Linköping - bygger nya broar Masterplan for nytt resecentrum i Linköping

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Linköping - bygger nya broar Masterplan for nytt resecentrum i Linköping"

Transkript

1 Linköping - bygger nya broar Masterplan for nytt resecentrum i Linköping

2

3

4 Projektbeskrivning Kindaplatsen Kindaön och Kanalplatsen Kindaön är ett nytt erbjudande i stadsrummet placerad ute i själva Kinda kanal. En potentiell mötesplats och samlingspunkt för nytt och gammalt. Den kan utveckas till ett åbad, en liten lund med skuggande fruktträd, eller fungera som stadsyta och stadsrum med kaféliv på sommaren och skridskouthyrning på vintern. Den livliga båttrafiken på Kinda kanal och Stängån får en naturlig knutpunkt här. Ön ligger centralt i förhållande till parken vid hotellet och den nya Kanalplatsen vid resecentret. Tillsammans utgör de en varierad, funktionellt och arkitektoniskt sammansatt stadskant som anknyter direkt till både innerstaden och det nya stadsutvecklingsområdet omkring resecentret. Kanalplatsen är utformad som en stor västvänd och nivåindelad yta som samlar stadens golv i förlängning av resecentrum. Vi föreställer oss ett myllrande och dynamiskt stadsliv med aktivitet och rörelse, men även en plats att stanna upp, ta en paus och äta en glass medan man betraktar livet på Kinda kanal. Resecentrum Linköpings nya resecentrum är förutsättningen för stadens utveckling - och på sätt och viss även stadens akilleshäl. Det är en mycket stor anläggning och kan uppfattas som utanför stadens skala i sitt program. Samtidigt är placeringen av Ostlänken en unik möjlighet för att attrahera både investerare och nya innevånare till staden. En förutsättning för att generera stadsutveckling och ett dynamiskt fundament för ett egentligt stadsliv. Vi ser därför resecentret som en tillgång för staden och önskar att det framstår i nära fysisk symbios med den nya stadsdelen, den gamla innerstaden samt de nya viktiga och nödvändiga infrastrukturella förbindelserna. Vi placerar resecentrum närmast som en utskärning i nätstrukturen och låter centrets kanter vara en del av gatubilden, inspirerat av de många gamla tågstationerna i de större europeiska städerna. Man träder med andra ord direkt ut från resecentret till stadens gator och platser, och man får en särskild känsla i magen - inte riktigt, men nästan som när man träder ut från tågstationen i Venedig och möter Canal Grande, och genast känner sig som en del av stadens pulserande liv. Kinda kanal är inte Canal Grande, men känslan kan vara den samma! Arkitektoniskt föreslår vi en nyansering av uppfattningen av resecentrum som samlat center. Vi underdelar och förskjuter övertäckningarna samt introducerar träd i strukturen för att underlätta en nedbrytning av den stora skalan och möjliggöra en variation i uttrycket. Samtidigt uttrycker och gestaltar förskjutningarna en dynamik både i riktning mot Stockholm och mot Øresundsregionen. Pelare och broar utförs i vit betong vid Kindaplatsen och i själva resecentret. Övertäckningarna bärs upp av vitmålade och smala stålkonstruktioner och övertäcks av glas - homogent i uttrycket dock med stor differentiering i materialval. Det ljusa och lätta är framträdande och bidrar både till att skala ner den stora anläggningen, samt förstärka känslan av transparens så att upplevelsen av att vara en del av den omkringliggande stadsbildningen främjas. Biljettfunktionerna är placerade mot Kanalplatsen och detaljhandeln primärt inne under strukturen och ut mot de omkringliggande gatorna. Rulltrapporna integreras i rörelsen parallellt med spåren så att den resande som ska ut i världen rör sig upp mot himlen och de ankommande leds direkt ner i stadens nya pulserande stadsrum med en enastående utsikt mot hela Kinda kanals vattenrum och den gamla innerstaden. Bussterminalen är placerad i den östliga änden av resecentret med direkt anslutning till Gumpakullavägen och korta gångavstånd till både perronger och långtidsparkering. Linköping - bygger nya broar 7

5 Projektbeskrivning Kindaön Etappstrategi Vi har varit angelägna om att skapa en särdeles robust struktur som kan utbyggas i det tempo som efterfrågan och behov kräver. Som första etapp är det närliggande att peka på de byggfält och stadsrum som ligger närmast den existerande staden och samtidigt är en del av resecentrets närområde. Både för att etablera en stadsmässighet redan från början och för att skapa den nödvändiga ljudbarriären till tågbanan. Vi föreslår primärt affärsverksamhet placerat längs tågbanan. Diagonalen, Kindaön och Kanalplatsen är hörnstenen i kopplingen till innerstaden, tillsammans med den nya cykel- och fotgängarbron i förlängningen av Kungsgatan och Ågatan. Det är viktigt att investeringar i infrastruktur som skapar de nödvändiga förbindelserna görs i ett tidigt skede i utvecklingen. De kommer att fungera som viktiga kickstartare för hela utvecklingen och även som magneter för investerare - och är en förutsättning för att skapa efterfrågan på nya bostäder i stadsdelen. De nästa etapper föreslår vi som färdiggörande av de byggfält som omger rese- centrum för att snabbt skapa en stadskänsla kombinerat med en förnuftig logik i förhållande till byggplatsstörningar. Sagt med andra ord - ingen ska bo på en byggplats de kommande 30 åren. Vi har utarbetat en översikt över byggfälten som sammanhåller byggfältets areal med den potentiella byggrätten - exploateringen är mycket varierande med ett genomsnitt på ca 190% mätt på byggfält. Inte Manhattan, men analogt till motsvarande täta och kompakta stadbildningar i många storstäder, och väl anpassat till Linköping. Efterskrift Det är ett stort uppdrag Ni har formulerat - komplext och med många spännande utmaningar. Vi har eftersträvat att utveckla en robust strategi snarare än att producera ett traditionellt arkitektfackligt och designbaserat förslag. Det är vår erfarenhet från liknande stora stadsutvecklingsprojekt att de bör vara baserade på en överordnad och stark idé, och därmed en strategi som är robust nog att rymma stadsutveckling med en lång tidshorisont. Det innebär att planen ska vara flexibel, att nya idéer över tid kan inpassas utan att den grundläggande idéen går förlorad. Det betyder inte att vi inte är intresserade i design, tvärtemot, bara att förutsättningen för att skapa intressant och nyskapande arkitektur - i detta sammanhang resecentret - bör vara en väl genomarbetad helhetsplan som löser stadens logistik och skapar välfungerande stadsrum och nya förbindelser. Vi tror på broarna - Linköping har möjligheten att bygga broar till världen och visa vägen! Linköping - bygger nya broar 9

6

7 Mobilitet tekst Mobilitet tekst Övergripande mål för mobiliteten Staden behöver ett transportsystem för att kunna leva. Det skall ge god tillgänglighet, oavsett vilket färdmedel du väljer. Biltrafikens negativa miljöpåverkan gör att vi idag måste minska våra tillfällen att välja bil. I de flesta städer idag ligger andelen bilresor över 50 % av det totala resandet, denna andel bör minska till 30 %. Målet är att de hållbara transportmedlen ökar, och får cirka 20 % kollektivtrafik, 30 % cykel och 20 % gång. Dessutom skall alla resor kunna göras på ett tryggt, säkert och trivsamt sätt, gärna med möjlighet att kombinera resan med andra aktiviteter t ex arbeta, träna, vila, umgås. Att erbjuda ett trafiksystem och en struktur som ger rätt framkomlighet i varje del är grundläggande för att vi skall göra rätt färdmedelsval. Runt staden skall snabba trafikslag kunna angöra stadskärnan, och inom de mest centrala delarna är det främst de långsammare trafikslagen som skall dominera. Möjligheten att byta färdmedel i strategiska snitt är en viktig del av det hållbara transportsystemet. Med ett nytt resecentrum och ett utvecklat hållbart transportsystem i staden kommer stor vikt läggas vid utveckling av cykeltrafiken och kollektivtrafiken. Målet är att biltrafiken skall minska ju närmare stadskärnan man kommer, samtidigt som gång- och cykeltrafiken är som störst i de inre delarna. En rätt utformad struktur måste kombineras med opinionsbildning, reglering och samverkan för ett hållbart resande. Linköping arbetar redan idag aktivt med många olika delar i dessa mjuka påverkansformer. Detta skall givetvis fortsätta och utvecklas. Trafiksystemet i stadskärnan Resan till stadens mitt börjar i det mer övergripande systemet med bil, buss eller tåg. Tågen angör med den nya stationen mitt i staden. Härifrån kan man resa med alla färdmedel. Beskrivning av byten mm i nya resecentrum finns i kommande kapitel. Busstrafiken angör ofta i fler punkter runt stadens centrum, oftast inom gång- eller cykelavstånd till målen i centrum. Bussar och spårvagnar passerar även genom stadskärnan, för att kunna erbjuda den bästa tillgängligheten med detta hållbara transportmedel. Biltrafik leds runt stadskärnan på en ring som utökas på ett naturligt sätt när stadskärnan växer. Cykelvägar når stadskärnan i alla viktiga stråk, hela vägen in till stadens innersta. Cykelstråk genom stadskärnan får god framkomlighet. Ett finmaskigt nät för gående byggs upp runt stadens viktigaste handelsstråk och nya resecentrum, där resan kombineras med vistelse, social samverkan och en stor variation av ärendebesök. Gång Gångnätet är finmaskigt och kompletteras med nya broar över Stångån. Det knyter samman med stadens övriga stråk, oftast i samma passager över ringvägen som cykelstråken använder. Genom det nya området skär en diagonal, kring vilken stadslivskoncentrationer och målpunkter samlas. Denna knyter även samman arenan med stadskärnan och resecentrum. Gångstråken utförs med hög detaljeringsgrad och med stor rumslig variation, samt utblickar för bästa orientering. Längs Stångåns stränder finns rekreativa stråk för gående. Cykel I gränsen mellan stadskärnans rutnätsstruktur och övriga staden kopplas huvudcykelstråken ihop med existerande cykelstråk i alla riktningar. Passager tvärs ringvägen utförs på ett tryggt och säkert sätt, med god framkomlighet för cyklisten. I diagonalen genom den nya delen och under järnvägen finns huvudstråket från norr till söder, kring vilken övriga stråk kopplas. Längs Stångån finns cykelstråk på båda sidor, med bäst framkomlighet på västra stranden. I stadskärnan finns stort antal platser för cykelparkering, väl kopplade till huvudcykelstråken. Framför allt runt nya resecentrum finns många cykelplatser vid alla entréer. Kollektivtrafik Existerande och framtida kollektivtrafik kopplas enkelt samman med buss- och spårväg på diagonalen genom de nya stadsdelarna och förbi resecentrum. Även ringvägen är del av kollektivtrafikstrukturen. Även om kollektivtrafikstråket skulle flyttas till Drottninggatan kan det enkelt kopplas samman med det framtida linjenätet. När en spårväg blir aktuell, som del av den högklassiga kollektivtrafiken genom staden, förläggs den i samma diagonala gata genom områdets hjärta. Busstrafik kan därmed angöra resecentrum från alla håll, med tyngdpunkt på västra sidan mot Stångån. På östra sidan mot ringvägen finns både stadsbussar, landsbygdstrafiken och expressbusstrafiken, som enkelt kopplas mot regionens huvudvägar. Bil Staden får en god tillgänglighet, med en sammanhållen ringväg runt stadskärnan. Ringvägen kopplas samman med de nya stadsdelarna via en ny bro i norr invid arenan. Då skapas en effektiv och naturlig ring som gör att det alltid gå snabbar att köra ringen, än genom innerstaden. Eftersom framkomligheten för bil är betydligt lägre i stadskärnan än på ringvägen. Angöring till resecentrum sker direkt från ringvägen i öster. Större parkeringsanläggningar finns placerad runt hela stadskärnan. Dessa ligger på ställen lämpliga för bytet till gång. Den nya stadsdelen får större parkeringshus placerade i anslutning till resecentrum, som samtidigt kan fungera som handelsparkering till handelsstråken i de nya stadsdelarna. Åtgärder för hållbart resande Det är av största vikt att utbyggnad av det fysiska strukturerna kombineras med åtgärder som främjar det mer hållbara resandet. Det handlar om opinionsbildning i form av kollektivtrafikinformation, kampanjer, restidsinformation, förändrad reglering av t ex korttidsparkering, premiering av rätt beteende, mm. Det kan vara individualiserad marknadsföring som t ex information till inflyttade i de nya områdena. Eller resplaner för trafikintensiva verksamheter för att uppmuntra sina anställda att använda mer miljöanpassade färdsätt. Att skapa system för bilpooler kan vara lämpligt för föreningsdrivna eller kommersiella samfälligheter. Dessutom kan ökad cykelservice, väderskyddade gångvägar, intermodala bytespunkter, lånecykelsystem, infartsparkering med shuttle, mm bidra till det mer hållbara resandet. Det handlar helt enkelt om ett nytänk för resandet i ett 50-årsperspektiv. Nya resecentrum Trafiken runt nya resecentrum ställer höga krav på framkomlighet och tillgänglighet. Samtidigt som många funktioner gör bytet effektivt och attraktivt. I förslaget finns goda kopplingar till tågen, regionbussarna, stadsbussarna, expressbussarna, taxi, bilangöringen, bilparkeringen, biluthyrningen, cykelparkeringen och lånecyklarna. Dessutom finns all den service som den resande behöver i stationen. Sambanden inom resecentrum är goda, vilket ger korta och snabba byten. Överblicken i den öppna stationshallen och entréer på alla fyra sidor ger mycket god orientering om var min resa fortsätter. Eftersom resecentrum kommer att ligga mitt i den nya stadsdelen kommer kopplingarna till staden vara utomordentligt goda. Resecentrum har en innerstadssidan mot handelsstråken (diagonalen) och Stångån, samt en fordonssida i direkt anslutning till ringvägen. Strategier för rätt mobilitet Stad byggs genom människans behov, ett behov av bostäder, arbete, rekreation, service och sociala samband. Transportsystem byggs ut för att behov av resande ökar. Miljömålen kräver att vi strukturerar våra städer på så sätt att de minskar resandet. Därför är det av största vikt att rätt funktion placeras på rätt ställe. Att placera stationen mitt i staden är därför av stor betydelse för ett hållbart resande. Även övriga större målpunkter placeras i stadskärnan. Länken mellan dagens stadskärna och nya resecentrum är därför en naturlig del av stadens utveckling. Placering av viktiga målpunkter och aktiviteter längs denna koppling begränsar resandet i staden. Rätt tid för utbyggnad av det hållbara transportsystemet Det är också viktigt att skapa rätt beteende från början. Utbyggnad av ett nytt område är ett gyllene tillfälle att sätta nya normer för resandet. Därför bör utbyggnaden ske samordnat med utbyggnad av kollektivtrafik och cykelvägnätet. Dessa skall finnas öppna samma dag som man flyttar in. Det kan även lämpas sig att använd provisoriska lösningarna under tidiga utbyggnadsskeden för att skapa rätt beteende från början. Opinionsbildningsåtgärder Alla fysiska förändringar bör samverka med en plan för opinionsbildande åtgärder, av samma anledning om att när man flyttar in är bästa tid för ändring till det mer miljöanpassade beteendet. Strategi för utbyggnad av parkering Parkering finns både i respektive kvarter och samlade i parkeringshus. Det finns många fördelar med samlad parkering; ökad möjlighet till samnyttjande, mer likställd kollektivtrafikresandet, färre bilplatser krävs, underlättar för bilpoolsanvändning mm. Samtidigt så byggs en stadsdel ut med stort antal exploatörer och fastighetsägare som alla har olika utbyggnadsordning. För att kunna skapa den mest hållbara lösningen för bilparkering bör därför metod för utbyggnad av samlad parkering skapas. En gemensam strategi och plan för finansiering, huvudmannaskap och genomförande. Annars är det lätt att det blir många små p-garage som ökar bilresandet, ökar trafikvolymerna på gatorna, och kräver fler bilplatser i stadens centrala delar. 12 Linköping - bygger nya broar 13

8 Areal beräknade BTA Areal beräknade BTA Delområde Byggfält Byggfält m2 m2 Bostäder Verksamheter Handel Kultur / Hotel Resecenter Parkering A A A A A A A A F.02 F.01 F E.03 E E.02 E.01 C.02 C.01 P.01 P.02 C.04 C D.02 D.01 C.03 B.01 A.02 A.03 A.04 A.01 P P.03 D D.04 D.03 B.02 R A.05 A.06 B A A.07 G.01 G.02 G G.03 B B B C C C C C D D D D D E E E E F F F Delområder och byggfältnr. P.04 G G G G R R P P P P P Total parkering 1995 Total BTA Linköping - bygger nya broar 15

9 Hållbarhet Hållbarhet DAGSLJUS ENERGIFÖRSYNING PROGRAMMERING BRAND Energieffektiva installationer TERMISKT INNEKLIMAT Maximal användning av förnybar energi VENTILATION KYLNING Minimering av energiförlust Hållbarhet Det är teamets ambition att skapa en markant hållbar profil för projektet, både ur sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter. Den nya stadsdelen ska vara behaglig att vistas i. Som innevånare och som besökare ska man kunna se och märka att stadsdelen är skapad med hållbara principer. Arkitekturen vill skapa state of the art byggnader, som producerar energi till både byggnad och stadsdel. Målet är att reducera det totala enegibehovet till ett absolut minimum och säkra en så miljövänlig energiförsörjning som möjligt. Detta ska ske genom att all byggnation uppförs som lågenergibyggnation och att vissa byggnader uppförs som plusenergibyggnader. Härmed vill utvalda byggnader medverka till att kunna täcka en del av energibehovet i stadsdelen. Det vill således vid en realisering av detta förslag vara tal om en ansenlig energibesparing jämfört med en mer traditionell utbyggnad av stadsdelen. I det utarbetade förslaget har det varit ett skärpt fokus på planering för bästa möjliga utnyttjande av dagsljus och passiv solvärme samt lokal energiproduktion. Byggnaderna är därför placerade, disponerade och orienterade så att de skuggar minst möjligt för varandra, så att alla takytor och större fasadytor har möjlighet att nu eller senare integreras med olika solenergi- eller dagsljussystem. Baserat på egna erfarenheter är det teamets rekommendation att byggnadernas energibehov effektivt minimeras genom användande av Integrerad Energi Design (IED). IED-metoden är baserad på en tidig och systematisk dialog mellan byggherre, arkitekt, entreprenör och ingenjör, som säkerställer att projekten fasthåller en helhetssyn och skapar de bästa lösningarna för sund, flexibel och hållbar arkitektur i såväl anläggnings- som driftsfasen. IED-metoden säkrar ett bra inomhusklimat, färre synliga installationer, låg energiförbrukning, en förnuftig driftsekonomi, och inte minst ett bättre samarbete. Den Integrerade Energi Design Processen Vi rekommenderar att alla projektteam som i realiseringsfasen ska designa de enskilda bygnaderna i stadsdelen, introduceras till IED- processen genom en serie workshops med fokus på implementering av IED, och att de enskilda projektteamen i designfasen fortlöpande faciliteras av externa IED-experter. En process som delar av projektgruppen tidigare har använt sig av med stor framgång i andra stadsutvecklingsprojekt. Det mest effektiva sättet att skapa en hållbar stadsdel på är att reducera de onödiga energibehoven. Genom att använda förnybara energikällor och återanvända tillgängliga resurser täcks de nödvändiga behoven i stadsdelen. De resterande behoven, som inte kan täckas av förnybara och hållbara resurser, ska täckas genom optimalt utnyttjande av de tillgängliga energikällorna. Metoden heter Trias Energetica och beskrivs bäst genom nedanstående modell: Trias Energetica - Minimering av energiförlust (klimatskärm, köldbroar och täthet) - Maximal användning av förnybar energi (utnyttjande av dagsljus, byggnadsintegrerad solenergi, biobränslen etc.) - Energieffektiva installationer (behovsstyrd ventilation med värmeåtervinning, vattenbesparande kranar etc.) Dagsljus Ljuset från solen är en grundläggande förutsättning för livet på vår jord. Förutom att vara en av livets grundstenar är solljuset också med till att definiera och skapa de rum vi människor uppehåller oss i, både inom- och utomhus. Byggnader som är dagsljusmässigt välbelysta upplevs som mer attraktiva. Dessutom visar nyare forskning att det finns ett direkt samband mellan mängden av dagsljus och människors hälsa. För utvecklingen av en stad är det därför viktigt att fokusera på dagsljuset redan innan den första byggstenen läggs, då byggnadernas interna disponering är bestämmande för dagsljuset i stadsdelen. Därför är en av huvudaspekterna i disponeringen av stadsdelen att optimera stadsplanen och byggnadsfunktionerna i relation till dagsljuset. Detta görs genom att kontrollera att stadsplanen skapar möjlighet för oproblematisk tillgång till ett tillfredsställande dagsljusnivå inne i byggnaderna. Därför har det gjorts analyser av dagsljusinfallet i byggnadsfasaderna i stadsplanen. Dagsljuset i stadsdelen utnyttjas mest hensiktsmässigt genom att funktioner som är dagsljuskrävande placeras där tillgången på dagsljus är hög och vice versa. Kontorsbyggnader där elförbrukningen till belysning ofta utgör en stor del av energikostnaden, placeras således där var dagsljusinfallet på fasaden är stort. Detta ger möjlighet att skapa en god fördelning av dagsljus i lokalerna utan att det uppstår problem med hög värmebelastning från solen genom överdimensionerade fönsterpartier. Detaljhandelsbutiker och andra affärer som inte har särskilda krav till dagsljusnivån kan med fördel placeras i gatuplan, och särskilt i de områden som analyserna har visat har reducerat dagsljus. Energibehov och energiförsyning - minimering av energibehov Det rekommenderas att all byggnation utförs som lågenergibyggnation som lever upp till den bästa energistandarden i Skandinavien. Detta uppnås bl.a. genom att följa nedanstående nyckelvärden för fönster, klimatskärm och tekniska installationer. Byggnadsdelar Fönster. Underhållsfria lösningar i kärnträ (alternativt trä/aluminium) Evt. tyska lösningar med köldbroisolering i ramkonstruktionen. Det rekommenderas att använda fönster med integrerade friskluftsventiler. För fönster rekommenderas följande vär den: Uw, max = 1,0 W/m²K, LTmin = 0,70, g ~ 0,50 Tak: U = 0,08 W/m²K (500 mm isolering) Ytterväggar: U = 0,1 W/m²K (400 mm isolering) Terrændæk: U = 0,1 W/m²K (400 mm isolering) mot terræn Solavskärmning De skärpta kraven till inomhusklimatet betyder att det för delar av byggnaderna kommer att vara behov av utvändig solavskärmning. Antagligen i form av en mobil solavskärmning eller i form av permanenta vågräta uthäng över (syd) eller vid sidan ( öst/väst) av fönstren beroende på orientering. Det får inte användas permanent solavskärmning eller solavskärmande glas. Den mest hensiktsmässiga solavskärmningen bör avgöras så snart de första arkitektskisserna är klara. Det bör vara mycket stor uppmärksamhet på att undvika köldbroar samt på enkla driftsäkra, och täta samlingsdetaljer. Värmeackumulering uppnås med fördel genom tunga, fritt exponerade material i tak (betong eller två lager brandgips). Tunga golv och väggar vill endast ha begränsad effekt jämfört med tunga tak. Ventilation utförs som balanserad mekanisk ventilation med VGV och behovsstyrning. I sommarperioden eftersträvas naturlig ventilation. Ventilationsanläggningen bör ha en värmeåtervinningsgrad på minst 85% och ett SEL värde på max. 800 J/m3. Invändiga ytor. Det ska användas godkända och allergivänliga material och beläggningar för bästa möjliga inomhusklimat och minimalt ventilationsbehov. Vidare bör en rad åtgärder vidtas för att minska elförbrukningen utöver el till byggnadsdrift. F.eks. genom att ställa skärpta krav till elektrisk apparatur i områdets bostäder. Elförbrukningen till elektrisk apparatur vill därigenom kunna sänkas med upp till 20 %. Det vill var attraktivt för stadsdelen att arbeta med storköpsavtal för energioptimerad elekektrisk apparatur, inkl. hårda vitvaror som t.ex. tvätt- och diskmaskiner som är förberedda för anslutning till varmt vatten (hållbart utnyttjande av överskottsvärme) i stället för att värma upp vatten med elektricitet. Kombinationen av energieffektiva apparater, energieffektiv belysning och ljusstyrning, samt beteendeändring kombinerat med energismarta byggnader och optimerat dagsljusutnyttjande, förväntas att reducera behovet för hushållsel i bostäderna med 40% och 30% i övriga byggnader. Elförsörjning - Solceller Energibehovet ska täckas på det ekonomiskt och miljömässigt mest attraktiva sättet. En effektiv metod är utbredd användning av solceller. Potentialen för utny- 16 Linköping - bygger nya broar 17

10

11 Hållbarhet Sol och skugganalys Fördelningen av solenergi är analyserad för den nya stadsdelen i Linköping. Analysen visar att där är goda möjligheter att använda den instrålande solenergin, då där inte finns höga skuggande byggnader i stadsdelen. Det är därför, vid uppförande eller vid en senare tidpunkt, goda möjligheter att implementera hållbara energisystem som t.ex. solceller i stadsdelen som aktivt kan utnyttja solenergin på stadsdelens takytor. Den väldisponerade stadsplanen ger ytterligare goda möjligheter för passivt utnyttjande av solvärme i bostäder som vänder mot syd / öst / väst. Analys av mängd och fördelning av solenergi (direkt och diffus strålning) i stadsplanen. Som supplement till solenergianalysen har sol- och skuggförhållandena undersökts under en representativ tidsperiod. Nedanstående skugganalys visar skuggförhållandena timme för timme, från kl 08:00 till kl 16:00, den 21 Mars / September (dagjämningen). Analysen visar att endast få tak periodvis överskuggas, då där inte finns höga punkthus som annars kan ge upphov till långa vandrande skuggor i stadsdelen. Skugganalysen visar vidare att där även vid dagjämningen är sol i de stora gårdsrummen. Under sommarhalvåret, med högre solhöjd, är mängden av direkt sol i gårdsrum och på gårdsfasader mot syd, öst och väst markant större. Skugganalys från kl 08:00 till kl 16:00 den 21 Mars / September 20 Linköping - bygger nya broar

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 MILJÖSTADSDELEN NORRA DJURGÅRDSSTADEN 2030 ; 12 000 lägenhet och 35 000 arbetsplatser Några övergripande miljömål;

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

2013-10-08 Sam 113/2013. Parkeringsriktlinjer Örebro kommun

2013-10-08 Sam 113/2013. Parkeringsriktlinjer Örebro kommun 2013-10-08 Sam 113/2013 Parkeringsriktlinjer Örebro kommun Innehållsförteckning Inledning...3 Olika typer av parkering...3 Mål...4 Att stadsutvecklingen sker i balans...4 En väl balanserad tillgänglighet...4

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Koggen 2 Kontor med optimalt skyltläge i Öresundsregionens mittpunkt

Koggen 2 Kontor med optimalt skyltläge i Öresundsregionens mittpunkt västra hamnen, malmö NCC är ett av de ledande nordiska byggoch fastighetsutvecklingsföretagen med en omsättning på 49 Mdr SEK och 17 000 anställda. Med Norden som hemmamarknad är NCC verksamt inom hela

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka TRAFIKSTRATEGI FÖR HUDDINGE KOMMUN Huddinges befolkning ökar precis som antalet transporter. Dagens och morgondagens växande behov kräver ett

Läs mer

Nya moderna kontor mitt i Linköping

Nya moderna kontor mitt i Linköping Nya moderna kontor mitt i Linköping Kvarteret Braxen vid Storgatan, Ågatan och Repslagaregatan i Linköping LBE-0584-bofakta-Braxen.indd 1 2013-11-14 14.07 Stadskärnan förvandlas och knyter an till nya

Läs mer

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré!

Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! driving range bv 1500 bv 10000 3500 lastzoner 10000 2000 gröna skärmar 8000 5000 2000 parkeringar lastzoner 4500 3000 3000 Nytt område för hotell, kontor, handel och bostäder vid Lunds nya entré! Den spännande

Läs mer

Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum

Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum LULEÅ KOMMUN PROJEKTDIREKTIV Version 1 (5) Projektdirektiv för Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum Bakgrund Resecentrums betydelse som en attraktiv punkt i staden Resecentrum i modern

Läs mer

Smarta resor och transporter

Smarta resor och transporter Smarta resor och transporter Läs mer... om blandning av olika funktioner i program D. Vi behöver smarta resor och transporter för ett hållbart samhälle. I Luleå ska vi ha bra förutsättningar för invånare

Läs mer

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal YIMBY Yes In My BackYard. 2009-08-24 Diarienummer: 2007-36164 2009:15 Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal - Inledning YIMBY välkomnar att utbyggnaden av Hammarby Sjöstad fortsätter.

Läs mer

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING VY TORGET VY KANALEN VY TORGET VY GATAN VY PARKERINGEN VY FRÅN SYDÖST VY FRÅN SYDVÄST VY FRÅN NORDOST VY FRÅN NORDVÄST INFART TOMTEN PARKERING 120 st P 24 st DJURGÅRDEN CENTRUM, parallella uppdrag. BESKRIVNING

Läs mer

Hållbara städer - så bygger vi nytt

Hållbara städer - så bygger vi nytt Hållbara städer - så bygger vi nytt Kvillebäcken Staffan Bolminger, Älvstranden utveckling AB Krokslätts Fabriker Lennart Larsson, Husvärden AB Berth Olsson, Bengt Dahlgren AB Hållbar kunskapsstad Lund

Läs mer

Nya Triangeln Nybyggda kontor i Malmö city, nära puls och kommunikationer

Nya Triangeln Nybyggda kontor i Malmö city, nära puls och kommunikationer malmö Nya Triangeln Nybyggda kontor i Malmö city, nära puls och kommunikationer NCC är ett av de ledande nordiska byggoch fastighetsutvecklingsföretagen. Med Norden som hemmamarknad är NCC verksamt inom

Läs mer

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Umeå kommun? Lägg ner kollektivtrafiken 7 Öka kollektivtrafiken Bygg bort cykelvägarna 5 Gör det enkelt att cykla Öppna gamla

Läs mer

Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01

Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01 Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01 Bilparkering Parkering vid bostad Vid beräkning av parkering vid bostäder finns två alternativ. Är antal och typ av lägenheter

Läs mer

Kors vad det vimlar av segel idag...

Kors vad det vimlar av segel idag... 1 ors vad det vimlar av segel idag... Det är med glädje vi vill ge vårt förslag på bostäder i ett så fantastiskt läge som Lindö Strand. Vår målsättning är att skapa ett unikt boende med egen karaktär där

Läs mer

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard.

Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Erfarenheter från planering och byggande av den första villan i Sverige, passivhuscertifierad enligt internationell standard. Bakgrund Varför internationella passivhusdefinitionen? Framtagen av Passivhusinstitutet,

Läs mer

Detaljplan för Lejonet 17 med flera fastigheter

Detaljplan för Lejonet 17 med flera fastigheter Detaljplan för Lejonet 17 med flera fastigheter Centralorten, Oskarshamns kommun GESTALTNINGSPROGRAM Följande gestaltningsprogram gäller den tillbyggnad som sker från Lejonet 17 och ut över Hantverksgatan,

Läs mer

fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong

fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong fokus på Miljö, energi, ekonomi och design Passivhus i lättbetong Alla strävar vi efter samma mål Global uppvärmning är beteckningen på den observerade uppvärmningen av jordens lägre atmosfär och hav sedan

Läs mer

CYKELBOKSLUT 2012-13. Tekniska förvaltningen Borås Stad

CYKELBOKSLUT 2012-13. Tekniska förvaltningen Borås Stad CYKELBOKSLUT 2012-13 Tekniska förvaltningen Borås Stad INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 1 Genomförda åtgärder under 2012/2013... 2» Utbyggnad av cykelvägnätet... 2 Ny GC-väg, Landerigatan och Fabriksgatan,

Läs mer

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011

RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY. Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 RAPPORT STOCKHOLMARNA OM STATION STOCKHOLM CITY Kund: Jernhusen Kontakt: Eva Eliasson Datum: 20 december, 2011 Peter Blid Tel: 0739 403922 Peter.blid@novusgroup.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761

Läs mer

3.UNDERLAG GÅNGFLÖDESPROGNOS STRÅKANALYSER 3.1 ANALYS AV TILLGÄNGLIGHET I GATUNÄTET 3.2 TILLGÄNGLIGHET I GÅNGNÄTET

3.UNDERLAG GÅNGFLÖDESPROGNOS STRÅKANALYSER 3.1 ANALYS AV TILLGÄNGLIGHET I GATUNÄTET 3.2 TILLGÄNGLIGHET I GÅNGNÄTET 3.UNDERLAG GÅNGFLÖDESPROGNOS STRÅKANALYSER 3.1 ANALYS AV TILLGÄNGLIGHET I GATUNÄTET 3.2 TILLGÄNGLIGHET I GÅNGNÄTET 3.1 ANALYS AV TILLGÄNGLIGHET I GATUNÄTET Med en Space syntax-analys beräknas den rumsliga

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Med vilka färdmedel skulle du vilja resa sträckan Njurunda-Sundsvall? Pendeltåg Cykla, pendeltåg, buss Cykel och

Läs mer

Hållbart resande i praktiken

Hållbart resande i praktiken Hållbart resande i praktiken Trafik och stadsplanering med beteendepåverkan i fokus Björn Wendle, Lund 11 maj 2011 Idéskrift om Hållbart Resande Del av den Den Goda Staden, på initiativ av Temagrupp Hållbart

Läs mer

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet 1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram

Läs mer

1. Vad kan kommunen göra med

1. Vad kan kommunen göra med 1. Vad kan kommunen göra med Tydliga riktlinjer vid upphandling: Minska köttinköp Öka vegetariska livsmedel i skolor, äldrevård m.m. Välj vegetariskt vid konferenser Öka andelen ekologiskt Alternativ till

Läs mer

efem arkitektkontor ab

efem arkitektkontor ab HERRGÅRDSBACKEN FLODA Sävespången Det sägs att man förr var tvungen att ta av mössan vid Floda Portar. På ett likande sätt skall de nya byggnaderna trappa ner och huka sig hövligt, för att inte störa viktiga

Läs mer

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Bildkälla: Kontur Arkitekter Utredare Therese Nyman Pär Båge STOCKHOLM 2014-11-14 Förutsättningar Vatthagen 1:103 ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Delegationen för hållbara städer Regeringsuppdrag 2008 2012 Verka för hållbar utveckling av städer, tätorter

Läs mer

Tuvestad & Thorn Exark Arkitekter Semrén & Månsson Liljewall Arkitekter SGS Studentbostäder Göteborgs Stads Parkeringsaktiebolag Home Properties

Tuvestad & Thorn Exark Arkitekter Semrén & Månsson Liljewall Arkitekter SGS Studentbostäder Göteborgs Stads Parkeringsaktiebolag Home Properties RegionCity SydOst Hjärtat i västra Sverige och mitt i centrala älvstaden #2 VG Regionens planerade regionens hus Bussterminal Station och mötesplats Centralstationen En länkande stadsdel för Göteborg Ett

Läs mer

Kristianstad bygger för framtiden

Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad bygger för framtiden Kristianstad behöver bygga och växa Kristianstad växer. Nu är vi nära 80 000 invånare i kommunen. Men de äldre ökar snabbare än de yngre. I praktiken innebär en ökad andel

Läs mer

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende Nivå 1400 enheter Ingen ny bilbro erfordras. Öbron (B) nyttjas enbart för biltrafik. Två nya gång- och cykelbroar anläggs. En mot Östteg (C) och en

Läs mer

Bygg i Norrköping. Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015

Bygg i Norrköping. Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015 Bygg i Norrköping Information om bostadsobjekt för marktilldelning 2015 Var med och skapa Norrköping! Byggkranarna syns över stadens hustak. När den här broschyren går i tryck pågår byggnation av drygt

Läs mer

Steget mot framtiden. Synergi i optimalt energiutnyttjande. Fueltech

Steget mot framtiden. Synergi i optimalt energiutnyttjande. Fueltech Steget mot framtiden Synergi i optimalt energiutnyttjande Fueltech Mikael Jönsson Anders Persberg Energismart Boende Framtidens möjligheter med huset som kraftkälla! Var kommer Co2 utsläppen ifrån? Bostäder

Läs mer

Lokalfakta. Fiskartorpet Norra Djurgårdsstaden. Adress: Storängsgatan 115 44 Stockholm. Byggnadsår: 2014. Tillträdesdatum: Sommar/Höst 2016.

Lokalfakta. Fiskartorpet Norra Djurgårdsstaden. Adress: Storängsgatan 115 44 Stockholm. Byggnadsår: 2014. Tillträdesdatum: Sommar/Höst 2016. Lokalfakta Fiskartorpet Norra Djurgårdsstaden Adress: Storängsgatan 115 44 Stockholm Byggnadsår: 2014 Lokalyta ca: 58-75 kvm Rumshöjd ca: 3,28 meter brutto Tillträdesdatum: Sommar/Höst 2016 Kontakt: JM

Läs mer

Typsektion. Bullerplank med carport agerar bullerskydd för bostadsbebyggelse. Typsektion. Park med vall agerar bullerskydd för. bostadsbebyggelse.

Typsektion. Bullerplank med carport agerar bullerskydd för bostadsbebyggelse. Typsektion. Park med vall agerar bullerskydd för. bostadsbebyggelse. INDUSTRIBYN INDUSTRIBYN Publika event/ och sportanläggningar Fortsatt utveckling av centrumfunktion Befintlig kultur och fritid Befintliga offentliga byggnader Befintliga offentliga byggnader Befintlig kultur

Läs mer

PARKERINGSPOLICY I SVERIGE. Karin Neergaard, Trivector Traffic

PARKERINGSPOLICY I SVERIGE. Karin Neergaard, Trivector Traffic PARKERINGSPOLICY I SVERIGE Karin Neergaard, Trivector Traffic TRIVECTOR TRAFFIC Konsulttjänster och forskning inget annat än hållbara transporter Lund, Stockholm, Göteborg Klimat, energi och miljö Kollektivtrafik

Läs mer

PARKERINGSKÖP Köpa parkering i stället för att bygga i egen regi Parkeringslösning till en lägre kostnad Samlade anläggningar inga fasta platser ökat samnyttjande Umeå har arbetat med parkeringsköp sedan

Läs mer

Problemställningar, möjligheter och erfarenheter. Bo Grönlund, arkitekt maa, sa Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn

Problemställningar, möjligheter och erfarenheter. Bo Grönlund, arkitekt maa, sa Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn Problemställningar, möjligheter och erfarenheter Bo Grönlund, arkitekt maa, sa Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn Linköping 2002 Fler än 35 andra svenska kommuner sedan 2000 Några problemindikatorer:

Läs mer

Sida 1 1 Sida2 2 Sida 3 Som vi såg illustrerat i videon så är det ofta en huggsexa om vem som ska norpa en ledig parkering. Det beror på att dagens parkeringssystem bygger på den planekonomiska modellen,

Läs mer

FlYGVY över NYA ERIKSBERG

FlYGVY över NYA ERIKSBERG FlYGVY över NYA ERIKSBERG individuellt utformade tjänster. 2030 är det en självklarhet att inte behöva äga en bil. 8/ En stadsdel med mänsklig skala Nya Eriksberg planeras utifrån människans perspektiv

Läs mer

BRIGGEN 4. hyreslägenheter, Malmö FAKTABLAD. Briggen 4 lägenheter, Västra Hamnen, Malmö. T o r n a h e m

BRIGGEN 4. hyreslägenheter, Malmö FAKTABLAD. Briggen 4 lägenheter, Västra Hamnen, Malmö. T o r n a h e m BRIGGEN 4 hyreslägenheter, Malmö FAKTABLAD Västra Kanalgatan 1 211 41 Malmö telefon: 040-12 64 00 BESKRIVNING Fastighets AB Riggenhus bygger 37 lägenheter i det nya bostadsområdet Fullriggaren i Västra

Läs mer

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering

Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering 1(8) Utredning Detaljplan Infart Kristianstad Trafikstruktur och parkering Uppdragsnummer: 226043 Uppdragsansvarig: Johan Bergström Handläggare Kvalitetsgranskning Anna Stjärnkvist/Anna-Karin Ekström 010-452

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

Parkeringsnorm för Eslövs kommun

Parkeringsnorm för Eslövs kommun December 2013 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 NULÄGES BESKRIVNING 4 Ansvar Bilinnehav Zonindelning PARKERINGSNORM FÖR CYKEL 5 PARKERINGSNORM FÖR BIL 6 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 7 PARKERINGSNORM: TABELLER 8 Parkeringsnorm

Läs mer

2013-10-08. Handlingsplan för parkering Örebro kommun

2013-10-08. Handlingsplan för parkering Örebro kommun 2013-10-08 Handlingsplan för parkering Örebro kommun Innehållsförteckning Inledning...3 Planera och samverka för god tillgänglighet...4 1. Uppdatera p-normen...4 2. Utred parkeringsköpet...4 3. Gör områdesvisa

Läs mer

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder Medborgardialog Skellefteås satsningar på Näringsliv Infrastruktur Bostäder VARFÖR EN TRAFIKSTRATEGI? Avsiktsförklaring samt samarbetsavtal med Trafikverket Avsiktsförklaringen innebär att kommunen och

Läs mer

TRANSPORTER STORSJÖ STRAND GENERELLT

TRANSPORTER STORSJÖ STRAND GENERELLT UPPDRAG Hållbarhetsprogram Storsjö strand UPPDRAGSNUMMER 1157603 UPPDRAGSLEDARE Daina Millers-Dalsjö UPPRÄTTAD AV Sverker Hanson DATUM 05-16 Bild; Storsjö Strands Översiktsplan, Östersunds kommun 1 (10)

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet.

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet. ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk Hela staden inkluderande, grön och dynamisk Möta vattnet Stärka kärnan Mål och visioner i Göteborg Stärk kärnan GR Hållbar tillväxt 2013 45000

Läs mer

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 2014-10-08 Rev 2014-10-07 SID 1 (13) SBN2014:142 Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 Bakgrund Behovet av ny parkeringsnorm Den nuvarande parkeringsnormen, som ligger till grund för beräkning

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se

www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se www.goteborg.se/centralaalvstaden centralaalvstaden@goteborg.se Vårt uppdrag Att utarbeta en vision och en strategi utifrån hela stadens perspektiv...med utgångspunkt i den sociala, ekologiska och ekonomiska

Läs mer

Kalmar Nyckel PLATSEN

Kalmar Nyckel PLATSEN Sida 1 (6) Placering av Linnéuniversitet i Kalmar 2009-11-20 BEDÖMNINGSARBETE ARKITEKTUPPDRAG Kalmar Nyckel PLATSEN 1 Allmänt Vad innebär huvudkriterierna för förslaget: sjönära, stadsnära, kommunikationsnära.

Läs mer

lindab vi förenklar byggandet Utforma en hållbar framtid

lindab vi förenklar byggandet Utforma en hållbar framtid lindab vi förenklar byggandet ehybrid Utforma en hållbar framtid Varför förbrukar vi värdefull energi när den inte egentligen behövs? Lindabs nya ehybrid, som normalt ger energibesparingar på över 30 %,

Läs mer

Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION. www.sollentuna.se

Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION. www.sollentuna.se Cykelplan för Sollentuna kommun KORTVERSION www.sollentuna.se Cykla är lycka Undersökningar visar att cyklister är lyckligare än bilister. Hela tre gånger lyckligare faktiskt. Majoriteten av alla bilresor

Läs mer

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 YIMBY Yes In My BackYard. 2011-10-25 2011:13 Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 Nätverket YIMBY ser mycket positivt på Botkyrka kommuns planer att förtäta och koppla samman Alby och Eriksberg.

Läs mer

Gaturum 1: Astrid Lindgrens allé, Corfitz-Beck-Friisgatan från Övre i norr till Nygatan i söder. Avgränsning i sidled mot Stortorget är trädallén.

Gaturum 1: Astrid Lindgrens allé, Corfitz-Beck-Friisgatan från Övre i norr till Nygatan i söder. Avgränsning i sidled mot Stortorget är trädallén. Trelleborg 2012-05-28 Trelleborgs nya gaturum i befintliga gatustråk Citysamverkans övergripande syfte och målsättning: Är att medverka till att göra stadskärnan mer attraktiv och på olika sätt främja

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar 1 (6) Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar Inledning För att få med tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Läs mer

Hur bygger vi en ny stad?

Hur bygger vi en ny stad? Hur bygger vi en ny stad? Eva Dalman, projektchef Lund NE/Brunnshög, Lunds kommun Hållbara Brunnshög Lund NE/Brunnshög ny stad på högsta nivå ESS 2015 MAX IV 2010 asdfasdf asdasdf asdfasdf adadfasdf 26

Läs mer

SATSA II Regional cykelstrategi

SATSA II Regional cykelstrategi SATSA II Regional cykelstrategi Syfte och mål Skapa en regional plattform för cykelfrågan i Stockholms län, så att cykeltrafiken kan öka som andel av det totala resandet. Ta fram ett väl underbyggt underlag

Läs mer

Trafikföringen i centrum, Inre ringen

Trafikföringen i centrum, Inre ringen 1(17) Tjänsteskrivelse Falu kommun Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Datum 2015-09-14 Diarienummer MSN0522/15 Handläggare Mathias Westin Telefon 023-827 39 E-post: mathias.westin@falun.se Miljö-

Läs mer

det är inne att vara ute

det är inne att vara ute Öppenhet och utsikt Terrasser i sollägen Vindskyddad insida Naturen in på knuten Mitt i Stenungsund TANKAR Solgårdsterrassen, stadsdelen Från Parkers väg leds en huvudgata in till Solgårdsterrassen. Den

Läs mer

Unga tankar om framtidens resor

Unga tankar om framtidens resor 2011-03-24 Unga tankar om framtidens resor Specialutgåva kring gångtrafik! Idéer och illustrationer: Elever vid Thorildsplans gymnasium Stefan Myhrberg, Fariba Daryani Stockholms stad, Trafikkontoret Så

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

GULDMYNTSGATAN - WOODEN IT BE NICE. Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende

GULDMYNTSGATAN - WOODEN IT BE NICE. Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende GULDMYNTSGATAN - WOODEN IT BE NICE Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende ALTERNATIV PUNKTHUS ALTERNATIV LAMELLHUS DETALJPLAN

Läs mer

ORKESTERDIKET. hyreslägenheter, Lund FAKTABLAD. Orkesterdiket lägenheter, Östra Torn, Lund. T o r n a h e m

ORKESTERDIKET. hyreslägenheter, Lund FAKTABLAD. Orkesterdiket lägenheter, Östra Torn, Lund. T o r n a h e m ORKESTERDIKET hyreslägenheter, Lund FAKTABLAD Byggnads AB Tornahem postbox 1071 221 04 Lund telefon: 046-13 11 55 ORIENTERING Byggnads AB Tornahem bygger 64 hyreslägenheter i Kv Orkesterdiket på Östra

Läs mer

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus!

Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! En förstudie Eva Sikander, SP Monica Axell, SP Kongahälla Att gå från lågenergihus till aktivhus! Aktivhus eller plusenergihus genererar mer energi över

Läs mer

Gröna exempel från Växjö kommun

Gröna exempel från Växjö kommun Gröna exempel från Växjö kommun Jönköping 27 september 2013 Jan Johansson, energiplanerare Fossila koldioxidutsläpp i Växjö, ton/inv 5,0 4,5 4,0-41 % 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 TOTALT Transporter Uppvärmning

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

Arkitekttävling om en ny struktur för Linköpings innerstad.

Arkitekttävling om en ny struktur för Linköpings innerstad. Linköping Innerstaden växer över ån Arkitekttävling om en ny struktur för Linköpings innerstad. Linköpings kommun linkoping.se/innerstaden Arbetet hittills Redan 2001 påbörjades en förstudie för Ostlänken

Läs mer

Tunafastigheter i Eskilstuna AB Besöksadress: Björksgatan 9, 632 21 Eskilstuna Telefon: 016-12 00 65 info@tunafastigheter.se

Tunafastigheter i Eskilstuna AB Besöksadress: Björksgatan 9, 632 21 Eskilstuna Telefon: 016-12 00 65 info@tunafastigheter.se Tunafastigheter i Eskilstuna AB Besöksadress: Björksgatan 9, 632 21 Eskilstuna Telefon: 016-12 00 65 info@tunafastigheter.se - Tunafastigheter i Eskilstuna AB Besöksadress: Björksgatan 9, 632 21 Eskilstuna

Läs mer

Solenergiteknik i den hållbara staden

Solenergiteknik i den hållbara staden Solenergiteknik i den hållbara staden Charlotta Winkler WSP Environmental 2015-06-23 2 Det går inte att visa den här bilden just nu. Värderingar 3 Hållbarhet 4 "En hållbar utveckling är en utveckling som

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

Regionservice bygger Sveriges största. passivhus/plusenergihus

Regionservice bygger Sveriges största. passivhus/plusenergihus Mattias Wallin Regionservice Region Skåne, Fastighetsdivisionen Verksam i fastighetsbranschen sedan 1999 Projektledare för Rättspsykiatriskt centrum (RPC) sedan 2011 Projektledare för NSH (Nya sjukhusområdet

Läs mer

PARKERINGSSTRATEGI. Parkeringszoner Täby kommun. Täby kyrkby. Gullsjön. Visinge. Visinge Gribbylund. Gribbylund. Erikslund

PARKERINGSSTRATEGI. Parkeringszoner Täby kommun. Täby kyrkby. Gullsjön. Visinge. Visinge Gribbylund. Gribbylund. Erikslund [ANTAGANDEHANDLING] 2013-12-10 SBN 243/2013-30 PARKERINGSSTRATEGI Handbok Parkeringszoner Täby kommun Vallentunasjön Täby Täby kyrkby kyrkby Ullnasjön Gullsjön Löttingelund Löttingelund Lövbrunna Lövbrunna

Läs mer

Trafikstrategi för Alvesta kommun

Trafikstrategi för Alvesta kommun 2015-04-28 Trafikstrategi för Alvesta kommun Antaget av Kommunfullmäktige 2015-03-24 19 INNEHÅLL Vision och strategi... 3 BILAGOR Bakgrund... 6 Förslag på fortsatt arbete... 11 Ordförklaring... 12 Referenslitteratur...

Läs mer

Västlänken - en del av Göteborgs framtid

Västlänken - en del av Göteborgs framtid - en del av Göteborgs framtid Bakgrund Göteborgs lokala arbetsmarknad ska växa med över en halv miljon människor till år 2020 Göteborgs centrala delar, regionens kärna, stärks med fler arbetsplatser, fler

Läs mer

NY GÅNG- OCH CYKEL- BRO ÖVER STÅNGÅN?

NY GÅNG- OCH CYKEL- BRO ÖVER STÅNGÅN? NY GÅNG- OCH CYKEL- BRO ÖVER STÅNGÅN? IDÉSTUDIE NY GÅNG- OCH CYKELBRO ÖVER STÅNGÅNG I NYGATANS FÖRLÄNGNING 2009-01-08 Tyréns/LC, JG 2008-12-03 1 Innehållsförteckning Bakgrund och syfte...3 Förutsättningar...4

Läs mer

Hamn- och gatunämndens mål och inriktningar 2013-2015

Hamn- och gatunämndens mål och inriktningar 2013-2015 Hamn- och gatunämndens mål och inriktningar 2013-2015 2012-09-26 2012-09-26 1. Kommunfullmäktiges målinriktningar Kommunfullmäktige har formulerat fyra strategiska målinriktningar som ska brytas ner av

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Yttrande om tre översiktsplaner

Yttrande om tre översiktsplaner Yttrande om tre översiktsplaner (Gemensam Öp Linköping/Norrköping, Öp Staden och Öp Kallerstad) Storstad Linköping 2010-02-19 www.storstadlinkoping.se INLEDNING Det här yttrandet gäller samtliga tre aktuella

Läs mer

1. INTRODUKTION INTRODUKTION FÖRSLAG PÅ UTVECKLING AV JAKOBSBERGS CENTRUM, JÄRFÄLLA TILL SAMRÅD 2015-03-13 1

1. INTRODUKTION INTRODUKTION FÖRSLAG PÅ UTVECKLING AV JAKOBSBERGS CENTRUM, JÄRFÄLLA TILL SAMRÅD 2015-03-13 1 . INTRODUKTION INTRODUKTION Barkarby-Jakobsberg kommer enligt prognoser att växa med invånare fram till, och det finns en politisk vilja att låta Järfällahus stå för ca - bostäder om året de närmsta fyra

Läs mer

Brf Stadsträdgården. Skönt modernt boende för ett aktivt liv. Bofakta

Brf Stadsträdgården. Skönt modernt boende för ett aktivt liv. Bofakta Brf Stadsträdgården Skönt modernt boende för ett aktivt liv Bofakta Innehåll Situationsplan... 3 Våningsplan Vindsvåning och våning 2 5... 4 Våning 1 och källarplan... 5 Planritningar 2 rum och kök...

Läs mer

Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014

Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014 Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014 Reviderad 24 april 2014 Andersson Arfwedson arkitekter ab www.andersson-arfwedson.se Sibyllegatan 52b, 114 43 Stockholm 08-54 52 60

Läs mer