Hatar ni så tryck gilla!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hatar ni så tryck gilla!"

Transkript

1 Malmö högskola Lärande och samhälle Barn, unga, samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, Grundnivå Hatar ni så tryck gilla! Ett arbete om digital mobbning. Do you hate press like! A paper about cyber bullying Emma Olsson Terese Tomsson Lärarexamen 210hp Barn, unga, samhälle Ange datum för slutseminarium Examinator: Handledare: Markus Ange Idvall handledare Handledare: Nils Andersson 0

2 1

3 Förord I detta examensarbete valde vi att skriva i par, båda är eniga om att vi har bidragit lika mycket till arbetet, att ingen av oss har gjort varken mer eller mindre. När vi har träffats för att skriva har träffarna inletts med att se över veckoplaneringen som gjordes i början på varje vecka. Därefter har det delats upp vad som skulle göras när vi träffades till exempel om det handlade om kommentarer till arbetet så delade vi upp dem så vi gjorde lika mycket. Därefter läste vi igenom varandras texter, detta har bland annat bidragit till att vi har gjort lika mycket till detta arbete. Att gå igenom litteratur och dylikt till arbetet har även detta delats upp på ett bra sätt emellan oss, vi har läst igenom böcker och sedan gått igenom vad som kunde vara bra att ha med i arbetet. Även här är vi överens om att båda har bidragit lika mycket, att vi har läst lika mycket litteratur, forskningar med mera. För att sedan övergå till vår undersökning till arbetet så är vår uppfattning att vi har jobbat tillsammans för att få fram enkätfrågor. Och när dessa undersökningar genomfördes var alltid båda två närvarande ute på skolorna. 2

4 Sammanfattning/abstract Syfte: Syftet med detta arbete är att få större förståelse kring hur mobbning utspelar sig i dagens skolmiljö, samt att göra människor uppmärksamma på vad mobbning via sociala medier innebär och vilka åtgärder som möjligen finns tillgängliga. Teori: I arbetet har Olweus (1999) teori om mobbning tillämpats och Dunkels (2007) teori om mobbning som förekommer via sociala medier. Metod: Metoden som använts har varit anonyma enkätundersökningar med elever i årskurs fem och sex på tre olika skolor, samt en enkätundersökning med organisationerna Friends och BRIS. Resultat/Slutsats: Resultatet som kommit fram i detta arbete visar bland annat att om man kränker någon via internet så kan man vara anonym, samt att det är lättare att kränka någon via sociala medier då man inte behöver se hur den man behandlar illa reagerar. Utifrån elevenkäterna kunde man tyda att eleverna vill ha bättre vuxennärvaro på internet, och menade bland annat att det ska finnas någon som har uppsikt om i fall mobbning förekommer. Nyckelord: Anonymitet, digital mobbning, mobbning, skola, sociala medier. 3

5 4

6 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Frågeställning 9 2. Metodval och metoddiskussion Urval, genomförande och forskningsetiska övervägande Urval och genomförande Forskningsetik Litteraturgenomgång Centrala begrepp Traditionell och digital mobbning Ängeln, den som är ute efter makt, de elaka tjejerna, den oavsiktliga mobbaren Hur utmärker sig ett offer eller en mobbare Former av mobbningssituationer via internet Olika forum Koppling till skolan Åtgärder för digital mobbning Uppmuntra till anmälning av digital mobbning Sammanfattning av teori Resultat Sociala medier Mobbning Åtgärder på internet BRIS och Friends Analys av sociala medier Analys av mobbing Analys av åtgärder på internet 39 5

7 7. Slutsats Förändringar av skolans verksamhet och fortsatt forskning Kritisk granskning av arbetet Referenslista Bilaga 1- Enkätfrågor till elever Bilaga 2 Frågor till BRIS och Friends Bilaga 3 Information till föräldrarna Bilaga 4 Lathund till eleverna angående enkätfrågorna 53 6

8 7

9 1. Inledning Användning av mobiler och internet bland barn och unga har ökat enligt en undersökning från Medierådet, där visar det sig att internetanvändningen ökat med 10 % mellan 2006 och 2010 samt att från 2005 till 2010 har användandet av internet varje dag ökat med 15 % (Medierådet 2010). Denna statistik motiverade oss att skriva arbetet som vi sedan kopplade ihop med frågor som väckts under utbildningen. Frågor som väckts är bland annat huruvida tillgängligheten av sociala medier (internet och mobiltelefoni) i unga år ökar sannolikheten för att användas till att kränka andra ungdomar. Samt om användandet av sociala medier är i syfte att mobba skolkamrater. Intresset för ämnet väcktes i en jämförelse mellan hur verkligheten ser ut för dagens barn och unga när det gäller mobbning och hur det såg ut för 10 år sedan när vi själva var barn. Uppfattningen var att för bara några år sedan var hemmet en frizon kränkande behandling och mobbing från skolkamrater skedde utanför hemmets dörrar, många gånger till och ifrån skolan. Väl hemma var man ensam och fri från mobbing. Ingen kunde nå en om man inte själv ville det. Detta gör att relevansen för ämnet är stort eftersom mobbningen kan döljas av eleverna på ett annat sätt nu än vad det kunde förr. Kränkande behandling kan ge uttryck i form av ord och utfrysning och så vidare. Förklaring till begreppet kränkande behandling/mobbning tas upp i litteraturgenomgången med hjälp av Olweus (1999) definitioner. I samband med mobbning genom sociala medier, så kallat digital mobbning är det inte längre någon som alltid behöver höra eller se vad som sker. Sociala medier har blivit stort och eftertraktat vilket gör att eleverna kan nås på ett eller annat sätt dygnet runt. Barnen/eleverna är sällan fria från kränkande behandling. Detta kan bero på att fler barn och i lägre åldrar har mobiltelefon och de flesta har tillgång till internet, 2010 började barn använda sig av internet när de var runt 4 år, vilket är en stor skillnad om man jämför med Då var debutåldern cirka 9 år, eftersom de yngre barnen då ägnade sig mer åt tv-tittande (Medierådet 2010). Mobbningen kan vara mer synligt på grund av 8

10 de öppna internet sidorna. Men samtidigt så kan det ändå ske utan att andra ser det, genom att man skickar privata meddelanden som bara mottagaren kan se. Pedagoger och andra vuxna runt omkring kan vara helt omedvetna om vad som händer, eftersom de inte har tillgång till de sociala medier och/eller mobiltelefoner som barnen har. Detta kan uppfattas som ett problem, då det kan vara problematiskt att åtgärda (mobbning under dessa former) digital mobbning eftersom det är svårt att uppfatta. Mest intressant i denna undersökning är hur barnen/eleverna själva uppfattar det hela, dels de barn/elever som är utsatta och även de som utsätter andra för kränkande behandling, vad kränkande behandling innebär skrivs det om längre ner i litteratur genomgången Syfte Syftet med detta arbete är att få större förståelse för hur mobbning utspelar sig i dagens skolmiljö bland unga i samband med användningen av sociala medier och om den mobbning som finns i skolan fortsätter efter skoltiden på sådana forum. Arbetet ämnar även att göra människor uppmärksamma på vad digital mobbning innebär och vilka åtgärder som möjligen kan tillämpas. Forskning kring digital mobbning finns det lite av, vilket är en utav anledningarna till intresset att skriva detta arbete. Internet och sociala medier har många positiva sidor men det finns en baksida som innebär att barn kan fara illa. Efter detta arbete finns en önskan att människor ska få en inblick i att barn kan bli illa behandlade både i verkligheten och via internet Frågeställning Den mobbning som finns på skolan, fortsätter den efter skoltid? Hur ser mobbningen ut utanför skolan i samband med sociala medier? Vad innebär det att mobbningens synlighet har förändrats? Hur kan den digitala mobbningen hanteras? 9

11 2. Metodval och metoddiskussion BRIS och Friends är två organisationer som spelar en viktig roll för barn i det svenska samhället. Här kommer en bakgrund i vad de arbetar med, på så sätt blir det lättare att förstå arbetet och varför vi valt att ta hjälp av dem. BRIS är en ideell organisation som arbetar med utsatta barn och unga genom att ge råd och stöd. De vill få de unga i samhället att börja prata med vuxna. Man planerar verksamheten utifrån barn och ungas behov. BRIS anser sig vara en länk mellan barn, vuxna och samhället. Barn och unga kan ringa dit, chatta eller maila med dem som jobbar där (www.bris.se ). Friends är en organisation som arbetar med att stoppa mobbningen. De utbildar och hjälper skolor och idrottsföreningar. Deras vision är att skapa ett samhälle där barn och unga kan växa upp tryggt och jämlikt. De arbetar långsiktigt genom att ge utbildning och rådgivning till vuxna och barn genom att ge dem kunskap och skapa engagemang hos dem (www.friends.se ). Av denna anledning gjordes ett val att använda sig utav dessa två till arbetet i form av att utföra intervjuer. Dessa intervjuer gjordes via mail med Friends medan det skedde via skype med BRIS samt kompletteringar med mail. Ejvegård menar att intervjuer fungerar bäst när man vill tala med experter och få fram ren fakta (Ejvegård 2003). Metoden som valdes att användas för undersökningen av eleverna i årskurs fem och sex på tre skolor var anonyma enkäter. Genom enkäter kan man nå många personer, de är dessutom skriftliga och på så sätt lättare att bearbeta (Ejvegård 2003). Man vet också att alla man gett ut enkäter till får samma frågor, vilket gör det lättare att jämföra svaren och då få fram ett resultat som kan användas (a.a.). Att barnen skulle vara anonyma var för att de skulle kunna svara så ärligt som möjligt på frågorna och på så sätt känna sig trygga. En sådan här enkätundersökning valdes att göras med barnen för att få en inblick i hur barnen själva uppfattar mobbning utanför skolan. Enkäter är bra när man vill få 10

12 fram olika attityder, smak och åsikter (Ejvergård 2003). Vi kommer även att gå in på hur vidare skolan kan hantera och arbeta med kränkande behandling via internet. Vi har på detta sätt använt oss av en kvantitativ metod. Vi har samlat in empiri och sedan sammanställt detta på ett statistiskt sätt med hjälp av stapel diagram. Vi ansåg att detta var det bästa alternativet eftersom det kan blir känsligt att använda sig av intervjuer med barn och deras mobbningssituation. Genom enkäter fick vi en överblick i hur alla barn ser mobbning via internet. 11

13 3. Urval, genomförande och forskningsetiska överväganden Under detta kapitel behandlas det urval vi valt att basera undersökningen på, samt anledningen till urvalet av det som undersökts. Även forskningsetiska övervägande kommer att tas upp med utgångspunkt från de fyra huvudkraven inom forskningen. Det har gjorts undersökningar som visar att mobbning i digital form utmärker sig bland unga, mest bland de barn som går i de senare åren på mellanstadiet och början på högstadiet. Enligt Hanel och Trolley (2010) har Patchin och Hinduja i en undersökning kommit fram till att de som gick i årskurs åtta var både mobbare och offer. Eleverna blev själva utsatta för kränkande behandling och gjorde samma sak mot någon annan. De elever som däremot gick i årskurs sex var antingen mobbare eller offer. Det visade sig även att det i årskurs sju fanns en övergång mellan dessa fenomen (Hanel & Trolley 2010). Dunkels (2007) skriver att när man är yngre handlar det mest om att spela spel på internet, medan när man kommer upp i årskurs sex börjar det handla mer om att kommunicera med andra via internet (Dunkels 2007) Urval och genomförande Enkätundersökningen har genomförts på tre olika skolor i två olika årskurser; årskurs fem och sex. Två av skolorna ligger i samma kommun och den tredje skolan ligger i grannkommunen. Skolorna är olika stora och skiljer sig mycket från varandra. Den ena 12

14 skolan ligger i ett litet samhälle på landsbygden, den andra skolan ligger bredvid en högstadieskola och den sista ligger i en by avskilt. För att få ett så stort urval som möjligt samt kunna göra en statistisk undersökning finns tre skolor med. Årskurserna för undersökningen är fem och sex eftersom det är där eleverna använder sig av internet och mobiltelefoner. Under delar av utbildningen har det observerats att det finns en användning av mobiltelefoni och internet i de lägre årskurserna också, men inte i lika stor utsträckning som i årskurserna fem och sex. 3.2 Forskningsetik Som utgångspunkt för arbetet användes de fyra huvudkraven inom forskning; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Dessa beskrivs i texten nedan samt ges förklaringar på vilket sätt kraven tillgodosetts (Vetenskapsrådet 2002). De fyra kraven meddelades till elever, lärare samt målsmän antingen skriftligt eller muntligt vid mötet med dem. Genomförandet av enkätundersökningen påbörjades genom utgivandet av ett informationsblad till målsmän för eleven, där fanns information om vilken typ av frågor som användes samt vad undersökningen skulle användes till. Kontaktuppgifter till oss fanns med på informationsbladet där målsmän kunde vända sig om de hade frågor eller synpunkter angående undersökningen. På de olika skolorna fick eleverna information om vad projektet handlade om. På så sätt berördes informationskravet, vilket innebar att deltagarna fick information angående vad projektet skulle handla om och vad som krävdes av dem för att de skulle vara med (Vetenskapsrådet 2002). Samt att de fick den information de behövde för att kontakta oss om de hade frågor eller dylikt. Enkätundersökningen ägde rum i klassrummen, så att eleverna kunde ställa frågor direkt till oss om de undrade något. Direkt efteråt samlades enkäterna in så inga utomstående fick kontakt med resultatet, vilket även står med i informationskravet. Ingen tvingades delta i undersökningen eller att lämna in enkäten. Detta fanns med som ett krav, 13

15 samtyckeskravet vilket innebär att deltagarna har rätt att avbryta sin medverkan när som helst eller inte vara med från början. Deras beslut ska inte få en negativ påverkan på personen i fråga (Vetenskapsrådet 2002). Ute på de olika skolorna som nämnts i urval och genomförande informerades deltagarna att inga namn skrivs i arbetet, eller vilken skola de gick på. Här berördes konfidentialitetskravet där det bland annat står att åtgärder måste göras så att det blir svårt för utomstående att identifiera deltagarna. Nyttjandekravet påpekades hela tiden för deltagarna i klassrummen. Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som lämnas in får endast användas inom forskningen (Vetenskapsrådet 2002). Detta uppmärksammades eleverna på både innan enkätundersökningen startade samt så gav vi dem en påminnelse innan vi lämnade klassrummet. 14

16 4. Litteraturgenomgång 4.1. Centrala begrepp Dan Olweus (1999) definierar mobbning med att det finns tre beteendemönster som behövs för att beskriva en mobbnings situation, dels måste personen ha ett negativt och elakt beteende, detta beteende kan ske både vid enstaka tillfällen eller upprepas och pågå under en längre tid. Det tredje mönstret är när detta sker i en relation där det finns obalans mellan parterna. Alla tre beteendemönster är viktiga i Olweus (1999) definition av hur mobbning utmärker sig (Olweus 1999). Vi skulle vilja problematisera det Olweus (1999) säger angående att det negativa beteendet kan ske en gång och kallas för mobbning, går det att kalla det mobbning om det sker vid ett tillfälle? Den här frågan väckte stort intresse hos oss och denna fråga ställs även i enkätundersökningen för att se vad barnen tyckte. Man kan i ren frustration när man är ovän med någon eller blir arg säga något dumt en gång. För oss är detta inte mobbing utan vi anser att det måste ske flera gånger alltså ett upprepande beteende mot en eller flera personer. I boken Cyber bullying (2008) yttrar man sig annorlunda i jämförelse med Olweus (1999), Kowalski m.fl. (2008) menar att vanligtvis sker inte mobbning bara en eller två gånger, det är något som upprepas under en längre tid. Ibland kan det vara svårt för vuxna att veta ifall detta beteende har skett en eller flera gånger, barn är oftast bra på att dölja mobbning och anmäler inte alltid om de blivit utsatta eller har sett mobbning. Men Kowalski m.fl. (2008) anser att det är viktigt att försöka fastställa om ett beteende är en engångsföreteelse, eller om det är ett mönster av ett fortsatt beteende (Kowalski m.fl. 2008). 15

17 Olweus (1999) menar att det finns en mobbning som består av slag, sparkar, hotelser, kommentarer och skällsord, denna mobbning kallas direkt mobbning. Detta är en mobbning som man kan ta på och som oftast syns för andra. Olweus (1999) menar även att det finns indirekt mobbning som utmärker sig i form av utfrysning, bli baktalad, att man inte får vara med och att man på något sätt hindras från att få vänner (a.a.). Denna mobbning syns inte alltid för omvärlden utan sker i tystnad. Den indirekta mobbningen utförs oftast av flickor medan den direkta oftast sker bland pojkar. Den direkta mobbningen är inte endast fysisk vilket innebär att den mobbningen även kan komma fram via digital mobbning. Enligt Kowalski m.fl. (2008) så menar Aftab att det finns en viss begreppsförvirring när det gäller den indirekta och den direkta mobbningen inom sociala medier, båda dessa mobbningsfaktorer kan förekomma. Hon drar även en intressant slutsats mellan den direkta mobbningen och den digitala genom ombud eller indirekt mobbning. Hon definierar direkta attacker som att han/hon skickar meddelandet direkt till någon annan, medan mobbning genom ombud innebär att människor omedvetet eller medvetet hjälper till att mobba offret. Med detta menar hon bland annat att på vissa sidor kan man anmäla någon om de har skrivit något olämpligt eller mobbar någon. Den som mobbar kan ha retat upp offret tillräckligt mycket för att offret ska skriva något elakt/hatiskt tillbaka till mobbaren. Mobbaren anmäler sedan detta och får den som är ansvarig för sidan att radera offrets sida/konto, vilket gör att denna blir en omedveten hjälpare till mobbning (Kowalski m.fl. 2008) Traditionell och digital mobbning Den vanliga skolgårdsmobbningen förekommer fortfarande regelbundet, men idag upplever barn en ny variant av mobbning. Den digitala mobbningen som har gjorts möjlig på grund av att tekniken har gjort stora framsteg, både inom internet och mobiltelefoni. Denna typ av mobbning definieras som kränkande behandling via , i chattrum, på hemsidor, via sms eller bilder till en telefon (Kowalski m.fl. 2008). Den digitala mobbningen gör att barnen kan känna sig mobbade upprepade gånger på grund 16

18 av att offret kan läsa eller sms flera gånger om (a.a.). Det visar på att den digitala mobbningen är en sorts mobbning som kan förekomma när du är hemma och är i trygghet. Det finns inte längre någonstans att vara säker på och komma ifrån det. Även Dunkels (2009) skriver om detta, hon säger att nätmobbningen följer offret var det än går eftersom internet och mobiltelefoner gör oss mer anträffbara. Det finns mycket forskning om den traditionella mobbningen, bland annat både hur man kan upptäcka traditionell mobbning och hur traditionell mobbning kan förebyggas. Däremot finns det inte så mycket forskning om den digitala mobbningen. Dunkels (2009) konstaterar att forskare försöker föra över resultaten från den traditionella mobbningen till den digitala utan att reflektera över det (Dunkels 2009). Detta har visat sig vara inkorrekt. Det finns skillnader och de är motsatser till varandra, det som anses vara vanligt i den traditionella mobbningen är ovanligt i den digitala. Den traditionella mobbningen kan du se, den är direkt till någon, mobbaren har oftast en dålig relation till lärare och kamrater, oftast är det en till fem personer som är inblandade och det är möjligt för vuxna att ingripa i denna mobbning. Medan den digitala mobbningen oftast är anonym, personen i fråga har en bra relation till lärare, rädd att förlora vissa av de förmåner de har. Denna mobbning kan involvera flera 100 personer och det är inte lika stor möjlighet för vuxna att ingripa (Hanel & Trolley 2010). Skillnaderna som forskarna går igenom kan skilja sig från gång till gång, men detta är de största skillnaderna. Eftersom den digitala mobbningen oftast är anonym innebär det att man kan bli mobbad hela livet utan att veta vem det är som kränker en. Dunkels (2009) menar att det inte finns något tvivel om att mobbning sker via internet. Hon menar att alternativen som finns på internet kan ha gjort att mobbningen ökat. Man behöver inte direkt möta någons reaktioner på det man skriver eller gör på internet. Det finns inget som tyder på att denna mobbning är varaktigare, djupare eller allvarligare än den traditionella mobbningen (a.a.). Dunkels (2009) menar att när digital mobbning förekommer så vet mobbaren vem offret är eftersom de flesta kontakter sker i miljöer där man kan identifiera varandra. På så sätt blir det lättare för mobbaren att kränka någon anonymt eftersom man kan skapa olika konto där det inte fram kommer att jag är jag. Genom gratis tjänster så som MSN Messenger och Facebook har det öppnats upp möjligheter till att använda sig utav olika identiteter. Internet är samtidigt en frihet för många människor, bland annat på grund av att det har öppnats en arena där människor kan uttrycka sina tankar och åsikter. Förutom mobbningen så är denna arena också något 17

19 negativt då det innebär att människor kan fara illa av viss information eftersom det finns en enormt stor publik, men publiken är inte alltid oändlig eftersom att det måste finnas ett intresse (Dunkels 2009) Ängeln, den som är ute efter makt, de elaka tjejerna och den oavsiktliga mobbaren Det är oftast den man minst anar som mobbar utanför skolan. Den som är vän med läraren, har bra betyg och så vidare (Hanel & Trolley 2010). Det finns olika potentiella anledningar till varför internetmobbare gör som de gör. Det kan handla om att de vill ha hämnd för sig själva eller andra, att de inte förstår skadan i deras beteende, mobbarna kan ha en uppfattning om att de är en rolig aktivitet men det kan även vara ett sätt att hävda makt och få tillfredställelse, för att få uppmärksamhet eller framstå som tuffa och/eller coola. Det finns fyra olika personer som mobbar; Ängeln som vill ha hämnd, den som är hungrig efter makt, de elaka tjejerna och den oavsiktliga mobbaren (Hanel & Trolley 2010). Dock så behövs det mer fakta angående dessa kategorier anser Hanel och Trollely (2010) (a.a.). Kowalski m.fl. (2008) har förklarat de olika kategorierna med hjälp av Aftab. Ängeln som vill ha hämnd är en person som i verkligheten är populär bland lärare, har bra betyg och så vidare men som blivit utsatt för mobbning eller känner någon som blivit utsatt och vill därför hämnas. Den som är hungrig efter makt är enligt Aftab den som mest liknar den vanligaste mobbaren på skolgården där hans eller hennes önskan är att utöva kontroll, makt och auktoritet över andra. De elaka tjejerna är de tjejerna som även i skolan är taskiga och kan använda sig av den indirekta mobbingen och sedan fortsätter de med detta när de kommer hem. Den oavsiktliga mobbaren är inte medveten om att den gör det, den tänker sig inte för när den skriver att den då utsätter någon annan för kränkande behandling (Kowalski m.fl. 2008). 18

20 4.2. Hur utmärker sig ett offer eller en mobbare För att skolan eller hemmen ska kunna hantera digital mobbning behöver man veta hur de barn/elever som blir utsatta eller utför mobbning beter sig så man kan börja agera mot det. I boken Cyber kids, Cyber bullying, Cyber balance har författarna gjort en guide till hur man kan se olika tecken på barn som är offer eller mobbare (Hanel & Trolley 2010). Offren blir ofta arga eller frustrerade efter att ha använt datorn, han/hon undviker diskussioner om användningen av datorn, visar ångest över meddelande eller , ändrar humör eller slutar använda datorn. Det finns även känslomässiga uttryck så som han/hon blir deprimerad, arg eller rädd speciellt efter användandet av datorn. Personen kan även undvika vänner, skola eller andra aktiviteter. De kan uppleva känslomässig stress (till exempel bli utåtagerande) när det kommer till relationer både online och offline. Mobbaren undviker även den att prata om användningen av dator, men personen blir orolig när han/hon inte får använda datorn, överdriver användandet, använder olika konto som kanske inte är deras, stänger ner program och låter inte vuxna titta på skärmen när han/hon sitter där (a.a.) Former av mobbingsituationer via internet Man kan använda sig av olika former av mobbning via internet. Bland annat: Glödande : Olika meddelande där man använder aggressivt och vulgärt språk. Språk som för en dialog till en ny nivå. Trakasserier : Upprepande gånger skicka kränkande meddelanden. Digitalförföljning : När man vill få en person att bli rädd för sin egen säkerhet. Förtal : Sprida rykten om en person för att förstöra dennes rykte eller vänskapsförhållanden, ett sätt att trycka ner någon. Utge : Man utger sig för att vara någon annan för att få fram känslig eller privat 19

21 information om någon. Som sedan kan spridas vidare. Outing : När man vill offentliggöra någon annans information, hemligheter eller pinsam information och/eller bilder. Lura : Man lurar någon att man är deras vän för att få ut information och sedan delar det med andra. Uteslutning : Man lämnar någon utanför vilket innebär att denne inte längre får vara med i internet kommunikationen (Hanel & Trolley 2010) Olika forum I detta avsnitt kommer en kort förklaring om de olika forumen på internet, för att ge en grund att utgå i från. Samt för att få en förståelse var barn och unga infinner sig på internet och vad de olika sidorna innebär. Vi kommer att utgå ifrån Dunkels (2009): Vad gör unga på nätet? Enligt Dunkels (2009) så finns det kompisprogram där vi bland annat kan räkna in MSN Messenger. MSN är ett av de första forumen som barn stöter på när de vill koppla bort sig från familjen och skapa sig ett annat umgänge för en stund. Här kan barnen se vem som är uppkopplad och kan på så sätt prata med varandra på olika sätt. De kan till exempel skicka filer, skriva meddelande, prata i mikrofon och se varandra i webbkamera. Man kan inte ta kontakt med någon när som helst, kontakten är ömsesidig. Du har kontroll över vem du vill prata med genom att du kan blockera vissa personer och på så sätt dölja att du är kontaktbar (Dunkels 2009). På bekostnad av tv-tittande ökar användningen av internet och på internet handlar det mer om kommunikationen inom de sociala nätverksajterna, vilket gör att mail och chatt minskat. (Medierådet 2010). Det finns även nätgemenskaper som Dunkels (2009) tar upp i sin bok. Där bland annat Lunarstorm, Facebook och Bilddagboken räknas in. Dunkels (2009) utgår från Lunarstorm som är en webbplats där man kan ta kontakt och möta andra på olika sätt. På Lunarstorm finns det olika sätt att uttrycka sig på som är snarlika med verkligheten, man kan till exempel skriva i en dagbok, poesibok eller kompisbok. Kompisboken 20

22 innebär att ens kamrater kan skriva några rader om personen i fråga (a.a.). Bilddagboken nu mera kallat Dayviews är en sajt där du lägger upp bilder, samt att du kan skriva något under bilden. Beroende på om du har din sida där du lägger upp bilder öppen eller stängd så kan både utomstående och kamrater kommentera dina bilder. Nuförtiden använder sig både barn och vuxna mer av Facebook, som är en sajt som används av människor över hela världen. På Facebook kan du skriva i personers loggar men även skicka privata meddelande, lägga upp bilder och så vidare. Du kan länka till olika webbsidor och kan på så sätt få fram olika budskap. Du kan anpassa din sida så endast de du accepterat att bli vän med ser din sida, men du kan även ha allt öppet för alla Koppling till skolan Elever som blir mobbade utanför skolan anser att de får betydligt mindre hjälp av människor runt omkring (Olweus 1991). Därför anser Olweus (1991) att det är viktigt att vidta effektiva åtgärder mot denna mobbning (a.a.). Detta tyder på att det inte bara är mobbningen i skolan som det måste läggas vikt på, mycket av den mobbning som sker via internet sker när man är i hemmet. Enligt vår undersökning är det inte många som sett att en annan elev blivit kränkt i skolan via sociala medier. Men enligt Olweus (1991) finns det en starkt band mellan den mobbning som sker i skolan och som sen sker på vägen till och från, de elever som blir mobbade i skolan brukar även vara de elever som blir mobbade på vägen dit (a.a.). På så sätt blir det lättare att börja i skolan, att vidta åtgärder redan där då är det viktigt att inte bara involvera de utsatta, mobbarna och offren, det är viktigt att alla på skolan är med i målgruppen (Olweus 1999). Man ska utgå ifrån att utveckla en inställning och ett sätt att tänka som minskar omfattningen av mobbning i helhet på skolan. För att genomföra detta kan man använda sig av tema dagar eller motsvarande, där hela skolan gemensamt kan bygga på något tillsammans. Att det inte enbart är något som sker i de specifika klassrummen (a.a.). När man ska koppla ihop skolan och hemmet skriver Olweus (1999) att det är viktigt att skolan och 21

23 hemmet har samma förhållningssätt till mobbning så att de tillsammans kan nå de önskade resultaten (a.a.) 4.6. Åtgärder för digital mobbning I boken Cyber bullying (2008) skriver man att ett viktigt första steg för att genomföra ett effektivt program som förebygger digital mobbning är att noggrant bedöma problemet. Det innefattar till exempel att eleverna får fylla i ett anonymt frågeformulär om mobbning på skolan. I detta frågeformulär ställer man frågor som rör digital mobbning, detta för att få en inblick i hur mycket digital mobbning som förekommer bland eleverna. Vidare skrivs det att lärare måste prata med sina elever om hur man beter sig mot andra på internet. För att lärarna ska kunna göra detta effektivt så är det möjligt att de behöver en viss utbildning om digital mobbing och barns användning av sociala medier (Kowalski m.fl. 2008). Till exempel en utbildning som skolan utformar Uppmuntra till anmälning av digital mobbning Eleverna måste göras medvetna om att det finns stödjande personal tillgänglig som de kan vända sig till ifall de upplever traditionell mobbning eller digital mobbning och att dessa vuxna kan hjälpa dem med deras problem. Ett sätt är att sätta upp en avlämningslåda där elever kan välja att anmäla mobbningen anonymt. Blanketterna för anmälning bör också innehålla en sektion som handlar om digital mobbning, detta för att kunna ge eleverna möjligheten att rapportera denna typ av mobbning. Anmälningarna handlar inte bara om det som händer de själva, utan även om det som de har sett händer andra elever (Kowalski m.fl. 2008). 22

24 4.8. Sammanfattning av teori Ovan har vi förklarat vad olika forskare säger om mobbning och digital mobbning, i detta kapitel sammanfattar vi definitioner och teorier. Dessa definitioner och teorier har hjälpt oss att forma frågorna samt analysera resultatet av undersökningen i analyskapitlet. Vi börjar med att förklara Olweus (1999) definition av mobbning, sedan nämns det vad Kowalski (2008) säger angående åtgärder på internet som även får oss att komma in på det Dunkles nämner om anonymitet. Som en definition av mobbning används Olweus (1999) förklaring av hur mobbning utmärker sig. Om kränkande behandling måste ske en eller flera gånger för att det ska ses som mobbning. Ovan presenteras vad andra sagt angående detta. Vår definition av detta är att det måste hända mer än en gång samt pågå under en längre tid. Olweus (1999) definition hjälper oss att analysera en av våra enkätfrågor som eleverna svarat på. Vi har analyserat utifrån oss själva, elevernas åsikter samt vad Olweus (1999) säger, för att se vad eleverna ansåg om denna definition. En stor del av vår undersökning handlar om hur man kan hantera digital mobbning kopplat till skolan. Vad eleverna har att säga om den digitala mobbningen samt vad BRIS och Friends menar i samband med detta. Två teorier har hjälpt oss analysera de resultat vi fått in från eleverna, BRIS och Friends angående hur skolan kan möta den nya mobbningsformen. Kowalski (2008) menar bland annat att det är viktigt att bedöma mobbningen via sociala medier och att lärare är i behov av en viss utbildning i barns användning utav dessa. För oss användes detta som ett perspektiv som hjälpte oss att begränsa den delen av arbetet som handlar om åtgärder på internet så det inte blev för stort. Vidare använde vi oss av det Kowalski (2008) säger; man måste uppmuntra eleverna till att anmäla digital mobbning, att de måste veta att det finns personal som kan hjälpa dem med deras problem (Kowalski m.fl. 2008). Vi har använt den sista teorin genom att ta fram sådant som är viktigt ur undersökningen och koppla det till resultatet, sållat ut de som passat ihop med teorin för att inte spinna iväg. På samma sätt har Dunkels (2009) teori om anonymitet på nätet använts, teorierna menar bland annat att mobbingen inte behöver vara synlig längre. 23

25 Den går att göras anonymt till exempel via sms eller privata meddelanden på en internetsajt (Dunkels 2009). 24

26 5. Resultat I denna del redovisas enkätsvaren, det är 106 elever som har deltagit i undersökningen. För att sammanställa resultatet börjades det med att sammanställa svaren flickorna för sig och pojkarna för sig. Detta gjordes för att se ifall det fanns någon märkbar skillnad mellan dessa två grupper, det gjorde det inte. Därför gjordes det istället en stor sammanställning där även stapeldiagram av resultaten gjordes för att lättare få en överblick i hur det såg ut. Där efter delades resultatet upp i fyra olika kapitel, ett kapitel om sociala medier där man får en inblick i elevernas användning av dessa. Ett mobbnings kapitel där man får en inblick i om eleverna ser något på internet, vad som skrivs och hur ofta de anser att kränkande behandling förekommer. I kapitlet åtgärder på internet får vi svar på frågan om det finns något som eleverna anser kan göra för att minska mobbningen på internet. Sista kapitlet handlar om BRIS och Friends där skriver vi om de resultat vi fått fram när vi ställt olika frågor Sociala medier På frågorna angående den tekniska aspekten svarade alla som deltog. Enkätundersökningen som genomfördes gjordes för att få en inblick i hur barnens användning av sociala medier såg ut. Om det var något som de använde sig av dagligen och hur användningen i så fall såg ut. 25

27 Hur mycket använder du dig av internet? Aldrig 1-5 timmar/ vecka Mellan 5-15 timmar/ vecka Mer än 15 timmar/ vecka 1-5 timmar/vecka: 50, Mellan 5-15 timmar/vecka: 49, Mer än 15 timmar/vecka: 9 Till denna fråga anser vi att ett av svarsalternativen skulle ha omformulerats, mellan 5-15 timmar är ett ganska stort omfång. Är du medlem på någon internet sida där du har kontakt med andra användare? (t.ex. Lunarstorm & Facebook) Nej 1-5 stycken Fler än fem stycken Nej: 13 stycken, 1-5: 89 stycken, Fler än fem: 4 stycken. Här ville vi få oss en uppfattning om hur många som hade sådana sidor, var det majoriteten som vi trodde? Eller skulle det visa sig att de flesta inte hade någon sådan sida? 26

28 Vidare frågades eleverna om de har något konto på internet där man inte kan se deras identitet. 60 Har du något konto på Internet där man inte kan se att du är du? Ja, ett konto Ja, flera konto Nej Ja, ett konto: 29 elever, Ja, flera konto: 21 elever, Nej, 56 elever. Denna fråga ställdes till eleverna som en mjukstart dels för att inte direkt komma in på mobbningen, då vi anser att detta är ett känsligt ämne, men också för att få en uppfattning om hur många av eleverna som faktiskt har anonyma konton. Om du någon gång har utsatt någon för kränkande behandling/mobbning via sociala medier, gör du det då anonymt eller kan man se att du är du? Anonymt Man kan se att jag är jag Både och Anonymt: 26 stycken, Man kan se att jag är jag: 15 stycken, Både och: 15 stycken. 27

29 Här delar vi uppfattningen om att det skulle vara intressant att ha en följdfråga som ger information om varför de som mobbar anonymt väljer att göra de? Istället för att visa vem man är Mobbning Här analyseras resultat av mobbnings frågorna, vissa av frågorna har en koppling till sociala medier och andra inte. Först kommer de frågor som inte rör sociala medier att redovisas. I teoridelen nämns att vi anser att man måste bli kränkt mer än en gång för att det ska anses som mobbning. En fråga som ställdes till eleverna i de olika skolorna handlade om detta. Hur många gånger anser du att man behöver bli kränkt för att det ska anses som mobbning? gång 2-5 gånger Fler än 5 gånger 1 gång: 14 elever: 2-5 gånger: 65 elever, Fler än 5 gånger: 26 elever. Det hade varit intressant att få reda på varför eleverna tycker som de gör, till exempel varför tycker de 65 elever att det ska ske mellan 2-5 gånger? Vad har de för resonemang? 28

30 En annan fråga berörde mobbning som sker utanför sociala medier var: Om du blir utsatt för mobbning vem är det då som mobbar? Har inte blivit utsatt Någon/dem i klassen Någon på skolan Personer utanför skolan Har inte blivit utsatt: 75 stycken, någon/dem i klassen: 17 stycken, någon på skolan: 11 stycken, personer utanför skolan 8 stycken. Här är det fortfarande 106 elever som har svarat trots att det finns 111 olika svar. Anledningen till detta är att det fanns elever som blev utsatta både i skolan och utanför, därför fyllde de i två svarsalternativ. Resultatet på denna fråga var klart positivt då det framkom att 75 elever inte har utsatts för någon kränkande behandling, men det finns dock fortfarande de som är utsatta. En del elever blir utsatta i klassen, skolan och utanför. För att gå över till frågorna som berör mobbning via sociala medier visas här resultatet av frågan: 29

31 Vilken typ av mobbning tror du förekommer mest? Mobbning via internet Mobbning via sms Mobbning via internet: 93 stycken, Mobbning via sms: 13 stycken. Här kan man tyda att majoriteten anser att mobbning via internet är det som förekommer mest, detta kan bero på att eleverna rör sig mest på internet. När vi ställde frågan om eleverna anser att mobbning förekommer under skoltid via sms fick vi följande svar: Anser du att mobbning förekommer under skoltiden via sms? Nej Ja Sällan Ofta Nej: 85 elever, Ja, 3 elever, Sällan: 21 elever. 30

32 Med tanke på att det råder mobiltelefonförbud på de skolor som besöktes var detta ett överraskande resultat, eftersom 24 elever upplever att mobbning förekommer via sms. Ser du ofta att skolkamrater blir illa behandlade via sociala medier? Inte alls Ofta Mycket ofta Inte alls: 97 stycken, Ofta: 7 stycken, Mycket ofta: 2 stycken. Vi förklarade för eleverna att sociala medier gäller både internet och mobiltelefoni. Därför hade vi med tanke på föregående fråga, trott att resultatet skulle vara lägre under svaret (inte alls). Om det förekommer mobbning på skolan, är det då samma personer som blir mobbade efter skoltid via sociala medier? Ja Nej Oftast Vet inte Ja: 5 stycken: Nej: 10 stycken, Oftast: 6 stycken, Vet inte: 83 stycken. 31

33 De flesta svarade att de inte visste om de som blev mobbade i skolan även blev det när de kom hem via sociala medier. Denna fråga kunde eventuellt ha ställts på ett annat sätt, som till exempel: Om du blir mobbad i skolan blir du det då efter skolan också via sociala medier, eller Om du utför mobbning i skolan, mobbar du samma person via sociala medier? När vi frågade om de sett mobbning på internet och vilken typ av mobbning det var som förekom, svarade endast 84 elever på frågan. 44 svarade kommentarer om utseendet och 31 svarade kommentarer om upplagda bilder. Det fanns även ett alternativ där man kunde skriva i annat, på det alternativet fick vi följande svar: Vet ej (flera elever svarade så) Kanske hur man är Kanske familjen eller släkten Det är olika Kanske om släkt och familj Det kan vara allt möjligt Var man kommer ifrån Kommentarer angående någons animerade gubbe på en sajt Och ibland om någon är sur skriver dom öppet taskiga saker Tillexempel hatar ni så tryck gilla (Facebook) Två elever svarade att det kan handla om släkt och familj vi tolkar detta som att någon säger något elakt om personens familj. En elev förklarade att det förekommer kommentarer angående någons animerade gubbe, att det handlar om en hemsida där du skapar en gubbe där ingen ser att du är du och man använder sig av påhittade namn på hemsidan. På hemsidan förekommer ändå kränkande och elaka beteenden, men det behöver inte vara något personligt eftersom man oftast inte vet vem personen är bakom den animerade gubben. Vilket innebär att det är gubben man kritiserar, även om det sitter en riktig person bakom gubben. 32

34 5.3. Åtgärder på internet Vi valde att ställa frågan till eleverna om det finns något man kan göra för att minska mobbningen på internet. Det var inte många elever som svarade på frågan, detta kan bero på att de inte upplevt någon mobbning på de olika sidorna, eller att de inte kommer på något sätt som kan minska mobbningen på nätet. Av 106 elever var det 81 som svarade. Av de 81 som svarade på frågan var det 29 som skrev vet inte, vilket innebär att 52 har svarat på frågan. De elever som svarade hade många intressanta svar och många av svaret innefattar vuxnas hjälp. Vilket gör det ännu viktigare för vuxna att läsa denna undersökning. Här redovisas svaren från några av de elever som svarat. Inte skriva vem man är på såna man inte måste göra. På de man måste vet jag inte. Kanske visa de vuxna vad man skriver eller säga till att dem skriver taskiga saker till en själv. Någon kan komma till skolan och prata om det Man kan be sina föräldrar sitta inloggad på sin Facebook eller något annat Inte prata med folk man inte känner Man ska kunna anmäla om någon har gjort nåt dumt Ha strängare regler på hemsidor Att ens föreldrar kollar tillexempel Facebook lite då och då Skriva till personen som mobbar och hjälpa den som blir utsatt Tänka på vad man skriver Man kan ha många vuxna på hemsidan som hjälper folk med mobbning Man kan ha många vuxna personer som jobbar på sidan som är inloggade ofta och kollar om något händer och göra så att man inte kan vara helt anonym. Stänga av dem från hemsidan Bättre säkerhet tillexempel på Facebook att man inte kan säga fula ord Inte lägga upp för mycket saker på internet 33

35 Man kan försöka uppmuntra barn och ungdomar att anmäla de som mobbar 5.4. BRIS och Friends BRIS och Friends fick svara på samma frågor (se bilaga 2). Detta för att få så utförliga svar på våra frågor som möjligt, samt se ifall svaren skiljs åt på något sätt och om de har olika svar på några frågor vill vi kunna jämföra svaren med varandra. Här nedan kommer resultaten från intervjuerna, frågor som tas upp anses av oss vara viktiga, dels för att de kopplas samman med resultaten från enkätundersökningen, våra frågeställningar samt till litteraturen. Detta redovisas i analysen. En fråga var om mobbningen ökat sedan sociala medier blev en del av vardagen. BRIS svarade att de inte visste, att det inte finns någon direkt undersökning om detta och att de inte trodde det hade ökat. Friends svarade liknande om att det inte finns några undersökningar. Men att man kunde anta att det sker fler kontakter mellan elever även efter skoltid och att dessa dessvärre kan innebära fler kränkningar. Det fanns heller inga undersökningar på om mobbning via sociala medier mest sker under skoltid eller efter skolans slut. En annan fråga vi har valt att fokusera på är vilken typ av mobbning det är som förekommer via sociala medier. Friends har gjort en skolstartsundersökning där det framkom att taskiga mail, inlägg eller sms är den vanligaste formen. BRIS hade ingen aning om vilken typ av mobbning som förekom mest. De menade däremot att man kunde konstatera att bilder är centrala i vardagen online i allmänhet och i synnerlighet när det gäller kränkningar; en ny förutsättning som kommer med internet. Vi valde att fråga om anonymiteten på internet. Om mobbningen oftast är anonym eller om offret vet vem mobbaren är. Friends nämner sin skolstartsundersökning där det visat sig att närmare 60 % av barn och unga mellan 14 och 16 vet vem som kränker dem via internet. BRIS däremot menade på att det kunde räknas som anonymitet överlag eftersom man möts skärm mot skärm och inte ansikte mot ansikte. 34

36 Friends gav flera tips angående hur pedagoger kan arbeta med denna typ av mobbning. Bland annat att som vuxna är vi alltid förebilder, även på nätet, vara närvarande, ha en dialog även om inget hänt och inkludera kränkningar via internet i likabehandlingsplanen, en plan som finns på alla skolor men kan se olika ut. En sak som var viktig var att man som pedagog ska kunna se bortom tekniken att kränkningar i stort sett inte är ett tekniskt problem utan ett mellanmänskligt. Skaffa sig kunskap inom området, exempel på vad du som pedagog redan kan göra imorgon. Friends tipsade även om två böcker där det finns tips på hur skola och vuxna kan arbeta med frågor kring nätet. BRIS gav också tips på vad man kunde göra, de menade på att man ska ge utrymme till diskussioner kolleger emellan men även mellan barn. Samt skaffa sig kunskap inom området precis som Friends tog upp. 35

37 6. Analys av sociala medier Enkätundersökningen visar att alla som deltog i undersökningen använder sig utav internet. Frågan som handlade om eleverna hade någon sida på internet där man inte kan se att det är dem, svarade cirka hälften av dem att de hade sådana konton. Vi tror att om någon väljer att vara anonym på en sida så innebär inte detta att personen ifråga utför kränkande behandling eller mobbning. Till exempel så kan det anonyma kontot användas för att obemärkt vara inne på kamraters sidor för att snoka runt. På grund av detta så ställde vi även frågan Om du någon gång har utfört kränkande behandling via sociala medier, gör du det då anonymt eller kan man se att du är du? Här fick vi endast in 56 svar, vilket innebär att cirka hälften inte svarade alls. Detta beror på att när undersökningen ägde rum så upptäckte eleverna att det inte fanns något svarsalternativ som menade på att man inte utförde denna typ av mobbning. Men utifrån denna fråga kan man tyda att majoriteten som svarade utför mobbning via sociala medier anonymt, vilket gör att man tydligt ser hur mobbningen ser ut utanför skolan i samband med sociala medier. En av anledningarna till att det görs anonymt kan bland annat vara det som Dunkels (2009) säger, man behöver inte möta någons reaktion på det man skriver till någon över internet (Dunkels 2009). Därför blir det lättare att kränka någon. Trots detta resultat så visar en skolstartsundersökning som Friends bifogade till oss via vår intervju att nära 60 % av barn och unga mellan 14 och 16 vet vem som kränker dem via nätet. BRIS menar att även om mobbaren och offret känner varandra blir kränkning via internet ändå anonymt på ett visst sätt, i och med att man möts skärm till skärm och inte ansikte mot ansikte. 36

38 6.1. Analys av mobbning Utifrån våra resultat så svarade majoriteten precis så som vi tänkte på frågan angående hur många gånger man behöver bli kränkt för att de ska anses som mobbning. Att en kränkande behandling måste ske flera gånger för det ska ses som mobbning. Detta tyder på att Olweus (1999) teori i detta fall inte stämmer överens med det resultat som vi har fått från eleverna. En anledning till att de svarade så kan vara att de flesta anser att man lätt kan slänga ur sig något dumt mot en vän, en gång och på så vis inte kalla det för mobbning. Det kan ske i ett samband med ett bråk där man i stundens hetta säger något dumt, personen kan vara din kompis och en stund senare kan man bli sams igen. Som presenteras i resultat delen svarade endast 14 av 106 elever att det räckte med att man blev kränkt en gång för att det skulle kallas mobbning. Enligt oss kan detta bero på att de själva blivit illa behandlade en gång, men kanske av olika personer. Låt oss säga att någon är på väg till skolan och får en kommentar angående sin frisyr, på första rasten får denne samma kommentar från någon helt annan person och innan skolan är slut har ytterligare en person kommenterat frisyren. Personerna som behandlat denne illa, kanske inte känner varandra. Detta är ett exempel som gör att vi tror att några elever har svarat att det räcker med att någon kränker dig en gång för att det ska kallas för mobbning. Att det inte var fler elever som blev utsatta för kränkande behandling förvånade oss. Men det kan vara så att människor i allmänhet mest ser de elever som är utsatta eller utsätter någon för kränkande behandlig, och därför anser att det finns mycket mobbning. Men det kan även vara egna erfarenheter som påverkar oss. Det framkommer även i resultatet att det fortfarande finns elever/barn som blir utsatta och som man måste jobba med. Det visade sig att eleverna antog att den mobbning som förekom mest var den via internet. Varför det är så här tror vi kan beror på att de flesta elever inte använder sina mobiler sinsemellan utan det är oftast till familjemedlemmar men det kan även bero på att i de skolor vi har utfört enkäten är användandet av mobiltelefoner förbjudet. Enligt Medierådet (2010) visade det sig att bland åringar var det 80 % som använde sin 37

39 mobil dagligen och 62 % som var inne på internet dagligen (Medierådet 2010). Enligt vår undersökning sker kränkande behandlig mest via internet, även om det är något de bara antar så kommer ju antagandet någonstans ifrån. Om man kopplar det till Medierådets undersökning så är oddsen högre att kränkande behandling via sms borde vara det svarsalternativ som flest elever trodde på eftersom 80 % av barn och unga använder sig av mobiltelefonen dagligen. När vi analyserade svaren på frågan om eleverna ofta såg någon skolkamrat bli illa behandlad via sociala medier var det 97 elever som svarade att de inte alls såg det. Det fanns elever som ville ha ett svarsalternativ till på denna fråga och ett förslag var ibland. Det kan bero på att eleverna ser det ibland men inte så att de skulle vilja påstå att det var ofta. Statistik på hur många som blir kränkta på internet varierar i olika undersökningar till exempel i Medierådets undersökning (2010) framkom det att 9 % av unga upplever att någon behandlat dem illa via internet eller mobilen. Medan i den senaste undersökningen som Friends har gjort visar att fyra av tio barn och unga har blivit kränkta på nätet eller via mobilen (Cox 2008). Majoriteten svarade även här att de inte visste om de var samma person som blev mobbad i skolan för att sedan bli det via sociala medier när han/hon kom hem. Detta kan bero på att de inte såg det och även om de såg det, reflekterade de inte över om det var någon som de sett bli kränkt på skoltid. Göran Englund (2011) har nämnt motsatsen till detta i sin kandidat uppsats. Där skriver han att det i stort sett är samma barn som mobbar i skolan och som gör det på nätet. Det visar sig att de som är mobbade på nätet även är det i skolan. Vilket gör att det finns ett starkt samband mellan nätmobbning och traditionell mobbning (http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/25574/1/gupea_2077_25574_1.pdf Englund ). Men egentligen är det svårt att få fram information angående hur många som är utsatta för kränkande behandling på internet eftersom alla inte anmäler eller säger det till någon vuxen (Hanel & Trolley 2010). Här är ett exempel om vad det innebär att mobbningens synlighet har förändrats, i skolan ser andra elever det och kan anmäla det medan på internet behöver ingen se det och på så sätt anmäls det inte. Vilket är det som förekommer mest: kommentarer i samband med upplagda bilder eller kommentarer på utseende, var en fråga som ställdes. Resultatet visade att många inte visste vad som var vanligast men det framkom även egna alternativ på annat som kunde 38

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer Nätmobbing Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Leg. Psykolog & Doktorand Sofia Berne Definition: En person är nätmobbad när han eller hon, flera gånger blir utsatt för elaka handlingar

Läs mer

Ungdomar och sociala medier!

Ungdomar och sociala medier! Ungdomar och sociala medier! 1 Jag har blivit retad för mig kroppsform. Folk skriver anonymt till mig att jag är ful och jag är inte värdig. Har blivit mobbad från dagis till 4-5 och då kom det på nätet

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Lärarhandledning. Ungar & Medier 2010

Lärarhandledning. Ungar & Medier 2010 Lärarhandledning Ungar & Medier 2010 Lärarhandledning till Medierådets Ungar & Medier 2010 Medier påverkar unga människors liv och unga påverkar mediernas utveckling. Mediekompass har tagit fram en lärarhandledning

Läs mer

Sambandet mellan mobbning och nätmobbning

Sambandet mellan mobbning och nätmobbning Sambandet mellan mobbning och nätmobbning PREVENTIONS- OCH UTVECKLINGSENHETEN Göran Englund, Prevu Juni 2011 Om denna rapport från Prevu Syfte: Syftet med denna undersökning är att beskriva om det finns

Läs mer

Delrapport. Attityder till brott och brottsbekämpning. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25

Delrapport. Attityder till brott och brottsbekämpning. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Delrapport Attityder till brott och brottsbekämpning på nätet Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Om undersökningen Huvudsakliga syftet med undersökningen var att ta reda på svenska ungdomars attityder

Läs mer

Barnen, BRIS och it 2009

Barnen, BRIS och it 2009 Barnen, BRIS och it 2009 jag vill bara tacka alla underbara människor på den här hemsidan, när man loggar in hit kommer man på bättre tankar och man förstår att man inte är ensam om sina problem. det känns

Läs mer

Plan för att skydda elever mot mobbning, våld och trakasserier

Plan för att skydda elever mot mobbning, våld och trakasserier Plan för att skydda elever mot mobbning, våld och trakasserier HANDLINGSPLAN VID MOBBNING Godkänd i bildningsnämndens svenska skolsektion 16.5.2012 Stadens skolor är med i Kiva Skola programmet och följer

Läs mer

Det här är en skrift som talar om hur vi ska vara mot varandra. Alla barn på skolan/förskolan och frita ska ha det bra och känna sig trygga.

Det här är en skrift som talar om hur vi ska vara mot varandra. Alla barn på skolan/förskolan och frita ska ha det bra och känna sig trygga. 1 Vad är det här för något? Det här är en skrift som talar om hur vi ska vara mot varandra. Alla barn på skolan/förskolan och frita ska ha det bra och känna sig trygga. Det som står här i bygger på en

Läs mer

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren KAPITEL 6 Umgås på nätet Internet håller alltmer på att utvecklas till en parallellvärld med vår vanliga tillvaro. Man spelar spel över nätet, bygger upp virtuella världar med virtuella prylar och virtuella

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Diskussionsfrågor: Likheter och olikheter, utanförskap och gemenskap

Diskussionsfrågor: Likheter och olikheter, utanförskap och gemenskap Handledning och frågeställningar efter att läst boken, Lille Lustig och skogens vänner Diskussionsfrågor: Likheter och olikheter, utanförskap och gemenskap 1. Instruktion från pedagog till barn: Titta

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 14-15

Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Storängsskolan 2014-11-04 Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Bakgrund Den 1 april 2006 trädde lagen i kraft som skall främja lika behandling. Lagen syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Det finns en likabehandlingsplan som gäller för barn och vuxna på Kallingeskolan och där står det saker som vi måste veta

Läs mer

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Innehåll INLEDNING... 3 REGELVERK, LAGAR och BEGREPP... 3 Tre viktiga begrepp... 3 Kränkningar... 3 Diskriminering... 3 Mobbing... 4 RUTINER

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Lärarmaterial Småungar & Medier. mediekompass

Lärarmaterial Småungar & Medier. mediekompass Lärarmaterial Småungar & Medier mediekompass Småungar & Medier att arbeta med de yngre barnens medievanor Nästan hälften av alla 2-åringar har använt datorn någon gång. Det betyder att när barnen kommer

Läs mer

Ungas nätvardag.... eller varför si,er mobiltelefonen fast i handen?! Mathias Larsson

Ungas nätvardag.... eller varför si,er mobiltelefonen fast i handen?! Mathias Larsson Ungas nätvardag... eller varför si,er mobiltelefonen fast i handen? Mathias Larsson Säker på nätet Hur ser ungas nätvardag ut? A, vara där Tips på var informa@on och hjälp finns Jag

Läs mer

sociala medier), e-post och telefoni i Jönköpings kommun

sociala medier), e-post och telefoni i Jönköpings kommun Program för Internetnvändning (inklusive sociala medier), e-post och telefoni i 2010:510 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för Internetnvändning (inklusive sociala medier),

Läs mer

Delrapport. Attityder till brott och straff på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25

Delrapport. Attityder till brott och straff på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Delrapport Attityder till brott och straff på nätet Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Om undersökningen 2 Om undersökningen Huvudsakliga syftet med undersökningen var att ta reda på svenska ungdomars

Läs mer

Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass - år 9 a för planen Rektor Seija

Läs mer

Vilja veta! En lektion om vår medievardag för mellanstadiet respektive högstadiet. www.statensmedierad.se

Vilja veta! En lektion om vår medievardag för mellanstadiet respektive högstadiet. www.statensmedierad.se Vilja veta! En lektion om vår medievardag för mellanstadiet respektive högstadiet www.statensmedierad.se Vilja veta! En lektion om vår medievardag för mellanstadiet respektive högstadiet Inledning Det

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet 2012-08-01 rev 130212 Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet Denna plan gäller för Krika Bygdeskolas elever och de elever som är inskrivna på Fritidshemmet

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKOD STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER I

Läs mer

De största just nu är Facebook och Twitter. Även Google har lanserat ett, Google Plus.

De största just nu är Facebook och Twitter. Även Google har lanserat ett, Google Plus. Sociala medier De största just nu är Facebook och Twitter. Även Google har lanserat ett, Google Plus. Dessutom finns Linkedin, där man kan återknyta kontakten med gamla vänner och kollegor och StayFriends,

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING För Vindelns fritidsgård och övrig kommunal ungdomsverksamhet Fastställd av utbildnings- och fritidsnämnden 2008-12-12, 87. Reviderad av Ungdomsverksamheten

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

Redigering: Sara Arvidsson, David Raflund Grafisk design: Henrik Petersson. 2015 Spiritus Mundi Ansvarig utgivare: Henrik Melius

Redigering: Sara Arvidsson, David Raflund Grafisk design: Henrik Petersson. 2015 Spiritus Mundi Ansvarig utgivare: Henrik Melius Katalog 2015 Redigering: Sara Arvidsson, David Raflund Grafisk design: Henrik Petersson 2015 Spiritus Mundi Ansvarig utgivare: Henrik Melius Innehåll Ett växande problem Vad är InteOkej? Våra program Workshops

Läs mer

En kort vägledning för vuxna. 2015 ConnectSafely.org

En kort vägledning för vuxna. 2015 ConnectSafely.org En kort vägledning för vuxna Ta del av mer råd och tips kring ungas användning av nätet på www.surfalugnt.se 2015 ConnectSafely.org Fem vanliga frågor från vuxna om Instagram 1. Varför gillar tonåringar

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

Likabehandlingsplan. Hietaniemi Friskola LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN, GRUNDSKOLAN OCH FRITIDSHEMMET 2012-2013

Likabehandlingsplan. Hietaniemi Friskola LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN, GRUNDSKOLAN OCH FRITIDSHEMMET 2012-2013 Hietaniemi Friskola LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN, GRUNDSKOLAN OCH FRITIDSHEMMET 2012-2013 1 Innehållsförteckning Lag 3 Ansvarsfördelning 3 Skolans mål 4 Definitioner 4 Åtgärder 5 Förebyggande

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling Likabehandlingsplan Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Definitioner 3. Mål 4. Uppföljning 5. Utvärdering 6. Varningssignaler 7. Förebyggande

Läs mer

#nätrapport. I samarbete med: En undersökning om barn och ungas erfarenhet av kränkningar via mobil, dator och surfplatta

#nätrapport. I samarbete med: En undersökning om barn och ungas erfarenhet av kränkningar via mobil, dator och surfplatta #nätrapport 2014 I samarbete med: En undersökning om barn och ungas erfarenhet av kränkningar via mobil, dator och surfplatta Innehåll 3 Inledning 14 Hantering av kränkningar och erfarenheter av att kränka

Läs mer

IT policy för elever vid

IT policy för elever vid IT policy för elever vid 2008/2009 Anvisningar för att få använda datorerna på skolan 1. Det är tillåtet att surfa på Internet när jag besöker sidor som har anknytning till skolarbetet. Förklaring: Att

Läs mer

Olweusarbetet i Sollentuna Musikklasser 15/16

Olweusarbetet i Sollentuna Musikklasser 15/16 Olweusarbetet i Sollentuna Musikklasser 15/16 Olweusprogrammets huvudmål Olweusprogrammet är först och främst ett förebyggande program. Samtidigt är programmet ett övergripande program som även fokuserar

Läs mer

Läget på nätet? Sandra Beijer. Daniel Paris. Kim Cesarion. Nellie Berntsson. Behrang Safari. Sakib Zabbar. Misslisibell. Vera Nord.

Läget på nätet? Sandra Beijer. Daniel Paris. Kim Cesarion. Nellie Berntsson. Behrang Safari. Sakib Zabbar. Misslisibell. Vera Nord. Läget på nätet? Kim Cesarion Daniel Paris Sandra Beijer Behrang Safari Nellie Berntsson Dennis Dewide Widehammar Misslisibell Sakib Zabbar Vera Nord Linnea Henriksson Oscar Zia Happy Jankell På omslaget:

Läs mer

Alla i klassen ska trivas!

Alla i klassen ska trivas! Alla i klassen ska trivas! Vad kan vi vårdnadshavare göra? Håkan Wetterö Håkan We)erö Fritidspedagog Idrottslärare Olweusinstruktör Idrottsledare Pappa Har arbetat. Ribbaskolan år 9 Olweusinstruktör Rörligt

Läs mer

Barn och unga berättar om stress

Barn och unga berättar om stress Barnombudsmannen rapporterar br2004:03 Barn och unga berättar om stress Resultat från Barnombudsmannens undersökning bland kontaktklasserna, våren 2003 ISSN 1652-0157 Barnombudsmannen Postadress: Box 22106,

Läs mer

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet.

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Innehåll: 1. Inledning. 2. Projektbeskrivning. 3. Mål och syfte. 4. Utvärdering av resultaten och projektet. 5. Kort sammanfattning av våra synpunkter

Läs mer

Likabehandlingsplan för Linghedsskolan och fritidshemmet Flingan 2014-11-01 2015-10-31

Likabehandlingsplan för Linghedsskolan och fritidshemmet Flingan 2014-11-01 2015-10-31 Likabehandlingsplan för Linghedsskolan och fritidshemmet Flingan 2014-11-01 2015-10-31 Varje elev ska känna glädje i att gå till skolan och ska känna sig trygg och vara känd av alla vuxna. Eleven ska känna

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling

Handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling 2015 Handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling Örnsköldsviks Kommun 2015-01-01 Handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling 2015 Främjande arbete Syftar till att förstärka

Läs mer

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är.

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är. Sociala medier Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Diskussionsfrågor Lärarhandledning

Diskussionsfrågor Lärarhandledning Diskussionsfrågor Lärarhandledning Skolpolicy vill uppmuntra diskussioner kring Internet, dataspel och spelberoende. Vi tror att det ökar medvetenheten om nätets faror och fallgropar. Diskussionerna kan

Läs mer

Ungas internetvanor och intressen 2015

Ungas internetvanor och intressen 2015 Ungas internetvanor och intressen 2015 Rapport av Anna Falkerud Ung i Kungsbacka har gjort en enkätundersökning där 184 ungdomar i åldrarna 13 20 år deltagit. Undersökningen handlade om ungas internetvanor

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Trygghetsplan 2014-11-19 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling På Vintrosa skola och fritidshem ska alla trivas och känna sig trygga. Då är förutsättningarna goda för var och en att

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet VT - 2011 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Trivsel... 6 Trygghet...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Framtagen oktober 2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskola: Regnbågen Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning Bild: Grimms. På vår förskola ska alla känna sig trygga

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

FÅNGAD AV NÄTET EN FILM OM NÄTMOBBNING

FÅNGAD AV NÄTET EN FILM OM NÄTMOBBNING FÅNGAD AV NÄTET EN FILM OM NÄTMOBBNING >>Fångad av nätet

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

www.surfalugnt.se Sveriges Kommuner och Landsting Hansi Carlson, IT-strateg

www.surfalugnt.se Sveriges Kommuner och Landsting Hansi Carlson, IT-strateg www.surfalugnt.se IT och ungdomar världens möjlighet om vuxenvärlden engagerar sig! 2 Fråga en elev hur IT kommer att påverka.. Tänkvärt! Hur möter skolan ungdomarnas IT-verklighet? E-post och Officepaket

Läs mer

Huddunge byskolas likabehandlingsplan

Huddunge byskolas likabehandlingsplan 2014/15 Huddunge byskolas likabehandlingsplan Huddunge byskola Huddunge kyrkväg 15 Inledning Huddunge byskolas likabehandlingsplan är utformad i samarbete med samtliga elever på skolan och all personal.

Läs mer

Likabehandlingsplan Kunskapsskolan Botkyrka

Likabehandlingsplan Kunskapsskolan Botkyrka Likabehandlingsplan Kunskapsskolan Botkyrka Samtliga inom Kunskapsskolans verksamhet, såväl vuxna som elever skall kontinuerligt tillsammans verka för ett arbetsklimat där alla respekterar varandra. Trakasserier

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

VAD HÄNDER PÅ NÄTET?

VAD HÄNDER PÅ NÄTET? Folkhälsans förbund r.f. VAD HÄNDER PÅ NÄTET? En kartläggning av finlandssvenska barns och ungdomars erfarenheter av andras och eget beteende på internet 2014 Stina Forsberg och Sarah Storm Innehåll Inledning...

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan

Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan Läsåret 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan 2015/2016.1 Inledning.1 Vad är mobbning, trakasserier och kränkande

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN SFI 2012-12-28 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN Inledning SFI skall vara en plats där alla behandlas lika och där diskriminering och annan

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Moodle2 STUDENTMANUAL

Moodle2 STUDENTMANUAL Moodle2 STUDENTMANUAL Moodle är en lärplattform med hjälp av vilket du kan kommunicera, dela med dig av information och upprätthålla kontakten med lärarna, handledarna och de andra kursdeltagarna. För

Läs mer

EU KIDS ONLINE II Frågeformulär för föräldrarna 31/03/2010

EU KIDS ONLINE II Frågeformulär för föräldrarna 31/03/2010 KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKO D STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER INTERVJUAREN SKA ANTECKNA BARNETS ÅLDER OCH KÖN ÅLDER KÖN Man

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Gäller läsåret 13/14. Förskoleklass Grundskola 1-9

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Gäller läsåret 13/14. Förskoleklass Grundskola 1-9 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Gäller läsåret 13/14 Förskoleklass Grundskola 1-9 Innehållsförteckning sid 2 Inledning och syfte sid 3 Definiering av begrepp sid 4-5 Främjande arbete

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar.

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola, Förskoleklass och Fritidshemmet Ankaret F Ö R E T A G 1 Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola,

Läs mer

Åsa Secher Motverka nätmobbning! råd till dig som är vuxen

Åsa Secher Motverka nätmobbning! råd till dig som är vuxen Åsa Secher Motverka nätmobbning! råd till dig som är vuxen Åsa Secher Motverka nätmobbning! råd till dig som är vuxen Motverka nätmobbning råd till dig som är vuxen.se:s Internetguide, nr 34 Version 1.0

Läs mer

Enerbackens förskola 2013-2014

Enerbackens förskola 2013-2014 Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2013-2014 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med Enerbackens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger på Enerbackens

Läs mer

Friends nätrapport 2013

Friends nätrapport 2013 Friends nätrapport 2013 Om ungas liv på nätet och hur vuxna kan agera för ett schysstare nätklimat I samarbete med: Innehåll Barns och ungas röster i centrum 3 Undersökningen i korthet 3 Om rapporten 4

Läs mer

INNEHÅLL VAD HÄNDER PÅ VÅRA SKOLOR? VAD HÄNDER PÅ VÅRA SKOLOR? SEMINARIER ÖVER HELA SVERIGE ESCAPE - EN FILM OM NÄTMOBBNING

INNEHÅLL VAD HÄNDER PÅ VÅRA SKOLOR? VAD HÄNDER PÅ VÅRA SKOLOR? SEMINARIER ÖVER HELA SVERIGE ESCAPE - EN FILM OM NÄTMOBBNING 2013 INNEHÅLL VAD HÄNDER PÅ VÅRA SKOLOR? SEMINARIER ÖVER HELA SVERIGE ESCAPE - EN FILM OM NÄTMOBBNING IMSE VIMSE - ETT MATERIAL TILL LÅGSTADIET TIDNINGEN NOLL TOLERANS PLANER FÖR 2014 RESULTATRÄKNING 2013

Läs mer

Facebook-grupp organiserar hatattacker mot feminister

Facebook-grupp organiserar hatattacker mot feminister Facebook-grupp organiserar hatattacker mot feminister Nyheter Nu kan Nyheter24 berätta om en ny sluten Facebook-grupp som skriver rasistiska och sexistiska inlägg, sprider hat, hänger ut feminister och

Läs mer

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Plan för likabehandling/ mot kränkande behandling

Plan för likabehandling/ mot kränkande behandling SOLNA STAD Haga skolområde Fridhemsskolan Plan för likabehandling/ mot kränkande behandling Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör

Läs mer

Konkreta åtgärdsförslag från må bra- utredningen.

Konkreta åtgärdsförslag från må bra- utredningen. Konkreta åtgärdsförslag från må bra- utredningen. Följande frågeställningar avses besvaras: 1. Finns det någon form av mobbing i Sveroks organisation? 2. Råder ett onödigt hårt diskussionsklimat i organisationen?

Läs mer

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som

Läs mer

Plan för arbete mot kränkande behandling Västerås Idrottsgymnasium

Plan för arbete mot kränkande behandling Västerås Idrottsgymnasium Plan för arbete mot kränkande behandling Västerås Idrottsgymnasium Vasagatan 95 722 23 VÄSTERÅS Tel. 021-185385 // 021-185330 Innehåll Innehåll... 2 Handlingsplan för Västerås Idrottsgymnasium 2011/2012...

Läs mer

Innehåll. Vad är LunarStorm? LunarStorm & Säkerhet

Innehåll. Vad är LunarStorm? LunarStorm & Säkerhet Lunarstorm Innehåll Vad är LunarStorm? LunarStorm & Säkerhet Om man inte får vara inne på typ Lunarstorm då är ju internet helt meningslöst Anton "Hon är vidrig, hon är äcklig, en liten hora" LunarStorm

Läs mer

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Kortversion Herrgårdsgymnasiet och Särgymnasiet 2014/2015 relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Utdrag av bilagor till rapporten Genomlysning av webbinfo om psykisk ohälsa för barn och unga för projektet Psynk i november 2014

Utdrag av bilagor till rapporten Genomlysning av webbinfo om psykisk ohälsa för barn och unga för projektet Psynk i november 2014 Utdrag av bilagor till rapporten Genomlysning av webbinfo om psykisk ohälsa för barn och unga för projektet Psynk i november 2014 Bilagorna är personabeskrivningar, anvisning samt bedömningskriterier som

Läs mer

2011-04-21. Riktlinjer för sociala medier i Örebro kommun Version 1.0

2011-04-21. Riktlinjer för sociala medier i Örebro kommun Version 1.0 2011-04-21 Riktlinjer för sociala medier i Örebro kommun Version 1.0 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Medborgarnas behov...3 Hur och när kan sociala medier användas?...3 Representant för Örebro kommun...3

Läs mer

Personal. Eva Hemkunskap. Masse Musik. Patricia Idrott. Gustavo Engelska. Filip Träslöjd. Martina Specialpedagog

Personal. Eva Hemkunskap. Masse Musik. Patricia Idrott. Gustavo Engelska. Filip Träslöjd. Martina Specialpedagog Föräl Personal Patricia Idrott Masse Musik Eva Hemkunskap Martina Specialpedagog Gustavo Engelska Filip Träslöjd Informationsflöde Veckobrev via mail Storktreorna.se Edwise.se Hänt i veckan Vad som komma

Läs mer

Tusen gånger starkare

Tusen gånger starkare Tusen gånger starkare Intro: Vilka ord passar in på vår klass? o I par o Helklass o Paret väljer tre ord de är överens om Hur skulle du vilja att klassen skulle vara? o I par o I helklass o Paret väljer

Läs mer

ARBETSMATERIAL DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01)

ARBETSMATERIAL DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01) SIDA 1/6 ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01) Vilka är det som döljer sig bakom allt hat som grasserar på internet? Insidan har träffat näthataren Erik Walfridsson

Läs mer

Inledning... 3 Mål och syfte... 4 Projektbeskrivning... 5 Nedslag i processen... 7 Press... 9 Resultat... 11 Utvärdering och analys...

Inledning... 3 Mål och syfte... 4 Projektbeskrivning... 5 Nedslag i processen... 7 Press... 9 Resultat... 11 Utvärdering och analys... 1 Innehåll Inledning... 3 Mål och syfte... 4 Projektbeskrivning... 5 Nedslag i processen... 7 Press... 9 Resultat... 11 Utvärdering och analys... 12 Utvärdering av resultat... 12 Förslag på förbättringar...

Läs mer

En stammande elev i klassen - inget att haka upp sig på?

En stammande elev i klassen - inget att haka upp sig på? Kontakt Vill Du veta mer om stamning eller ha kontakt med ytterligare människor som stammar? Ta kontakt med Sveriges stamningsförbund Hemsida: http://www.stamning.se/ Telefon: 08-720 61 12 08-720 66 09

Läs mer

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014 Det handlar om kärlek Läsåret 2013/2014 I samarbete med 2 Sammanfattning av resultatet Totalt har 2 716 elever svarat på enkäten före skolveckan och 1 698 elever har svarat på enkäten efter skolveckan.

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer