Fastigheter belastade med avtalsservitut - Problematik vid fastighetsöverlåtelser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fastigheter belastade med avtalsservitut - Problematik vid fastighetsöverlåtelser"

Transkript

1 Fastigheter belastade med avtalsservitut - Problematik vid fastighetsöverlåtelser Linda Fahlqvist Vt 2010 Examensarbete, 30 hp Handledare: Signe Lagerkvist Juristprogrammet 270 hp

2 1Inledning Bakgrund Syfte Metodochmaterial Disposition...5 2Servitut Allmänt Historik Officialservitutochavtalsservitut Officialservitut Avtalsservitut Likheterochskillnader Avtalsservitutensrekvisit Allmänt Ändamålsenligmarkanvändning Servitutsbefogenheter Positivaservitut Negativaservitut Positivaprestationer Formkrav Ändringochupphävandeavavtalsservitut Allmänt ÄndringavservitutenligtFBL UpphävandeavservitutenligtFBL UpphävandeavservitutenligtJB Gemensammabestämmelserförändringochupphävandeavservitut Rättspraxisbeträffandeändringochupphävandeavservitut Överlåtelseavservitutsbelastadefastigheter Allmänt Servitutsförbehållvidöverlåtelseavfastighet Fastighetsmäklareisambandmedöverlåtelseavservitutsbelastadefastigheter Fastighetsmäklaresskyldigheter Domstolspraxis Avslutandeanalysochdiskussion Avtalsservitutensfördelarochnackdelar Tvistermellanköpareochsäljareavenservitutsbelastadfastighet Tvistermellanköpareochfastighetsmäklare Avslutandekommentarer...38 Källförteckning Offentligttryck...39

3 Litteratur...39 Övrigakällor...40

4 1Inledning 1.1Bakgrund Servitut är en rättsfigur som härrör från romersk rätt och som under många århundraden funnits även inom den svenska rätten. Servitut är idag något som de flesta känner till och på något sätt kommit i kontakt med. Servitutsbegreppet innebär en rätt för en fastighet att, i syfte att komplettera denna, i ett visst avseende nyttja en annan fastighet. En sådan rätt gestaltas exempelvis genom en väg över grannfastighet som möjliggör användandet av allmän väg eller tillgång till vatten genom del i grannfastighetens brunn. Den fastighet för vilket servitutet upplåtits och vilken på så sätt blir fullständig benämns härskande fastighet, medan den fastighet som utnyttjas benämns tjänande fastighet. Ett servitut kan tillkomma genom ett avtal mellan de inblandade fastighetsägarna eller genom förrättning. Den allmänna regleringen beträffande servitut återfinns i jordabalken (JB) där även bestämmelser finns beträffande servitut som skapats genom avtal mellan fastighetsägare. För servitut som tillkommit genom förrättning är utgångspunkten JBs allmänna bestämmelser om servitut, men särskilda regler finns i fastighetsbildningslagen (FBL) 1. Ett fastighetsköp hör till de mera betydelsefulla affärerna en person gör i sitt liv och antalet lagregler som aktualiseras eller kan aktualiseras vid ett sådant köp är många. Sannolikheten att en privatperson har fullständiga kunskaper om alla dessa regler är enligt min uppfattning inte särskilt stor och möjligheten att en fastighet förvärvas utan vetskap om belastningar på fastigheten såsom servitut finns. Efter en överlåtelse kan servitut som belastar en fastighet upphävas, ändras eller bestå beroende på omständigheterna vid överlåtelsen och vilken typ av servitut det rör sig om. Om den nya ägaren inte insett att fastigheten belastades med servitut kan detta leda till tvister 1 Fastighetsbildningslag (1970:988) 4

5 mellan de berörda såsom köpare, säljare och ägaren till den fastighet som innehar servitutet. 1.2Syfte Mitt syfte är att inledningsvis redogöra för officialservitut och avtalsservitut som en fastighet kan vara belastad med och den historiska bakgrunden till servitut som det ser ut idag. Därefter kommer jag att fördjupa mig i de servitut som tillkommit genom avtal och de tvister som kan uppstå vid överlåtelse av fastigheter som belastas med dessa servitut. Det är även min avsikt att behandla reglerna kring ändring och upphävande av avtalsservitut. 1.3Metodochmaterial Vid författandet av denna uppsats har jag använt mig av en traditionell juridisk metod där jag granskat lagtext, förarbeten, rättspraxis och doktrin för att beskriva bakgrunden till och fastställa gällande rätt för servitut. Eftersom servitut är ett gammalt institut i svensk rätt och då delar av det offentliga trycket som aktualiseras för denna uppsats är av något äldre årgång, lägger jag stor vikt vid den doktrin och praxis som finns inom området. 1.4Disposition Denna uppsats består av sex kapitel och är disponerad enligt följande. Det inledande kapitlet presenterar översiktligt ämnet samt det syfte och de frågeställningar som är uppsatsens utgångspunkt. Det andra kapitlet ger en allmän redogörelse för servitutets historia och beskriver begreppet servitut och dess utmärkande drag. Det tredje kapitlet karaktäriseras av en närmare granskning av servitutsslagen avtalsservitut och officialservitut samt de rekvisit som ska uppfyllas för att det ska vara frågan om ett servitut. Detta avser att ge läsaren en grundförståelse för servitutsinstitutet. Uppsatsens fjärde kapitel tar sikte på ändring och upphävande av avtalsservitut med utgångspunkt i bestämmelserna i JB och FBL. Det femte kapitlet behandlar överlåtelser av 5

6 servitutsbelastade fastigheter och belyser de bestämmelser som ska följas. Utöver detta följer en redogörelse av fastighetsmäklarens roll i samband med överlåtelse av servitutsbelastade fastigheter och de skyldigheter som åligger denne gentemot köparen. Detta kapitel belyser även viss problematik som kan uppstå för köparen av en servitutsbelastad fastighet. Slutligen presenteras min analys och diskussion i kapitel sex. 2Servitut 2.1Allmänt Ett servitut kan gälla utan tidsbegränsning och få sakrättslig verkan eftersom tanken med servitut är att det ska komplettera den härskande fastigheten med något som fastigheten har ett varaktigt behov av. Servitut tillkommer via avtal mellan berörda fastighetsägare, dvs. avtalsservitut, eller genom fastighetsbildningsförrättning, expropriation eller liknande tvångsförvärv, förrättningsservitut. 2 Servitut existerar i syfte att tillföra funktioner som en fastighet är i behov av då det inte är möjligt att tillgodose dessa behov inom den egna fastighetens tomtgräns. 3 Genom avtal eller förrättning får en fastighetsägare rätt att nyttja en annan fastighet och två vanligt förekommande exempel på detta är rätten att förlägga väg över närliggande fastighets mark eller rätt till fastighetens vatten. Med andra ord, rätt att dra nytta av en annan fastighet. Detta innebär att den fastighet som saknar vatten tillförs egenskaper som i sin tur kan vara värdehöjande för fastigheten och påverkar därför fastighetens belåningsmöjligheter. 4 Det är viktigt för såväl den härskande fastighetens ägare som den tjänande fastighetens ägare att förstå att ett servitut inte är en personlig rättighet för ägaren av den härskande fastigheten. Ett servitut är enligt 2:1 st. 2 JB ett fastighetstillbehör Hillert Sten, Servitut, uppl. 3, Iustus förlag AB, Uppsala, 1991, s. 14 Nilsson Leif I, Sjödin Eije, Servitut En handbok, uppl. 2, Nordstedts Juridik AB, Stockholm, 2003, s. 24 Victorin Anders, Hager Richard, Allmän fastighetsrätt, uppl. 5, Iustus förlag AB, Uppsala, 2008, s

7 2.2Historik Den romerska rätten innehöll begreppet realservitut 5 som närmast kan översättas till belastning och enligt romersk rätt klassades ett servitut som en belastning på en viss fastighet till förmån för en annan. För att servitut skulle tillåtas krävdes det att servitutet skulle vara till nytta för den härskande fastigheten och inte endast till ägarens personliga intressen och detta rekvisit kallades utilitas fundo. Det andra rekvisitet, perpetua causa, var att servitutet avsåg den tjänande fastighetens stadigvarande beskaffenhet och inga tillfälliga anordningar kunde ge upphov till servitut. Det tredje rekvisitet, vicinitas, krävde att den härskande fastigheten och den tjänande fastigheten skulle ligga nära varandra. 6 Av de tre klassiska rekvisiten kvarstår de två förstnämnda i svensk rätt. Då förutsättningarna för det dåtida romerska samhället och det nutida svenska samhället skiljer sig markant har det tredje klassiska rekvisitet inte varit förenligt med det Sverige som finns idag. Grannskapsförhållandekravet skulle innebära begränsningar för bland annat kraftindustrin med de elektriska starkströmsledningar som sträcker sig mycket långt fram. Det anses tillräckligt att den härskande och den tjänande fastigheten är så belägna i förhållande till varandra att den förstnämnda faktiskt kan dra nytta av den tjänande fastigheten. 7 Läran om de romerska realservituten har haft ett mycket starkt inflytande på rättsordningen i Sverige och det romerskrättsliga servitutsbegreppet introducerades i den svenska rättsvetenskapen i mitten av 1600-talet. Redan innan detta inträffade hade Sverige erhållit rättsbildningar vars innebörd motsvarade begreppet servitut och detta går att utläsa av flera svenska medeltidslagar, bland annat Visby Stadslag. I denna lag var det möjligt att genom avtal få rätt till en mer vidsträckt utsikt i form av exempelvis rätten till fönster mot grannens tomt än vad lagen annars medgav. 8 I ett lagförslag som lades fram år 1695 fanns ett avsnitt som med utgångspunkt i begreppet urminnes hävd exemplifierade särskilda rättigheter vilka Med realservitut avses ett tillgodoseende av en annan fastighets behov. Motsvarigheten benämns personalservitut som tar sikte på förvärvarens personliga behov. Victorin Anders, Hager Richard, s. 161 Hillert Sten, s. 29 Prop. 1970:20 del B s

8 har likheter med nutidens servitut såsom; andre visse rättigheter, som genom uhrminnes häfd förwärwas kunna, såsom gångestijgh öfwer ens ägor, watten och siöwäg, fädref och fäwäg, ridwäg m.fl. rättigheter. Uppräkningen av användningsområden för servitut föll dock bort i det fortsatta lagstiftningsarbetet. 9 Under 1800-talet gjordes ansträngningar för att åstadkomma en allmän definition av begreppet servitut och år 1875 definierades begreppet servitut i lagstiftningen för första gången i svensk rätt. Servitut definierades då som besvär och last på fast egendom till förmån för annan sådan egendom, såsom angående utsigt eller fenster, väg, fädrift, vattenställe, vattens ledning eller uppdämning, ler- eller grustägt eller annat dylikt Det har under historiens gång funnits svårigheter att definiera och skilja servitut från andra delar ur rätten eftersom det fanns skilda uppfattningar om vad servitut var och vad det tillhörde. Somliga ansåg att servituten var närbesläktade med nyttjanderätterna medan andra menade att servitut närmast var att betrakta som delar av äganderätten. 11 År 1905 lades ett nytt lagförslag fram och två år senare skedde en fullständig lagreglering beträffande servitut. I denna lag fanns 1875 års definition på servitut kvar. 12 Under första halvan av 1900-talet strävade samhällets beslutsfattare efter att skapa en ny jordabalk och i slutet av år 1963 kunde en utredningsman presentera ett betänkande med reviderat förslag till en ny jordabalk. År 1970 framlades en omfattande proposition till en ny jordabalk och den nya balken började gälla från och med 1 januari år De nya bestämmelserna om servitut skiljde sig från lagberedningens tidigare förslag eftersom det skett en del redaktionella och terminologiska jämkningar. Utöver detta hade även vissa sakliga ändringar gjorts, men förarbetena beskriver inte ändringarna utförligare än så Prop. 1970:20 del B s. 689 Prop. 1970:20 del B s Nilsson Leif, Sjödin Eije, s Nilsson Leif, Sjödin Eije, s. 22 Prop. 1970:20 del B s. 1 Prop. 1970:20 del B s

9 Förekomsten av avtalsservitut har inte alltid ansetts som självklar. I slutet av 1950-talet och i början av 1960-talet fanns uppfattningar om att avtalsservitut innebar en risk för olämpliga belastningar av fastigheterna. Istället skulle endast servitut som upprättats av myndigheter godtas, men i slutändan ansågs ett sådant borttagande av avtalsservitut innebära omfattande praktiska olägenheter för fastigheternas ägare. Det framfördes även ekonomiska samt allmänna praktiska skäl som talade emot detta eftersom processen kring servitut riskerade bli tungrodd och kostsam om denna typ av upplåtelse endast skulle skötas av en myndighet. 15 Därför formulerades servitutsbestämmelserna så att endast servitut som innebär ett ändamålsenligt utnyttjande av fastigheten tillåts och möjligheter att ändra och upphäva servitut som hindrar ett sådant nyttjande av fastigheten tillkom. 16 Syftet var dock aldrig att förändra grunderna i servitutsbegreppet utan att anpassa det till modern tid Officialservitutochavtalsservitut 2.3.1Officialservitut Ett officialservitut, också kallat förrättningsservitut, är ett servitut som tillkommit genom beslut av myndighet eller domstol t.ex. enligt FBL, anläggningslagen 18, MB, expropriationslagen 19 och PBL samt vid syneförrättning enligt ägofredslagen. 20 Reglerna i 7 kap. FBL redogör för servitut som uppkommer genom fastighetsbildningsförrättning och servitutet kan bildas som ett led i en omfattande fastighetsbildning eller också vara huvudsyftet med förrättningen. Enligt 1:1 FBL innebär fastighetsbildning att fastighetsindelningen ändras och att servitut bildas, ändras eller upphävs, men även att en byggnad eller annan anläggning som hör till en fastighet överförs till en annan fastighet. Av 2:1 FBL framgår att fastighetsbildning kan ske SOU 1960:25 s. 378 Prop. 1970:20 del B s. 714 Prop. 1970:20 del B s. 695 Anläggningslag (1973:1149) Expropriationslag (1972:719) Nilsson Leif, Sjödin Eije, s. 23 9

10 genom fastighetsreglering om den avser ombildning av fastigheter. Fastighetsbildningen kan dessutom ske genom avstyckning, klyvning eller sammanläggning om den avser nybildning av fastighet. De servitut som tillkommit vid fastighetsbildningsförrättning omfattas av det allmänna servitutsbegreppet i 14:1 st. 1-2 JB. 21 Servitutet ska utöver att de i 3 kap. och 5 kap. FBL angivna villkoren för fastighetsreglering är uppfyllda även vara av väsentlig betydelse för en fastighets ändamålsenliga upplåtelse i enlighet med 7:1 FBL. Väsentlighetsvillkoret är indispositivt och när prövning sker om villkoret är uppfyllt tas ingen hänsyn till om det behov som servitutet ska tillgodose redan skyddas av ett avtalsservitut. 22 Genom väsentlighetsvillkoret minimeras risken för att onödiga servitut uppkommer genom fastighetsbildning. 23 Ett officialservitut får enligt 7:1 st. 2 andra meningen FBL inte tidsbegränsas eller göras beroende av villkor, t.ex. villkor om regelbunden ersättning. Om servitutet ska vara tidsbegränsat eller beroende av villkor krävs ett avtalsservitut. 24 Lantmäterimyndigheten har dock enligt 7:1 st. 2 tredje meningen FBL möjlighet att föreskriva att servitutet endast ska gälla så länge ändamålet inte kan tillgodoses på annat sätt, exempelvis därför att en vägfråga inom en snar framtid kommer att lösas på annat sätt. 25 Denna typ av servitut kan varken bildas, ändras eller upphävas genom en överenskommelse mellan den härskande fastighetens ägare och den tjänande fastighetens ägare. Däremot finns det möjlighet att ändra eller upphäva ett sådant servitut med stöd av reglerna i FBL. 26 I samband med fastighetsbildning kan servitut bildas i viss utsträckning. Olika slags Prop. 1969:128 del B s. 540 f och prop 1970:20 del B s. 719 Prop. 1969:128 del B s. 545 och s. 548 Larsson Nils, Synnergren Stieg, Arrende- och andra nyttjanderättsavtal i praktiken, uppl. 2, Nordstedts Juridik AB, Stockholm, 2007, s. 93 Prop. 1969:128 del B s. 545 Prop. 1969:128 del B s. 546 och s. 549 Andersson Jan, Fastighetsrätt Del 2- praktisk handbok om arrenderätt, bostadsrätt, hyresrätt, servitut, säkerhetsöverlåtelse m.m., Sparfrämjandet AB, Stockholm 1989, s

11 servitutsrättigheter kan dessutom skapas tvångsvis enligt ett flertal författningar som i skilda hänseenden reglerar utnyttjandet av fast egendom exempelvis betesreglering, bortledande av vatten och anläggande av enskilda vägar. 27 Det sker en dokumentation beträffande fastighetsbildningsservituten genom att protokoll förs över den förrättning där det avgörs hur servitutet ska gälla och beslutet ska formuleras skriftligt vilket framkommer av 4:16 och 25 FBL Avtalsservitut Reglerna i 14 kap. JB behandlar servituts tillkomst genom avtal. Ett avtalsservitut är ett servitut som tillkommit genom en frivillig överenskommelse. Överenskommelsen ska vara skriftlig och upprättas av den tjänande fastighetens ägare. Vidare ska överenskommelsen ange den härskande respektive den tjänande fastigheten samt upplåtelsens ändamål. Om detta stadgas i 14:5 JB. En upplåtelse som inte överensstämmer med de grundläggande formkraven saknar verkan som servitut, men det hindrar dock inte att det ändå kan vara en bindande överenskommelse mellan parterna. 28 Det kan i princip vara gällande som avtal och normalt som en allmän nyttjanderätt. 29 Om ersättning ska utgå eller annan prestation ska utföras bör detta anges särskilt i upplåtelsehandlingen vilken i sådant fall även bör undertecknas av fastighetens ägare. 30 Ett servitut berör endast två fastigheter vilka är den härskande och den tjänande fastigheten, men det är möjligt att upplåta servitutsrätt till förmån för flera härskande och tjänande fastigheter i en och samma upplåtelsehandling. Det rör sig dock teoretiskt sett om flera servitut. Eftersom ett servitut är en rättighet knuten till en viss fastighet kan inte en person utöva servitutsrätten om denne avhänder sig fastigheten genom en fastighetsöverlåtelse då 27 Landahl Tore, Nordström Olof, Fastighetsbildningslagen En kommentar, Nordstedts Juridik AB, Stockholm, 1991, s Andersson Jan, s. 145 Larsson Nils, Synnergren Stieg, s. 65 Andersson Jan, s

12 rättigheten tillkommer den nye fastighetsägaren. 31 Servitutsupplåtelsen bör antecknas i fastighetsregistret efter anmälan till Lantmäteriet för att inte riskera att upphöra vid överlåtelse av fastigheterna. Av 7:11 JB framgår att avtalsservitut måste inskrivas för att få sakrättsligt skydd om inget servitutsförbehåll gjorts. Servitutet ska i enlighet med 19:1 JB inskrivas i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Lantmäteriet är en statlig lantmäterimyndighet, men är även en inskrivningsmyndighet och ansvarar enligt 19:3 JB för inskrivningsärenden som exempelvis rör servitutsupplåtelser Likheterochskillnader Av avsnitt och framgår att det finns en del skillnader såväl som likheter mellan officialservitut och avtalsservitut. Servitutets tillkomstsätt skiljer sig eftersom officialservitut bildas av myndigheter eller domstol när allmänna intressen påtalat behovet av ett sådant medan avtalsservitut uppkommer då två fastighetsägare ingått ett avtal om servitut. En likhet är att både servitut som tillkommit genom avtal och genom förrättning kan inskrivas. Avtalsservitut skrivs in enligt 23:1 JB och enligt 7:11 JB innebär inskrivning av servitutsrättigheter att avtalsservitut kvarstår vid en fastighetsöverlåtelse och ges på så sätt ett sakrättsligt skydd. Inskrivning av avtalsservitut sker först efter ansökan. Officialservitut skrivs in i fastighetsregistret av inskrivningsmyndigheten Lantmäteriet, se avsnitt Tillkomsten av avtalsservitut styrs av bestämmelserna i JB och officialservitut styrs främst av FBL och detta innebär en skillnad mellan de två typerna av servitut. JB är en civilrättslig lag som kräver medverkan av de enskilda ägarna för att ett avtalsservitut ska tillkomma. FBL är ett tydligt exempel på offentlig rätt eftersom den reglerar förhållandet mellan enskilda och de myndigheter som kan och ska fatta beslut som rör de enskilda. FBL innehåller vissa moment av tvångsinslag som ger Lantmäteriet möjlighet att fatta beslut som strider mot fastighetsägarnas vilja Andersson Jan, s. 145 Nilsson, Leif, Sjödin Eije, s

13 3Avtalsservitutensrekvisit 3.1Allmänt I 14:1 JB anges de aktuella rekvisiten för avtalsservitut. Där framgår det att servitut får upplåtas för ägaren till den härskande fastigheten som önskar att i visst hänseende nyttja eller på ett annat sätt ta i anspråk den tjänande fastigheten, eller dess byggnader och anläggningar som hör till denna, eller att råda över den tjänande fastigheten avseende dess servitut. För att ett servitut ska få full sakrättslig effekt enligt de regler som bland annat finns i 7 kap JB måste det skrivas in. Lantmäteriet prövar i enlighet med 5 i inskrivningsförordningen 33 om inskrivning av servitutsupplåtelsen är möjlig. 3.2Ändamålsenligmarkanvändning Det krävs att servitutet syftar till att främja en ändamålsenlig markanvändning. Servitut får endast avse ändamål som är av stadigvarande betydelse för den härskande fastigheten och ägaren till den tjänande fastigheten är endast skyldig att utföra underhåll för det som servitutet avser, exempelvis underhåll av väg. Detta är en definition som lämnar utrymme för tolkning och utveckling genom rättspraxis. 34 Främjandet av en ändamålsenlig markanvändning är en väsentlig vidareutveckling av det romerskrättsliga rekvisitet utilitas fundo vilket innebär att en positiv effekt ska uppnås och det sker inte enbart genom att servitutet gagnar den härskande fastighetens ägare på den tjänande fastighetens bekostnad. I och med servitutstillkomsten ska underlag finnas för en totalt sett effektivare användning av fastigheterna. Det föreligger dock inget krav på att effektivare användning måste vara uppnådd för att en servitutsupplåtelse kan aktualiseras, men bristen på en sådan effekt kan i slutändan leda till att servitutet ändras eller upphävs. 35 Syftet med främjandet av en ändamålsenlig markanvändning är att servitutet ska skapa en Inskrivningsförordning (2000:309) Victorin Anders, Hager Richard, s. 171 Andersson Jan, s

14 grund för en effektivare användning av fastigheterna. 36 Därmed vägs nyttan för den härskande fastigheten mot belastningen för den tjänande fastigheten. Eftersom servitut ska vara ägnade att främja en ändamålsenlig markanvändning innebär detta att begreppets tillämpning styrs av olika samhälleliga föreställningar om vad som anses vara ändamålsenlig markanvändning. I och med detta krävs ingen snäv definition av servitut eftersom begreppet följer tidens och samhällets behov av det som anses vara ändamålsenlig markanvändning. 37 Att servitut ska vara ägnat att främja en ändamålsenlig markanvändning har inneburit att vissa servitut förbjudits till följd av dess oförmåga att ge en positiv effekt. I enlighet med 14:4 JB får inte servitut avse rätt till skogsfång eller mulbete. Dessa servitut hör inte samman med dagens samhälle utan med ett där småbrukare kan ha överlåtit majoriteten av skogsmarken till skogsföretag. För att försörja gården var de tvungna att söka möjlighet till betesmark, virke och ved, men för ett modernt jordbruk anses dessa rättigheter utgöra en för stor belastning på den tjänande fastigheten i förhållande till den nytta som den härskande fastigheten har Servitutsbefogenheter 3.3.1Positivaservitut Med begreppet positiva servitut avses en rätt att i visst hänseende nyttja den tjänande fastigheten genom att exempelvis ha rätt att ta väg, använda badstrand eller grustäkt, jaga, fiska eller liknande. Detta kallas positiva servitut och i 14:1 st. 1 JB beskrivs rättighetens positiva innehåll från rättighetsinnehavarens synpunkt. Det bör understrykas att ett servitut inte får innebära att den tjänande fastigheten fullständigt tas i anspråk, utan det får endast, som ovan nämnts, röra sig om en rätt att i visst hänseende på olika sätt ta i anspråk den aktuella fastigheten Prop. 1970:20 del B s. 715 f. Victorin Anders, Hager Richard, s. 171 Prop. 1970:20 del B1 s. 721 Victorin Anders, Hager Richard, s

15 Vidare kan det handla om rätt att på annat sätt ta i anspråk den tjänande fastigheten såsom att den härskande fastighetens ägare på den egna fastigheten får agera på ett sätt som denne annars inte skulle få på grund av grannelagsrättsliga regler. Detta benämns positivt servitut och sådana handlingar kan påverka förhållandena på den tjänande fastigheten och det kan då vara fråga om att släppa ut rök eller industriellt avloppsvatten bland annat. 40 Handlingarna får inte strida mot miljöbalkens (MB) regler eller annan befintlig lagstiftning och ett servitutsavtal innebär inte befrielse från skadeståndsskyldighet Negativaservitut Det kan dessutom finnas rätt att råda över den tjänande fastigheten beträffande dess användning vilket skulle benämnas som negativt servitut och ett exempel på detta är villaservitut. I praktiken innebär detta att den tjänande fastighetens ägare inte får bebygga sin fastighet med annat än en villa av särskild typ eller höjd eller bedriva viss verksamhet på fastigheten utan den härskande fastighetens ägares medgivande. Vidare kan ett servitut gestaltas genom att ägaren av en fastighet avstår från att jaga på denna till förmån för en annan fastighets jaktvård. 42 Det är idag inte särskilt vanligt med negativa servitut då plan- och bygglagen (PBL) 43 erbjuder möjligheter att reglera markanvändningen genom detaljplanebestämmelser och därmed har behovet av negativa servitut i stor utsträckning försvunnit. Beträffande områden utan detaljplanering och där negativa servitut förekommer samt där behov av dessa servitut föreligger kan möjligtvis behovet bli mer vanligt. Sjönära fastigheter med god utsikt och vackert läge kan vara i behov av negativa servitut i och med att utsikten garanteras och detta kan verka värdehöjande för fastigheterna Prop. 1970:20 del B s. 731 Nilsson Leif, Sjödin Eije, s. 37 Prop. 1970:20 del B s. 731 Plan- och bygglag (1987:10) Julstad Barbro, Sjödin Eije, Tredimensionell fastighetsbildning, Norstedts Juridik AB, Stockholm 2005, s

16 3.3.3Positivaprestationer Positiva prestationer är ett begrepp som betyder att den tjänande fastighetens ägare måste underhålla väg, byggnad eller annan anläggning som avses med servitutet. 45 Enligt 14:1 st. 2 JB gäller att ett servitut som regel inte får förenas med skyldighet för ägaren av den tjänande fastigheten att fullgöra någon positiv prestation och huvudregeln gäller även på FBL:s område. Från huvudregeln görs i 14 kap. JB ett undantag genom att det i servitutet får ingå en skyldighet för ägaren av den tjänande fastigheten att underhålla väg, byggnad eller annan anläggning som avses med servitutet. Undantaget gäller även för servitut som tillkommit enligt FBL. Lantmäterimyndigheten får dock inte förordna om en sådan underhållsskyldighet om inte ägarna av de berörda fastigheterna har träffat en överenskommelse om just detta. 46 I en underhållsöverenskommelse kan en uppdelning av underhållsansvaret för ett servitut skapas genom att den tjänande fastigheten åtar sig att underhålla vissa bestämda delar, exempelvis viss del av en vägsträcka Formkrav Idag krävs enligt 14:5 JB att servitut ska upplåtas skriftligt av den tjänande fastighetens ägare och upplåtelsehandlingen ska uppge den härskande respektive den tjänande fastigheten såväl som ändamålet med upplåtelsen. Uppfyller inte upplåtelsen dessa formkrav har den inte verkan som servitut och får därmed inte servitutsfigurens speciella rättsverkningar. Formkravet i 14:5 JB gäller de servitut som tillkommit efter ikraftträdandet av JB och inte för de servitut som upprättades före år 1972 vilket regleras i övergångsbestämmelserna i 34 ff. JP 48. Detta innebär att äldre servitut kan vara giltiga även om upplåtelsehandlingarna inte uppfyller varje formkrav i 14:5 JB. När det gäller äldre servitutsupplåtelser kan det förekomma att förvärvares namn kan finnas angivet, men däremot inga uppgifter om den härskande fastigheten. Dessa upplåtelser kan Victorin Anders, Hager Richard, s. 170 Prop. 1969:128 del B s. 546 Nilsson Leif, Sjödin Eije, s. 84 Lag (1970:995) om införande av nya jordabalken 16

17 trots detta godkännas som servitut genom att en tolkning av upplåtelseavtalen utförs och en bedömning sker om det endast avsåg att ge förvärvaren en personlig rätt eller om det rörde sig om komplettering av en fastighet, ägd av förvärvaren, med ett servitut. Om just ett sådant fall skulle bedömas idag måste inte den härskande fastigheten ha angetts. 49 Vidare bör det vid en tolkning av parternas formulering beaktas att det längre tillbaka i tiden förekom att parter hade servitutsavsikt även om det inte av text framkom vilken den härskande fastigheten var. Förekomst av servitutsavsikt eller inte kan bli avgörande för rättsförhållandets varaktighet eftersom det klargör om parternas avsikt har varit att upplåta ett servitut eller en nyttjanderätt. 50 Nyttjanderätter är begränsade i tiden enligt 7:5 JB medan servitut normalt gäller utan begränsning i tiden. Att det idag ställs högre formkrav än tidigare genom att det krävs en viss skriftlig form för upplåtelse av servitut visar på att servitut anses vara betydelsefulla rättsförhållanden. 51 Formkravet är relativt anspråkslöst och syftar till att ge inskrivningsmyndigheten kontrollmöjlighet om upplåtelsen är ett servitut eller inte. Eftersom inga krav ställs på redovisning för ersättning beträffande servitutet, dess giltighetstid eller övriga villkor i upplåtelsehandlingen kan detta i princip avtalas muntligt. 52 Då den tjänande fastighetens ägare ska upprätta upplåtelsen bör denne också underteckna upplåtelseavtalet, men något sådant krav på den härskande fastighetens ägare är inte nödvändigt. På grund av att den tjänande fastigheten belastas med ett servitut till förmån för en annan fastighet är det av stor betydelse att upplåtelseavtalet undertecknas av denne så att ett ingånget avtal kan påvisas. Av förarbetena framgår att det är möjligt för den som äger två fastigheter att ensidigt upprätta ett servitut med den ena fastigheten som tjänande och den andra som härskande. 53 Trots att formuleringen i 7:1 JB kräver att upplåtelsen ska ha skett Hillert Sten, s. 28 Hillert Sten, s. 28 Hillert Sten, s. 25 Victorin Anders, Hager Richard, s Prop. 1970:20 del B s

18 genom avtal ges därmed även sådana servitut sakrättsliga verkningar. Som ovan nämnts ska den härskande fastigheten samt den tjänande fastigheten anges i upplåtelsehandlingen, men exakt hur framkommer inte av varken lagtext eller förarbeten. Att ange fastigheterna med hänvisning till fastighetsbeteckningarna är att anse som acceptabelt och servitutsintressenter bör beakta att ansökan om inskrivning kan avslås på grund av brister i formen, vilket regleras i 23:2 JB. 54 Däremot existerar ett visst tolkningsutrymme då lagtexten inte klart uttrycker hur fastigheterna ska anges och är det möjligt att fastighetens formella beteckning inte måste vara utsatt i upplåtelsehandlingen. Om den härskande fastigheten anges tydligt i handlingen och det inte råder någon tvekan om vilken fastighet som parterna avser bör detta uppfylla formkravet. 55 Då bägge fastigheterna ska anges godkänns inte en servitutsupplåtelse där förvärvarens namn angetts, men inte den härskande fastigheten trots att inga oklarheter finns beträffande parternas avsikt att en särskild fastighet är härskande föreligger. 56 Upplåtelsehandlingen ska lämna besked om servitutets art till en viss grad eftersom kunskap rörande arten av denna förmån utgör grundförutsättningen för bedömningen av rättsförhållandet och dess innebörd för de båda fastigheterna. Det är vidare upp till rättspraxis att närmare precisera om formkravet ska bedömas strängt eller liberalt. 57 Förarbetena och rättspraxis behandlar inte vad ändamålet med upplåtelsen rymmer, men bestämmelser som påverkar bedömningen av upplåtelsens ändamål måste tas med. 58 Utgångspunkten är att det ska gå att utläsa från upplåtelsehandlingen om vilken slags belastning som aktualiseras Victorin Anders, Hager Richard, s. 166 Hillert Sten, s. 27 SvJT 1974 rf s. 76 Hillert Sten, s. 27 Prop. 1970:20 del B2 s Victorin Anders, Hager Richard, s

19 4Ändringochupphävandeavavtalsservitut 4.1Allmänt Ett avtalsservitut är tänkt att i första hand gälla utan tidsbegränsning. För att ett sådant servitut ska upphöra att gälla krävs att båda parter, dvs. ägarna till de fastigheter som är härskande respektive tjänande, ingår en överenskommelse om att servitutet ska upphöra. Det är alltså inte tillräckligt att endast en av parterna vill att avtalet ska upphöra. 60 Det är dock möjligt att avtala om tidsbegränsade servitut och ett sådant löper ut vid avtalstidens slut varpå ingen uppsägning behöver ske. Dessa servitut kan sägas upp i förtid under förutsättning att båda parterna är överens om detta. Fastighetsägarna kan träffa en överenskommelse om att ändra eller upphäva avtalsservitut, men några bestämmelser om ändring av servitut finns inte i JB. 61 Ett avtalsservitut kan enligt 14:14 JB ändras eller upphävas med hjälp av bestämmelserna i FBL genom fastighetsreglering. Reglerna för ändring eller upphävande av servitut i FBL gäller alltså inte endast för officialservitut, utan även avtalsservitut. Reglerna gäller för såväl nya som äldre servitut vilka tillkommit före JBs och FBLs ikraftträdande i enlighet med 34 JP. För att kunna ändra eller upphäva ett servitut enligt FBL ska den sökande enligt 4:8 FBL ansöka om detta hos lantmäterimyndigheten. Av 7:10 FBL framkommer däremot att ett servitut får ändras eller upphävas utan att den sökande ansöker om detta särskilt. Åtgärden måste då vara av betydelse för annan fastighetsregleringsåtgärd och ska utföras i samband med denna. Även om bestämmelsen ger lantmäterimyndigheten rätt att under vissa förhållanden ta upp en fråga om servitut utan att en tidigare ansökan finns anges det i förarbetena att myndigheten förutsätts iaktta viss återhållsamhet. Myndigheten ska exempelvis inte ta upp servitutsfrågor som är av påtaglig betydelse för berörda sakägare om dessa bestrider ett sådant förfarande. 62 Varken 4:8 FBL eller 7:10 FBL definierar i detalj vem NJA II 1972 s. 399 Prop. 1970:20 del B s. 699 f. och s. 726 f. samt prop. 1969:128 del B s Prop. 1969:128 del B s

20 som kvalificeras som sökande, men jag tolkar bestämmelserna som att sakägare har behörighet att ansöka. 4.2ÄndringavservitutenligtFBL Enligt 7:3 st. 2 FBL kan en ändring av servitut genom fastighetsreglering avse begränsning, flyttning eller annan ändring av det område där servitutet utövas samt meddelande av nya eller ändrade föreskrifter för hur servitutet ska utövas. Den belastning på fastigheten som servitutet innebär får dock inte ökas eller minskas i nämnvärd mån. Här aktualiseras i första hand lokaliserade servitut, dvs. servitut som är begränsade till en viss del av fastigheten, och utövningsområdet för ett sådant servitut kan minskas eller flyttas till en annan del av den tjänande fastigheten alternativt jämkas på annat sätt. Finns det däremot inga lokaliserade servitut kan ett särskilt område inom fastigheten anvisas och därmed sker en servitutsbegränsning. 63 Ett servitut får inte genom en ändring flyttas till en annan fastighet. Om servitutet ska flyttas till en annan fastighet måste servitutet först upphävas och sedan nybildas för gälla för den andra fastigheten. Upphävande av servitut i kombination med nybildning blir även aktuellt i de fall där en ändring skulle innebära en ökad eller minskad servitutsbelastning i nämnvärd mån. Detta eftersom servitutet trots ändringen är avsedd att i princip vara samma servitut som förut. Åtgärden innebär att det nya servitutet blir ett fastighetsbildningsservitut och inte ett avtalsservitut. 64 Ett alternativ till detta är att genom avtal upphäva avtalsservitutet och upprätta ett nytt avtalsservitut. Huvudreglerna för ändring av servitut genom fastighetsreglering finns i 7:4 FBL. Enligt första stycket får ett servitut ändras om det hindrar ett ändamålsenligt utnyttjande av den tjänande fastigheten eller dess användning i enlighet med detaljplan, fastighetsplan eller områdesbestämmelser och om ändringen undanröjer olägenheten. För ändring av servitut krävs att servitutet allvarligt skadar det allmänna intresset av att marken kommer till lämplig användning, men det ställs inget krav på att missförhållandet ska 63 Prop. 1969:128 del B s Prop. 1969:128 del B s

För råd i specifika ärenden rekommenderar Villaägarna att kontakt tas med Villaägarnas jurister alternativt annan juridisk expertis.

För råd i specifika ärenden rekommenderar Villaägarna att kontakt tas med Villaägarnas jurister alternativt annan juridisk expertis. SERVITUT Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Varje eftertryck och/eller kopiering utan tillåtelse av Villaägarnas

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 oktober 2009 T 2375-05 KLAGANDE HSB:s Bostadsrättsförening Musteriet i Stockholm, 716416-6485 c/o ÅA Reimersholmsgatan 11 117 40 Stockholm

Läs mer

Köp genom fastighetsreglering

Köp genom fastighetsreglering Innehåll Köp genom Ulf Jensen Grundfall Stämpelskatt och inteckningar Förrättningen Rättigheters ställning Betalningen Köprättsliga frågor Köpekontrakt eller medgivande? 1.1 De båda grundfallen Fastigheterna

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 november 2013 T 1470-12 KLAGANDE Lantmäteriet 801 82 Gävle MOTPART ES SAKEN Förrättningskostnader ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts,

Läs mer

FASTIGHETSREGLERINGSAVTAL

FASTIGHETSREGLERINGSAVTAL Mellan Trelleborgs Hamn AB org.nr 556008-2413 (Överlåtaren), och Trelleborgs kommun org.nr 212000-1199 (Förvärvaren), har träffats följande 1 Bakgrund FASTIGHETSREGLERINGSAVTAL 1.1 Trelleborgs centralstation

Läs mer

DOM 2015-09-17 Stockholm

DOM 2015-09-17 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060103 DOM 2015-09-17 Stockholm Mål nr F 1396-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, slutliga beslut 2015-01-22 i mål F 4425-14, se bilaga KLAGANDE JM

Läs mer

Tredimensionell fastighetsindelning

Tredimensionell fastighetsindelning Tredimensionell fastighetsindelning Möjligheter och begränsningar Barbro Julstad Fastighetsrättschef division fastighetsbildning Lantmäteriet Tredimensionell fastighetsindelning När kan er bildas Hur kan

Läs mer

Jämförelse mellan servitut, gemensamhetsanläggning och ledningsrätt

Jämförelse mellan servitut, gemensamhetsanläggning och ledningsrätt Jämförelse mellan servitut, gemensamhetsanläggning och ledningsrätt Daniel Johansson Fastighetsvetenskap, Institutionen för teknik och samhälle Lunds Tekniska Högskola ISRN/LUTVDG/TVLM/11/5239 SE copyright

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 25 maj 2009 Ö 2024-08 KLAGANDE Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm MOTPART Sicoat Aktiebolag, 556553-1570 Halalid 10 254 40 Helsingborg

Läs mer

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) Justitiedepartementets diarienummer

Läs mer

NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN

NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN NATIONAL LEGISLATION: SWEDEN 1. 2. Swedish Cohabitation Act (2013:376) 2 Ändringar och övergångsbestämmelser 10 1 1. SWEDISH COHABITATION ACT (2013:376) Vad som avses med sambor 1 Med sambor avses två

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar; SFS 2004:875 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Anderstorps Bostads Aktiebolag, 556454-3485 Box 191 334 24 Anderstorp

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Anderstorps Bostads Aktiebolag, 556454-3485 Box 191 334 24 Anderstorp Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 16 april 2010 Ö 1754-08 KLAGANDE Anderstorps Bostads Aktiebolag, 556454-3485 Box 191 334 24 Anderstorp Ställföreträdare: IS SAKEN Lagfart

Läs mer

Servitut en analys av 14:1 JB

Servitut en analys av 14:1 JB Servitut en analys av 14:1 JB Examensarbete i fastighetsrätt, 30 högskolepoäng Författare: Liselott Holmberg Handledare: Docent Margareta Brattström HT 2007 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1

Läs mer

DOM 2014-06-24 Stockholm

DOM 2014-06-24 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060209 DOM 2014-06-24 Stockholm Mål nr F 1356-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, beslut 2014-01-29 i mål nr F 3067-13, se bilaga

Läs mer

2 Hyresnedsättning vid underhållsarbeten

2 Hyresnedsättning vid underhållsarbeten Stockholm 2008-09-19 Dnr 384/08 SVEA HOVRÄTT Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet (SOU 2008:47) Frågor om hyra och bostadsrätt (Ju2008/4174/L1) Sammanfattning Hovrätten instämmer i allt väsentligt

Läs mer

HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter

HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter 1 HYRA I Allmänna nyttjanderätter, bostadshyra, II Lokalhyra, andra nyttjanderätter ALLMÄNNA NYTTJANDERÄTTER Nyttjanderätt, en rätt att använda något Många fler regler betr. nyttjanderätt till fast egendom

Läs mer

Kan underhållsskyldigheten utvidgas?

Kan underhållsskyldigheten utvidgas? Kan underhållsskyldigheten utvidgas? Var går gränsen mellan bostadsrättsföreningens och bostadsrättsinnehavarens underhållsansvar? Ett domslut i hovrätten öppnar upp för en viss utvidgning av Underhållsskyldigheten

Läs mer

SFS nr: 2000:592. Departement/ myndighet: Jordbruksdepartementet. Rubrik: Lag (2000:592) om viltvårdsområden. Utfärdad: 2000-06-15

SFS nr: 2000:592. Departement/ myndighet: Jordbruksdepartementet. Rubrik: Lag (2000:592) om viltvårdsområden. Utfärdad: 2000-06-15 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. SFS nr: 2000:592 Departement/ myndighet: Jordbruksdepartementet

Läs mer

Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal

Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal 2014-03-10 Styrelsens proposition till stämman rörande hantering av ärenden avseende sammanläggning och tilläggsavtal I Bostadsrättsföreningen Måttbandet i Stockholm har det förekommit frågor kring ombyggnationer

Läs mer

Tomträttsavtal och överlåtelse av byggnader avseende fastigheterna Tuna 4:14 och 89:2 (Vens Camping)

Tomträttsavtal och överlåtelse av byggnader avseende fastigheterna Tuna 4:14 och 89:2 (Vens Camping) Teknik- och stadsbyggnadsförvaltningen 1(1) Datum Handläggare Er Referens Vår Referens Kommunstyrelsen Tomträttsavtal och överlåtelse av byggnader avseende fastigheterna Tuna 4:14 och 89:2 (Vens Camping)

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2006-11-30. Objektsbeskrivningen

God fastighetsmäklarsed 2006-11-30. Objektsbeskrivningen God fastighetsmäklarsed 2006-11-30 Objektsbeskrivningen 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 4. Obligatoriska uppgifter i objektsbeskrivningen... 4 4.1 Ägare...

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING

ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING har denna dag träffats mellan (1) Jernhusen Fastigheter AB, org. nr 556596-9598, Box 520, 101 30 Stockholm ( Överlåtaren ); och (2) Piteå Kommun, org. nr 212000-2759,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 februari 2008 T 3305-05 KLAGANDE MS Ombud: Advokat SF och jur.kand. MS MOTPART Bostadsrättsföreningen Sjökadetten, 716000-0803 c/o Bengt

Läs mer

Oriktiga inskrivningar av servitut och nyttjanderätter i fastighetsregistret

Oriktiga inskrivningar av servitut och nyttjanderätter i fastighetsregistret Ds 2010:43 Oriktiga inskrivningar av servitut och nyttjanderätter i fastighetsregistret Några åtgärder för att komma till rätta med problemet Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 5 maj 2014 KLAGANDE 1. AA 2. Länsstyrelsen i Dalarnas län Rättsenheten 791 84 Falun MOTPART Starbo Bruk AB, 556006-9840 Ombud: Advokat Dennis

Läs mer

Anläggningsförrättning för bredband i Käglinge och närliggande områden

Anläggningsförrättning för bredband i Käglinge och närliggande områden Lantmäterimyndigheten Malmö stad Aktbilaga Sida 1 Kallelse 2014-09-17 Ärendenummer Förrättningslantmätare Gösta Jönsson Berörda fastighetsägare m fl Ärende Anläggningsförrättning för bredband i Käglinge

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS. Mål nr 988-09. meddelad i Stockholm den 28 juni 2010

REGERINGSRÄTTENS. Mål nr 988-09. meddelad i Stockholm den 28 juni 2010 REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 28 juni 2010 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Chefsjurist Jonas Anderberg Mäklarsamfundet Juridik Box 1487 171 28 Solna ÖVERKLAGAT

Läs mer

Olämpliga servitut. Eric Norén. Fastighetsvetenskap, Institutionen för teknik och samhälle, Lunds Tekniska Högskola, Lunds Universitet

Olämpliga servitut. Eric Norén. Fastighetsvetenskap, Institutionen för teknik och samhälle, Lunds Tekniska Högskola, Lunds Universitet Eric Norén Fastighetsvetenskap, Institutionen för teknik och samhälle, Lunds Tekniska Högskola, Lunds Universitet Copyright Eric Norén Fastighetsvetenskap Lunds Tekniska Högskola Lunds Universitet Box

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 oktober 2013 T 1637-12 KLAGANDE Gotlands kommun, 212000-0803 621 81 Visby Ombud: Advokat RH MOTPART SÖ Ombud: Advokat BT SAKEN Skadestånd

Läs mer

Ägarlägenheter kortfattad information om de nya reglerna

Ägarlägenheter kortfattad information om de nya reglerna Ägarlägenheter kortfattad information om de nya reglerna Produktion: Justitiedepartementet, april 2009 Tryck: Davidsons Tryckeri. Växjö Fler exemplar kan beställas per e-post: info.order@justice.ministry.se

Läs mer

Information rörande sammanläggning och tilläggsavtal

Information rörande sammanläggning och tilläggsavtal 1(7) Information rörande sammanläggning och tilläggsavtal I Bostadsrättsföreningen Måttbandet i Stockholm har det förekommit frågor kring ombyggnationer och under vilka förutsättningar dessa ska få genomföras.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juni 2015 T 3680-13 KLAGANDE Royal Palace Handelsbolag, 969717-7799 Sörbyplan 26, 1 tr 163 71 Spånga Ombud: Advokat MC samt jur.kand.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 2 oktober 2013 KLAGANDE Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm MOTPART AA Ombud: BB Unionens juridiska och

Läs mer

KÖPESKILLING: Säljaren överlåter till köparen Fastigheten mot en överenskommen köpeskilling om etthundrafyratusentrehundrasextio (104 360) kronor.

KÖPESKILLING: Säljaren överlåter till köparen Fastigheten mot en överenskommen köpeskilling om etthundrafyratusentrehundrasextio (104 360) kronor. KÖPEKONTRAKT SÄLJARE: Surahammars kommun genom kommunstyrelsen org.nr 212000-2031 Box 203 735 23 Surahammar (nedan kallad Säljaren ) KÖPARE: Netto Marknad Sverige AB org.nr 556615-2269 311 84 Falkenberg

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om mark- och miljödomstolar; SFS 2010:921 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret 2014-03-01 Förrättningstyper och gränser

Samhällsbyggnadskontoret 2014-03-01 Förrättningstyper och gränser Samhällsbyggnadskontoret 2014-03-01 Förrättningstyper och gränser Om avstyckning, fastighetsreglering, sammanläggning, klyvning och gränser Förrättningstyper och gränser När du vill ändra utformningen

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Kommersiella villkor m.m.

Kommersiella villkor m.m. Kommersiella villkor m.m. Priser (vid avrop) Tjänsterna är prissatta per timme med ett angivet takpris som inte får överskridas. Debitering ska baseras på faktiska förhållanden. Endast utförda arbetsuppgifter

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 6 juli 2015 Ö 5099-13 KLAGANDE Hallskär Stockholm AB, 556764-3589 Ombud: Advokat L B MOTPARTER 1. Stockholms Ridhus AB, 556753-1636 Ombud:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 september 2014 Ö 3417-13 KLAGANDE CS MOTPART RL SAKEN Förordnande av bodelningsförrättare ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Nedre

Läs mer

Remiss av promemorian En enklare detaljplaneprocess. 3.1 DetaljphmeprMessen katt förenklas

Remiss av promemorian En enklare detaljplaneprocess. 3.1 DetaljphmeprMessen katt förenklas LANTMÄTERIET 1 (6) YTTRANDE 2013-12-09 Dnr 102-2013/3653 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remiss av promemorian En enklare detaljplaneprocess Regeringskansliets dnr 52013/ 6968/PBB

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-02-26 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 20 februari

Läs mer

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.

HFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet. HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)

Läs mer

Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014

Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014 Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014 Av Fredrik Warnquist, Fastighetsvetenskap LTH Fastighetssamverkan Fastighetssamverkan

Läs mer

Allmänna Villkor för Tjänsten

Allmänna Villkor för Tjänsten Allmänna Villkor för Tjänsten 2014-12-23 1. OMFATTNING OCH DEFINITIONER 1.1. Dessa Allmänna Villkor för Kund gäller när Joblife AB (nedan kallad Joblife ) ger privatpersoner ( Användare ) tillgång till

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-09-20 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Alkolås vid rattfylleri Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 7 mars 2012 KLAGANDE AA MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings beslut den 18 mars 2011

Läs mer

Remiss av betänkandet Från hyresrätt till äganderätt, 2012 års ägarlägenhetsutredning (SOU 2014:33)

Remiss av betänkandet Från hyresrätt till äganderätt, 2012 års ägarlägenhetsutredning (SOU 2014:33) LANTMÄTERIET 1 (9) YTTRANQE 2014-10-23 Dnr 102-2014/3250 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remiss av betänkandet Från hyresrätt till äganderätt, 2012 års ägarlägenhetsutredning (SOU

Läs mer

MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Gunnar Bergström. Tekniskt råd Vänersborgs tingsrätt

MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Gunnar Bergström. Tekniskt råd Vänersborgs tingsrätt MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Gunnar Bergström Tekniskt råd Vänersborgs tingsrätt DOMSTOLSAKADEMIN Mark- och miljödomstolen Vänersborg Geografiskt område: Västra Götaland, Halland och Värmland samt halva Örebro

Läs mer

meddelad i Stockholm den 20 november 2008 KLAGANDE Fastighetsmäklarnämnden Box 17174 104 62 Stockholm

meddelad i Stockholm den 20 november 2008 KLAGANDE Fastighetsmäklarnämnden Box 17174 104 62 Stockholm 1 (6) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 20 november 2008 KLAGANDE Fastighetsmäklarnämnden Box 17174 104 62 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokaten Christer Sackemark Mäster Samuelsgatan 1 111

Läs mer

DOM 2012-11-19 Stockholm

DOM 2012-11-19 Stockholm SVEA HOVRÄTT 060208 DOM 2012-11-19 Stockholm Mål nr F 5456-12 Sid 1 (5) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-05-23 i mål nr F 196-12, se bilaga A KLAGANDE M L

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113 41 Stockholm. Ombud: Advokat ÅL och advokat MW

HÖGSTA DOMSTOLENS. 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113 41 Stockholm. Ombud: Advokat ÅL och advokat MW Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 februari 2010 T 4783-08 KLAGANDE 1. Naturvårdsverket 106 48 Stockholm 2. Naturskyddsföreningen i Stockholms län Norrbackagatan 80 113

Läs mer

Förbud mot boende och övernattning m.m. på fastigheten Brännaren 19

Förbud mot boende och övernattning m.m. på fastigheten Brännaren 19 Malmö stad Delegationsbeslut Datum 2015-04-07 Handläggare Miljöinspektör Jens Artin Stadsjurist Andrea Hjärne Dalhammar Direkttelefon 040-34 58 85 / 34 20 39 Industrigatan i Malmö AB Box 55938 102 16 STOCKHOLM

Läs mer

HFD 2015 ref 49. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank; 10 kap. 8 första stycket 4 kommunallagen (1991:900)

HFD 2015 ref 49. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank; 10 kap. 8 första stycket 4 kommunallagen (1991:900) HFD 2015 ref 49 Ett landstingsbeslut som innebar att patientavgifter kunde betalas med kontanter enbart på två av landstingets vårdinrättningar ansågs strida mot lag. Lagrum: 5 kap. 1 andra stycket lagen

Läs mer

Försäljning av del av fastigheten Jonstorpsudden 1, Vaggeryds kommun

Försäljning av del av fastigheten Jonstorpsudden 1, Vaggeryds kommun 1(1) 2013-10-25 LJ 2013/1491 Landstingets kansli Avsändare Landstingsstyrelsen Försäljning av del av fastigheten Jonstorpsudden 1, Vaggeryds kommun Inledning På fastigheten finns en byggnad med lokaler

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om arv i internationella situationer; SFS 2015:417 Utkom från trycket den 7 juli 2015 utfärdad den 25 juni 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens

Läs mer

1. Inledning och disposition

1. Inledning och disposition Dominik Zimmermann 1 1. Inledning och disposition I den svenska rättsordningen ses äktenskapet som en varaktig förbindelse mellan man och kvinna, till vilken särskilda i lag angivna rättsverkningar är

Läs mer

Lagrum: 39 kap. 4, 5 första stycket 1 och 9 första stycket 1 skatteförfarandelagen (2011:1244)

Lagrum: 39 kap. 4, 5 första stycket 1 och 9 första stycket 1 skatteförfarandelagen (2011:1244) HFD 2013 ref. 16 Kassaregister Kravet på certifierat kassaregister har ansetts gälla för caféverksamhet som bedrivits endast del av året eftersom kontantförsäljningen bedömts inte vara av obetydlig omfattning.

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2006-06-12. Förmedling av bostadsrätt m.m.

God fastighetsmäklarsed 2006-06-12. Förmedling av bostadsrätt m.m. God fastighetsmäklarsed 2006-06-12 Förmedling av bostadsrätt m.m. 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 4. Mäklarens kontrollskyldigheter... 4 4.1 Ägare... 4 4.2

Läs mer

meddelad i Stockholm den 20 november 2008 KLAGANDE Fastighetsmäklarnämnden Box 17174 104 62 Stockholm SAKEN Tillsyn enligt fastighetsmäklarlagen

meddelad i Stockholm den 20 november 2008 KLAGANDE Fastighetsmäklarnämnden Box 17174 104 62 Stockholm SAKEN Tillsyn enligt fastighetsmäklarlagen 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 20 november 2008 KLAGANDE Fastighetsmäklarnämnden Box 17174 104 62 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 30 januari

Läs mer

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20 Hållpunkter Gemensamt enskilt vatten och avlopp Gemensamhetsanläggning- så här funkar det 20 mars 2015 Ingrid Öhlund Ruth Arvidsson Kommunens VA-planering Olika förutsättningar; genomförande/huvudmannaskap/förvaltning/

Läs mer

Upplands Väsby kommun Öresundskastellet Fastighets AB, EXPLOATERINGSAVTAL bilaga A Bakgrund och syfte bilaga B Bilagor

Upplands Väsby kommun Öresundskastellet Fastighets AB, EXPLOATERINGSAVTAL bilaga A Bakgrund och syfte bilaga B Bilagor Mellan Upplands Väsby kommun, org.nr 212000-0019, nedan kallad Kommunen och Öresundskastellet Fastighets AB, org.nr 556978-8788, nedan kallad Fastighetsägaren, har träffats följande EXPLOATERINGSAVTAL

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 21 april 2009 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjuristen Claes Jansson LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-09. Upphandling från statliga och kommunala företag

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-09. Upphandling från statliga och kommunala företag 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-02-09 Närvarande: F.d. justitierådet Staffan Magnusson, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och regeringsrådet Eskil Nord. Upphandling från statliga

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 november 2012 T 2085-11 KLAGANDE AH Ombud: Konsumentombudsmannen Box 48 651 02 Karlstad MOTPART Rehab Center Svedala Kommanditbolag,

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

Positiva prestationer för tjänande fastigheter vid servitut och ledningsrätt. Linus Lundin

Positiva prestationer för tjänande fastigheter vid servitut och ledningsrätt. Linus Lundin Positiva prestationer för tjänande fastigheter vid servitut och ledningsrätt Linus Lundin Linus Lundin Fastighetsvetenskap Institutionen för Teknik och samhälle Lunds Tekniska Högskola Lunds Universitet

Läs mer

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE 1(8) Ändring av detaljplan för Område vid Lågedammsbadet för bowling, bad och gym (Hörby 41:5, del av, och Bergshamra 1, del av) Hörby kommun, Skåne län SYFTE OCH BAKGRUND Syfte Syftet med ändringen av

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 13 november 2009 Ö 1089-08 KLAGANDE TS Ombud: Jur.kand. EW SAKEN Inteckning ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten över Skåne och Blekinges

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 april 2013 T 1238-11 KLAGANDE Dödsboet efter Carl af Ekenstam Ombud: Advokat TT MOTPART Dödsboet efter Anita Swartling Ombud: Professor

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-05-21. Företagshypotek en bättre säkerhet för lån till företag

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-05-21. Företagshypotek en bättre säkerhet för lån till företag 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-05-21 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Nils Dexe och justitierådet Lars Dahllöf. Företagshypotek en bättre säkerhet för lån

Läs mer

Intro finansiering av fastighetsköp Inteckningar och panträtt Pantsättning 2013-12-03 1

Intro finansiering av fastighetsköp Inteckningar och panträtt Pantsättning 2013-12-03 1 Intro finansiering av fastighetsköp Inteckningar och panträtt Pantsättning 2013-12-03 1 Lån Ränta Skatt Allmänna råd från Finansinspektionen: bottenlån max 85% (2010). 2013-12-03 2 De allra flesta fastighetsförvärv

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 juni 2013. SFS 2013:648 Utkom från trycket den 9 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-03-05. Vägen till mer effektiva energideklarationer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-03-05. Vägen till mer effektiva energideklarationer 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-03-05 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Vägen till mer effektiva energideklarationer

Läs mer

Markupplåtelseavtal för fiberoptisk ledning i mark

Markupplåtelseavtal för fiberoptisk ledning i mark Markupplåtelseavtal för fiberoptisk ledning i mark Mellan Dragsmark Fiber Ekonomisk Förening organisationsnummer 769624-0584, nedan benämnd Ledningsägaren, och undertecknade ägare, nedan benämnd Fastighetsägaren,

Läs mer

AVTAL. 2. Definitioner Avtal detta avtalsdokument med tillhörande bilagor

AVTAL. 2. Definitioner Avtal detta avtalsdokument med tillhörande bilagor 1 (6) AVTAL Mellan Länsstyrelsen i Stockholms län, nedan kallad Beställaren (organisationsnummer 202100-2247) och xxxxxx, nedan kallad Leverantören (organisationsnummer xxxxxx-xxxx) har träffats följande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juli 2015 T 3935-14 KLAGANDE Nordic Gas Cleaning AB:s konkursbo, 556758-1664 Ombud: Jur.kand. TL MOTPART JH Ombud: Jur.kand. CB SAKEN

Läs mer

194 80 Upplands Väsby. nedan kallad arrendatorn

194 80 Upplands Väsby. nedan kallad arrendatorn s. 1 (4) ARRENDEKONTRAKT (anläggningsarrende) Jordägare Carl de Geer 451225-0533 Stora Wäsby 194 37 Upplands Väsby nedan kallad jordägare Arrendator (org.nr: 212000-0019) nedan kallad arrendatorn Arrendeområde

Läs mer

Förrättningskvalitet. Förrättningsgranskning och kundenkät 2009. Är vi tillräckligt bra? Stockholm 25 november 2010. Peter Wiström 2010-11-25

Förrättningskvalitet. Förrättningsgranskning och kundenkät 2009. Är vi tillräckligt bra? Stockholm 25 november 2010. Peter Wiström 2010-11-25 Förrättningskvalitet Förrättningsgranskning och kundenkät 2009 Är vi tillräckligt bra? Stockholm 25 november 2010 Förrättningskvalitet granskning 2009 Granskade förrättningar: Registrerade september 2008

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 december 2008 Ö 4308-07 PARTER 1. PF 2. CS Ombud för 1 och 2: Jur.kand. MS 3. MA 4. JF Ombud för 3 och 4: Advokat JC SAKEN Fel i fastighet

Läs mer

Linguaiuris Legal advise and Translation

Linguaiuris Legal advise and Translation Hur regleras Comunidades de Propietarios (spanska ägarföreningar)? Denna artikel är en sammanfattning av frågor som behandlades i ett föredrag som hölls av Charlotte Andersson, jurist på Linguaiuris, inom

Läs mer

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa PM Datum 2015-04-16 2014/1165 Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa Bakgrund Som en del av arbetet i Bredbandsforums Villagrupp har Konsumentverket under början av 2015 genomfört

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man?

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? En guide över arbetsgången vid bildandet av gemensam VA-anläggning i samband med anslutning till allmänt VA-nät Varför allmänt vatten och avlopp? Under 2009 beslutades

Läs mer

Ägarlägenheter. En jämförelse mellan omvandling av hyresrätt till ägarlägenhet och ombildning av hyresrätt till bostadsrätt. Beatrice Bäckström

Ägarlägenheter. En jämförelse mellan omvandling av hyresrätt till ägarlägenhet och ombildning av hyresrätt till bostadsrätt. Beatrice Bäckström Ägarlägenheter En jämförelse mellan omvandling av hyresrätt till ägarlägenhet och ombildning av hyresrätt till bostadsrätt Beatrice Bäckström Aktuell termin VT 2015 Examensarbete, 15 hp Magisterprogram

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 april 2008 T 4304-05 KLAGANDE 1. FEG 2. KE Ombud för 1 och 2, tillika rättshjälpsbiträde åt 2: Jur.kand. MOTPART CG Ombud: Advokat LB

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar; SFS 2003:865 Utkom från trycket den 2 december 2003 utfärdad den 20 november 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

RAMAVTAL FÖR JURIDISKA TJÄNSTER

RAMAVTAL FÖR JURIDISKA TJÄNSTER Diarienummer 2015/136 RAMAVTAL FÖR JURIDISKA TJÄNSTER Detta ramavtal, ( Ramavtalet ), har träffats mellan Tredje AP-fonden, ( AP3 ) och [firma leverantör] ( Juristbyrån ). 1. Bakgrund 1.1 AP3 har genomfört

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 maj 2007 T 871-05 KLAGANDE Fastighetsaktiebolaget Uman, 556029-2970 Nygatan 21 903 29 UMEÅ Ombud: Advokat C Ä MOTPART Bruwi UTDV 90392

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 8 oktober 2014 KLAGANDE AA MOTPART Region Gotland 621 81 Visby ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 12 september 2013

Läs mer

Benämningen kupongbolag finns inte uttalat i aktiebolagslagen men termen är väl förankrad inom den juridiska doktrinen.

Benämningen kupongbolag finns inte uttalat i aktiebolagslagen men termen är väl förankrad inom den juridiska doktrinen. A ktieboken av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 Ett aktiebolag har alltid en aktiebok som ska innehålla en förteckning över bolagets aktier och dess aktieägare. Aktieboken är offentlig som vem som

Läs mer

Hantering av kolliderande rättigheter vid lantmäteriförrättningar - särskilt om ledningar

Hantering av kolliderande rättigheter vid lantmäteriförrättningar - särskilt om ledningar EXAMENSARBETE FASTIGHETSVETENSKAP EX-09-184 Hantering av kolliderande rättigheter vid lantmäteriförrättningar - särskilt om ledningar Per Stafverfeldt Mats Söderberg Examinator: Peter Ekbäck Handledare:

Läs mer

Exekutiv försäljning av fastighet

Exekutiv försäljning av fastighet Exekutiv försäljning av fastighet Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Varje eftertryck och/eller kopiering

Läs mer