Linköping - bygger nya broar Masterplan for nytt resecentrum i Linköping

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Linköping - bygger nya broar Masterplan for nytt resecentrum i Linköping"

Transkript

1 Linköping - bygger nya broar Masterplan for nytt resecentrum i Linköping

2

3

4 Projektbeskrivning Kindaplatsen Kindaön och Kanalplatsen Kindaön är ett nytt erbjudande i stadsrummet placerad ute i själva Kinda kanal. En potentiell mötesplats och samlingspunkt för nytt och gammalt. Den kan utveckas till ett åbad, en liten lund med skuggande fruktträd, eller fungera som stadsyta och stadsrum med kaféliv på sommaren och skridskouthyrning på vintern. Den livliga båttrafiken på Kinda kanal och Stängån får en naturlig knutpunkt här. Ön ligger centralt i förhållande till parken vid hotellet och den nya Kanalplatsen vid resecentret. Tillsammans utgör de en varierad, funktionellt och arkitektoniskt sammansatt stadskant som anknyter direkt till både innerstaden och det nya stadsutvecklingsområdet omkring resecentret. Kanalplatsen är utformad som en stor västvänd och nivåindelad yta som samlar stadens golv i förlängning av resecentrum. Vi föreställer oss ett myllrande och dynamiskt stadsliv med aktivitet och rörelse, men även en plats att stanna upp, ta en paus och äta en glass medan man betraktar livet på Kinda kanal. Resecentrum Linköpings nya resecentrum är förutsättningen för stadens utveckling - och på sätt och viss även stadens akilleshäl. Det är en mycket stor anläggning och kan uppfattas som utanför stadens skala i sitt program. Samtidigt är placeringen av Ostlänken en unik möjlighet för att attrahera både investerare och nya innevånare till staden. En förutsättning för att generera stadsutveckling och ett dynamiskt fundament för ett egentligt stadsliv. Vi ser därför resecentret som en tillgång för staden och önskar att det framstår i nära fysisk symbios med den nya stadsdelen, den gamla innerstaden samt de nya viktiga och nödvändiga infrastrukturella förbindelserna. Vi placerar resecentrum närmast som en utskärning i nätstrukturen och låter centrets kanter vara en del av gatubilden, inspirerat av de många gamla tågstationerna i de större europeiska städerna. Man träder med andra ord direkt ut från resecentret till stadens gator och platser, och man får en särskild känsla i magen - inte riktigt, men nästan som när man träder ut från tågstationen i Venedig och möter Canal Grande, och genast känner sig som en del av stadens pulserande liv. Kinda kanal är inte Canal Grande, men känslan kan vara den samma! Arkitektoniskt föreslår vi en nyansering av uppfattningen av resecentrum som samlat center. Vi underdelar och förskjuter övertäckningarna samt introducerar träd i strukturen för att underlätta en nedbrytning av den stora skalan och möjliggöra en variation i uttrycket. Samtidigt uttrycker och gestaltar förskjutningarna en dynamik både i riktning mot Stockholm och mot Øresundsregionen. Pelare och broar utförs i vit betong vid Kindaplatsen och i själva resecentret. Övertäckningarna bärs upp av vitmålade och smala stålkonstruktioner och övertäcks av glas - homogent i uttrycket dock med stor differentiering i materialval. Det ljusa och lätta är framträdande och bidrar både till att skala ner den stora anläggningen, samt förstärka känslan av transparens så att upplevelsen av att vara en del av den omkringliggande stadsbildningen främjas. Biljettfunktionerna är placerade mot Kanalplatsen och detaljhandeln primärt inne under strukturen och ut mot de omkringliggande gatorna. Rulltrapporna integreras i rörelsen parallellt med spåren så att den resande som ska ut i världen rör sig upp mot himlen och de ankommande leds direkt ner i stadens nya pulserande stadsrum med en enastående utsikt mot hela Kinda kanals vattenrum och den gamla innerstaden. Bussterminalen är placerad i den östliga änden av resecentret med direkt anslutning till Gumpakullavägen och korta gångavstånd till både perronger och långtidsparkering. Linköping - bygger nya broar 7

5 Projektbeskrivning Kindaön Etappstrategi Vi har varit angelägna om att skapa en särdeles robust struktur som kan utbyggas i det tempo som efterfrågan och behov kräver. Som första etapp är det närliggande att peka på de byggfält och stadsrum som ligger närmast den existerande staden och samtidigt är en del av resecentrets närområde. Både för att etablera en stadsmässighet redan från början och för att skapa den nödvändiga ljudbarriären till tågbanan. Vi föreslår primärt affärsverksamhet placerat längs tågbanan. Diagonalen, Kindaön och Kanalplatsen är hörnstenen i kopplingen till innerstaden, tillsammans med den nya cykel- och fotgängarbron i förlängningen av Kungsgatan och Ågatan. Det är viktigt att investeringar i infrastruktur som skapar de nödvändiga förbindelserna görs i ett tidigt skede i utvecklingen. De kommer att fungera som viktiga kickstartare för hela utvecklingen och även som magneter för investerare - och är en förutsättning för att skapa efterfrågan på nya bostäder i stadsdelen. De nästa etapper föreslår vi som färdiggörande av de byggfält som omger rese- centrum för att snabbt skapa en stadskänsla kombinerat med en förnuftig logik i förhållande till byggplatsstörningar. Sagt med andra ord - ingen ska bo på en byggplats de kommande 30 åren. Vi har utarbetat en översikt över byggfälten som sammanhåller byggfältets areal med den potentiella byggrätten - exploateringen är mycket varierande med ett genomsnitt på ca 190% mätt på byggfält. Inte Manhattan, men analogt till motsvarande täta och kompakta stadbildningar i många storstäder, och väl anpassat till Linköping. Efterskrift Det är ett stort uppdrag Ni har formulerat - komplext och med många spännande utmaningar. Vi har eftersträvat att utveckla en robust strategi snarare än att producera ett traditionellt arkitektfackligt och designbaserat förslag. Det är vår erfarenhet från liknande stora stadsutvecklingsprojekt att de bör vara baserade på en överordnad och stark idé, och därmed en strategi som är robust nog att rymma stadsutveckling med en lång tidshorisont. Det innebär att planen ska vara flexibel, att nya idéer över tid kan inpassas utan att den grundläggande idéen går förlorad. Det betyder inte att vi inte är intresserade i design, tvärtemot, bara att förutsättningen för att skapa intressant och nyskapande arkitektur - i detta sammanhang resecentret - bör vara en väl genomarbetad helhetsplan som löser stadens logistik och skapar välfungerande stadsrum och nya förbindelser. Vi tror på broarna - Linköping har möjligheten att bygga broar till världen och visa vägen! Linköping - bygger nya broar 9

6

7 Mobilitet tekst Mobilitet tekst Övergripande mål för mobiliteten Staden behöver ett transportsystem för att kunna leva. Det skall ge god tillgänglighet, oavsett vilket färdmedel du väljer. Biltrafikens negativa miljöpåverkan gör att vi idag måste minska våra tillfällen att välja bil. I de flesta städer idag ligger andelen bilresor över 50 % av det totala resandet, denna andel bör minska till 30 %. Målet är att de hållbara transportmedlen ökar, och får cirka 20 % kollektivtrafik, 30 % cykel och 20 % gång. Dessutom skall alla resor kunna göras på ett tryggt, säkert och trivsamt sätt, gärna med möjlighet att kombinera resan med andra aktiviteter t ex arbeta, träna, vila, umgås. Att erbjuda ett trafiksystem och en struktur som ger rätt framkomlighet i varje del är grundläggande för att vi skall göra rätt färdmedelsval. Runt staden skall snabba trafikslag kunna angöra stadskärnan, och inom de mest centrala delarna är det främst de långsammare trafikslagen som skall dominera. Möjligheten att byta färdmedel i strategiska snitt är en viktig del av det hållbara transportsystemet. Med ett nytt resecentrum och ett utvecklat hållbart transportsystem i staden kommer stor vikt läggas vid utveckling av cykeltrafiken och kollektivtrafiken. Målet är att biltrafiken skall minska ju närmare stadskärnan man kommer, samtidigt som gång- och cykeltrafiken är som störst i de inre delarna. En rätt utformad struktur måste kombineras med opinionsbildning, reglering och samverkan för ett hållbart resande. Linköping arbetar redan idag aktivt med många olika delar i dessa mjuka påverkansformer. Detta skall givetvis fortsätta och utvecklas. Trafiksystemet i stadskärnan Resan till stadens mitt börjar i det mer övergripande systemet med bil, buss eller tåg. Tågen angör med den nya stationen mitt i staden. Härifrån kan man resa med alla färdmedel. Beskrivning av byten mm i nya resecentrum finns i kommande kapitel. Busstrafiken angör ofta i fler punkter runt stadens centrum, oftast inom gång- eller cykelavstånd till målen i centrum. Bussar och spårvagnar passerar även genom stadskärnan, för att kunna erbjuda den bästa tillgängligheten med detta hållbara transportmedel. Biltrafik leds runt stadskärnan på en ring som utökas på ett naturligt sätt när stadskärnan växer. Cykelvägar når stadskärnan i alla viktiga stråk, hela vägen in till stadens innersta. Cykelstråk genom stadskärnan får god framkomlighet. Ett finmaskigt nät för gående byggs upp runt stadens viktigaste handelsstråk och nya resecentrum, där resan kombineras med vistelse, social samverkan och en stor variation av ärendebesök. Gång Gångnätet är finmaskigt och kompletteras med nya broar över Stångån. Det knyter samman med stadens övriga stråk, oftast i samma passager över ringvägen som cykelstråken använder. Genom det nya området skär en diagonal, kring vilken stadslivskoncentrationer och målpunkter samlas. Denna knyter även samman arenan med stadskärnan och resecentrum. Gångstråken utförs med hög detaljeringsgrad och med stor rumslig variation, samt utblickar för bästa orientering. Längs Stångåns stränder finns rekreativa stråk för gående. Cykel I gränsen mellan stadskärnans rutnätsstruktur och övriga staden kopplas huvudcykelstråken ihop med existerande cykelstråk i alla riktningar. Passager tvärs ringvägen utförs på ett tryggt och säkert sätt, med god framkomlighet för cyklisten. I diagonalen genom den nya delen och under järnvägen finns huvudstråket från norr till söder, kring vilken övriga stråk kopplas. Längs Stångån finns cykelstråk på båda sidor, med bäst framkomlighet på västra stranden. I stadskärnan finns stort antal platser för cykelparkering, väl kopplade till huvudcykelstråken. Framför allt runt nya resecentrum finns många cykelplatser vid alla entréer. Kollektivtrafik Existerande och framtida kollektivtrafik kopplas enkelt samman med buss- och spårväg på diagonalen genom de nya stadsdelarna och förbi resecentrum. Även ringvägen är del av kollektivtrafikstrukturen. Även om kollektivtrafikstråket skulle flyttas till Drottninggatan kan det enkelt kopplas samman med det framtida linjenätet. När en spårväg blir aktuell, som del av den högklassiga kollektivtrafiken genom staden, förläggs den i samma diagonala gata genom områdets hjärta. Busstrafik kan därmed angöra resecentrum från alla håll, med tyngdpunkt på västra sidan mot Stångån. På östra sidan mot ringvägen finns både stadsbussar, landsbygdstrafiken och expressbusstrafiken, som enkelt kopplas mot regionens huvudvägar. Bil Staden får en god tillgänglighet, med en sammanhållen ringväg runt stadskärnan. Ringvägen kopplas samman med de nya stadsdelarna via en ny bro i norr invid arenan. Då skapas en effektiv och naturlig ring som gör att det alltid gå snabbar att köra ringen, än genom innerstaden. Eftersom framkomligheten för bil är betydligt lägre i stadskärnan än på ringvägen. Angöring till resecentrum sker direkt från ringvägen i öster. Större parkeringsanläggningar finns placerad runt hela stadskärnan. Dessa ligger på ställen lämpliga för bytet till gång. Den nya stadsdelen får större parkeringshus placerade i anslutning till resecentrum, som samtidigt kan fungera som handelsparkering till handelsstråken i de nya stadsdelarna. Åtgärder för hållbart resande Det är av största vikt att utbyggnad av det fysiska strukturerna kombineras med åtgärder som främjar det mer hållbara resandet. Det handlar om opinionsbildning i form av kollektivtrafikinformation, kampanjer, restidsinformation, förändrad reglering av t ex korttidsparkering, premiering av rätt beteende, mm. Det kan vara individualiserad marknadsföring som t ex information till inflyttade i de nya områdena. Eller resplaner för trafikintensiva verksamheter för att uppmuntra sina anställda att använda mer miljöanpassade färdsätt. Att skapa system för bilpooler kan vara lämpligt för föreningsdrivna eller kommersiella samfälligheter. Dessutom kan ökad cykelservice, väderskyddade gångvägar, intermodala bytespunkter, lånecykelsystem, infartsparkering med shuttle, mm bidra till det mer hållbara resandet. Det handlar helt enkelt om ett nytänk för resandet i ett 50-årsperspektiv. Nya resecentrum Trafiken runt nya resecentrum ställer höga krav på framkomlighet och tillgänglighet. Samtidigt som många funktioner gör bytet effektivt och attraktivt. I förslaget finns goda kopplingar till tågen, regionbussarna, stadsbussarna, expressbussarna, taxi, bilangöringen, bilparkeringen, biluthyrningen, cykelparkeringen och lånecyklarna. Dessutom finns all den service som den resande behöver i stationen. Sambanden inom resecentrum är goda, vilket ger korta och snabba byten. Överblicken i den öppna stationshallen och entréer på alla fyra sidor ger mycket god orientering om var min resa fortsätter. Eftersom resecentrum kommer att ligga mitt i den nya stadsdelen kommer kopplingarna till staden vara utomordentligt goda. Resecentrum har en innerstadssidan mot handelsstråken (diagonalen) och Stångån, samt en fordonssida i direkt anslutning till ringvägen. Strategier för rätt mobilitet Stad byggs genom människans behov, ett behov av bostäder, arbete, rekreation, service och sociala samband. Transportsystem byggs ut för att behov av resande ökar. Miljömålen kräver att vi strukturerar våra städer på så sätt att de minskar resandet. Därför är det av största vikt att rätt funktion placeras på rätt ställe. Att placera stationen mitt i staden är därför av stor betydelse för ett hållbart resande. Även övriga större målpunkter placeras i stadskärnan. Länken mellan dagens stadskärna och nya resecentrum är därför en naturlig del av stadens utveckling. Placering av viktiga målpunkter och aktiviteter längs denna koppling begränsar resandet i staden. Rätt tid för utbyggnad av det hållbara transportsystemet Det är också viktigt att skapa rätt beteende från början. Utbyggnad av ett nytt område är ett gyllene tillfälle att sätta nya normer för resandet. Därför bör utbyggnaden ske samordnat med utbyggnad av kollektivtrafik och cykelvägnätet. Dessa skall finnas öppna samma dag som man flyttar in. Det kan även lämpas sig att använd provisoriska lösningarna under tidiga utbyggnadsskeden för att skapa rätt beteende från början. Opinionsbildningsåtgärder Alla fysiska förändringar bör samverka med en plan för opinionsbildande åtgärder, av samma anledning om att när man flyttar in är bästa tid för ändring till det mer miljöanpassade beteendet. Strategi för utbyggnad av parkering Parkering finns både i respektive kvarter och samlade i parkeringshus. Det finns många fördelar med samlad parkering; ökad möjlighet till samnyttjande, mer likställd kollektivtrafikresandet, färre bilplatser krävs, underlättar för bilpoolsanvändning mm. Samtidigt så byggs en stadsdel ut med stort antal exploatörer och fastighetsägare som alla har olika utbyggnadsordning. För att kunna skapa den mest hållbara lösningen för bilparkering bör därför metod för utbyggnad av samlad parkering skapas. En gemensam strategi och plan för finansiering, huvudmannaskap och genomförande. Annars är det lätt att det blir många små p-garage som ökar bilresandet, ökar trafikvolymerna på gatorna, och kräver fler bilplatser i stadens centrala delar. 12 Linköping - bygger nya broar 13

8 Areal beräknade BTA Areal beräknade BTA Delområde Byggfält Byggfält m2 m2 Bostäder Verksamheter Handel Kultur / Hotel Resecenter Parkering A A A A A A A A F.02 F.01 F E.03 E E.02 E.01 C.02 C.01 P.01 P.02 C.04 C D.02 D.01 C.03 B.01 A.02 A.03 A.04 A.01 P P.03 D D.04 D.03 B.02 R A.05 A.06 B A A.07 G.01 G.02 G G.03 B B B C C C C C D D D D D E E E E F F F Delområder och byggfältnr. P.04 G G G G R R P P P P P Total parkering 1995 Total BTA Linköping - bygger nya broar 15

9 Hållbarhet Hållbarhet DAGSLJUS ENERGIFÖRSYNING PROGRAMMERING BRAND Energieffektiva installationer TERMISKT INNEKLIMAT Maximal användning av förnybar energi VENTILATION KYLNING Minimering av energiförlust Hållbarhet Det är teamets ambition att skapa en markant hållbar profil för projektet, både ur sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter. Den nya stadsdelen ska vara behaglig att vistas i. Som innevånare och som besökare ska man kunna se och märka att stadsdelen är skapad med hållbara principer. Arkitekturen vill skapa state of the art byggnader, som producerar energi till både byggnad och stadsdel. Målet är att reducera det totala enegibehovet till ett absolut minimum och säkra en så miljövänlig energiförsörjning som möjligt. Detta ska ske genom att all byggnation uppförs som lågenergibyggnation och att vissa byggnader uppförs som plusenergibyggnader. Härmed vill utvalda byggnader medverka till att kunna täcka en del av energibehovet i stadsdelen. Det vill således vid en realisering av detta förslag vara tal om en ansenlig energibesparing jämfört med en mer traditionell utbyggnad av stadsdelen. I det utarbetade förslaget har det varit ett skärpt fokus på planering för bästa möjliga utnyttjande av dagsljus och passiv solvärme samt lokal energiproduktion. Byggnaderna är därför placerade, disponerade och orienterade så att de skuggar minst möjligt för varandra, så att alla takytor och större fasadytor har möjlighet att nu eller senare integreras med olika solenergi- eller dagsljussystem. Baserat på egna erfarenheter är det teamets rekommendation att byggnadernas energibehov effektivt minimeras genom användande av Integrerad Energi Design (IED). IED-metoden är baserad på en tidig och systematisk dialog mellan byggherre, arkitekt, entreprenör och ingenjör, som säkerställer att projekten fasthåller en helhetssyn och skapar de bästa lösningarna för sund, flexibel och hållbar arkitektur i såväl anläggnings- som driftsfasen. IED-metoden säkrar ett bra inomhusklimat, färre synliga installationer, låg energiförbrukning, en förnuftig driftsekonomi, och inte minst ett bättre samarbete. Den Integrerade Energi Design Processen Vi rekommenderar att alla projektteam som i realiseringsfasen ska designa de enskilda bygnaderna i stadsdelen, introduceras till IED- processen genom en serie workshops med fokus på implementering av IED, och att de enskilda projektteamen i designfasen fortlöpande faciliteras av externa IED-experter. En process som delar av projektgruppen tidigare har använt sig av med stor framgång i andra stadsutvecklingsprojekt. Det mest effektiva sättet att skapa en hållbar stadsdel på är att reducera de onödiga energibehoven. Genom att använda förnybara energikällor och återanvända tillgängliga resurser täcks de nödvändiga behoven i stadsdelen. De resterande behoven, som inte kan täckas av förnybara och hållbara resurser, ska täckas genom optimalt utnyttjande av de tillgängliga energikällorna. Metoden heter Trias Energetica och beskrivs bäst genom nedanstående modell: Trias Energetica - Minimering av energiförlust (klimatskärm, köldbroar och täthet) - Maximal användning av förnybar energi (utnyttjande av dagsljus, byggnadsintegrerad solenergi, biobränslen etc.) - Energieffektiva installationer (behovsstyrd ventilation med värmeåtervinning, vattenbesparande kranar etc.) Dagsljus Ljuset från solen är en grundläggande förutsättning för livet på vår jord. Förutom att vara en av livets grundstenar är solljuset också med till att definiera och skapa de rum vi människor uppehåller oss i, både inom- och utomhus. Byggnader som är dagsljusmässigt välbelysta upplevs som mer attraktiva. Dessutom visar nyare forskning att det finns ett direkt samband mellan mängden av dagsljus och människors hälsa. För utvecklingen av en stad är det därför viktigt att fokusera på dagsljuset redan innan den första byggstenen läggs, då byggnadernas interna disponering är bestämmande för dagsljuset i stadsdelen. Därför är en av huvudaspekterna i disponeringen av stadsdelen att optimera stadsplanen och byggnadsfunktionerna i relation till dagsljuset. Detta görs genom att kontrollera att stadsplanen skapar möjlighet för oproblematisk tillgång till ett tillfredsställande dagsljusnivå inne i byggnaderna. Därför har det gjorts analyser av dagsljusinfallet i byggnadsfasaderna i stadsplanen. Dagsljuset i stadsdelen utnyttjas mest hensiktsmässigt genom att funktioner som är dagsljuskrävande placeras där tillgången på dagsljus är hög och vice versa. Kontorsbyggnader där elförbrukningen till belysning ofta utgör en stor del av energikostnaden, placeras således där var dagsljusinfallet på fasaden är stort. Detta ger möjlighet att skapa en god fördelning av dagsljus i lokalerna utan att det uppstår problem med hög värmebelastning från solen genom överdimensionerade fönsterpartier. Detaljhandelsbutiker och andra affärer som inte har särskilda krav till dagsljusnivån kan med fördel placeras i gatuplan, och särskilt i de områden som analyserna har visat har reducerat dagsljus. Energibehov och energiförsyning - minimering av energibehov Det rekommenderas att all byggnation utförs som lågenergibyggnation som lever upp till den bästa energistandarden i Skandinavien. Detta uppnås bl.a. genom att följa nedanstående nyckelvärden för fönster, klimatskärm och tekniska installationer. Byggnadsdelar Fönster. Underhållsfria lösningar i kärnträ (alternativt trä/aluminium) Evt. tyska lösningar med köldbroisolering i ramkonstruktionen. Det rekommenderas att använda fönster med integrerade friskluftsventiler. För fönster rekommenderas följande vär den: Uw, max = 1,0 W/m²K, LTmin = 0,70, g ~ 0,50 Tak: U = 0,08 W/m²K (500 mm isolering) Ytterväggar: U = 0,1 W/m²K (400 mm isolering) Terrændæk: U = 0,1 W/m²K (400 mm isolering) mot terræn Solavskärmning De skärpta kraven till inomhusklimatet betyder att det för delar av byggnaderna kommer att vara behov av utvändig solavskärmning. Antagligen i form av en mobil solavskärmning eller i form av permanenta vågräta uthäng över (syd) eller vid sidan ( öst/väst) av fönstren beroende på orientering. Det får inte användas permanent solavskärmning eller solavskärmande glas. Den mest hensiktsmässiga solavskärmningen bör avgöras så snart de första arkitektskisserna är klara. Det bör vara mycket stor uppmärksamhet på att undvika köldbroar samt på enkla driftsäkra, och täta samlingsdetaljer. Värmeackumulering uppnås med fördel genom tunga, fritt exponerade material i tak (betong eller två lager brandgips). Tunga golv och väggar vill endast ha begränsad effekt jämfört med tunga tak. Ventilation utförs som balanserad mekanisk ventilation med VGV och behovsstyrning. I sommarperioden eftersträvas naturlig ventilation. Ventilationsanläggningen bör ha en värmeåtervinningsgrad på minst 85% och ett SEL värde på max. 800 J/m3. Invändiga ytor. Det ska användas godkända och allergivänliga material och beläggningar för bästa möjliga inomhusklimat och minimalt ventilationsbehov. Vidare bör en rad åtgärder vidtas för att minska elförbrukningen utöver el till byggnadsdrift. F.eks. genom att ställa skärpta krav till elektrisk apparatur i områdets bostäder. Elförbrukningen till elektrisk apparatur vill därigenom kunna sänkas med upp till 20 %. Det vill var attraktivt för stadsdelen att arbeta med storköpsavtal för energioptimerad elekektrisk apparatur, inkl. hårda vitvaror som t.ex. tvätt- och diskmaskiner som är förberedda för anslutning till varmt vatten (hållbart utnyttjande av överskottsvärme) i stället för att värma upp vatten med elektricitet. Kombinationen av energieffektiva apparater, energieffektiv belysning och ljusstyrning, samt beteendeändring kombinerat med energismarta byggnader och optimerat dagsljusutnyttjande, förväntas att reducera behovet för hushållsel i bostäderna med 40% och 30% i övriga byggnader. Elförsörjning - Solceller Energibehovet ska täckas på det ekonomiskt och miljömässigt mest attraktiva sättet. En effektiv metod är utbredd användning av solceller. Potentialen för utny- 16 Linköping - bygger nya broar 17

10

11 Hållbarhet Sol och skugganalys Fördelningen av solenergi är analyserad för den nya stadsdelen i Linköping. Analysen visar att där är goda möjligheter att använda den instrålande solenergin, då där inte finns höga skuggande byggnader i stadsdelen. Det är därför, vid uppförande eller vid en senare tidpunkt, goda möjligheter att implementera hållbara energisystem som t.ex. solceller i stadsdelen som aktivt kan utnyttja solenergin på stadsdelens takytor. Den väldisponerade stadsplanen ger ytterligare goda möjligheter för passivt utnyttjande av solvärme i bostäder som vänder mot syd / öst / väst. Analys av mängd och fördelning av solenergi (direkt och diffus strålning) i stadsplanen. Som supplement till solenergianalysen har sol- och skuggförhållandena undersökts under en representativ tidsperiod. Nedanstående skugganalys visar skuggförhållandena timme för timme, från kl 08:00 till kl 16:00, den 21 Mars / September (dagjämningen). Analysen visar att endast få tak periodvis överskuggas, då där inte finns höga punkthus som annars kan ge upphov till långa vandrande skuggor i stadsdelen. Skugganalysen visar vidare att där även vid dagjämningen är sol i de stora gårdsrummen. Under sommarhalvåret, med högre solhöjd, är mängden av direkt sol i gårdsrum och på gårdsfasader mot syd, öst och väst markant större. Skugganalys från kl 08:00 till kl 16:00 den 21 Mars / September 20 Linköping - bygger nya broar

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch

Läs mer

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv Utgångspunkter för stadsliv Utveckla centrala staden med attraktiva och flexibla mötesplatser för alla Prioritera centrala staden för gående och vistelse Sammankoppla stadens centrala delar i ett mer finmaskigt

Läs mer

2015-08-10 Rev. 2015-10-22 Projekt Norrköpings Resecentrum

2015-08-10 Rev. 2015-10-22 Projekt Norrköpings Resecentrum 2015-08-10 Rev. 2015-10-22 Projekt Norrköpings Resecentrum PM Funktionella krav körspår Innehåll Bilagor... 2 Uppdraget... 3 Utgångspunkter... 3 Funktionella krav och disposition... 3 Tågplattformar i

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Kv Herkules och Oden i Trelleborg 2014.06.26

Kv Herkules och Oden i Trelleborg 2014.06.26 Kv Herkules och Oden i Trelleborg 2014.06.26 Trafik- och konsekvensbeskrivning Inledning Denna beskrivning av trafiken och dess konsekvenser ingår i arbetet med planprogram för kvarteren. Därav formas

Läs mer

Busshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på.

Busshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på. Resecentrum är den viktigaste noden för kommunikation i Uppsala. Här möts tåg, buss, cykel och gångtrafik. I resecentrums förlängning ingår även Vretgränd och Kungsgatan på den västra sidan och Stationsgatan

Läs mer

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 MILJÖSTADSDELEN NORRA DJURGÅRDSSTADEN 2030 ; 12 000 lägenhet och 35 000 arbetsplatser Några övergripande miljömål;

Läs mer

Parkering och mobilitet i Frihamnen

Parkering och mobilitet i Frihamnen Parkering och mobilitet i Frihamnen Maria Stenström och Stefan Hellberg Göteborgs Stads Parkerings AB 19 november 2015 Ägardirektiv Hållbar utveckling Aktiv i stadsutvecklingen Främja förändrade resvanor

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Planprogram för Stationsområdet. Yttrande

Planprogram för Stationsområdet. Yttrande Planprogram för Stationsområdet Yttrande Inledning Stationsområdet är ett av Ängelholms kommuns viktigaste utvecklingsprojekt. I centrala Ängelholm med närhet till såväl stadens utbud och service som stationen

Läs mer

Regi ncity Syd Idekoncept oktober 2011

Regi ncity Syd Idekoncept oktober 2011 RegionCity Syd Hjärtat i västra Sverige och mitt i centrala älvstaden #2 Brofästet nya Götaälvbron VG Regionens planerade regionens hus Högre exploatering vid brofästet Bussterminal Bangårdsviadukten Station

Läs mer

RESECENTRUM 2.0 RESECENTRUM 2.0 LINKÖPING JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER OCH NYA FRAMTIDSMÖJLIGHETER IDESKISS 2013 08 28

RESECENTRUM 2.0 RESECENTRUM 2.0 LINKÖPING JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER OCH NYA FRAMTIDSMÖJLIGHETER IDESKISS 2013 08 28 RESECENTRUM 2.0 JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER OCH NYA FRAMTIDSMÖJLIGHETER NYA MÖJLIGHETER SKISSEN VILL VISA PÅ MÖJLIGHETER SOM EN JÄRNVÄG I TUNNEL SKULLE GE. Några möjligheter som borde

Läs mer

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde! Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.

Läs mer

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter 2012-01-25 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow Utredning för omvandling av busstorget Bilden på

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de

Läs mer

Området Ångfärjan Mål och motiv

Området Ångfärjan Mål och motiv Området Ångfärjan Mål och motiv w w w. h e l s i n g b o r g. s e /a n g f a r j a n Området Ångfärjan ska utvecklas till en ny mötesplats för helsingborgarna. Här ska man ses, flanera, umgås, äta, underhållas

Läs mer

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan Planera klimatsmart! Stöd till de kommunala planerarna med fokus på förebyggande klimatarbete Ta fram verktyg som kan användas i planeringen

Läs mer

idéskiss Trafik och parkering

idéskiss Trafik och parkering 17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är

Läs mer

Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg.

Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg. 2015-08-27 Q&A Skeppsbron Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg. Detta händer just nu I augusti i år invigdes

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla 2011-10-14 Bn 364/2010 Delegationen för hållbara städer Miljövårdsberedningen 103 33 Stockholm Komplettering av ansökan En cykelstad för alla Örebro kommun har ansökt om stöd från Delegationen för hållbara

Läs mer

LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL

LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL ARALLELLT UDRAG 2009-09-30 ARALLELLT UDRAG 2009-09-30 1/4 UNIVERSITETSGATAN Området vid Kalmar Nyckel har en mycket intressant potential. De positiva effekterna

Läs mer

Stadsutveckling Östra Sala backe

Stadsutveckling Östra Sala backe Stadsutveckling Östra Sala backe 1 Broschyren är framtagen av fastighetskontoret, stadsbyggnadskontoret och kommunledningskontoret i Uppsala kommun Projektledare: Karl Ingelstam, fastighetskontoret Caroline

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Hållbara städer - så bygger vi nytt

Hållbara städer - så bygger vi nytt Hållbara städer - så bygger vi nytt Kvillebäcken Staffan Bolminger, Älvstranden utveckling AB Krokslätts Fabriker Lennart Larsson, Husvärden AB Berth Olsson, Bengt Dahlgren AB Hållbar kunskapsstad Lund

Läs mer

Nya moderna kontor mitt i Linköping

Nya moderna kontor mitt i Linköping Nya moderna kontor mitt i Linköping Kvarteret Braxen vid Storgatan, Ågatan och Repslagaregatan i Linköping LBE-0584-bofakta-Braxen.indd 1 2013-11-14 14.07 Stadskärnan förvandlas och knyter an till nya

Läs mer

Parkeringsstrategi för norra Tyresö centrum

Parkeringsstrategi för norra Tyresö centrum Parkeringsstrategi för norra Tyresö centrum Rapport Norra Tyresö Centrum 2014-05-12 Version 1,0 RAPPORT 2 (12) Datum Författare Version Ändring 2014-05-12 Karl/Hedda 1,0 RAPPORT 3 (12) Innehåll 1 Bakgrund...4

Läs mer

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16)

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16) UPPDRAGSNUMMER 2125500000 TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM VER 0.96 STOCKHOLM 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8

Läs mer

Hede Station Utveckling 2025

Hede Station Utveckling 2025 Hede Station Utveckling 2025 Masterplan för stationsområdet med närmaste omgivningar Uppdraget Förutsättningar Analys / Alternativ Förslag - Masterplan Etapper Januari 2016 Uppdraget Uppdraget: Uppdraget

Läs mer

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K.,

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K., vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping I d e n t i t e t - H e l h e t - R ö r e l s e ANALYS B20 B21 B22 För att få en förståelse av Norra Munksjö-området och dess karaktär

Läs mer

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner ANSÖKAN 1 (7) 2012-06-11 2011/123 Lena Åström Strategisk samhällsplanerare 0431-40 29 66 lena.astrom@engelholm.se Komplettering avseende ansökan om statligt stöd för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling

Läs mer

Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling

Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling Spårväg Lund C ESS Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling Pernilla von Strokirch, Projektchef Spårvägen som drivkraft för stadsutveckling Att få en spårväg i Lund är inte ett mål i sig. Spårvägen

Läs mer

Lönsam energieffektivisering 2015

Lönsam energieffektivisering 2015 Lönsam energieffektivisering 2015 Galären tolkar hållbarhet Våra fastigheter skall utmana staden invändigt och utvändigt, arkitektoniskt, tekniskt och socialt. Men vi måste göra det långsiktigt hållbart.

Läs mer

Stadsutveckling Ljura, Hageby, Ringdansen

Stadsutveckling Ljura, Hageby, Ringdansen Stadsutveckling Ljura, Hageby, Ringdansen Nya Urbana transportsystem kollektivtrafik som medel för stadsutveckling 2008-12-04 Hans Revenhorn, Stadsbyggnadsdirektör Norrköping kommun Norrköping vill växa

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Parkeringspolicyn ska bidra till. hållbar stadsutveckling och livsmiljö. hållbar stadsutveckling och livsmiljö

Parkeringspolicyn ska bidra till. hållbar stadsutveckling och livsmiljö. hållbar stadsutveckling och livsmiljö Parkeringspolicyn ska bidra till hållbar stadsutveckling och livsmiljö Roger Johansson, SWECO Parkeringspolicyn ska bidra till hållbar stadsutveckling och livsmiljö Användningen av den parkering som finns

Läs mer

prisma Aktivitetshall i Araby-Dalbo, Växjö - Förslag

prisma Aktivitetshall i Araby-Dalbo, Växjö - Förslag prisma Ett aktivitetscenter; en plats för fysisk aktivitet på alla nivåer för alla åldrar utan krav på prestation och öppen för alla. I vårt förslag har vi försökt ta fasta på just denna öppenhet och skapat

Läs mer

Midroc Property Development AB. Inte som alla andra!

Midroc Property Development AB. Inte som alla andra! Inte som alla andra! Kort Fakta! Total yta: 21 000 kvm Varav utställningshall: 14 000 kvm Konferensavdelning: 300, 200 och 200 personer ( 650 och 200) Restauranger och kök: 2 st. Grönt sedumtak: 17 000

Läs mer

2. Nämnden godkänner överenskommelse om exploatering mellan Exploateringsnämnden och Stockholms Stads Parkerings AB.

2. Nämnden godkänner överenskommelse om exploatering mellan Exploateringsnämnden och Stockholms Stads Parkerings AB. Cecilia Olsson Ytterstad Telefon: 08-508 264 37 cecilia.olsson@expl.stockholm.se Till Exploateringsnämnden 2007-08-23 Detaljplan för kvarteret Kopisten i Råcksta. Remiss. Överenskommelse om exploatering

Läs mer

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida

Läs mer

VISIONGRUPP/ ÅTGÄRDSGRUPP

VISIONGRUPP/ ÅTGÄRDSGRUPP VISIONGRUPP/ ÅTGÄRDSGRUPP DELTAGANDE ORGANISATIONER: UDDEVALLA CENTRUMUTVECKLING FÖRETAGARNA I UDDEVALLA UDDEVALLA HANDEL UDDEVALLA NÄRINGSLIV FASTIGHETSÄGARNA DESTINATION UDDEVALLA Tillväxt Uddevalla

Läs mer

Regi ncity NordVäst Idekoncept december 2011

Regi ncity NordVäst Idekoncept december 2011 Tuvestad & Thorn Exark Arkitekter Liljewall Arkitekter Kanozi Semrén+Månsson SGS Jernhusen RegionCity NordVäst Hjärtat i västra Sverige och mitt i centrala älvstaden Statligt trafikstråk Högre exploatering

Läs mer

falun.se/resecentrum Samhällsinformation Resecentrum Falun Följ med på resan! Ett viktigt steg mot en större stad

falun.se/resecentrum Samhällsinformation Resecentrum Falun Följ med på resan! Ett viktigt steg mot en större stad falun.se/resecentrum Samhällsinformation Resecentrum Falun Ett viktigt steg mot en större stad Följ med på resan! Nu bygger vi framtidens Falun En satsning för dig och morgondagens falubor! I en modern

Läs mer

Kunskapsstråket. En unik position

Kunskapsstråket. En unik position Visionsbild för Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan

Läs mer

Parkeringsstrategi. Fastigheter som förvaltas av Locum AB

Parkeringsstrategi. Fastigheter som förvaltas av Locum AB Parkeringsstrategi Fastigheter som förvaltas av Locum AB Bakgrund I Locums förvaltningsuppdrag ingår bland annat ansvar för parkeringsfrågor. SLL moderniserar vårdfastigheter för 25 miljarder kronor de

Läs mer

Borås Stads Trafikstrategi 2035 - Förädla det vi har

Borås Stads Trafikstrategi 2035 - Förädla det vi har TJÄNSTESKRIVELSE Datum 1(5) Johanna Johansson, 033-35 31 47 johanna.johansson@boras.se Miljö- och konsumentnämnden Borås Stads Trafikstrategi 2035 - Förädla det vi har Yttrande till Kommunstyrelsen ( 2014/KS0184)

Läs mer

PROGRAMFÖRSLAG RESECENTRUM

PROGRAMFÖRSLAG RESECENTRUM PROGRAMFÖRSLAG RESECENTRUM PLACERING Dagens resandenav bör ligga i den mest frekventerande punkten där de mest frekventerade stråken skär varandra. Skälet för detta är förutom resenärens bekvämlighet och

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Västsvenska paketet En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Stora krav på transportsystemen Befolkningsökningen, urbaniseringen, globaliseringen och miljön ställer nya och hårdare krav på transporter

Läs mer

Trafikverket och stationerbytespunkter, Lena Lingqvist

Trafikverket och stationerbytespunkter, Lena Lingqvist Trafikverket och stationerbytespunkter, Lena Lingqvist Vad är en station? Stationen förr 2 2011-06-20 Stationen idag Kommunikationsnod Transportslagsövergripande Mötesplats i det stora och lilla Del av

Läs mer

4.8 ETAPPUTBYGGNAD. 4.8.1 Regionbussterminal. Oberoende av vilket alternativ och vilken bangårdslösning

4.8 ETAPPUTBYGGNAD. 4.8.1 Regionbussterminal. Oberoende av vilket alternativ och vilken bangårdslösning TÄNKBARA LAYOTER HALMSTAD RESECENTRUM 4.6 PENDELPARKERINGAR Pendelparkeringarna lokaliseras söder om resecentrum och till största del väster om spårområdet. I första hand utförs dessa som markparkeringar

Läs mer

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING VY TORGET VY KANALEN VY TORGET VY GATAN VY PARKERINGEN VY FRÅN SYDÖST VY FRÅN SYDVÄST VY FRÅN NORDOST VY FRÅN NORDVÄST INFART TOMTEN PARKERING 120 st P 24 st DJURGÅRDEN CENTRUM, parallella uppdrag. BESKRIVNING

Läs mer

Projekt Norrköpings Resecentrum PM 2015-10-21. Utkast till Framtida stomlinjenät för spårvagn och BRT-buss

Projekt Norrköpings Resecentrum PM 2015-10-21. Utkast till Framtida stomlinjenät för spårvagn och BRT-buss Projekt Norrköpings Resecentrum PM 2015-10-21 Utkast till Framtida stomlinjenät för spårvagn och BRT-buss Tänk tunnelbana kör spårvagn Möjliga framtida stomlinjer i Norrköping Smedby Befintlig spårväg

Läs mer

2013-10-08 Sam 113/2013. Parkeringsriktlinjer Örebro kommun

2013-10-08 Sam 113/2013. Parkeringsriktlinjer Örebro kommun 2013-10-08 Sam 113/2013 Parkeringsriktlinjer Örebro kommun Innehållsförteckning Inledning...3 Olika typer av parkering...3 Mål...4 Att stadsutvecklingen sker i balans...4 En väl balanserad tillgänglighet...4

Läs mer

3.UNDERLAG GÅNGFLÖDESPROGNOS STRÅKANALYSER 3.1 ANALYS AV TILLGÄNGLIGHET I GATUNÄTET 3.2 TILLGÄNGLIGHET I GÅNGNÄTET

3.UNDERLAG GÅNGFLÖDESPROGNOS STRÅKANALYSER 3.1 ANALYS AV TILLGÄNGLIGHET I GATUNÄTET 3.2 TILLGÄNGLIGHET I GÅNGNÄTET 3.UNDERLAG GÅNGFLÖDESPROGNOS STRÅKANALYSER 3.1 ANALYS AV TILLGÄNGLIGHET I GATUNÄTET 3.2 TILLGÄNGLIGHET I GÅNGNÄTET 3.1 ANALYS AV TILLGÄNGLIGHET I GATUNÄTET Med en Space syntax-analys beräknas den rumsliga

Läs mer

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré!

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! driving range bv 1500 bv 10000 3500 lastzoner 10000 2000 gröna skärmar 8000 5000 2000 parkeringar lastzoner 4500 3000 3000 Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! Den spännande

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Positive Footprint Housing

Positive Footprint Housing Positive Footprint Housing - ett hållbart utvecklingsprojekt inom Riksbyggen SABO Energikick 2013-11-06 Mikael Ahlén Riksbyggen ekonomisk förening Riksbyggen har sedan starten 1940 utvecklat bostadsområden

Läs mer

Koggen 2 Kontor med optimalt skyltläge i Öresundsregionens mittpunkt

Koggen 2 Kontor med optimalt skyltläge i Öresundsregionens mittpunkt västra hamnen, malmö NCC är ett av de ledande nordiska byggoch fastighetsutvecklingsföretagen med en omsättning på 49 Mdr SEK och 17 000 anställda. Med Norden som hemmamarknad är NCC verksamt inom hela

Läs mer

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Förslag Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Målet är en hållbar stads- och transportutveckling. Struktur

Läs mer

10 utmaningar för ett hållbart Norrköping

10 utmaningar för ett hållbart Norrköping 10 utmaningar för ett hållbart Norrköping 2016-01-27 10 utmaningar för ett hållbart Norrköping Stadsplanering börjar inte med ett vitt tomt papper! Man kan önska sig hållbara energilösningar men vem ska

Läs mer

RESECENTRUM 1.4 RESECENTRUM 1.4 LINKÖPING JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER I CENTRUM IDESKISS 2013 09 19

RESECENTRUM 1.4 RESECENTRUM 1.4 LINKÖPING JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER I CENTRUM IDESKISS 2013 09 19 RESECENTRUM 1.4 JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER I CENTRUM NYA MÖJLIGHETER SYFTE MED LINKÖPINGS RESECENTRUM 1.4 NÅGRA KONSEKVENSER AV JÄRNVÄG I TUNNEL SOM JÄMFÖRELSE TILL BROALTERNATIVET Vi

Läs mer

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka TRAFIKSTRATEGI FÖR HUDDINGE KOMMUN Huddinges befolkning ökar precis som antalet transporter. Dagens och morgondagens växande behov kräver ett

Läs mer

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal YIMBY Yes In My BackYard. 2009-08-24 Diarienummer: 2007-36164 2009:15 Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal - Inledning YIMBY välkomnar att utbyggnaden av Hammarby Sjöstad fortsätter.

Läs mer

Planera och bygg för hållbart resande i Huddinge

Planera och bygg för hållbart resande i Huddinge Planera och bygg för hållbart resande i Huddinge Mobility management ett modernt sätt att planera Med mobility management vill Huddinge kommun underlätta hållbara transporter och minska bilanvändningen

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20 Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering

Läs mer

Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum

Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Storstad Linköping Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Om storstad Linköping Storstad Linköping är en oberoende intresseorganisation som arbetar för

Läs mer

Detaljplan för Lejonet 17 med flera fastigheter

Detaljplan för Lejonet 17 med flera fastigheter Detaljplan för Lejonet 17 med flera fastigheter Centralorten, Oskarshamns kommun GESTALTNINGSPROGRAM Följande gestaltningsprogram gäller den tillbyggnad som sker från Lejonet 17 och ut över Hantverksgatan,

Läs mer

Sammanfattning pilotprojekt Karlstad

Sammanfattning pilotprojekt Karlstad Underlag för redovisning av pilot-projekt Sida 1 av 7 Sammanfattning pilotprojekt Karlstad 1 Bakgrund och syfte Karlstadsbuss genomförde 2007 en linjenätsförändring som haft stor framgång i form av ökat

Läs mer

Åtgärder. Centrala stan GRANSKNINGSHANDLING. En bilaga till den fördjupade översiktsplanen för Centrala stan

Åtgärder. Centrala stan GRANSKNINGSHANDLING.  En bilaga till den fördjupade översiktsplanen för Centrala stan GRANSKNINGSHANDLING Dnr: 2011-1536 2016-04-01 Åtgärder Centrala stan En bilaga till den fördjupade översiktsplanen för Centrala stan www.skelleftea.se/centralastan Skellefteå kommun 931 85 Skellefteå 0910-73

Läs mer

Kristallentrén. Arkitekturprojekt. - en paviljong i parken. Lunds Konst och Designskola Kristina Block

Kristallentrén. Arkitekturprojekt. - en paviljong i parken. Lunds Konst och Designskola Kristina Block Arkitekturprojekt - en paviljong i parken Lunds Konst och Designskola 2015 PROJEKTBESKRIVNING Arkitekturprojektet går ut på att studera och formge en mindre paviljong där du tar hänsyn till estetik, funktion

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2013-12-12 140 Yttrande, vägplan och detaljplan för Arninge resecentrum samt järnvägsplan för Roslagsbanan,

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Motion till Kommunfullmäktige

Motion till Kommunfullmäktige Motion till Kommunfullmäktige Det ska vara enkelt att vara klimatsmart i Linköping Inledning Det står klart att klimatförändringarna är orsakade av människor. Och det är vi människor som skapat problemen

Läs mer

BO- OCH SAMHÄLLSEXPO 2 24 SEPTEMBER 2017 LINKÖPING VALLASTADEN 2017 BO- OCH SAMHÄLLSEXPO I LINKÖPING 2 24 SEPTEMBER 2017

BO- OCH SAMHÄLLSEXPO 2 24 SEPTEMBER 2017 LINKÖPING VALLASTADEN 2017 BO- OCH SAMHÄLLSEXPO I LINKÖPING 2 24 SEPTEMBER 2017 BO- OCH SAMHÄLLSEXPO 2 24 SEPTEMBER 2017 LINKÖPING VALLASTADEN 2017 BO- OCH SAMHÄLLSEXPO I LINKÖPING 2 24 SEPTEMBER 2017 LINKÖPING DÄR IDÉER BLIR VERKLIGHET Linköping är en av landets snabbast växande

Läs mer

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka

Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka Planbeskrivning Detaljplan för del av Kungsbacka 3:1, fl ytt av Göteborgsvägen Kungsbacka Antagandehandling enkelt planförfarande Upprättad i februari 2012, reviderad i juni 2012 av FÖRVALTNINGEN FÖR PLAN

Läs mer

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost 2013-12-06 Handläggare: Mikael Engström Stockholms läns landsting tel. dir: 076 643 96 70 registrator.lsf@sll.se Shula Gladnikoff Diarienummer LS 1304-0578 tel. dir. 076 643 96 73 RUFS 2010 - aktualitet

Läs mer

BO- OCH SAMHÄLLSEXPO 2 24 SEPTEMBER 2017 LINKÖPING VALLASTADEN 2017 BO- OCH SAMHÄLLSEXPO I LINKÖPING 2-24 SEPTEMBER 2017

BO- OCH SAMHÄLLSEXPO 2 24 SEPTEMBER 2017 LINKÖPING VALLASTADEN 2017 BO- OCH SAMHÄLLSEXPO I LINKÖPING 2-24 SEPTEMBER 2017 BO- OCH SAMHÄLLSEXPO 2 24 SEPTEMBER 2017 LINKÖPING VALLASTADEN 2017 BO- OCH SAMHÄLLSEXPO I LINKÖPING 2-24 SEPTEMBER 2017 LINKÖPING - DÄR IDÉER BLIR VERKLIGHET Linköping är en av landets snabbast växande

Läs mer

Parkeringspolicy. för Vara kommun. Gäller fr.o.m XX-XX. Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X

Parkeringspolicy. för Vara kommun. Gäller fr.o.m XX-XX. Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X Parkeringspolicy för Vara kommun Gäller fr.o.m. 2016-XX-XX Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X Sammanfattning Syftet med en parkeringspolicy är att ge en gemensam inriktning för hur parkeringsfrågor

Läs mer

Reflektion från seminarium 5

Reflektion från seminarium 5 Reflektion från seminarium 5 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från forskningsprojekten Klimatsmarta och attraktiva transportnoder och Urbana stationssamhällen - Ulf Ranhagen,

Läs mer

KS-Plan 12/2006 Antagandehandling 2007-02-27 GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl.

KS-Plan 12/2006 Antagandehandling 2007-02-27 GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl. KS-Plan 12/2006 Antagandehandling 2007-02-27 GESTALTNINGSPROGRAM Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl. Bakgrund Platsen utgör en del av entrén till Haninge och dess gestaltning är viktig som en del

Läs mer

SÖDRA SKANSTULL KONSEKVENSANALYS. Stadsstrukturanalys av programförslag för stadsutveckling i Södra Undertitel Skanstull

SÖDRA SKANSTULL KONSEKVENSANALYS. Stadsstrukturanalys av programförslag för stadsutveckling i Södra Undertitel Skanstull SÖDRA SKANSTULL KONSEKVENSANALYS Stadsstrukturanalys av programförslag för stadsutveckling i Södra Undertitel Skanstull Juli Datum 2016 GÅNGNÄT KORSNINGAR PER KM2* Södermalms gång- och gatunät är generellt

Läs mer

Smarta resor och transporter

Smarta resor och transporter Smarta resor och transporter Läs mer... om blandning av olika funktioner i program D. Vi behöver smarta resor och transporter för ett hållbart samhälle. I Luleå ska vi ha bra förutsättningar för invånare

Läs mer

Bra presentation. Skateparkens placering? Vi måste försöka bli av med bilen i centrum och bygga lätta leder och utveckla kollektivtrafiken.

Bra presentation. Skateparkens placering? Vi måste försöka bli av med bilen i centrum och bygga lätta leder och utveckla kollektivtrafiken. Allmänt möte Arrangör: Kommitté med uppdrag att ta fram förslag till generella målsättningar för och ett översiktligt innehåll och detaljeringsgrad för en delgeneralplan av Mariehamns centrum MÖTESANTECKNINGAR

Läs mer

NORRA TYRESÖ CENTRUM MARKANVISNINGSTÄVLING OKTOBER 2014

NORRA TYRESÖ CENTRUM MARKANVISNINGSTÄVLING OKTOBER 2014 NORR TYRESÖ ENTRUM MRKNVISNINSTÄVLIN OKTOER 24 Inledning Planeringen av den hållbara stadsdelen Norra Tyresö centrum är i full gång. tt skapa en stadsdel som erbjuder naturliga och trygga mötesplatser

Läs mer

Kors vad det vimlar av segel idag...

Kors vad det vimlar av segel idag... 1 ors vad det vimlar av segel idag... Det är med glädje vi vill ge vårt förslag på bostäder i ett så fantastiskt läge som Lindö Strand. Vår målsättning är att skapa ett unikt boende med egen karaktär där

Läs mer

"VÄSBYS VERTIKALA TRÄDGÅRDAR"

VÄSBYS VERTIKALA TRÄDGÅRDAR "VÄSBYS VERTIKALA TRÄDGÅRDAR" 1 DRAGONVÄGEN - HALVERA MERA Ett samarbete mellan White arkitekter och Väsbyhem FOKUS: KLIMATSKAL 2 DRAGONVÄGEN - HUR SER DET UT IDAG? 1 Miljonprogramshus. 8st på rad 2 Typexempel

Läs mer

Energioptimering av kommersiell byggnad

Energioptimering av kommersiell byggnad Tillhör examensarbete TVIT-5057 Ida Åkesson Installationsteknik Energioptimering av kommersiell byggnad Genom lagstiftning blir kraven på byggnaders energiprestanda allt hårdare och intresset för passivhus

Läs mer

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim Kort om Lokalförvaltningen Förvaltar offentliga lokaler för Göteborgs Stad: - förskolor, skolor, äldreboende, gruppbostäder,

Läs mer

Parkeringsutredning för västra Saltängen

Parkeringsutredning för västra Saltängen Parkeringsutredning för västra Saltängen 2009-08-18 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2 NULÄGE... 3 2.1 Bebyggelse... 3 2.2 Trafik... 4 2.3 Parkering... 5 2.4 Kommentarer... 6 3 PLANERADE FÖRÄNDRINGAR... 7 3.1

Läs mer

Mobility Management i Byggskedet. Katarina Löfquist, Stefan Lundh Hållbart resande, Samhällsbyggnadskontoret

Mobility Management i Byggskedet. Katarina Löfquist, Stefan Lundh Hållbart resande, Samhällsbyggnadskontoret Mobility Management i Byggskedet Katarina Löfquist, Stefan Lundh Hållbart resande, Samhällsbyggnadskontoret Halmstads Resecentrum etapp 2 Etapp 2: 2016-17 Rapport om Mobility management (MM) Trafikverket

Läs mer