Att kränka och mobba med teknikens hjälp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att kränka och mobba med teknikens hjälp"

Transkript

1 Att kränka och mobba med teknikens hjälp Om kränkningar via Internet och i mobiltelefon i jämförelse med andra former av kränkningar på ett antal grundskolor i Göteborg Göran Englund Preventions- och utvecklingsenheten, Prevu Social resursförvaltning

2 Exempel på fritextsvar från elever som svarat på enkäten Om du har blivit mobbad på mobiltelefon eller internet, skriv i så fall hur: vissa har skrivit på internet och mobil att jag är falsk och såna saker sårar mig Att den säger inte sitt riktiga namn. En flicka skrev till mig på msn och kallade mig idiot falska horunge och mycket mer de säger att jag är dålig på spelen och dålig på att stava det är inte så farlig mobbning Någon har bara skrivit ett hatmejl jag blev liksom kallad idiot och retard och grejer som det, fast jag är van vid det. Alla skriver så på world of warcraft till och med jag. Dom skickar ledsamma sms Jag spelar World of Warcraft, då får jag ibland inte vara med och de kallar mig för noob (nybörjare) jag hade inte gjort någon ting och då plötsligt så skrev en viss person fula saker om mig på facebook När dom busringer säger dom fula ord Jag har bara bråkat med kompisar på internet, det är inte som mobbning.

3 Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 4 Bakgrund 5 Syfte 6 Kränkningar och mobbning 6 Kränkningar och mobbning via Internet/mobiltelefon 7 Om sammanställningen och Olweusenkäten 8 Resultat 10 Årskurs 7-9, 10 Årskurs Underlag för samtal kring mobbning och kränkningar 14 Vad skolan kan göra? 15 Vad kan föräldrar göra? 18 Råd från ungdomar 19 Diskussionsunderlag för pedagoger och skolpersonal 20 Om Preventions- och utvecklingsenheten Preventions- och utvecklingsenheten bildades i oktober Målsättningen är att vara ett lokalt kunskapscentrum för förebyggande såväl som hälsofrämjande arbete samt beroendefrågor. Enheten arbetar också för att främja arbetet mot våld i nära relationer. Prevu erbjuder kompetenshöjande utbildningar, utför konsultationer samt bevakar aktuell forskning. Läs mer på 2

4 Förord Även om barn och ungdomar på olika sätt har upplevt nätmobbning under en längre tid än vad vi vuxna känner till, så är det endast på senare tid som vi forskare har försökt att kartlägga detta fenomen genom olika medel. Fortfarande är det rätt oklart hur vi, till att börja med, ska definiera problemet och därmed är det givetvis svårt att få en röd tråd i våra sammanställda undersökningar. Men för att inte gå in på för många detaljer vill jag istället ta tillfället i akt att nämna att detta är ett problem som alla vuxna som jobbar med barn och ungdomar, tillsammans med föräldrar borde ha en inblick i om vi ska ha möjlighet att tackla det. Inte minst då många av de barn och ungdomar som utsatts för nätmobbning har uttryckt att de mår mycket dåligt efter händelsen. I många fall har det uttryckts att det kan vara värre jämfört med traditionell mobbning med tanke på den stora bredden av publik (istället för cirka 70 elever i skolmatsalen finns miljontals människor på nätet) som kan se det som har skett eller svårigheten i att ta bort informationen som en gång har publicerats. Å andra sidan har ungdomar uttryckt att det ibland kan vara lättare att hantera nätmobbning jämfört med andra former om det till exempel sker i ett privat chattrum där man inte känner till förövaren. Men med tanke på vår sedan tidigare, utbredda kunskap om traditionell mobbning där vi vet att många av dem som utsatts har både kortsiktiga och långvariga problem med att hantera det som har skett, så måste vi vuxna inse att även om det bara skett genom Internet eller mobil så är det en oerhört stor del utav våra barns och ungdomars sociala liv och ett socialt problem som vi måste ta tag i. Ett annat problem (personlig data) är att de som mobbat andra genom olika former av nätmobbning har uttryckt att de känner mindre ånger för vad de gjort i jämförelse med de som mobbat andra genom traditionella former. Detta kan då resultera i en lägre empati för offret och därmed kan kanske mobbningen också eskalera mer än om det hade skett ansikte mot ansikte. Detta innebär att vi måste rikta våra insatser både mot dem som har varit utsatta, vi måste även jobba med dem som utsätter andra om vi vill minska detta problem. Ett sätt att göra det på, är att genomföra gedigna undersökningar och sammanställningar som denna och på så sätt få mer kunskap om detta fenomen. Med kunskap kommer ofta också inblickar i vad som kan göras. Robert Slonje doktorand vid Psykologiska Institutionen, Goldsmiths, University of London. 3

5 Sammanfattning Genom att motverka de traditionella formerna av kränkningar i grundskolan så är det troligt att även kränkningar via Internet och mobiltelefon kommer att minska. Det är inte ny teknik som är orsaken till problematiken, för att reducera kränkningar och mobbning måste vi fortsätta fokusera kärnan av problemet, nämligen orsak och samband, varför kränker och mobbar vi varandra? Denna sammanställning visar att de traditionella formerna av kränkningar är vanligast. Antalet kränkningar via Internet eller i mobiltelefon har dock ökat sedan Det gäller främst elever på högstadiet och i synnerhet flickor. Sammanställningen redovisar hur olika former av kränkningar elever emellan utvecklats mellan bland elever i grundskolans årskurs 3 6 respektive 7 9, på ett antal skolor i Göteborg. Det statistiska underlaget baseras på elevers svar i den så kallade Olweusenkäten. År 2005 använde sig fyra skolor av enkäten, 2009 hade antalet ökat till 28 skolor. Även om enkätundersökningar alltid ska tolkas varsamt och utifrån sitt sammanhang så finns det här god anledning att lita på elevernas svar. Syftet här är att försöka skönja om det blivit vanligare att elever i Göteborg utsätts för kränkningar via Internet och i mobiltelefon. Är det vanligare än att utsättas för andra former av kränkningar i skolan? Vilka utsätts mest för kränkningar via Internet eller mobiltelefon, pojkar eller flickor? Cirka en tredjedel av de elever som besvarat enkäten 2009 hade upplevt enstaka kränkningar, eller oftare, i sin skolvardag. När det gäller att bli utsatt för enstaka kränkningar via mobiltelefon eller Internet så kan dessa lätt upprepas (mobbning). Forskning visar att elever som utstår mobbning under längre riskerar att få problem senare i livet. Anledningen till ökningen av kränkningar på Internet och via mobilen kan bero på det oklara ansvarsförhållandet om vem som är ansvarig för det som publiceras i de digitala medierna (se diskussionsdelen). Denna skrift är tänkt att fungera som ett underlag för fortsatta samtal i skolan, med föräldrar och med elever. Materialet innehåller också tankar om vad man som förälder kan fundera vidare kring. 4

6 Bakgrund I och med att möjligheten för alla att publicera sig har ökat dramatiskt är det nu inte bara kändisar och kungligheter som ibland får utstå falsk och kränkande information. De nya sociala medierna på Internet försätter oss i nya och ovana situationer och tvingar oss att ta ställning till frågor som vi inte behövt göra tidigare. Vi är inte längre bara konsumenter av kommunikation utan även producenter. Det diskuteras vem som bär ansvaret för kränkningar och mobbning som sker via mobil eller Internet. Om detta sker mellan elever utanför skoltid, utanför skolans fysiska ramar är det då skolans ansvar? Många ungdomar gör ingen skillnad på skollivet eller övriga livet, online eller offline. De är infödda med tekniken och den moderna versionen av Descartes devis jag är uppkopplad, alltså finns jag kanske kan vara ett sätt att se det på. Internationell forskning visar att det utvecklats två huvudformer av kränkningar och mobbning via Internet och mobiltelefon där barn och ungdomar är inblandade. Den ena är elever som mobbar och kränker varandra på olika sätt och via olika digitala tekniker och medier. Den andra formen som har utvecklats ses av forskare som ett antiauktoritetsuttryck bland ungdomar. Skolpersonal eller enskilda lärare föreställs på ett kränkande sätt. Det finns exempel på att lärare provocerats av elever som sedan filmar sin frustrerade lärare. Många lärare beskriver det som att de mobbas av sina elever. I Sverige har Lärarnas tidning publicerat att cirka 5 procent av lärarna utsatts för liknade. Samtidigt tycker föräldrar och skola att de digitala teknikerna (Internet och mobiltelefon) är bra och de vill att barnen ska använda sig av tekniken. Elever tycker att tillgång till nätet och mobilen är en självklarhet och nödvändigt för deras sociala liv. Att barn och unga bor nära varandra har kanske inte lika stor betydelse längre, barn i samma trappuppgång kanske inte umgås eller går i samma skola då val av skola och aktivitet görs på andra grunder än de rent geografiska. De digitala teknikerna erbjuder nu möjligheter att dela intressen och utforska sin egen identitet med andra likasinnade utan geografiskt tvång. Parallellt har det uppstått oro för vad eleverna gör ute på nätet, strängare krav på filtrering och förbud. Vi måste vara där ute på det vilda nätet och se vad eleverna gör menar många, vi behöver vuxenvandra på nätet. Denna oro kan beskrivas med ett citat från USA (Robert Mahaffey) The Internet is the wild, wild west of the 21st century, and it should be viewed that way. 5

7 Syfte Syftet med denna genomgång är dels att se hur olika former av kränkningar elever emellan utvecklats mellan för elever i årskurs 3 6 respektive 7 9 på ett antal skolor i Göteborg. Har det blivit vanligare att elever utsättas för kränkningar via Internet mobiltelefon. Är detta vanligare än att utsättas för andra former av kränkningar i skolan. Vilka utsätts mest för kränkningar via Internet eller mobiltelefon, pojkar eller flickor? Undersökning baseras på en elevenkät, Olweusenkäten. Det andra syftet är att skriften förhoppningsvis kan vara ett underlag för vidare samtal i skolan med föräldrar och elever (för att så få elever som möjligt ska utsättas för kränkningar). Kränkningar och mobbning Kränkningar av barns och elevers värdighet kan förekomma i form av diskriminering, trakasserier eller genom kränkande behandling. Kränkande behandling är handlingar som kränker barns eller elevers värdighet. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningarna kan vara synliga likaväl som dolda och subtila och kan utföras direkt i verksamheten eller via telefon eller Internet (se Skolverkets Allmänna Råd, 2009). Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet eller med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan människa skada eller obehag. När det gäller den traditionella mobbningen (där det ofta går att uppfatta vem eller vilka som är förövare) så ser man att mobbningen minskar med stigande ålder. Det är fler pojkar än flickor som utsätts. Det förekommer men är mer ovanligt att pojkar mobbas av flickor. Pojkarna mobbas huvudsakligen av pojkar eller av både pojkar och flickor. Av de mobbade flickorna uppger hälften att de huvudsakligen mobbas av pojkar, några enbart av flickor men även av både pojkar och flickor. 6

8 Kränkningar och mobbing via internet och mobiltelefon Att uttrycka sig på Internet har jämförts med att prata med främlingar på tåg. Samma lite friare känsla som att prata med resande främlingar, man träffas ju bara en kort stund. Detta gör att man kanske är mer benägen att avslöja aspekter av sitt eget liv som man kanske inte skulle ha gjort annars. Denna känsla har också kallats avskiljande anonymitet, känslan av att vara mindre sårbar i samtalet med en annan människa. Det finns i samhället en oro för att andra kan utnyttja det vi avslöjar om oss själva med de digitala teknikerna. Samtidigt som Internet har öppnat nya möjligheter för de barn och unga som ibland känner en ängslan för att prata ansikte mot ansikte. I onlinespel kanske samtalet i sig är fåordigt men gemenskapen finns där, det finns alltid någon att spela med och att leka med. I skolan är det vanligt att elevernas texter finns synliga på väggar och klassrum. Bilder, teckningar eller texter med kränkande innehåll har av vuxna i skolan enkelt kunnat tas bort. Eleverna visste att det ställdes krav på att det som skulle publiceras inom skolans väggar inte skulle vara kränkande. Det var ofta förhållandevis enkelt att reda ut vem som hade gjort texten eller teckningen, så är inte fallet med de digitala teknikerna. Anonymitet är dock inte unikt för kränkningar via nätet, det går att jämföra med den ryktesspridning som ofta är en ingrediens i traditionella kränkningar och mobbning. I engelsk litteratur beskrivs ofta kränkningar och mobbning via nätet med termen cyberbullying. Cyberbullying definieras som användandet av informations- och kommunikationsteknologier för att stödja avsiktligt, repeterat och hotfullt beteende av en individ eller grupp. En undersökning från USA visade att 18 procent av eleverna i årskurs 6 8 (11 14 år) hade utsatts för kränkningar någon enstaka gång eller oftare under de senaste två månaderna (Kowalski, Limber, 2006). Vid kränkningar via nätet är det en svårighet att identifiera vem som är förövaren. I denna undersökning trodde 50 procent av offren att mobbningen utfördes av elever på den egna skolan. Drygt en tredjedel, 36 procent menade att det var någon de kände (a friend) som låg bakom kränkningen. Ungefär 10 procent misstänkte att de blivit utsatta av ett syskon. Detta kan tyda på att det är vanligt att det är någon i ens närhet som är förövaren bakom de kränkande handlingarna via nätet. I en tidigare undersökning från Göteborg, (Slonje, Smith, 2008) 360 elever i fyra högstadieskolor (12 15 år) och fyra gymnasieskolor (15 20 år) svarade drygt 17 procent på högstadieskolorna att de utsatts för cybermobbning och drygt 3 procent på gymnasieskolorna någon enstaka gång eller oftare. Man hittade inga stora könsskillnader i att vara utsatt. 7

9 Om genomgången och Olweusenkäten Upprepning av kränkande behandling Mobbning innebär alltså en upprepning av den kränkande handlingen. Men i den digitala tekniken behöver den negativa handlingen inte upprepas av förövaren, den kan med teknikens hjälp upprepas, av offret självt eller av andra åskådare. Ska då de elever som svarar att kränkningen bara har skett någon enstaka gång - det aktiva agerandet har inte upprepats - räknas som utsatta för mobbning? Exempelvis kan en filmsekvens utlagd på Youtube ses hur många gånger som helst eller besök på en sajt med kränkande kommentarer kan med teknikens hjälp visas och besökas om och om igen. Därför redovisar denna undersökning både dem som utsatts för någon enstaka kränkning och dem som utsatts upprepade gånger. Detta görs för samtliga frågor i det redovisade enkätunderlaget. Olweusenkäten Olweusenkäten innehåller en definition av mobbning i skolan. En kort beskrivning av definitionen lyder så här En elev blir mobbad när han eller hon upprepade gånger eller under viss tid utsätts för negativa handlingar från en eller flera andra elever. De flesta skolor i genomgången har genomfört enkäten som en åtgärd i Olweusprogrammet mot mobbning, andra skolor för att kartlägga mobbning på skolan. Alla skolor har dock samma krav från skollagen och diskrimineringslagen och är ålagda att arbeta utifrån Göteborgs Stads prioriterade mål om en trygg skola med minskad mobbning. Antal skolor och elever År Antal Antal Högstadiet flickor/ pojkar Mellanstadiet flickor/pojkar elever skolor som svarat f 149 / p f 195 / p f 234/ p f 255 / p f 272 / p f 315 / p f 973 / p f 1283 / p f 1310 / f 1582 / p1426 Resultaten presenteras separat för årskurs 3-6 mellanstadiet och årskurs 7-9 högstadiet. 8

10 I Olweusenkäten anger eleverna om de utsatts för kränkande handlingar de senaste månaderna. För att kartlägga vilka kränkningar som är vanliga och hur ofta de sker får eleverna svara på frågor och ta ställning till ett antal påståenden. Exempel på påstående är Jag har blivit hånad och förlöjligad, kallad öknamn och blivit retad på ett obehagligt och sårande sätt. Alla påståenden har följande svarsalternativ: A. Det har inte hänt mig B. Bara någon enstaka gång C. Två till tre gånger i månaden D. En gång i veckan någon enstaka gång eller oftare E. Flera gånger i veckan Denna underökning redovisar både kränkning och mobbning, alltså elever som svarat att han/hon blivit utsatt för någon av de fyra alternativen B, C, D, E d.v.s. någon enstaka gång eller oftare. (För att beräkna mobbning används endast alternativen C, D och E) 9

11 Resultat Kränkningar Årskurs 7 9, högstadiet Den vanligaste formen av kränkningar är att ha blivit hånad och förlöjligad, kallad öknamn eller blivit retad på ett obehagligt och sårande sätt. Ungefär en tredjedel av eleverna på högstadiet har upplevt detta Näst vanligast är att bli utestängd, knuffad, slagen, utsatt för ryktesspridning, bli fråntagen saker, hotad, tvingad eller utsatt för kränkningar kring etnicitet eller med sexuell innebörd. Cirka 14 procent av de tillfrågade eleverna svarar att de blivit utsatta för kränkningar via Internet eller i mobilen år År 2005 svarar drygt 5 procent att de utsatts via Internet eller i mobilen. Observera att en och samma elev kan ha utsatts för flera former av kränkningar. årskurs 7-9 "högstadiet" olika former av kränkningar eleverna utsatts för % av alla elever verbal annan form intrn/mobil år Verbala kränkningar: Jag har blivit hånad och förlöjligad, kallad öknamn och blivit retad på ett obehagligt och sårande sätt. Annan form, ett medelvärde av övriga kränkningar: Jag har blivit utestängd, knuffad, slagen, utsatts för ryktesspridning, fråntagen saker, hotad tvingad eller utsatt för kränkningar kring etnicitet eller med sexuell innebörd. Kränkningar via Internet och mobiltelefon: Jag har blivit mobbad med obehagliga eller sårande meddelanden, samtal eller annat på mobiltelefon eller via Internet. 10

12 Kränkningar via Internet och mobiltelefon Årskurs 7 9, pojkar och flickor Det är fler flickor än pojkar som anger att de utsatts för kränkningar. Skillnaden mellan pojkar och flickor är störst år årskurs 7-9 "högstadiet" pojkar,flickor som utsatts för kränkningar via Internet/mobil % av pojkar, flickor år pojkar flickor 11

13 Kränkningar Årskurs 3-6, mellanstadiet Den vanligaste formen av kränkningar är att blivit hånad och förlöjligad, kallad öknamn och blivit retad på ett obehagligt och sårande sätt. Ungefär en tredjedel av eleverna på mellanstadiet har upplevt detta Näst vanligast är att bli utestängd, knuffad, slagen, utsättas för ryktesspridning, bli fråntagen saker, hotad tvingad eller utsatt för kränkningar kring etnicitet eller med sexuell innebörd. Cirka 10 procent av de tillfrågade eleverna svarar att de blivit utsatta för kränkningar via Internet eller i mobilen år År 2005 svarar drygt 4 procent att de utsatts via Internet eller i mobilen. Observera att en och samma elev kan ha utsatts för flera former av kränkningar. årskurs 3-6 "mellanstadiet" olika former av kränkningar eleverna utsatts för % av alla eleverna verbal annan form intrn/mobil år Verbala kränkningar: Jag har blivit hånad och förlöjligad, kallad öknamn och blivit retad på ett obehagligt och sårande sätt. Annan form, ett medelvärde av övriga kränkningar: Jag har blivit utestängd, knuffad, slagen, utsatts för ryktesspridning, fråntagen saker, hotad tvingad eller utsatt för kränkningar kring etnicitet eller med sexuell innebörd. Kränkningar via Internet och mobiltelefon: Jag har blivit mobbad med obehagliga eller sårande meddelanden, samtal eller annat på mobiltelefon eller via Internet. 12

14 Kränkningar på Internet och mobiltelefon årskurs 3-6, pojkar och flickor Det är fler flickor än det är pojkar som utsätts för kränkningar via sociala medier. Problemet förefaller öka bland flickor. årskurs 3-6 "mellanstadiet" pojkar,flickor som utsatts för kränkning via Internet/mobil % av pojkar, flickor Internet/mobil år pojkar flickor 13

15 Underlag för samtal kring mobbning och kränkningar Att vara utsatt för kränkningar via Internet och mobiltelefon Kränkningar via nätet ses ofta av forskare som en förlängning av de kränkningar och mobbning som barnet redan utsätts för i skolan. Många barn och ungdomar tror att förövarna inte förstår att det som görs via nätet har en tydlig påverkan på offret. Indirekt påverkas även familjen och klassen. Mobbning eller kränkningar, i vilken form det än sker, orsakar oro i en grupp eller en klass. Denna oro kan ligga som en underliggande ton eller rädsla i gruppen. All undervisning påverkas av det sociala medium som undervisningen filtreras genom (Söndergaard, 2009). Det utsatta barnet bär med sig upplevelsen var det än befinner sig, oavsett var eller hur det utsatts. Några skillnader mellan kränkningar via Internet/mobiltelefon och traditionell mobbning Följande karaktäriserar mobbning på Internet eller via mobiltelefon: Kan repeteras, i teorin hur många gånger som helst. Offret saknar fristad - kan bli utsatt både utanför och i skolan. Anonymitet - oklart vem som står bakom, vem som är förövaren. Offret vet inte hur många som sett den kränkande handlingen. Nya förövare - förövare som inte skulle våga mobba ansikte mot ansikte. Kränkningen kan lätt bli allas tillgång - lätt att sprida informationen. Förövaren har svårare att inse konsekvenserna eller se reaktioner. Permanenta spår av kränkningen (digitalt avtryck) uppstår. Åskådarrollen är oklar vilka och hur många deltar i egentligen i kränkningen? Försvagad eller förstärkt gruppeffekt. När fler deltar kan förövaren triggas. Åskådarens enskilda ansvar påverkas ju fler som ser en kränkning desto mindre blir det personliga ansvaret. Svårare att uppfatta förövarrollen som kan döljas bakom användarnamn. Vem vilka, vilket kön utför handlingen eller sitter vid datorn. Liten vuxeninsyn och få vuxna som samtalar om nätet med barnen. Kränkningen kan upplevas annorlunda beroende på i vilken form eller media det skett. Upplevelse av att kränkningen är välplanerad, att förövaren har lagt ner tid och energi, att det inte bara är en tillfällig kommentar. Rädsla att bli av med tekniken eller få mindre tillgång till den om man som utsatt berättar. Det diffusa ansvarsförhållandet - vem är egentligen ansvarig om kränkningen ligger kvar på nätet. Förövaren, skolan eller de som är tillhandahåller webbplatsen. Många av punkterna gäller även i den traditionella formen av kränkningar och mobbning. Möjligheten till oändlig repetition ses av forskare en mer renodlad skillnad från den traditionella formen. 14

16 Vad kan skolan göra? Kränkande handlingar på Internet eller mobiltelefon och det diffusa ansvarsförhållandet är bra ingångar till samarbete med föräldrar. Frågan var slutar föräldrarnas ansvar och var börjar skolans, kanske bör omformuleras till Hur gör vi kränkningar på Internet eller via mobiltelefon till vårt gemensamma ansvar? När samtida teknologier suddar ut tidigare gränser bör skolan visa att det som sker på Internet inte är frånkopplat från det som uppstår i vanliga mellanmänskliga situationer. Det handlar om hur vi ska ha det tillsammans oavsett om det sker inom skolans fysiska ramar eller ej. I de fall man vet vem som är förövaren visar det sig ofta att kränkningar som startade på Internet (utanför skolan), ofta upprepas i skolan. En diskussion på MSN på kvällstid kan lätt bli underlag för verbala kränkningar i skolan dagen efter. Forskning har även visat att nätformen av kränkningar är mindre vanlig under sommarlovet. Skolan bör ha kunskap om hur man hanterar relationer mellan elever och behöver inte lämna över det till någon med mer tekniska kunskaper. Det är inte tekniken som är orsaken. Att därför använda sig av välbeprövade, kunskapsbaserade arbetssätt mot mobbning och kränkningar i allmänhet är ett effektivt sätt när det gäller traditionell mobbning och det är här skolan bör lägga grunden för ett adekvat arbete mot kränkningar. Det skolomfattande tillvägagångssätt som Olweus föreslår (whole school approach), gällande elever, lärare och föräldrar verkar ha bevisat sin effektivitet mot traditionell mobbning. Skolor som implementerat denna holistiska ansats behöver dela med sig av sina erfarenheter för att kunna erbjuda andra skolor möjlighet till uppdatering i deras kunskaper och anamning av deras policy (Walrave och Heirman, Truths and Myths of Cyber-Bullying, 2010). Två olika huvudformer har vuxit fram för att komma åt problemet med kränkningar och mobbning via nätet, former som ofta utvecklats utanför skolan och ägs av andra än skolan. att utbilda och informera barn, unga och föräldrar om risker på Internet. tekniska lösningar för att blockera tillgång till vissa delar av nätet. Dessa två sätt kan naturligtvis skolan använda sig av men då de ofta utvecklats utanför skolan finns det en risk att skolan inte tycker det är deras ansvar. Skolans eget förhållningssätt, skolans energi och huvudfokus bör vara en whole school approach mot alla former av mobbning och kränkningar och huvuduppgiften bör vara att utbilda och inspirera barn och ungdomar i den samtida tekniken och hur man göra goda val vid användandet Skolan måste naturligtvis förklara att det man skriver och säger på nätet också kan användas av andra som inte alltid har goda avsikter. Personlig information som lämnas ut på nätet kan lätt missbrukas av andra. Att samtala och ge exempel på detta kan göra att eleverna gör goda val. 15

17 Att lyssna på eleverna Skolan och pedagogerna kan genom samtal om sociala relationer med eleverna och med föräldrar, koppla samman detta i användandet av digitala medier. Att vara del av och initiativtagare till sådana samtal kan ge pedagoger och skolan ökad förståelse och insikt i ungdomars liv. Vuxna i skolan behöver lära sig mer om elevernas användande av och syn på nätet medan de unga behöver få ta del av vuxnas erfarenheter och kunskap om relationer. Samtidigt är det viktigt att lyssna på den grupp som kanske inte är först att pröva och är vana användare av tekniken men som kanske är först att bli utsatt, detta är möjligtvis en grupp som ofta glöms bort. Denna grupp kanske inte enbart är utesluten från gemenskapen i skolan utan kanske också från gemenskap på fritidsgårdar eller andra fritidsmiljöer. Forskning visar att de utsatta inte vill berätta. Mobbning kan ses som en exkludering från en viktig och identitetsskapande kommunikation med jämnåriga. Det är tänkbart att denna utsatthet även överförs till den digitala tekniken. Därför bör varje pedagog hålla sig uppdaterad om maktbalansen i klasserna och kommunicera sin syn på kränkningar och mobbning, definiera vad mobbning är, berätta om skollagens förbud mot mobbning, kränkningar, diskriminering och trakasserier. Skolan ska enligt lagstiftningen ha ett aktivt planerat främjande och förebyggande arbete och utreda och åtgärda alla former av kränkningar. Att enbart skaffa sig ett antal nätregler kan skapa en falsk trygghet. Med skolomfattande (holistiska) åtgärdsmodeller som Olweusprogrammet har skolan möjlighet att arbeta på organisations-, grupp- och individnivå. Det är viktigt för vuxna i skolan att förstå hur centrala de själva är som förebilder för barnen när de umgås med andra vuxna och elever i skolan. Dessa förebilder som nu också ofta finns ute på nätet i de social medierna. Ingångar vid arbete med elever Definiera kränkningar och mobbning. Informera om lagar och regler, vad säger skollagen om kränkningar. Samtal om digitala avtryck, spåra kränkningen, skriva ut material som bevis. Samtala om vad man bör tänka på när man lämnar ut personlig information. Samtala om upplevelsen av kränkningar, upplevelse av nätformen, likheter och skillnader mellan olika former av kränkningar på nätet och i skolan. Samtala om avsikten, intentionen bakom handlingen. Vet man egentligen vem man kommunicerar med? Samtala om det individuella ansvaret i en grupp. Samtala om kränkningar i skolan, i digitala medier, vad kan vara gemensamt? Samtala om möjligheten till repetition, skicka vidare, sprida det negativa, hur sprids rykten på nätet, i skolan, likheter och skillnader. Samtala om obalans i makt, vem bestämmer eller har makten i en grupp. Utveckla tydliga regler om vad, hur och varför man skriver på nätet. Uppmana elever att berätta om kränkningar för vuxna i skolan. 16

18 Använd föräldrar som en resurs, vilka regler, riktlinjer finns i arbetslivet? Ägna klassen och eleverna tid åt ämnet kränkningar via digitala medier. Gå igenom begrepp som sändare och mottagare. Vem är mottagare eller sändare på nätet? Likheter mellan att publicera teckningar, texter inom skolans väggar och det vi gör på nätet. Att tro att man är anonym, vad kan det leda till? Resande-på-tågeffekten, cockpit-effekten (se diskussionsdelen). Vad är en åskådare vid traditionell mobbning? Vad är en åskådare på nätet? Vilket ansvar har en åskådare i skolan? En åskådare på nätet? Om vi publicerar på nätet, vilket är vårt ansvar, vad betyder personlig integritet, när kränker vi den här och nu, på nätet, i skolan? Använd kunskapsstarka elever som IT-mentorer, experter inför andra elever, så även exkluderade elever får kunskap. Hur kan vi visa stöd för den utsatte? Hur är en bra kamrat på nätet? Visa att vi kan vara tillsammans med personer som utsatts i skolan och på nätet. Att arbeta med pressetiska regler I och med möjligheten för många att publicera sig kan det vara lärorikt att titta på de etiska regler som gäller för de mer traditionella mediaproducenterna. Tidningar i allmänhet har sedan länge arbetat efter sådana regler och här finns erfarenhet som borde kunna praktiseras av dem som nu har möjlighet att publicera sig på nätet. För skolan finns goda möjligheter att tillsammans med eleverna, på ett åldersanpassat sätt, arbeta med de grundläggande pressetiska regler som finns i Sverige. Det är etiska regler som uppmanar media att respektera den personliga integriteten. Tre av reglerna är: Överväg noga publicitet som kan kränka privatlivets helgd. Avstå från publicitet om nyheten inte ett har ett allmänintresse eller kräver offentlig belysning. Överväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges. Framhäv inte berörda personers etniska ursprung, kön, nationalitet, yrke, politisk tillhörighet, religiös åskådning eller sexuell läggning om det saknar betydelse i sammanhanget och är missaktande. 17

19 Vad kan föräldrar göra? Stora publikdragande TV-program kallas ibland för moderna lägereldar där alla samlas. Datoranvändande är mer privat, att luta sig fram och titta på någons datorskärm är nästan som att stå för nära en person vid ett samtal. Detta har gjort det svårare för föräldrar att få ingångar till utvecklande samtal om vad ungdomar gör på nätet. Internet och de digitala medierna är samtidigt en källa till mycket positivt, en mötesplats för likasinnade som ger fantastiska möjligheter till identitetsskapande och fantastiska möjligheter att kommunicera. Råd till föräldrar Ett generellt råd till föräldrar är att vara intresserade, lyssna (utan att känna att de måste besöka samma nätsidor som barnen) och vara nyfikna på allt som finns att läsa om nätet. Råd som nämns av forskare kring kränkningar och mobbning på Internet eller mobiltelefon är att föräldrar inte ska klandra den som utsatts för att de besökt vissa nätsidor eller sociala medier. Föräldrar bör vara medvetna om att beteenden som finns inom grupper, klasser också finns på nätet. Föräldrar kan överföra sina grundläggande erfarenheter och värderingar även till livet på nätet. De flesta vuxna har någon erfarenhet kring temat mobbning. Förbjud inte användningen av de digitala medierna. Många utsatta kan hitta stöd och vänner på nätet, en möjlighet som de kanske är utestängda från i skolan. Föräldrar kan samtala om den känsla av anonymitet som lätt kan smyga sig in vid kommunikation på nätet. Men om föräldern upplever att miljön på nätet är okänd är det antagligen lätt att överdriva faror. I en känd miljö är det enklare att adekvat bedöma risker än i en okänd miljö. Därför är det viktigt att föräldrar orienterar sig i ämnet och vad som sker på nätet. Hur är barnets trivsel i skolan, på rasten, i klassrummet, vid grupparbeten, i omklädningsrummet eller vid användandet av dator i skolan? Samtala med barnet om mobbning, visa din förståelse. Hur är förhållanden i den egna gruppen, klassen eller i skolan? Uppmana barnet att berätta om det ser eller får kännedom om kränkningar eller själv upplever kränkningar mobbning. Men räkna med att är man utsatt vill man ofta inte berätta. Fråga efter hur skolan definierar kränkningar och mobbning. Ta del av skolans policy i frågan om användning av nätet. Föräldrar kan hålla sig uppdaterad om förändringar i barnets användande av elektronisk kommunikation och utifrån sin föräldraposition förhöra sig om alla delar av barnets 18

20 trivsel. Men liksom en influensaspruta inte skyddar för evigt så måste samtal med barn och unga upprepas regelbundet och med nya ingångar för att föräldrar ska komma i position till samtal med sitt barn. Föräldrar behöver leta efter möjligheter att varje dag kommunicera sina värderingar med barnen hellre än att ge enstaka lektioner. De behöver också skapa en trygg miljö så att barnen känner att det kan dela med sig av sina upplevelser på nätet. Tecken på att vara utsatt kan vara allt från en diffus känsla av nedstämdhet hos barnet, oro och rädsla till svårigheter att fokusera på skolarbetet. Föräldrar bör vara uppmärksamma på detta och ställa frågor till skolan och andra föräldrar om hur eleven har det. Andra signaler från barn och unga kan vara ilska och frustration, under eller efter Internet- och mobiltelefonanvändande, att de tycks dra sig undan vänner och aktiviteter, får försämrade omdömen och betyg eller försöker undvika skolan. Råd från ungdomar till föräldrar Många barn och unga tror att flertalet av kränkningarna sker efter skoltid och menar att föräldrar bär ett stort ansvar. Det är därför viktigt att föräldrar ger sin syn på användandet av de digitala teknikerna. Följande punkter kommer från fokusgrupper med elever om vilka råd som bör ges till föräldrar (Cyberbullying, se litteraturlista). Ge åldersadekvata riktlinjer för onlinekommunikation. Kommunicera kring och hantera konflikter i hemmet. Samtala om och ge barnen riktlinjer om vad de gör på Internet. Inte övervakande kontroll. Var uppmärksam på varningssignaler och tecken på utsatthet. Klandra inte barnet. Utbilda, orientera, informera er om nya sätt att kommunicera. En uppmaning och en stor möjlighet till samarbete skola och hem Kränkningar via sociala medier liknar mycket den traditionella formen. Därför bör skolan arbeta sytematiskt mot mobbning och kränkningar i alla former. Ta del av tekniken. Var inte försiktiga bara för det sker på nätet. Det öppnas på grund av det oklara ansvarsförhållandet en stor möjlighet för skolan att bjuda in till samarbete med föräldrar i frågan. Eftersom dessa negativa handlingar kan utföras i stort sett var som helst, hemma eller i skolan, så måste vi samarbeta då det påverkar våra barns och ungas utbildning. Skolan kan alltså inte stå ensamma i detta arbete. Föräldrar bör samtala med sina barn om hur man skapar och behåller goda relationer. Var varsamma så de som har utsatts inte klandras för att de är ute på nätet. Det är en viktig del av deras liv. Utbilda och inspirera barn och ungdomar att göra goda val när man använder nätet. 19

21 Diskussion, för samtal i fokusgrupper Detta stycke och frågor kan användas av skolans personal eller andra personalgrupper som ett underlag att samtala kring. Mobbning och kränkningar Mobbningsbegreppet berör några av våra mest centrala mänskliga värden, att få känna sig trygg och känna tillhörighet. Vid kränkningar på Internet eller via mobiltelefon kan kriterierna för mobbning diskuteras, då det krävs en upprepad handling för att det ska kallas mobbning. Om kränkningen har genomförts av förövaren enbart en gång kan den ändå upprepas med teknikens hjälp. Även om Internet och mobiltelefon lämnar digitala spår är det svårare att uppfatta vem som ligger bakom handlingarna. Att kränkningar på Internet/mobil blir vanligare visar genomgången. Användandet av datorer uppmanas och påskyndas av olika intressenter vilket gör att fler elever använder detta sätt att kommunicera. Möjliga frågor för samtal: En kränkning på nätet är det mobbning? Är det inte avsikten bakom handlingen, istället för tekniken, som ska vara i fokus? Är det tänkbart att en ny grupp elever som inte skulle mobba och kränka andra ansikte mot ansikte använder tekniken istället? Är det så att barn och unga lämnas att lösa sin utsatthet på eget sätt när de kränks med teknikens hjälp? Är det enklare att kränka via nätet? Att inte vara säker på vem som är förövaren, bidrar det till ökad eller minskad utsatthet? Bidrar ett diffust ansvarsförhållande till nätet att fler utsätts, att ingen gör något åt saken? Är det så att barn och unga tror att vuxna inte kan hjälpa när förövaren är anonym? Varför svarar fler flickor att de utsätts? Är det så att könsrollen gör att pojkar inte vill uppge enstaka händelser överhuvudtaget? Kan förövaren undgå de digitala fotspåren? Hur kan man veta vem som är förövaren om inget namn uppges? Vilken påverkan har kränkningar på individen? Det finns omfattande forskning på den traditionella formen av mobbning. Denna forskning visar att den som mobbas tvingas utstå ett stort personligt lidande som kan få konsekvenser även senare i livet. Det forskas nu på flera håll för att försöka förstå hur de nyare formerna för mobbning upplevs av de utsatta. 20

22 I traditionell mobbning finns alltid en obalans i makt mellan offret och förövaren. Detta skapar en känsla av att inte kunna förändra situationen, det spelar ingen roll vad jag gör. I en doktorsavhandling från Trondheim, Norge (Fosse, 2006) fann man att cirka 50 procent av vuxna patienter som sökte hjälp vid en psykiatrisk klinik hade varit utsatta för mobbning. Ju mer det varit utsatta för desto större var deras psykiska problem. Att mobbning är nedbrytande när den pågår, vet man. Men att mobbning inverkar så starkt på den psykiska hälsan många år efter att den har upphört, har man inte varit uppmärksam på, säger Fosse i tidskriften Psykiskhelse Liknade resultat visar undersökningar från Finland (Sourander med flera, 2000 och Sourander med flera, 2007). I en undersökning från Göteborg (Slonje och Smith, 2008) svarade elever att bild- eller videoklippkränkningar var den form som var värst att bli utsatt för. Kränkningen var så konkret, den kunde ses av många och rädslan av att inte veta vem som hade sett kränkningen angavs som orsaker. Möjliga frågor för samtal: Hur påverkar kränkningar på Internet/mobil redan utsatta elever? Är det annorlunda eller rent av värre att utsättas vi nätet än i den traditionella miljön? Finns det skillnader och likheter mellan nätformen och den mer traditionella formen av mobbning och kränkningar? Vad beror det på? Kan obalans i makt uppstå enbart på nätet eller måste den kopplas till andra sociala sammanhang? Vilka egna svåra val lämnas unga att göra i (grund-)skolan om de upplever att vuxna inte kan hjälpa? Påverkan från media Att barn kan se vuxna på bästa sändningstid kränka ungdomar i program liknade Idol har lyfts fram som ett exempel på påverkan från media. Att få se hur vuxna vässar kommentarer till en kränkande nivå, som synligt kopplas till makten, möjligheten att bedöma andra. TV-programmet Jakten på Julia har tagits upp som exempel på hur unga uppmanas av de vuxna auktoriteterna att uppträda på ett förnedrande sätt. Psykologen Lisa Ineland säger i tidningen Expressen att hon ser kritiskt på den här typen av program. Jag tycker att det är fel att så många nöjesprogram handlar om förnedring, skam och misslyckanden. Att vuxna lätt och snabbt själva kan återfalla i kränkande beteende visades nyligen, i TV programmet Mästarnas mästare, där kända idrottare i denna speciella situation återföll till högstadiets grupperingar, programmet som skulle var den mysiga dokusåpan blev i en tidningsrubrik beskrivit som Obehagligt återbesök på skolgården i högstadiet. Möjliga frågor för samtal: Hur påverkar olika TV-program barn och unga? I vilken sits vill du vara, den som bedömer eller den som bedöms? 21

23 Finns det något lockande att få vara den som bedömer, i så fall varför? Lär TV-program som Idol ungdomar att livet är en utslagstävling? Hur stark påverkan på individen har omgivningen eller situationen individens sätts i? Avsikten bakom kränkningen Det finns inom forskningen diskussioner och problematiseringar om intentionen, avsikten bakom den kränkande handlingen. Förövaren kan mena att det inte var avsikten att så många eller ens någon skulle se handlingen. Jag skulle aldrig ha gjort det om jag förstått att det skulle uppfattas som kränkande men nu upprepas det otaliga gånger utan jag vill det. I grupper kan det skapas normer som gör att handlingar som från början inte var okej senare accepteras. Är det så med grupper som bildas på nätet kan man fråga sig. Hanna Arendt myntade begreppet banal ondska i sin beskrivning av Adolf Eichman efter rättegången om hans deltagande och ansvar i förintelsen. Solveig Hägglund har introducerat begreppet banal mobbning där barn- och ungdomsgruppers handlingar genom upprepning och förankring i sociala norm- och regelsystem riskerar att bli en naturlig del av tillvaron. Dan Olweus som forskat om mobbning i många år, har i sin artikel Sveket mot de mobbade barnen poängterat vikten av att inte bortse från den utsattes, individens perspektiv, i diskussioner om och problematiseringar kring intention bakom de kränkande handlingarna. Möjliga frågor för samtal: Kan man vara bara en kugge i maskineriet? Kan man vara delaktig men inte ansvarig för kränkningar? Är det möjligt att makten och kapaciteten att skapa obehag hos andra också är tillfredsställande? Kan man vara empatisk och ändå driva hånet vidare? Har vi lätt att glömma individperspektivet när vi pratar om orsaker på gruppnivå? Hur är det egentligen med avsikten bakom kränkningen, måste den alltid tolkas som elak eller negativ? Bidrar tekniken till grövre kränkningar? Datorgenererad kommunikation kan bli mer extrem än kommunikation ansikte mot ansikte menar Elza Dunkels i en DN-artikel med rubriken Skillnaden på mobbning och nätspråk. Men det är viktigt att understryka att det kanske är så många användare uppfattar det. Men mobbning är inget majoritetsfenomen utan det är en minoritet som utsätts och därför måste deras uppfattning väga tungt. Forskare som beskriver varför kränkningar via nätet kan bli grova nämner cockpiteffekten. Infanterisoldater från Andra världskriget och Vietnamkriget som ansiktet mot ansikte mötte fienden hade svårare posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) än stridspiloter som släppte bomber som förstörde hela byar. Good husbands and fathers have laid 22

24 carpets of bombs on civilized people and societies (Lorenz; 1974). Att sitta i cockpit på stort avstånd från mänskliga mål gjorde det lättare att döda utan att ta psykisk skada, piloterna slapp se det lidande och död de orsakade. Att sitta vid datorn på stort avstånd från offret skulle kunna bidra till grövre kränkningar än vid traditionella kränkningar och mobbning. Möjliga frågor för samtal: Uppfattar alla barn och unga skillnad när nätspråk och en kränkning? Blir text och e-post grövre på grund cockpiteffekten? Lyssnar vi och ställer frågor till de utsatta eller lyssnar vi bara på de vana användarna som får högre status bara för de kan tekniken? Att sitta vid datorn på stort avstånd från offret utan att få någon reaktion kan det bidra till att förövarens angrepp blir grövre? Håller en relation mellan fyra ögon tillbaka grova handlingar? Hur påverkas barn och unga av att ofta spela blodiga dataspel? Nytt utanförskap Undersökningar om internetanvändande har visat att det inte bara är den äldre delen av befolkningen, utan också grupper med låga inkomster och låg utbildning som inte använder nätet. Detta har beskrivits som särskilt bekymmersamt, ett utanförskap. Barn som mobbas och kränks exkluderas och berövas möjligheten till goda sociala kontakter med jämnåriga och likasinnade. De berövas möjligheten att få den sociala träning och känna den positiva kraft det innebär att tillhöra och vara välkommen in en grupp. Om de upplever att kränkningar kan fortsätta på nätet kan det skapa en oro inför användandet digitala medierna (sociala medier). Möjliga frågor för samtal: Begreppet sociala medier, innebär det också att det ska accepteras att bli utsatt för kränkningar? Finns det asociala medier? När man ger sig ut på nätet får man skylla sig själv då? Hur upplever redan kränkta och mobbade elever de sociala medierna? Använder vi ordet kränkt för ofta? Kan vi få ett nytt digitalt-socialt utanförskap? Är det en risk att det också växer fram en grupp som inte vill använda olika delar av nätet av rädsla för att kunna bli utsatt? Kan erfarenheter av nätet och vetskapen av att förövarna finns där någonstans på nätet göra att just de som så väl skulle behöva vara med i gemenskapen exkluderas även där? 23

25 Att inte berätta Det är oftast pojkar som inte berättar. De utsatta tänker att det här är i huvudsak mitt problem, inte skolans. Skolan kan ändå inte göra något åt det, förövaren skulle bara göra det ännu värre om jag berättar, mina föräldrar skulle begränsa min tillgång till nätet, kanske andra elever skulle kalla mig till skvallrare. Mina vänner skulle också kunna råka illa ut om jag berättar. Så detta måste jag reda ut själv. Möjliga frågor för samtal: På vilket sätt uppmuntrar vi barn och ungdomar att bli fria och ansvarstagande mediaproducenter? Ska vi visa hemskheter och faror på nätet för barn och unga? Ska vi stänga av elever från användandet av datorer? Varför är det svårt att berätta att man varit utsatt? Vad kan vi göra för att det ska bli enklare att berätta? Vilka normer kan styra barnet att inte berätta om sin utsatthet? Vilka normer kan styra vuxna att inte lyssna på utsatta barn? Aggressivitet och anonymitet Att aggressivitet och att utföra negativa handlingar är mer frekvent hos pojkar beskrivs ofta av forskare, även hos mobbningsforskare. En undersökning om aggressivt beteende hos män och kvinnor som spelade videospel fann forskare (Lightdal och Prentice, 1994) att då deltagarna bar namnlappar under spelet och samtidigt kunde ses av utvärderarna så var kvinnor betydligt mindre aggressiva än män. Men när deltagarna trodde att de var anonyma och inte kunde observeras så var mäns och kvinnors beteende mer lika och faktiskt var kvinnor mer aggressiva. När deltagarna senare tillfrågades om deras handlingar i spelet så berättade männen mer sanningsenligt om sina aggressiva handlingar medan kvinnorna underapporterade sina handlingar. Kan anonymitet göra att flickor blir mer aggressiva på nätet? Är det könsrollen eller anonymiteten aggressivt beteende beror på? Vid traditionell mobbning utsätts flickor oftast av pojkar, är det så även på nätet? Kränker flickor enbart flickor på nätet? 24

26 Litteratur och artiklar som underlag för denna skrift: Truths and myths of cyberbullying. Shaeen Shariff, Andrew h. Churchill 2010 Cyberbullying, Robin M. Kowalski, Susan P. Limber. Patricia w. Agaston 2008 Intreventions for Children, Youth, and Parents to reduce Cyber Abuse, Cambell Systematic Rewievs Mishna Cokk, Saini m.fl. (2009:2) Scholl-Based programs to reduce Bullying and Victimization. Cambell Systematic Reviews 2009:6 Tfofti, Farrington, Baldry Mobbning i skolan - vad vi vet och kan göra, Dan Olweus. Children and Bullying- How parents and educators can reduce cyberbullying, Ken Rigby Mobbningens psykologi Hvad kan skolen gjöre? Erling Roland. Effectiveness of programmes to reduce school bullying. Tfofti, Farrington, Baldry. Brottsförebygande rådet. Utstött - en bok om mobbning. Pedagogiska Magasinets skriftserie 2007 Mobning Sociale processer på afveje. Sondergaard, Kofoed Cyberbullying: Another main type of bullying? Slonje, Smith Scandinavian Journal of Psychology. Vad gör unga på nätet? Elza Dunkels Gir psykiske senskader (Psykiskhelse 2007,1). Sveket mot de mobbade eleverna. Psykologtidningen NR 14/09. Dan Olweus Mobbning är ordet. DN Obehaglig återbesök på en skolgård på högstadiet. Aftonbladet Nätet inte öppet för alla. DN Vuxna blinda för nätmobbning. SvD, Skillnad på mobbning och nätspråk. DN Anmälningsärenden gällande kränkande behandling Skolinspektionens rapport Lärarnas tidning, nr Tema: Social Medier. Se även Prevus tidigare rapporter från 2008 Om mobbning Om riskbeteenden och mobbning 25

27 26

28 Om Preventions- och utvecklingsenheten Preventions- och utvecklingsenheten bildades i oktober Målsättningen är att vara ett lokalt kunskapscentrum för förebyggande såväl som hälsofrämjande arbete samt beroendefrågor. Enheten arbetar också för att främja arbetet mot våld i nära relationer. Prevu erbjuder kompetenshöjande utbildningar, utför konsultationer samt bevakar aktuell forskning. Läs mer på (Vår nya webbplats kommer att finnas på )

Sambandet mellan mobbning och nätmobbning

Sambandet mellan mobbning och nätmobbning Sambandet mellan mobbning och nätmobbning PREVENTIONS- OCH UTVECKLINGSENHETEN Göran Englund, Prevu Juni 2011 Om denna rapport från Prevu Syfte: Syftet med denna undersökning är att beskriva om det finns

Läs mer

Smögens förskolas- Avdelning Kaprifolens årliga plan mot kränkande behandling

Smögens förskolas- Avdelning Kaprifolens årliga plan mot kränkande behandling Smögens förskolas- Avdelning Kaprifolens årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier

Läs mer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer Nätmobbing Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Leg. Psykolog & Doktorand Sofia Berne Definition: En person är nätmobbad när han eller hon, flera gånger blir utsatt för elaka handlingar

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan Hösten 2016 och våren 2017 2(8) INLEDNING Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Trygghet i den digitala skolmiljön. -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan

Trygghet i den digitala skolmiljön. -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan Trygghet i den digitala skolmiljön -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan Syfte Stärka skolpersonal i arbetet med att göra elevers digitala skolmiljö trygg Göra likabehandling

Läs mer

Mobbning och kränkningar på nätet. vad skolan kan göra förstudie av undersökning

Mobbning och kränkningar på nätet. vad skolan kan göra förstudie av undersökning Mobbning och kränkningar på nätet vad skolan kan göra förstudie av undersökning Göran Englund Social utveckling Februari 2013 Mobbning och kränkningar på nätet vad skolan kan göra är tänkt att fungera

Läs mer

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier och

Läs mer

Målsättning, vision och kärnvärden

Målsättning, vision och kärnvärden Målsättning, vision och kärnvärden På Skanör Falsterbo Montessoriskola är visionen att utbilda morgondagens världsmedborgare. All personal på skolan arbetar aktivt för att förhindra varje form av diskriminering

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen Hösten 2016 och våren 2017 2(8) INLEDNING Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling

Läs mer

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Trygghet i den digitala skolmiljön. -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan

Trygghet i den digitala skolmiljön. -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan Trygghet i den digitala skolmiljön -likabehandlingsarbete överallt, genom utbildning och samverkan Syfte Stärka skolpersonal i arbetet med att göra elevers digitala skolmiljö trygg Göra likabehandling

Läs mer

Systematiskt arbete mot mobbning. Med kommunal förankring en undersökning med Olweusenkäten på 17 grundskolor i Göteborg 2011

Systematiskt arbete mot mobbning. Med kommunal förankring en undersökning med Olweusenkäten på 17 grundskolor i Göteborg 2011 Systematiskt arbete mot mobbning Med kommunal förankring en undersökning med Olweusenkäten på 17 grundskolor i Göteborg 2011 Göran Englund Preventions- och utvecklingsenheten Januari 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling OVANÅKERS KOMMUN 2016-09-30 Barn- och utbildning Rotebergs skola Chris Sommar Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Vår målsättning: Alla ska trivas i skolan.

Läs mer

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012 Page 1 of 5 Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012 Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier

Läs mer

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN Skolan har ett stort ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING MÖLLEBACKSSKOLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING MÖLLEBACKSSKOLAN SÖLVESBORGS KOMMUN Möllebacksskolan LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING MÖLLEBACKSSKOLAN Reviderad 2013-09-10 Förord Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Plan för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/ 2014 Pedagogisk omsorg Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Smögens förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2013/2014

Smögens förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2013/2014 Smögens förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2013/2014 Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Likabehandlingsplan för Ilsbo förskola 2016/2017

Likabehandlingsplan för Ilsbo förskola 2016/2017 Likabehandlingsplan för Ilsbo förskola 2016/2017 1. Bakgrund 1.1. Lagrum Likabehandlingsplanen för Ilsbo förskola tar sin grund i skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567) och förordningen

Läs mer

Likabehandlingsplan Skurholmens förskola

Likabehandlingsplan Skurholmens förskola Likabehandlingsplan Skurholmens förskola 2016-2017 Vad säger lagen? Skollagen Sedan den 1 januari 2009 regleras arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i både diskrimineringslagen och skollagen.

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Örjansskolan 6-9 2014/15

Plan mot kränkande behandling Örjansskolan 6-9 2014/15 Plan mot kränkande behandling Örjansskolan 6-9 2014/15 Reviderad 2014-09-30 Vår vision på Örjansskolan årskurs 6-9 Vårt arbete mot diskriminering, mobbing och kränkande behandling utgår från 14: e kap

Läs mer

Likabehandlingsplan. upprättad augusti 2013

Likabehandlingsplan. upprättad augusti 2013 Likabehandlingsplan upprättad augusti 2013 Spira förskolas likabehandlingsplan Den första april 2006 fick Sverige en ny lag Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete

Läs mer

Likabehandlingsplan för Stora Bållebergets förskola 2016/2017

Likabehandlingsplan för Stora Bållebergets förskola 2016/2017 Likabehandlingsplan för Stora Bållebergets förskola 2016/2017 1. Bakgrund 1.1. Lagrum Likabehandlingsplanen för Stora Bållebergets förskola tar sin grund i skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567)

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Fågelbo och fritidshemmet Smultronstället 24 januari 2013 Plan mot diskriminering och kränkande behandling förskolan Fågelbo och fritidshemmet

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Norrskenet

Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Norrskenet Likabehandlingsplan, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2016-10-31 2017-10-31 Stockslycke förskola avdelning Norrskenet 1 Innehåll Inledning 3 Mål 3 Syfte 3 Förskolans mål enligt Lpfö

Läs mer

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Gimo Skolområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Verksamhetsår 2016 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800 6 kap. 6-10 ) förbjuder

Läs mer

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling SOLHEMS FÖRSKOLA Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING BAKGRUND DEFINITION VISION MÅL FÖREBYGGANDE ARBETE ÅTGÄRDER UTVÄRDERING INLEDNING Likabehandlingsarbete

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot

Läs mer

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara Solglimtens Likabehandlingsplan En plan mot kränkande behandling Våga vara Jag vill som en blomma stark tränga tyst igenom asfaltsvägenshårda mark att slå ut i blom. Våga vara den du är och våga visa vad

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Piratenskolan och Fritidshemmet i Kivik Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Målinriktat arbetet med att främja

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Kränkande behandling/mobbning går att stoppa!

Kränkande behandling/mobbning går att stoppa! Föräldra- och elevfolder 2015/16 Kränkande behandling/mobbning går att stoppa! Även om du inte tycker att ämnet berör dig just nu, ber vi dig läsa och spara foldern. Vi på Mariehällsskolan arbetar aktivt

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Handlingsplan mot kränkande behandling NY LAG Från 2006 04 01 gäller lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Den nya lagens

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2015-2016. likabehandlingsplan enligt 3 kap 16 diskrimineringslagen

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2015-2016. likabehandlingsplan enligt 3 kap 16 diskrimineringslagen Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2015-2016 likabehandlingsplan enligt 3 kap 16 diskrimineringslagen plan mot kränkande behandling enligt 6 kap 8 skollagen Gällande lagstiftning Diskrimineringslagen

Läs mer

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna.

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna. LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN SPARVEN 2014-2015 Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna. Förskolans allmänna förebyggande arbete:

Läs mer

Hållänget förskolas likabehandlingsplan

Hållänget förskolas likabehandlingsplan Hållänget förskolas likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Alla på vår förskola ska visa respekt för varandra Verksamhetsåret 2014-2015 2014-09-10 Till dig med barn på

Läs mer

Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6.

Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6. 1 Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6. Lå 2014/15 En skola, förskoleklass och fritidshem för alla, där alla känner sig

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Jönåkers skola Förskoleklass Grundskola Fritidshem 2013/14 Vi Lyckas tillsammans! Syftet med planen är: Syftet är att skydda elever mot diskriminering och

Läs mer

Sida 1(8) Likabehandlingsplan. Olympens förskola. Likabehandlingsplan. Upprättad i oktober 2011

Sida 1(8) Likabehandlingsplan. Olympens förskola. Likabehandlingsplan. Upprättad i oktober 2011 Sida 1(8) Olympens förskola Likabehandlingsplan Upprättad i oktober 2011 2 Bakgrund och syfte Den nya lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67)

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Bikupans fritidshems likabehandlingsplan 2009-2010 Den 1 april 06 trädde en ny lag i kraft; Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling. 1 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling. ProAros vision: Alltid bästa möjliga möte. Definitioner: Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av

Läs mer

Hjärup den 7 oktober 2014 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängslyckans och Lapptäckets förskolor

Hjärup den 7 oktober 2014 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängslyckans och Lapptäckets förskolor Hjärup den 7 oktober 2014 Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängslyckans och Lapptäckets förskolor Regelverk Den 1 januari 2009 trädde Diskrimineringslagen i kraft (SFS

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden 2014-2015 Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter och tillfällen

Läs mer

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Backstugans förskola

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Backstugans förskola Likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Backstugans förskola 2015-16 1 Innehållsförteckning Backstugans vision sid 3 Till dig som barn sid 3 Till dig som förälder

Läs mer

Likabehandlingsplan Småfötternas förskola

Likabehandlingsplan Småfötternas förskola 1 Likabehandlingsplan Småfötternas förskola Vår vision på Småfötternas förskola är att alla visar varandra omtanke att alla tar ansvar att alla skall känna sig trygga att alla skall känna en framtidstro

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG Verksamhetsåret 2012/2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola LIKABEHANDLINGSPLAN Bjurtjärns Skola 2011-2012 1. Inledning Likabehandlingsplanen handlar om att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Rätten till likabehandling

Läs mer

Barn och elevers delaktighet Eleverna utvärderar likabehandlingsplanen varje läsår och kommer med förslag på förändringar och förbättringar.

Barn och elevers delaktighet Eleverna utvärderar likabehandlingsplanen varje läsår och kommer med förslag på förändringar och förbättringar. Likabehandlingsplan A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ Enhetens övergripande mål för likabehandling Alla elever är trygga i skolan. Alla elever behandlas lika oavsett kön, etisk tillhörighet, religion eller andra trosuppfattningar,

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Bakgrund Från och med 2009-01-01 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: diskrimineringslagen och 6 kap. i skollagen. De har ersatt den tidigare

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 10/11

LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 10/11 SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- och utbildningsförvaltningen Smedjebackens utbildningsområde LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 10/11 Bergaskolan, år 7-9 1 Vad säger lagarna? Likabehandlingsarbetet regleras sedan

Läs mer

Vad innebär dessa begrepp? DISKRIMINERING TRAKASSERIER KRÄNKNINGAR MOBBNING

Vad innebär dessa begrepp? DISKRIMINERING TRAKASSERIER KRÄNKNINGAR MOBBNING LIKABEHANDLING Vad innebär dessa begrepp? DISKRIMINERING TRAKASSERIER KRÄNKNINGAR MOBBNING Diskrimineringsgrunderna 1. Kön 2. Könsöverskridande identitet eller uttryck 3. Etnisk tillhörighet 4. Religion

Läs mer

Likabehandlingsplan. (Plan för arbetet med likabehandling, mot diskriminering och mot kränkande behandling) Håvestens förskola

Likabehandlingsplan. (Plan för arbetet med likabehandling, mot diskriminering och mot kränkande behandling) Håvestens förskola Likabehandlingsplan (Plan för arbetet med likabehandling, mot diskriminering och mot kränkande behandling) Håvestens förskola Hösten 2010 Förskolans långsiktiga mål och vår policy Vi vill att alla ska

Läs mer

Likabehandlingsplan Hammarns förskola, Hjo Läsåret 2015/2016

Likabehandlingsplan Hammarns förskola, Hjo Läsåret 2015/2016 Likabehandlingsplan Hammarns förskola, Hjo Läsåret 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN, HAMMARNS FÖRSKOLA läsåret 2015/2016 Vår vision på Hammarns förskola är att vi ska vara en arbetsplats för barn och vuxna

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 14-15

Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Storängsskolan 2014-11-04 Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Bakgrund Den 1 april 2006 trädde lagen i kraft som skall främja lika behandling. Lagen syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Månskenet

Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller Stockslycke förskola avdelning Månskenet Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 20131101-20141031 Stockslycke förskola avdelning Månskenet 1 Innehåll Inledning 2 Mål 2 Syfte 2 Förskolans mål enligt Lpfö

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING För Vindelns fritidsgård och övrig kommunal ungdomsverksamhet Fastställd av utbildnings- och fritidsnämnden 2008-12-12, 87. Reviderad av Ungdomsverksamheten

Läs mer

Likabehandlingsplan 2014/15

Likabehandlingsplan 2014/15 Likabehandlingsplan 2014/15 Likabehandlingsfrågor/mobbning/värdegrund Så här gör vi på Östersunds Waldorfskola Här på Östersunds Waldorfskola vill vi erbjuda alla barn en trygg och utvecklande skolmiljö.

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Förskolan Akvarellen

Förskolan Akvarellen Likabehandlingsplan och handlingsplan mot kränkande behandling Förskolan Akvarellen Upprättad november 2013 Innehållsförteckning Vision sid. 3 Syfte sid. 4 Vad står de olika begreppen för sid. 5 Förklaring

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Sandbyhovs förskolor

Plan mot kränkande behandling. Sandbyhovs förskolor Plan mot kränkande behandling Sandbyhovs förskolor Läsåret 2010/2011 Likabehandlingsplan Innehåll: 1. Inledning Bakgrund och syfte Hur är planen framtagen Definitioner av diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-11- 19 Klubbgärdet/Munksunds Förskole enheter, Piteå kommun Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Skollagen och diskrimineringslagen är två lagar, som ligger till grund till

Läs mer

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 Förskolan: Stenbacka Likabehandlingsplan - Handlingsplan mot kränkande

Läs mer

Förskolan Västanvinden

Förskolan Västanvinden Förskolan Västanvinden PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Denna plan gäller till och med 31/12-15 Innehåll Vår plan Mål och vision Bakgrund Definition av centrala begrepp (enligt JämO) Ansvarsfördelning

Läs mer

Hunnebostrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Skolledningens ställningstagande

Skolledningens ställningstagande Likabehandlingsplan Ankan 2013/2014 Skolledningens ställningstagande Denna likabehandlingsplan bygger på skollagen och diskrimineringslagen. Lagarna förtydligar förskolans ansvar att arbeta mot all form

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015 Plan mot kränkande behandling Strands förskolor 2014-2015 Innehållsförteckning Till dig som vuxen 3 Syfte med planen mot kränkande behandling 3 Definition på kränkande behandling enligt skollagen 3 Strands

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Skolans vision På Eksjö Gymnasium respekterar alla varandra och ges möjlighet att utvecklas som människa utifrån egna förutsättningar. Mål 1. Vi arbetar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Esplanadskolan år 4-9

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Esplanadskolan år 4-9 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Rektor Eva Andersson Rektor Eva Andersson 2015-01-28 1 (5) Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Esplanadskolan

Läs mer

Plan för arbete med likabehandling. Öppna förskolan

Plan för arbete med likabehandling. Öppna förskolan Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan Inledning På Öppna förskolan ska alla känna sig välkomna och lika värda. Vi ser olikheter som en tillgång och ingen ska bli utsatt för kränkande behandling,

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26 Likabehandlingsplan Mosjö skola Skolförvaltning sydost Diarienummer 227-06-004 reviderad 2008-08-26 Rektor Marine Rosenberg Inledning I både skollagen och läroplanen, Lpo 94, betonas betydelsen av att

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande handling. Saltsjö-Duvnäs förskola

Plan mot diskriminering och kränkande handling. Saltsjö-Duvnäs förskola Plan mot diskriminering och kränkande handling Saltsjö-Duvnäs förskola 2015-2016 1 Bakgrund På Saltsjö-Duvnäs förskolor har alla barn, personal, föräldrar/vårdnadshavare, ett gemensamt ansvar i det förebyggande

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN för elever och personal

LIKABEHANDLINGSPLAN för elever och personal Stora Vallaskolan 2008 LIKABEHANDLINGSPLAN för elever och personal avsedd att FRÄMJA barns och elevers lika rättigheter FÖREBYGGA och FÖRHINDRA diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Färsingaskolan 2013/2014 Enligt diskrimineringslagen (2008:567) samt Skollagen (SFS 2010:800)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Färsingaskolan 2013/2014 Enligt diskrimineringslagen (2008:567) samt Skollagen (SFS 2010:800) Färsingaskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Färsingaskolan 2013/2014 Enligt diskrimineringslagen (2008:567) samt Skollagen (SFS 2010:800) Innehållsförteckning sid Vad säger lagen?

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2014/2015

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2014/2015 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2014/2015 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Bäsna förskola BLÅKLOCKAN

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Bäsna förskola BLÅKLOCKAN Framtagen 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bäsna förskola BLÅKLOCKAN På Blåklockan ska alla känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för den man är.

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Sundby förskola

Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Sundby förskola LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SUNDBY FÖRSKOLA 2011 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för Sundby förskola Bakgrund Från den 1 januari 2009 finns bestämmelser om diskriminering och kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Sunnanängs förskola Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Innehållsförteckning 1. Vision... 3 2. Sunnanängs långsiktiga mål... 3 3. Definitioner och begrepp... 3 4. Grunduppgifter...

Läs mer

Sallerups förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sallerups förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Sallerups förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen. Förskolorna Munkebo, Nunnebo, Jonasbo och Slottsparken på Sallerups förskoleområde i Eslövs

Läs mer

FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS

FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013/14 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika rättigheter och möjligheter

Läs mer