Kvävegödsling till höstraps
|
|
- Pernilla Lundgren
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kvävegödsling till höstraps av Nils Yngveson, HIR-Malmöhus grödans kvävebehov bestäms av den förväntade skörden. Skörden bedöms utifrån tidigare erfarenheter från fältet och den aktuella grödans bestånd. Kraftiga välutvecklade (8-10 örtblad) plantor i jämnt fördelade tunna (40-60 plantor/m 2 ) bestånd har en väldigt hög avkastningspotential. Dåligt utvecklade (mindre än 4 örtblad) grödor har en låg avkastningspotential. kvävet tillförs grödan i två givor. Första giva vid vegetationsstart, andra givan 2-3 veckor senare. Kraftigt utvecklade bestånd får huvudelen av kvävet i andra givan. Dåligt utvecklade bestånd och bestånd som blivit i det närmaste avlövade under vintern får större delen av kvävet i första givan. Engångsgivor är också möjliga till kraftigt utvecklade grödor. kvävegödsling till höstraps kan ske med de flesta förekommande produkter. Viktigt är att produkten har ett tillräckligt svavelinnehåll för att täcka grödans svavelbehov. Gödselmedlets innehåll av nitratkväve bör vara högre ju närmare rapsens sträckningstillväxt gödslingen sker. Vid tidiga gödslingar är produkter med en högre andel ammoniumkväve fördelaktigare för att minimera risken av kväveförluster. kvävemängden på våren bör i vissa fall kunna ökas från dagens ca 140 kg N/ha med kg/ha. Ökningen är givetvis enbart relevant till grödor vilka bedöms ha en bra till mycket bra skördepotential. Det högre fröpriset, exempelvis dagens, föranleder också en mindre ökning av kvävegivan, förutsatt stillastående insatsmedel. Få försök de senaste åren Intensiteten i kvävegödslingen till höstraps har under en lång räcka av år varit tämligen oförändrad, rådgivningens budskap har varit detsamma år ut och år in. Detta förhållande är i sig inte ett pro- Foto: Anders Roland SVENSK FRÖTIDNING NR 9 DECEMBER
2 blem så länge budskapet bygger på ett väl underbyggt försöksunderlag med resultat som årligen bekräftar riktigheten i rekommendationerna. Tyvärr vilar inte den rekommendation vi arbetar med inom rådgivningen idag på ett så fräscht underlag. De rekommendationer som nu är de förhärskande stödjer sig på försöksresultat som kom fram under början av 90-talet. När försöken genomfördes under de första åren av 90-talet gödslades i varje fall inte kväveförsöken i oljeväxter med svavel, vidare var det odlade sortmaterialet ett helt annat än dagens. Idag gödslas antagligen i stort sett alla oljeväxter med någon form av svavelgödselmedel. Frågan är alltså om vi gödslar höstoljeväxterna rätt eller är vi för snåla alternativt för frikostiga med kvävet ställt i relation till höstrapsens avkastningspotential. För att bringa klarhet i denna frågeställning har framsynta försöksbeställare vid Svensk Raps AB startat en ny försöksserie med kvävegödsling till höstraps under hösten I avvaktan på de nya försöksresultaten får vi gripa efter de få försök som tangerat ämnet under senare år. Intressanta systemförsök I ett mycket intressant nu pågående försök, kallat Utformning av ett odlingssystem med begränsad användning av externa produktionsmedel, har det under ett helt växtföljdsomlopp genomförts undersökningar av kvävegödslingens inverkan på höstraps. Försöket genomförs vid Institutionen för växtskyddsvetenskap, Alnarp under ledning av Christer Nilsson. Försöket som är mycket komplext går egentligen ut på att jämföra ett integrerat växtodlingssystem med ett konventionellt växtodlingssystem. Kvävetillförsel till höstraps utgör endast en mycket liten del av försöket. Genom att bedöma grödans skördepotential kan kvävegivans storlek anpassas. Foto: Agneta Lilliehöök Årligen (under åren ) har en kvävestege lagts för att bedöma grödans kvävebehov. Tyvärr är stegarna genomförda med en upprepning varför resultaten endast kan betraktas som vägledande. Nedan redovisade resultat är hämtade enbart från det konventionella odlingssystemet. I försöket har höstrapsen på våren, efter en höstgiva på 40 kg N/ha i alla varianter, tillförts från 0 till 300 kg N. Nivån 300 kg N/ha är inte intressant för praktisk odling och kommer inte att beröras vidare. Kväveskörden ökar I intervallet kg N/ha har kvävestegen ökats i steg om 40 kg. Skörden har konstant ökat med varje steg om 40 kg N helt upp till 200 kg N/ha. Oljehalten har som förväntat minskat med ökad kvävetillförsel, från 51,6 % vid 80 kg N till 47,7 % vid 200 kg N. Räknas resultaten om till kväveskörd (med proteinhalten som underlag) visar även denna räkneoperation att kväveskörden ökar helt upp till 200 kg N. Författaren till denna artikel har gjort en egen ekonomisk utvärdering av materialet och räknat fram ett gödslingsnetto. Gödslingsnetto = ett oljehaltsreglerat pris på höstrapsen minskat med handelsgödsel- och spridningskostnaderna. Resultatet blir att den ökade kväveintensiteten har gett ökat gödslingsnetto ända upp till en kvävenivå på 200 kg N/ha på våren. Vid beräkningarna har ett grundpris på frövaran om 180 kr/dt och normala oljehaltstillägg använts, samt priser på handelsgödsel som varit gällande för hösten Spridningskostnaden är satt till 80 kr/ha och spridningstillfälle. Revidera rekommendationer Mot bakgrund av dessa undersökningar finns det anledning att antaga att våra kväverekommenda- 6 SVENSK FRÖTIDNING NR 9 DECEMBER 2001
3 tioner till höstraps behöver revideras. Resultaten visar på att vi med de mängder kväve vi idag tillför höstrapsen inte ligger riktigt rätt, framförallt i fält med hög avkastningspotential underoptimeras kvävegivan. Hur gör grannarna? Kan vi hämta någon värdefull information kring mysteriet kvävegödsling hos våra duktiga jordbrukande grannar? Författaren har tittat på hur man löser kvävegödslingen till höstraps i Danmark och Tyskland. Danmark I Danmark är de väldigt hårt styrda av det system av kvävenormgivor man är tvungen att arbeta med. Till den danske odlaren av höstraps står det totalt 174 kg N/ha till förfogande, både i form av handelsgödsel eller stallgöd- sel. Denna mängd kväve kan fördelas efter eget bevåg i form av höst- och vårgivor. Önskar höstrapsodlaren tillföra kväve utöver vad normen tillåter måste han låna av andra grödor. Följden blir att dessa grödor då kommer att få mindre kväve än vad normen tillåter. Oftast har man i danska rådgivningskretsar inte ansett att lån från någon annan gröda för att höja kvävegivan till höstraps vara det riktiga, andra grödor som t ex höstvete har i så fall större behov av att låna. Dansk standard för kvävegödsling av höstraps efter stråsäd är en höstgiva på 0-30 kg N/ha och en vårgiva på kg N/ha. I Danmark är det inte speciellt vanligt att tillföra höstkvävet i samband med sådden, utan höstgödslingen sker under hösten efter en bedömning av grödans utveckling. Vidare är danskarna inte särdeles kinkiga med att tillföra kvävet som en engångsgiva på våren, utan ser rapsen ut att vara vid god vigör så körs hela givan ut i slutet av mars. De är däremot mycket noga med att påpeka vikten av svavelgödsling och att denna svavelgiva skall tillföras i nära anslutning till kvävegödslingen. Under år 2000 rekommenderades en svavelgödsling på kg S/ha. Tyskland I Tyskland är man inte begränsad av kvävenormgivor utan kvävegödslingen anses utföras efter grödans växtnäringsbehov. Beräkningen av höstrapsens näringsbehov sker på tyskt manér genom en väldigt invecklad räknemanöver. I facktidningen Top- Agrar, nummer 2 och , Beräkning av kvävemängd, enligt modell Schönberger. Förutsättningar: Förväntad skörd 40 dt/ha (utan fungicidinsats), kvävegiva höst (ef stråsäd) 40 kg N/ha, rapsen har hunnit utveckla 6-8 örtblad före vintern. Till vänster anges beräkningsunderlaget med N mängd, till höger förklarande kommentarer. Första kvävegiva (vilket skall täcka behovet från tillväxtens början fram till beg knopp, stadie 30) Kvävebehov fram till knopp 170 N 170 N grödans behov (utan närmare förklaring) fram till knopp Residualkväve +30 N 30 N = mängden kväve i marken som grödan inte kan utnyttja Upptag i grödan före vinter -45 N Beräknat enl formeln: bladantal x bladantal, ex 6 x 6 = 36 kg N N-min i marken -35 N Kväveförrådet vid växtstart vår, 35 N är ofta uppmätt i Skåne Tillförd kvävegiva höst -40 N Kvävemineralisering i mark 0 N Kväveleverans från marken utöver kväveförrådet vid växtstart Kvävebehov 1:a giva 80 N Andra kvävegiva (vilket skall täcka behovet fram till blomning-full blom, men även behovet i frösättningen) Kvävebehov fram till blomning 190 N Grödans behov fram till blomning (vid fungcidinsats 220 N) Residualkväve +30 N 30 N = mängden kväve i marken som grödan inte kan utnyttja Upptag i grödan före vinter -45 N Tillförd kvävegiva höst -40 N Kvävegiva 1:a giva -80 N Kvävemineralisering i mark -20 N Kväveleverans från marken fr.o.m knoppstadum t.o.m beg. blom Kvävebehov skidor och frö 160 N Mängden beräknas enligt formeln: 1 dt/ha skörd x 4 kg N/ha Omfördelning kväve i växt -95 N 40-50% av kvävet (190 N) förflyttas från bladverket till fröet Kvävemineralisering i mark -30 N Kväveleverans från marken fr.o.m beg. blom t.o.m full blom Kvävebehov 2:a giva 70 N Totalbehov kväve vår 150 N ( 80 N + 70 N ) SVENSK FRÖTIDNING NR 9 DECEMBER
4 beskriver växtodlingsrådgivaren Dr Hansgeorg Schönberger tillvägagångssättet vid beräkningen. Dr Schönberger är en av Tysklands mest tongivande privata rådgivare, vars odlingsråd är vida spridda och ofta citerade. Författaren till denna artikel har räknat genom ett exempel för att se vad som kommer ut av detta. Anpassning efter förväntad skörd Enligt denna komplicerade beräkning skulle alltså det totala kvävebehovet, för en höstrapsgröda som förväntas avkasta 40 dt/ha, vara 150 kg N/ha på våren. Denna mängd kväve låter inte alls avskräckande för en svensk oljeväxtodlare utan får nog betecknas som en någorlunda normal vårgödsling till höstraps. Men hade vi förväntat oss en skörd på 30 dt/ha hade den totala vårgivan minskat till 110 kg N/ha ( ) enligt beräkningsmodellen. Vid en förväntad skördenivå på 50 dt/ha hade totala vårgivan ökat till 190 kg N/ha ( ). Konstateras kan att i Tyskland anpassas kvävegivan efter den förväntade skörden, men även markens kvävelevererande förmåga, samt att aktuell grödas kväveinnehåll vägs in. När det gäller markens kväveleverans har vi väldigt lite kunskap om våra svenska jordars förmåga, varför beräkningsmodellen inte är direkt överförbar på våra förhållande. Skulle däremot endast en liten del av modellen användas finns intressanta likheter i resultat. Delen som beskriver kvävebehov i skidor och frö (1 dt/ha skörd x 4 kg N/ha) visar sig stämma ganska väl överens med de av Christer Nilsson i odlingssystemförsöket framräknade kvävebehoven. Christer Nilsson skriver i sin rapport att för att producera 1 ton rapsfrö åtgår kg N, i intervallet kg N/ha. Kvävetaktik i höst Delad kvävegiva på våren är det vanligaste förfarandet i gödsling av rapsen. Foto: Anders Roland. av Nils Yngveson, HIR-Malmöhus När taktiken av den kommande kvävegödslingen till höstrapsen läggs upp är det avgörande för såväl ekonomin som miljön att en rimlig bedömning av grödans avkastningspotential görs. Det är som bekant oerhört svårt att redan i mars månad göra en bedömning av avkastningsnivån. Den värdefullaste hjälpen vid denna bedömning utgör tidigare erfarenheter från fältet vid likvärdig förfrukt och skördenivån hos tidigare skördade grödor. Sammantaget ger detta en bra indikation om var årets skörd bör kunna hamna. Givetvis bör hänsyn tas till den aktuella grödans habitus, en väl utvecklad gröda (8-10 örtblad, som sitter stabilt i jorden) har alla förutsättningar till att kunna ge en hög skörd. En klent utvecklad gröda (4 örtblad eller mindre) har däremot trots allt inte förutsättningar till en toppskörd. Tunna men kraftiga bestånd Även beståndets planttäthet tas med i bedömningen, tunnare bestånd (40-60 plantor/m 2 ) med kraftigt utvecklade plantor har bättre förutsättningar till en hög skörd än tjocka bestånd ( plantor/m 2 ) med mindre plantor. Förvisso har det utförts ett flertal försök som visat på det motsatta, dvs att de tjocka bestånden i medeltal av försöken avkastat högre än de tunna bestånden. Men utifrån de praktiska erfarenheter vi samlat inom HIR-rådgivningen genom åren är det vår övertygelse att tunna bestånd har en bättre potential, därför att de drabbas mindre av liggbildning och är friskare. Liggbildning är mycket ödesdigert för skördeutbytet om den sker tidigt, i eller strax efter blomning. Liggbildning försvårar vidare skördearbetet, oavsett om grödan strängläggs eller direkttröskas, 8 SVENSK FRÖTIDNING NR 9 DECEMBER 2001
5 rapsen våren 2002 med ökat spill som följd. Tunna bestånd är oftast också friskare än tjocka bestånd i synnerhet under år med kraftiga bomullsmögelangrepp. Förekomsten av kransmögel påverkas däremot antagligen lite av beståndstätheten. Rent teoretiskt borde det även vara gynnsammare med ett tunt bestånd eftersom mer ljus kommer ned till sidoskotten, som då även de skulle kunna bidra till skördeutbytet i större omfattning. Förfrukten måste även tas med i bedömningen, speciellt grödor som lämnar en god struktur efter sig, t ex längre liggande slåtteroch frövallar, höjer avkastningspotentialen hos rapsgrödan. som engångsgiva. Viktigt är då att tillräckligt med svavel tillförs i samband med eller i omedelbar anslutning till kvävegödslingen. Sker kvävegödslingen engångsgiva skall den genomföras något senare än vad som är normalt för den tidiga givan. Den välutvecklade rapsen har samlat så mycket växtnäring redan under hösten att nytt kväve inte behöver vara tillgängligt förrän rapsen börjar sträcka sig, men då måste det absolut finnas där. Ur kostnadssynvinkel är det inte gynnsammare att tillföra allt kväve vid ett tillfälle, de billigaste alternativen med t ex NS uppföljt innehålla mer än högst 50 % nitratkväve. Vi föredrar kvävegödselmedel med en inte alltför hög andel nitratkväve därför riskerna för förluster med nitratkväve är mycket större än med ammoniumkväve. Handelsgödselprodukter innehållande såväl nitrat- som ammoniumkväve ger också fördelar ur arbetssynpunkt eftersom totalinnehållet av kväve är högre. Finns det behov av P, K eller andra näringsämnen hos rapsgrödan kan givetvis första givan även tillföras i form av en NPK-produkt. Dessvärre är flertalet NPK-produkter inte tillräckligt laddade med svavel för att en optimal tillförsel Fördelning av kvävegiva på våren Vanligtvis sker kvävegödslingen till höstraps på våren i 2 omgångar. Denna taktik måste även fortsättningsvis anses vara den mest vägvinnande. Delas kvävegivan minskas risken för betydande kväveförluster genom utlakning, yterosion och denitrifikation. Vidare ger en delning av kvävegivan fortfarande handlingsutrymme om det blir nödvändigt att bryta höstrapsgrödan senare under våren. Är beståndet dåligt eller har blivit mer eller mindre avlövat under vintern läggs med fördel större delen av kvävet i samband med 1:a givan. Är däremot beståndet fortfarande kraftigt efter vintern är det fördelaktigare att lägga den större delen av kvävet i samband med den 2:a givan. Raps är en kväveälskande kålväxt som vid för riklig tillgång på kväve bildar enorma mängder blast. Stora bladmassor tidigt på säsongen ger inte högre skörd, tvärtom skuggar för mycket blad sidoskotten. Kraftiga och välutvecklade bestånd kan dock få hela kvävegivan En välanpassad gödsling ska leda fram till hög skörd av god kvalitet. Foto: Agneta Lilliehöök med N 34 blir trots en ytterligare körning gynnsammare. Vilken kväveform ska väljas? Inom HIR-rådgivningen rekommenderar vi alltid kvävegödselmedel med ett rejält svavelinnehåll inför den första vårgivan till höstrapsen, tex NS 26-14, NS Vidare bör valt gödselmedel inte av svavel till grödan skall vara möjlig. Oftast får en kompromiss ingås med följden att antingen för lite svavel eller överoptimala mängder av kväve, fosfor eller kalium tillförs grödan. Vår rådgivning brukar rekommendera att höstrapsen tillförs sitt P och K behov genom gödslingsinsatser under hösten. Den andra givan kan ges antingen SVENSK FRÖTIDNING NR 9 DECEMBER
6 med NS-produkt, N 28/N 27, N 34 eller kalksalpeter. Största delen av rapsens kväveupptag, under växtperioden, sker fr.o.m. att stjälken börjar sträcka sig fram till full blom. Ju närmare sträckningsfasen den andra givan tillförs desto större bör andelen nitratkväve vara. Detta innebär att om andra givan inte körs ut förrän grödan börjat sträcka sig bör största delen tillföras i form av nitratkväve, dvs kalksalpeter. Sker gödslingen däremot innan sträckningen satt in kan kväveprodukter med innehåll 50/50, nitrat- och ammoniumkväve, användas. Ammoniumkvävet kommer att omvandlas till nitratkväve efter att det lösts i marken, omvandlingstakten är beroende på marktemperaturen, vid 5 C i marken tar det ca 4-6 veckor medan det vid 15 C tar ca 14 dagar. Kvävemängd Det är mycket svårt att bedöma den kommande skörden, men till grödor som har förutsättning att ge en bra skörd och där erfarenheterna från tidigare rapsgrödor på fältet är goda bör vi kunna höja kvävegivan. En höjning med kg N/ha från den idag vanliga nivån på våren, ca 140 kg N/ha är rimlig. Finns det ambitioner att höja oljeväxtskördarna, t ex 5 ton höstraps/ha, måste det till en intensitetshöjning. En del av denna intensitetshöjning innebär en bättre behovsanpassning av kvävetillförseln och därmed i en del fall ökad kvävegiva. 5 ton höstraps med normal proteinhalt bortför ca 175 kg N/ha med frövaran (källa STANK). Mineraliseringen av kväve från marken tillför grödan ca 50 kg N/ha (OS-168, 17 försök, , förfrukt stråsäd), från luften berikas vi med ytterligare ca 15 kg N/ha och år. Men vi vet också att långt ifrån allt det av växten upptagna kvävet lämnar fältet i form av kväve i fröet. I Odlingssystemförsöket har Christer Nilsson konstaterat att utnyttjandegraden av tillfört kväve i höstraps ligger på 50 %. Vid höstrapsens biologiska optimum har grödan tagit upp betydligt mer än 175 kg N/ha. Undvik onödiga hål i börsen Är utsikterna till en hög rapsskörd däremot små måste kväveintensiteten sänkas. En gröda som avkastar 3 ton bortför endast ca 105 kg N/ha med fröet, medan det antagligen kommer lika mycket kväve från såväl mark som luft som i exemplet ovan. 140 kg N/ha på våren är överoptimalt för 3 ton, med onödiga hål i börsen och kväveförluster som följd. Framförallt odlare vars rapsgrödor sedan många år ständigt drabbas hårt av kransmögelangrepp bör överväga en lägre kväveintensitet. Ett ytterligare incitament som påverkar vald kvävemängd är priset på avsaluvaran. Ett högre pris, som för närvarande på raps, höjer kvävemängden, medan det omvända givetvis sänker mängden. Prisutvecklingen på höstrapsen måste därmed bedömas innan åtgärder sätts in. Det är nästan lättare att förutspå priset än skördenivån, terminsnoteringar från de stora börserna, ex MATIF, finns att läsa i de flesta lantbrukstidningar. Likaledes måste förstås priset på insatsmedlen tas med i kalkylen. Lycka till med höstrapsodlingen! 10 SVENSK FRÖTIDNING NR 9 DECEMBER 2001
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet
Läs merKvävestrategier till höstraps
Kvävestrategier till höstraps Albin Gunnarson & Bengt Nilsson, Svensk Raps AB Kväve är ett av de viktigaste verktygen till framgångsrik höstrapsodling. Med rätt kvävestrategi kan skörden ökas vilket är
Läs merKväveform och strategi i höstvete
ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne Kväveform och strategi i höstvete Ju högre andel av tillfört kväve som utgjordes av nitrat, desto högre kväveeffektivitet. Urea
Läs merTräffa rätt med kvävet HÖSTVETE
Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE Träffa rätt med kvävet i höstvete Det kan vara en utmaning att optimera kvävegödslingen till höstvete. Många vetefält fick för lite kväve säsongerna 2014 och 2015. Följden
Läs merKvävestrategier till höstraps
Växtnäring Kvävestrategier till höstraps Albin Gunnarson & Johan Biärsjö, Svensk Raps AB För andra året skördades försök med en kvävestege på hösten följt av en fast giva på 140 eller 180 kg N på våren.
Läs merJustera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering
Kväveupptag (kg N/ha) Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 22 216: Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering Det är bra fart
Läs merKvävestrategi i höstvete
ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete I landets försök blev optimal kvävegiva för brödvete i medeltal 22, med en variation mellan
Läs merVäxtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp
Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp Ingemar Gruvaeus ÖSF-konferens nov. 2014. Precisionsodling i praktiken på Bjertorp 2014 Markkartering med Mullvad för bättre upplösning
Läs merKvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:
Försöksplan Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, 237 91 Bjärred E-post: gunnel.hansson@hs-m.hush.se Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i fem höstveteförsök i Skåne 2004
Läs merAv Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala
Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Kväveoptimum i sex höstveteförsök i Skåne 2002 blev 173
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka
Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen
Läs merKvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus
Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt
Läs merFörsöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete
ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg erik.jonsson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 218 skördades 1 försök i serien L3-2299, och det var stor variation i platsernas skördepotential
Läs merTräffa rätt med kvävet MALTKORN
Träffa rätt med kvävet MALTKORN Kvävekomplettering med hjälp av Yara N-Sensors maltkornkalibrering. Träffa rätt med kvävet i maltkorn Under senare år har många maltkornodlingar haft för låga proteinhalter.
Läs merDags att ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit
Läs merGödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se
Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,
Läs merDags att ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 24, 2017 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Denna vecka visar mätningarna en ökning i kväveupptaget på 6 kg/ha i nollrutorna och 26 kg/ha i
Läs merMöjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet
Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Exempel Bjertorps egendom Ingemar Gruvaeus Växtodling innebär att en mängd nya beslut måste fattas varje år! Att göra likadant som förra året är också
Läs merAv Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha
Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i 5 höstveteförsök i Skåne 2003 blev 162 kg
Läs merTidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...
Läs merKVÄVESTRATEGIER TILL HÖSTRAPS
KVÄVESTRATEGIER TILL HÖSTRAPS av Albin Gunnarson & Bengt Nilsson, Svensk Raps AB För tredje året skördades försök med en kvävestege på hösten följt av två fasta givor på 140 och 180 kg N på våren. Serien
Läs merMöjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet
Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Exempel Bjertorps egendom Ingemar Gruvaeus Växtodling innebär att en mängd nya beslut måste fattas varje år! Att göra likadant som förra året är också
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M3-2278 Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg Optimala kvävegivorna varierar från 51 till 239 kg kväve. Skördarna har varierat
Läs merKvävestrategi i höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne VÄXTNÄRINGVÄXTNÄRING JORDBEARBETNING Kvävestrategi i höstvete Stor variation i bestånd beroende på såtidpunkt Kväveoptimum
Läs merVetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen
Vetemästaren Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen Finansieringen Startavgifter SpmO Tidningen Lantmannen Vetetävling+SPMO=Medlemsnytta
Läs merKvävestrategi i höstvete
Kvävestrategi i höstvete Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg och Gunnel Hansson, HIR Skåne E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se, gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se
Läs merSortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av NAMN, Av NAMN, Av Mattias titel titelsson, titelsson, Hammarstedt epost@epost epost@epost E-post: mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Sortanpassad kvävegödsling
Läs merFörsöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).
Kvävegödslingsförsök i maltkorn Av Stefan Atterwall, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala E-post: Stefan.Atterwall@hs-m.hush.se Sammanfattning Bästa ekonomi vid 100 kg N som
Läs merKnud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen
Yara N-Sensor TM Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor och N-Sensor ALS Två system, samma filosofi Grödan skannas av och gödningen sprids i samma körning N-Sensor Mätning passivt system behöver
Läs merSnart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 22, 215: Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling När höstvetegrödan är i stadium DC 37 är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling.
Läs merKvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar M3-2278 Optimala kvävegivor varierar från 129 till 234 kg kväve. Skördarna har varierat mellan cirka
Läs merVarmt väder och högt upptag senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2018 Varmt väder och högt upptag senaste veckan Vi haft en vecka med höga temperaturer och ingen nederbörd i området. Kväveupptag i både nollrutor
Läs merKompletteringsgödsla eller inte det är frågan
Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 23 2015 Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan Det svala och regniga vädret fortsätter och höstvetet utvecklas förhållandevis långsamt. Vi de senaste mätningarna
Läs merVetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA
Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och
Läs merKVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE
KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien
Läs merKvävestrategi i höstvete
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Av NAMN, Av Gunnel NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR epost@epost epost@epost Skåne E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete
Läs merKvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus
Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, 2013-2015 Uddevalla jan 2016. Ingemar Gruvaeus Kvävestrategi i höstvete, serien L3-2290 Finansieras av Sverigeförsöken, Jordbruksverket och Yara. Tre år, 40 försök L3-2290,
Läs merBibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet,
Läs merNu är höstvetet i axgång
Västra Götaland, vecka 22-23, 16: Till hemsidan Prenumerera Nu är höstvetet i axgång Vid mätningarna 3 juni var höstvetet i DC 45-55. Säsongens sjätte och sista mätning i nollrutorna i området visade att
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet Skaraborg Det är stor skillnad i kvävegödslingsbehov för nya högavkastande vetesorter beroende på användningsområde. De
Läs merYara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård
Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Samband mellan ekonomiskt optimal kvävegiva och skördens storlek 2009-2012 Yara N-prognos Under säsongen 2012 har
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara har trots sin höga skörd ett förhållandevis lågt kväveoptimum vid användning till foder eller etanol i jämförelse
Läs merUtnyttja restkvävet i marken
Till hemsidan Prenumerera Utnyttja restkvävet i marken Mineralkväveanalyser visar att det finns mycket kväve kvar i matjorden på många platser. Har du gödslat för en högre skörd än vad du kommer att få,
Läs merÖkning av kväveupptaget även i nollrutorna
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 23, 2015: Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Den här veckan är det flera fält som har ett högre upptag i nollrutorna jämfört med tidigare veckor.
Läs merN-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen
216-5-26 N-tester Greppa näringen Ingemar Gruvaeus YARA AB. Yara N-Tester Fd. KS-mätare Nya Yara N-Tester Mäter klorofyllmängd per ytenhet blad genom att mäta ljusabsorption Olika sorters bladkonstitution
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Huvudgiva kväve före stråskjutning ca 20 april-6 maj har inte givit full skörd. Under 2004-2006 har det behövts en del
Läs merFörsöksplatser: Ströö Gård (Färlöv), Vansbro (Tommarp), Lugnadal (Marieholm), Kristinebergs Gård (Eslöv), Krageholm (Ystad).
Kvävegödslingsförsök i maltkorn Av Stefan Atterwall, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala E-post: Stefan.Atterwall@hs-m.hush.se Sammanfattning 2004 var ett år med låga skördar
Läs merKväveupptaget fortsätter med god fart
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 22-2018 Kväveupptaget fortsätter med god fart Grödorna utvecklas snabbt i det varma vädret och vid senaste mätningen
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka, 14 Även denna vecka har kväveupptaget i höstvetet varit mycket lågt. I nollrutorna hade inget ytterligare kväve tagits upp sedan förra veckans
Läs merKväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt
Läs merLågt kväveupptag senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2016 Lågt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har det varit betydligt kallare väder vilket har gjort att kväveupptaget i stort
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Kvävegödsling av olika sorters höstvete har klart högst skörd medan, och har lägst
Läs merSortanpassad kvävegödsling
Sortanpassad kvävegödsling L7-1010 Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT (2014-2016) Kvävebehov hos olika höstvetesorter (2016) L7-426 Kvävebehov hos olika maltkornsorter (2016) Mattias Hammarstedt,
Läs merLångsam plantutveckling och litet kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 23, 215: Långsam plantutveckling och litet kväveupptag Höstvetet är nu i stadium DC 37-39 i fälten som mäts med handburen sensor både i Skåne och i Kalmartrakten.
Läs merVarför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet
Läs merFosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,
Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök Ingemar Gruvaeus, Yara, 20190115 Maltkornsmästaren Högsta kvalitetskorrigerade intäkt vinner! Att träffa rätt med kvävegödslingen borde vara en nyckelfråga
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Det är stor variation mellan olika platser i optimal kvävegiva i höstvete även om skördenivån
Läs merUtvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling Louice Lejon & Per Ståhl, 2016, Hushållningssällskapet Östergötland Bakgrund och syfte Inom
Läs merKVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR
KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR Anna-Karin Krijger Hushållningssällskapet Skaraborg, Box 124, 532 22 Skara E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Optimala
Läs merSvårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering
Kväveupptag (kg N/ha) Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 17 Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering Trots varmt väder och nederbörd under den senaste veckan så
Läs merVarför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland
Läs merVarför blev höstrapsskörden så stor 2012?
2012-12-11 Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd
Läs merVarmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 218: Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt Det vara varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste mätningen 18 maj, nått flaggbladsstadium
Läs merEffektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium
Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium 2019-01-17 Jordanalys - fosfor Klass I II III IV a IV b V Andel mark år 2001-2007* 5% 24% 37% 16%
Läs merVarför blev höstrapsskörden så stor 2012?
Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet
Läs merVi ser ingen omkullkastning av sorternas
MATTIAS HAMMARSTEDT, HIR Skåne MAGNUS NILSSON, HIR Skåne Kvävebehov hos olika höstvetesorter Året 2018 kännetecknas mest av ett varmt klimat med liten till mycket liten nederbörd. Detta har satt sina spår
Läs merKväve- och fosforgödsling till majs
Kväve- och fosforgödsling till majs Johanna Tell och Ulf Axelson, Hushållningssällskapet, Skara Kväve Det fanns ingen tydlig korrelation mellan optimal kvävegiva och skörd men däremot fanns det ett samband
Läs merFortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 2018 Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag Vi har haft ytterligare en vecka med höga temperaturer. Det har inte varit någon
Läs merVarmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Västra Götaland, vecka 19, 17: Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag Upptaget av kväve från mark och tillförd gödsel fortsätter att öka. Säsongens tredje mätning
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Utvecklingen går fort och höstvetet är nu inne i axgång. Då grödan skiftar färg i samband med axgång blir mätvärdena lite mer osäkra.
Läs merAgronomisk kalibrering av Yara N-Sensor
3 olika sätt att göra Yara N-Sensor för kvävespridning (olika driftslägen) N-gödsling (Yara standard) Kalibrering görs före spridning Föraren bestämmer kvävenivån vid kalibrering Föraren bestämmer kvävenivån
Läs merOptimal N-giva på våren till höstraps
Optimal N-giva på våren till höstraps 27 försök 211-216 Lena Engström 1 Institutionen för Mark och Miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Sex försök 216 med kvävestegar, -22 kg N/ha: Optimal N-giva:
Läs merFortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 2 216: Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve Mätningen 13 maj, visar att veteplantorna tagit upp stora mängder kväve den senaste veckan till följd
Läs merKvävebehov hos olika maltkornssorter
Av Mattias Av NAMN, Av NAMN, Hammarstedt, titel titelsson, titelsson, HIR epost@epost epost@epost Skåne E-post: mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Kvävebehov hos olika maltkornssorter SAMMANFATTNING
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara har en hög skörd och ett lägre kväveoptimum och proteinhalt vilket gör att den borde vara en bra fodersort. har
Läs merDEMOODLING Urea till vall Rådde vall 1-2
DEMOODLING Urea till vall Rådde 2009-2010 vall 1-2 Jan Jansson Rådgivarna i Sjuhärad Bakgrund till demonstrationsförsöket Ett kg kväve i urea var ca 7-8 kr/kg billigare än i Axan NS 27:4 våren 2009. Frågan
Läs merSvalt väder och lågt upptag senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2017 Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Återigen har vi haft en vecka med lägre temperaturer än normalt för årstiden och i stort sett ingen
Läs merSveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten
Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten SFO organiserar odlingsutveckling 2015/2016 53 höstrapsförsök 20 vårrapsförsök 6 linförsök 7 vallfröförsök Oljeväxter
Läs merKväveupptaget har tagit fart
Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 19-20 2015 Kväveupptaget har tagit fart Tredje mätningen i nollrutorna i Östergötland, Södermanland och Örebro län den 8 och 11 maj visar
Läs merMarkens mineralisering högre än normalt
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 22 2017 Markens mineralisering högre än normalt Både kväveupptag och mineralisering fortsätter i ungefär samma takt som tidigare.
Läs merUpptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete
Till hemsidan Prenumerera Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete Det varma vädret som följde på kylan fick tillväxten i många höstvetefält att komma igång ordentligt.
Läs merHögt kväveupptag senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 19, 2016 Högt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har vi haft väldigt varmt väder, vilket har gjort att kväveupptaget kommit igång
Läs merKväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290
Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290 Gunilla Frostgård Tre år, 40 försök L3-2290, kvävegödsling till höstvete Inledning 3 Speciella år - dvs helt normala Stor variation i skörd, proteinhalt
Läs merKväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker
Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker Projektansvarig Maria Stenberg (AgrD), Avdelningen för precisionsodling, Institutionen
Läs merOdling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)
Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1) Sveriges lantbruksuniversitet, Box 44, 230 53 Alnarp 2) HIR Malmöhus, Hushållningssällskapet,
Läs merL Flerfaktiorella försök i maltkorn Av Nils Yngveson 1 Lars Wiik 2 1
L15-4410 Flerfaktiorella försök i maltkorn Av Nils Yngveson 1 Lars Wiik 2 1 HIR Malmöhus, Borgeby, 237 91 Bjärred 2 Institutionen för växtvetenskap, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Nils.Yngveson@hush.se,
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar Johanna Wetterlind, SLU, Skara Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara Optimal kvävegiva varierar mycket både mellan år och
Läs merSyfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser
Syfte med försöken Målet med den här försöksserien har varit att undersöka havrens kvävebehov samt att se om det är möjligt att dela kvävegivorna till havre och därmed förbättra möjligheten att årsmånsanpassa
Läs merOptimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete
Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Sammanfattning Under åren 213 och 214 har sju gödslingsförsök med pelleterade specialgödsel (Ekogödsel/Biofer)
Läs merKvävestrategi i höstvete
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Gunnel Av NAMN, Av NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR Skåne epost@epost epost@epost AB E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi
Läs merGanska högt kväveupptag efter regnen
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 23 2017 Ganska högt kväveupptag efter regnen Kväveupptaget och mineraliseringen har varit ganska höga den senaste veckan. Höstvetet
Läs merTimotejfrövall kvävegödsling och beståndsutveckling
Timotejfrövall kvävegödsling och beståndsutveckling Anpassa gödslingstidpunkt och kvävemängd efter sort och vallålder. Ann-Charlotte Wallenhammar, Örebro läns hushållningssällskap Fröodling är en intressant
Läs merOdlingssystem i höstvete
Nils Yngveson, HIR Skåne, Bjärred E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Odlingssystem i höstvete SAMMANFATTNING Årets försök med stigande odlingsintensitet i höstvete bekräftar tidigare års resultat,
Läs merFem odlingssystem i höstvete, LS Av Nils Yngveson HIR Malmöhus, Borgeby Slottsväg 13, Bjärred E-post:
Fem odlingssystem i höstvete, LS3-9009 Av Nils Yngveson HIR Malmöhus, Borgeby Slottsväg 13, 237 91 Bjärred E-post: Nils.Yngveson@hush.se Sammanfattning I en ny försöksserie provas fem odlingsstrategier
Läs merKvävebehov hos olika maltkornssorter L7-426
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Mattias Av NAMN, Hammarstedt Av NAMN, titel titelsson, a, Magnus titelsson, epost@epost Nilsson epost@epost b E-post: mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Kvävebehov
Läs merVäxtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete
Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete Anna-Karin Krijger HS Skaraborg Försök i Väst Sekreterare i Ämneskommitté Växtnäring Kväve till höstvete vid olika markförutsättningar Syftet är att skaffa
Läs merHållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Läs merHitta rätt kvävegiva!
Hitta rätt kvävegiva! Ekonomiskt optimal kvävegiva till 9 ton höstvete är ibland bara 90 kg N/ha och i andra fall långt över 200 kg N/ha. Skillnaden beror på hur mycket kväve som marken i det enskilda
Läs merOdlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1
Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1 Hushållningssällskapet Kristianstad 2 SLU Alnarp E-post: mattias.hammarstedt@hush.se
Läs merFortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 22, 2018 Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag Vi har haft ytterligare en vecka med högre temperaturer än normalt för årstiden
Läs mer