ANVISNINGAR FÖR SKRIVANDE STUDENTER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ANVISNINGAR FÖR SKRIVANDE STUDENTER"

Transkript

1 Hälsa och samhälle 21 september 2007 ANVISNINGAR FÖR SKRIVANDE STUDENTER HANDFAST HANDLEDNING FÖR STUDENTER SOM SKRIVER RAPPORTER OCH EXAMENSARBETEN LEIF HELLSTRÖM

2 ANVISNINGAR FÖR SKRIVANDE STUDENTER HANDFAST HANDLEDNING FÖR STUDENTER SOM SKRIVER RAPPORTER OCH EXAMENSARBETEN LEIF HELLSTRÖM Hellström, L. Anvisningar för skrivande studenter. Handfast handledning för studenter som skriver rapporter och examensarbeten. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, I denna skrift presenteras de anvisningar som fastställts för Hälsa och samhälle vad avser layout, typografi och referensgivningssystem. Två huvudsystem för referensgivning beskrivs, Vancouver-systemet och Harvard-systemet. Denna skrift ansluter sig till Harvard-systemet som är förhärskande inom merparten samhällsvetenskapliga discipliner men även inom omvårdnad. Nyckelord: Dokument, examensarbete, handledning, högskoleutbildning, paper, rapport, referenssystem, studenters skrivande, uppsats. 1

3 FÖRORD Denna skrift syftar till att ge studenter vid Hälsa och samhälle konkret vägledning i hur man utformar en rapport eller ett examensarbete. Eftersom alla examensarbeten som publiceras vid en institution (ehet eller avdelning) är offentliga handlingar, är det viktigt att de utformas på ett enhetligt sätt. De utgör i många avseenden det ansikte som institutionen visar upp utåt. När ett examensarbete läggs fram är det inte bara det innehållsliga som granskas. Språk och form ingår också i granskningen. I högskolekulturen finns bl a krav på att de källor som man refererar till skall kunna hittas. Detta ställer krav på att referenser måste innehålla sådan information som gör detta möjligt. Att kunna handskas med referenser är en del av högskoleutbildningen. Utbildningarna på Hälsa och samhälle hör hemma i olika akademiska kulturer. Varje kultur skapar sina egna traditioner och regler. Det gäller t ex hur man skriver rapporter, artiklar eller examensarbeten men också hur man hanterar referenser. Jag har i texten delvis berört denna fråga. Ledningen för Hälsa och samhälle har beslutat att examensarbeten skall ha den form som denna skrift föreslår. I fråga om referenser och referensförteckning finns olika traditioner beroende på ovannämnda kulturtillhörighet. Naturvetenskaparna har utvecklat en tradition, samhällsvetarna har en annan. Båda dessa traditioner accepteras vid Hälsa och samhälle. Ett förhållande som påtagligt påverkat och kommer att påverka studenter som skriver examensarbeten är tillgången till Internet. Många studenter har också insett att man under skrivarbetet kan hämta användbar information på nätet. Detta är anledningen till att denna fråga tas upp i ett särskilt avsnitt av handledningen. För den innehållsliga delen i examensarbetet svarar respektive enhet och de lärare som företräder de olika vetenskapliga disciplinerna. Detta är anledningen till att jag endast perifert tar upp dessa frågor. I bilagorna ges föreskrifter om hur omslagssida och titelsida (med abstract) skall utformas. Denna skrift utgör en nedbantad version av en tidigare skrift (Hellström & Claezon, 1997) som studenterna vid Hälsa och samhälle använt. I de nu aktuella anvisningarna har emellertid en del korrigeringar och tillägg gjorts baserade på de frågor som studenterna ställt på anvisningarnas FAQ-sida som studenterna uppmanas söka upp om de har några konkreta frågor som de vill ha svar på. Se Hälsa och samhälles webbsida: September 2007 Leif Hellström, fil dr, f d utredare vid Hälsa och samhälle 2

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 TEXTSIDANS UTFORMNING 4 Underrubriker 4 Avstavning och förkortningar 4 TABELLER OCH BILDER I RAPPORTEN 5 Exempel 1 Bild 5 Exempel 2 Diagram 6 Exempel 3 Tabell 6 HUR MAN SKRIVER REFERENSER OCH GÖR EN REFERENSFÖRTECKNIG 7 Två system 7 Vancouversystemet 8 Harvardsystemet 9 Referensgivning i texten 10 Citat 11 Användning av citat en parentetisk utflykt 12 Hur den samlade referensförteckningen ordnas 12 Några detaljer i den enskilda referensen 13 Böcker 13 Antologier 14 Tidskriftsartiklar 14 Övrigt källmaterial 15 Lagar, författningar och andra myndighetsdokument 15 Myndighetsdokument 16 Hänvisning till källmaterial som hämtas från Internet 16 Text och källförteckning måste hänga ihop 18 Om fotnoter 19 REFERENSER 20 BILAGOR 21 1 Om ett dokument innehåller många sidor kan läsaren ha glädje av en innehållsförteckning. Vad som menas med många sidor kan man ha olika uppfattningar om. En rekommendation kan i detta fall vara att alla dokument som har fler än 10 sidor förses med en innehållsförteckning. Alla examensarbeten skall emellertid ha en innehållsförteckning. En del studenter är idag vana datoranvändare och använder den automatiska funktion i Word som gör en innehållsförteckning. Detta är OK. I detta fall kan typografin skilja sig någon från ovanstående. Detta är också OK. Innehållsförteckningen betraktas annars som en del av brödtexten. Därför används inte de typsnitt som används för de olika rubriknivåerna i rapporten. 3

5 TEXTSIDANS UTFORMNING Arial Black, 16 p, VERSALER En rapport eller ett examensarbete indelas i ett antal kapitel. Varje sådant kapitel inleds med en huvudrubrik. Mellan huvudrubrik och efterföljande text lämnar man en tomrad som har samma storlek som huvudrubriken (i detta fall 16 p) 2. Oftast finns det anledning att dela in huvudkapitlet i mindre delar. Dessa delar brukar man markera med underrubriker. Se nedan. Alla rubriker följs alltid av text inte en ny rubrik. Löpande text i arbetet (s k brödtext) skall skrivas med Times New roman, 12 p. Radavståndet är alltid enkelt. För att skilja stycken i texten lägger man in en tom rad. Vill man göra betoningar i brödtexten skall alltid kursiv stil användas. Inte understrykning eller fetstil. För att rapporter och examensarbeten som produceras vid Hälsa och samhälle skall få ett enhetligt utseende och för att hjälpa författarna, finns en skrivmall att hämta på nätet. Om du hämtar hem denna kommer din rapport eller ditt examensarbete automatiskt att få rätt typsnitt och layout. Korrigeringar kan emellertid behöva göras manuellt. I den skrivmall som nämns ovan är marginaler upptill och nedtill samt till vänstrer och höger, redan inställda. Upptill och nedtill är avståndet mellan text och papperets kant 2 cm. Till höger och vänster om texten är det 3,5 cm till papperets kant. I det textbehandlingsprogram som i regel används på Malmö högskola (Microsoft Word) är det standard att endast använda rak vänstermarginal. Sådan text uppfattas av många som mera lättläst. Underrubrik 1: Arial 12 p, fetstil, gemener Underrubriker Det är ofta praktiskt att dela in ett kapitel i mindre delar. För att skilja dessa delar åt använder man underrubriker. I de allra flesta fall klarar man sig med tre rubriknivåer. Skulle man någon gång behöva ytterligare en rubriknivå kan man använda sig av s k inskjuten rubrik (se nedan). Inskjuten rubrik: Times New Roman 12 p, fetstil, gemener Mellan underrubriker och texten ovanför gör man en tomrad. Under rubriken följer däremot texten direkt utan tomrad.. Underrubrik 2: Arial 12 p, kursiv, gemener Avstavning och förkortningar När det gäller den konkreta textens behandling finns det ofta i de program som används inbyggda funktioner som hanterar t ex avstavning och vanliga förkortningar. Nedan ges några konkreta tips i dessa avseenden. Avstavning. Avstavningsfunktionen i textbehandlingsprogrammen fungerar i regel väl och bör användas. I en slutlig kontroll av sin text kan man emellertid behöva göra vissa manuella justeringar. Förkortningar. SAOL (Svenska akademins ordlista) innehåller förslag om hur man skriver vanliga förkortningar. T ex så förordar man att `till exempel skrivs `t.ex. De regler som bestämmer var man sätter punkt eller då punkt inte ska an- 2 För att avståndet under huvudrubrik till texten skall bli korrekt kan det vara idé att först skriva huvudrubriken i 12 p och göra ett mellanslag. Därefter markerar man både rubrik och mellanrum och väljer storleken 16 p. 4

6 vändas är emellertid inte helt enkla för den som är ovan. Mitt förslag är därför att man, i de fall förkortningar används, konsekvent skriver dem utan punkter och att man för tydlighetens skull i stället använder mellanslag. Se nedan. till exempel skrivs t ex och så vidare skrivs o s v sida skrivs s anfört arbete skrivs a a I referenslistan skrivs först författarens efternamn följt av förnamnets initialer utan punkt(er) Hellström, Leif skrivs Hellström, L Bengtsson, Anna-Lena skrivs Bengtsson, A-L Två tomrader till ny huvudrubrik (i detta fall 16 p) TABELLER OCH BILDER I RAPPORTEN Det är vanligt att man i rapporter och examensarbeten låter texten illustreras av bilder eller tabeller. En grundregel är i detta sammanhang att bilder och tabeller skall innehålla information som gör att de kan förstås utanför sitt sammanhang. Man måste alltså tala om vad bilden/tabellen vill visa och vad förkortningar som används betyder. I fråga om diagram är det viktigt att axlarnas gradering och vad de visar, anges tydligt. Nedanstående exempel vill visa hur bilder och tabeller läggs in i texten. Exempel 1 Bild Den förklarande bildtexten placeras under bilden/figuren Figur 1. Tvådimensionell bedömning av aspekter i en enkätfråga. Ur 3 Hellström (2002b, s 8). 3 Ur anger att bilden ser ut exakt som den gör i källan. Om man fått en idé till en bild i en källa men själv ritat bilden skriver man Efter. Om bilden, diagrammet eller tabellen hämtats ur en annan källa, anges denna med hänvisning till den sida där man hämtat informationen. 5

7 Bilder, såväl konstnärliga (t ex fotografier, teckningar) som andra (t ex diagram, schematiska skisser) skyddas i regel av upphovsrätt. Innan man använder sådana bilder bör därför utgivaren kontaktas för att få ev tillstånd att använda bilden. Bilder som hämtas ur offentliga handlingar t ex offentliga utredningar eller departementsrapporter kan man i regel använda fritt. En god regel är emellertid att undersöka om upphovsrätt föreligger. Ett sätt att kringgå dessa krångligheter kan ibland vara att själv rita om diagrammet eller figuren. I sådana fall i sådana fall anger man var man fått informationen från och anger i bildtexten (se fotnot 2) Efter Hellström (2002, s 8). Exempel 2 Diagram Procent Vt 00 Ht 00 Vt 01 Ht01 Vt 02 Män Förstavalssökande Utländsk bakgrund Svag stud. tradition Den förklarande diagramtexten placeras under diagrammet. Diagram 1. Beskrivning av studenter vid Hälsa och samhälle under de senaste fem terminernas intagning. Exempel 3 Tabell 4 Tabell 1. Trivsel relaterad till arbetsmiljövariabler. Ur Hellström (2002a) s 8. Kriterievariabel (Trivsel) Påverka Återkoppling Trivs inte (i varierande grad) Fysisk miljö Den förklarande tabelltexten placeras ovanför tabellen. Mål Arbetsbelastning M 11,94 7,85 5,36 6,43 4,80 n s 5,03 3,29 2,85 2,83 1,44 Trivs (i varierande grad) M 18,94 12,95 7,34 8,58 4,71 n s 3,55 3,85 2,65 2,27 1,36 p < 0,01 < 0,01 < 0,01 < 0,01 ES n = antal individer; M= aritmetiskt medelvärde; s= standardavvikelse; p= p-värde; ES (Ej signifikant) innebär att p > 0,05. 4 Om tabellen innehåller mycket information kan man överväga att minska typstorleken (i detta fall till 10 p). Här har också typsnittet ändrats till Arial, som blir ganska lättläst i tabeller. Vid enklare tabeller kan man behålla den typografi som gäller för brödtext. Om man använder flera tabeller i arbetet skall emellertid alla utformas likadant. 6

8 HUR MAN SKRIVER REFERENSER OCH GÖR EN REFERENSFÖRTECKNING Rapporter och examensarbeten innehåller alltid hänvisningar till annan litteratur eller andra källor som författaren utnyttjat i sitt arbete. Litteratur- eller källhänvisningar i text kan ske på olika sätt. Likaså kan den samlade förteckningen över använda referenser, den s k källförteckningen (som oftast får rubriken REFEREN- SER), kan se ut på olika sätt. Följande tre krav ska emellertid alltid kunna ställas på referensgivning och källförteckningar: De ska vara korrekta De ska ge tillräckligt med information för att man ska kunna hitta dokumentet De ska vara enhetligt utformade Att källhänvisningar i såväl text som referenslista ska vara korrekta kan förefalla vara ett trivialt påstående. I sammanhang då man utnyttjat många olika referenser är det emellertid lätt att fel smyger sig in. Det kan röra sig om felstavade namn, felaktiga årtalsangivelser, sidhänvisningar eller utelämnande av väsentliga uppgifter. För att undvika sådana fel är det därför viktigt att författaren noggrant kontrollerar sina referenser. En källa till misstag utgör ibland att författaren refererar till en källa som hon/han sett i en bok eller tidskrift men själv inte anskaffat (s k andrahandskälla). Bortsett från det tveksamma i en sådan underlåtenhet (en självklar regel i vetenskapliga sammanhang är att man aldrig refererar till källor som man inte haft i sin hand) finns alltid en risk att, den författare, i vilkens text man funnit en referens, har lämnat inkorrekta uppgifter. I fråga om kravet på tillräcklig information gäller generellt att denna ska innehålla sådana uppgifter att källan lätt går att spåra via bibliotek, databaser eller sammanställningar av t ex vetenskapliga skrifter. Detta innebär att följande uppgifter måste finnas med: författares efternamn publiceringsår arbetets titel övrig information som gör det möjligt att lokalisera dokumentet Det tredje kravet, som rör den enhetliga utformningen, kan självfallet diskuteras eftersom det inte finns något absolut rättesnöre som anger en korrekt utformning. I vetenskapliga sammanhang finns olika praxis och skolor för hur referensgivning eller sammanställning av en källförteckning skall göras. För många kan det emellertid kännas tryggt att kunna falla tillbaka på en konvention eller praxis. De rekommendationer som ges i denna skrift ska därför följas ifråga om Hälsa och samhälles examensarbeten. I de fall någon kommer att publicera artiklar i andra serier eller tidskrifter, får författaren vara beredd på att anpassa sig till nya krav på utformning. Två system Det finns två huvudsystem för att hantera referenser i löpande text och göra en sammanställning av de referenser som använts. De viktigaste skillnaderna mellan de två systemen redovisas på de två följande sidorna. Oavsett vilket system man 7

9 använder gäller alltid de fyra huvudkrav på vad som ska finnas med för att kunna spåra dokumentet. Vancouversystemet Numreringssystemet Det första systemet kallas Vancouver-systemet och innebär i korthet att alla referenser numreras löpande i brödtexten. I sammanställningen av referenser ordnas alla dokumenten kronologiskt, dvs i den ordning de uppträder i den löpande texten. Följande text är hämtad ur Bull, J, Levin, B, DeRouin, T, Walker, N, Bloch, C (2002) ) Dynamics of success and failure in phage and antibiotic therapy in experimental infections. BMC Microbiology, 2, Background Mounting concerns about drug-resistant pathogenic bacteria [1-3] have rekindled interest in alternative treatments of bacterial infections. Prominent among these alternatives is phage therapy, the use of bacteriophages to kill or othe treatment of bacterial infections is an old idea [4] that not only caught the imagination of at least one novelist [5] it was practiced with sporadic successes worldwide in the 1920s and 1930s. However, following the development of antibiotics in the 1940s, the use of phages to treat and prevent infections disappeared from so-called Western Medicine, but it did survive in the former Soviet Union. A rekindled interest in phage therapy over the past decade has inspired historical reviews, increased our awareness of a substantial body of phage therapy work from Eastern Europe [6-8], resulted in the /../ References 1. Neu HC, Duma RJ, Jones RN, McGowan Jr JE, TF O'Brien, Sabath LD, Sanders CC, Schaffner W, Tally FP, Tenover FC, et al (1992) Antibiotic resistance. Epidemiology and therapeutics. Diagn Microbiol Infect Dis, 15:53S-60S 2. Cohen ML (1992) Epidemiology of drug resistance: implications for a post-antimicrobial era. Science, 257: Cohen ML (1994) Antimicrobial resistance: prognosis for public health. Trends in microbiology, 2: D'Herrelle F (1926) The Bacteriophage and Its Belhavior. Baltimore: Williams and Wilkins 5. Lewis HS (1925) Arrowsmith. New York Signet Classics New American Library 6. Ho K (2001) Bacteriophage Therapy for Bacterial Infections: Rekindling a Memory from the Pre-Antibiotics Era. Perspectives in Biology and Medicine, 44: Sulakvelidze A, Kekelidze M, Gomelauri T, Deng Y, Khetsuriani N, Kobaidze K, De Zoysa A, Efstratiou A, Morris Jr JG, Imnadze P (1999) Diphtheria in the Republic of Georgia: use of molecular typing techniques for characterization of Corynebacterium diphtheriae strains. J Clin Microbiol, 37: Avser de tre första dokumenten i referenslistan nedan. Vid hänvisning till tidskriftsartiklar är det vanligt att man använder ett förkortat skrivsätt. J Clin Microbiol står för Journal of Clinical Microbiology. Det finns dock inga krav på att ansluta sig till denna praxis då det aldrig är fel att skriva ut hela tidskriftsnamnet. 8

10 Harvardsystemnet Namn-årtalssystemet Följande text är hämtad ur Hellström, L (1986) Läromedlens funktioner - och dysfunktioner. Papper presenterat vid ett symposium kring temat "Kartläggning av nordisk forskning om och utveckling av undervisningsmaterial", Helsingfors, september, Särtryck och småtryck (Malmö: Lärarhögskolan), Nr En utgångspunkt för att diskutera läromedlen funktion i ett mera teoretiskt perspektiv erbjuder den hypotetiska modell för komplext lärande som Norman (1978) presenterat. Han menar härvid att förvärvandet av ny kunskap är resultatet av tre parallellt löpande processer- inlärningsmodaliteter - "accretion", "restructuring" och "tuning" "Restructuring" (omstrukturering) beskrivs som den process genom vilken eleven når fram till ny insikt om ett fenomens eller ämnes struktur. Denna typ av lärande kännetecknas ofta av aha-upplevelser eller "jumps in understanding" (a a s 41). I piagetianska termer skulle man här kunna mena att eleven ackommoderar Under ett inlärningsförlopp kommer dessa tre inlärningsmodaliteter att dominera elevens aktivitet i olika hög grad vilket åskådliggörs av nedanstående schematiska skiss. Här anges författarens efternamn med publiceringsåret inom parentes. Accretion Restructuring Tuning Cumulative time on task Figur 1. Hypotetiskt utnyttjande av tid för olika inlärning (efter Norman, 1978, s 43) Bennet et al (1984) har i en studie rörande kvalitativa karakteristika hos barns inlärningserfarenheter utnyttjat Normans modell för komplext lärande med syfte att kartlägga relationen mellan uppgifter som barnen arbetade med och deras utvecklingsnivå. Med anknytning till modellen utvecklar man ett system för kategorisering av de uppgifter barnen möter i undervisningssituationen. Nedan redovisas dessa kategorier och vilka syften uppgifter som hänförs till dessa kategorier tjänar. REFERENSER Bennet, N et al. (1984) The quality of pupil learning experiences. London: Lawrence Erlbaum Associates. Norman, D A (1978) Towards a theory of complex learning. I: Lesgold, A M et al (Eds). Cognitive psychology and instruction. New York: Plenum Press, s I Harvard-systemet (som i sin tur har stora likheter med det system som APA /American Psychological Association/ utvecklat) sker referensen i löpande text dels till författaren, dels till det år (inom parentes) då dokumentet publicerats. I den samlade förteckningen av alla referenser ordnas alla dokument efter författa- 9

11 rens efternamn eller i förekommande fall myndighetens, organisationens eller dokumentets namn. Hur detta görs beskrivs längre fram i texten. Då flertalet studenter vid Hälsa och samhälle kan knytas till en tradition där Harvard-systemet dominerar, kommer främst detta system att behandlas i denna skrift. Referensgivning i texten När man i löpande text gör hänvisningar kan detta ske på något olika sätt. Oftast räcker det med att ange författarens efternamn 5 och årtal. Se följande exempel. Exempel 1 I en nyligen publicerad studie (Thall, 1990) finner man... Exempel 2 Thall (1990) hävdar i sin studie... Exempel 3 Redan 1990 visade Thall, att... Exempel 4 I en nyligen publicerad studie (1) finner man... Exempel 4 illustrerar hur referensgivning i löpande text sker inom Vancouversystemet (se s 8). Varje enskild referens i förteckningen ordnas i detta fall kronologiskt, dvs referenserna presenteras i den ordning de dyker upp i texten. Den enskilda referensen skall emellertid, bortsett från det nummer som föregår den, utformas på det sätt som anges i denna skrift. Ibland har man anledning att hänvisa till samma källa flera gånger på samma sida. I de fall missförstånd inte kan uppstå, kan följande modell tillämpas. Exempel 5 I en nyutgiven bok pekar Ehn (1991) på... /första gången referensen nämns/ Exempel 6 Ehn (a a) 6 hävdar i sina studier... /andra gången referensen nämns/ Då man hänvisar till ett dokument med två författare kan följande modell användas. Exempel 7 Ehn och Thall (1989) menar i detta sammanhang... Om hänvisning sker till arbeten som har fler än två författare (t ex Bush, Ehn & Thall) kan man, om det inte kan missförstås, skriva på följande sätt. 5 Det är inte särskilt vanligt i vetenskapliga sammanhang att författarens förnamn (eller initial) anges i löpande text. 6 (a a) står för anfört arbete. I engelsk text används ofta ibid (av latinets ibidem med betydelsen `på samma plats ). I detta fall är alltså innebörden Samma text som jag alldeles nyss hänvisade till. I svensk text bör genomgående a a användas. 10

12 Exempel 8 I detta sammanhang kan vi hänvisa till ett arbete (Ehn & 7 Thall, 1989) som rör... Exempel 9 Då Bush m fl 8 (1987) funnit stöd för...kan vi utgå från... Citat Ibland vill man direkt citera en författare. Det kan dels röra sig om kortare citat i löpande text, dels om något längre citat som bryts ut ur texten. Kom ihåg att ange sidnummer vid direkta citat! Nedan ges några exempel på hur sådana hänvisningar kan göras. Exempel 10 Karaktärsämnet utgör enligt Granér (1987, s 34) det eller de ämnesområden som har direkt anknytning till målgrupper, metoder och verksamheter som är specifika för respektive utbildning. Lägg märke till att man vid direkt citering också fogar uppgift om var i texten man kan finna det som citeras. En del förordar att man vid citat gör ett indrag i texten. Detta är dock inget krav Exempel 11 I en studie rörande involvering av patienter i beslut kring den egna vården pekar Sätterlund-Larsson (1988) på sambandet mellan effekten av kirurgiska ingrepp och hur starkt patienten i efterhand säger sig ha önskat genomgå en operation. The results reveal that the more satisfied the patients were with the outcome of the surgery, the more they retrospectively reported that they had wanted the operation. (s 43) Vi kan här se hur årtalsangivelsen skrivs direkt efter författarnamnet medan sidhänvisningen kopplas till citatet. Ibland vill man citera en författare och särskilt lyfta fram delar av en text. Det kan t ex röra sig om början och slut av ett längre stycke. I sådana fall kan referensen se ut som nedanstående exempel visar. Exempel 12 Vi vill här hänvisa till vad Kvale (1989) säger: Sometimes specific philosophical positions /.../ legitimate qualitative research. (s 11) /.../ markerar i detta fall att en del av texten uteslutits. Denna teknik kan också användas i de fall där man direkt citerar från en intervjutext vilket åskådliggörs av exemplet nedan. 7 Inom parenteser och i referenslistan bör & användas i stället för och. 8 I engelsk text används genomgående et al. Naturvetenskapliga/medicinska artiklar kan ibland redovisa ett stort antal författare. Om antalet författare är fler än två rekommenderas att alltid använda m-fl-tekniken, även i referenslistan. Om övriga uppgifter i referensen är korrekta fungerar m-fl-tekniken utmärkt för att hitta ett visst dokument. 11

13 Exempel 13 En av intervjupersonerna svarade på frågan om hur utbildningen påverkat henne: Jag tycker att jag blivit mer säker på mig själv. /.../ Samtidigt är jag mer försiktig med kategoriska påståenden. /.../ Jag har lärt mig att saker och ting inte är så enkla /.../ Kunskapen har nog gjort mig mera ödmjuk. (Intervjuperson nr 12) För att markera intervjucitat kan man som i exemplet använda kursivstil. Något krav på sådan markering finns emellertid inte. Lägg också märke till att någon sidhänvisning inte är nödvändig i detta fall. Intervjutexter kan ju ibland innehålla känsligt material där krav på sekretess eller anonymitet måste beaktas. Alla direkta citat placeras inom citationstecken (... ) och återges exakt som i källan. Om man av någon anledning särskilt själv vill understryka en del av texten i citatet (t ex genom kursivering) måste detta anges tillsammans med sidhänvisningen t ex (s 75, Min kursivering). Användning av citat - en parentetisk utflykt Låt oss för ett ögonblick lämna formaspekten och ägna några ord åt citeringen som innehållsligt fenomen. Användning av citat kan fylla två viktiga funktioner: (1) De utgör ett stöd för det resonemang som förs i texten. (2) Det citerade ger en särskilt bra beskrivning av det man vill tala om eller, då man citerar utländsk text, det kan vara svårt att göra en bra översättning av den citerade texten. Citat bör som regel vara korta men i särskilda fall kan längre citat vara befogade. Något som man däremot ibland kan se är att citat används som utfyllnad när man inte själv har något att säga. Detta är ett oskick och bör motarbetas. Principiellt gäller att alla citat måste ingå i ett resonemang som man som författare för eller också måste de på något sätt kommenteras. Det måste alltså av texten framgå att författaren har reflekterat över eller tankemässigt bearbetat det som citeras. Vad som ovan sagts om användning av citat gäller också annat material som hämtas från olika källor t ex diagram, tabeller, bilder m m. Allt sådant skall kommenteras eller på något sätt behandlas i den löpande texten. Hur den samlade källförteckningen ordnas Samtliga källor eller referenser samlas i en särskild avdelning av rapporten eller examensarbetet under rubriken REFERENSER. Här vill jag inledningsvis peka på några generella principer som i huvudsak följer Bjerstedts (1993a, 1993b) rekommendationer. (1) Samtliga referenser ordnas i första hand alfabetiskt efter författarens efternamn. I en del fall anges inte någon författare till dokumentet varför första ordet i titeln får avgöra dokumentets placering. Dokument från t ex departement, riksdag eller centrala myndigheter och verk brukar inte heller ange författare. I dessa fall får dokumentseriens första bokstav t ex UHÄ-FS 1991:8-13, SOU 1986:21 9 vara 9 Om man i löpande text vill hänvisa till en SOU kan det se ut så här: I SOU 1986:21 ställs barns behov mot föräldrars rätt. Detta sker även om man har fått referensen från en annan källa t ex en författare som hänvisar till denna SOU. Man hänvisar alltså inte till författaren som använt SOU 1986:21 vare sig i brödtext eller i referensförteckningen. 12

14 avgörande för placeringen. Om man hänvisar till en skrift som publicerats av en myndighet 10 brukar man skriva som i exemplen nedan. Exempel 14 Socialstyrelsen (1997) Personlig assistent - yrke med speciella förutsättningar. Stockholm: Socialstyrelsen. SOU 1986:21, Barns behov och föräldrars rätt. Socialtjänstens arbete med utsatta familjer sammanfattning. (2) Texter som har en ensam författare placeras före källa där samme författare står som första namn i en grupp av författare. Exempel 15 Knutsson, B (1990)... Knutsson, B & Thall, B (1986)... (3) Flera arbeten av samme författare ordnas kronologiskt efter årtal. Exempel 16 Ehn, S (1987)... Ehn, S (1990)... (4) Om en författare skrivit flera publikationer under ett och samma år, skiljs dessa texter åt med bokstäver 11. Exempel 17 Bush, L (1990 a) Den sanna bilden av... Bush, L (1990 b) Övergrepp mot minderåriga... Några detaljer i den enskilda referensen Nedan presenteras några olika sätt att hantera olika typer av källor. Böcker Referenser till böcker och delar av böcker ska innehålla följande: författarens efternamn följt av initial(er), publiceringsår (inom parentes) boktitel (kursiverad), förlagsort 12 (följt av kolon) samt förlag. Exempel 18 Forman, S G (1993) Coping skills interventions for children and adolescents. San Fransisco, CA: Jossey-Bass. Lägg här märke till att titeln anges med gemener (små bokstäver) även om man i engelskspråkiga länder ofta använder stor bokstav (versal) för första bokstaven i varje huvudord. Notera också att man vanligtvis gör ett indrag på referensens 10 I denna utgåva av Skrivanvisningarna finns ett särskilt avsnitt (Lagar, författningar och andra myndighetsdokument) som tar upp referenser som kommer från myndigheter. 11 Detta sker också i löpande text. 12 För publikationer utgivna i USA brukar efter förlagsorten också anges stat med vedertagna förkortningar. I exemplet avses alltså staten California (CA). 13

15 andra och följande rader för att författarnamnet ska framhävas. Detta är emellertid en finess som det inte finns några krav på att följa. Antologier I vetenskapliga sammanhang förekommer det rätt ofta att ett tema behandlas i en bok där flera olika författare medverkar med ett eller flera kapitel. Sådana böcker kallas antologier (till skillnad från böcker med en författare som benämns monografier). En antologi sammanställs av en eller flera redaktörer (förkortas ofta Red eller på engelska Ed/Eds). När man refererar till en text i en antologi gör man det alltid till den författare som skrivit kapitlet ej till redaktören/redaktörerna. Med utgångspunkt i exempel 20 nedan kan det i löpande text (s k brödtext) se ut på följande sätt: `Hall (1968) utvecklar delvis nya perspektiv på omvårdnad med koppling till kvalitet. I referensförteckningen ser det emellertid ut som i exempel 20. Exempel 20 Hall, L E (1968) Another view of nursing care and quality. I: Straub, M & Parker, K (Eds) Continuity of patient care: The role of nursing (2nd edition). Washington, DC: The Catholic University of American Press, s Lägg märke till att man i en del fall har gjort en ny utgivning av en tidigare publicerad bok. Det är viktigt att edition (t ex 2nd edition) anges. Det kan nämligen skilja avsevärt mellan olika utgivningar av samma bok. I vårt exempel visar vi slutligen hur man anger de sidor till vilka man refererar. Tidskriftsartiklar Referenser till tidskriftsartiklar bör som regel innehålla följande: Författarens efternamn, initial(er), publiceringsår (inom parentes), artikelnamn, tidskriftsnamn (som kursiveras), årgång eller volym (som kursiveras) samt uppgift om artikelns första och sista sida. Exempel 21 Åkerlund, B M & Norberg, A (1985) An ethical analysis of double blind conflicts as experienced by care workers feeding severely demented patients. International Journal of Nursing Studies, 22, Limjoco, J MT et al (1991) Signet-ring cell lymphonia. Report of a case diagnosed by fine needle aspiration cytology. The International Journal of Clinical Cytology and Cytopathology, 35, I de fall varje nummer av en tidskrift har en egen paginering anges förutom årgång också tidskriftens nummer. I nedanstående exempel avses alltså nr Vid hänvisning till sidor i tidskrift, brukar sidanvisningen inte föregås av s. En teknik som i dag ofta används är att man efter årgångsangivelsen skriver kolon och därefter anger sidor t ex / / Nursing Studies, 22: Det är OK att använda denna teknik men den skall användas konsekvent. 14

16 Exempel 22 Vinnerljung, B (1996) Hur vanligt är det att ha varit fosterbarn? Socialvetenskaplig Tidskrift, 3(3), Övrigt källmaterial Böcker och tidskrifter är viktiga men inte enda källor som man kan ha anledning att hänvisa till. Övrigt källmaterial kan dels röra sig om rapportserier eller stenciler som t ex ges ut vid olika institutioner, dels material som distribueras vid konferenser eller kongresser. I vissa fall kan sistnämnda källor ge viktig information och utgör i många avseenden rapporter från frontlinjen. Här kan det vara svårt att slå fast strikta regler eller ge rekommendationer för hur sådant material anges. Några exempel skall emellertid ges. Exempel 23 Dahlgren, A & Claezon, I (1997) Nya föräldrar - Om kompisföräldraskap, auktoritet och ambivalens. (Research Report, 4). Lund University: Department of Sociology. Exempel 24 Landberg, A & Ström, E-L (1996) Behövs Ord? En studie av sjuksköterskans förmåga att tolka demenssjuka patienters icke-verbala kommunikation. Malmö: Vårdhögskolan, Institutionen för Omvårdnad (opublicerat examensarbete). Till övrigt källmaterial kan också föras muntlig information som man fått via föreläsningar eller personliga samtal. Exempel 24 visar hur en sådan referens skulle kunna se ut. Exempel 25a Knutsson, G (1965) Muntligt meddelande vid föreläsning på Svenska raskattförbundets kongress i Stockholm, Det är emellertid vanligare att referens till muntliga utsagor sker med hjälp av en fotnot. Ovanstående exempel skulle därför kunna se ut så här: Exempel 25b Knutsson 14 anser ifråga om katters svansföring. Använder man fotnotstekniken skall inte referensen tas med i referensförteckningen. Lagar, författningar och andra myndighetsdokument På den FAQ-sida 15 (FAQ= Frequently Asked Questions) som HS lagt upp för studenterna har en hel del frågor som rör referens till lagar, författningar och andra myndighetsdokument förekommit. Jag vill därför något utveckla denna fråga i skrivanvisningarna. 14 Muntligt meddelande vid föreläsning på Svenska Raskattförbundets kongress i Stockholm,

17 Lagar, författningar eller andra dokument som publicerats av riksdag, regering eller andra myndigheter identifieras dels med ett årtal, dels med ett unikt dokumentnummer. Se exemplen nedan. Arbetsmiljölagen, 1977:1117 Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:773 SOU 2001:52, Välfärdstjänster i omvandling Exemplen innehåller därmed all den information som gör det möjligt att identifiera dokumenten och så presenteras de också i referensförteckningen. I löpande text kan de hanteras som exemplen nedan visar. I förarbetena till Arbetsmiljölagen (1977:1117) heter det bl a Hälso- och sjukvårdslagen (1982:773) behandlar vårdgivarens skyldigheter att informera patienter om. I en utredning (SOU 2001:52) diskuteras. En aspekt av hur man hanterar lagar och författningsreferenser har aktualiserats genom de frågor som ställts på FAQ-sidan, rör var man hittat referensen. Lagar och författningar är alltid primärkällor oavsett om man sett dem nämnas i en kursbok i Socialt arbete, i en artikel, i en dagstidning eller på nätet. I samtliga fall hanteras referensen som i exemplen ovan. Författaren till en kursbok i socialt arbete är aldrig upphovsman till t ex SOU 2001:52 även om hon/han nämner denna utredning i texten! Myndighetsdokument Centrala myndigheter ger ofta ut egna författningssamlingar (t ex SoFS = Socialstyrelsens författningssamling) eller rapportserier och anvisningar. Dessa hanteras på liknande sätt som jag exemplifierat ovan. Ibland har man anledning att referera till myndighetsdokument på lokal nivå t ex kommunala styrelseprotokoll el dyl. En viktig referens i sådana sammanhang är ofta det diarienummer (dnr) som myndigheten märkt dokumentet med kombinerat med datum för beslut eller publicering av dokumentet. Se nedanstående exempel. I löpande text: I Malmö stads miljöföreskrifter (2000, 15 ) heter det... I källförteckningen: Malmö stad (2000) Lokala miljöföreskrifter för Malmö. Antagna av kommunfullmäktige 28 29/6 2000, 137, bih 80. >www.malmo.se/miljohalsa/ detaljinfortion/lokalamiljoforeskrifterformalmo.4. 33aee30d103b8f html< 16 Hänvisning till källmaterial som hämtats från Internet Den alltmer ökande användningen av Internet har på ett dramatiskt sätt ökat möjligheterna till ny information också på det vetenskapliga området. Många institutioner har tagit fram webbsidor som förutom information om den egna institutionen också innehåller vetenskaplig eller annan information som kan komma att användas i rapporter eller examensarbeten. Att Internet i framtiden kommer att bli 16 I detta fall är det inte nödvändigt att ange datum då man hämtat dokumentet eftersom det rör sig om ett diariefört protokoll (som inte ändras). 16

18 än mer betydelsefullt som spridare av vetenskapliga texter är mycket sannolikt med tanke på den ökade tillgängligheten och ökande kostnader för framställning av texter i form av vetenskapliga artiklar eller böcker. Under senare år har det blivit mera vanligt att doktorsavhandlingar direkt läggs ut på nätet vilket ger signaler om den utveckling som är på gång. Genom att Internet i allra högsta grad är ett dynamiskt informationsmedium, som är statt i ständig utveckling, uppstår emellertid också problem. Utlagd information kan lätt förändras från en dag till en annan vilket innebär att referenser till texter som hämtats hem från nätet kan vara problematisk. Någon entydig och fastställd praxis i fråga om referenser till källor som hämtats från Internet finns idag inte. Nedanstående råd och anvisningar kan därför behöva ses över och ändras i takt med utvecklingen på området. Förslag 1. Beroende på att texter som hämtats från nätet kan vara förändrade från ett söktillfälle till ett annat, s k färskvara, är det viktig att rapportförfattaren skriver ut och förvarar ett exemplar av den text man hänvisar till. Om man däremot på en webbsida hittar en text (rapport el dyl) som kan hämtas hem (oftast som en PDF-fil) behandlas det som ett vanligt pappersburet dokument. I sådana fall anges inte webbadressen. Förslag 2. Inne i löpande text sker referensgivning till texter som hämtats från Internet på samma sätt som för övriga källor (se nedan). Detta gäller dock ej s k färskvara där man markerar att det är färskvara på t ex följande sätt: Bronsberg diskuterar på sin webbsida ( ) olika innebörder av I källförteckningen skall följande finnas med: författare 18, publiceringsår och dokumentets/artikelns titel samt adress eller URL. Till denna information bör också fogas datum (årtal, månad och dag) då dokumentet hämtats. Bronsberg, B (2004) Vad är utbrändhet? >www.bronsberg.se< För en fördjupad belysning av problemen som rör referenser till information från Internet rekommenderar jag ett studium av Högskolan i Borås hemsidor där Bytoft-Nyaas (2004) bl a ger goda råd om hur man kan hantera referenser som hämtats från Internet. I de fall man på en webbsida kan hämta hem en artikel eller rapport hanteras dokumentet som en vanlig pappersbunden publikation dvs på samma sätt som om du gått till biblioteket och lånat tidskriften eller rapporten. Exempel 26 Socialstyrelsen (2000) Socialbidrag under de första tre kvartalen och tredje kvartalet Kommunvis redovisning av utbetalt socialbidrag. Statistik. Socialtjänst 2000:11 (Artikelnr ) Som huvudregel gäller att brödtext inte ska belastas med www-adresser. 18 Om inte författare finns anges i stället institutionens, organisationens eller myndighetens namn t ex Föreningen utvecklingsstörda barn (FUB), Statens folkhälsoinstitut eller Kävlinge kommun. 19 I löpande text hanteras referensen så här: Enligt statistik från Socialstyrelsen (2000) framgår 17

19 I detta fall behövs inte webbadressen där man hämtat dokumentet vare sig i löpande text eller i referensförteckningen. Här har Statistik. Socialtjänst kursiverats eftersom dokumentet har karaktären av en regelbundet utgiven rapport och kan därför jämställas med en tidskrift eller rapportserie. Dessutom har Socialstyrelsen gett rapporten ett särskilt nummer (Artikelnr ). Därmed finns alla uppgifter som behövs för att hitta dokumentet. En fråga som aktualiserats vid mina möten med studenter är hur man anger referensen till en webbsida inom en sajt. I nedanstående exempel illustreras detta. Jag vill veta något om andelen medborgare med utländsk bakgrund i Malmö stad. Utgångspunkten är Malmös webbsida (www.malmo.se). Genom att klicka på Fakta om Malmö och därefter Statistik kommer man fram till en sida som ger önskad information. Om jag vill hänvisa till denna sida räcker det inte att bara ange Hela den aktuella adressen enligt exemplet nedan måste skrivas in. Ibland ger emellertid myndighetens sajt inte möjlighet att göra detta. När man försöker klistra in den fullständiga adressen anges bara startadressen (t ex Om man i detta fall högerklickar på adressen sparas den fullständiga adressen i datorns minne. Exempel 27 Malmö stad, Fakta om Malmö & politik>www.malmo.se/faktaommalmopolitik /statistik/02utlandskbakgrund/mamobomedutlandskbakgrund.4.33aee30d10 3b8f html > Text och källförteckning måste hänga ihop Ett grundläggande krav på rapporter och examensarbeten är att information om referenser i brödtexten (löpande text) måste hänga samman med information i källförteckningen. I de allra flesta fall utgör inte detta något problem men särskilt vid referenser till nätadresser är det min erfarenhet att studenter missar att det måste finnas en kongruens mellan vad som står i brödtext och källförteckning. Med utgångspunkt i exempel 27 kan det i brödtexten stå så här: Enligt statistik från Malmö stads webbsida ( ) är andelen medborgare med utländsk bakgrund i Malmö... Ledordet i texten är här Malmö stad som då också måste finnas med som första ord i källförteckningen enligt exempel 27. Om inte denna regel följs kan det bli svårt att se det nödvändiga sambandet och man hittar inte de referenser som angetts i texten Om fotnoter I denna skrift förekommer på en del sidor fotnoter. Dessa används för att göra ett förtydligande av något i texten och för att inte belasta löpande text med alltför mycket information. I en del sammanhang kan man se hur fotnoter används för att göra litteraturhänvisningar eller hur man låter fotnoten ersätta den referensgivning som föreslås i denna skrift. I examensarbeten och andra dokument som studenter- 18

20 na skriver på HS skall fotnoter endast användas för att göra förtydliganden eller för att ge exempel. 19

21 REFERENSER Bjerstedt, Å (1993a) Litteraturhänvisningar i rapporter. Särtryck och småtryck, 784. Malmö: Lärarhögskolan. Bjerstedt, Å (1993b) Rapportens yttre dräkt: Några rekommendationer. Pedagogisk dokumentation, 119. Malmö: Lärarhögskolan. Bull, J et al (2002) ) Dynamics of success and failure in phage and antibiotic therapy in experimental infections. BMC Microbiology, 2:35 >http://www.biomedcentral.com/bmcmicrobiol< Bytoft-Nyaas, E (2004) Att ange källa, skriva citat och noter - en introduktion till Harvardsystemet. Högskolan i Borås. >www.hb.se/bib/harvard/ har.asp< Hellström, L (1986) Läromedlens funktioner - och dysfunktioner. Paper presenterat vid ett symposium kring temat "Kartläggning av nordisk forskning om och utveckling av undervisningsmaterial", Helsingfors, september, Särtryck och småtryck. Malmö: Lärarhögskolan, Nr 543. Hellström, L (2002a) Redovisning av arbetsmiljöenkät vid Malmö högskola våren Malmö högskola (opublicerad stencil). Hellström, L (2002b) Arbetsledare inom vård och omsorg. Redovisning av en enkätstudie med inriktning mot chefers arbetsmiljö och uppfattningar om ledarskapet. Malmö högskola: Hälsa och samhälle (opublicerad stencil). Hellström, L & Claezon, I (1997) Att skriva en rapport. Råd och anvisningar för utformning av examensarbeten och rapporter. 4:e reviderade upplagan. Forskning och utveckling, Nr 1. Malmö: Vårdhögskolan. 20 I detta fall är dokumentet en elektronisk artikel som uppdateras årligen ( partiell färskvara ). Av denna anledning har jag också angett datum då informationen hämtats. 20

22 BILAGOR Bilaga 1: Layout och typografi för omslagssida Bilaga 2: Layout och typografi för titelsida med abstract. 21

23 Bilaga 1 Det slutliga och godkända examensarbetet skrivs ut på ett papper med Malmö högskolas logotyp i färg. Därför ska ingen logotyp placeras här. OMSLAGSLAGSSIDA Arial Black p VERSALER HUVUDTITEL UNDERTITEL Arial 18 p, VERSALER FÖRFATTARE 1 FÖRFATTARE 2 Arial 18 p, VERSALER Arial 10 p Examensarbete Kursbetecknng Program Månad År Malmö högskola Hälsa och samhälle Malmö e-post: postmasterhs.mah.se 22

24 Bilaga 2 HUVUDTITEL UNDERTITEL ARIAL BLACK P VERSALER Arial, 18 p, VERSALER FÖRFATTARE 1 FÖRFATTARE 2 Arial, 18 p, VERSALER TITELSIDA Brödtext, Times New Roman, 12 p Författare 1/Efternam, Initial förnamn & Författare 2/Efternam, Intial förnamn. Huvudtitel. Undertitel. Examensarbete 21 i (huvudämne) 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för (enhetens namn), Årtal. Abstract är en kort sammanfattning av examensarbetets bakgrund, centrala frågeställningar eller problem samt de viktigaste resultaten av arbetet. Eftersom abstract oftast är det som man först kommer i kontakt med när man söker efter texter som producerats inom högskolan eller inom forskning, är det viktigt att verkligen fånga in det mest centrala i arbetet. Abstract får högst omfatta en halv textsida. Nyckelord: Här skriver du ett antal viktiga nyckelord (5-7) som kan användas för att söka ditt arbete. Dessa nyckelord skrivs i alfabetisk ordning med komma mellan orden. 21 Enligt Högskoleverket bör examensarbete på engelska benämnas `Degree project in. 23

RIKTLINJER FÖR FORMALIA VID SKRIFTLIGA STUDIEUPPGIFTER

RIKTLINJER FÖR FORMALIA VID SKRIFTLIGA STUDIEUPPGIFTER RIKTLINJER FÖR FORMALIA VID SKRIFTLIGA STUDIEUPPGIFTER Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Högskolan i Borås, augusti 2014 ALLMÄNT OM FORMALIA Skriftliga studieuppgifter ska struktureras utifrån akademins

Läs mer

FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV

FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV Rev. Aug 2006 INLEDNING Följande formalia gäller inlämningsuppgifter och riktar sig till studenter och lärare vid Akademin för

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Frågor och svar om tekniska rapporter

Frågor och svar om tekniska rapporter Frågor och svar om tekniska rapporter Frågorna är ordnade efter rapportens struktur Titelsidan Hur ska titelsidan se ut? Universitet, program, kurs, termin, datum och år. Författarnamn och e-postadresser,

Läs mer

Uppsatsskrivandets ABC

Uppsatsskrivandets ABC UTBILDNING GÄVLE GYMNASIEBIBLIOTEKARIERNA Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Bilder... 1 Citat... 2 Enkät... 2

Läs mer

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Citat... 1 Enkät... 1 Fotnot... 1 Frågeställning... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Skrivguide. Tillhör:

Skrivguide. Tillhör: Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka

Läs mer

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn Gymnasiearbete Datum Uppsatsens rubrik Ev. underrubrik Ditt namn, klass Handledarens namn Sammanfattning En uppsats har en kort, inledande sammanfattning av hela arbetet. Den kommer inledningsvis men skrivs

Läs mer

När man använder någon annans text

När man använder någon annans text Kursmaterial om hänvisningar, från kursen FÖ1002 Företagsekonomi A, Handelshögskolan, Örebro universitet, läsåret 2010/11 När man använder någon annans text Citat Ett citat återger exakt originaltexten,

Läs mer

Noter och referenser - Oxfordsystemet

Noter och referenser - Oxfordsystemet Noter och referenser - Oxfordsystemet Centrum för barnkulturforskning Centrum för barnkulturforskning Vårterminen 2012 Noter och referenser - Oxfordsystemet Noter och referenser Oxfordsystemet Det finns

Läs mer

Lathund för Gymnasiearbetet

Lathund för Gymnasiearbetet ENSKILDA GYMNASIET Lathund för Gymnasiearbetet Hugo Persson HT2013 Bilden ovan används med tillåtelse av Grant Cochrane / FreeDigitalPhotos.net 2 1. Inledning Gymnasiearbetet för de högskoleförberedande

Läs mer

Dags att skriva uppsats?

Dags att skriva uppsats? Dags att skriva uppsats? Grundkurs i Word 2010 SDM Studentdatorutbildning vid Malmö högskola Att skriva i Word! 1 Börja skriva/skapa ditt dokument- något att tänka på 1 Spara ditt dokument 1 Bra att veta

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

Dokumentation av rapportmall

Dokumentation av rapportmall Dokumentation av rapportmall Utgivningsår: 2003 Författare: Eva Erbenius Samhällsmedicin Centrum för Tillämpad Näringslära Box 175 33 Wollmar Yxkullsgatan 19 118 91 Stockholm Innehåll Inledning... 3 Rapportens

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Umeå UB Datorer och nät, utskrifter, kopiering Studieplatser Böcker, avhandlingar, uppslagsverk E-resurser

Läs mer

RUBRIK. Underrubrik. Vasaskolan Ämne Datum. Författare: xxx Handledare: xxx. Titelsidan ska inte vara sidnumrerad!

RUBRIK. Underrubrik. Vasaskolan Ämne Datum. Författare: xxx Handledare: xxx. Titelsidan ska inte vara sidnumrerad! Vasaskolan Ämne Datum Tänk på att inte formatera din titel som en rubrik enligt formalmallarna eftersom den då kommer att hamna i innehållsförteckningen (och där ska den inte vara). RUBRIK Underrubrik

Läs mer

Bilaga 2. Layoutstöd för examensarbeten och uppsatser

Bilaga 2. Layoutstöd för examensarbeten och uppsatser Bilaga 2 Layoutstöd för examensarbeten och uppsatser Lärstöd Karlstads universitetsbibliotek ht 2007 Layoutstöd examensarbeten och uppsatser ht -07 Innehåll 1. Inledning...1 1.1 Dispositon...2 2. Om omslag...3

Läs mer

Att skriva uppsats. Några råd inför projektarbetet. Mimers Hus Gymnasieskola. Kerstin Olsson, Catarina Stake, Therese Svensson 07/08

Att skriva uppsats. Några råd inför projektarbetet. Mimers Hus Gymnasieskola. Kerstin Olsson, Catarina Stake, Therese Svensson 07/08 Att skriva uppsats Några råd inför projektarbetet Mimers Hus Gymnasieskola Kerstin Olsson, Catarina Stake, Therese Svensson 07/08 Innehållsförteckning Att skriva uppsats 1 Den skriftliga rapportens delar

Läs mer

Word-guide Introduktion

Word-guide Introduktion Word-guide Introduktion På det kognitionsvetenskapliga programmet kommer du läsa kurser inom flera olika vetenskapsområden och för varje vetenskapsområde finns ett speciellt sätt att utforma rapporter.

Läs mer

Anvisningar till skribenter

Anvisningar till skribenter Välkommen som skribent i Medusa! Medusa riktar sig till alla antikintresserade men också till andra, allmänt kulturintresserade läsare. Tidningen för i populär form ut forskning och sprider kunskap om

Läs mer

Skapa en rapport med snygg formatering, rubriker, sidnummer och innehållsförteckning

Skapa en rapport med snygg formatering, rubriker, sidnummer och innehållsförteckning Skapa en rapport med snygg formatering, rubriker, sidnummer och sförteckning MS Office Word 2010 Precis som med målning och tapetsering blir jobbet med rapportskrivning både bra och roligt om man gjort

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Mall för uppsatsskrivning 2013-2014

Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Exempel på framsida samt instruktioner Förnamn Efternamn Klass Entréskolan, Eskilstuna Datum Använd Infoga- menyn i Word och välj sidnummer för att lägga in sidnummer

Läs mer

qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop

qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmq wertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty Mall för rapport En hjälp för dig som skriver gymnasiearbete inom ett yrkesförberedande

Läs mer

Syfte och inriktning. Bidragstyper. www.hogreutbildning.se

Syfte och inriktning. Bidragstyper. www.hogreutbildning.se Syfte och inriktning Högre utbildning är en vetenskaplig e-tidskrift som är fritt tillgänglig enligt open accessprincipen. Tidskriftens övergripande syfte är att stödja framväxten av kunskap om lärande

Läs mer

Skapa en rapport med snygg formatering, rubriker, sidnummer och innehållsförteckning

Skapa en rapport med snygg formatering, rubriker, sidnummer och innehållsförteckning Skapa en rapport med snygg formatering, rubriker, sidnummer och sförteckning MS Office Word 2011 för Mac Precis som med målning och tapetsering blir jobbet med rapportskrivning både bra och roligt om man

Läs mer

Dokumentmall i Word för doktorsavhandlingar

Dokumentmall i Word för doktorsavhandlingar Dokumentmall i Word för doktorsavhandlingar Stockholms universitetsbibliotek erbjuder en wordmall för forskare som ska skriva en doktorsavhandling eller annat större arbete. Mallen kan hämtas på http://www.sub.su.se/publicera/mallar-och-visuell-identitet.aspx

Läs mer

SKRIVANVISNINGAR FÖR STUDENTER VID FAKULTETEN FÖR HÄLSA OCH SAMHÄLLE PETRI GUDMUNDSSON

SKRIVANVISNINGAR FÖR STUDENTER VID FAKULTETEN FÖR HÄLSA OCH SAMHÄLLE PETRI GUDMUNDSSON SKRIVANVISNINGAR FÖR STUDENTER VID FAKULTETEN FÖR HÄLSA OCH SAMHÄLLE PETRI GUDMUNDSSON Utbildningsnämnden Fakulteten för hälsa och samhälle Juni 2012 FÖRORD Detta dokument har sitt ursprung i tidigare

Läs mer

Version X6 Fler tips

Version X6 Fler tips Version X6 Fler tips Jobba i ditt EndNote-bibliotek Hantera PDF:er För att använda dig av den automatiska Find fulltext-funktionen, markera den eller de referenser du vill söka fulltext för och välj References

Läs mer

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Dispositionen av en uppsats... 4 Titelsida... 4 Sammanfattning / abstract... 4 1. Inledning... 4 Syfte...

Läs mer

Rapportens titel obligatorisk

Rapportens titel obligatorisk Formatmallen Titel Rapportens titel obligatorisk Rapportens undertitel Ej obligatoriskt fält men här kan en bild eller en kort sammanfattning på cirka 100 ord läggas in. Formatmallen Undertitel Fält för

Läs mer

Källor och källhantering enligt Harvardsystemet

Källor och källhantering enligt Harvardsystemet Källor och källhantering enligt Harvardsystemet INNEHÅLL Att ange källa... 1 Källförteckning... 1 Tryckta källor... 1 Uppslagsverk... 1 Böcker... 1 Artikel i antologi... 2 Artikel i tidskrift... 2 Artikel

Läs mer

Elektroniska referenser. enligt APA-systemet. Monica Landén Medicinska fakultetens bibliotek Lund. Mars 2011

Elektroniska referenser. enligt APA-systemet. Monica Landén Medicinska fakultetens bibliotek Lund. Mars 2011 1 Elektroniska referenser enligt APA-systemet Monica Landén Medicinska fakultetens bibliotek Lund Mars 2011 Medicinska fakultetens bibliotek Lunds universitet, Box 157, 221 00 LUND Elektroniska dokument

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

PM gällande självständigt arbete på KMH

PM gällande självständigt arbete på KMH PM Utbildnings- och forskningsavdelningen 1(5) PM gällande självständigt arbete på KMH Detta PM ska användas som guide och hjälp för såväl kursledning, handledare som student vid KMH. Varje färdigställt

Läs mer

KN - Seminarium. (Litteratursökning)

KN - Seminarium. (Litteratursökning) KN - Seminarium (Litteratursökning) Elektroniska medier Åbo Akademis bibliotek http://www.abo.fi/library/dbs Virtuellt bibliotek / länksamling för sökning på internet Referensdatabaser, som innehåller

Läs mer

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 1(5) - LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 2(5) ALLMÄNT OM KÄLLFÖRTECKNINGAR När du skriver en uppsats eller något annat skolarbete måste du redovisa vilka källor du

Läs mer

Sidornas struktur och snabbinstruktion (se också Information om Hanken-stilarna )

Sidornas struktur och snabbinstruktion (se också Information om Hanken-stilarna ) 1 INTRODUKTION Skriv ut instruktionerna och läs igenom dem samtidigt som du tittar på dokumentmallen ( Att ta i bruk dokumentmallen ). Sidornas struktur och snabbinstruktion (se också Information om Hanken-stilarna

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

Avhandlingsmall. Anvisning om avhandlingsmall i Word version 3

Avhandlingsmall. Anvisning om avhandlingsmall i Word version 3 ANVISNING Datum: 2013-10-10 Bearbetat av: Sofie Kierkegaard Karin Jäppinen Reviderad: 2014-03-12 Avhandlingsmall Anvisning om avhandlingsmall i Word version 3 Gymnastik- och idrottshögskolan Lidingövägen

Läs mer

Ö-KOLL Samhällsvetenskaplig rapport

Ö-KOLL Samhällsvetenskaplig rapport SAMHÄLLSVETENSKAPLIG RAPPORT Titelsidan Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Metod 3. Bakgrund 4. Resultat 5. 1 Slutsatser 2 Diskussion 6. Källor Ev. bilagor Titelsidan Varje skriftligt större arbete har

Läs mer

Riktlinjer för utformning av en vetenskaplig rapport

Riktlinjer för utformning av en vetenskaplig rapport Riktlinjer för utformning av en vetenskaplig rapport Hjälp och stöd till examensarbetare Lars Ekman Tinna Prather Persson Birgitta Åkerud Lund Tekniska Högskola Institutionen för Teknik och samhälle Trafik

Läs mer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Computer Science Fredrik Nilsson, Jonas Wånggren Daniel Strömberg Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Opposition Report, C/D-level 2005:xx 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet Vi tycker

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Grafisk manual för Hällefors kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-09

Grafisk manual för Hällefors kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-09 Grafisk manual för Hällefors kommun Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-09 2(11) Innehållsförteckning 1 Varför behöver vi en grafisk manual/profil?... 3 2 Kommunens logotyp... 4 2.1 Kommunvapen... 4 2.2

Läs mer

STEG 1 Samla referenser till ditt EndNote-bibliotek

STEG 1 Samla referenser till ditt EndNote-bibliotek Version X6 Notera att du kan använda EndNote tillsammans med antingen OpenOffice (gäller dock ej Mac) eller Microsoft Word, men du kan inte växla mellan de två ordbehandlings-programmen, ett dokument skapat

Läs mer

Registrera och publicera i DiVA. 1. Sök i DiVA http://mdh.diva-portal.org/ för att kontrollera om publikationen redan är registrerad.

Registrera och publicera i DiVA. 1. Sök i DiVA http://mdh.diva-portal.org/ för att kontrollera om publikationen redan är registrerad. Registrera och publicera i DiVA en lathund för manuell registrering (Uppdaterad 2013-06-14) Importera istället för att registrera manuellt Importera referenser från en databas eller tidskriftswebbplats

Läs mer

när du arbetar med uppsatser och andra långa texter

när du arbetar med uppsatser och andra långa texter Tricks i Word när du arbetar med uppsatser och andra långa texter Åsa Kronkvist Högskolan Kristianstad Våren 2007 Innehåll Dags att skriva uppsats?... 3 Att tänka på innan du börjar... 3 Spara klokt...

Läs mer

Riktlinjer för Gymnasiearbete skriftlig rapport Läsåret 2014/2015. (Detta behöver du inte skriva på titelbladet) Titel

Riktlinjer för Gymnasiearbete skriftlig rapport Läsåret 2014/2015. (Detta behöver du inte skriva på titelbladet) Titel Riktlinjer för Gymnasiearbete skriftlig rapport Läsåret 2014/2015 (Detta behöver du inte skriva på titelbladet) Titel Titeln får inte vara för lång, högst fem ord. Eventuell undertitel Undertiteln ska

Läs mer

Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik. Se W:s exjobbssida. http://www.w-program.nu/

Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik. Se W:s exjobbssida. http://www.w-program.nu/ Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik Se W:s exjobbssida http://www.w-program.nu/ Ur kursplanen se http://www.uu.se/utbildning/utbildningar/selma/kursplan/?kkod=1tv962 Mål: Syftet med examensarbetet

Läs mer

Titel. En kort sammanfattning av arbetet (max 5 meningar) eller en underrubrik skrivs under titeln. Johannes Hedbergsgymnasiet Helsingborg

Titel. En kort sammanfattning av arbetet (max 5 meningar) eller en underrubrik skrivs under titeln. Johannes Hedbergsgymnasiet Helsingborg Johannes Hedbergsgymnasiet Helsingborg Håll framsidan så enkel som möjligt! Den ser tråkig ut utan bild, men framsidan på större arbeten ska endast innehålla text och vara informativ! Placera skolans logotype

Läs mer

Gör släktboken enhetlig - använd formatmallar

Gör släktboken enhetlig - använd formatmallar Gör släktboken enhetlig - 25 använd formatmallar I en lättläst bok märks inte typografin - om den märks stör den! För att på ett enkelt sätt ge din bok enhetlig layout och typografi bör du använda formatmallar.

Läs mer

SGS Nätpublikationer Metoder och Hjälpmedel, 2005: 3. Mall för SGS Nätpublikationer. Bara det nödvändigaste för en författare

SGS Nätpublikationer Metoder och Hjälpmedel, 2005: 3. Mall för SGS Nätpublikationer. Bara det nödvändigaste för en författare SGS Nätpublikationer Metoder och Hjälpmedel, 2005: 3 Mall för SGS Nätpublikationer Bara det nödvändigaste för en författare Sammandrag: Publikationen beskriver en förenklad tillämpning av den fullständiga

Läs mer

Lathund PDF-utskrift. Senselogic AB Version 2.3

Lathund PDF-utskrift. Senselogic AB Version 2.3 Lathund PDF-utskrift Senselogic AB Version 2.3 Innehållsförteckning 1.1 PDF -utskrift... 3 1.1.1 Användningsområde... 3 1.1.2 Inställningar för PDF... 3 Fliken Allmänt... 3 Fliken Kapitel... 3 Fliken Formatmallar...

Läs mer

Introduktion till informationssökning. Lotta Janson Lotta Mathiesen

Introduktion till informationssökning. Lotta Janson Lotta Mathiesen Introduktion till informationssökning Lotta Janson Lotta Mathiesen Dagens innehåll Om projektet Introduktion till medicinsk informationssökning Vad är en vetenskaplig artikel Sökresurser (vetenskapliga

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

12 steg för att göra en bok med Word

12 steg för att göra en bok med Word steg för att göra en bok med Word I den här övningen ska vi göra en bok med tre kapitel utifrån en råtext och några bilder. Texten och bilderna finns på www.kj.se/merword. Boken ska skrivas ut på egen

Läs mer

Gy 2011 Stagneliusskolan, Kalmar VT 2013 RAPPORTMALL

Gy 2011 Stagneliusskolan, Kalmar VT 2013 RAPPORTMALL Gy 2011 Stagneliusskolan, Kalmar VT 2013 RAPPORTMALL Varför ska man följa en rapportskrivningsmall? Läs mer om skrivtekniska Genom att följa vissa givna regler när undersökningen anvisningar i bilaga 4

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Inst. för teknisk ekonomi och logistik. Avd för Produktionsekonomi. Referenser. augusti 2013. Mona Becker

Inst. för teknisk ekonomi och logistik. Avd för Produktionsekonomi. Referenser. augusti 2013. Mona Becker Inst. för teknisk ekonomi och logistik Avd för Produktionsekonomi Referenser augusti 2013 Mona Becker 1 Referenser En viktig del i akademiska arbeten är att korrekt kunna använda referenser. De används

Läs mer

Ett urval av exempel på referenser från International Committee of Medical Journal Editors (ICMJE)

Ett urval av exempel på referenser från International Committee of Medical Journal Editors (ICMJE) Ett urval av exempel på referenser från International Committee of Medical Journal Editors (ICMJE) Karolinska Institutet Universitetsbibliotekets tolkning 2011 Bild: från Flickr, enligt Creative Commons-licens.

Läs mer

Örebro universitet. Elektronisk arkivering/publicering av självständiga arbeten (examensarbeten) i DiVA. Studentmanual. Reviderad 2012-02-06

Örebro universitet. Elektronisk arkivering/publicering av självständiga arbeten (examensarbeten) i DiVA. Studentmanual. Reviderad 2012-02-06 1 2012 Elektronisk arkivering/publicering av självständiga arbeten (examensarbeten) i DiVA Studentmanual Örebro universitet Reviderad 2012-02-06 Jeanette Ekman 1 När Ditt/Ert självständiga arbete/examensarbete

Läs mer

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik)

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10

Läs mer

Att skriva rapport. Innehåll

Att skriva rapport. Innehåll Att skriva rapport Innehåll 1 Skapa ny rapport... 2 2 Börja skriva på sidan 7 (udda sida)... 2 3 Formatmallar... 2 4 Egen flik... 3 5 Innehållsförteckning... 3 Uppdatera innehållsförteckningen... 4 6 Titelsidor...

Läs mer

Rapport för framställande av produkt eller tjänst

Rapport för framställande av produkt eller tjänst Rapport för framställande av produkt eller tjänst PA 1201 Det här är en vägledning för er som arbetat enskilt eller i en projektgrupp för framställande av produkt eller tjänst och ska skriva en projektrapport

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Plats avhandlingens titel på en rad, två rader eller tre rader

Plats avhandlingens titel på en rad, två rader eller tre rader Plats avhandlingens titel på en rad, två rader eller tre rader Plats för underrubrik som sträcker sig över en rad eller två rader (Titeln skall vara både på svenska och engelska under varandra) NAMN FÖRFATTARE

Läs mer

ATT BEAKTA NÄR MAN SKRIVER MATERIALBASERAT

ATT BEAKTA NÄR MAN SKRIVER MATERIALBASERAT SV5 / SV6 ATT BEAKTA NÄR MAN SKRIVER MATERIALBASERAT 1. Läs anvisningarna noggrant och se till att du förstått uppgiften rätt. Det kan t.ex. finnas anvisningar om vilken typ av text uppsatsen ska representera

Läs mer

Att skriva källförteckning

Att skriva källförteckning Att skriva källförteckning Celsiusskolans biblioteksgrupp 2011 1 2 Kort om att skriva ett skolarbete... 5 Referat... 5 Citat... 5 Fotnoter... 6 Böcker... 6 Internetsidor... 6 Tidningar... 7 Tidskrifter...

Läs mer

AKADEMISK HEDERLIGHET HANDLAR OM ATT INTE FUSKA ELLER PLAGIERA INFORMATION OM PLAGIAT & UPPHOVSRÄTT

AKADEMISK HEDERLIGHET HANDLAR OM ATT INTE FUSKA ELLER PLAGIERA INFORMATION OM PLAGIAT & UPPHOVSRÄTT AKADEMISK HEDERLIGHET HANDLAR OM ATT INTE FUSKA ELLER PLAGIERA INFORMATION OM PLAGIAT & UPPHOVSRÄTT PLAGIAT OCH UPPHOVSRÄTT Akademisk hederlighet handlar om att inte fuska eller plagiera. När du redovisar

Läs mer

Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi.

Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi. Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi. Att skriva uppsats fordrar planering och struktur! I samband med uppsatsskrivning kan extra energi på tankar och motiv bakom

Läs mer

Att skriva uppsats 31:januari

Att skriva uppsats 31:januari Att skriva uppsats Du ska nu skriva en teknikuppsats för att ta reda på inom vilka områden datorer används i. Ta reda på hur tekniska system i samhället förändrats över tid och vilka drivkrafter som ligger

Läs mer

Introduktion till Word och Excel

Introduktion till Word och Excel Introduktion till Word och Excel HT 2006 Detta dokument baseras på Introduktion till datoranvändning för ingenjörsprogrammen skrivet av Stefan Pålsson 2005. Omarbetningen av detta dokument är gjord av

Läs mer

Instruktioner för studenter

Instruktioner för studenter Instruktioner för studenter publicera studentuppsatser/examensarbeten DiVA Gör så här: 1. Logga in i DiVA https://hig.diva-portal.org/dream med ditt HiG-användarnamn och lösenord. 2. Välj publikationstyp:

Läs mer

TITEL. Johannes Hedberggymnasiet. Laborantens namn: Medlaboranters namn: Klass: Skola: Påbörjad: Inlämnad:

TITEL. Johannes Hedberggymnasiet. Laborantens namn: Medlaboranters namn: Klass: Skola: Påbörjad: Inlämnad: Johannes Hedberggymnasiet Ha gärna med skolans namn högst upp i vänstra hörnet, det ger framsidan lite guldkant Johannes Hedbergloggan är väldigt snygg att ha uppe i hörnet. Kopiera gärna denna. TITEL

Läs mer

LULEÅ GYMNASIEBY Samhällsvetenskapsprogrammet Läsår et 2013/2014. Rapportmall för gymnasiearbetet på samhällsvetenskapsprogrammet

LULEÅ GYMNASIEBY Samhällsvetenskapsprogrammet Läsår et 2013/2014. Rapportmall för gymnasiearbetet på samhällsvetenskapsprogrammet LULEÅ GYMNASIEBY Samhällsvetenskapsprogrammet Läsår et 2013/2014 Rapportmall för gymnasiearbetet på samhällsvetenskapsprogrammet LULEÅ GYMNASIEBY Samhällsvetenskapsprogrammet Läsår et 2013/2014 Innehållsförteckning

Läs mer

Forskningspraktik 10 hp, 15 hp och 20 hp Molekylär bioteknik/bioinformatik Anvisningar januari 2012 Institutionen för biologisk grundutbildning

Forskningspraktik 10 hp, 15 hp och 20 hp Molekylär bioteknik/bioinformatik Anvisningar januari 2012 Institutionen för biologisk grundutbildning Forskningspraktik 10 hp, 15 hp och 20 hp Molekylär bioteknik/bioinformatik Anvisningar januari 2012 Institutionen för biologisk grundutbildning Börja så här Läs kursplanen och den allmänna informationen

Läs mer

Anvisningar för uppsatsarbetet. Version 2.6

Anvisningar för uppsatsarbetet. Version 2.6 Institutionen för individ och samhälle Psykologi Anvisningar för uppsatsarbetet Kvantitativt och kvalitativ inriktning Version 2.6 Senast uppdaterad 2013-04-02 Allmänna instruktioner Här ges anvisningar

Läs mer

Microsoft Word. Lathund för. Innehåll. www.bit.mah.se/support. Autokorrigering. Autotext. Format

Microsoft Word. Lathund för. Innehåll. www.bit.mah.se/support. Autokorrigering. Autotext. Format Lathund för Microsoft Word Innehåll Autokorrigering 1 2 3 4 5 6 7 8 9 4 Format På denna rullgardinsmeny väljer du om du vill skriva brödtext, rubriker osv. Mycket bra verktyg om du arbetar med formatmallar.

Läs mer

Källhänvisningar enligt fotnotssystemet

Källhänvisningar enligt fotnotssystemet Källhänvisningar enligt fotnotssystemet 1. WWW 7. Böcker 2. Elektroniska böcker 8. Tidskrifter 3. Elektroniska tidskrifter 9. Tidningar 4. Elektroniska tidningar 10.Uppslagsverk 5. Filmer 11. Muntliga

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10 Första hjälpen år 7 Innehåller regler och mallar för: Muntligt framförande s. 2 Intervju s. 3 Datorskrivna arbeten s. 4 Bokrecension s. 5 Fördjupningsarbeten s. 6 Labbrapporter s. 7 Källor s. 8 Nyhetsrapportering

Läs mer

Registrera och publicera i DiVA. 1. Sök i DiVA http://hig.diva-portal.org/smash/search.jsf för att kontrollera om publikationen redan är registrerad.

Registrera och publicera i DiVA. 1. Sök i DiVA http://hig.diva-portal.org/smash/search.jsf för att kontrollera om publikationen redan är registrerad. Registrera och publicera i DiVA en lathund för manuell registrering Importera istället för att registrera manuellt Importera referenser från en databas eller tidskriftswebbplats istället för att registrera

Läs mer

Även om man placerar information kolumnvis så kommer all information att visas radvis i PDF-utskriften.

Även om man placerar information kolumnvis så kommer all information att visas radvis i PDF-utskriften. Lathund PDF-modulen Detta är en lathund för hur man ställer in och använder PDF-modulen. Med hjälp av PDF-utskrift kan du enkelt skapa PDF-utskrifter av webbsidor. Denna modul omvandlar text, bild och

Läs mer

Ange källor! Med fotnoter. 2. Hur anger man i löpande text sina källor? 1. Varför skall man ange källor? (Oxfordmodellen)

Ange källor! Med fotnoter. 2. Hur anger man i löpande text sina källor? 1. Varför skall man ange källor? (Oxfordmodellen) Ange källor! Hjälpreda från biblioteket på Sundstagymnasiet i Karlstad. Reviderad maj 2010 Med fotnoter (Oxfordmodellen) 1. Varför skall man ange källor? Du skall ange dina källor för att ditt arbete skall

Läs mer

Att skriva en rapport

Att skriva en rapport HAGAGYMNASIET PROJEKTRAPPORT Vårterminen 2007 Att skriva en rapport Namn Klass Handledare 2 SAMMANDRAG Större arbeten, till exempel projektarbeten, inleds med ett kort sammandrag. Det är en självständig

Läs mer

Innehållsförteckning utan ansträngning Word gör jobbet MS Word 2007, 2010 och 2011

Innehållsförteckning utan ansträngning Word gör jobbet MS Word 2007, 2010 och 2011 Innehållsförteckning utan ansträngning Word gör jobbet MS Word 2007, 2010 och 2011 Lizette Nilsson 2012-05-07 Idag Kort om vår datormiljö Vanliga orsaker till problem Låt MS Word göra jobbet åt dig - Formatmallar

Läs mer

- A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform

- A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform Datavetenskap Opponent(er): Jhonny Carvajal Johan Bjärneryd Respondent(er): Fredrik Häggbom Erik Olsson Haglund Scrumptious - A Scrum Planning Tool Case Study to Evaluate the The Rich AJAX Platform Oppositionsrapport,

Läs mer

Skrivinstruktioner för RA-dokument

Skrivinstruktioner för RA-dokument Skrivinstruktioner för RA-dokument 1 (5) 1.1 Allmänt Detta dokument ska ses som riktlinjer för upprättande och uppdatering av RA-dokument samt mall för de texter som ska skrivas. Ingen dokumentinformation

Läs mer

Skapa en mall för inlämning av skriftliga uppgifter med hjälp av Microsoft Office Word

Skapa en mall för inlämning av skriftliga uppgifter med hjälp av Microsoft Office Word Skapa en mall för inlämning av skriftliga uppgifter med hjälp av Microsoft Office Word Enkel guide till ordbehandling med Word 2010 Medieteknik Södertörns högskola 2 september 2011 Du hittar vilka krav

Läs mer

Gymnasiearbetets rapport. En översiktlig genomgång

Gymnasiearbetets rapport. En översiktlig genomgång Gymnasiearbetets rapport En översiktlig genomgång Vilka är vi? Linda Ekström Lind, förstelärare i svenska och historia Tony Strid, bibliotekarie Formatmallar på skolans hemsida Skriv direkt i dem. Service

Läs mer

Inledning till OpenOffice Calculator Datorlära 2 FK2005

Inledning till OpenOffice Calculator Datorlära 2 FK2005 Inledning till OpenOffice Calculator Datorlära 2 FK2005 Mål Lära sig att skapa och använda ett räkneblad med OpenOffice Calculator Beräkna medelvärde och standardavvikelsen med räknebladet Producera en

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

PubMed (Public Medline) - sökmanual

PubMed (Public Medline) - sökmanual PubMed (Public Medline) - sökmanual Medicinska fakultetens bibliotek, Lund. Monica Landén. 2014-02 PubMed/Medline är den största medicinska databasen och innehåller idag omkring 23 miljoner referenser

Läs mer

Regler för publicering på www.vimmerby.se

Regler för publicering på www.vimmerby.se Regler för publicering på www.vimmerby.se Antagen av kommunstyrelsen 2006-04-04 100 VIMMERBY KOMMUN 1. Kommunledningskontoret Kanslienheten LHR Regler för publicering på www.vimmerby.se 1. Inledning Internet

Läs mer

Personlig anpassning av Microsoft Word 2003. Vers 20101001

Personlig anpassning av Microsoft Word 2003. Vers 20101001 Personlig anpassning av Microsoft Word 2003 Vers 20101001 Innehållsförteckning Startåtgärdsfönster... 3 Anpassa antalet ikoner... 3 Lägga till ett nytt verktygsfält... 4 Återställ till normalläge... 4

Läs mer