personlig integritet i sociala medier

Transkript

1 Personlig integritet i sociala medier En studie av ungdomars privatliv på Facebook AMEL WELY och DHAVYD VANDERLEI Examensarbete Stockholm, Sverige 2010

2 Personlig integritet i sociala medier En studie av ungdomars privatliv på Facebook AMEL WELY och DHAVYD VANDERLEI Examensarbete i medieteknik om 15 högskolepoäng vid Högskoleingenjörsprogrammet för medieteknik Kungliga Tekniska Högskolan år 2010 Handledare på CSC var Daniel Pargman Examinator var Nils Enlund TRITA-CSC-E 2010:155 ISRN-KTH/CSC/E--10/155--SE ISSN Kungliga tekniska högskolan Skolan för datavetenskap och kommunikation KTH CSC Stockholm URL:

3 Personlig integritet i sociala medier En studie av ungdomars privatliv på Facebook Sammanfattning Sociala medier kombinerar social interaktion och användargenererat innehåll. Ett av de mest kända och använda sociala medierna är webbsajten Facebook, som bygger på att människor tar kontakt med andra, delar intressen genom olika grupper, publicerar bilder, med mera. Ett ämne som ofta debatteras i samband med de sociala mediernas framfart är hur den personliga integriteten beaktas i det sammanhanget. Begreppet personlig integritet är ännu inte definierat i den svenska lagstiftningen. Enligt Europakonventionen handlar den personliga integriteten eller den personliga friheten om åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser". I vår egen omgivning har vi märkt att många människor tenderar att publicera en stor del information om sina privatliv på internet. Därmed ställer vi oss frågan: Vilken inställning har människor till personlig integritet på internet? Denna fråga försöker vi besvara i denna rapport. Eftersom ungdomar utgör en stor andel av användarna på Facebook, valde vi att undersöka hur ungdomar i gymnasieålder resonerar och agerar på sociala nätverk, i synnerhet Facebook. Vi genomförde tre fokusgrupper, på Tullinge gymnasium i Botkyrka kommun, där vi ställde en rad frågor bl.a. kring deras användande och beteende på Facebook. Vi försökte dock att inte fästa oss enbart vid våra egna frågor och lät samtalen ta olika riktningar, beroende på vad ungdomarna själva tog upp. De flesta av fokusgruppernas deltagare poängterade att Facebook har blivit en trend och vi upplevde att det fanns en underton kring att de känner sig tvungna att vara med eftersom alla finns där (mer i avsnitt 6.2). Vi konstaterade i fokusgrupperna att ungdomarna var mycket benägna att dela med sig av sitt privatliv och de flesta av dem bekymrar sig inte över vad de publicerar på Facebook. Till viss del förlitar de sig på de valda sekretessinställningarna, men samtidigt märkte vi att många av dem var helt okunniga om vissa potentiella faror (avsnitt 7.2). Trots det sa de flesta deltagarna i fokusgrupperna att de inte behöver någon typ av hjälp med att exempelvis förstå faror i sociala medier. De efterlyste dock sådan hjälp åt de yngre tonåringarna som har precis börjat delta i sådana mötesplatser. Vi konstaterade dock att även de äldre som tycks vara mer erfarna och kunniga behöver hjälp, dock inte i lika stor utsträckning som de yngre. Vi kom fram till att ungdomarna i dagens samhälle tenderar att publicera mycket om sina privatliv, men ofta beror vissa delar av detta beteende på okunskap kring vad visst agerande kan medföra för konsekvens.

4 Personal integrity in social media A study of young people's privacy on Facebook Abstract Social media combines social interaction and user generated content. One of the most famous and used social media is the Web site Facebook, which is based on people making contact with others, share interests by different groups, post photos, and more. A subject that is often debated in the context of the social media rampage is how the personal integrity is considered. The concept of personal integrity is not yet defined in the Swedish legislation. Under the European Convention the personal integrity or personal liberty is about "freedom to hold opinions and to receive and impart information and ideas without interference by public authority and regardless of frontiers". In our own environment, we have noticed that many people tend to publish much information about their privacy on the Internet. Thus we ask ourselves: "What are the views of people for personal integrity on the Internet?" This question we try to answer in this report. Since young people constitute a large proportion of users on Facebook, we chose to examine how young people in secondary school age think and act on social networks, especially Facebook. We conducted three focus groups, at Tullinge gymnasium in Botkyrka, where we asked a number of issues including their usage and behavior on Facebook. We, however, tried not to focus only on our own affairs and let the conversations take different directions, depending on what young people themselves raised. Most of the focus group participants pointed out that Facebook has become a trend and we felt that there was an undertone about why they feel compelled to join because "everyone is there" (more in Section 6.2). We found in focus groups that young people were very willing to share their private life and most of them are not worried about what they post on Facebook. To some extent, they rely on the chosen security settings, but we noticed that many of them were completely unaware of some potential hazards (Section 7.2). Although the majority of participants in the focus groups said that they do not need any kind of help to understand such dangers in social media. They would, however, like to see such assistance to the young teenagers who are just beginning to participate in such forums. We note however that even the elderly who seem to be more experienced and knowledgeable need help, but not as much as the younger ones. We concluded that young people in today's society tend to publish much about their private lives, but often some parts of this behavior is due to ignorance about what impact certain behavior could lead to.

5 Förord Denna rapport är resultatet av ett 15 högskolepoängs examensarbete på högskoleingenjörsprogrammet i Medieteknik vid Kungliga tekniska högskolan. Arbetet har genomförts under vår och höstterminen 2010 i samarbete med Tullinge gymnasium i Botkyrka kommun. Vi vill tacka Tullinge gymnasium och den biträdande rektorn Andreas Ekström som hjälpte oss med att nå elever till fokusgrupperna på olika sätt samt ordnade med en del praktiskt. Vi riktar också ett tack till alla elever som deltog i vår undersökning. Slutligen tackar vi vår handledare Daniel Pargman vid Kungliga tekniska högskolan för vägledningen under arbetets gång. Stockholm, November 2010 Amel Wely Dhavyd Vanderlei

6

7 Innehållsförteckning 1. Introduktion Bakgrund och frågeställning Sociala nätverk Facebook Facebook profil Sekretessåtgärder på Facebook Personlig integritet Teori Publicerat material är svårt att ta tillbaka Övervakningssamhälle Metod Fokusgrupper Egen användning av Facebook Resultat Fokusgrupper Egen användning av Facebook Konto, grupp och sekretessinställningar Övrigt Analys Problem kring fokusgrupperna Analys av fokusgrupperna Analys av egen Facebook användning Diskussion Facebook Faror i sociala medier Virtuellt beteende Osociala sociala medier Öppenhet i dagens informationssamhälle Egna reflektioner Förslag till fortsatt forskning Referenslista Litteratur Hemsidor Övriga dokument Bilagor Frågor till fokusgrupperna Föräldramedgivande Inbjudan till fokusgrupperna... 33

8

9 1. Introduktion Informationssamhället är ett faktum. Ingen kan komma ifrån att mer och mer av vår tillvaro flyttas till en värld som ibland verkar vara laglös. Idag är det t ex möjligt att betala räkningar, samtala med vänner, deklarera inkomstskatt, beställa läkartid och handla olika saker utan att behöva lämna sitt hem. Allt detta görs via internet. En naturlig konsekvens av denna utveckling är att människors personuppgifter också flyttas i större utsträckning till internet. Det skulle vara helt ofarligt med publicerade personuppgifter på internet om vi levde i en utopisk och problemfri värld. Men så är tyvärr inte fallet. Hur våra personuppgifter hanteras är ytterst viktigt eftersom stora problem kan uppstå vid felaktig hantering av dessa. Utifrån sådana faror har en stor debatt kring den så kallade personliga integriteten pågått på olika nivåer i samhället. Den senaste trenden är de så kallade sociala medier där människor publicerar information om sig själva. En mycket stor grupp i sådana mötesplatser är ungdomar och många människor oroar sig kring hur medvetna dessa ungdomar egentligen är kring farorna förknippade med publicering av känslig information på internet. Detta examensarbete ska försöka ge större förståelse kring personlig integritet och hur ungdomar ställer sig inför frågor som handlar om personuppgifter och deras publicering på internet. Med hjälp av redan pågående debatter, artiklar och kontakt med ungdomar vill vi förstå problematiken samt hur medvetna människor i den berörda gruppen är. 1

10 2. Bakgrund och frågeställning Vi har upplevt en växande benägenhet för publicering av personuppgifter på internet, särskilt i sociala nätverk. I vissa fall beskriver människor mycket ingående vilka de är, vad de eventuellt gör för tillfället, och så vidare Den attityden har vi särskilt märkt hos människor med lägre utbildningsnivå i vår bekantskapskrets. Däremot har vi märkt bland våra bekanta att sådana med högre utbildning har varit mer återhållsamma när det gäller publicering av personuppgifter. Detta har fått oss att fundera kring människors inställning när det gäller personlig integritet på internet. Detta har väckt följande fråga: Vilken inställning har människor till personlig integritet på internet? I detta arbete fokuserar vi oss på målgruppen tonåringar på en icke datainriktad gymnasieskola. Vi vill inte att tonåringar i vår undersökning ska ha fått information kring personlig integritet på naturlig väg via t ex utbildningen de läser och därför ska skolan vara ickedatainriktad. Dessutom begränsar vi oss till tonåringarnas användande av ett särskilt socialt nätverk som heter Facebook. Låt oss först redogöra för viktiga saker som sociala nätverk, Facebook och personlig integritet. Det är viktigt att förstå vad dessa saker innebär innan vi går in på själva undersökningen samt dess resultat Sociala nätverk Sociala nätverk är webbplatser där människor i olika åldrar kan kontakta varandra och skapa s.k. "grupper" eller "communities", där olika intressen kan vara i fokus, alltså ett sätt för människor att umgås med andra, dela med sig av upplevelser och information, bilder, videofilmer med mera. Sociala nätverk utnyttjas även av företag som annonserar sina produkter eller tjänster. En trend på senaste tiden är att använda sociala nätverk i politiska syften där politiker och partier kan sprida sina åsikter och planer. Detta har varit ett starkt vapen i försöken att nå väljarna i deras vardag. En del sociala nätverk är avsedda för barn som t ex Webkinz och Club Penguin, andra är mest riktade mot vuxna som t ex MySpace, Flickr, Twitter, Facebook och Orkut. Medlemskapet är gratis i de flesta fall och det enda som krävs för att skapa ett konto är ett namn och en giltig e postadress. I vissa fall kan även andra uppgifter vara obligatoriska. Detta nya sätt att kommunicera med andra har på ett sätt ersatt en del av öga mot öga kontakten men samtidigt har avståndet mellan människor förkortas. Det har alltså blivit mycket lättare att kontakta vänner eller anhöriga, även om de bor långt bort. Via sådana nätverk kan man även hitta gamla vänner samt skaffa sig nya. Man kan alltså definiera sociala nätverk som en virtuell mötesplats där människor med olika nationaliteter, religioner, utbildningar, politiska uppfattningar och kön kan kommunicera med varandra. 2

11 2.2. Facebook Facebook är idag en av de största, om inte den största mötesplatsen på internet. Så fort sociala nätverk kommer på tal så är det Facebook många tänker på. Denna mötesplats grundades den 4 januari 2004 av studenten Mark Zuckerberg, under namnet The Facebook. Under hösten 2009 uppskattades antalet användare till ca 300 miljoner. (Rengfors, 2009) Medlemskapet är gratis och åldersgränsen är 13 år. Att skapa ett konto hos Facebook är en enkel process, det ända som krävs en giltig e post adress och att svara på några personliga frågor därefter skapar Facebook en profil för den nya medlemmen. På Facebook finns olika sätt att hitta gamla vänner eller skaffa nya. Det gör man med hjälp av sökkategorier: skolor, gymnasieskolor, arbetsplatser och region (nätverk som är kopplade till specifika städer eller länder) eller aktiviteter med vänner Facebook profil Bild 2.2 En profil är användarens identitet eller hem på Facebook. Profilen är alltså användarens ansikte utåt. Det är t ex där uppgifter, bilder och meddelanden finns. I profilen kan olika inställningar göras för vilka som kan se vad. T ex så kan användaren begränsa tillgången till bilder så att enbart de som är registrerade som dess vänner kan se bilderna. Sådana sekretessinställningar kan göras för de olika delarna i profilen. Det finns fyra typer av inställningar för vilka som ska ha tillgång till materialet under användarens profil: alla, vänners vänner, bara mina vänner och anpassa. (Läs mer om det i avsnittet 2.4) Bild 2.3 Den informationen som publiceras kan användas av Facebook t ex i reklamsyfte. Facebook äger alltså rättigheterna till det som publiceras, så väl bilder som text och annat material. 3

12 2.4. Sekretessåtgärder på Facebook I ett Facebook konto kan man göra olika sekretessinställningar som påverkar hur andra användare ska ha tillgång till ditt material. Om användaren exempelvis väljer att ett visst material ska vara offentligt så ger denne egentligen rättigheter till vem som helst att använda sig av materialet och associera det till den som publicerat, med hjälp av namn och bild. Detta framgår i Facebooks användarvillkor. Bild 2.4 Som tidigare nämnt så äger Facebook rättigheterna till materialet som publiceras där. Detta är något som många inte känner till eller helt enkelt inte tänkt på. Även detta framgår av användarvillkoren för Facebook konto. För varje material som publiceras på Facebook ska andra användare som har tillgång till det kunna anmäla materialet till Facebook. Trots det förekommer exempelvis förolämpningar och kränkningar av olika slag. Detta kan bero på att anmälningsmöjligheten på webbsajten verkar i många fall vara svår att hitta. I Facebooks hjälpcenter finns en rad frågor som berör olika anmälningstyper och därifrån kan användaren klicka sig vidare för att göra sin anmälan. Detta upplägg kan tyckas vara krånglig och kan vara orsaken till att många eventuellt inte använder sig av det. Alltså saknar Facebook en avdelning där alla slags problem är samlade så att användaren snabbt och lätt kan göra sin anmälan Personlig integritet I en humanistisk stat 1 respekteras varje medborgares rätt att kontrollera vem som ska ta del av dennes privata uppgifter. Detta kallas för personlig integritet. Något som inte förekommer i s.k. totalitära stater, där exempelvis vidarespridning av information som staten betraktar som känslig kan vara brottsligt. I Sverige förekommer begreppet personlig integritet i följande lagrum: Personuppgiftslagen. Regeringsformen (2 kap. 3, 6 och 12 ). Europakonventionen (artikel 8). Bestämmelser kring personlig integritet försöker, i en rad olika områden, t ex begränsa lagring av olika personuppgifter. För att lagring av personuppgifter ska ske måste antingen den berörda personen ge sitt godkännande eller finnas specifika skäl till det, som t ex brottsmisstankar. T ex säger Regeringsformen 2 kap. 3 : Anteckning om medborgare i allmänt register får ej utan hans samtycke grundas enbart på hans politiska åskådning. 1 En stat som respekterar begreppet integritet gentemot sina medborgare. Motsatsen till en totalitär stat. (Personlig integritet, Wikipedia, 2009) 4

13 Kort utdrag ur Europakonventionen (artikel 8): Offentlig myndighet får inte ingripa i denna rättighet annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till den nationella säkerheten, den allmänna säkerheten eller landets ekonomiska välstånd I vardagen används begreppet personlig integritet mycket flitigt, t ex när det handlar om kamera och internetövervakning. När det gäller internet så har debatten kring FRA 2 och IPREDlagen 3 varit het. Dessa lagar handlar kortfattat om olika möjligheter till avlyssning, övervakning samt utlämning av personuppgifter på människor som sprider upphovsrättsskyddat material. Debatten kring medborgarnas personliga integritet på internet har även pågått på EUnivå. EU kommissionen konstaterar 4 att fler och fler minderåriga exponerar sig på internet, särskilt på sociala nätverk utan att tänka på konsekvenserna som publiceringen av personuppgifter kan bära med sig. Sådan exponering har bl.a. medfört en del mobbning och uthängning av ungdomar som i sin tur har gjort att många tonåringar mår dåligt. Det kan helt enkelt handla om publicering av kränkande bilder utan tillåtelse av dem som förekommer i den, ryktspridning av olika slag, förtalskampanjer där namn och bild på den förtalade läggs ut, osv Budskapet till ungdomarna har därmed varit: Tänk dig för innan du lägger ut något på internet. (Safer Internet Day, 2010) EU kommissionen har startat en kampanj emot det de kallar för cybermobbning vilket har lett till en överkommelse undertecknat av 17 olika sociala nätverk. Några av dem är: Arto, Bebo, Dailymotion, Facebook, Giovani.it, Google/YouTube, Hyves, Microsoft Europe, Myspace, Skyrock, Sulake/Habbo Hotel, Yahoo!Europe. Överkommelsen undertecknades den 10 februari 2009 och huvudsyftet var att erbjuda en tryggare surfmiljö för barn och ungdomar på webbplatser där personuppgifter uppges (Commission starts campaign against cyber bullying, 2010). Riskerna som barn och ungdomar utsätts för i olika internettjänster har i överkommelsen delats in i fyra kategorier: Olagligt innehavande av fotomaterial innehållande barnmisshandel. Olämpligt innehavande av sexrelaterat innehåll. Olämpliga kontakter från vuxna med sexuellt intresse för barn och ungdomar. Ungdomars beteende på nätet. Och detta omfattar kränkande särbehandling eller mobbning. De viktigaste åtgärder som vidtagits vid undertecknandet av avtalet är: Öka medvetenheten kring säkerhet hos ungdomar med hjälp av tydligare och mer begripligt språk. Om åldersgräns för en viss tjänst är t ex 13 år, så bör det försvåras för yngre barn att registrera sig. Ge användaren möjligheten att själv avgöra vilka som ska ha tillgång till dennes publicerade material. Se till att profil och kontaktuppgifter för minderåriga är som standard inställda på privat och därmed inte sökbara. 2 FRA står för Försvarets radioanstalt och den nya FRA lagen innebär att denna myndighet kommer att få signalspana även i trådbunden telefon och Internettrafik. (Integritetsåret, 2008, sida 6) 3 IPRED står för International Property Rights Enforcement Directive och är tänkt att sätta stopp för olaglig fildelning. Upphovsrättsorganisationer har rätt att begära ut IP adressen till misstänkta fildelare från internetoperatörer och själva vidta åtgärder. (Integritetsåret, 2008, sida 10) 4 Detta har resulterat i bildandet av ett nätverk kallat Insafe som bl.a. främjar ansvarsfullt internetanvändande. De anordnar den årliga konferensen Safer Internet Day. (Insafe, Wikipedia, 2010) 5

14 Lättillgänglig länk för snabb rapportering av missbruk. Hantering och snabbt svar på anmälningar om missbruk eller olagligt innehåll. Någon typ av kontroll av förbjudet eller olämpligt material med hjälp av verktyg som kan filtrera bort sådant eller ge varningar. Ett återkommande problem har dock varit vad som egentligen avses med begreppet personlig integritet i frågan om hur en persons uppgifter ska skyddas. Det är nästan intill omöjligt att få en entydig och allmän accepterad definition av detta begrepp. Därmed blir det problematiskt att ens i teorin veta vad som egentligen ska skyddas när enighet saknas kring begreppets innebörd. Detta sätter stora begränsningar i hur man ska hantera frågor som anses kränka den personliga integriteten. Därtill måste även de motstående intressen vägas in vid en sådan bedömning, vilket kan vara svårt att veta i vilken omfattning man ska ta hänsyn till dessa. Sådana intressen kan exempelvis vara offentlighet och brottsbekämpning. I Svenska Akademiens ordlista beskrivs ordet integritet som orubbat tillstånd; okränkbarhet; oberoende. Av Nationalencyklopedin framgår att ordet integritet kommer från latinets integritas och står för orörd, hel, fullständig, oförvitlig, hederlig. Ordet ges fyra betydelser, däribland rätten att få sin personliga egenart och inre sfär respekterad och att inte utsättas för personligen störande ingrepp (personlig integritet). Personlig integritet beskrivs på Datainspektionens hemsida så här: Det finns ingen allmänt vedertagen definition, integritet är en inre egenskap, som är olika hos olika individer. Därav ser vi att det inte finns en allmän accepterad definition för personlig integritet. Det kan tolkas olika hos olika individer. Vissa kan säga att det handlar om rätten att få vara i fred andra att det innebär rätten att få sin personliga egenart och inre sfär respekterad Den senaste statliga utredningen som berörde frågor kring integritetsbegreppet (Integritetsutredningen), hade arbetslivet som tyngdpunkt. Utredningen beaktar vad som egentligen innefattas i begreppet personlig integritet (s. 52 f.): Utredningen har en genomgång av åtskilliga svenska och utländska litteratur i ämnet för att söka finna svaret på denna fråga. Det har emellertid visat sig att begreppet personlig integritet inte är så lättfångat. Stora ansträngningar har gjorts för att definiera det men något kortfattad generell konkretisering av begreppets språkliga innebörd har utredningen inte kunnat finna. Man som en klar gemensam närmare framstår i vart fall uppfattningen att begreppet personlig integritet innebär att alla människor har rätt till en personlig sfär där ett oönskat intrång, såväl fysisk som psykiskt, kan avvisas. De flesta människor har också en bestämd uppfattning om storleken av den privata sfären kan variera kraftigt mellan olika människor beroende framför allt på deras kulturella, etniska, religiösa och sociala bakgrund. Omfånget av den personliga sfären uppfattas inte heller som statiskt, inte ens för den egne individen, utan kan förändras med hänsyn till bl.a. vunna erfarenheter och den aktuella situationen. (Statens offentliga utredningar, 2004:79) Det är svårt att skydda sig mot kränkning av den personliga integriteten på internet med hjälp av nuvarande lagstiftning. Regeringens utredare i integritets frågor skriver följande i Självsanering av internet (Rikte, Ds , s. 112): De stora aktörerna på den svenska delen av Internet kräver att användaren respekterar gällange lag när han publicerar information genom användning av aktörens 6

15 nät eller tjänst. Aktörerna ställer även ytterligare krav på uppförande och innehåll, t.ex. vad gäller språk, i vad som ofta kallas Netikett eller liknande. Det kan antas att aktörerna själva också rättar sig efter dess regler vid publicering av eget material. De stora aktörer som tillhandahåller nät eller tjänster som gör det möjligt för användarna att publicera eget material, förbehåller sig i sina villkor rätten att stänga av tjänsten vid brott mot reglerna. Oftast förbehåller sig aktörer även rätten att ta bort material som strider mot bestämmelserna. Aktörerna använder sig av dessa möjligheter. Samtliga stora aktörer, som tillhandahåller nät eller tjänster som gör det möjligt för användarna att publicera eget material, utövar tillsyn över innehållet genom en abuseavdelning dit överträdelser kan anmälas. Drygt hälften av dessa aktörer utövar tillsyn över innehållet även på andra sätt, t.ex. genom moderatorer, stickprovskontroller och nyckelordfilter. Ofta krävs medlemskap eller annan registrering för tillgång till tjänster, främst i fråga om spel, diskussionsforum, chatter och liknande. Det förekommer verksamhet av betydelse för självsanering i form av samarbete mellan de svenska Internetoperatörernas abuseavdelningar och i form av kontakter mellan Internetoperatörer, Rikskriminalpolisen och rädda Barnen. Det finns även regler och tekniska metoder för att motverka publicering av personuppgifter utan samtycke. Följande bedömning kommer utredaren fram till (s. 27): Det står klart att integritetskränkningar förekommer i inte obetydlig omfattning på den svenska delen av Internet. Man kan utgå från att kränkningar oftast förekommer i fora där användaren själv kan föra in material så att det blir direkt tillgängligt för andra användare, t.ex. på chattsidor och vissa diskussionsfora. Utredaren konstaterar att integritetskränkningar på Internet ökar i takt med att vanliga människor får större möjlighet att publicera material i likhet med massmedieföretag och journalister. Integritetsskyddande regler i personuppgiftslagen som begränsar medieföretag verkar inte ha någon större effekt på privatpersonen som publicerar material på Internet. Utredaren forsätter (s ): [Det] kan noteras att publicering på Internet väsentligt skiljer sig från publicering i de traditionella medierna press, radio och TV. I de traditionella medierna framställs innehållet huvudsakligen av personer med publicistisk bakgrund med kännedom om de pressetiska reglerna, t.ex. yrkesutbildade journalister, och publicering sker enligt fastlagda beslutsrutiner där den ansvarige utgivaren ytterst svara för innehålet. Många av de stora siterna på den svenska delen av Internet drivs visserligen av traditionella medieföretag, eller har nära band till sådana medieföretag, t.ex. Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, svenska Dagbladet, SvT och TV4, och på dessa siter torde publicering oftast ske efter samma kriterier som i det traditionella mediet. Flera av dem omfattas också av pressens självsanering. En stor del av siterna på den svenska delen av Internet drivs emellertid av aktörer som inte har i traditionella publicistiska bakgrund. Hos dessa aktörer torde det inte i lika hög grad som hos medieföretag finns sådana traditioner, regler och rutiner som motverkar integritetskränkningar genom publicering. Detta talar för att det behöves en självsanering liknande den som pressen bedriver. Till detta kommer att Internetverksamhet ofta innebär att en aktör möjliggör för någon annan att publicera material, t.ex. genom deltagande i diskussion på en chattsida. Detta är vanligt på Internet och kan närmast jämföras med en papperstidnings insändarsida. De väsentliga skillnaderna föreligger dock att en site på Internet kan inrättas så att den enskildes material direkt blir tillgängligt för andra användare utan att den som driver siten först tar del av materialet eller vidtar någon åtgärd och att kan vara 7

16 fråga om mycket stora mängder material som publicerat genom nyttjande av aktörens tjänst. På Internet kan publicerat material också snabbt och enkelt ändras, vidarespridas och användas av andra än den ursprunglige upphovsmannen. Materialet kan också nå så mycket stor publik. Det finns alltså ofta en risk för integritetskränkningar på nätet och följderna av en kräkning kan bli omfattande. (2) Med uttrycket de stora aktörerna, som alltså enligt utredaren betedde sig jämförelsevis ansvarsfullt på Internetmarknaden, avsåg utredaren dels nätoperatörer (Telia, Tele2, telenordia, UPC, Bredbansbolget Television, TV4, Aftonbladet, svenska Dagbladet, Eniro [Passagen], LunarWorks, Spray network, Msn microsoft m.fl.) 3. Teori Vissa faror kan finnas vid användning av sociala nätverk. Hur stor fara en person utsätts för beror på hur mycket som publiceras om honom/henne. Vissa fall har uppmärksamts i media där människor t ex har skrivit i olika sociala nätverk att de är bortresta och efter det har dessa fått inbrott i sina bostäder. Detta kunde ske just för att rånarna kunde läsa att personen inte var hemma under en viss period. Ett mycket uppmärksamt fall de senaste månaderna som direkt kan kopplas till hur personliga uppgifter har hanterats på internet är våldtäkterna som begicks av en pojke i det lilla samhället Bjästa utanför Örnsköldsvik. I det fallet har internet använts flitigt i en smutskastningskampanj mot de två våldtagna flickorna till våldtäktsmannens fördel. En intressant aspekt att lyfta upp i det här fallet är hur pojkens mamma och bror drev på denna kampanj genom att bl.a. skapa en hemsida med pojkens namn och adress och uppmanade alla att stödja honom genom att exempelvis skicka ett kort. Efter att fallet uppdagades i media fick de genast lägga ner hemsidan men då var det för sent; pojkens personuppgifter hade redan spridits. Man kan nu tänka sig vilka konsekvenser det kan få för denna pojke, vars personuppgifter har spridits på nätet och nu har istället en hatkampanj mot honom påbörjats. Hänsyn till den personliga integriteten Boken Ungas integritet på nätet (Lindqvist, 2008) påpekar att problem kring publicering av personuppgifter på Internet inte är ett ungdomsproblem, utan även vuxna publicerar flitigt saker om sig själva och sin familj. Typiska exempel är familjefotoalbum, semesterrapport, etc Man glömmer att materialet kan spridas vidare och att andra än den tänkta målgruppen kan få tillgång till delar av materialet. Pedofiler kan t ex leta sig till olika familjefotoalbum där familjerna lägger ut bilder på sina barn, kanske nakna på en strand. Frågan är varför man delar med sig utav exempelvis bilder i så stor utsträckning på sociala medier som Facebook. Vi tror att nyfikenhet kan sägas vara en av grundstenarna i sociala medier, alltså att människor vill ta del av vad andra gör. Eventuellt ligger inte fokusen nödvändigtvis på vem den andra personen egentligen är, för detta är svårt att ta reda på via en Facebook profil. Vi tror inte att sociala medier hade blivit så populära om det inte vore för just nyfikenheten. Nyfikenhet resulterar i öppenhet, vilket i sin tur kan medföra faror. Ungdomarna idag är generellt sett ganska medvetna om riskerna med publicering av uppgifter som kan identifiera vilka de är och var de bor (Lindqvist, Thorlsund, 2008). Men precis som vuxna vill ungdomar visa något av sitt liv för omgivningen genom text och bild. Vad de flesta glömmer är att det är relativt lätt att ta reda på vem en viss person är. Exempelvis kan man ha en profil på Facebook där det enda som alla andra kan se är en kort presentation, en profilbild och kanske en länk 8

17 till personens blogg. Den som vill ta reda på vem personen i frågan är kan gå vidare till bloggen, där man bl.a. kanske hittar information om att personen är delaktig i en idrottsklubb eller liknande. Man kan då gå vidare till föreningens hemsida och hitta ytterligare information, osv Frågan är då vilken kontroll vi egentligen har över varje del i den här långa informationskedja Publicerat material är svårt att ta tillbaka Det är förvånansvärt enkelt att sprida saker i dagens informationssamhälle. Det räcker med en mobiltelefon. Man kan exempelvis ta en bild och skicka vidare till Facebook omgående. Det är enkelt och det kan lätt bli fel. Det är i princip omöjligt att ha kontroll över det som publiceras på Internet. Andra kan lätt kopiera och sprida materialet vidare. En bild eller text är omöjliga att ta tillbaka särskilt om dessa är av stort allmänintresse. Det kan vara en bild som för stunden är rolig, t ex där någon gör bort sig, men som ingen vet vad den kan få för konsekvens senare. Man delar då med sig av bilden till sina kompisar som i sin tur sprider vidare. Ett annat problem är att vuxna ibland inte vet hur en viss teknik fungerar och sätter den ändå i händerna på barnen som få lära sig, kanske genom att begå misstag som kan vara förödande. Tidigare när mobbning pågick i en skolgård försvann de uttalade orden och därmed känslorna kring dem efter en stund. Nu när mobbning sker på Internet och som man brukar säga allt som en gång kommit ut på nätet finns alltid kvar där, kan man inte ta den tillbaka. Informationen kan bara fortsätta spridas vidare och därmed orsaka större lidande Övervakningssamhälle Samtidigt som öppenheten på internet har växt de senaste åren har motståndet mot ett övervakningssamhälle kanske växt i samma takt. Människor väljer att själva öppna sina liv för omvärlden via sociala mötesplatser, men motsätter sig oftast nästan alla typer av övervakning som myndigheter eller regeringar kan bedriva. Det är svårt att inse att dagens informationssamhälle medför otroliga möjligheter för kommunikation mellan människor samtidigt som det underlättar för stater att bevaka sina medborgare. Boken Privacy at risk: the new government surveillance and the Fourth Amendment (Slobogin, 2007) påpekar att kombinationen avancerad övervakningsteknik och en mäktig regering kan vara mycket farlig, eftersom det skulle möjliggöra för en sådan regering att helt obehindrat övervaka sina medborgares alla steg. En mäktig eller totalitär regering kan inte granskas av andra oberoende makter, vilket utgör en stor potential för intrång i människors personliga integritet. Författaren fortsätter med att det finns tre sätt att bli övervakad: Kommunikationsövervakning: avlyssning av kommunikationskanaler i realtid. Fysisk övervakning: observation av fysisk aktivitet i realtid. Transaktionsövervakning: genomgång av sparad information. Dessa typer av övervakningar har blivit relativt vanliga i de flesta stater och detta vägrar de flesta domstolar och lagstiftare inse, menar Slobogin. Den avancerade tekniken har gjort det förvånansvärt enkelt att kränka andras personliga integritet. På senare tid har vi sett flera exempel där den förenklade tekniken möjliggör olika typer av intrång i andras liv. Ett uppmärksamt exempel på detta var nyheten om ett insticksprogram till webbläsaren Firefox, kallat Firesheep, som möjliggör för vem som helst att kapa någon annans 9

18 Facebook konto eller inloggningsuppgifter till andra sajter över ett öppet trådlöst nätverk (Expressen, 2010). 4. Metod 4.1. Fokusgrupper I början av detta arbete ville vi undersöka vår fråga med hjälp av enkäter. Efter en del funderingar kring effektiviteten i denna metod kom vi fram till att enkäter skulle kunna ge ett opersonligt resultat. Eftersom vi ville ha större interaktion med deltagarna ansåg vi att fokusgrupper var en lämpligare metod. Vi valde att hålla 3 fokusgrupper på Tullinge gymnasium där vi samlade 6 elever per grupp. Könsfördelningen i varje grupp skulle vara 3 tjejer och 3 killar. Deltagarna var anonyma i själva undersökningsresultatet i efterhand. Detta ansåg vi vara bra så att eleverna inte behöver känna sig kränkta av att deras uttalanden skulle publiceras och kopplas till just dem. Varje grupp samtalade under 1 timme. Dessutom valde vi att hålla fokusgrupperna i skolan, så att eleverna kände sig hemma och därmed trygga. Vi formulerade ett antal frågor med olika relevansnivåer som ställdes till alla fokusgrupperna (bilaga 9.1). Fokusgrupperna bestod av elever i åldersgruppen Eftersom en del av dem är minderåriga tog vi fram ett dokument så att deras föräldrar kunde skriva under och ge sitt godkännande för att deras barn skulle få delta i fokusgrupperna. (bilaga 9.2) För att locka eleverna till att ställa upp i fokusgrupperna fick vi hjälp av Tullinge gymnasiums biträdande rektor. Han hjälpte till med att sprida vidare en inbjudan som vi tog fram med lite information kring fokusgrupperna vi ville arrangera (bilaga 9.3). Vi bestämde oss för att bjuda på fika under samtalet samt en biobiljett till varje deltagare. Detta trodde vi skulle locka dem till att anmäla sig till oss. Samtalet i fokusgruppen inleddes med några enkla frågor som berörde deras bakgrund som intressen och hur de kommunicerar med vänner. Sen gick vi vidare till allmänna frågor kring vilka sociala nätverk de använder och varför de använder just Facebook. Därefter ställde vi frågor kring erfarenheter i sociala nätverk samt frågor om integritet. Se bilagan Frågor till fokusgrupperna (bilaga 9.1) för att se vilka frågor som ställdes till ungdomarna. Vår tanke var inte att enbart ställa en rad frågor utan vi ville få igång ett samtal som skulle flyta på naturligt. Våra frågor var mer som riktlinjer för oss själva så att vi visste vad samtalet skulle kretsa kring. Vi hade dessutom i åtanke att inte på något sätt kränka deltagarna, genom att bl.a. pressa dem till att svara på vissa frågor. Vi pekade inte heller ut någon för att kommentera eller svara på något Egen användning av Facebook Användning av Facebook under examensarbetets gång gick ut på att skaffa ett Facebook konto och bekanta oss med mötesplatsen. Vi hade inte använt Facebook tidigare, dock hade en av oss varit bekant med hur sociala nätverk fungerar efter att ha haft ett konto på mötesplatsen Orkut sedan ca 5 år tillbaka. Vi gick igenom Facebooks sekretessinställningar och försökte lära oss vad man kan åstadkomma med dem. Vi kollade även vilka anmälningsmöjligheter som webbsajten erbjuder om problem skulle uppstå. Av självklara skäl kunde vi inte testa anmälningsmöjligheterna eftersom vi 10

19 inte hade något konkret att anmäla. Vi kunde inte heller fejka en situation bara för att testa verktyget. Förutom att titta på olika inställningar på mötesplatsen kontaktade vi även andra människor och skaffade oss vänner för att försöka sätta oss in i hur man tänker vid användning av Facebook. Som ett litet sidospår ville vi gärna försöka förstå lite varför Facebook har blivit den succén den är idag. 5. Resultat I detta kapital redovisas resultatet vi har fått fram utifrån fokusgrupperna och vår egen användning av Facebook Fokusgrupper Fokusgrupperna hölls ungefär som planerat. I varje grupp började vi samtalet med att ställa allmänna frågor om deltagarnas bakgrund för att därefter gå vidare till mer specifika frågor kring Facebook och personlig integritet. Ungdomarna berättade att Facebook har blivit något utav en trend som man börjar använda bara för att andra gör det, alltså har vissa ungdomar antytt på att de inte är så aktiva men finns ändå där. Alla finns där Det var inte något vi var först med, utan gick med eftersom alla andra var där, svarade en av deltagarna på frågan om varför de använder just Facebook. Hon ansåg att Facebook har blivit en trendig sak. En annan deltagare har släktingar utanför Sverige och tycker att Facebook är ett bra sätt att kommunicera med dem. En deltagare i en annan grupp sa att han använder Facebook för att skicka meddelande till sin bror istället för att ropa på honom när båda sitter hemma. En annan tjej hävdade att man blir mer eller mindre beroende av Facebook, även sådana som till en början inte är så aktiva och inte tycker att de kan bli beroende. Till slut tänker man hela tiden jag ska bara gå och titta på min Facebook snabbt för att se vad som händer, höll en annan i gruppen med. Hon sa att alla i hennes klass sitter ute på Facebook när de har någon lektion där de sitter vid en dator. Man kan se i chatten att alla i klassen är inloggade på Facebook, fortsatte hon. Facebook och det sociala livet Många av deltagarna i fokusgrupperna berättade att de tidigare har använt andra sociala nätverk, som t ex Lunarstorm och Playahead, men att dessa var mindre seriösa. Vi undrade därefter hur ofta de är ute på Facebook och en av grupperna ansåg att det har blivit mycket, särskilt under det senaste året, på bekostnad av andra aktiviteter. Vi undrade om detta kan vara en negativ trend att människor tillbringa mer och mer tid på internet, där umgängelsen med människor i det verkliga livet blir lidande. Det tyckte inte deltagarna i en av grupperna som tyckte att båda världar går att kombinera bra. På ett sätt kan Facebook bli osocialt eftersom man ser allt vad andra gör och pratar därmed inte på riktigt. Man kommer kanske fram till en person och frågar vad man har gjort i helgen och så svarar man kolla på Facebook, sa en av tjejerna som tyckte att det sociala livet kan visst bli lidande. 11

20 Föräldrarnas inställning De flesta av deltagarnas föräldrar var noga med att varna dem för att det finns faror på Facebook. De flesta föräldrar visste dock inte exakt vilka faror som finns utan att deras barn skulle vara allmänt försiktiga. En av deltagarnas föräldrar hade varnat henne för vad hon lägger ut på Facebook eftersom framtida arbetsgivare kan gå in där och se vem man är och vad man gör. En av deltagarna uttryckte att det skulle vara bra om någon, t ex skolan, hade någon genomgång med dem om exakt vilka faror som finns på Facebook och hur man ska skydda sig. De allra flesta ungdomarna verkade dock vara hyfsat insatta i vad som kan vara farligt och hur man ska ställa in olika sekretessinställningar. Det visade sig att deltagarnas föräldrar inte har några regler kring användning av Facebook, utan mest rekommendationer. Oftast handlar rekommendationerna om vad som läggs ut, enligt en av deltagarna. En av tjejerna berättade att hennes mamma har tillgång till hennes lillebrors Facebook och brukar gå in där och ta bort det hon tycker är olämpligt. En annan tjej sa att hennes mamma brukar vara noga med att se vilka bilder hon lägger ut. En annan sa att hennes mamma skaffade Facebook i syfte att se vad hennes barn lägger ut där. En av killarnas föräldrar köpte en bok om sociala medier och blev oroliga över vad de läste. I en av fokusgrupperna undrade vi vad det är som lockar med sociala nätverk. Det är kul att se vad andra gör var det gemensamma svaret. En tjej i en annan grupp sa däremot att Facebook är ganska begränsat. Hon tyckte att bloggar är mer intressanta eftersom man kan fokusera på vissa ämnen och det finns hur många bloggar som helst. Faror i Facebook Trots att de flesta av fokusgruppernas deltagare visade sig ha bra kunskap om hur man ställer in olika sekretesskydd märkte vi en viss okunskap om vissa potentiella faror som exempelvis virus som sprider sig genom att skicka länkar till olika profiler på Facebook. Några ungdomar visste ingenting om att deras konto exempelvis kunde kapas, bara genom att de klickar på dessa länkar. En av killarna kom då på att hans mammas konto har blivit kapat och började skicka ut en massa mejl till hennes vänner med viruslänk. En av tjejerna hade ingen aning om att virus kan sprida sig på det viset och att det var bra att få veta det. En annan fara är att främmande människor kan ta profilbilden, som är synlig för alla, bearbeta och använda den i oönskade sammanhang. De flesta av ungdomarna oroade sig dock inte över det. Att skydda de personliga uppgifterna var mer angeläget enligt de flesta i alla grupper. En deltagare poängterade: För mig är det viktigt att mina närmaste vet vem jag är och vad jag gör. Jag oroar mig inte för att folk skulle hitta på saker. De flesta deltagare ansåg sig vara tillräckligt kunniga för att skydda sig för övrigt. När det gäller övriga bilder som läggs ut i olika album, sa en av deltagarna att hon endast har familjemedlemmar som vänner och därmed är risken mycket liten att någon av dem skulle göra något med någon av hennes bilder. Borttagning av Facebook konto Det var ingen av deltagarna som visste att man kan ta bort sitt Facebook konto helt och hållet. De flesta har endast känt till möjligheten att inaktivera kontot. Många av de berättade att de själva eller bekanta har försökt flera gånger ta bort sina konton utan att lyckas. Det är faktiskt bra att det inte är så lätt att ta bort sitt konto helt, så att man inte gör det av misstag, sa en av tjejerna, som fick medhåll av de andra i gruppen. Däremot var de andra två grupperna kritiska till att det är svårt att hitta information kring kontoborttagning. 12

21 Mobbning och obehagliga situationer Ungdomarna var eniga om att mobbning är vanligt förekommande på Facebook, bl.a. genom kränkande bilder eller kommentarer. En kille sa att han läste lite om kommentarer kring våldtäktsfallen i Bjästaskolan, som blivit mycket uppmärksammade i medierna. Eftersom man inte kan bestämma vad andra lägger ut så kan man ibland känna sig kränkt eftersom man ber de ta bort bilden men de gör inte alltid det, påpekade en av tjejerna. Hon fortsätter: Jag har själv varit med om att någon har publicerat en bild på mig som jag tyckte var ful och jag har bett personen att ta bort den, men personen vägrade. Vi undrade om de upplever att mobbning på Facebook är lika utbred som mobbning på t ex skolgården. De flesta tyckte inte att det är lika mycket, men att det ökar. I skolan vågar man inte riktigt komma fram och säga elaka saker, men det gör man på Facebook, påminde en av killarna. Ungdomarna var överens om att man är som skyddad bakom en dataskärm när man skriver saker på Facebook och därmed inte riktigt tänker på konsekvenserna. En av tjejerna ansåg dock att det var betydligt mer mobbning på tonårssajter som Playahead och Lunarstorm. Deltagarna berättade att äldre människor söker kontakt med yngre på Facebook. En av tjejerna berättade: Jag har varit med om att äldre män har skrivit till mig på Facebook och sagt att de tyckte om min profilbild och ville bli mina vänner. Men då har jag tagit bort dem direkt. En annan tjej sa dock: Jag brukar acceptera först och fråga vad de vill och vilka de är sen En tredje tjej sa att hon endast accepterar vänförfrågningar från folk i hennes ålder. De flesta i grupperna var medvetna om att det går, vid behov, att anmäla människor och grupper till Facebook via en anmälningsknapp som finns på sidan. Få var dock villiga att går så långt. En kille sa att han kanske skulle kunna anmäla en grupp om det var något allvarligt, men inte personer. Beteende och sekretessinställningar För övrigt var inte deltagarna så eftertänksamma när de lägger ut någonting på Facebook (bild eller text), eftersom de anser sig ha tillräckligt med skydd genom inställningarna de har valt. Vi undrade om det finns någon skillnad mellan hur man beter sig ute i det verkliga livet och hur man agerar på Facebook. De flesta erkände att de är betydligt försiktigare i det verkliga livet. En deltagare berättade: En gång när jag var utomlands skrev jag om det på Facebook. De flesta sa att man är tillräckligt skyddad från obehöriga genom sekretessinställningarna. En tjej medgav dock att ens vänner och bekanta på Facebook kan råka sprida ut informationen till andra. Alla var kritiska till att Facebook har ändrat standardinställningarna fr.o.m. januari 2010 och gjort det mer öppet från början. Några av ungdomarna var tvungna att gå till inställningar och ändra vissa saker. Förut kunde man inte se bilderna, nu kan man se dem direkt när man skapar ett konto, påpekade en tjej. Här gick åsikterna isär eftersom en av killarna sa sig vara beredd att dela med sig av mycket från hans privatliv, eftersom han ansåg att en del uppgifter ändå går att hitta. Man behöver inte skylta med informationen bara för att det ändå gå att hitta den på något sätt, sa en annan deltagare emot. Personlig integritet På frågan om de vet vad personlig integritet innebär, blev de flesta tveksamma. En sa att det betyder att man inte ska visa upp privatlivet för andra människor. Man ska inte kränka ens personliga integritet, sa en kille tveksamt. Det visade sig att de har hört begreppet och att man inte ska kränka den personliga integriteten. Även om de flesta var inne på att personlig integritet är det 13

22 samma som privatliv kunde de konstatera att livet på Facebook inte alls är lika privat. Om man accepterar en person som vän, även om den personen inte är så nära så kan han/hon blir delaktig i sådant som andra personer som är närmare har tillgång till, poängterade en av tjejerna. Trots att de flesta medgav att de klarat sig bra och har förstått inställningarna på Facebook så höll de med om att de är krångliga. I en av grupperna sa en tjej att hon ändå har tagit sig tid att gå igenom varje inställningspunkt men det är inte alla som gör det. Jag har försökt ändra vissa saker några gånger men det händer inget, konstaterade en annan tjej. Några hävdade dock att upplägget har blivit bättre. En av deltagarna sa dock att det tidigare fanns en slags direktlänk i en bubbla på första sidan där sekretessinställningarna kunde nås direkt. Detta finns inte längre, vilket är dåligt, tyckte han. Storebrorsamhälle Till slut lyfte vi upp frågan om det omdebatterade begreppet storebrorsamhälle för att bilda oss en uppfattning om hur ungdomar tänker kring det. Till det la vi till debatten kring FRA och Ipredlagen. Vi fick följande reaktioner: Jag bryr mig inte om andra lyssnar på vad jag säger eller ser vad jag gör Jag tycker sådant som FRA och Ipred är dåligt Man ska kunna ladda ner vad man vill. Jag har annars inga problem med att t ex meddelande sparas eftersom jag har ingenting att dölja. Jag vet själv att jag inte gör någonting fel så jag bryr mig inte om jag blir avlyssnad. Artister och upphovsmän tjänar redan tillräckligt med pengar. De stora pengarna tjänar de på koncerter och sådant. De kan pumpa in reklam så man kan komma åt materialet gratis och få reklamen istället och tjäna pengar den vägen. De flesta var inte oroliga för att andra kan se och lyssna på vad de gör, däremot hade alla åsikter kring vad som inte borde vara olagligt. Just det här med nedladdning väckte starka känslor där alla inte ansåg vara fel att ta del av upphovsrättsskyddat material, som enligt dem borde vara kostnadsfritt. Några av deltagarna tog upp Spotify som ett bra exempel på hur musikindustrin kan tjäna pengar trots att folk lyssnar på deras musik gratis Egen användning av Facebook Vi har gjort följande på Facebook: Skapat tre nya konton, varav ett som minderårig. Gått igenom sekretessinställningar för kontona. Skaffat vänner. Skapat en grupp. Gått igenom sekretessinställningar för gruppen. Bjudit in personer till vår grupp. Startat en diskussion för gruppens deltagare Konto, grupp och sekretessinställningar Det var relativt lätt att skapa ett konto på Facebook. Det enda som krävde svar en fungerande e postadress. Vi försökte även att skapa ett konto med ålder under 13 år, vilket inte gick. Vi skapade då ett låtsaskonto med ålder 13 år. Vi har gått igenom sekretessinställningarna, ställt in 14