R.A. LINKÖPING Reflektioner från en möjlig framtid Robin Andersson

Transkript

1 R.A. LINKÖPING 2022 Reflektioner från en möjlig framtid Robin Andersson

2 FÖRORD Det här är ett projekt som är ämnat att vara en idéskiss över hur Linköping kan se ut i framtiden. Det är mina personliga åsikter och tankar över den positiva samhällsbyggnadssituation som Linköping befinner sig i. Idéerna är hämtade dels ur de planer som har diskuterats i olika forum och dels mina egna tankar om de möjligheter staden har. Idéskissen är riktat till alla som har intresse av Linköpings vidare utveckling, och jag har tagit till mig inspiration från olika delar av den vetenskapliga och konstnärliga världen. Jag har länge varit intresserad av stadsbyggnad och samhällsplanering. Under de senaste åren har Linköping utvecklats otroligt mycket på den fronten. Många nya planer finns för att bygga ut staden och utveckla den. Projektet började som ett sätt att samla alla tankar och idéer som snurrade runt i huvudet. Att konkretisera tankarna för att bygga vidare på dem. Det har kommit upp massvis med förslag i media och bland olika forum som jag har intresserat mig av, och som jag sedan har utvecklat vidare. Linköping har stora möjligheter att växa och skapa en härligare miljö och större utbud för dess invånare. Linköping är nu inne i en period där stor efterfrågan finns på stadens olika tjänster. Därför är det viktigt att arbeta med att utveckla staden så att man kan fånga intressenterna. Mitt mål med förslaget är att på det lilla planet öka intresset för utbyggnaden av staden. Min tro och förhoppning är att förslag som detta kan inspirera, både tjänstemän och politiker inför planeringsarbeten, och medborgare till att själva lämna förslag. Jag vill passa på att tacka Hans Stålner som har inspirerat mig till det här initiativet. Tack för din hjälp och support! Trevlig läsning! / Robin Andersson 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... 2 Innehållsförteckning... 3 Översiktskarta Inledning... 5 Reflektionerna... 5 Stadens inrikting och Profilering... 6 Tvärvetenskapligt centrum... 7 Finansiellt centrum... 8 Idrottssatsningen... 8 Det Europeiska flygcentrumet... 9 Stadsplan Link-Link Snabbt, säkert och hållbart East Sweden Center Affärsparken Handelsnavet Bird s eye perspective Linköping Central Station En fyr vid Stångåns strand Linköping City Airport Flygterminalen General Aviation Center Arenastaden Linköping football arena Tennispark Boulevarden

4 Blandad bebyggelse Kallerstad Studentpalatset De nya bostadsområdena Stångåstranden Södra Ekkällan Braskensbro Folkungastaden Djurgården Övre Vasastaden Slutord ÖVERSIKTSKARTA Affärsparken ESC 2. Linköping Central Station 3. Linköping City Airport 4. Arenastaden 5. Stångåstranden 6. Övre Vasastaden 7. Kallerstad 8. Folkungastaden 9. Djurgården 10. Studentpalatset 11. Hagaberg/Södra Ekkällan 12. Braskensbro 4

5 INLEDNING En stad handlar om dess invånare. När man formar en stad är det viktigaste att skapa förutsättningar för dess invånare och näringsliv att kunna uppfylla sina drömmar och visioner. När den enskilda människan har den grundläggande tryggheten vågar hon satsa på det hon är bäst på. Det hela bottnar sig i viljan att ha en trivsam stad för alla invånare. Men vad krävs av en sådan stad rent konkret? Vad ska den innehålla? Vad får den inte innehålla? Hur stor eller tät ska de vara? Linköping har sedan länge varit en betydelsefull stad med en intressant historia. Staden har varit ett kyrkligt centrum och stora historiskt viktiga händelser har utspelat sig här. Tack vare bland annat flygindustrin så kunde Linköping befästa sin viktiga position i den nya tiden som en framstående stad i Sverige. I början av 2000-talet stod Linköping än en gång inför ett vägskäl. Nu var tiden inne att ta ytterligare ett steg in i framtiden. En framtid som man i allra högsta grad kunder påverka. För att orten ska generera tillväxt gäller det att man hela tiden anpassar sig till hur den globala marknaden ser ut och våga ta chanserna som dyker upp. Styrkan sitter i hur man profilerar sig. Att ta tillvara på det som är riktigt bra i staden och bygga vidare på detta, men också skapa nya områden att arbeta med. Att kunna förutse vad som är viktigt i framtiden. Allt för att skapa en så trevlig och uppmuntrande stad som möjligt för invånarna och de verksamma i staden. En stad med visioner, som kan uppmuntra invånarna att påverkar sina egna öden på ett positivt sätt. REFLEKTIONERNA Året är 2022 och det är dags att blicka tillbaka på den tid av utveckling som präglat de senaste decennierna. Mycket tack vare ostlänkens intåg har stadens centrum haft en explosionsartad utveckling, både på ett upplevelsemässigt- och ekonomiskt plan som rent fysiskt. Linköping är med sina invånare fortfarande landets femte största kommun, och tillsammans med övriga kommuner i den fjärde storstadsregionen är befolkningen över invånare. Linköping är ett viktigt nav i en glödande storstadsregion. Detta är en sammanfattning av vilka åtgärder som huvudsakligen medförde expansionen av Linköpings stadskärna. Dels behandlas de nya inriktningar som man fokuserade på för att tillväxten i staden skulle fortsätta vara hög. Dels behandlas de fysiska områdena som också har bidragit till att skapa tillväxt genom att lägga de praktiska förutsättningarna för expansionen av innerstaden. De viktigaste bostads- och affärsområdena samt de stora infrastruktursatsningarna för staden berörs också. En del projekt är redan planerade i varierande omfattning, medan andra är helt nya. Arbetet är utformat med avseende på rent samhällsplaneringsmässiga aspekter, och tar inte hänsyn till saker som politiskt ideologiska syften eller ekonomiska konjunkturskiftningar. Det är heller inte byggt på ren fakta, utan ska ses som en fri tolkning av grundelementen för Linköpings accelererande tillväxt. 5

6 STADENS INRIKTING OCH PROFILERING Miljö, teknik, hälsa och ekonomi är stora stöttepelare som idag bär upp och karaktäriserar Linköpings forskning och näringsliv. Tack vare kommunens strategiska satsning på att profilera sig inom dessa områden och samtidigt sträva efter att sammanblanda dessa, så har Linköping blivit en av Skandinaviens hetaste te etableringsorter för företag i dessa branscher. Det tvärvetenskapliga centrumet (TVC) har spelat en stor roll i utvecklingen och har varit en utökning av det redan inriktade tvärvetenskapliga arbetet som har utvecklats på universitet. Detta centrum är ett forum med ambassader för de olika områdena och dess institutioner. Här har man lyckats bygga en fungerande länk mellan olika forskningsområden, som tolkar och sprider kunskap i och mellan områdena, och i förlängningen förstärker näringslivet och forskningen i staden. Sedan världsorganisationen World Trade Center etablerades i det som nu heter East Sweden Center (ESC) har det finansiella Linköping växt sig starkt. Tillsammans med det tvärvetenskapliga centret bildar de hjärtat i det nya kraftfulla affärsdistriktet. Denna affärspark har genom starkt stöd från stora företag, kommunen och universitetet skapat en praktfull gloria runt sig. Det lyser entreprenörskap och framåtanda om hela området. Banker, försäkringsbolag och revisionsbyråer är bara några exempel på nyetableringar i ESC-området. Genom flitigt arbete för att få idrotten i staden att blomma upp har man lyckats sätta Linköping på Världskartan vad gäller idrott. Arenastaden har blivit en succé och stora tävlingar och arrangemang som genomförs i staden frammanar idrottsintresse. Till fördel för alla. Hälsan och fritidsverksamheten bland ungdomarna har förbättrats markant, och det regionala näringslivet och staden exponeras i en positiv anda. Att Linköping är flygindustrins vagga råder det inga tvivel om. Men idag har Linköping även blivit ett nav för den Nordiska flygbranschen. Här finns kontor och verkstäder för många av de nordiska flygbolagen. Ett centrum för tillverkning, användning, utbildning, forskning och underhåll av flygplan i Norden och Baltikum. Tillsammans med den nya centralstationen har man skapat en dynamisk plattform för pendling och rörelse för regionens invånare och företag. En förutsättning för det ökade intresset för etablering i staden. 6

7 TVÄRVETENSKAPLIGT CENTRUM Genom ett nära samarbete med universitetet har kommunen lyckats att skapa spetsforskning och en florerande näringsliv inom miljö, teknik, hälsa och ekonomi. Man har sedan byggt upp ett tvärvetenskapligt centrum (TVC), vid det som kallas East Sweden Center, som förenar samtliga grenar med näringslivet och då utlöst en våg av nyetableringar av företag på marknader som tidigare knappt existerat. De har inte bara skapat ett stort entreprenörskap bland lokala företag, utan även lockat hit stora utländska investerare från bland annat Kina. Ett exempel på det är de många forskningsframgångarna kring miljöutveckling av flyget där Linköpingsföretag tillsammans med universitetet, genom detta koncept, har utvecklat flygplansmotorer med kraftigt reducerad bränsleförbrukning. Ett annat exempel på marknader som har blommat ut i Linköping är den ergonomiska industrin, där hälsoforskningen har korsats med teknik- och miljöforskningen. Den vänliga industrin, eller the kindustry, som den även kallas är ett begrepp som har skapats genom satsningen i Linköping. Med det menas en produktion som präglas av omtanke för miljön, användarvänlighet och ergonomi. Man ser till att det finns en konsekvensmedvetenhet i varje fas av produktionen. Tillsammans med byggoch fastighetsbranschen, som sedan länge är stor i Linköping, utvecklar man nu smarta hållbara hushåll där begreppet kindustry har vuxit sig starkt. Det ekonomiska centrum, som är en stor satsning från både kommunen, näringslivet och universitetet, har tack vare det tvärvetenskapliga centrumet stärkt Linköpingsföretagen med begåvade ekonomer och nya sätt att bedriva företag. TVC är kort och gott ett möjligheternas hus där gränsdragningarna mellan det offentliga och det privata har suddats ut, och man istället gemensamt arbetar åt samma håll för en starkare framtid för alla. Teknikförtagen i Linköping kännetecknas numera av en orädd framåtanda med starka visioner och ett stort stöd från kommun och universitet genom TVC. 7

8 FINANSIELLT CENTRUM I den nya storstadsregionen fanns ett behov av ett tydligt ekonomiskt centrum. En plats som kunde representera regionens näringsliv på ett starkt sätt. En reklampelare som är så pass attraktiv att den kan få upp ögonen på intressenter på den internationella marknaden. Det handlar helt enkelt om att samla styrkan i det regionala entreprenörskapet för att kunna uppnå en starkare konkurrenskraft globalt. Det naturliga valet föll på Linköping, vars universitet samtidigt expanderade sin ekonomiska fakultet. Ett nära samarbete mellan kommuner och universitetet gav upphov till det tvärvetenskapliga centrumet som i mångt och mycket är grunden till det finansiella centrumet i Linköping. Det finansiella centrumet har visat sig betyda oerhört mycket framför allt för de mindre företagen i regionen, som nu kan få betydligt mer stöd från universitetet och TVC. Tack vare det ypperliga samarbetet mellan universitetet och företagen emellan får man en mer dynamisk småföretagarkultur. Det har verkligen visats sig i och med det stora antalet småföretag som har startats i affärsparken. IDROTTSSATSNINGEN Idrott är i alla former bra för samhället. Allt från de stora publikidrotterna till korpen och spontanidrotten ger en positiv effekt på samhället. Att framhäva publikidrotten i en stad lockar ofta fram en sammanhållning bland invånarna. Publikidrotten ger staden en identitet, både lokalt och utåt. Näringslivet kan samlas runt den och kan både hjälpa och ta hjälp av den, samtidigt som den ger kommunen en stark marknadsföring. Publikidrotten skapar förebilder för ungdomar, viket kan guida dem till en rolig och sund uppväxt. Idrotten är helt enkelt viktig och nyttig för hela samhället. I huvudsak handlar det om att ge invånarna fysiska platser att utöva sina aktiviteter på. Samtidigt gäller det att skapa förebilder för ungdomarna så att de lockas in i idrotten. Det gör man genom att underlätta för elitsatsningar bland idrottsföreningarna i kommunen. Genom att kunna erbjuda utövningsplatser och marknadsföring för idrottsföreningarna har man uppnått en betydligt högre andel idrottsutövare i staden. Både bland gamla och unga. Hälsan är på topp bland stadens invånare! 8

9 DET EUROPEISKA FLYGCENTRUMET Linköping har länge varit Sveriges flygstad nummer ett med produktion av flygplan på SAABfältet. Sedan utbyggnaden av flygfältet med General Aviation Center (GAC) har man blivit Nordens flygstad nummer ett. Att man bestämde sig för att bygga ut Linköpings flygplats (LCA) har man även tagit kraftsteg mot att vara ett flygcentrum ur resenärernas perspektiv. LCA har nu direktförbindelser till en mängd storstäder i Europa och Världen, och har passerat över flygresenärer per år. Sedan ombyggnaden av LCA och uppbyggnaden av GAC är nu Linköping en framstående stad inom flygteknologi och flyglogistik. Det har medfört till att man har växt inom flygindustrin och många små tredjepartsföretag har ploppat upp kring SAAB och GAC. Här har man verkligen vävt in den vänliga industrin i och med stora miljösatsningar. Genom att belysa de många viktiga aspekterna för flygindustrin och flyglogistiken, och bortser från de rent ekonomiska, har man skapat en långsiktigt hållbar industri. En forskning om en flygindustri som kommer att efterfrågas även långt in i detta decennium, så skapas ett långsiktigt arbete som ger ett försprång till de kommande generationerna. 9

10 STADSPLAN 10 Att Linköping har haft en stark tillväxt, befolkningsmässigt som ekonomiskt, inte minst de senaste femton åren, beror på att man satsat klokt och i rätt tillfälle. Man insåg tidigt vilken potential Linköping hade, men svåra beslut var tvunget att tas om Linköping skulle utvecklas som stad. Steg för steg började man planera utbyggnader av innerstaden och allt medan ekonomin sattes i snurr och trycket på bostadsmarknaden ökade så byggde man ut staden åt olika håll. Nu tog man chansen och innerstaden förtätades och växte. Den norra delen av innerstaden fick den största förändringen. Tät bebyggelse med höga hus och stadsgator i de nya delarna av staden markerade att det var en del av innerstaden. Bygget av affärsparken East Sweden Center, på den plats värmeverket förut stod, genererade en kraftig tillväxt inom den finansiella sektorn i kommunen. När väl världsorganisationen World Trade Center etablerades i ESC blev det hjärtat i det nya området, som blommade upp med kontorskomplex och bostäder med innerstadskvalitéer. Med bostäder och handel inbäddat i området så skapades en ny stadsdel som var livlig även efter arbetsdagen. Uppkomsten av affärsparken genererade en ökad efterfrågan på kontorslokaler, och följdes av utbyggnader av området Stångåstranden. Liksom i affärsparken bebyggdes Stångåstranden med både kontor och bostäder. Även här byggde man stadsgator men många fler parker och grönområden, framförallt runt ån, som präglade området. Snart hade man byggt ut staden nästan hela vägen norrut till E4:an. Parallellt med dessa områden växte Arenastaden fram. Ett område främst för idrottsarenor och större nöjesevenemang, med tillhörande hotellanläggningar och restauranger. Bland annat byggdes en fotbollsarena och ett tennisstadion. Dessa kompletterades med både bostäder och gallerior och Arenastaden växte fram. En boulevard och ett stort torg skapade förutsättningar för pubar och restauranger att etablera sig. Linköping i allmänhet och området i synnerhet blev känt över hela Europa i samband med att man 2018 fick arrangera Swedish Open i området. I detta avsnitt ämnar jag att fokusera på de viktigaste utbyggnaderna som legat till grund för innerstadens expansiva förändring. Att satsa på områden både i och utanför stadskärnan var viktigt för att få en jämn balans i stadsbilden, trots att Linköping till stor del var väldigt utbrett.

11 LINK-LINK Pulsådern i det lokala trafiksystemet är det smarta spårvagnsnätet som har byggts ut i staden. Link- Link, som egentligen är namnet på hela det kollektiva trafiknätet i staden, är tillsammans med centralstationen det viktigaste infrastrukturprojektet som staden har investerat i. Idag finns det fyra linjer av spårbunden lokaltrafik i staden, men planer finns för vidare expansion. På ett smart sätt har man lyckats att binda samman busslinjer i de glesare stadsdelarna med spårvagnstrafik i de mer trafikerade områdena. Meningen är att innerstaden med närliggande stadsdelar i framtiden helt ska trafikeras av spårbunden trafik medan bussarnas uppgifter tar vid utanför tätorten. Flera hållplatser för smidig övergång mellan buss och spårvagn finns i utkanterna av innerstaden. Länsbussarna stannar vid första växlingsplats i utkanten av staden där man kan växla till spårvagn. Sedan fortsätter länsbussarna in mot centralstationen där man då kan byta till andra färdmedel. Spårvagnsnätet har en egen plattform på centralstationen, där passagerarna smidigt kan växla mellan olika färdmedel. SNABBT, SÄKERT OCH HÅLLBART Link-Link har haft en stor positiv inverkan på invånarnas resevanor. Det bekväma och tidseffektiva transportsystemet har medfört att en betydligt större andel pendlare lämnar bilen hemma i förmån för kollektivt resande. Genom att till mesta del använda sig av egna filer på befintlig väg eller spår på egna vägar, så påverkas inte spårvagnarna märkvärt av övrig trafik. Därför kan spårvagnarna hålla ett betydligt bättre schema där man använder sig av flera hållplatser utan att för den delen ha alldeles för lång restid. Systemet känns också både säkrare och smidigare än det bussnät man hade tidigare och är dessutom bättre för miljön. De dubbeldäckade spårvagnarna som används har dubbel kapacitet jämt emot ordinarie bussar och går oftast i egna filer vilket minimerar olycksrisker. Link-Link är ett smidigt och långsiktigt hållbart alternativ som så här i efterhand känns helt naturligt. Helt rätt i tiden för det nya Linköping. 11

12 EAST SWEDEN CENTER AFFÄRSPARKEN År 2015 nådde Linköpings kommun invånare. Den största delen av befolkningstillskottet bosatte sig i nya delar av innerstaden. Utbyggnaden och förtätningen av staden hade redan börjat då bland annat planerna för Övre Vasastaden hade realiserats. För att innerstaden skulle fortsätta att växa och efterfrågan besvaras var man tvungen att hitta nya ytor. Då bestämde man sig för att flytta värmeverket från sin plats i staden ut till Gärstad. Den nya tomtmarken hade hög potential för både bostäder, affärslokaler och handelverksamhet eftersom den låg väldigt bra till geografiskt. Nu fick man ett område som på ett naturligt sätt smälter ihop med den äldre innerstaden. Rutnätsbebyggelsen från de äldre delarna har smittat av sig på det nya området. S:t Larsgatan har förlängts in i den nya stadsdelen och fungerar som huvudstråk med fyra filer. Längs gatan reser sig husen högt upp i skyn. Link-Link passerar planskilt genom området på en något upphöjd plattform parallellt med S:t Larsgatan, där flera hållplatser utplacerats. Handelsnavet För att utveckla näringslivet i Linköping ville man etablera ett finansiellt centrum i staden. En dynamisk affärspark med plats för både nyetablerade och redan etablerade affärsföretag. Man använde sig av erfarenheterna från uppbyggnaden av Mjärdevi Science Park i hopp om att detta skulle bli lika framgångsrikt. Detta skulle vara motorn i det nya området som idag har vuxit till att bli Linköping och regionens nya affärscentrum. East Sweden Center (ESC) har två primära funktioner. Dels huserar världsorganisationen World Trade Center i ESC, och dels verkar det tvärvetenskapliga centrumet där. Alltså ett centrum som knyter samman den samlade kunskapen och entreprenörskapen i den fjärde storstadsregionen. Detta har fått en spin-off effekt på hela området och dragit stor uppmärksamhet hos internationella intressenter. 12

13 I och med att World Trade Center etablerade sig i affärsparken så växte efterfrågan på kontorsytor i ESC lavinartat. Nu har stadsdelen 3000 anställda och växer sig starkare för varje år som går. Banker, försäkringsbolag och finansiella konsulter är bara några exempel på bolag som har etablerat sig i parken. För att undvika att området dog efter arbetstid så ville man förhindra att bygga alldeles för stor del kontorslokaler. Kontorslokalerna i lagom dos varvades med bostäder, restauranger och butiker. Resultatet blev ett nytt lockande område för människor att både arbeta och leva i. Idag räknas området som en del av stadskärnan. Det var ett självklart val att flytta bort det gamla värmeverket för att ge plats åt utvidgningen av den nya delen av stadskärnan. I och med att man fick den nya marken ledig kunde man låta den gamla delen av stadskärnan få behålla sin medeltida struktur. Inte lämnade den orörd, men fortsätta att bebygga den varsamt så att den gamla karaktären inte försvann. Området från Övre vasastaden, längst med järnvägen och fram till resecentrum bebyggdes med mellan fem och nio våningar för att få en mjuk övergång mellan den äldre södra delen av staden och den nya stadsdelen mot norr. I och med att efterfrågan på tomtmark här var väldigt stor så visste man att man kunde ställa höga krav på kvarterets utseende. Detta kvarter skulle bli regionens absoluta affärscentrum, en magnet för affärsvärlden och ett landmärke för staden. För att marken skulle utnyttjas maximalt så byggdes området väldigt tätt. Eftersom bostäder byggdes i området så krävdes att man hade parker till rekreation i områdena. För att få rum med detta och samtidigt skapa mycket plats för kontor och bostäder så byggde man på höjden. Den nya stadsdelen har bebyggds med mellan åtta och upp till omkring 30 våningar. Man underströk att områdets utformning skulle skapas som ett s.k. kluster av höga hus. På så sätt fick hela området en hög status snarare än ett ensamt monumentalt höghus. Det råder inga tvivel om hur viktigt området är för stadens tillväxt. Idag finns det 13 huvudkontor och över 40 regionkontor för medelstora till stora företag lokaliserat till området. BIRD S EYE PERSPECTIVE Det är en imponerande känsla att vandra runt bland höghusen. Tack vare att man satsade på att bygga ett område med flera höghus snarare än ett enda högt hus så blev hela området dynamiskt. Ett 50 våningar högt hus blev istället tre hus med 18 våningar, osv. Detta medförde att man nu får en känsla av Manhattan i området. World Trade Center är det naturliga mittpunkten i den nya stadsdelen. Det består av två huskroppar som statuerar med 36 respektive 28 våningar och 125 respektive 98 meter. Komplexet innehåller bland annat mässhallar, hotell, konferenssalar och kontor. När man planerade området bestämde man sig för att införa en lägsta höjd på kvarteren. Detta märks starkast genom huvudgatan som går genom området med höghus på båda sidor. Sju skyskrapor i direkt närhet bildar ett kluster av hus som ger ett mycket starkt intryck av framåtanda och stadskaraktär. Ianslutning till WTC-tornen ligger en station för Link-Link. Från flygplatsen via centralstationen kommer man hit på tio minuter, vilket var ett betydelsefullt argument då man sålde tomterna. 13

14 LINKÖPING CENTRAL STATION Det går inte att understryka nog den nya knutpunktens betydelse för Linköpings senare utveckling. Centralstationen tillsammans med flygplatsens utbyggnad var en viktig förutsättning för att öppna upp staden och närma den mot de andra storregionerna. Helt plötsligt blev Linköping ett naturligt alternativ för etablering av nya huvudkontor för utländska företag som ville etablera sig i Sverige. Man såg att Linköping satsade framgångsrikt och ville vara en del av den framgångssagan. Samtidigt kunde nu Link-Links första etapp byggas ut med spårvagn som pendlade mellan SAAB, via flygplatsen, resecentrum och East Sweden Center, till universitetsområdet. Man hade nu på ett enkelt sätt sammankopplat sex olika färdsätt i en knutpunkt. Vare sig om man gick, kom med tåg eller cykel eller gick och skulle åka med Link-Link, bil eller buss så gick det hur smidigt som helst. Centralstationen invigdes Fyra år efter att kommunordförande satte spaden i jorden och beslutet om ostlänkens byggande, stod det äntligen klart. Komplexet som prisats världen över för sin förtjusande arkitektur och smarta infrastrukturella lösningar. Att resecentrum blev central station var ganska naturligt då det var mer internationellt gångbart. EN FYR VID STÅNGÅNS STRAND Det blev det japanska arkitektkontoret SANAA som fick förtroendet att skulptera fram det resecentrum som nu är ett landmärke för regionen. SANAA är tidigare berömt för sin förmåga att skapa arkitektur där man leker med gränsen mellan innemiljö och utemiljö. Denna gång överglänste de sig själva. Centralstationen är nästintill helt glasad i frostat pärlvit färg. När mörkret faller lyser ljuset igenom glaset och värmer upp hela området likt en snölykta. Komplexet består av två huskroppar som på våning ett, två och tre sammanlänkas med en stor transithall. Den högsta huskroppen sträcker sig som högst 21 våningar upp i luften och ligger på den norra delen av stångåstranden. Likt ett fyrhus reser sig den helglasade fasaden mot Stångån, där ljuset från dess fönster lyser upp området. 14

15 Den fyra våningar höga huvudbyggnaden med shoppinggalleria är bredare och ligger med långsidan mot väst. Mot hamngatan är byggnaden helt glasad likt ett panoramafönster. Här visas ett förbryllande vackert Linköping upp med Stångån flytandes förbi precis intill den 100 meter långa kajen. Att växla mellan färdsätt är en bagatell genom att transithallen är öppen och lättöverskådlig. Breda rulltrappor för dig vidare mellan de olika planen så att du snabbt och enkelt kan ansluta till nya färdmedel. Linköping Central Station är inte bara en funktionellt smart knutpunkt att byta tåg på, utan även en upplevelse som kopplar bort stressen hos de 18 miljoner resenärerna som årligen passerar centralstationen. På något vis känns det som att man doppar tårna i den svalkande vattenströmmen så fort man stigar av tåget. Man kan nästan känna hur den ljumma sommarbrisen smeker kinden och höra kanalbåtarnas guppande vid den nybyggda vackra kajen. Samma sekund som man lämnar Linköping så börjar man längta tillbaka. LINKÖPING CITY AIRPORT Här har visionen om en utbyggd flygplats funnits länge. Linköping, som historiskt sett har haft en stor betydelse till flygets utveckling och som geografiskt ligger mitt emellan Skandinaviens och Baltikums huvudstäder, hade alla förutsättningar att bli ett nav för det nordiska flyget. Att man bestämde sig för att låta utbyggnaden bli verklighet var därför inte någon större överraskning. Målet med utbyggnaden var att dels bygga upp General Aviation Center (GAC) och dels tillgodose stadens invånare och näringsliv genom att utöka den kommersiella flygtrafiken till storregioner i Europa. FLYGTERMINALEN En ny terminalbyggnad norr om flygfältet gör att både E4 och ostlänken passerar i direkt närhet. Precis intill flygterminalen ligger en pendeltågstation och spårvagnshållplats. Dessa används flitigt av resenärer som enkelt kan komma till flyget utan att behöva tänka på att parkera bilen eller ringa taxi. Istället tar man sig dit kollektivt. I och med att man nu kan checka in direkt på centralstationen så går hela resan, hemifrån till Världen, oerhört smidigt. Terminalbyggnaden har ett vackert skalformat tak i glas, som utmärker byggnaden från resten av bebyggelsen. GENERAL AVIATION CENTER GAC är ett samlat område för allmänflyget, med privata hangarer för flygklubbar och flygtaxi, etc. 15

16 ARENASTADEN Linköping hade länge varit en idrottsfattig stad när det gällde stora publika sporter. I och med framgångarna för Linköpings Hockey Club fick man snurr på idrottsintresset och man växte som idrottsstad. När Folkungavallen skulle flyttas till förmån för bostäder bestämde man sig för att bygga ut Stångebro-området med fler arenor. När antalet idrotts- och nöjesarrangemang blev fler ökade ett behov av komplementrörelser, såsom hotell, restauranger och pubar. Området blev mer och mer eftertraktad och marken runt omkring arenorna började bebyggas fullt ut. Det är detta som låg i grunden till att idrottsfältet idag är Arenastaden. LINKÖPING FOOTBALL ARENA Cloetta Center har haft en betydelse för ishockeyns framgång i Linköping. Nu var det dags att rikta rampljuset på fotbollen i staden. Folkungavallen var i stort renoveringsbehov och funderingar på att rusta upp idrottsplatsen fanns, men detta var ett dyrt projekt. När efterfrågan på central tomtmark ökade öppnades nya möjligheter för arenan. Ett förslag kom upp att riva arenan till förmån för bostäder och samtidigt bygga en helt nya arena för fotbollen. Friidrotten i sin tur fick en ny arena i Ryd. I april 2010 stod fotbollsarenan klar i sin första etapp. Denna koncentration av idrott i Stångebro blev grunden till Arenastaden. En plats för idrottsutövning och åskådning. TENNISPARK Förslaget om att bygga en tennisarena blev till verklighet några år efter att fotbollsarenan var invigd. Denna arena skulle tillföra en bra plats för spel på gräs, vilket var en bristvara i Sverige. I och med detta tillskott fick Arenastaden och Linköping en ännu starkare idrottsprofil. Linköping som länge har varit framgångsrikt inom tennisen skulle med detta verkligen profilera sig som både tennisstad och idrottsstad. BOULEVARDEN Arenastaden avgränsas av Kallerstadleden i norr, Norrköpingsvägen i söder och av Stångån i väster. Nästa samtliga av områdets tidigare verksamheter har omlokaliserats. Bland annat har bilverksamheten som tidigare var dominerande i områdets södra del flyttades till det nya handelsområdet i Kallerstad. Istället finns nu en tät bebyggelse med innerstadskaraktär. Kvarteren byggs, med några få undantag, med en relativt låg bebyggelse för att inte ta fokus från arenorna. 16

17 Mellan arenorna går Stångebroboulevarden. Det är ett huvudstråk i området där pubar och restauranger är uppradade efter varandra. Det är här pulsen i kvarteret finns, och via boulevarden kan man ta sig mellan samtliga arenor. BLANDAD BEBYGGELSE Ett stort parkeringshus med 3500 parkeringsplatser återfinns i områdets södra del. Detta parkeringshus fungerar primärt både för Arenastaden och för centralstationen. Precis som i övriga delar av innerstaden så finns här en stor del bostäder. Det skapar ett livligt stadsliv under nästan hela dygnet. Hit söker sig linköpingsborna för att roa sig oavsett om det är speciella arrangemang i området eller inte. KALLERSTAD I Kallerstad har man byggt upp ett handelsområde, det s.k. Mörtlösa handelsområde. Här var man noga med den arkitektoniska gestaltningen i och med att området är en slags reklamskylt för staden ut mot E4:an. Området är utformat ungefär som en ring där parkeringshus och hållplatser för kollektivtrafiken finns i mitten. Hus mot de större vägarna är något högre. Området sitter hopbyggt med Arenastaden i väst och begränsas av E4 i norr, infart öst i öst och av Norrköpingsvägen i söder. Kallerstad är tänkt som ett komplement till Tornbyområdet, där man främst har inriktat mer på sällanköpsprodukter, som t ex bilar. I den sydvästra delen av Kallerstad finns det en del bostäder som i princip räknas till Arenastaden. Kallerstad är en oerhört viktig stadsdel som är stadens yttersta gräns österut och det första man ser av Linköping på väg söderut på E4:an. 17

18 STUDENTPALATSET För att möta bristen på studentbostäder i staden letade man efter tomtmark att bebygga. Ett naturligt område föll på universitets sydöstra hörn. Området binder på ett naturligt sätt ihop Djurgården med Lambohov och campusområdet. Inte nog med att universitetet ligger runt knuten, det finns också många områden för motion och friluftsaktiviteter i direkt närhet. Vallaskogen i öster och Mjärdevi med Colleguim och Campushallen strax västerut Totalt i området runt universitetet finns idag ca 2500 lägenheter, varav 1500 finns i Studentpalatset. Här finns även en del butiker och restauranger både till mån för studenterna på universitetet som för de boende i området. DE NYA BOSTADSOMRÅDENA En viktig förutsättning för att staden kunde expandera var att man såg till att hela tiden skapa bra bostäder. Samtidigt som man arbetade med att förtäta innerstaden så planerades flera nya bostadsområden i utkanten av staden. Detta medförde flera positiva effekter. Dels fick man en större och mer impulsiv innerstad med riktig storstadskaraktär och dels kunde man försörja efterfrågan på bostäder i något lugnare miljö. Dessa områden byggdes i huvudsak som utpräglade bostadsområden. STÅNGÅSTRANDEN Området längs Stångåns norra stränder har bebyggts med bostäder. Husen är uteslutande flerbostadshus med lite mer exklusiv prägel. Från balkongerna har man en underbar utsikt över kanalinloppet och den långa Stångåbryggan som löper längs den västra strandkanten. Området löper längst båda sidor av Stångån från resecentrum och norrut mot E4:an. Detta är ett hett eftertraktat område med en vacker strandpromenad. Intill åkanten ligger en restaurangbåt vid en gästhamn, också för privata båtar, som ofta är väldigt populära sommartid. Genom att hårt ha marknadsfört denna del av staden för turister vid Göta kanal, har man lyckat locka besökare in till Linköping. Stångåbryggan, som är en välbesökt plats, är en lång brygga där gästande båtar får lägga till medan de besöker Linköping. Här finns förutom bostäder även några restauranger, bland annat restaurangbåten Victoria där det bjuds god mat och härlig livemusik under ljumna sommarkvällar. SÖDRA EKKÄLLAN Ett stort bostadsområde där bebyggelsen har stor variation mellan radhus och höghus. Här har man satsat på att bygga en stadsdel med vackra parker och vattendrag. Området är starkt inspirerat av Hammarby sjöstad i Stockholm. En underbar stadsdel som binder samman innerstaden med Djurgården. De spännande höghusen i söder flirtar med innerstadskänslan. 18

19 BRASKENSBRO En liten bit utanför innerstaden, vid Braskensbro, har det planerats ett nytt bostadskvarter. Det är på det gröna fältet, mellan Stångån och Brokindsleden, som det har projekteras för 200 bostäder. Området ska ha en blandad bebyggelse av både radhus och flerbostadshus. Man vill ta tillvara på kvalitéerna runt Stångån för att skapa ett område med kvaliteter som barnfamiljer ofta söker. Man utgår från en lägre bebyggelse i form av radhus i direkt anslutning till Stångån, för att sedan bygga högre hus söder ut mot Brokindsleden. Vid vattnet byggs också en brygga för bad och rekreation, öppen för allmänheten. FOLKUNGASTADEN På gamla Folkunga vallen byggdes innerstaden ut mot söder. Där idrottsanläggningar tidigare låg byggdes nu bostäder upp i tät bebyggelse. Tinnerbäcken och Tinnerbäcksbadet fungerar som ett grönt rekreationsstråk dit många av stadens invånare beger sig för att avnjuta en skön eftermiddag. Området är planerat så att det ska kännas som att det är en naturlig del av innerstaden och inte en egen stadsdel. Rekreationsområdet är till för hela staden och är därför öppen mot norr för att på så sätt lika mycket koppla samman området med den äldre bebyggelsen. Området består av ca 800 bostäder, varav sammanlagt 170 i två höghus intill simhallen vid Hamngatan. Husen längs s:t Larsgatan har upp till sju våningar och är utformade för att ge en mjuk förlängning av bebyggelsen in mot stadskärnan. Hela kvarteret har en modern karaktär utan att för den delen bryta av för mycket mot den äldre bebyggelsen. Med palmer och grönska har man skapat en oas kring Tinnis. Badplatsen har även förärats med en vacker sandstrand dit stadsborna kan leta sig för att få svalka sig under varma sommardagar. Om grädden på moset för området är lagunen med badplats och sandstrand, så är de två höga husen med 25 respektive 17 våningar pricken över i:et, som vackert reser sig för att ge Hamngatan ett intressant avslut. 19

20 DJURGÅRDEN Djurgården har planerats länge då det har varit en stor forskning bakom utvecklingen av området. Det gamla militära övningsområdet var objekt för en bomässa där man hade fokuserat mycket på kindustry och sociala aspekter kring boende. Några exceptionellt vackra byggnader fungerar som gemensamhetslokaler i varje kvarter med allt från gym och spaanläggningar till hobbyrum. Närheten till det vackra eklandskapet togs tillvara då naturen har varit en stor inspiration till byggnadernas gestaltning. Bomässan blev en succé, precis som området i sig. ÖVRE VASASTADEN Detta område är innerstadens norra avgränsning. Området har en del butikslokaler men är i huvudsak ett bostadsområde. Industrigatan är områdets huvudgata. Tack vare att Järnvägsgatan numera är direkt sammankopplad med Tornbyvägen så har trafiken längs Industrigatan minskat kraftigt. SLUTORD Sedan millennieskiften har staden utvecklats ordentligt. Linköping har gått från en stor småstad till en liten storstad, och ses numera som ett centrum i regionen med egna unika kvaliteter. Man har byggt ut staden åt alla håll och invånarantalet och företagsetableringarna blir allt fler. Viktigare är att visionerna, för staden och hos den enskilda invånaren, har ökar desto mer. Många nya områden har exploaterats och nya stadsdelar har vuxit upp. Det viktigaste var ändå inte vilka områden som byggdes, utan just att man byggde ut. Det kommer att dyka upp saker hela tiden som förändrar förutsättningarna. Det gäller att hela tiden ha visionerna och att man fortsätter att arbeta med dem även då förutsättningarna förändras. För att sammanfatta det hela så vill jag belysa tre punkter som har haft störst betydelse för utvecklingen. Det första är att Linköping har profilerat sig på ett starkare sätt. Man har tydligt gått ut med vilka roller man vill ha i regionen och sedan satsat på att stärka dessa. Affärsstaden och flygcentrumet är exempel på områden som Linköping är välkänt för. Det andra är att man har sett till att marknadsföra staden på alla plan. I samma takt som industrin och den teknologiska kompetensen i staden har utvecklats så har man sett till att visa upp detta. Man har också genom de fysiska centrumen markerat sina starka intensioner för vidare utveckling inom områdena. Linköping framställs som en seriös plattform för företagande, forskning och kontaktnät i Norden. Till sist har man också lagt förutsättningarna för denna expansion genom stora satsningar på stadsplaner av bostäder och kontor. Men kanske det viktigaste: infrastruktursatsningarna. Med centralstationen och flygplatsen har man gjort det fördelaktigt för företag med resebehov att etablera sig i staden. Man har kommit ifatt och gått om de andra storstadsregionerna har vad gäller förutsättningar för affärsresor. Med Link-Link har man skapat ett smidigt sätt att ta sig runt i staden, och som har tillfört staden en stor etableringsfördel i och med att en snabb och tidseffektiv pendling underlättas. När staden växer så växer människorna. När människorna växer så växer staden. 20