Innehållsförteckning Bilder framsida: Creative Commons CC BY CC BY

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning Bilder framsida: Creative Commons CC BY CC BY"

Transkript

1

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 På väg mot invånare... 3 Vad innehåller detta dokument?... 4 Processen för styrning, uppföljning och utveckling av Örebro... 5 Strategiska områden åren Strategiområde 1 - Hållbar tillväxt... 6 Strategiområde 2 - Människors egenmakt... 7 Strategiområde 3 - Barns och ungas behov... 7 Strategiområde 4 - Trygg välfärd... 7 Så använder vi kommunens resurser... 9 Resurshushållning... 9 Örebro kommuns medarbetare... 9 Lokaler Balanskrav, finansiellt mål och god ekonomisk hushållning Ekonomiskt läge Befolkning, sysselsättning och flyktingmottagande Arbetsmarknad och försörjningsstöd Flyktingmottagande Ekonomi - konjunkturläge Resultatbudget Skatteintäkter och nettodriftkostnader Ekonomiska styrprinciper för nämnderna Driftbudgetramar Programområde Social välfärd Programområde Samhällsbyggnad Investeringsprogram Barn och utbildning Social välfärd Samhällsbyggnad IT-investeringar Låneram för kommunkoncernen år Det kommunövergripande arbetet Ett näringsliv för hållbar tillväxt Arbetsmarknad En grönare stad - klimat och hållbar utveckling De kommunägda bolagen Programområde Barn och utbildning Programområde Social välfärd Programområde Samhällsbyggnad Uppdrag till nämnderna Uppföljning och analys Mätning av måluppfyllelse Strategiområde 1: Hållbar tillväxt Strategiområde 2: Människors egenmakt Strategiområde 3: Barns och ungas behov Strategiområde 4: Trygg välfärd Ansvar, roller och organisation Bilaga 1: Indikatorer för Kommungemensamma verksamheter Bilder framsida: Creative Commons CC BY: Tomko Design, Buildings and cranes. CC BY: Allvectors, People in park 2

3 På väg mot invånare Örebro är en kommun i stark tillväxt. Örebro växer både till antalet människor och som nav för handel, logistik och företagande. Det här ger goda förutsättningar för det fortsatta arbetet med att erbjuda en trygg och god välfärd för alla som bor här, trots att världsekonomin ännu inte hämtat sig. Den tillväxt vi skapar i Örebro kommer örebroarna till del. Örebro ska vara en kommun som växer både socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Vår kommun arbetar efter en styrmodell som tar hänsyn till de tre perspektiven. Det är när vi lyckas hålla ihop Örebros utveckling på ett hållbart sätt som vi blir framgångsrika. Vi är säkra på att kommunen kommer att fortsätta att växa. Vi är också säkra på att det även i fortsättningen blir lika viktigt att ta ansvar för miljön i kommunen och för att det välfärdsarbete som sker både inom civila samhället och kommunen ges goda förutsättningar att utvecklas. Det är hög tid för Örebro kommun att inse att vi är på väg mot en framtid som en större stad. Under hösten 2013 passerade vi gränsen invånare. Befolkningstillväxten har ingalunda avstannat efter att den gränsen passerats. Fram mot år 2020 kommer vi av prognoserna att döma att vara personer i kommunen. Kommunens vision är att bli Skandinaviens mest attraktiva medelstora stad. Det innebär att tillväxten i sig inte är självändamålet det är att människor och företag trivs och utvecklas i kommunen som är det eftersträvansvärda resultatet. För att lyckas med detta kan vi inte vila på lagrarna i budgeten för 2014 måste Örebro kommun fortsätta sitt framtidsarbete. Grundläggande för att nå framåt i ambitionerna att kunna finansiera välfärden och Örebros utveckling är att fler människor får jobb. Vi vet att det lokala näringslivet växer starkt, det visar en oberoende undersökning av konsultbolaget Grufman Reje. Vi vet också att den kommunala servicen till näringslivet kan förbättras ytterligare och att samspelet mellan olika aktörer kan skärpas, för att ge näringslivet bästa möjliga förutsättningar. Vi lägger stor vikt vid att det utvecklingsarbetet ska fortsätta under 2014 och kompletteras med ett stärkt samarbete med universitetet, genom det nyetablerade Science Park. En annan aspekt av detta är att kommunens eget arbete med att leda människor från bidrag till praktik, studier och arbete ska fortsätta på samma framgångsrika sätt som under de senaste åren. Skolan, barnomsorgen och äldreomsorgen växer i takt med kommunen i övrigt. I budget för 2014 läggs över 200 miljoner kronor mer från skatteintäkter, samt cirka 100 miljoner mer från andra intäkter på de kommunala välfärdsverksamheterna än året innan. Att kommunen kan hantera sådana volymökningar trots att världsekonomin går på sparlåga och skattetillväxten är låg det är en styrka. Det är väldigt angeläget att kommunen kan fortsätta att utveckla sin välfärd även i sämre tider. Utan en fungerande välfärd, blir vi inte en attraktiv kommun. Örebro kommun är idag ett viktigt nav i mellansverige. Att vi växer och utvecklas beror på det goda arbete som sker brett inom kommunens gränser, tillsammans med grannkommunerna, universitetet och regionen. Under de kommande åren vill vi verka för att den anda av samarbete och gemensam riktning som nu finns ska fortsätta att råda. Lena Baastad Lennart Bondeson Rasmus Persson Socialdemokraterna Kristdemokraterna Centerpartiet 3

4 Vad innehåller detta dokument? Du håller nu Örebro kommuns budget för 2014 i din hand. Budgeten innehåller texter om vad den kommunala organisationen ska arbeta med under året som kommer. Längre bak i dokumentet finns också de siffror som beskriver vilka pengar som går till vad inom kommunens stora verksamhet. Sammanlagt omsätts cirka 6,9 miljarder kronor i Örebro kommun, så det är en stor verksamhet det handlar om. Inledningsvis beskrivs Örebro kommuns styrmodell, som började gälla Modellen redovisar vilka övergripande strategier som kommunen arbetar med och vilka mål som ska uppnås under perioden Vad som ska uppnås formuleras i ett antal målområden. Verksamheten som kommunen bedriver ska varje år utvecklas för att nå målen för mandatperioden. Därefter följer genomgångar av vad som ska ske i den kommunala verksamheten under Dessa genomgångar delas upp i flera kapitel. Den kommunövergripande verksamheten, där arbetsmarknad, näringsliv och klimatarbete ingår, beskrivs för sig. Ett särskilt fokus läggs på arbetet som sker inom de kommunala bolagen, samt arbetet med kommunkoncernens upphandlingsarbete. Verksamheten inom de tre programområdena Barn och utbildning, Social välfärd och Samhällsbyggnad redovisas därefter var för sig. Det är de tre politiska partierna Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet som står för utformandet av innehållet i denna budget. De partier som är i opposition i Örebro kommun skriver fram egna budgethandlingar, som ställs mot denna i samband med att budgeten behandlas i kommunfullmäktige. Om du som läser budgeten har frågor eller förslag rörande budgeten är du välkommen att ringa till kommunalrådskansliet. Ring till kommunens växel på telefonnummer och be att få tala med ett kommunalråd i kommunledningen. 4

5 Processen för styrning, uppföljning och utveckling av Örebro Örebro kommuns huvudsakliga uppdrag är att erbjuda välfärd, service och tjänster av hög kvalitet till kommunens invånare, i livets olika skeden. Ett annat viktigt uppdrag är att ha en ledande roll i arbetet med att utveckla Örebro och Örebroregionen i samverkan med andra aktörer kort sagt att stärka kommunens varumärke för att understödja tillväxt, ökad sysselsättning och därmed en stärkt välfärd. För att lyckas med detta krävs en god styrning av verksamheten. Nedan redogörs för hur styrmodellen för Örebros under perioden är utformad. Processen för styrning och uppföljning ska stödja verksamheternas arbete med att utnyttja resurserna effektivt och tillhandahålla tjänster med god kvalitet. Ett system för utvecklingsarbetet Styrningen sker utifrån fyra strategiska områden. Till respektive strategi knyts en rad målområden som gäller för perioden Varje år ska målen mätas av mot de av kommunfullmäktige beslutade indikatorerna. Mellan budgetdokumenten för 2012 och 2014 har inga formuleringsförändringar skett i styrmodellen. Däremot arbetar kommunen ständigt med att anpassa indikatorerna för vad som ska mätas och hur det mäts. Detta för att driva arbetet med att fullfölja styrmodellens intentioner på ett så bra sätt som möjligt. För att strategierna ska ge kommunen kraft krävs det att hela kommunkoncernen jobbar mot de angivna målen. Uppföljningen inom kommunen ska visa måluppfyllelse för både ansvariga driftnämnder, programnämnder och helheten. Senare i dokumentet anges vilka indikatorer som följs upp och rapporteras till kommunfullmäktige respektive kommunstyrelsen eller programnämnder. Uppföljningen ska innehålla en analys över sambanden mellan vidtagna åtgärder och uppnådda resultat samt vilka förbättringsåtgärder som verksamheten planerar för kommande budgetår. Övergripande struktur för mål- och resultatstyrning i Örebro kommun 5

6 Strategiska områden åren Strategiområde 1 - Hållbar tillväxt Örebro kommun ska verka för både tillväxt och minskad klimatpåverkan. Den hållbara tillväxten är central för att klara kommunens utmaningar i dag och imorgon. Örebro ska vara en kommun som anstränger sig för att företag ska kunna etablera sig, växa och utvecklas inom kommunen. Goda kommunikationer är en förutsättning för en fungerande vardag. Målområde 1: Under perioden ska sysselsättningen öka. Örebro kommun stärker samverkan med näringslivet och genom nya arbetsformer ökas insatserna för fler människor i sysselsättning. Örebro kommun ska också tillsammans med sina grannkommuner utveckla vårt gemensamma arbetsmarknadsområde. Nyföretagandet ska öka och arbetet med att försörja näringsliv och offentlig sektor med rätt kompetens ska stärkas. Därutöver ska kommunen starta partnerskap tillsammans med näringsliv och andra offentliga aktörer. Målområde 2: Klimatfrågan löser vi gemensamt människor, myndigheter och företag. Örebro kommun ska arbeta för att minska sin klimatpåverkan och skapa förutsättningar för att medborgarna aktivt ska kunna delta i det arbetet. Målområde 3: De ska vara enkelt för medborgare och företag att få kontakt med kommunen. Örebro kommun ska vara öppen, tillgänglig och ge snabba svar. Kommunen ska arbeta för en enklare vardag för privatpersoner och företag, en smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet samt högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. Målområde 4: Goda kommunikationer är en förutsättning för en fungerande vardag för många. Örebro ska också verka för att kommunikationer till och från staden binder samman arbetsmarknadsregioner i Mellansverige. Den digitala infrastrukturen inom Örebro kommun ska utvecklas. Målområde 5: Bästa möjliga resursutnyttjande ska eftersträvas inom den kommunala förvaltningen. Arbete med ständiga förbättringar ska prägla verksamhetens alla delar. Den kommunala ekonomin ska vara långsiktigt hållbar. Örebro kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med hög kvalitet på välfärden för medborgarna. 6

7 Strategiområde 2 - Människors egenmakt En människa som själv får vara aktiv i att forma sitt eget liv mår bra. En människa som har drivkraft att utveckla sig själv och sin omgivning ska få möjlighet till det. Örebro kommun ska bli bättre på att släppa lös den kraft som finns hos medborgare som kan och vill bidra till kommunens utveckling. I Örebro får alla möjligheter. Målområde 1: Människors möjlighet att påverka sin egen vardag ska öka. Örebro kommun ska stärka sin dialog med medborgarna inför politiska beslut. Medborgarnas möjlighet att välja utförare av olika tjänster ska öka. Målområde 2: Människors ojämlika livsvillkor i våra stadsdelar ska minska. Insatser för att utjämna skillnader och knyta ihop staden ska göras. Kommunens verksamheter ska särskilt samverka för att utveckla stadsdelarna på väster. Målområde 3: En meningsfull fritid med möjligheter till eget engagemang bidrar till livskvalitet. Örebro kommun tar ansvar för att förenings- och kulturlivet fortsätter att utvecklas. Samverkan med det civila samhället ska stärkas. Målområde 4: Örebro kommun ska verka för alla människors lika värde. All form av diskriminering ska motarbetas inom Örebro kommun. Kommunen ska verka för stärkt jämställdhet och för att de mänskliga rättigheterna respekteras och efterlevs inom verksamheten. Strategiområde 3 - Barns och ungas behov Alla barn förtjänar en bra barndom och en trygg och utvecklande skolgång. Genom tidiga insatser och förebyggande arbete för att förebygga - såväl fysisk som social och psykisk ohälsa - kan fler barn och unga få en bra uppväxt och ett mer hälsosamt liv. En faktor som har stor och negativ effekt på barn och ungas uppväxt är barnfattigdom. Genom samordnade insatser från olika samhällsaktörer ska alla barns möjligheter till goda uppväxtvillkor stärkas. Målområde 1: Alla barn och ungdomar ska ges förutsättningar att klara godkända resultat i skolan. Barn och ungas välmående ska stärkas, med särskilt fokus på unga tjejer. Målområde 2: Förskolan i Örebro kommun ska hålla högsta kvalitet. Förskolan ska vara en omsorgsfull och trygg plats för barnen, med god pedagogisk verksamhet. Målområde 3: Örebro kommun har ett ansvar för att kompensera barns ojämlika uppväxtvillkor. Barnfattigdomen ska minska. Kommunen ska tillsammans med föreningslivet, näringslivet och de kommunala bolagen verka för att fler barn och ungdomar får en meningsfull fritid. Strategiområde 4 - Trygg välfärd Välfärdsinsatser i en kommun skapar kvalitet för enskilda människor. Det skapar också kvalitet för samhället som helhet då stärks hela Örebro. Örebro ska vara en kommun där människor vill växa upp, arbeta och bli gamla. Då krävs en trygg välfärd så att människornas upplevda trygghet ökar. 7

8 Målområde 1: Örebro erbjuder en trygg och god omsorg för alla äldre och människor i behov av stöd. Möjligheterna att för brukare av kommunens välfärdstjänster att själva påverka sin vardag ska öka och kvaliteten på omsorgen ska höjas. Målområde 2: En god tillgång på bostäder är en förutsättning för att Örebro kommun ska kunna fortsätta att växa. Kommunen ska underlätta så att fler bostäder kan byggas. Målområde 3: Örebro ska vara en trygg kommun för kvinnor, män och barn. Stadsmiljön ska utvecklas så att tryggheten ökar och de kommunala verksamheterna ska verka för att understödja medborgarnas trygghet. Kommunen ska vara en viktig aktör i det brottsförebyggande arbetet. 8

9 Så använder vi kommunens resurser Resurshushållning Den ekonomiska utvecklingen i världen är fortsatt orolig. Det är sannolikt att skatteintäkterna under de närmaste åren kommer att utvecklas långsamt i positiv riktning, men att lågkonjunkturen fortsätter att hålla tillväxttakten nere. Kommunens budget ska vara i balans vid årets slut. När program- och driftnämnder ser risker för ett överskridande ska åtgärder omedelbart vidtas. I samband med delårsbokslut 1 ska kommunledningskontoret redovisa förändringar i de ekonomiska förutsättningarna, som är av sådan art att en bedömning av behovet av en reviderad budget kan göras. Örebro kommuns medarbetare Örebro kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Kommunens personalstrategiska arbete ska bidra till verksamhetens utveckling genom ett tydligt och framåtsyftande ledarskap. Detta samtidigt som medarbetarna ges inflytande över sin egen situation. Kompetensförsörjningen i Örebro kommun ska säkras. Behoven av kompetens i verksamheten förändras samtidigt som det också står klart att konkurrensens om den bästa arbetskraften ökar. Verksamheten behöver veta vilka kompetensutvecklingsinsatser som måste göras och också vilken kompetens som ska efterfrågas vid nyrekryteringar. Arbetet att ta fram kompetensförsörjningsplaner pågår i verksamheterna och under 2014 skall också en övergripande strategi tas fram. Den gemensamma kompetensstyrningsmodellen utgör grund för kvalitet i kompetensutveckling och lönesättning. Örebro kommun har beslutat om en övergripande lönestrategi för att säkra den långsiktiga lönepolitiken och lönebildningen. Under 2014 ska ytterligare konkreta aktiviteter vidtas för att förverkliga mål och effekter fastlagda i strategin. Ett gott ledarskap är en förutsättning för att medarbetarna ska vara engagerade och prestera på bästa sätt. Ett arbete har gjorts för att identifiera vilket ledarskap som behövs i verksamhetens olika delar. Arbetet har resulterat i en ledarplattform. Kommunens ledarskap skall fortsätta att utvecklas utifrån plattformen. Ledarförsörjningen i Örebro kommun ska stärkas långsiktigt. Medarbetare som kan och vill ta mer ansvar måste känna att det finns förutsättningar för detta inom organisationen. Ett aspirantprogram för presumtiva chefer skall etableras. Systematisk uppföljning av ledarskapet skall ske, för att säkra att utvecklingen går i rätt riktning. Sjukfrånvaron i Örebro kommun ska sjunka. Ett särskilt fokus ska läggas vid kvinnors sjukfrånvaro som alltjämt är högre än mäns. Hög korttidsfrånvaro till följd av sjukdom är kostsam både för arbetstagare och arbetsgivare. Därför måste arbetet med att minska korttidssjukskrivningar fortsätta. Arbetet med aktiva insatser kring arbetsmiljö och hälsa ska fortsätta. Hälsofrämjande och förebyggande arbete skall drivas i kombination med tidiga rehabiliteringsåtgärder och insatser för långtidssjukskrivna. Arbetet med hälsofrämjande åtgärder ska fortsätta. Örebro kommun ska ha ett öppet förhållningssätt till nya idéer och förslag från medarbetarna. Under 2014 skall en ny form av medarbetaruppföljning genomföras med fokus på hållbart medarbetarengagemang med koppling till verksamhetsresultat. En revidering skall också göras av det gemensamma hälsopaketet och en modell för hur arbetsgivaren ska premiera att medarbetare väljer cykel före bil till arbetsplatsen ska etableras. 9

10 Örebro kommun ska utveckla verksamhetsanpassade bemanningsstrategier. Under 2012 genomfördes en bemanningsrevision som syftade till att ge en korrekt och uppdaterad bild av förutsättningarna för att öka antalet heltider, minska de delade turerna och minska behovet av vikarier i kommunens vård och omsorgsverksamhet. Under 2013 initierades ett arbete på ett antal pilotenheter i den kommunala Vård och omsorgsorganisationen, där metoder testas i praktiken, för att åstadkomma förändring i rätt riktning. Arbetet ska rendera i att antalet heltider ökar och att oönskade delade turer minskar under Under 2014 ska också ett IT-stöd för bemanning finnas på plats. Erfarenheter skall tas tillvara och implementeras i samband med att bemanningsstrategier tas fram och beskrivs för samtliga verksamhetsområden i kommunen. Jämställdheten och ickediskrimineringsarbetet ska fortsätta att stärkas i Örebro kommun. En jämställdhets- och ickediskrimineringsplan färdigställdes under Planen har genomarbetats i förvaltningarna och genererar tydliga aktiviteter under En parlamentariskt sammansatt jämställdhetsdelegationen ska fortsätta att driva sitt arbete, med syfte att stötta kommunstyrelsen i frågor rörande jämställdhet. Arbetet med att identifiera och åtgärda osakliga löneskillnader inom kommunen ska fortsätta. Varumärket Örebro kommun handlar inte bara om att Örebro ska upplevas på ett visst sätt som besökseller etableringsort. Örebro kommun som arbetsgivare är en viktig del av kommunens varumärke och ska stärkas. Därför ska arbetet att etablera både en intern och en extern bild av Örebro kommun som arbetsgivare intensifieras. Syftet är att öka kommunens attraktionskraft vid rekrytering och för att behålla redan befintliga medarbetare. Att komma som ny medarbetare till Örebro kommun måste bli enklare. Ett nytt introduktionsprogram för chefer är etablerat och nu skall också introduktionen av nya medarbetare stärkas. Örebro kommun har tillsammans med andra kommuner, företag, landstinget och universitetet en viktig roll i den regionala utvecklingen. Under mandatperioden ska därför den regionala samverkan utvecklas för att stärka vårt gemensamma arbetsmarknadsområde. Det personalstrategiska arbetet skall drivas som en integrerad del i ordinarie verksamhetsplanering och uppföljning. Det yttersta ansvaret ligger hos kommunens förvaltningar. Kommunledningskontoret har en mycket viktig roll i att på ett både övergripande och verksamhetsanpassat sätt stötta i arbetet. Lokaler Kommunens lokaler har stor betydelse för verksamheternas möjlighet att lyckas med sina uppgifter. Det är viktigt att kommunen har en lokalförsörjningsprocess som är effektiv och som säkerställer att verksamheterna har tillgång till ändamålsenliga lokaler, att lokalerna förvaltas kostnadseffektivt samt utvecklas utifrån verksamheternas aktuella behov. Det lokalstrategiska arbetet har under 2013 tagit fasta på uppdraget att fortsätta effektiviseringen av kommunens lokalutnyttjande. Flera olika administrativa enheter som varit utspridda samordnas i färre fastigheter. Det ger också möjlighet till förändrade arbetssätt och samverkan som ska ge synergieffekter i verksamheterna. Inför 2014 ska arbetet med att effektivisera kommunens lokalbestånd fortsätta och intensifieras. Ett kvarvarande problemområde är obalans i den hyresmodell som kommunen tillämpat under många år, och som idag leder till underskott i lokalförsörjningsbudgeten. En ny hyresmodell ska tas fram och implementeras under Lokaleffektiviteten ska synliggöras i verksamheten och det ska skapas 10

11 incitament för verksamheterna att hushålla med lokaler. Det långsiktiga lokalstrategiska arbetet behöver utvecklas så att kommunen är förberedd för kommande utveckling och framtida behov. Balanskrav, finansiellt mål och god ekonomisk hushållning År 2013 bedöms bli ett resultatmässigt relativt starkt år, främst tack vare engångsintäkter från återbetalning av sjukförsäkringspremier från åren 2005 och 2006, men även genom intäkter från exploateringsverksamheten och tomträttsförsäljningar. Vissa kommungemensamma kostnader överstiger budget, som lokalkostnader och omställning av personal. Nämnderna har totalt sett en ekonomi i balans med budget under Kommuner har, genom ett riksdagsbeslut, från och med 2013 möjlighet att reservera eventuella överskott i en så kallad resultatutjämningsreserv. Reserven får utnyttjas i tider av lågkonjunktur, om kommunens resultat blir negativt, och används då som ett verktyg för att inte behöva återställa eget kapital utifrån balanskravsregeln. Utgångspunkten är att kommunen sparat tidigare. Resultatutjämningsreserven innebär en reservering inom eget kapital. Följande förhållanden kommer i övrigt att anses utgöra skäl för att inte återställa ett eventuellt negativt resultat i Örebro kommun 2014: Realiserade och orealiserade förluster för aktier och värdepapper som innehas med långsiktigt syfte. Kostnader för omstruktureringsutgifter som syftar till att uppnå en god ekonomisk hushållning. Eventuella kostnader som kan komma att uppstå i samband med fortsatt omställning av lokaler räknas hit. I anspråk tagna öronmärkningar av eget kapital från åren 2012 och 2013 avseende planering för tillväxtsatsningar och satsningar i lågkonjunktur av engångsintäkter 2012 och Mål för god ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska i budgeten anges finansiella mål för ekonomin som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Lagen innefattar även krav på att resurserna utnyttjas effektivt. Därför ska även för verksamheten anges mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige fastställer årligen i samband med Övergripande strategier med budget (ÖSB) vilka finansiella och verksamhetsmässiga mål av betydelse för god ekonomisk hushållning som kommunen har under planperioden. Bedömning av om kommunen tillämpar god ekonomisk hushållning samordnas, utöver nedanstående finansiella mål, med övriga mål och indikatorer för verksamheten och framgår av avsnittet Mätning av måluppfyllelse nedan. Finansiellt mål för perioden Det egna kapitalet ska, efter värdesäkring, vara minst oförändrat under planperioden. Med eget kapital avses här värdet exklusive de reserveringar som gjorts enligt tidigare fattade beslut i samband med respektive års bokslut. Målet för god ekonomisk hushållning i kommunsektorn brukar generellt sättas till två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Varje kommun bör dock göra en bedömning utifrån de egna förutsättningarna. Örebro kommun har en stabil ekonomi och har under en rad av år uppvisat mycket goda 11

12 resultat, vilket byggt upp ett relativt starkt eget kapital. Den genomsnittliga resultatnivån för perioden (exklusive reavinster vid bolagiseringen av kommunens fastigheter) uppgår till 3,3 procent av skatter och statsbidrag. Mot denna bakgrund gör kommunledningskontoret bedömningen att kommunen för denna planperiod inte behöver sätta resultatnivån till två procent, det vill säga cirka 140 miljoner kronor per år. I stället bör målet sättas så att det egna kapitalet värdesäkras under planperioden. De öronmärkningar av eget kapital som gjordes i bokslut 2012 frånräknas dock vid beräkningen av resultatnivåerna. Vid en inflationstakt på två procent per år innebär detta en resultatnivå på drygt 100 miljoner kronor per år, eller sammanlagt 310 miljoner kronor under planperioden. 12

13 Ekonomiskt läge Befolkning, sysselsättning och flyktingmottagande Hösten 2013 passerade Örebro kommun invånare. Till år 2016 beräknas antalet invånare öka med nästan till cirka Den kraftiga folkökningen består till största delen av ett inflyttningsöverskott (fler flyttar till Örebro än från) men också födelseöverskottet är betydande (antalet födda överstiger antalet döda) och kommer att bli alltmer betydelsefullt för folkökningen under den kommande tioårsperioden. Antalet invånare i yrkesaktiv ålder år ökar i långsammare takt än antalet invånare i övriga åldrar (både ungdomar och ålderspensionärer ökar i snabb takt). Det innebär att den demografiska försörjningsbördan (antal personer 0-19 år och 65- år delat med antal personer år) ökar från dagens 69 personer per 100 personer i yrkesaktiv ålder till 71 år Detta innebär att 100 personer i yrkesaktiv ålder kommer att ha 71 personer i icke yrkesaktiv ålder att försörja. Barn och ungdomar Behovet av förskoleverksamhet och underlaget för vårdnadsbidrag ökar genom att förskolebarnen blir alltfler, både i ålder 1-3 år och 4-5 år. År 2016 har vi cirka 590 barn fler i dessa åldrar än under Den starka utvecklingen i denna åldersgrupp håller i sig under hela prognosperioden fram till år 2022 med en genomsnittlig årlig ökning på 130 personer. Grundskoleverksamheten kommer att ställas inför ökade resursbehov. Antalet barn i åldern 6-15 år ökade för första gången på många år 2011 och den ökningen håller i sig. Redan under 2013 börjar åldersgruppen öka kraftigt och förväntas fortsätta att öka med i genomsnitt cirka 400 barn per år fram till 2022 vilket innebär att barnen i grundskoleåldern då är cirka fler än vid slutet av År 2016 är antalet cirka 1650 fler än Inom åldersgruppen skiljer sig utvecklingen åt. I de lägsta årsklasserna, åldrarna 6-9 år, har antalet elever ökat sedan flera år tillbaka och det är i den gruppen den största och tidigaste ökningen kommer och är redan 2016 cirka 965 fler än De högre årsklasserna kommer sedan att gå en liknande utveckling till mötes. År 2016 är åringarna cirka 420 fler och åringarna cirka 260 fler jämfört med Örebros elevunderlag för gymnasieskolan hade en topp år 2008 efter en lång tids ökning. Därefter har minskningar skett årligen och under de närmaste åren fram till och med 2015 kommer gruppen att minska med cirka 160 per år till en total minskning på knappt 500 elever jämfört med Invånarantalet i gymnasieåldrarna börjar återigen öka år 2016, men inte förrän 2021 förväntas antalet åringar hamna på samma nivå som År 2016 är antalet åringar 400 färre än Ålderspensionärer Ålderspensionärerna (65 år och äldre) blir fler under hela perioden med den största ökningen fram till 2015 då antalet förväntas vara cirka personer fler än De yngre pensionärerna, år, blir många fler och ser ut att öka mot nästan år 2022 jämfört med år De allra äldsta invånarna, 90- år, blir också något fler medan mellangruppen, 80-89, år minskar i antal jämfört med 2012 fram till 2019 varpå även denna grupp ser ut att öka. Sammantaget innebär det att den demografiska utvecklingen får en förhållandevis begränsad effekt på kommunens vård- och omsorgsverksamhet under detta decennium. Den stora utmaningen för äldreomsorgen ser ut att komma när vi går in i 2020-talet. Förändringar år 2016 jämfört med 2012 är för 65 år och äldre: , år: , år: -217 och för 90 år och äldre:

14 Arbetsmarknad och försörjningsstöd Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Örebro län under 2013 visar få ljuspunkter. Oron i världsekonomin påverkar näringslivet negativt och det går fortsatt tungt för svensk exportindustri. Även inom byggsektorn är orderingången dämpad. En svag efterfrågan på arbetskraft inom dessa branscher och inom transportsektorn får konsekvenser för arbetsmarknaden i länet som helhet. Det finns dock rörelse på arbetsmarknaden även i en lågkonjunktur. Arbetsgivarna i länet beräknas rekrytera cirka personer för att ersätta anställda som går i ålderspension och 2014 minskar sysselsättningen med sammanlagt personer i Sverige. Störst blir jobbförlusten inom industri och byggverksamheten. Arbetsförmedlingens prognos visar att arbetslösheten stiger till 8,4 procent under 2013 och 8,5 procent år 2014 från 7,8 procent Att inte arbetslösheten ökar mer hänger samman med att utbudet av arbetskraft dämpas under dess år, vilket beror på att fler antas välja att studera. Under återhämtningen efter den senaste finanskrisen minskade arbetslösheten i Örebro län betydligt mer än riksgenomsnittet. Arbetslösheten är dock fortfarande högre i Örebro län än i riket totalt och i april var cirka personer inskrivna som arbetslösa eller deltagare i program med aktivitetsstöd vid arbetsförmedlingarna. Den minskade efterfrågan i länet medför större försiktighet hos arbetsgivarna vilket kommer att innebära färre rekryteringar. Arbetslösheten bedöms öka med 800 personer under Jämför vi Örebros arbetslöshet ligger vi på samma nivå som snittet av större kommuner. Arbetslösheten i procent är högre i Örebro kommun än i riket totalt och i april var andelen arbetslösa 9,5 procent och i riket 8,5 procent. Ungdomsarbetslösheten i Örebro kommun är 16,9 procent vilket är något högre än riket. Långtidsarbetslöshet är ett särskilt allvarligt problem då erfarenhet visat att sannolikheten att komma tillbaka till arbete minskar med tiden som arbetslös. Erfarenhet visar också att arbetslöshetstiderna ökar i en lågkonjunktur. Utvecklingen i Örebro län och i Örebro kommun visar att det finns fortsatta behov av kraftfulla arbetsmarknadsåtgärder. Bland personer med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga, personer med svag utbildningsbakgrund och personer födda i utomeuropeiska länder är andelen arbetslösa betydligt högre. Behovet av stöd till dessa grupper kvarstår. Arbetslösheten bland personer med svag utbildningsbakgrund är betydligt högre än bland de flesta andra grupper på arbetsmarknaden. Arbetsgivarnas kompetenskrav ökar, vilket innebär att vissa grupper får allt svårare att få ett arbete. En ökad arbetslöshet kombinerat med fortsatt brist på vissa kompetenser riskerar att leda till ökade matchningsproblem och ett större inslag av strukturell arbetslöshet. Det som framförallt påverkar antal hushåll som söker ekonomiskt bistånd är arbetsmarknadsläget. Det försämrade läget på arbetsmarknaden innebär att de hushåll som är beroende av försörjningsstöd kommer att få svårare att komma ut på arbetsmarkanden vilket i sin tur påverkar bidragstidens längd. Flyktingmottagande Enligt Migrationsverkets senaste verksamhetsprognos, april 2013, ligger verkets tidigare bedömningar om ett kraftigt ökat antal asylsökande till Sverige de närmaste åren fast. För 2013 räknar man med att cirka personer ska söka asyl och 2014 cirka personer. Åren därefter, ( ) beräknas mellan personer årligen söka asyl i Sverige. Migrationsverkets bedömning är att uppgången inte är tillfällig, men på längre sikt är det svårbedömt hur länge styrkan i nuvarande trend kommer att bestå. De huvudsakliga faktorerna som påverkar den ökade asylinströmningen är: 14

15 Den politiska turbulensen i Mellanöstern och Nordafrika och den ekonomiska krisen i södra Europa påverkar i hög grad migrationen till Sverige. Sveriges roll som ett primärt destinationsland är alltmer påtaglig. Tydlig risk för konfliktspridning i Mellanöstern. Konflikten i Syrien med pågående massflykt och att situationen i regionen har förvärrats vilket kan komma att påverka migrationen till Sverige i ännu högre grad Antalet asylsökande från västra Balkan bedöms åter öka till hösten Drivkrafterna att lämna regionen är starka. Fortsatt tydlig ökande trend vad gäller ensamkommande barn och ungdomar från Afghanistan och Somalia. Ökning även från Marocko, Algeriet, Uganda, Syrien samt statslösa. Tydlig tendens till ökning av gruppen övriga asylsökande, exempelvis från Georgien och Pakistan. Det nationella behovet av kommunplatser för flyktingmottagande bedöms öka kraftigt. För Örebro innebär det ett prognostiserat flyktingmottagande 2013 på cirka 600 personer och för åren minst personer årligen om trenden håller i sig. Det beror främst på den aktuella utvecklingen inom asylområdet och en fortsatt högre anhöriginvandring. För att svara upp mot överenskommelsen med länsstyrelsen (375 personer/år) och öka mottagandet av flyktingar från anläggningsboende och kvotflyktingar krävs en ökad tillgång till bostäder. De förändrade villkoren för anhöriginvandring kommer att innebära ett fortsatt relativt högt mottagande av anhöriga framförallt från Somalia. Bedömningar har gjorts att cirka vuxna och 300 somaliska barn och ungdomar omfattas. Under 2012 till och med första kvartalet 2013 har cirka 270 somalier mottagits. Ovanstående prognoser kräver bibehållna eller något ökade resurser inom SFI beroende på hur kraftigt volymen för flyktingmottagandet ökar och utvecklas under de kommande åren. För området Barn och utbildning kommer behoven att öka. Bedömningen är att andelen barn och ungdomar kommer att ligga kvar på en fortsatt hög nivå även de närmaste åren. Enligt Migrationsverkets prognos fortsätter också antalet ensamkommande, asylsökande barn och ungdomar att öka. Ansvaret för detta mottagande ligger i Örebro kommun på Socialförvaltningen men påverkar även Vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens verksamhet när och om dessa ungdomar får uppehållstillstånd. Ekonomi - konjunkturläge Följande avsnitt baseras på SKL:s cirkulär 2013:48 Den ekonomiska utvecklingen har under årets början varit fortsatt svag procent såväl internationellt som i Sverige. Bedömningen är att svensk BNP i år växer med 1,1 procent. Vissa indikatorer tyder på att läget kommer att förbättras något andra halvåret. Men framförallt bedömer regeringen att nästa år blir bättre. En starkare internationell utveckling och en ökad tillförsikt hos svenska företag och hushåll leder till att BNP år 2014 kan öka med 2,5 procent. Arbetslösheten ligger kring drygt 8 procent i år och nästa år. Löne- och prisökningarna blir måttliga. Timlöneökningarna ligger under 3 procent såväl 2013 som Bedömningen är att den låga inflationen kommer kvarstå under

16 Regeringens prognos för kommunal konsumtion visar en ökning med mellan 0,6 och 1,2 procent per år fram till och med år Resultatet i den kommunala sektorn väntas vara positivt varje år och landar år 2017 på 12 miljarder kronor, vilket är cirka 1,5 procent av skatter och statsbidrag. Nivåerna förutsätter dock att kommuner och landsting anpassar sina kostnader till intäktsutvecklingen. SKL bedömer att demografiskt tryck och förväntningar om standardhöjningar innebär en betydligt högre konsumtionsökning. Enligt regeringen är hushållens konsumtion en viktig drivkraft för återhämtningen i svensk ekonomi. Ett i utgångsläget högt sparande och en god utveckling av de disponibla inkomsterna ger utrymme för en förhållandevis hög tillväxt i hushållens konsumtion de närmaste åren. Regeringen varnar dock i budgetpropositionen för att den förhållandevis ljusa prognosbilden kan bli betydligt mörkare. Det råder en stor osäkerhet om den framtida internationella konjunkturutvecklingen och även hushållens agerande kan innebära en betydligt svagare efterfrågeutveckling. Vid ett högre ränteläge kan den höga skuldsättningen sätta hinder i vägen för hushållens konsumtion. Ekonomiska nyckeltal för perioden BNP 1 1,2 1,2 2,6 3,3 3,5 3,1 Arbetade timmar 1 0,6 0,3 0,5 1,1 1,6 1,5 Arbetslöshet 2 8,0 8,2 8,1 7,8 7,0 6,4 Timlöner 4 2,9 2,7 2,8 2,9 3,2 3,4 KPI 0,9 0,1 0,9 1,7 2,7 3,2 16

17 Resultatbudget Resultatbudget Belopp i mkr Plan 2013 Plan 2014 Plan 2015 Plan 2016 Verksamhetens nettokostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader 6 580,4 140, , ,9 165, , ,5 165, , ,8 165, ,8 Skatteintäkter Kommunalskatt Generella statsbidrag och utjämning 6 696, , , , , , , , , , , ,3 Finansnetto 80,0 86,5 96,5 106,5 Årets resultat 55,9 5,1 87,0 145,0 Ianspråktagande av reservering inom eget kapital överfört resultat intraprenader sociala investeringar (65 mnkr) reservering AFA medel 2012 reservering AFA medel ,3 18,8 0,0 0,0 17,1 57,8 Resultat efter reservering av eget kapital 100,0 80,0 87,0 145,0 Skatteintäkter och nettodriftkostnader Skattesatsen för åren förutsätts vara oförändrad; 20,88 skattekronor. Kommunens skatteintäkter för år 2014 beräknas öka med 212 miljoner kronor eller 3,2 procent jämfört med budget Kommunens egna skatteintäkter beräknas till miljoner kronor För 2014 bedöms den kommunala fastighetsavgiften för Örebro kommun uppgå till 201,6 miljoner kronor, en minskning med 4,2 miljoner kronor mot Enligt SCBs preliminära beräkning får Örebro 158 miljoner kronor i LSS-utjämningsbidrag för år 2014, en ökning med 3,2 miljoner kronor mot budget Nettodriftkostnaderna för år 2014 är budgeterade till miljoner kronor, vilket är en ökning med 270 miljoner kronor, eller 4,0 procent, jämfört med budget Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna uppgår till 101,2 procent. Då AFA-pengar från 2012 och 2013 öronmärks i eget kapital i syfte att tas i bruk för vissa riktade insatser under 2014, uppstår högre kostnader än den nivå som motsvaras av årets budgeterade skatteintäkter, därav den höga nettokostnadsandelen. Över tid och utan engångspengar, typ AFA-medel, är ett riktmärke att nettokostnadsandelen bör understiga 100 procent, och ligga i genomsnitt kring cirka 98 procent. 17

18 Ekonomiska styrprinciper för nämnderna Resultatplanen förutsätter följande nya ekonomiska styrprinciper: 1. Pris- och lönekompensation Medel för 2014 års löneavtal fördelas ut till nämnderna i driftbudgetramen. Beloppen har beräknats utifrån aktuell information om avtal för Ytterligare kompensation kommer inte fördelas ut, det blir nämndernas ansvar att täcka kostnader för 2014 års löneavtal inom de givna driftbudgetramarna. Vissa medel behålls för riktad kompensation efter lönestrategiska prioriteringar. Medel för indexmässiga uppräkningar kommer att fördelas ut i ramarna när nivåerna är kända. 2. Årligt utvecklingsarbete Inom ramen för sitt utvecklingsarbete ska nämnderna beakta och hantera det ökade resursbehov som följer av verksamhetens utvecklingsbehov. Det innebär en årlig omprioritering som kan röra kostnader för såväl nya arbetssätt som IT-system eller nya investeringar. En förutsättning för den föreliggande ekonomiska planen är att nämnderna gör en genomgång av sin verksamhet och identifierar effektiviseringsmöjligheter inom ansvarsområdet. Under 2014 kommer vissa uppstartskostnader för verksamhetssystem, bland annat inom social välfärd och kommunledningskontoret, att finansieras med AFA-medel. Det är därefter nämndernas ansvar att svara för de fortsatta årliga kostnaderna för dessa investeringar. För perioden har, utöver utrymme för generella kostnadsökningar, medel avsatts inom driftbudgeten för följande satsningar: Belopp i miljoner kronor Volymökning förskola/skola 155,0 Volymökning funktionshindrade 90,0 Driftkostnader till följd av investeringsprogrammet gator och trafik 15,0 Vårdboende Tullhuset 33,3 Nytt äldreboende väster 33,0 Driftkostnader för upprustade skolor 17,5 Utökade resurser för att korta handläggningstiden för service till företagen m m 6,5 Fortsatt utbyggnad av konstgräs 4,2 Fortsatt utbyggnad av kallelselarm 1,6 Renovering av Konserthuset 5,6 Renovering inkl brandlarm vid Backagården 1,1 Barnahus 0,3 Sommarsatsning 0,2 Naturskola 1,0 Kompensation till Bou och Vuxam för ökad flyktingmottagning 15,0 18

19 Kompensation för volymökningar I driftbudgetramarna för år 2014 har programområde Barn och utbildning kompenserat med 45 miljoner kronor för förväntad volymökning inom främst förskola och grundskolan. Social välfärd har kompenserats med 30 miljoner kronor för volymökningar inom LSS/fuktionshindrade. Medlen avser att täcka såväl nya gruppboenden som övriga volymökningar. Flyktingmottagningen ökar under 2013 och 2014 vilket innebär ökad ersättning från migrationsverket. Inför 2014 räknas prognosen för intäkterna upp med 15 miljoner kronor, vilket möjliggör en förstärkning av driftbudgetramarna för Barn och utbildning och Vuxam med 7,6 respektive 7,4 miljoner kronor. Servicecenter Under 2014 inför kommunen ett centralt servicecenter. Årskostnaden 2014 beräknas till 20 miljoner kronor, varav cirka 12 miljoner kronor finansieras av befintliga serviceytor som avvecklas. Resterande medelsbehov finansieras under 2014 av dels ett KS-anslag på 4,2 miljoner kronor, dels medfinansiering från nämnderna med motsvarande belopp. Tillfälliga budgetanslag 2014 finansierade via reserveringar av eget kapital I bokslut 2012 reserverades 35,7 miljoner kronor för tillfälliga tillväxtsatsningar åren I budget 2014 har återstående 17,1 miljoner kronor av detta belopp fördelats i driftbudgetramarna Kommunen erhåller 2013 sammanlagt 114 miljoner kronor avseende återbetalning av inbetalda premier till AFA-försäkringen. Beloppet avser återbetalning för åren 2005 och Cirka 77 miljoner kronor avses att disponeras för engångssatsningar åren 2013 och 2014, varav 57,8 miljoner kronor faller på Dessa tillfälliga ramförstärkningar är inarbetade i de driftbudgetramar som redovisas i denna handling. 19

20 Driftbudgetramar 2014 Nedan redovisas driftbudgetramarna för För jämförelse redovisas också driftbudgetramarna för 2013 exkl. engångsbelopp. Programområde Barn och utbildning. Driftbudgetram 2013 (exkl. engångsbelopp) 2 731,3 Driftbudgetram ,6 Förändringar Löneavtal 50,6 Friskoleersättning 7,6 Volymökning skola/förskola 45,0 Naturskola 1,0 Lokalhyror bl a Rostaskolan 1,9 Ökad undervisning i matematik 3,5 Flyktingmottagning 7,6 Gymnasiereformen, återställd ram 10,0 Medfinansiering Servicecenter -0,6 Omprövningskrav -10,0 Tillfälliga anslag ur reservering eget kapital Tillväxtsatsning 0,8 AFA-medel 7,7 20

En växande kommun med nya möjligheter. Kommunledningen i Örebros över gripande strategier och budget 2015 med plan för 2016 2017. orebro.

En växande kommun med nya möjligheter. Kommunledningen i Örebros över gripande strategier och budget 2015 med plan för 2016 2017. orebro. En växande kommun med nya möjligheter. Kommunledningen i Örebros över gripande strategier och budget 2015 med plan för 2016 2017. orebro.se En växande kommun med nya möjligheter. Kommunledningen i Örebros

Läs mer

Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017. Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken

Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017. Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017 Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken Utmaningar som bakgrund till prioriteringarna Arbetslösheten ligger fast på

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

EN VÄXANDE KOMMUN MED NYA MÖJLIGHETER

EN VÄXANDE KOMMUN MED NYA MÖJLIGHETER H C KOLA O S V A DEN YGGNA N 60-TALET B T U A T STÖRS G SEDA R O S M O FLER BOS TÄDER EN VÄXANDE KOMMUN MED NYA MÖJLIGHETER KOMMUNLEDNINGEN I ÖREBRO Kommunledningen i Örebros övergripande strategier och

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

2012-10-05 Ks 1037/2012. En växande kommun med nya möjligheter

2012-10-05 Ks 1037/2012. En växande kommun med nya möjligheter 2012-10-05 Ks 1037/2012 En växande kommun med nya möjligheter ÖVERGRIPANDE STRATEGIER OCH BUDGET 2013 MED PLAN FÖR 2014-2015 Innehållsförteckning Örebro en kommun i utveckling... 1 Vad innehåller detta

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017 Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2014-02-?? Budget- och utvecklingschef Raymond Lützhöft 0410733135, 0708817135 raymond.lutzhoft@trelleborg.se Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Läs mer

2014-02-05 Ks 140/2015. Bokslutskommuniké. Preliminärt bokslut 2014. Örebro kommun

2014-02-05 Ks 140/2015. Bokslutskommuniké. Preliminärt bokslut 2014. Örebro kommun 2014-02-05 Ks 140/2015 Bokslutskommuniké Preliminärt bokslut 2014 Örebro kommun Bokslutskommuniké Bokslutskommunikén är en preliminär rapport av årets ekonomiska utfall. Årsredovisningen som är en uppföljning

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Nämndens uppdrag. Årets händelser. Ekonomi

Nämndens uppdrag. Årets händelser. Ekonomi Nämndens text till årsredovisning År: 2012 Period: December Nämnd: Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Nämndens uppdrag Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning har ansvaret

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2 NÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFRÅGOR OCH VUXENUTBILDNING Nämndens uppdrag Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd har ansvaret för att nationella lokala mål förverkligas inom kommunens vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269)

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Innehållsförteckning Utvecklings- och översiktplan för Vansbro kommun... 2 Uppdraget... 2 Balanskravet och god ekonomisk hushållning... 3 Vansbro kommuns

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

Kommunstyrelsen. Protokoll Ks 1288/2014. Datum: 2014-12-09 Klockan: 9:00-9:40 Plats: Dialogen, Rådhuset

Kommunstyrelsen. Protokoll Ks 1288/2014. Datum: 2014-12-09 Klockan: 9:00-9:40 Plats: Dialogen, Rådhuset Protokoll Ks 1288/2014 Kommunstyrelsen Datum: 2014-12-09 Klockan: 9:00-9:40 Plats: Dialogen, Rådhuset Närvarande ledamöter Lena Baastad (S), ordförande Lennart Bondeson (KD) Anders Åhrlin (M) Björn Sundin

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Kommunplan 2015. Älvdalen

Kommunplan 2015. Älvdalen Kommunplan 2015 Älvdalen Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Planeringsförutsättningar... 3 4 Verksamhetsplan... 4 5 Ekonomi... 5 6 Bortom planperioden... 9 Älvdalen, Reviderad

Läs mer

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 Preliminära beräkningar inför budgetdialogen 2015 FLERÅRSPLAN OCH BUDGET 2016-2018 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanfattning Här beskrivs de ekonomiska förutsättningar

Läs mer

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning Skriften kan laddas ned från http://www.skl.se/vi_arbetar_med/ekonomi/publikationerekonomi/rur-i-praktiken Syftet med RUR i lagstiftningen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB Fastställda av moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB den 10 november 2014, 73. 1. Föremålet för verksamheten i bolaget (syftet) Föremål för bolagets

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Arbetsgivarstrategi Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Innehållsförteckning Vad innebär det att vara en bra

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Ändringsförslag till Budget 2014. samt Flerårsplan 2015 2016 För Eslövs Kommun

Ändringsförslag till Budget 2014. samt Flerårsplan 2015 2016 För Eslövs Kommun Ändringsförslag till Budget 2014 samt Flerårsplan 2015 2016 För Eslövs Kommun Innehåll Kommunens förutsättningar inför 2014 och 2015-2016 inklusive omvärldsanalys... 4 Samhällsekonomisk utveckling och

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Månadsrapport september 2015

Månadsrapport september 2015 Månadsrapport september 215 Befolkning Staden växer kraftigt. Redan per sista augusti är ökningen över 1 2 personer. Arbetsmarknad Arbetslösheten har ökat något de senaste veckorna. Positivt är dock att

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering med de kommunala bolagens ägardirektiv

Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering med de kommunala bolagens ägardirektiv Kommunfullmäktige 2012-11-26 236 551 Kommunstyrelsen 2012-11-12 239 571 Budgetutskottet 2012-10-23 30 4 Dnr 12.649-04 novkf21 Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning.

Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Sid 1 (7) Remissvar Dnr 15KS331-4 2015-08-20 Ref A2015/1726/IU Arbetsmarknadsdepartementet Gävle kommuns yttrande ang. DS 2015:33 om mottagning av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Nedan följer

Läs mer

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar.

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-12-10 377 Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. KS 2013-422 KS Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun Social investeringsfond i Norrköping 33,8 mkr (nu 6 ytterligare) Total politisk enighet Uppdrag till kommunstyrelsen kontor Ekonomidirektör sammankallande Varför

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

En växande kommun med nya möjligheter

En växande kommun med nya möjligheter Version 5 //2011-10-31 Ks 1028/2011 En växande kommun med nya möjligheter Övergripande Strategier och Budget 2012 med plan för 2013-2014 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Processen för styrning, uppföljning

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer