Att kränka och mobba med teknikens hjälp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att kränka och mobba med teknikens hjälp"

Transkript

1 Att kränka och mobba med teknikens hjälp Om kränkningar via Internet och i mobiltelefon i jämförelse med andra former av kränkningar på ett antal grundskolor i Göteborg Göran Englund Preventions- och utvecklingsenheten, Prevu Social resursförvaltning

2 Exempel på fritextsvar från elever som svarat på enkäten Om du har blivit mobbad på mobiltelefon eller internet, skriv i så fall hur: vissa har skrivit på internet och mobil att jag är falsk och såna saker sårar mig Att den säger inte sitt riktiga namn. En flicka skrev till mig på msn och kallade mig idiot falska horunge och mycket mer de säger att jag är dålig på spelen och dålig på att stava det är inte så farlig mobbning Någon har bara skrivit ett hatmejl jag blev liksom kallad idiot och retard och grejer som det, fast jag är van vid det. Alla skriver så på world of warcraft till och med jag. Dom skickar ledsamma sms Jag spelar World of Warcraft, då får jag ibland inte vara med och de kallar mig för noob (nybörjare) jag hade inte gjort någon ting och då plötsligt så skrev en viss person fula saker om mig på facebook När dom busringer säger dom fula ord Jag har bara bråkat med kompisar på internet, det är inte som mobbning.

3 Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 4 Bakgrund 5 Syfte 6 Kränkningar och mobbning 6 Kränkningar och mobbning via Internet/mobiltelefon 7 Om sammanställningen och Olweusenkäten 8 Resultat 10 Årskurs 7-9, 10 Årskurs Underlag för samtal kring mobbning och kränkningar 14 Vad skolan kan göra? 15 Vad kan föräldrar göra? 18 Råd från ungdomar 19 Diskussionsunderlag för pedagoger och skolpersonal 20 Om Preventions- och utvecklingsenheten Preventions- och utvecklingsenheten bildades i oktober Målsättningen är att vara ett lokalt kunskapscentrum för förebyggande såväl som hälsofrämjande arbete samt beroendefrågor. Enheten arbetar också för att främja arbetet mot våld i nära relationer. Prevu erbjuder kompetenshöjande utbildningar, utför konsultationer samt bevakar aktuell forskning. Läs mer på 2

4 Förord Även om barn och ungdomar på olika sätt har upplevt nätmobbning under en längre tid än vad vi vuxna känner till, så är det endast på senare tid som vi forskare har försökt att kartlägga detta fenomen genom olika medel. Fortfarande är det rätt oklart hur vi, till att börja med, ska definiera problemet och därmed är det givetvis svårt att få en röd tråd i våra sammanställda undersökningar. Men för att inte gå in på för många detaljer vill jag istället ta tillfället i akt att nämna att detta är ett problem som alla vuxna som jobbar med barn och ungdomar, tillsammans med föräldrar borde ha en inblick i om vi ska ha möjlighet att tackla det. Inte minst då många av de barn och ungdomar som utsatts för nätmobbning har uttryckt att de mår mycket dåligt efter händelsen. I många fall har det uttryckts att det kan vara värre jämfört med traditionell mobbning med tanke på den stora bredden av publik (istället för cirka 70 elever i skolmatsalen finns miljontals människor på nätet) som kan se det som har skett eller svårigheten i att ta bort informationen som en gång har publicerats. Å andra sidan har ungdomar uttryckt att det ibland kan vara lättare att hantera nätmobbning jämfört med andra former om det till exempel sker i ett privat chattrum där man inte känner till förövaren. Men med tanke på vår sedan tidigare, utbredda kunskap om traditionell mobbning där vi vet att många av dem som utsatts har både kortsiktiga och långvariga problem med att hantera det som har skett, så måste vi vuxna inse att även om det bara skett genom Internet eller mobil så är det en oerhört stor del utav våra barns och ungdomars sociala liv och ett socialt problem som vi måste ta tag i. Ett annat problem (personlig data) är att de som mobbat andra genom olika former av nätmobbning har uttryckt att de känner mindre ånger för vad de gjort i jämförelse med de som mobbat andra genom traditionella former. Detta kan då resultera i en lägre empati för offret och därmed kan kanske mobbningen också eskalera mer än om det hade skett ansikte mot ansikte. Detta innebär att vi måste rikta våra insatser både mot dem som har varit utsatta, vi måste även jobba med dem som utsätter andra om vi vill minska detta problem. Ett sätt att göra det på, är att genomföra gedigna undersökningar och sammanställningar som denna och på så sätt få mer kunskap om detta fenomen. Med kunskap kommer ofta också inblickar i vad som kan göras. Robert Slonje doktorand vid Psykologiska Institutionen, Goldsmiths, University of London. 3

5 Sammanfattning Genom att motverka de traditionella formerna av kränkningar i grundskolan så är det troligt att även kränkningar via Internet och mobiltelefon kommer att minska. Det är inte ny teknik som är orsaken till problematiken, för att reducera kränkningar och mobbning måste vi fortsätta fokusera kärnan av problemet, nämligen orsak och samband, varför kränker och mobbar vi varandra? Denna sammanställning visar att de traditionella formerna av kränkningar är vanligast. Antalet kränkningar via Internet eller i mobiltelefon har dock ökat sedan Det gäller främst elever på högstadiet och i synnerhet flickor. Sammanställningen redovisar hur olika former av kränkningar elever emellan utvecklats mellan bland elever i grundskolans årskurs 3 6 respektive 7 9, på ett antal skolor i Göteborg. Det statistiska underlaget baseras på elevers svar i den så kallade Olweusenkäten. År 2005 använde sig fyra skolor av enkäten, 2009 hade antalet ökat till 28 skolor. Även om enkätundersökningar alltid ska tolkas varsamt och utifrån sitt sammanhang så finns det här god anledning att lita på elevernas svar. Syftet här är att försöka skönja om det blivit vanligare att elever i Göteborg utsätts för kränkningar via Internet och i mobiltelefon. Är det vanligare än att utsättas för andra former av kränkningar i skolan? Vilka utsätts mest för kränkningar via Internet eller mobiltelefon, pojkar eller flickor? Cirka en tredjedel av de elever som besvarat enkäten 2009 hade upplevt enstaka kränkningar, eller oftare, i sin skolvardag. När det gäller att bli utsatt för enstaka kränkningar via mobiltelefon eller Internet så kan dessa lätt upprepas (mobbning). Forskning visar att elever som utstår mobbning under längre riskerar att få problem senare i livet. Anledningen till ökningen av kränkningar på Internet och via mobilen kan bero på det oklara ansvarsförhållandet om vem som är ansvarig för det som publiceras i de digitala medierna (se diskussionsdelen). Denna skrift är tänkt att fungera som ett underlag för fortsatta samtal i skolan, med föräldrar och med elever. Materialet innehåller också tankar om vad man som förälder kan fundera vidare kring. 4

6 Bakgrund I och med att möjligheten för alla att publicera sig har ökat dramatiskt är det nu inte bara kändisar och kungligheter som ibland får utstå falsk och kränkande information. De nya sociala medierna på Internet försätter oss i nya och ovana situationer och tvingar oss att ta ställning till frågor som vi inte behövt göra tidigare. Vi är inte längre bara konsumenter av kommunikation utan även producenter. Det diskuteras vem som bär ansvaret för kränkningar och mobbning som sker via mobil eller Internet. Om detta sker mellan elever utanför skoltid, utanför skolans fysiska ramar är det då skolans ansvar? Många ungdomar gör ingen skillnad på skollivet eller övriga livet, online eller offline. De är infödda med tekniken och den moderna versionen av Descartes devis jag är uppkopplad, alltså finns jag kanske kan vara ett sätt att se det på. Internationell forskning visar att det utvecklats två huvudformer av kränkningar och mobbning via Internet och mobiltelefon där barn och ungdomar är inblandade. Den ena är elever som mobbar och kränker varandra på olika sätt och via olika digitala tekniker och medier. Den andra formen som har utvecklats ses av forskare som ett antiauktoritetsuttryck bland ungdomar. Skolpersonal eller enskilda lärare föreställs på ett kränkande sätt. Det finns exempel på att lärare provocerats av elever som sedan filmar sin frustrerade lärare. Många lärare beskriver det som att de mobbas av sina elever. I Sverige har Lärarnas tidning publicerat att cirka 5 procent av lärarna utsatts för liknade. Samtidigt tycker föräldrar och skola att de digitala teknikerna (Internet och mobiltelefon) är bra och de vill att barnen ska använda sig av tekniken. Elever tycker att tillgång till nätet och mobilen är en självklarhet och nödvändigt för deras sociala liv. Att barn och unga bor nära varandra har kanske inte lika stor betydelse längre, barn i samma trappuppgång kanske inte umgås eller går i samma skola då val av skola och aktivitet görs på andra grunder än de rent geografiska. De digitala teknikerna erbjuder nu möjligheter att dela intressen och utforska sin egen identitet med andra likasinnade utan geografiskt tvång. Parallellt har det uppstått oro för vad eleverna gör ute på nätet, strängare krav på filtrering och förbud. Vi måste vara där ute på det vilda nätet och se vad eleverna gör menar många, vi behöver vuxenvandra på nätet. Denna oro kan beskrivas med ett citat från USA (Robert Mahaffey) The Internet is the wild, wild west of the 21st century, and it should be viewed that way. 5

7 Syfte Syftet med denna genomgång är dels att se hur olika former av kränkningar elever emellan utvecklats mellan för elever i årskurs 3 6 respektive 7 9 på ett antal skolor i Göteborg. Har det blivit vanligare att elever utsättas för kränkningar via Internet mobiltelefon. Är detta vanligare än att utsättas för andra former av kränkningar i skolan. Vilka utsätts mest för kränkningar via Internet eller mobiltelefon, pojkar eller flickor? Undersökning baseras på en elevenkät, Olweusenkäten. Det andra syftet är att skriften förhoppningsvis kan vara ett underlag för vidare samtal i skolan med föräldrar och elever (för att så få elever som möjligt ska utsättas för kränkningar). Kränkningar och mobbning Kränkningar av barns och elevers värdighet kan förekomma i form av diskriminering, trakasserier eller genom kränkande behandling. Kränkande behandling är handlingar som kränker barns eller elevers värdighet. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningarna kan vara synliga likaväl som dolda och subtila och kan utföras direkt i verksamheten eller via telefon eller Internet (se Skolverkets Allmänna Råd, 2009). Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet eller med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan människa skada eller obehag. När det gäller den traditionella mobbningen (där det ofta går att uppfatta vem eller vilka som är förövare) så ser man att mobbningen minskar med stigande ålder. Det är fler pojkar än flickor som utsätts. Det förekommer men är mer ovanligt att pojkar mobbas av flickor. Pojkarna mobbas huvudsakligen av pojkar eller av både pojkar och flickor. Av de mobbade flickorna uppger hälften att de huvudsakligen mobbas av pojkar, några enbart av flickor men även av både pojkar och flickor. 6

8 Kränkningar och mobbing via internet och mobiltelefon Att uttrycka sig på Internet har jämförts med att prata med främlingar på tåg. Samma lite friare känsla som att prata med resande främlingar, man träffas ju bara en kort stund. Detta gör att man kanske är mer benägen att avslöja aspekter av sitt eget liv som man kanske inte skulle ha gjort annars. Denna känsla har också kallats avskiljande anonymitet, känslan av att vara mindre sårbar i samtalet med en annan människa. Det finns i samhället en oro för att andra kan utnyttja det vi avslöjar om oss själva med de digitala teknikerna. Samtidigt som Internet har öppnat nya möjligheter för de barn och unga som ibland känner en ängslan för att prata ansikte mot ansikte. I onlinespel kanske samtalet i sig är fåordigt men gemenskapen finns där, det finns alltid någon att spela med och att leka med. I skolan är det vanligt att elevernas texter finns synliga på väggar och klassrum. Bilder, teckningar eller texter med kränkande innehåll har av vuxna i skolan enkelt kunnat tas bort. Eleverna visste att det ställdes krav på att det som skulle publiceras inom skolans väggar inte skulle vara kränkande. Det var ofta förhållandevis enkelt att reda ut vem som hade gjort texten eller teckningen, så är inte fallet med de digitala teknikerna. Anonymitet är dock inte unikt för kränkningar via nätet, det går att jämföra med den ryktesspridning som ofta är en ingrediens i traditionella kränkningar och mobbning. I engelsk litteratur beskrivs ofta kränkningar och mobbning via nätet med termen cyberbullying. Cyberbullying definieras som användandet av informations- och kommunikationsteknologier för att stödja avsiktligt, repeterat och hotfullt beteende av en individ eller grupp. En undersökning från USA visade att 18 procent av eleverna i årskurs 6 8 (11 14 år) hade utsatts för kränkningar någon enstaka gång eller oftare under de senaste två månaderna (Kowalski, Limber, 2006). Vid kränkningar via nätet är det en svårighet att identifiera vem som är förövaren. I denna undersökning trodde 50 procent av offren att mobbningen utfördes av elever på den egna skolan. Drygt en tredjedel, 36 procent menade att det var någon de kände (a friend) som låg bakom kränkningen. Ungefär 10 procent misstänkte att de blivit utsatta av ett syskon. Detta kan tyda på att det är vanligt att det är någon i ens närhet som är förövaren bakom de kränkande handlingarna via nätet. I en tidigare undersökning från Göteborg, (Slonje, Smith, 2008) 360 elever i fyra högstadieskolor (12 15 år) och fyra gymnasieskolor (15 20 år) svarade drygt 17 procent på högstadieskolorna att de utsatts för cybermobbning och drygt 3 procent på gymnasieskolorna någon enstaka gång eller oftare. Man hittade inga stora könsskillnader i att vara utsatt. 7

9 Om genomgången och Olweusenkäten Upprepning av kränkande behandling Mobbning innebär alltså en upprepning av den kränkande handlingen. Men i den digitala tekniken behöver den negativa handlingen inte upprepas av förövaren, den kan med teknikens hjälp upprepas, av offret självt eller av andra åskådare. Ska då de elever som svarar att kränkningen bara har skett någon enstaka gång - det aktiva agerandet har inte upprepats - räknas som utsatta för mobbning? Exempelvis kan en filmsekvens utlagd på Youtube ses hur många gånger som helst eller besök på en sajt med kränkande kommentarer kan med teknikens hjälp visas och besökas om och om igen. Därför redovisar denna undersökning både dem som utsatts för någon enstaka kränkning och dem som utsatts upprepade gånger. Detta görs för samtliga frågor i det redovisade enkätunderlaget. Olweusenkäten Olweusenkäten innehåller en definition av mobbning i skolan. En kort beskrivning av definitionen lyder så här En elev blir mobbad när han eller hon upprepade gånger eller under viss tid utsätts för negativa handlingar från en eller flera andra elever. De flesta skolor i genomgången har genomfört enkäten som en åtgärd i Olweusprogrammet mot mobbning, andra skolor för att kartlägga mobbning på skolan. Alla skolor har dock samma krav från skollagen och diskrimineringslagen och är ålagda att arbeta utifrån Göteborgs Stads prioriterade mål om en trygg skola med minskad mobbning. Antal skolor och elever År Antal Antal Högstadiet flickor/ pojkar Mellanstadiet flickor/pojkar elever skolor som svarat f 149 / p f 195 / p f 234/ p f 255 / p f 272 / p f 315 / p f 973 / p f 1283 / p f 1310 / f 1582 / p1426 Resultaten presenteras separat för årskurs 3-6 mellanstadiet och årskurs 7-9 högstadiet. 8

10 I Olweusenkäten anger eleverna om de utsatts för kränkande handlingar de senaste månaderna. För att kartlägga vilka kränkningar som är vanliga och hur ofta de sker får eleverna svara på frågor och ta ställning till ett antal påståenden. Exempel på påstående är Jag har blivit hånad och förlöjligad, kallad öknamn och blivit retad på ett obehagligt och sårande sätt. Alla påståenden har följande svarsalternativ: A. Det har inte hänt mig B. Bara någon enstaka gång C. Två till tre gånger i månaden D. En gång i veckan någon enstaka gång eller oftare E. Flera gånger i veckan Denna underökning redovisar både kränkning och mobbning, alltså elever som svarat att han/hon blivit utsatt för någon av de fyra alternativen B, C, D, E d.v.s. någon enstaka gång eller oftare. (För att beräkna mobbning används endast alternativen C, D och E) 9

11 Resultat Kränkningar Årskurs 7 9, högstadiet Den vanligaste formen av kränkningar är att ha blivit hånad och förlöjligad, kallad öknamn eller blivit retad på ett obehagligt och sårande sätt. Ungefär en tredjedel av eleverna på högstadiet har upplevt detta Näst vanligast är att bli utestängd, knuffad, slagen, utsatt för ryktesspridning, bli fråntagen saker, hotad, tvingad eller utsatt för kränkningar kring etnicitet eller med sexuell innebörd. Cirka 14 procent av de tillfrågade eleverna svarar att de blivit utsatta för kränkningar via Internet eller i mobilen år År 2005 svarar drygt 5 procent att de utsatts via Internet eller i mobilen. Observera att en och samma elev kan ha utsatts för flera former av kränkningar. årskurs 7-9 "högstadiet" olika former av kränkningar eleverna utsatts för % av alla elever verbal annan form intrn/mobil år Verbala kränkningar: Jag har blivit hånad och förlöjligad, kallad öknamn och blivit retad på ett obehagligt och sårande sätt. Annan form, ett medelvärde av övriga kränkningar: Jag har blivit utestängd, knuffad, slagen, utsatts för ryktesspridning, fråntagen saker, hotad tvingad eller utsatt för kränkningar kring etnicitet eller med sexuell innebörd. Kränkningar via Internet och mobiltelefon: Jag har blivit mobbad med obehagliga eller sårande meddelanden, samtal eller annat på mobiltelefon eller via Internet. 10

12 Kränkningar via Internet och mobiltelefon Årskurs 7 9, pojkar och flickor Det är fler flickor än pojkar som anger att de utsatts för kränkningar. Skillnaden mellan pojkar och flickor är störst år årskurs 7-9 "högstadiet" pojkar,flickor som utsatts för kränkningar via Internet/mobil % av pojkar, flickor år pojkar flickor 11

13 Kränkningar Årskurs 3-6, mellanstadiet Den vanligaste formen av kränkningar är att blivit hånad och förlöjligad, kallad öknamn och blivit retad på ett obehagligt och sårande sätt. Ungefär en tredjedel av eleverna på mellanstadiet har upplevt detta Näst vanligast är att bli utestängd, knuffad, slagen, utsättas för ryktesspridning, bli fråntagen saker, hotad tvingad eller utsatt för kränkningar kring etnicitet eller med sexuell innebörd. Cirka 10 procent av de tillfrågade eleverna svarar att de blivit utsatta för kränkningar via Internet eller i mobilen år År 2005 svarar drygt 4 procent att de utsatts via Internet eller i mobilen. Observera att en och samma elev kan ha utsatts för flera former av kränkningar. årskurs 3-6 "mellanstadiet" olika former av kränkningar eleverna utsatts för % av alla eleverna verbal annan form intrn/mobil år Verbala kränkningar: Jag har blivit hånad och förlöjligad, kallad öknamn och blivit retad på ett obehagligt och sårande sätt. Annan form, ett medelvärde av övriga kränkningar: Jag har blivit utestängd, knuffad, slagen, utsatts för ryktesspridning, fråntagen saker, hotad tvingad eller utsatt för kränkningar kring etnicitet eller med sexuell innebörd. Kränkningar via Internet och mobiltelefon: Jag har blivit mobbad med obehagliga eller sårande meddelanden, samtal eller annat på mobiltelefon eller via Internet. 12

14 Kränkningar på Internet och mobiltelefon årskurs 3-6, pojkar och flickor Det är fler flickor än det är pojkar som utsätts för kränkningar via sociala medier. Problemet förefaller öka bland flickor. årskurs 3-6 "mellanstadiet" pojkar,flickor som utsatts för kränkning via Internet/mobil % av pojkar, flickor Internet/mobil år pojkar flickor 13

15 Underlag för samtal kring mobbning och kränkningar Att vara utsatt för kränkningar via Internet och mobiltelefon Kränkningar via nätet ses ofta av forskare som en förlängning av de kränkningar och mobbning som barnet redan utsätts för i skolan. Många barn och ungdomar tror att förövarna inte förstår att det som görs via nätet har en tydlig påverkan på offret. Indirekt påverkas även familjen och klassen. Mobbning eller kränkningar, i vilken form det än sker, orsakar oro i en grupp eller en klass. Denna oro kan ligga som en underliggande ton eller rädsla i gruppen. All undervisning påverkas av det sociala medium som undervisningen filtreras genom (Söndergaard, 2009). Det utsatta barnet bär med sig upplevelsen var det än befinner sig, oavsett var eller hur det utsatts. Några skillnader mellan kränkningar via Internet/mobiltelefon och traditionell mobbning Följande karaktäriserar mobbning på Internet eller via mobiltelefon: Kan repeteras, i teorin hur många gånger som helst. Offret saknar fristad - kan bli utsatt både utanför och i skolan. Anonymitet - oklart vem som står bakom, vem som är förövaren. Offret vet inte hur många som sett den kränkande handlingen. Nya förövare - förövare som inte skulle våga mobba ansikte mot ansikte. Kränkningen kan lätt bli allas tillgång - lätt att sprida informationen. Förövaren har svårare att inse konsekvenserna eller se reaktioner. Permanenta spår av kränkningen (digitalt avtryck) uppstår. Åskådarrollen är oklar vilka och hur många deltar i egentligen i kränkningen? Försvagad eller förstärkt gruppeffekt. När fler deltar kan förövaren triggas. Åskådarens enskilda ansvar påverkas ju fler som ser en kränkning desto mindre blir det personliga ansvaret. Svårare att uppfatta förövarrollen som kan döljas bakom användarnamn. Vem vilka, vilket kön utför handlingen eller sitter vid datorn. Liten vuxeninsyn och få vuxna som samtalar om nätet med barnen. Kränkningen kan upplevas annorlunda beroende på i vilken form eller media det skett. Upplevelse av att kränkningen är välplanerad, att förövaren har lagt ner tid och energi, att det inte bara är en tillfällig kommentar. Rädsla att bli av med tekniken eller få mindre tillgång till den om man som utsatt berättar. Det diffusa ansvarsförhållandet - vem är egentligen ansvarig om kränkningen ligger kvar på nätet. Förövaren, skolan eller de som är tillhandahåller webbplatsen. Många av punkterna gäller även i den traditionella formen av kränkningar och mobbning. Möjligheten till oändlig repetition ses av forskare en mer renodlad skillnad från den traditionella formen. 14

16 Vad kan skolan göra? Kränkande handlingar på Internet eller mobiltelefon och det diffusa ansvarsförhållandet är bra ingångar till samarbete med föräldrar. Frågan var slutar föräldrarnas ansvar och var börjar skolans, kanske bör omformuleras till Hur gör vi kränkningar på Internet eller via mobiltelefon till vårt gemensamma ansvar? När samtida teknologier suddar ut tidigare gränser bör skolan visa att det som sker på Internet inte är frånkopplat från det som uppstår i vanliga mellanmänskliga situationer. Det handlar om hur vi ska ha det tillsammans oavsett om det sker inom skolans fysiska ramar eller ej. I de fall man vet vem som är förövaren visar det sig ofta att kränkningar som startade på Internet (utanför skolan), ofta upprepas i skolan. En diskussion på MSN på kvällstid kan lätt bli underlag för verbala kränkningar i skolan dagen efter. Forskning har även visat att nätformen av kränkningar är mindre vanlig under sommarlovet. Skolan bör ha kunskap om hur man hanterar relationer mellan elever och behöver inte lämna över det till någon med mer tekniska kunskaper. Det är inte tekniken som är orsaken. Att därför använda sig av välbeprövade, kunskapsbaserade arbetssätt mot mobbning och kränkningar i allmänhet är ett effektivt sätt när det gäller traditionell mobbning och det är här skolan bör lägga grunden för ett adekvat arbete mot kränkningar. Det skolomfattande tillvägagångssätt som Olweus föreslår (whole school approach), gällande elever, lärare och föräldrar verkar ha bevisat sin effektivitet mot traditionell mobbning. Skolor som implementerat denna holistiska ansats behöver dela med sig av sina erfarenheter för att kunna erbjuda andra skolor möjlighet till uppdatering i deras kunskaper och anamning av deras policy (Walrave och Heirman, Truths and Myths of Cyber-Bullying, 2010). Två olika huvudformer har vuxit fram för att komma åt problemet med kränkningar och mobbning via nätet, former som ofta utvecklats utanför skolan och ägs av andra än skolan. att utbilda och informera barn, unga och föräldrar om risker på Internet. tekniska lösningar för att blockera tillgång till vissa delar av nätet. Dessa två sätt kan naturligtvis skolan använda sig av men då de ofta utvecklats utanför skolan finns det en risk att skolan inte tycker det är deras ansvar. Skolans eget förhållningssätt, skolans energi och huvudfokus bör vara en whole school approach mot alla former av mobbning och kränkningar och huvuduppgiften bör vara att utbilda och inspirera barn och ungdomar i den samtida tekniken och hur man göra goda val vid användandet Skolan måste naturligtvis förklara att det man skriver och säger på nätet också kan användas av andra som inte alltid har goda avsikter. Personlig information som lämnas ut på nätet kan lätt missbrukas av andra. Att samtala och ge exempel på detta kan göra att eleverna gör goda val. 15

17 Att lyssna på eleverna Skolan och pedagogerna kan genom samtal om sociala relationer med eleverna och med föräldrar, koppla samman detta i användandet av digitala medier. Att vara del av och initiativtagare till sådana samtal kan ge pedagoger och skolan ökad förståelse och insikt i ungdomars liv. Vuxna i skolan behöver lära sig mer om elevernas användande av och syn på nätet medan de unga behöver få ta del av vuxnas erfarenheter och kunskap om relationer. Samtidigt är det viktigt att lyssna på den grupp som kanske inte är först att pröva och är vana användare av tekniken men som kanske är först att bli utsatt, detta är möjligtvis en grupp som ofta glöms bort. Denna grupp kanske inte enbart är utesluten från gemenskapen i skolan utan kanske också från gemenskap på fritidsgårdar eller andra fritidsmiljöer. Forskning visar att de utsatta inte vill berätta. Mobbning kan ses som en exkludering från en viktig och identitetsskapande kommunikation med jämnåriga. Det är tänkbart att denna utsatthet även överförs till den digitala tekniken. Därför bör varje pedagog hålla sig uppdaterad om maktbalansen i klasserna och kommunicera sin syn på kränkningar och mobbning, definiera vad mobbning är, berätta om skollagens förbud mot mobbning, kränkningar, diskriminering och trakasserier. Skolan ska enligt lagstiftningen ha ett aktivt planerat främjande och förebyggande arbete och utreda och åtgärda alla former av kränkningar. Att enbart skaffa sig ett antal nätregler kan skapa en falsk trygghet. Med skolomfattande (holistiska) åtgärdsmodeller som Olweusprogrammet har skolan möjlighet att arbeta på organisations-, grupp- och individnivå. Det är viktigt för vuxna i skolan att förstå hur centrala de själva är som förebilder för barnen när de umgås med andra vuxna och elever i skolan. Dessa förebilder som nu också ofta finns ute på nätet i de social medierna. Ingångar vid arbete med elever Definiera kränkningar och mobbning. Informera om lagar och regler, vad säger skollagen om kränkningar. Samtal om digitala avtryck, spåra kränkningen, skriva ut material som bevis. Samtala om vad man bör tänka på när man lämnar ut personlig information. Samtala om upplevelsen av kränkningar, upplevelse av nätformen, likheter och skillnader mellan olika former av kränkningar på nätet och i skolan. Samtala om avsikten, intentionen bakom handlingen. Vet man egentligen vem man kommunicerar med? Samtala om det individuella ansvaret i en grupp. Samtala om kränkningar i skolan, i digitala medier, vad kan vara gemensamt? Samtala om möjligheten till repetition, skicka vidare, sprida det negativa, hur sprids rykten på nätet, i skolan, likheter och skillnader. Samtala om obalans i makt, vem bestämmer eller har makten i en grupp. Utveckla tydliga regler om vad, hur och varför man skriver på nätet. Uppmana elever att berätta om kränkningar för vuxna i skolan. 16

18 Använd föräldrar som en resurs, vilka regler, riktlinjer finns i arbetslivet? Ägna klassen och eleverna tid åt ämnet kränkningar via digitala medier. Gå igenom begrepp som sändare och mottagare. Vem är mottagare eller sändare på nätet? Likheter mellan att publicera teckningar, texter inom skolans väggar och det vi gör på nätet. Att tro att man är anonym, vad kan det leda till? Resande-på-tågeffekten, cockpit-effekten (se diskussionsdelen). Vad är en åskådare vid traditionell mobbning? Vad är en åskådare på nätet? Vilket ansvar har en åskådare i skolan? En åskådare på nätet? Om vi publicerar på nätet, vilket är vårt ansvar, vad betyder personlig integritet, när kränker vi den här och nu, på nätet, i skolan? Använd kunskapsstarka elever som IT-mentorer, experter inför andra elever, så även exkluderade elever får kunskap. Hur kan vi visa stöd för den utsatte? Hur är en bra kamrat på nätet? Visa att vi kan vara tillsammans med personer som utsatts i skolan och på nätet. Att arbeta med pressetiska regler I och med möjligheten för många att publicera sig kan det vara lärorikt att titta på de etiska regler som gäller för de mer traditionella mediaproducenterna. Tidningar i allmänhet har sedan länge arbetat efter sådana regler och här finns erfarenhet som borde kunna praktiseras av dem som nu har möjlighet att publicera sig på nätet. För skolan finns goda möjligheter att tillsammans med eleverna, på ett åldersanpassat sätt, arbeta med de grundläggande pressetiska regler som finns i Sverige. Det är etiska regler som uppmanar media att respektera den personliga integriteten. Tre av reglerna är: Överväg noga publicitet som kan kränka privatlivets helgd. Avstå från publicitet om nyheten inte ett har ett allmänintresse eller kräver offentlig belysning. Överväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges. Framhäv inte berörda personers etniska ursprung, kön, nationalitet, yrke, politisk tillhörighet, religiös åskådning eller sexuell läggning om det saknar betydelse i sammanhanget och är missaktande. 17

19 Vad kan föräldrar göra? Stora publikdragande TV-program kallas ibland för moderna lägereldar där alla samlas. Datoranvändande är mer privat, att luta sig fram och titta på någons datorskärm är nästan som att stå för nära en person vid ett samtal. Detta har gjort det svårare för föräldrar att få ingångar till utvecklande samtal om vad ungdomar gör på nätet. Internet och de digitala medierna är samtidigt en källa till mycket positivt, en mötesplats för likasinnade som ger fantastiska möjligheter till identitetsskapande och fantastiska möjligheter att kommunicera. Råd till föräldrar Ett generellt råd till föräldrar är att vara intresserade, lyssna (utan att känna att de måste besöka samma nätsidor som barnen) och vara nyfikna på allt som finns att läsa om nätet. Råd som nämns av forskare kring kränkningar och mobbning på Internet eller mobiltelefon är att föräldrar inte ska klandra den som utsatts för att de besökt vissa nätsidor eller sociala medier. Föräldrar bör vara medvetna om att beteenden som finns inom grupper, klasser också finns på nätet. Föräldrar kan överföra sina grundläggande erfarenheter och värderingar även till livet på nätet. De flesta vuxna har någon erfarenhet kring temat mobbning. Förbjud inte användningen av de digitala medierna. Många utsatta kan hitta stöd och vänner på nätet, en möjlighet som de kanske är utestängda från i skolan. Föräldrar kan samtala om den känsla av anonymitet som lätt kan smyga sig in vid kommunikation på nätet. Men om föräldern upplever att miljön på nätet är okänd är det antagligen lätt att överdriva faror. I en känd miljö är det enklare att adekvat bedöma risker än i en okänd miljö. Därför är det viktigt att föräldrar orienterar sig i ämnet och vad som sker på nätet. Hur är barnets trivsel i skolan, på rasten, i klassrummet, vid grupparbeten, i omklädningsrummet eller vid användandet av dator i skolan? Samtala med barnet om mobbning, visa din förståelse. Hur är förhållanden i den egna gruppen, klassen eller i skolan? Uppmana barnet att berätta om det ser eller får kännedom om kränkningar eller själv upplever kränkningar mobbning. Men räkna med att är man utsatt vill man ofta inte berätta. Fråga efter hur skolan definierar kränkningar och mobbning. Ta del av skolans policy i frågan om användning av nätet. Föräldrar kan hålla sig uppdaterad om förändringar i barnets användande av elektronisk kommunikation och utifrån sin föräldraposition förhöra sig om alla delar av barnets 18

20 trivsel. Men liksom en influensaspruta inte skyddar för evigt så måste samtal med barn och unga upprepas regelbundet och med nya ingångar för att föräldrar ska komma i position till samtal med sitt barn. Föräldrar behöver leta efter möjligheter att varje dag kommunicera sina värderingar med barnen hellre än att ge enstaka lektioner. De behöver också skapa en trygg miljö så att barnen känner att det kan dela med sig av sina upplevelser på nätet. Tecken på att vara utsatt kan vara allt från en diffus känsla av nedstämdhet hos barnet, oro och rädsla till svårigheter att fokusera på skolarbetet. Föräldrar bör vara uppmärksamma på detta och ställa frågor till skolan och andra föräldrar om hur eleven har det. Andra signaler från barn och unga kan vara ilska och frustration, under eller efter Internet- och mobiltelefonanvändande, att de tycks dra sig undan vänner och aktiviteter, får försämrade omdömen och betyg eller försöker undvika skolan. Råd från ungdomar till föräldrar Många barn och unga tror att flertalet av kränkningarna sker efter skoltid och menar att föräldrar bär ett stort ansvar. Det är därför viktigt att föräldrar ger sin syn på användandet av de digitala teknikerna. Följande punkter kommer från fokusgrupper med elever om vilka råd som bör ges till föräldrar (Cyberbullying, se litteraturlista). Ge åldersadekvata riktlinjer för onlinekommunikation. Kommunicera kring och hantera konflikter i hemmet. Samtala om och ge barnen riktlinjer om vad de gör på Internet. Inte övervakande kontroll. Var uppmärksam på varningssignaler och tecken på utsatthet. Klandra inte barnet. Utbilda, orientera, informera er om nya sätt att kommunicera. En uppmaning och en stor möjlighet till samarbete skola och hem Kränkningar via sociala medier liknar mycket den traditionella formen. Därför bör skolan arbeta sytematiskt mot mobbning och kränkningar i alla former. Ta del av tekniken. Var inte försiktiga bara för det sker på nätet. Det öppnas på grund av det oklara ansvarsförhållandet en stor möjlighet för skolan att bjuda in till samarbete med föräldrar i frågan. Eftersom dessa negativa handlingar kan utföras i stort sett var som helst, hemma eller i skolan, så måste vi samarbeta då det påverkar våra barns och ungas utbildning. Skolan kan alltså inte stå ensamma i detta arbete. Föräldrar bör samtala med sina barn om hur man skapar och behåller goda relationer. Var varsamma så de som har utsatts inte klandras för att de är ute på nätet. Det är en viktig del av deras liv. Utbilda och inspirera barn och ungdomar att göra goda val när man använder nätet. 19

21 Diskussion, för samtal i fokusgrupper Detta stycke och frågor kan användas av skolans personal eller andra personalgrupper som ett underlag att samtala kring. Mobbning och kränkningar Mobbningsbegreppet berör några av våra mest centrala mänskliga värden, att få känna sig trygg och känna tillhörighet. Vid kränkningar på Internet eller via mobiltelefon kan kriterierna för mobbning diskuteras, då det krävs en upprepad handling för att det ska kallas mobbning. Om kränkningen har genomförts av förövaren enbart en gång kan den ändå upprepas med teknikens hjälp. Även om Internet och mobiltelefon lämnar digitala spår är det svårare att uppfatta vem som ligger bakom handlingarna. Att kränkningar på Internet/mobil blir vanligare visar genomgången. Användandet av datorer uppmanas och påskyndas av olika intressenter vilket gör att fler elever använder detta sätt att kommunicera. Möjliga frågor för samtal: En kränkning på nätet är det mobbning? Är det inte avsikten bakom handlingen, istället för tekniken, som ska vara i fokus? Är det tänkbart att en ny grupp elever som inte skulle mobba och kränka andra ansikte mot ansikte använder tekniken istället? Är det så att barn och unga lämnas att lösa sin utsatthet på eget sätt när de kränks med teknikens hjälp? Är det enklare att kränka via nätet? Att inte vara säker på vem som är förövaren, bidrar det till ökad eller minskad utsatthet? Bidrar ett diffust ansvarsförhållande till nätet att fler utsätts, att ingen gör något åt saken? Är det så att barn och unga tror att vuxna inte kan hjälpa när förövaren är anonym? Varför svarar fler flickor att de utsätts? Är det så att könsrollen gör att pojkar inte vill uppge enstaka händelser överhuvudtaget? Kan förövaren undgå de digitala fotspåren? Hur kan man veta vem som är förövaren om inget namn uppges? Vilken påverkan har kränkningar på individen? Det finns omfattande forskning på den traditionella formen av mobbning. Denna forskning visar att den som mobbas tvingas utstå ett stort personligt lidande som kan få konsekvenser även senare i livet. Det forskas nu på flera håll för att försöka förstå hur de nyare formerna för mobbning upplevs av de utsatta. 20

22 I traditionell mobbning finns alltid en obalans i makt mellan offret och förövaren. Detta skapar en känsla av att inte kunna förändra situationen, det spelar ingen roll vad jag gör. I en doktorsavhandling från Trondheim, Norge (Fosse, 2006) fann man att cirka 50 procent av vuxna patienter som sökte hjälp vid en psykiatrisk klinik hade varit utsatta för mobbning. Ju mer det varit utsatta för desto större var deras psykiska problem. Att mobbning är nedbrytande när den pågår, vet man. Men att mobbning inverkar så starkt på den psykiska hälsan många år efter att den har upphört, har man inte varit uppmärksam på, säger Fosse i tidskriften Psykiskhelse Liknade resultat visar undersökningar från Finland (Sourander med flera, 2000 och Sourander med flera, 2007). I en undersökning från Göteborg (Slonje och Smith, 2008) svarade elever att bild- eller videoklippkränkningar var den form som var värst att bli utsatt för. Kränkningen var så konkret, den kunde ses av många och rädslan av att inte veta vem som hade sett kränkningen angavs som orsaker. Möjliga frågor för samtal: Hur påverkar kränkningar på Internet/mobil redan utsatta elever? Är det annorlunda eller rent av värre att utsättas vi nätet än i den traditionella miljön? Finns det skillnader och likheter mellan nätformen och den mer traditionella formen av mobbning och kränkningar? Vad beror det på? Kan obalans i makt uppstå enbart på nätet eller måste den kopplas till andra sociala sammanhang? Vilka egna svåra val lämnas unga att göra i (grund-)skolan om de upplever att vuxna inte kan hjälpa? Påverkan från media Att barn kan se vuxna på bästa sändningstid kränka ungdomar i program liknade Idol har lyfts fram som ett exempel på påverkan från media. Att få se hur vuxna vässar kommentarer till en kränkande nivå, som synligt kopplas till makten, möjligheten att bedöma andra. TV-programmet Jakten på Julia har tagits upp som exempel på hur unga uppmanas av de vuxna auktoriteterna att uppträda på ett förnedrande sätt. Psykologen Lisa Ineland säger i tidningen Expressen att hon ser kritiskt på den här typen av program. Jag tycker att det är fel att så många nöjesprogram handlar om förnedring, skam och misslyckanden. Att vuxna lätt och snabbt själva kan återfalla i kränkande beteende visades nyligen, i TV programmet Mästarnas mästare, där kända idrottare i denna speciella situation återföll till högstadiets grupperingar, programmet som skulle var den mysiga dokusåpan blev i en tidningsrubrik beskrivit som Obehagligt återbesök på skolgården i högstadiet. Möjliga frågor för samtal: Hur påverkar olika TV-program barn och unga? I vilken sits vill du vara, den som bedömer eller den som bedöms? 21

23 Finns det något lockande att få vara den som bedömer, i så fall varför? Lär TV-program som Idol ungdomar att livet är en utslagstävling? Hur stark påverkan på individen har omgivningen eller situationen individens sätts i? Avsikten bakom kränkningen Det finns inom forskningen diskussioner och problematiseringar om intentionen, avsikten bakom den kränkande handlingen. Förövaren kan mena att det inte var avsikten att så många eller ens någon skulle se handlingen. Jag skulle aldrig ha gjort det om jag förstått att det skulle uppfattas som kränkande men nu upprepas det otaliga gånger utan jag vill det. I grupper kan det skapas normer som gör att handlingar som från början inte var okej senare accepteras. Är det så med grupper som bildas på nätet kan man fråga sig. Hanna Arendt myntade begreppet banal ondska i sin beskrivning av Adolf Eichman efter rättegången om hans deltagande och ansvar i förintelsen. Solveig Hägglund har introducerat begreppet banal mobbning där barn- och ungdomsgruppers handlingar genom upprepning och förankring i sociala norm- och regelsystem riskerar att bli en naturlig del av tillvaron. Dan Olweus som forskat om mobbning i många år, har i sin artikel Sveket mot de mobbade barnen poängterat vikten av att inte bortse från den utsattes, individens perspektiv, i diskussioner om och problematiseringar kring intention bakom de kränkande handlingarna. Möjliga frågor för samtal: Kan man vara bara en kugge i maskineriet? Kan man vara delaktig men inte ansvarig för kränkningar? Är det möjligt att makten och kapaciteten att skapa obehag hos andra också är tillfredsställande? Kan man vara empatisk och ändå driva hånet vidare? Har vi lätt att glömma individperspektivet när vi pratar om orsaker på gruppnivå? Hur är det egentligen med avsikten bakom kränkningen, måste den alltid tolkas som elak eller negativ? Bidrar tekniken till grövre kränkningar? Datorgenererad kommunikation kan bli mer extrem än kommunikation ansikte mot ansikte menar Elza Dunkels i en DN-artikel med rubriken Skillnaden på mobbning och nätspråk. Men det är viktigt att understryka att det kanske är så många användare uppfattar det. Men mobbning är inget majoritetsfenomen utan det är en minoritet som utsätts och därför måste deras uppfattning väga tungt. Forskare som beskriver varför kränkningar via nätet kan bli grova nämner cockpiteffekten. Infanterisoldater från Andra världskriget och Vietnamkriget som ansiktet mot ansikte mötte fienden hade svårare posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) än stridspiloter som släppte bomber som förstörde hela byar. Good husbands and fathers have laid 22

24 carpets of bombs on civilized people and societies (Lorenz; 1974). Att sitta i cockpit på stort avstånd från mänskliga mål gjorde det lättare att döda utan att ta psykisk skada, piloterna slapp se det lidande och död de orsakade. Att sitta vid datorn på stort avstånd från offret skulle kunna bidra till grövre kränkningar än vid traditionella kränkningar och mobbning. Möjliga frågor för samtal: Uppfattar alla barn och unga skillnad när nätspråk och en kränkning? Blir text och e-post grövre på grund cockpiteffekten? Lyssnar vi och ställer frågor till de utsatta eller lyssnar vi bara på de vana användarna som får högre status bara för de kan tekniken? Att sitta vid datorn på stort avstånd från offret utan att få någon reaktion kan det bidra till att förövarens angrepp blir grövre? Håller en relation mellan fyra ögon tillbaka grova handlingar? Hur påverkas barn och unga av att ofta spela blodiga dataspel? Nytt utanförskap Undersökningar om internetanvändande har visat att det inte bara är den äldre delen av befolkningen, utan också grupper med låga inkomster och låg utbildning som inte använder nätet. Detta har beskrivits som särskilt bekymmersamt, ett utanförskap. Barn som mobbas och kränks exkluderas och berövas möjligheten till goda sociala kontakter med jämnåriga och likasinnade. De berövas möjligheten att få den sociala träning och känna den positiva kraft det innebär att tillhöra och vara välkommen in en grupp. Om de upplever att kränkningar kan fortsätta på nätet kan det skapa en oro inför användandet digitala medierna (sociala medier). Möjliga frågor för samtal: Begreppet sociala medier, innebär det också att det ska accepteras att bli utsatt för kränkningar? Finns det asociala medier? När man ger sig ut på nätet får man skylla sig själv då? Hur upplever redan kränkta och mobbade elever de sociala medierna? Använder vi ordet kränkt för ofta? Kan vi få ett nytt digitalt-socialt utanförskap? Är det en risk att det också växer fram en grupp som inte vill använda olika delar av nätet av rädsla för att kunna bli utsatt? Kan erfarenheter av nätet och vetskapen av att förövarna finns där någonstans på nätet göra att just de som så väl skulle behöva vara med i gemenskapen exkluderas även där? 23

25 Att inte berätta Det är oftast pojkar som inte berättar. De utsatta tänker att det här är i huvudsak mitt problem, inte skolans. Skolan kan ändå inte göra något åt det, förövaren skulle bara göra det ännu värre om jag berättar, mina föräldrar skulle begränsa min tillgång till nätet, kanske andra elever skulle kalla mig till skvallrare. Mina vänner skulle också kunna råka illa ut om jag berättar. Så detta måste jag reda ut själv. Möjliga frågor för samtal: På vilket sätt uppmuntrar vi barn och ungdomar att bli fria och ansvarstagande mediaproducenter? Ska vi visa hemskheter och faror på nätet för barn och unga? Ska vi stänga av elever från användandet av datorer? Varför är det svårt att berätta att man varit utsatt? Vad kan vi göra för att det ska bli enklare att berätta? Vilka normer kan styra barnet att inte berätta om sin utsatthet? Vilka normer kan styra vuxna att inte lyssna på utsatta barn? Aggressivitet och anonymitet Att aggressivitet och att utföra negativa handlingar är mer frekvent hos pojkar beskrivs ofta av forskare, även hos mobbningsforskare. En undersökning om aggressivt beteende hos män och kvinnor som spelade videospel fann forskare (Lightdal och Prentice, 1994) att då deltagarna bar namnlappar under spelet och samtidigt kunde ses av utvärderarna så var kvinnor betydligt mindre aggressiva än män. Men när deltagarna trodde att de var anonyma och inte kunde observeras så var mäns och kvinnors beteende mer lika och faktiskt var kvinnor mer aggressiva. När deltagarna senare tillfrågades om deras handlingar i spelet så berättade männen mer sanningsenligt om sina aggressiva handlingar medan kvinnorna underapporterade sina handlingar. Kan anonymitet göra att flickor blir mer aggressiva på nätet? Är det könsrollen eller anonymiteten aggressivt beteende beror på? Vid traditionell mobbning utsätts flickor oftast av pojkar, är det så även på nätet? Kränker flickor enbart flickor på nätet? 24

26 Litteratur och artiklar som underlag för denna skrift: Truths and myths of cyberbullying. Shaeen Shariff, Andrew h. Churchill 2010 Cyberbullying, Robin M. Kowalski, Susan P. Limber. Patricia w. Agaston 2008 Intreventions for Children, Youth, and Parents to reduce Cyber Abuse, Cambell Systematic Rewievs Mishna Cokk, Saini m.fl. (2009:2) Scholl-Based programs to reduce Bullying and Victimization. Cambell Systematic Reviews 2009:6 Tfofti, Farrington, Baldry Mobbning i skolan - vad vi vet och kan göra, Dan Olweus. Children and Bullying- How parents and educators can reduce cyberbullying, Ken Rigby Mobbningens psykologi Hvad kan skolen gjöre? Erling Roland. Effectiveness of programmes to reduce school bullying. Tfofti, Farrington, Baldry. Brottsförebygande rådet. Utstött - en bok om mobbning. Pedagogiska Magasinets skriftserie 2007 Mobning Sociale processer på afveje. Sondergaard, Kofoed Cyberbullying: Another main type of bullying? Slonje, Smith Scandinavian Journal of Psychology. Vad gör unga på nätet? Elza Dunkels Gir psykiske senskader (Psykiskhelse 2007,1). Sveket mot de mobbade eleverna. Psykologtidningen NR 14/09. Dan Olweus Mobbning är ordet. DN Obehaglig återbesök på en skolgård på högstadiet. Aftonbladet Nätet inte öppet för alla. DN Vuxna blinda för nätmobbning. SvD, Skillnad på mobbning och nätspråk. DN Anmälningsärenden gällande kränkande behandling Skolinspektionens rapport Lärarnas tidning, nr Tema: Social Medier. Se även Prevus tidigare rapporter från 2008 Om mobbning Om riskbeteenden och mobbning 25

27 26

28 Om Preventions- och utvecklingsenheten Preventions- och utvecklingsenheten bildades i oktober Målsättningen är att vara ett lokalt kunskapscentrum för förebyggande såväl som hälsofrämjande arbete samt beroendefrågor. Enheten arbetar också för att främja arbetet mot våld i nära relationer. Prevu erbjuder kompetenshöjande utbildningar, utför konsultationer samt bevakar aktuell forskning. Läs mer på (Vår nya webbplats kommer att finnas på )

Sambandet mellan mobbning och nätmobbning

Sambandet mellan mobbning och nätmobbning Sambandet mellan mobbning och nätmobbning PREVENTIONS- OCH UTVECKLINGSENHETEN Göran Englund, Prevu Juni 2011 Om denna rapport från Prevu Syfte: Syftet med denna undersökning är att beskriva om det finns

Läs mer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer Nätmobbing Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Leg. Psykolog & Doktorand Sofia Berne Definition: En person är nätmobbad när han eller hon, flera gånger blir utsatt för elaka handlingar

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Systematiskt arbete mot mobbning. Med kommunal förankring en undersökning med Olweusenkäten på 17 grundskolor i Göteborg 2011

Systematiskt arbete mot mobbning. Med kommunal förankring en undersökning med Olweusenkäten på 17 grundskolor i Göteborg 2011 Systematiskt arbete mot mobbning Med kommunal förankring en undersökning med Olweusenkäten på 17 grundskolor i Göteborg 2011 Göran Englund Preventions- och utvecklingsenheten Januari 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Vad innebär dessa begrepp? DISKRIMINERING TRAKASSERIER KRÄNKNINGAR MOBBNING

Vad innebär dessa begrepp? DISKRIMINERING TRAKASSERIER KRÄNKNINGAR MOBBNING LIKABEHANDLING Vad innebär dessa begrepp? DISKRIMINERING TRAKASSERIER KRÄNKNINGAR MOBBNING Diskrimineringsgrunderna 1. Kön 2. Könsöverskridande identitet eller uttryck 3. Etnisk tillhörighet 4. Religion

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26 Likabehandlingsplan Mosjö skola Skolförvaltning sydost Diarienummer 227-06-004 reviderad 2008-08-26 Rektor Marine Rosenberg Inledning I både skollagen och läroplanen, Lpo 94, betonas betydelsen av att

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Förskola: Lilla Verkstan. Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning.

LIKABEHANDLINGSPLAN. Förskola: Lilla Verkstan. Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning. LIKABEHANDLINGSPLAN Förskola: Lilla Verkstan Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning. På vår förskola ska alla känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för den man är. I

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Piratenskolan och Fritidshemmet i Kivik Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Målinriktat arbetet med att främja

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Gäller läsåret 13/14. Förskoleklass Grundskola 1-9

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Gäller läsåret 13/14. Förskoleklass Grundskola 1-9 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Gäller läsåret 13/14 Förskoleklass Grundskola 1-9 Innehållsförteckning sid 2 Inledning och syfte sid 3 Definiering av begrepp sid 4-5 Främjande arbete

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet 2012-08-01 rev 130212 Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet Denna plan gäller för Krika Bygdeskolas elever och de elever som är inskrivna på Fritidshemmet

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 14-15

Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Storängsskolan 2014-11-04 Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Bakgrund Den 1 april 2006 trädde lagen i kraft som skall främja lika behandling. Lagen syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan

Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan Läsåret 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan 2015/2016.1 Inledning.1 Vad är mobbning, trakasserier och kränkande

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning sid Inledning 2 Mål för likabehandlingsarbetet 3 Lagar, styrdokument 4 Definition av begrepp 4 Främjande arbete 5 Förebyggande arbete 6 Rutiner för åtgärder och uppföljning när det

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING

HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING OCH ALL FORM AV KRÄNKNING För Vindelns fritidsgård och övrig kommunal ungdomsverksamhet Fastställd av utbildnings- och fritidsnämnden 2008-12-12, 87. Reviderad av Ungdomsverksamheten

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012 Plan mot kränkande behandling 2012/13 Reviderad november 2012 Policy På Sven Eriksonsgymnasiet accepterar vi inte och tar avstånd från diskriminering eller annan kränkande behandling av våra elever och

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Framtagen oktober 2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskola: Regnbågen Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning Bild: Grimms. På vår förskola ska alla känna sig trygga

Läs mer

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Tallholma förskola 2010 Den årliga planen syftar till att främja barnens lika rättigheter oavsett

Läs mer

Handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling

Handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling 2015 Handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling Örnsköldsviks Kommun 2015-01-01 Handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling 2015 Främjande arbete Syftar till att förstärka

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015 Plan mot kränkande behandling Strands förskolor 2014-2015 Innehållsförteckning Till dig som vuxen 3 Syfte med planen mot kränkande behandling 3 Definition på kränkande behandling enligt skollagen 3 Strands

Läs mer

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Innehåll INLEDNING... 3 REGELVERK, LAGAR och BEGREPP... 3 Tre viktiga begrepp... 3 Kränkningar... 3 Diskriminering... 3 Mobbing... 4 RUTINER

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling för Nils Månssons Friskola Innehåll Denna plan baseras på... Begrepp och definitioner Vision / Policy Främjande arbete Kartläggning och Nulägesanalys

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

Torups förskola Likabehandlingsplan 2014-2015

Torups förskola Likabehandlingsplan 2014-2015 2014-09-12 Torups förskola Likabehandlingsplan 2014-2015 Innehållsförteckning Definitioner och begrepp Varför en likabehandlingsplan? Vad är diskriminering? Direkt diskriminering Indirekt diskriminering

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÄLADSGÅRDEN

VERKSAMHETSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÄLADSGÅRDEN VERKSAMHETSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÄLADSGÅRDEN Skolan tar avstånd från alla tendenser till kränkningar genom att arbetet på Fäladsgården genomsyras av att: elever och personal bemöter varandra med

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

Likabehandlingsplan för Linghedsskolan och fritidshemmet Flingan 2014-11-01 2015-10-31

Likabehandlingsplan för Linghedsskolan och fritidshemmet Flingan 2014-11-01 2015-10-31 Likabehandlingsplan för Linghedsskolan och fritidshemmet Flingan 2014-11-01 2015-10-31 Varje elev ska känna glädje i att gå till skolan och ska känna sig trygg och vara känd av alla vuxna. Eleven ska känna

Läs mer

Huddunge byskolas likabehandlingsplan

Huddunge byskolas likabehandlingsplan 2014/15 Huddunge byskolas likabehandlingsplan Huddunge byskola Huddunge kyrkväg 15 Inledning Huddunge byskolas likabehandlingsplan är utformad i samarbete med samtliga elever på skolan och all personal.

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet VT - 2011 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Trivsel... 6 Trygghet...

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa Vision Alla bidrar till en öppen och positiv arbetsmiljö. Respekten för varje människa är ett självklart ställningstagande. En arbetsmiljö fri

Läs mer

Läsåret 2012-13. Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Malgoviks skola, Vilhelmina

Läsåret 2012-13. Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Malgoviks skola, Vilhelmina Läsåret 2012-13 Plan mot diskriminering och kränkande behandling, plan för hur vi ska vara mot varandra Malgoviks skola, Vilhelmina 1 Innehåll: Förord Så här vill vi att det ska vara på Malgoviks skola

Läs mer

Plan för att skydda elever mot mobbning, våld och trakasserier

Plan för att skydda elever mot mobbning, våld och trakasserier Plan för att skydda elever mot mobbning, våld och trakasserier HANDLINGSPLAN VID MOBBNING Godkänd i bildningsnämndens svenska skolsektion 16.5.2012 Stadens skolor är med i Kiva Skola programmet och följer

Läs mer

Gränsskolans plan för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling/likabehandlingsplan

Gränsskolans plan för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling/likabehandlingsplan 2008-01-28 Gränsskolans plan för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling/likabehandlingsplan Handlingsplanen gäller för elever och personal på Gränsskolan. Uppdrag Skollagen (SFS 1

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 1. Inledning Falkenbergs gymnasium och Vuxenutbildning är en del av omvärlden och omvärlden är en del av oss. Skolan skall vara välkomnande

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Älvängenskolan. grundskola årskurs1och årskurs 2 förskoleklass och fritidshem

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Älvängenskolan. grundskola årskurs1och årskurs 2 förskoleklass och fritidshem Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Älvängenskolan grundskola årskurs1och årskurs 2 förskoleklass och fritidshem läsåret 2014/15 Keith Haring Upprättad augusti 2014 Lisbeth

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen: Förskolechef Vår vision: På vår förskola

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015 Inledning Likabehandlingsplanen har upprättats utifrån diskrimineringslagen och skollagen. Denna plan är upprättad under hösten 2014 och gäller under läsåret 2014-2015

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Kinnarpsskolan 2015-09- 16 Kunskap för framtiden Livsstil Engagemang Kompetens Skolans trygghetsgrupp - Tommy Forsberg, rektor - Göran Fagerblom, kurator

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde 2011/2012 Arbetsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Syftet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Torslunda Naturförskola Läsåret 2015-2016 Planen mot kränkande behandling och diskriminering All förskole- och skolverksamhet i Mörbylånga kommun ska vara

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Bildning PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING EMYHILLS FÖRSKOLA 2014/2015 Till dig som förälder Värdeorden Öppenhet, Engagemang, Utveckling - tydliggör vilka värderingar Kävlinge kommun står

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Blomslingans förskola Reviderad oktober 2013 Vår hållning All personal på Strömsunds Förskolor,

Läs mer

Lärarhandledning. Ungar & Medier 2010

Lärarhandledning. Ungar & Medier 2010 Lärarhandledning Ungar & Medier 2010 Lärarhandledning till Medierådets Ungar & Medier 2010 Medier påverkar unga människors liv och unga påverkar mediernas utveckling. Mediekompass har tagit fram en lärarhandledning

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Öckerö förskola 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2-3 Definition av kränkande behandling

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Stadsskogen skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Stadsskogen skolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Stadsskogen skolan Hänvisningar till lagtext och styrdokument: Enligt skollagen (2010:800 6 kap.) och diskrimineringslagen (2008:567 1-4 kap.) är varje

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104 Likabehandlingsplan för Förskola Lingonet Läsåret 2009/2010 Antagen 091104 Innehållsförteckning Lagstiftning och styrdokument..s 3 Barn och utbildningsförvaltningens policy s 4 Förskolan Lingonets mål

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, förskoleklasser, grundskola Läsår 2014/2015 1 Grunduppgifter Ansvariga för planen:

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Ett samarbete mot utanförskap och mobbning

Ett samarbete mot utanförskap och mobbning Lärarhandledning Ett samarbete mot utanförskap och mobbning Gilla: Hata Horan har kommit till genom ett samarbete mellan Johanna Nilsson, Pocketförlaget och Friends. Vi vill att du som läser ska bli berörd,

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Enerbackens förskola 2013-2014

Enerbackens förskola 2013-2014 Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2013-2014 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med Enerbackens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger på Enerbackens

Läs mer

Hatar ni så tryck gilla!

Hatar ni så tryck gilla! Malmö högskola Lärande och samhälle Barn, unga, samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, Grundnivå Hatar ni så tryck gilla! Ett arbete om digital mobbning. Do you hate press like! A paper about cyber bullying

Läs mer

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet STADSÖNS FÖRSKOLA Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2013 KONTAKTUPPGIFTER Stadsöns förskola Persvägen 11 954 31 Gammelstad www.lulea.se/stadsonsforskola

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 2015-08-14 Förvaltningen för Livslångt lärande TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 Förskolan vilar på demokratins grund.

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i Pysslingen Förskolor och Skolor AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier

Läs mer

Individuella Gymnasiet Ekerö

Individuella Gymnasiet Ekerö Individuella Gymnasiet Ekerö Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Läsåret 2013/14 Uppdaterad 2014-03-31 med handlingar från BUN-kontoret med kommunala rutiner och blanketter. 1 Innehåll

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Freinetskolan Hugin

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Freinetskolan Hugin Sidan 1 av 5 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Freinetskolan Hugin INLEDNING Bestämmelser i 1 skollagen och 2 diskrimineringslagen förbjuder diskriminering och kränkande behandling och ställer

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan för Solvändans förskola 2013/2014

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan för Solvändans förskola 2013/2014 Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan för Solvändans förskola 2013/2014 Innehållsförteckning 2 Vision 3 Lagtext och styrdokument Diskrimineringsgrunder Definitioner 4 Förebyggande och främjande

Läs mer

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Förskolans ledning tar avstånd till alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Det viktigaste arbetet mot mobbing, trakasserier,

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive plan mot kränkande behandling samt handlingsplan för jämställdhet för Färentuna skola

Likabehandlingsplan inklusive plan mot kränkande behandling samt handlingsplan för jämställdhet för Färentuna skola Likabehandlingsplan inklusive plan mot kränkande behandling samt handlingsplan för jämställdhet för Färentuna skola Enligt diskrimineringslagen ska en likabehandlingsplan upprättas. Enligt skollagen ska

Läs mer

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Diskriminering, trakasserier och kränkningar 1. Bakgrund Vid UFL tolereras inte någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkningar.

Läs mer