Innehållsförteckning Bilder framsida: Creative Commons CC BY CC BY

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning Bilder framsida: Creative Commons CC BY CC BY"

Transkript

1

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 På väg mot invånare... 3 Vad innehåller detta dokument?... 4 Processen för styrning, uppföljning och utveckling av Örebro... 5 Strategiska områden åren Strategiområde 1 - Hållbar tillväxt... 6 Strategiområde 2 - Människors egenmakt... 7 Strategiområde 3 - Barns och ungas behov... 7 Strategiområde 4 - Trygg välfärd... 7 Så använder vi kommunens resurser... 9 Resurshushållning... 9 Örebro kommuns medarbetare... 9 Lokaler Balanskrav, finansiellt mål och god ekonomisk hushållning Ekonomiskt läge Befolkning, sysselsättning och flyktingmottagande Arbetsmarknad och försörjningsstöd Flyktingmottagande Ekonomi - konjunkturläge Resultatbudget Skatteintäkter och nettodriftkostnader Ekonomiska styrprinciper för nämnderna Driftbudgetramar Programområde Social välfärd Programområde Samhällsbyggnad Investeringsprogram Barn och utbildning Social välfärd Samhällsbyggnad IT-investeringar Låneram för kommunkoncernen år Det kommunövergripande arbetet Ett näringsliv för hållbar tillväxt Arbetsmarknad En grönare stad - klimat och hållbar utveckling De kommunägda bolagen Programområde Barn och utbildning Programområde Social välfärd Programområde Samhällsbyggnad Uppdrag till nämnderna Uppföljning och analys Mätning av måluppfyllelse Strategiområde 1: Hållbar tillväxt Strategiområde 2: Människors egenmakt Strategiområde 3: Barns och ungas behov Strategiområde 4: Trygg välfärd Ansvar, roller och organisation Bilaga 1: Indikatorer för Kommungemensamma verksamheter Bilder framsida: Creative Commons CC BY: Tomko Design, Buildings and cranes. CC BY: Allvectors, People in park 2

3 På väg mot invånare Örebro är en kommun i stark tillväxt. Örebro växer både till antalet människor och som nav för handel, logistik och företagande. Det här ger goda förutsättningar för det fortsatta arbetet med att erbjuda en trygg och god välfärd för alla som bor här, trots att världsekonomin ännu inte hämtat sig. Den tillväxt vi skapar i Örebro kommer örebroarna till del. Örebro ska vara en kommun som växer både socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Vår kommun arbetar efter en styrmodell som tar hänsyn till de tre perspektiven. Det är när vi lyckas hålla ihop Örebros utveckling på ett hållbart sätt som vi blir framgångsrika. Vi är säkra på att kommunen kommer att fortsätta att växa. Vi är också säkra på att det även i fortsättningen blir lika viktigt att ta ansvar för miljön i kommunen och för att det välfärdsarbete som sker både inom civila samhället och kommunen ges goda förutsättningar att utvecklas. Det är hög tid för Örebro kommun att inse att vi är på väg mot en framtid som en större stad. Under hösten 2013 passerade vi gränsen invånare. Befolkningstillväxten har ingalunda avstannat efter att den gränsen passerats. Fram mot år 2020 kommer vi av prognoserna att döma att vara personer i kommunen. Kommunens vision är att bli Skandinaviens mest attraktiva medelstora stad. Det innebär att tillväxten i sig inte är självändamålet det är att människor och företag trivs och utvecklas i kommunen som är det eftersträvansvärda resultatet. För att lyckas med detta kan vi inte vila på lagrarna i budgeten för 2014 måste Örebro kommun fortsätta sitt framtidsarbete. Grundläggande för att nå framåt i ambitionerna att kunna finansiera välfärden och Örebros utveckling är att fler människor får jobb. Vi vet att det lokala näringslivet växer starkt, det visar en oberoende undersökning av konsultbolaget Grufman Reje. Vi vet också att den kommunala servicen till näringslivet kan förbättras ytterligare och att samspelet mellan olika aktörer kan skärpas, för att ge näringslivet bästa möjliga förutsättningar. Vi lägger stor vikt vid att det utvecklingsarbetet ska fortsätta under 2014 och kompletteras med ett stärkt samarbete med universitetet, genom det nyetablerade Science Park. En annan aspekt av detta är att kommunens eget arbete med att leda människor från bidrag till praktik, studier och arbete ska fortsätta på samma framgångsrika sätt som under de senaste åren. Skolan, barnomsorgen och äldreomsorgen växer i takt med kommunen i övrigt. I budget för 2014 läggs över 200 miljoner kronor mer från skatteintäkter, samt cirka 100 miljoner mer från andra intäkter på de kommunala välfärdsverksamheterna än året innan. Att kommunen kan hantera sådana volymökningar trots att världsekonomin går på sparlåga och skattetillväxten är låg det är en styrka. Det är väldigt angeläget att kommunen kan fortsätta att utveckla sin välfärd även i sämre tider. Utan en fungerande välfärd, blir vi inte en attraktiv kommun. Örebro kommun är idag ett viktigt nav i mellansverige. Att vi växer och utvecklas beror på det goda arbete som sker brett inom kommunens gränser, tillsammans med grannkommunerna, universitetet och regionen. Under de kommande åren vill vi verka för att den anda av samarbete och gemensam riktning som nu finns ska fortsätta att råda. Lena Baastad Lennart Bondeson Rasmus Persson Socialdemokraterna Kristdemokraterna Centerpartiet 3

4 Vad innehåller detta dokument? Du håller nu Örebro kommuns budget för 2014 i din hand. Budgeten innehåller texter om vad den kommunala organisationen ska arbeta med under året som kommer. Längre bak i dokumentet finns också de siffror som beskriver vilka pengar som går till vad inom kommunens stora verksamhet. Sammanlagt omsätts cirka 6,9 miljarder kronor i Örebro kommun, så det är en stor verksamhet det handlar om. Inledningsvis beskrivs Örebro kommuns styrmodell, som började gälla Modellen redovisar vilka övergripande strategier som kommunen arbetar med och vilka mål som ska uppnås under perioden Vad som ska uppnås formuleras i ett antal målområden. Verksamheten som kommunen bedriver ska varje år utvecklas för att nå målen för mandatperioden. Därefter följer genomgångar av vad som ska ske i den kommunala verksamheten under Dessa genomgångar delas upp i flera kapitel. Den kommunövergripande verksamheten, där arbetsmarknad, näringsliv och klimatarbete ingår, beskrivs för sig. Ett särskilt fokus läggs på arbetet som sker inom de kommunala bolagen, samt arbetet med kommunkoncernens upphandlingsarbete. Verksamheten inom de tre programområdena Barn och utbildning, Social välfärd och Samhällsbyggnad redovisas därefter var för sig. Det är de tre politiska partierna Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet som står för utformandet av innehållet i denna budget. De partier som är i opposition i Örebro kommun skriver fram egna budgethandlingar, som ställs mot denna i samband med att budgeten behandlas i kommunfullmäktige. Om du som läser budgeten har frågor eller förslag rörande budgeten är du välkommen att ringa till kommunalrådskansliet. Ring till kommunens växel på telefonnummer och be att få tala med ett kommunalråd i kommunledningen. 4

5 Processen för styrning, uppföljning och utveckling av Örebro Örebro kommuns huvudsakliga uppdrag är att erbjuda välfärd, service och tjänster av hög kvalitet till kommunens invånare, i livets olika skeden. Ett annat viktigt uppdrag är att ha en ledande roll i arbetet med att utveckla Örebro och Örebroregionen i samverkan med andra aktörer kort sagt att stärka kommunens varumärke för att understödja tillväxt, ökad sysselsättning och därmed en stärkt välfärd. För att lyckas med detta krävs en god styrning av verksamheten. Nedan redogörs för hur styrmodellen för Örebros under perioden är utformad. Processen för styrning och uppföljning ska stödja verksamheternas arbete med att utnyttja resurserna effektivt och tillhandahålla tjänster med god kvalitet. Ett system för utvecklingsarbetet Styrningen sker utifrån fyra strategiska områden. Till respektive strategi knyts en rad målområden som gäller för perioden Varje år ska målen mätas av mot de av kommunfullmäktige beslutade indikatorerna. Mellan budgetdokumenten för 2012 och 2014 har inga formuleringsförändringar skett i styrmodellen. Däremot arbetar kommunen ständigt med att anpassa indikatorerna för vad som ska mätas och hur det mäts. Detta för att driva arbetet med att fullfölja styrmodellens intentioner på ett så bra sätt som möjligt. För att strategierna ska ge kommunen kraft krävs det att hela kommunkoncernen jobbar mot de angivna målen. Uppföljningen inom kommunen ska visa måluppfyllelse för både ansvariga driftnämnder, programnämnder och helheten. Senare i dokumentet anges vilka indikatorer som följs upp och rapporteras till kommunfullmäktige respektive kommunstyrelsen eller programnämnder. Uppföljningen ska innehålla en analys över sambanden mellan vidtagna åtgärder och uppnådda resultat samt vilka förbättringsåtgärder som verksamheten planerar för kommande budgetår. Övergripande struktur för mål- och resultatstyrning i Örebro kommun 5

6 Strategiska områden åren Strategiområde 1 - Hållbar tillväxt Örebro kommun ska verka för både tillväxt och minskad klimatpåverkan. Den hållbara tillväxten är central för att klara kommunens utmaningar i dag och imorgon. Örebro ska vara en kommun som anstränger sig för att företag ska kunna etablera sig, växa och utvecklas inom kommunen. Goda kommunikationer är en förutsättning för en fungerande vardag. Målområde 1: Under perioden ska sysselsättningen öka. Örebro kommun stärker samverkan med näringslivet och genom nya arbetsformer ökas insatserna för fler människor i sysselsättning. Örebro kommun ska också tillsammans med sina grannkommuner utveckla vårt gemensamma arbetsmarknadsområde. Nyföretagandet ska öka och arbetet med att försörja näringsliv och offentlig sektor med rätt kompetens ska stärkas. Därutöver ska kommunen starta partnerskap tillsammans med näringsliv och andra offentliga aktörer. Målområde 2: Klimatfrågan löser vi gemensamt människor, myndigheter och företag. Örebro kommun ska arbeta för att minska sin klimatpåverkan och skapa förutsättningar för att medborgarna aktivt ska kunna delta i det arbetet. Målområde 3: De ska vara enkelt för medborgare och företag att få kontakt med kommunen. Örebro kommun ska vara öppen, tillgänglig och ge snabba svar. Kommunen ska arbeta för en enklare vardag för privatpersoner och företag, en smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet samt högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. Målområde 4: Goda kommunikationer är en förutsättning för en fungerande vardag för många. Örebro ska också verka för att kommunikationer till och från staden binder samman arbetsmarknadsregioner i Mellansverige. Den digitala infrastrukturen inom Örebro kommun ska utvecklas. Målområde 5: Bästa möjliga resursutnyttjande ska eftersträvas inom den kommunala förvaltningen. Arbete med ständiga förbättringar ska prägla verksamhetens alla delar. Den kommunala ekonomin ska vara långsiktigt hållbar. Örebro kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med hög kvalitet på välfärden för medborgarna. 6

7 Strategiområde 2 - Människors egenmakt En människa som själv får vara aktiv i att forma sitt eget liv mår bra. En människa som har drivkraft att utveckla sig själv och sin omgivning ska få möjlighet till det. Örebro kommun ska bli bättre på att släppa lös den kraft som finns hos medborgare som kan och vill bidra till kommunens utveckling. I Örebro får alla möjligheter. Målområde 1: Människors möjlighet att påverka sin egen vardag ska öka. Örebro kommun ska stärka sin dialog med medborgarna inför politiska beslut. Medborgarnas möjlighet att välja utförare av olika tjänster ska öka. Målområde 2: Människors ojämlika livsvillkor i våra stadsdelar ska minska. Insatser för att utjämna skillnader och knyta ihop staden ska göras. Kommunens verksamheter ska särskilt samverka för att utveckla stadsdelarna på väster. Målområde 3: En meningsfull fritid med möjligheter till eget engagemang bidrar till livskvalitet. Örebro kommun tar ansvar för att förenings- och kulturlivet fortsätter att utvecklas. Samverkan med det civila samhället ska stärkas. Målområde 4: Örebro kommun ska verka för alla människors lika värde. All form av diskriminering ska motarbetas inom Örebro kommun. Kommunen ska verka för stärkt jämställdhet och för att de mänskliga rättigheterna respekteras och efterlevs inom verksamheten. Strategiområde 3 - Barns och ungas behov Alla barn förtjänar en bra barndom och en trygg och utvecklande skolgång. Genom tidiga insatser och förebyggande arbete för att förebygga - såväl fysisk som social och psykisk ohälsa - kan fler barn och unga få en bra uppväxt och ett mer hälsosamt liv. En faktor som har stor och negativ effekt på barn och ungas uppväxt är barnfattigdom. Genom samordnade insatser från olika samhällsaktörer ska alla barns möjligheter till goda uppväxtvillkor stärkas. Målområde 1: Alla barn och ungdomar ska ges förutsättningar att klara godkända resultat i skolan. Barn och ungas välmående ska stärkas, med särskilt fokus på unga tjejer. Målområde 2: Förskolan i Örebro kommun ska hålla högsta kvalitet. Förskolan ska vara en omsorgsfull och trygg plats för barnen, med god pedagogisk verksamhet. Målområde 3: Örebro kommun har ett ansvar för att kompensera barns ojämlika uppväxtvillkor. Barnfattigdomen ska minska. Kommunen ska tillsammans med föreningslivet, näringslivet och de kommunala bolagen verka för att fler barn och ungdomar får en meningsfull fritid. Strategiområde 4 - Trygg välfärd Välfärdsinsatser i en kommun skapar kvalitet för enskilda människor. Det skapar också kvalitet för samhället som helhet då stärks hela Örebro. Örebro ska vara en kommun där människor vill växa upp, arbeta och bli gamla. Då krävs en trygg välfärd så att människornas upplevda trygghet ökar. 7

8 Målområde 1: Örebro erbjuder en trygg och god omsorg för alla äldre och människor i behov av stöd. Möjligheterna att för brukare av kommunens välfärdstjänster att själva påverka sin vardag ska öka och kvaliteten på omsorgen ska höjas. Målområde 2: En god tillgång på bostäder är en förutsättning för att Örebro kommun ska kunna fortsätta att växa. Kommunen ska underlätta så att fler bostäder kan byggas. Målområde 3: Örebro ska vara en trygg kommun för kvinnor, män och barn. Stadsmiljön ska utvecklas så att tryggheten ökar och de kommunala verksamheterna ska verka för att understödja medborgarnas trygghet. Kommunen ska vara en viktig aktör i det brottsförebyggande arbetet. 8

9 Så använder vi kommunens resurser Resurshushållning Den ekonomiska utvecklingen i världen är fortsatt orolig. Det är sannolikt att skatteintäkterna under de närmaste åren kommer att utvecklas långsamt i positiv riktning, men att lågkonjunkturen fortsätter att hålla tillväxttakten nere. Kommunens budget ska vara i balans vid årets slut. När program- och driftnämnder ser risker för ett överskridande ska åtgärder omedelbart vidtas. I samband med delårsbokslut 1 ska kommunledningskontoret redovisa förändringar i de ekonomiska förutsättningarna, som är av sådan art att en bedömning av behovet av en reviderad budget kan göras. Örebro kommuns medarbetare Örebro kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Kommunens personalstrategiska arbete ska bidra till verksamhetens utveckling genom ett tydligt och framåtsyftande ledarskap. Detta samtidigt som medarbetarna ges inflytande över sin egen situation. Kompetensförsörjningen i Örebro kommun ska säkras. Behoven av kompetens i verksamheten förändras samtidigt som det också står klart att konkurrensens om den bästa arbetskraften ökar. Verksamheten behöver veta vilka kompetensutvecklingsinsatser som måste göras och också vilken kompetens som ska efterfrågas vid nyrekryteringar. Arbetet att ta fram kompetensförsörjningsplaner pågår i verksamheterna och under 2014 skall också en övergripande strategi tas fram. Den gemensamma kompetensstyrningsmodellen utgör grund för kvalitet i kompetensutveckling och lönesättning. Örebro kommun har beslutat om en övergripande lönestrategi för att säkra den långsiktiga lönepolitiken och lönebildningen. Under 2014 ska ytterligare konkreta aktiviteter vidtas för att förverkliga mål och effekter fastlagda i strategin. Ett gott ledarskap är en förutsättning för att medarbetarna ska vara engagerade och prestera på bästa sätt. Ett arbete har gjorts för att identifiera vilket ledarskap som behövs i verksamhetens olika delar. Arbetet har resulterat i en ledarplattform. Kommunens ledarskap skall fortsätta att utvecklas utifrån plattformen. Ledarförsörjningen i Örebro kommun ska stärkas långsiktigt. Medarbetare som kan och vill ta mer ansvar måste känna att det finns förutsättningar för detta inom organisationen. Ett aspirantprogram för presumtiva chefer skall etableras. Systematisk uppföljning av ledarskapet skall ske, för att säkra att utvecklingen går i rätt riktning. Sjukfrånvaron i Örebro kommun ska sjunka. Ett särskilt fokus ska läggas vid kvinnors sjukfrånvaro som alltjämt är högre än mäns. Hög korttidsfrånvaro till följd av sjukdom är kostsam både för arbetstagare och arbetsgivare. Därför måste arbetet med att minska korttidssjukskrivningar fortsätta. Arbetet med aktiva insatser kring arbetsmiljö och hälsa ska fortsätta. Hälsofrämjande och förebyggande arbete skall drivas i kombination med tidiga rehabiliteringsåtgärder och insatser för långtidssjukskrivna. Arbetet med hälsofrämjande åtgärder ska fortsätta. Örebro kommun ska ha ett öppet förhållningssätt till nya idéer och förslag från medarbetarna. Under 2014 skall en ny form av medarbetaruppföljning genomföras med fokus på hållbart medarbetarengagemang med koppling till verksamhetsresultat. En revidering skall också göras av det gemensamma hälsopaketet och en modell för hur arbetsgivaren ska premiera att medarbetare väljer cykel före bil till arbetsplatsen ska etableras. 9

10 Örebro kommun ska utveckla verksamhetsanpassade bemanningsstrategier. Under 2012 genomfördes en bemanningsrevision som syftade till att ge en korrekt och uppdaterad bild av förutsättningarna för att öka antalet heltider, minska de delade turerna och minska behovet av vikarier i kommunens vård och omsorgsverksamhet. Under 2013 initierades ett arbete på ett antal pilotenheter i den kommunala Vård och omsorgsorganisationen, där metoder testas i praktiken, för att åstadkomma förändring i rätt riktning. Arbetet ska rendera i att antalet heltider ökar och att oönskade delade turer minskar under Under 2014 ska också ett IT-stöd för bemanning finnas på plats. Erfarenheter skall tas tillvara och implementeras i samband med att bemanningsstrategier tas fram och beskrivs för samtliga verksamhetsområden i kommunen. Jämställdheten och ickediskrimineringsarbetet ska fortsätta att stärkas i Örebro kommun. En jämställdhets- och ickediskrimineringsplan färdigställdes under Planen har genomarbetats i förvaltningarna och genererar tydliga aktiviteter under En parlamentariskt sammansatt jämställdhetsdelegationen ska fortsätta att driva sitt arbete, med syfte att stötta kommunstyrelsen i frågor rörande jämställdhet. Arbetet med att identifiera och åtgärda osakliga löneskillnader inom kommunen ska fortsätta. Varumärket Örebro kommun handlar inte bara om att Örebro ska upplevas på ett visst sätt som besökseller etableringsort. Örebro kommun som arbetsgivare är en viktig del av kommunens varumärke och ska stärkas. Därför ska arbetet att etablera både en intern och en extern bild av Örebro kommun som arbetsgivare intensifieras. Syftet är att öka kommunens attraktionskraft vid rekrytering och för att behålla redan befintliga medarbetare. Att komma som ny medarbetare till Örebro kommun måste bli enklare. Ett nytt introduktionsprogram för chefer är etablerat och nu skall också introduktionen av nya medarbetare stärkas. Örebro kommun har tillsammans med andra kommuner, företag, landstinget och universitetet en viktig roll i den regionala utvecklingen. Under mandatperioden ska därför den regionala samverkan utvecklas för att stärka vårt gemensamma arbetsmarknadsområde. Det personalstrategiska arbetet skall drivas som en integrerad del i ordinarie verksamhetsplanering och uppföljning. Det yttersta ansvaret ligger hos kommunens förvaltningar. Kommunledningskontoret har en mycket viktig roll i att på ett både övergripande och verksamhetsanpassat sätt stötta i arbetet. Lokaler Kommunens lokaler har stor betydelse för verksamheternas möjlighet att lyckas med sina uppgifter. Det är viktigt att kommunen har en lokalförsörjningsprocess som är effektiv och som säkerställer att verksamheterna har tillgång till ändamålsenliga lokaler, att lokalerna förvaltas kostnadseffektivt samt utvecklas utifrån verksamheternas aktuella behov. Det lokalstrategiska arbetet har under 2013 tagit fasta på uppdraget att fortsätta effektiviseringen av kommunens lokalutnyttjande. Flera olika administrativa enheter som varit utspridda samordnas i färre fastigheter. Det ger också möjlighet till förändrade arbetssätt och samverkan som ska ge synergieffekter i verksamheterna. Inför 2014 ska arbetet med att effektivisera kommunens lokalbestånd fortsätta och intensifieras. Ett kvarvarande problemområde är obalans i den hyresmodell som kommunen tillämpat under många år, och som idag leder till underskott i lokalförsörjningsbudgeten. En ny hyresmodell ska tas fram och implementeras under Lokaleffektiviteten ska synliggöras i verksamheten och det ska skapas 10

11 incitament för verksamheterna att hushålla med lokaler. Det långsiktiga lokalstrategiska arbetet behöver utvecklas så att kommunen är förberedd för kommande utveckling och framtida behov. Balanskrav, finansiellt mål och god ekonomisk hushållning År 2013 bedöms bli ett resultatmässigt relativt starkt år, främst tack vare engångsintäkter från återbetalning av sjukförsäkringspremier från åren 2005 och 2006, men även genom intäkter från exploateringsverksamheten och tomträttsförsäljningar. Vissa kommungemensamma kostnader överstiger budget, som lokalkostnader och omställning av personal. Nämnderna har totalt sett en ekonomi i balans med budget under Kommuner har, genom ett riksdagsbeslut, från och med 2013 möjlighet att reservera eventuella överskott i en så kallad resultatutjämningsreserv. Reserven får utnyttjas i tider av lågkonjunktur, om kommunens resultat blir negativt, och används då som ett verktyg för att inte behöva återställa eget kapital utifrån balanskravsregeln. Utgångspunkten är att kommunen sparat tidigare. Resultatutjämningsreserven innebär en reservering inom eget kapital. Följande förhållanden kommer i övrigt att anses utgöra skäl för att inte återställa ett eventuellt negativt resultat i Örebro kommun 2014: Realiserade och orealiserade förluster för aktier och värdepapper som innehas med långsiktigt syfte. Kostnader för omstruktureringsutgifter som syftar till att uppnå en god ekonomisk hushållning. Eventuella kostnader som kan komma att uppstå i samband med fortsatt omställning av lokaler räknas hit. I anspråk tagna öronmärkningar av eget kapital från åren 2012 och 2013 avseende planering för tillväxtsatsningar och satsningar i lågkonjunktur av engångsintäkter 2012 och Mål för god ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska i budgeten anges finansiella mål för ekonomin som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Lagen innefattar även krav på att resurserna utnyttjas effektivt. Därför ska även för verksamheten anges mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige fastställer årligen i samband med Övergripande strategier med budget (ÖSB) vilka finansiella och verksamhetsmässiga mål av betydelse för god ekonomisk hushållning som kommunen har under planperioden. Bedömning av om kommunen tillämpar god ekonomisk hushållning samordnas, utöver nedanstående finansiella mål, med övriga mål och indikatorer för verksamheten och framgår av avsnittet Mätning av måluppfyllelse nedan. Finansiellt mål för perioden Det egna kapitalet ska, efter värdesäkring, vara minst oförändrat under planperioden. Med eget kapital avses här värdet exklusive de reserveringar som gjorts enligt tidigare fattade beslut i samband med respektive års bokslut. Målet för god ekonomisk hushållning i kommunsektorn brukar generellt sättas till två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Varje kommun bör dock göra en bedömning utifrån de egna förutsättningarna. Örebro kommun har en stabil ekonomi och har under en rad av år uppvisat mycket goda 11

12 resultat, vilket byggt upp ett relativt starkt eget kapital. Den genomsnittliga resultatnivån för perioden (exklusive reavinster vid bolagiseringen av kommunens fastigheter) uppgår till 3,3 procent av skatter och statsbidrag. Mot denna bakgrund gör kommunledningskontoret bedömningen att kommunen för denna planperiod inte behöver sätta resultatnivån till två procent, det vill säga cirka 140 miljoner kronor per år. I stället bör målet sättas så att det egna kapitalet värdesäkras under planperioden. De öronmärkningar av eget kapital som gjordes i bokslut 2012 frånräknas dock vid beräkningen av resultatnivåerna. Vid en inflationstakt på två procent per år innebär detta en resultatnivå på drygt 100 miljoner kronor per år, eller sammanlagt 310 miljoner kronor under planperioden. 12

13 Ekonomiskt läge Befolkning, sysselsättning och flyktingmottagande Hösten 2013 passerade Örebro kommun invånare. Till år 2016 beräknas antalet invånare öka med nästan till cirka Den kraftiga folkökningen består till största delen av ett inflyttningsöverskott (fler flyttar till Örebro än från) men också födelseöverskottet är betydande (antalet födda överstiger antalet döda) och kommer att bli alltmer betydelsefullt för folkökningen under den kommande tioårsperioden. Antalet invånare i yrkesaktiv ålder år ökar i långsammare takt än antalet invånare i övriga åldrar (både ungdomar och ålderspensionärer ökar i snabb takt). Det innebär att den demografiska försörjningsbördan (antal personer 0-19 år och 65- år delat med antal personer år) ökar från dagens 69 personer per 100 personer i yrkesaktiv ålder till 71 år Detta innebär att 100 personer i yrkesaktiv ålder kommer att ha 71 personer i icke yrkesaktiv ålder att försörja. Barn och ungdomar Behovet av förskoleverksamhet och underlaget för vårdnadsbidrag ökar genom att förskolebarnen blir alltfler, både i ålder 1-3 år och 4-5 år. År 2016 har vi cirka 590 barn fler i dessa åldrar än under Den starka utvecklingen i denna åldersgrupp håller i sig under hela prognosperioden fram till år 2022 med en genomsnittlig årlig ökning på 130 personer. Grundskoleverksamheten kommer att ställas inför ökade resursbehov. Antalet barn i åldern 6-15 år ökade för första gången på många år 2011 och den ökningen håller i sig. Redan under 2013 börjar åldersgruppen öka kraftigt och förväntas fortsätta att öka med i genomsnitt cirka 400 barn per år fram till 2022 vilket innebär att barnen i grundskoleåldern då är cirka fler än vid slutet av År 2016 är antalet cirka 1650 fler än Inom åldersgruppen skiljer sig utvecklingen åt. I de lägsta årsklasserna, åldrarna 6-9 år, har antalet elever ökat sedan flera år tillbaka och det är i den gruppen den största och tidigaste ökningen kommer och är redan 2016 cirka 965 fler än De högre årsklasserna kommer sedan att gå en liknande utveckling till mötes. År 2016 är åringarna cirka 420 fler och åringarna cirka 260 fler jämfört med Örebros elevunderlag för gymnasieskolan hade en topp år 2008 efter en lång tids ökning. Därefter har minskningar skett årligen och under de närmaste åren fram till och med 2015 kommer gruppen att minska med cirka 160 per år till en total minskning på knappt 500 elever jämfört med Invånarantalet i gymnasieåldrarna börjar återigen öka år 2016, men inte förrän 2021 förväntas antalet åringar hamna på samma nivå som År 2016 är antalet åringar 400 färre än Ålderspensionärer Ålderspensionärerna (65 år och äldre) blir fler under hela perioden med den största ökningen fram till 2015 då antalet förväntas vara cirka personer fler än De yngre pensionärerna, år, blir många fler och ser ut att öka mot nästan år 2022 jämfört med år De allra äldsta invånarna, 90- år, blir också något fler medan mellangruppen, 80-89, år minskar i antal jämfört med 2012 fram till 2019 varpå även denna grupp ser ut att öka. Sammantaget innebär det att den demografiska utvecklingen får en förhållandevis begränsad effekt på kommunens vård- och omsorgsverksamhet under detta decennium. Den stora utmaningen för äldreomsorgen ser ut att komma när vi går in i 2020-talet. Förändringar år 2016 jämfört med 2012 är för 65 år och äldre: , år: , år: -217 och för 90 år och äldre:

14 Arbetsmarknad och försörjningsstöd Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Örebro län under 2013 visar få ljuspunkter. Oron i världsekonomin påverkar näringslivet negativt och det går fortsatt tungt för svensk exportindustri. Även inom byggsektorn är orderingången dämpad. En svag efterfrågan på arbetskraft inom dessa branscher och inom transportsektorn får konsekvenser för arbetsmarknaden i länet som helhet. Det finns dock rörelse på arbetsmarknaden även i en lågkonjunktur. Arbetsgivarna i länet beräknas rekrytera cirka personer för att ersätta anställda som går i ålderspension och 2014 minskar sysselsättningen med sammanlagt personer i Sverige. Störst blir jobbförlusten inom industri och byggverksamheten. Arbetsförmedlingens prognos visar att arbetslösheten stiger till 8,4 procent under 2013 och 8,5 procent år 2014 från 7,8 procent Att inte arbetslösheten ökar mer hänger samman med att utbudet av arbetskraft dämpas under dess år, vilket beror på att fler antas välja att studera. Under återhämtningen efter den senaste finanskrisen minskade arbetslösheten i Örebro län betydligt mer än riksgenomsnittet. Arbetslösheten är dock fortfarande högre i Örebro län än i riket totalt och i april var cirka personer inskrivna som arbetslösa eller deltagare i program med aktivitetsstöd vid arbetsförmedlingarna. Den minskade efterfrågan i länet medför större försiktighet hos arbetsgivarna vilket kommer att innebära färre rekryteringar. Arbetslösheten bedöms öka med 800 personer under Jämför vi Örebros arbetslöshet ligger vi på samma nivå som snittet av större kommuner. Arbetslösheten i procent är högre i Örebro kommun än i riket totalt och i april var andelen arbetslösa 9,5 procent och i riket 8,5 procent. Ungdomsarbetslösheten i Örebro kommun är 16,9 procent vilket är något högre än riket. Långtidsarbetslöshet är ett särskilt allvarligt problem då erfarenhet visat att sannolikheten att komma tillbaka till arbete minskar med tiden som arbetslös. Erfarenhet visar också att arbetslöshetstiderna ökar i en lågkonjunktur. Utvecklingen i Örebro län och i Örebro kommun visar att det finns fortsatta behov av kraftfulla arbetsmarknadsåtgärder. Bland personer med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga, personer med svag utbildningsbakgrund och personer födda i utomeuropeiska länder är andelen arbetslösa betydligt högre. Behovet av stöd till dessa grupper kvarstår. Arbetslösheten bland personer med svag utbildningsbakgrund är betydligt högre än bland de flesta andra grupper på arbetsmarknaden. Arbetsgivarnas kompetenskrav ökar, vilket innebär att vissa grupper får allt svårare att få ett arbete. En ökad arbetslöshet kombinerat med fortsatt brist på vissa kompetenser riskerar att leda till ökade matchningsproblem och ett större inslag av strukturell arbetslöshet. Det som framförallt påverkar antal hushåll som söker ekonomiskt bistånd är arbetsmarknadsläget. Det försämrade läget på arbetsmarknaden innebär att de hushåll som är beroende av försörjningsstöd kommer att få svårare att komma ut på arbetsmarkanden vilket i sin tur påverkar bidragstidens längd. Flyktingmottagande Enligt Migrationsverkets senaste verksamhetsprognos, april 2013, ligger verkets tidigare bedömningar om ett kraftigt ökat antal asylsökande till Sverige de närmaste åren fast. För 2013 räknar man med att cirka personer ska söka asyl och 2014 cirka personer. Åren därefter, ( ) beräknas mellan personer årligen söka asyl i Sverige. Migrationsverkets bedömning är att uppgången inte är tillfällig, men på längre sikt är det svårbedömt hur länge styrkan i nuvarande trend kommer att bestå. De huvudsakliga faktorerna som påverkar den ökade asylinströmningen är: 14

15 Den politiska turbulensen i Mellanöstern och Nordafrika och den ekonomiska krisen i södra Europa påverkar i hög grad migrationen till Sverige. Sveriges roll som ett primärt destinationsland är alltmer påtaglig. Tydlig risk för konfliktspridning i Mellanöstern. Konflikten i Syrien med pågående massflykt och att situationen i regionen har förvärrats vilket kan komma att påverka migrationen till Sverige i ännu högre grad Antalet asylsökande från västra Balkan bedöms åter öka till hösten Drivkrafterna att lämna regionen är starka. Fortsatt tydlig ökande trend vad gäller ensamkommande barn och ungdomar från Afghanistan och Somalia. Ökning även från Marocko, Algeriet, Uganda, Syrien samt statslösa. Tydlig tendens till ökning av gruppen övriga asylsökande, exempelvis från Georgien och Pakistan. Det nationella behovet av kommunplatser för flyktingmottagande bedöms öka kraftigt. För Örebro innebär det ett prognostiserat flyktingmottagande 2013 på cirka 600 personer och för åren minst personer årligen om trenden håller i sig. Det beror främst på den aktuella utvecklingen inom asylområdet och en fortsatt högre anhöriginvandring. För att svara upp mot överenskommelsen med länsstyrelsen (375 personer/år) och öka mottagandet av flyktingar från anläggningsboende och kvotflyktingar krävs en ökad tillgång till bostäder. De förändrade villkoren för anhöriginvandring kommer att innebära ett fortsatt relativt högt mottagande av anhöriga framförallt från Somalia. Bedömningar har gjorts att cirka vuxna och 300 somaliska barn och ungdomar omfattas. Under 2012 till och med första kvartalet 2013 har cirka 270 somalier mottagits. Ovanstående prognoser kräver bibehållna eller något ökade resurser inom SFI beroende på hur kraftigt volymen för flyktingmottagandet ökar och utvecklas under de kommande åren. För området Barn och utbildning kommer behoven att öka. Bedömningen är att andelen barn och ungdomar kommer att ligga kvar på en fortsatt hög nivå även de närmaste åren. Enligt Migrationsverkets prognos fortsätter också antalet ensamkommande, asylsökande barn och ungdomar att öka. Ansvaret för detta mottagande ligger i Örebro kommun på Socialförvaltningen men påverkar även Vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens verksamhet när och om dessa ungdomar får uppehållstillstånd. Ekonomi - konjunkturläge Följande avsnitt baseras på SKL:s cirkulär 2013:48 Den ekonomiska utvecklingen har under årets början varit fortsatt svag procent såväl internationellt som i Sverige. Bedömningen är att svensk BNP i år växer med 1,1 procent. Vissa indikatorer tyder på att läget kommer att förbättras något andra halvåret. Men framförallt bedömer regeringen att nästa år blir bättre. En starkare internationell utveckling och en ökad tillförsikt hos svenska företag och hushåll leder till att BNP år 2014 kan öka med 2,5 procent. Arbetslösheten ligger kring drygt 8 procent i år och nästa år. Löne- och prisökningarna blir måttliga. Timlöneökningarna ligger under 3 procent såväl 2013 som Bedömningen är att den låga inflationen kommer kvarstå under

16 Regeringens prognos för kommunal konsumtion visar en ökning med mellan 0,6 och 1,2 procent per år fram till och med år Resultatet i den kommunala sektorn väntas vara positivt varje år och landar år 2017 på 12 miljarder kronor, vilket är cirka 1,5 procent av skatter och statsbidrag. Nivåerna förutsätter dock att kommuner och landsting anpassar sina kostnader till intäktsutvecklingen. SKL bedömer att demografiskt tryck och förväntningar om standardhöjningar innebär en betydligt högre konsumtionsökning. Enligt regeringen är hushållens konsumtion en viktig drivkraft för återhämtningen i svensk ekonomi. Ett i utgångsläget högt sparande och en god utveckling av de disponibla inkomsterna ger utrymme för en förhållandevis hög tillväxt i hushållens konsumtion de närmaste åren. Regeringen varnar dock i budgetpropositionen för att den förhållandevis ljusa prognosbilden kan bli betydligt mörkare. Det råder en stor osäkerhet om den framtida internationella konjunkturutvecklingen och även hushållens agerande kan innebära en betydligt svagare efterfrågeutveckling. Vid ett högre ränteläge kan den höga skuldsättningen sätta hinder i vägen för hushållens konsumtion. Ekonomiska nyckeltal för perioden BNP 1 1,2 1,2 2,6 3,3 3,5 3,1 Arbetade timmar 1 0,6 0,3 0,5 1,1 1,6 1,5 Arbetslöshet 2 8,0 8,2 8,1 7,8 7,0 6,4 Timlöner 4 2,9 2,7 2,8 2,9 3,2 3,4 KPI 0,9 0,1 0,9 1,7 2,7 3,2 16

17 Resultatbudget Resultatbudget Belopp i mkr Plan 2013 Plan 2014 Plan 2015 Plan 2016 Verksamhetens nettokostnader Avskrivningar Verksamhetens kostnader 6 580,4 140, , ,9 165, , ,5 165, , ,8 165, ,8 Skatteintäkter Kommunalskatt Generella statsbidrag och utjämning 6 696, , , , , , , , , , , ,3 Finansnetto 80,0 86,5 96,5 106,5 Årets resultat 55,9 5,1 87,0 145,0 Ianspråktagande av reservering inom eget kapital överfört resultat intraprenader sociala investeringar (65 mnkr) reservering AFA medel 2012 reservering AFA medel ,3 18,8 0,0 0,0 17,1 57,8 Resultat efter reservering av eget kapital 100,0 80,0 87,0 145,0 Skatteintäkter och nettodriftkostnader Skattesatsen för åren förutsätts vara oförändrad; 20,88 skattekronor. Kommunens skatteintäkter för år 2014 beräknas öka med 212 miljoner kronor eller 3,2 procent jämfört med budget Kommunens egna skatteintäkter beräknas till miljoner kronor För 2014 bedöms den kommunala fastighetsavgiften för Örebro kommun uppgå till 201,6 miljoner kronor, en minskning med 4,2 miljoner kronor mot Enligt SCBs preliminära beräkning får Örebro 158 miljoner kronor i LSS-utjämningsbidrag för år 2014, en ökning med 3,2 miljoner kronor mot budget Nettodriftkostnaderna för år 2014 är budgeterade till miljoner kronor, vilket är en ökning med 270 miljoner kronor, eller 4,0 procent, jämfört med budget Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna uppgår till 101,2 procent. Då AFA-pengar från 2012 och 2013 öronmärks i eget kapital i syfte att tas i bruk för vissa riktade insatser under 2014, uppstår högre kostnader än den nivå som motsvaras av årets budgeterade skatteintäkter, därav den höga nettokostnadsandelen. Över tid och utan engångspengar, typ AFA-medel, är ett riktmärke att nettokostnadsandelen bör understiga 100 procent, och ligga i genomsnitt kring cirka 98 procent. 17

18 Ekonomiska styrprinciper för nämnderna Resultatplanen förutsätter följande nya ekonomiska styrprinciper: 1. Pris- och lönekompensation Medel för 2014 års löneavtal fördelas ut till nämnderna i driftbudgetramen. Beloppen har beräknats utifrån aktuell information om avtal för Ytterligare kompensation kommer inte fördelas ut, det blir nämndernas ansvar att täcka kostnader för 2014 års löneavtal inom de givna driftbudgetramarna. Vissa medel behålls för riktad kompensation efter lönestrategiska prioriteringar. Medel för indexmässiga uppräkningar kommer att fördelas ut i ramarna när nivåerna är kända. 2. Årligt utvecklingsarbete Inom ramen för sitt utvecklingsarbete ska nämnderna beakta och hantera det ökade resursbehov som följer av verksamhetens utvecklingsbehov. Det innebär en årlig omprioritering som kan röra kostnader för såväl nya arbetssätt som IT-system eller nya investeringar. En förutsättning för den föreliggande ekonomiska planen är att nämnderna gör en genomgång av sin verksamhet och identifierar effektiviseringsmöjligheter inom ansvarsområdet. Under 2014 kommer vissa uppstartskostnader för verksamhetssystem, bland annat inom social välfärd och kommunledningskontoret, att finansieras med AFA-medel. Det är därefter nämndernas ansvar att svara för de fortsatta årliga kostnaderna för dessa investeringar. För perioden har, utöver utrymme för generella kostnadsökningar, medel avsatts inom driftbudgeten för följande satsningar: Belopp i miljoner kronor Volymökning förskola/skola 155,0 Volymökning funktionshindrade 90,0 Driftkostnader till följd av investeringsprogrammet gator och trafik 15,0 Vårdboende Tullhuset 33,3 Nytt äldreboende väster 33,0 Driftkostnader för upprustade skolor 17,5 Utökade resurser för att korta handläggningstiden för service till företagen m m 6,5 Fortsatt utbyggnad av konstgräs 4,2 Fortsatt utbyggnad av kallelselarm 1,6 Renovering av Konserthuset 5,6 Renovering inkl brandlarm vid Backagården 1,1 Barnahus 0,3 Sommarsatsning 0,2 Naturskola 1,0 Kompensation till Bou och Vuxam för ökad flyktingmottagning 15,0 18

19 Kompensation för volymökningar I driftbudgetramarna för år 2014 har programområde Barn och utbildning kompenserat med 45 miljoner kronor för förväntad volymökning inom främst förskola och grundskolan. Social välfärd har kompenserats med 30 miljoner kronor för volymökningar inom LSS/fuktionshindrade. Medlen avser att täcka såväl nya gruppboenden som övriga volymökningar. Flyktingmottagningen ökar under 2013 och 2014 vilket innebär ökad ersättning från migrationsverket. Inför 2014 räknas prognosen för intäkterna upp med 15 miljoner kronor, vilket möjliggör en förstärkning av driftbudgetramarna för Barn och utbildning och Vuxam med 7,6 respektive 7,4 miljoner kronor. Servicecenter Under 2014 inför kommunen ett centralt servicecenter. Årskostnaden 2014 beräknas till 20 miljoner kronor, varav cirka 12 miljoner kronor finansieras av befintliga serviceytor som avvecklas. Resterande medelsbehov finansieras under 2014 av dels ett KS-anslag på 4,2 miljoner kronor, dels medfinansiering från nämnderna med motsvarande belopp. Tillfälliga budgetanslag 2014 finansierade via reserveringar av eget kapital I bokslut 2012 reserverades 35,7 miljoner kronor för tillfälliga tillväxtsatsningar åren I budget 2014 har återstående 17,1 miljoner kronor av detta belopp fördelats i driftbudgetramarna Kommunen erhåller 2013 sammanlagt 114 miljoner kronor avseende återbetalning av inbetalda premier till AFA-försäkringen. Beloppet avser återbetalning för åren 2005 och Cirka 77 miljoner kronor avses att disponeras för engångssatsningar åren 2013 och 2014, varav 57,8 miljoner kronor faller på Dessa tillfälliga ramförstärkningar är inarbetade i de driftbudgetramar som redovisas i denna handling. 19

20 Driftbudgetramar 2014 Nedan redovisas driftbudgetramarna för För jämförelse redovisas också driftbudgetramarna för 2013 exkl. engångsbelopp. Programområde Barn och utbildning. Driftbudgetram 2013 (exkl. engångsbelopp) 2 731,3 Driftbudgetram ,6 Förändringar Löneavtal 50,6 Friskoleersättning 7,6 Volymökning skola/förskola 45,0 Naturskola 1,0 Lokalhyror bl a Rostaskolan 1,9 Ökad undervisning i matematik 3,5 Flyktingmottagning 7,6 Gymnasiereformen, återställd ram 10,0 Medfinansiering Servicecenter -0,6 Omprövningskrav -10,0 Tillfälliga anslag ur reservering eget kapital Tillväxtsatsning 0,8 AFA-medel 7,7 20

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Budget Den största utbyggnaden av skola och omsorg sedan 60- talet KOMMUNLEDNINGEN I ÖREBRO

Budget Den största utbyggnaden av skola och omsorg sedan 60- talet KOMMUNLEDNINGEN I ÖREBRO Budget 2016 Den största utbyggnaden av skola och omsorg sedan 60- talet KOMMUNLEDNINGEN I ÖREBRO Det går bra för Örebro kommun 2 019 nya invånare förra året och vi passerar 153 000 invånare 2020. En av

Läs mer

En växande kommun med nya möjligheter. Kommunledningen i Örebros över gripande strategier och budget 2015 med plan för 2016 2017. orebro.

En växande kommun med nya möjligheter. Kommunledningen i Örebros över gripande strategier och budget 2015 med plan för 2016 2017. orebro. En växande kommun med nya möjligheter. Kommunledningen i Örebros över gripande strategier och budget 2015 med plan för 2016 2017. orebro.se En växande kommun med nya möjligheter. Kommunledningen i Örebros

Läs mer

Budgetrapport 2013-2015

Budgetrapport 2013-2015 1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

EN VÄXANDE KOMMUN MED NYA MÖJLIGHETER

EN VÄXANDE KOMMUN MED NYA MÖJLIGHETER EN VÄXANDE KOMMUN MED NYA MÖJLIGHETER KOMMUNLEDNINGEN I ÖREBROS ÖVERGRIPANDE STRATEGIER OCH BUDGET 2015 MED PLAN FÖR 2016-2017 1 KOMMUNLEDNINGEN I ÖREBRO Innehåll Framtidsarbetet fortsätter... 3 Vad innehåller

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017. Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken

Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017. Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017 Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken Utmaningar som bakgrund till prioriteringarna Arbetslösheten ligger fast på

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS Datum 2009-10-19 VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS SAMMANFATTNING Prognosen för helåret visar på ett överskott med 59,4 mnkr gentemot balanskravet. Det är en förbättring

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Årsredovisning 2015 för Täby kommun

Årsredovisning 2015 för Täby kommun 1(117) Årsredovisning 2015 för Täby kommun Kommunfullmäktige 2016-04-25 2(117) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 4 Resultat och utveckling... 4 Befolkningen i Täby... 6 God ekonomisk hushållning...

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Bakgrund Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa villkor reservera delar

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv KS-2013/421

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv KS-2013/421 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/421 2013-05-27 Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014

Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014 SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets

Läs mer

EN VÄXANDE KOMMUN MED NYA MÖJLIGHETER

EN VÄXANDE KOMMUN MED NYA MÖJLIGHETER H C KOLA O S V A DEN YGGNA N 60-TALET B T U A T STÖRS G SEDA R O S M O FLER BOS TÄDER EN VÄXANDE KOMMUN MED NYA MÖJLIGHETER KOMMUNLEDNINGEN I ÖREBRO Kommunledningen i Örebros övergripande strategier och

Läs mer

Kurvorna pekar nedåt!

Kurvorna pekar nedåt! Kurvorna pekar nedåt! 2 ½ år av mandatperioden har gått och vi socialdemokrater ser med oro på utvecklingen för Karlstad. Vi har under mandatperioden lagt en rad förslag som skulle påverkat utvecklingen

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Bokslutsprognos

Bokslutsprognos Missiv 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2015-11-12 KS/2015:140 Handläggare Chris Tevell Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2015-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat

Läs mer

2012-10-05 Ks 1037/2012. En växande kommun med nya möjligheter

2012-10-05 Ks 1037/2012. En växande kommun med nya möjligheter 2012-10-05 Ks 1037/2012 En växande kommun med nya möjligheter ÖVERGRIPANDE STRATEGIER OCH BUDGET 2013 MED PLAN FÖR 2014-2015 Innehållsförteckning Örebro en kommun i utveckling... 1 Vad innehåller detta

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsen 2016-11-02 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:583 Lars-Göran Hellquist 016-710 27 79 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 3 2013-09-24 285 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS 2013-322

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer

Läs mer

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26

Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Finansplan 2014 2016 Tjänstemannaförslag 2013 10 21 Innehåll 1. Inledning 2 2. Ekonomi 2 3. Utdebitering 2 4. Balanskrav 2 5. Ekonomiska förutsättningar

Läs mer

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas.

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas. 2015-11-05 1 Vision 2030 ska utgöra en övergripande och gemensam framtidsbild för Nybro kommun och de kommunala bolagen. Utifrån Nybros vision ska respektive verksamhet organisera sig och verka för att

Läs mer

Preliminär budget 2015

Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminärt beslut i kommunfullmäktige 10 juni Definitivt beslut i kommunfullmäktige 18 november 2013-08-14 Budget 2015 Budget 2015 tar utgångspunkt i de strategiska

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Region Gotlands styrmodell

Region Gotlands styrmodell Samhälle Verksamhet områden Social Ekonomisk Ekologisk Kvalitet Medarbetare Ekonomi (6 st) (7 st) (5 st) (4 st) (4 st) (6 st) Mätvärden/ indikatorer Verksamhetsplaner Gotland är Östersjöregionens mest

Läs mer

Verksamhetsplan 2016-2018. Budget 2016. Överförmyndarnämnden

Verksamhetsplan 2016-2018. Budget 2016. Överförmyndarnämnden Verksamhetsplan 2016-2018 Budget 2016 Överförmyndarnämnden Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen ----------------------------------------------------------------- 3 Omvärldsanalys --------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

KOMMUNAL EKONOMI EKONOMI- OCH VERKSAMHETSSTYRNING

KOMMUNAL EKONOMI EKONOMI- OCH VERKSAMHETSSTYRNING KOMMUNAL EKONOMI EKONOMI- OCH VERKSAMHETSSTYRNING TRE FINANSIERINGSFORMER Skattefinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet självkostnad Va och renhållning Affärsverksamhet främst i vår bolagsverksamhet

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Definitiv Budget 2015. Presentation i Kommunfullmäktige 24/11-2014

Definitiv Budget 2015. Presentation i Kommunfullmäktige 24/11-2014 Definitiv Budget 2015 Presentation i Kommunfullmäktige 24/11-2014 Kommunallagen om budget Förslag till budget ska upprättas av kommunstyrelsen (KS) före oktober månads utgång Budgeten ska fastställas av

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Uppföljning per 2006-03-31

Uppföljning per 2006-03-31 Uppföljning per -03-31 Ekonomisk rapport Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 849. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +32 677. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Våra utmaningar handlar om att skapa ett Borlänge som blir långsiktigt och framgångsrikt ur ett ekonomisk, ekologiskt och socialt perspektiv.

Våra utmaningar handlar om att skapa ett Borlänge som blir långsiktigt och framgångsrikt ur ett ekonomisk, ekologiskt och socialt perspektiv. Borlänge kommun Strategisk plan 2016-2019 och budgetramar 2016-2018 Borlänge möter framtiden Borlänge är en kommun med stora möjligheter. Här finns goda kommunikationer, stora utbildningsmöjligheter, en

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017 Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2014-02-?? Budget- och utvecklingschef Raymond Lützhöft 0410733135, 0708817135 raymond.lutzhoft@trelleborg.se Direktiv för arbetet med Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017

Läs mer

Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 med utblick 2017-2018. Del 1 Driftbudget och särskilda prioriteringar

Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 med utblick 2017-2018. Del 1 Driftbudget och särskilda prioriteringar Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 med utblick 2017-2018 Del 1 Driftbudget och särskilda prioriteringar Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 Driftbudget och särskilda prioriteringar

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun.

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun. Ekonomi- och verksamhetsstyrningen definieras som en målmedveten styrprocess vars syfte är att utifrån kända styrprinciper och spelregler påverka organisationens

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting 2016 2021 BESLUTAD AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2016-11-15 (LS 2015-0998) Långsiktig och hållbar kompetens försörjning är en förutsättning för att

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31

Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31 Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Delårsrapport tertial 1 2014

Delårsrapport tertial 1 2014 Delårsrapport tertial 1 Dals-Eds kommun Kommunstyrelsen -05-28 Innehållsförteckning 1 DRIFTBUDGET... 3 2 KOMMENTARER TILL PROGNOS TERTIAL 1... 4 3 KOMMUNCHEFSDIALOG... 5 4 INVESTERINGSBUDGET... 6 5 RESULTATBUDGET...

Läs mer

Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012. Västra Götalandsregionen

Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012. Västra Götalandsregionen Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012 Västra Götalandsregionen Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 2 2 Vårpropositionen... 2 2.1 Regeringens bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen...

Läs mer

Budgetförslag 2014. Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen

Budgetförslag 2014. Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen Budgetförslag 2014 Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen Budget 2014 För fler jobb och högre kvalitét i skola och omsorg! Det

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun 'ii sala r;; KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2013-09-03 11 (24) 208 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun Dnr 2013(330 INLEDNING Från och med 1 januari

Läs mer

2014-02-05 Ks 140/2015. Bokslutskommuniké. Preliminärt bokslut 2014. Örebro kommun

2014-02-05 Ks 140/2015. Bokslutskommuniké. Preliminärt bokslut 2014. Örebro kommun 2014-02-05 Ks 140/2015 Bokslutskommuniké Preliminärt bokslut 2014 Örebro kommun Bokslutskommuniké Bokslutskommunikén är en preliminär rapport av årets ekonomiska utfall. Årsredovisningen som är en uppföljning

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnden Nämndsbudget 2015-2017

Vård- och omsorgsnämnden Nämndsbudget 2015-2017 Vård- och omsorgsnämnden Nämndsbudget 2015-2017 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL...

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Preliminärt bokslut 2015

Preliminärt bokslut 2015 Preliminärt bokslut 2015 Årets resultat +10,5 mkr Det preliminära resultatet för Kristianstads kommun 2015 uppgår till +10,5 mkr vilket är i god överensstämmelse med budgeten. Budgeterat resultat var +8,7

Läs mer

Utbildning Oxelösunds kommun

Utbildning Oxelösunds kommun Utbildning Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda/tjänstemän 17 november 2015 Agenda Vad är ett Kommunalt resultat? Vad säger Kommunallagen? Vad är Balanskravet? Vad betyder God ekonomisk hushållning?

Läs mer

Framtidstro och orosmoln

Framtidstro och orosmoln Majoritetens förslag till: Övergripande planering med budget 2009 och plan 2010-11 för Katrineholms kommun Framtidstro och orosmoln Övergripande planering med budget 2009 och plan 2010-2011 innehåller

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

eprogram 2025 Verksamhetsutveckling med e-stöd

eprogram 2025 Verksamhetsutveckling med e-stöd Verksamhetsutveckling med e-stöd eprogram 2025 beslutades av kommunfullmäktige den 29 augusti 2013. Förord Under 2009 inleddes diskussionen kring uppdatering av eprogrammet. Det då gällande eprogrammet

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 25 november 2013 21 Paragraf Diarienummer KS-2013/1409.189 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland!

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Östergötland 2009-11-16 10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Socialdemokraterna i Östergötland har presenterat ett program som ska genomföras efter

Läs mer

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ordförande: Catharina Malmborg Förvaltningschef: Kerstin Melén-Gyllensten Uppdrag Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens uppdrag är att fullgöra kommunens uppgifter

Läs mer

Strategisk inriktning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet. - i Vingåker

Strategisk inriktning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet. - i Vingåker Strategisk inriktning 2016-2019 Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet - i Vingåker Politisk plattform Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna tar gemensamt ansvar för att leda Vingåkers

Läs mer

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget 2017. Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan

JOKKMOKKS KOMMUN. Budget 2017. Styrprinciper. Ekonomisk treårsplan JOKKMOKKS KOMMUN Budget 2017 Styrprinciper Ekonomisk treårsplan 1 Jokkmokks kommuns styrmodell 1.1 Styrmodellens struktur och styrprinciper Visionsdokument Ett nytt visionsdokument för Jokkmokks kommun

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska programmet är att tydliggöra

Läs mer

Revidering av Strategisk Plan och Budget 2009-2011 och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner

Revidering av Strategisk Plan och Budget 2009-2011 och komplettering med de kommunala bolagens verksamhetsplaner Kommunstyrelsen 2008-11-10 250 476 Arbets- och personalutskottet 2008-10-27 238 592 Dnr 08.444-04 novkf14 Revidering av Strategisk Plan och Budget 2009-2011 och komplettering med de kommunala bolagens

Läs mer

Månadsrapport Ekonomi och Personal. Nybro kommun Okt 2014

Månadsrapport Ekonomi och Personal. Nybro kommun Okt 2014 Månadsrapport Ekonomi och Personal Nybro kommun Okt 2014 Innehållsförteckning Ekonomi... 3 Driftsredovisning... 3 Driftsredovisning per område/förvaltning... 4 Investeringsredovisning... 6 Avtalstrohet...

Läs mer