Grovplanering. Flygmeteorologi 1. Vilket väder är viktigt för flyget? Varför lära sig flygväder? Flygvädertjänst. Flygväder på internet
|
|
- Linda Ek
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Grovplanering Flygmeteorologi Niclas Börlin, Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Vind, dimma, stabilitet, inversion Moln, nederbörd, TAF Fronter, luftmassor, åska, isbildning Umeå flygklubb Varför lära sig flygväder? VFR se och bli sedd Förutse väderomslag Kunna planera flygning rutt, flyghöjd Kunna planera alternativ Långa avstånd/lång tid (timmar) Räcker inte med att titta ut genom fönstret! Vädret förändras Förutse faror Flygvädertjänst SWC Significant Weather Chart, väderkarta LLF (LHP) Low Level Forecast, låghöjdsprognos GAFOR General Aviation Forecast TAF Terminal Aerodrome Forecast, flygplatsprognos METAR Routine Aviation Weather Observation, väderobservation SIGMET Significant Meteorological Information Vilket väder är viktigt för flyget? Vind Sikt Moln Nederbörd Temperatur Fuktighet Lufttryck Atmosfärens stabilitet Faror t.ex. turbulens, åska, isbildning Flygväder på internet Klicka på crew-symbolen Till AroWeb Klicka på MET-menyn överst på sidan
2 Flygvädertjänst i luften MET REPORT Lokal väderuppdatering vid anrop till flygplats. Aktuellare vind+sikt i inflygningssektor. OBS! Vind i magnetiska grader. ATIS - Automatic Terminal Information Service Datorgenerarad MET REPORT via radio. Ex. ESNN ATIS 7.4 VOLMET Met info for aircraft in flight ATIS för flera flygplatser samlat på en frekvens TAF Terminal Aerodrome Forecast Flygplatsprognos, normalt gällande max 9h, uppdateras var 3h Vissa flygplatser har lång-taf 4h/6h Ex. SUNDSVALL VOLMET 7.8 ESSA, ESSB, ESNN, ESNU, ESNZ, ESNO, ESNS, ESPA, ESNQ METAR MÉTéorologique Aviation Régulière aerodrome routine meteorological report Väderrapport från flygplats Cirkel km + inflygningssektor Utfärdas xxh, xxh Gäller väder senaste min METAR Vind Mäts av m hög mast Medelvind senaste min Vindriktning FRÅN! Riktning relativt sann norr 83KT sydlig vind, 3 knop 83G4KT byar ( gust ) till 4 knop. Utläses max 4. Maxvind knop över medelvind KT vindstilla 86G8KT V variabel vindriktning (>6grader), styrka >3KT VRBKT, svag variabel vind <3KT METAR Form ESNU 3Z 8KT 3 -SN SCT6 M/M Q99= Platsindikator ESNU Tidpunkt 3Z, dag+tid UTC Markvind, riktning, styrka, sort 8KT Meteorologisk horisontalsikt 3 (m) Rådande väder -SN Moln, mängd, typ, molnbas SCT6 Lufttemp/daggpunkt M/M Lufttryck QNH Q99 Ev. SNOWTAM. Ev. landningsprognos TREND. Avslutas med =!! Vind MET REPORT min medelvärde Trafikledningen ger momentanvind (3s medelvärde) vid cleared to land Vindriktning relativt magnetisk nord
3 METAR Sikt Meteorologisk horisontalsikt kontursynvidd, meter Dager konturerna av större obelyst föremål Mörker standardlampa mot mörk bakgrund Siktvärden högre i mörker Manuell eller maskinell mätning (NIR) Manuell siktmärken, representativ i de riktningarna Automatisk mer objektiv, mäts i liten luftmassa, ej representativ om vindstilla o stora variationer, bättre värde än ögat i gryning/skymning METAR Sikt Siktvärde i sämsta riktningen //..//6/...//6/9 eller 9999 Sikt >m i någon riktning, <% i annan, anges sämsta sikten+riktning 4NE Bäst sikt >m, sämst <m, anges bägge med riktning 3S 6N RVR Runway Visual Range RVR Runway Visual Range Anges vid sikt<m R9R/PU Runway 9R P (plus, above), M (minus, below) U (up, increasing), D (down, decreasing), N (no change) R9R/8VPU Variabel METAR Rådande väder BR Mist, sikt <km FG Fog, sikt <km FU Fumé, rök VA Volcanic ash DU Dust SA Sand HZ Haze, torrdis DZ Drizzle RA Rain SN Snow SG Snow grains, kornsnö IC Ice crystals PL Ice pellets GR Grains of ice ishagel GS Grains of snow - snöhagel METAR - Moln Moln inom km, Cb (Cumulonimbus, skur-/åskmoln) inom km Molnmängd SKC sky clear FEW -/8 SCT Scattered, 3-4/8 BKN Broken, -7/8 OVC Overcast Molnbas i tal fot över fältet, FEW=ft. FEW/// betyder under fältets nivå. Flera skikt /8, 3/8, /8. CB, TCU tas alltid med Dålig sikt, otydlig molnbas anges VV3, vertical visibility 3ft. -/+ light, moderate, heavy VC vicinity MI minor, låga bankar BC banks, höga bankar PR partial DR drifting, lågt drev BL blowing, högt drev SH showers TS thunderstorm FZ freezing, underkylt PO Virvlar SQ Squall, vindby FC Funnel cloud, tromb DS Dust storm SS Sand storm CAVOK Ersätter sikt, vind, väder Ceiling and Visibility OK Sikt >km Inga moln under ft (alt. lägsta sektorhöjd) Inga Cb i närheten (<km) Ingen nederbörd (utom isnålar), åska, eller siktnedsättande väder
4 Temp, daggpunkt Tryck Avrundad, två siffor M betyder minus, M Temp/daggpunkt påverkar risken för dis/dimma. Daggpunkt=temp för full mättnad, kondensation Ju högre temp, ju mer vattenånga kan luften innehålla Vid stillastående väder, daggpkt=min temp under natten QNH Lufttrycket reducerat till havsnivån enligt ISA. Mäts i hpa. Q999 QNH 999hPa Q QNH hpa (I USA: A99 trycket 9.9 tum kvicksilver) Tilläggsgrupper Atmosfären QFE Lufttryck vid banan WS Wind shear Väder sen föregående METAR (ej senaste min el. reducerad intensitet) REFZRA Recent freezing rain... TREND, landningsprognos SNOWTAM, snö/is/... på banan Atmosfärens delar Exosfären -km Jonosfären/termosfären -7km Norrsken km ISS 3-3km Mesosfären -8km Meteorer Stratosfären -km Temp bestäms av in/utstrålning, stiger med höjden Ozon Tropopausen Övre gräns för troposfären Höjd varierar med aktuell temp Troposfären -8km (polerna), -8km (ekvatorn) Allt väder Värme från jordytan förs uppåt Temp sjunker med höjden Tropopausen Gashölje runt jorden Torr luft innehåller 78% kväve, % syre, % ädelgaser Vattenånga -4 volym% (absolut fuktighet) Partiklar Kondensationskärnor Ozon UV-skydd Lufttryck Trycket (vikten hos öppen gaspelare) sjunker med höjden Vid marken c:a 3 hpa (hpa=n/m) eller ton/m Vid marken är hpa 3ft Tumregel: Trycket halveras för varje ~km Syrebrist >3m (>ft)
5 Luftens densitet Standardatmosfären ICAO ISA International Standard Atmosphere Marken Densitet=massa per volymenhet Påverkas av höjden + C 3.hPa Låg höjd, högt densitet/tryck Hög höjd, lågt densitet/tryck Troposfären Temperatur Temperaturfall med stigande höjd: - C/ft Kall luft, högre densitet Varm luft, lägre densitet Tropopausen km höjd -6 C hpa (I viss mån av fuktighet) Låg fuktighet, högre densitet Hög fuktighet, lägre densitet (HO har atomvikt 8, N =8, O=3) Stratosfären -km konstant temp km- ökande temp ICAO ISA International Standard Atmosphere IC A OInt'l S ta nda rda tm osph ere Pressure [hpa] Height [km] 6 6 km, -6. C T em p[c ] - + C 3.
Grovplanering. Flygmeteorologi 1. Vilket väder är viktigt för flyget? Varför lära sig flygväder?
Grovplanering Flygmeteorologi 1 Niclas Börlin, Umeå flygklubb niclas.borlin@cs.umu.se 2018-02-12 Mon Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Vind, dimma, stabilitet,
Läs merFLYGVÄDER hur hitta, tolka och förstå?
Flik 4 FLYGVÄDER hur hitta, tolka och förstå? Ett flygsäkerhetsprogram för allmänflyget H50P = HALVERING AV PRIVATFLYGHAVERIERNA Luftfartsinspektionen H50P är en del av ett omfattande flygsäkerhetssamarbete
Läs merSlutrapport Bromma Flygplats
RW 14-10-2005 A 1 (1) Slutrapport Bromma Flygplats Under tiden 8 december 2004 och 7 mars 2005 var fyra T23 Clear Ice Indicator beta version installerade på Bromma flygplats. De indikerar närvaro av atmosfärisk
Läs merGrovplanering. Flygmeteorologi 2. Lufttryck vs densitet. Tryckytor. Avstånd mellan tryckytor. Temperatur fel
Grovplanering Flygmeteorologi 2 Niclas Börlin, niclas.borlin@cs.umu.se Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Vind, dimma, stabilitet, inversion Moln, nederbörd, TAF
Läs mer1. Cirrus, CI fjädermoln 2. Cirrostratus, CS slöjmoln, kan ha halo 3. Cirrocumulus, CC - som fjäll, oroliga flygförhållanden.
Flygväder? Höga moln: 1. Cirrus, CI fjädermoln 2. Cirrostratus, CS slöjmoln, kan ha halo 3. Cirrocumulus, CC - som fjäll, oroliga flygförhållanden Låga moln: Medel höga moln: 1. Altocumulus, AC små tussar,
Läs merOmtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik
Omtentamen Meteorologi 2006-01-09 sidan 1 ( 6 ) 1. Svara kort men också fullständigt innebörden/betydelsen av följande ord/benämningar och hur de används/betyder inom meteorologin och till sjöss. a Isobar
Läs merFöre flygning. Flygtrafiktjänsten
Före flygning Flygtrafiktjänsten AIP Aeronautical Information Publication ICAO, Annex 15, kräver att varje land har en egen AIP. AIP innehåller all information som krävs för att kunna flyga i landet. 2
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om flygvädertjänst (MET TSF )
Remissammanställning 1 (11) Datum Dnr/Beteckning Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om flygvädertjänst (MET TSF 2016-151) Remissinstans Swedavia Kapitel Paragraf Synpunkt 1. Swedavia har
Läs merMeteorologi. Läran om vädret
Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i
Läs merMETEOROLOGI! Grunder för segelflygare
1 METEOROLOGI! Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2016 flyg.pk2.se 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter om flygvädertjänst (MET)
X Utkom från trycket den DATUM ÅR LUFTFART Serie GEN Transportstyrelsens föreskrifter om flygvädertjänst (MET) Innehåll 1 kap. Inledande bestämmelser... 1 Tillämpningsområde... 1 Definitioner och förkortningar...
Läs merKapitel 3. Standardatmosfären
Kapitel 3. Standardatmosfären Omfattning: Allmänt om atmosfären Standardatmosfären Syfte med standardatmosfären Definition av höjd Lite fysik ISA-tabeller Tryck-, temp.- och densitetshöjd jonas.palo@bredband.net
Läs merEn enkel segelflygprognos
En enkel segelflygprognos Charlotte Pöntynen Boström 25 oktober 2010 Innehåll 1 Väderläge 2 2 Luftmassa 3 2.1 Radar............................... 4 2.2 Satellit............................... 4 2.3 Tempogram............................
Läs merMETEOROLOGI. Innehåll
1 METEOROLOGI Grunder för segelflygare Poul Kongstad 2 Innehåll Luftmassor Moln Termik Sjöbris Lävågor Fronter Väder på internet 1 3 Luftmassor Stort område med "liknande väder" Temp fuktighet skiktning
Läs merFlervalsfrågor 2007-02-15
Flervalsfrågor ( 61 st) Svaren till flervalfrågorna skrivs på dennas sida med ett kryss för valt alternativ. Endast ett alternativ får anges för att frågan skall kunna bedömas. Det rätta svaret är det
Läs merGrovplanering. Flygmeteorologi 5. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor
Grovplanering Flygmeteorologi 5 Niclas Börlin, niclas.borlin@cs.umu.se Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Vind, dimma, stabilitet, inversion Moln, nederbörd, TAF
Läs merNedisningsprognoser för vindkraft. Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele
presenterat på Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele Esbjörn Olsson SMHI/Sundsvall Innehåll: Bakgrund Nuvarande produktion av isbildningsprognoser Prognosmetoder Prognosmodeller och deras begränsningar
Läs merVäderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström
Väderlära: uftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... uftmassor & fronter ågtryck & högtryck Åska Sammanfattning uftmassor och fronter
Läs mer3.5 Flygvädertjänst 3.5 Meteorological services
AIP SVERIGE/SWEDEN 24 MAY 2018 GEN 3.5-1 3.5 Flygvädertjänst 3.5 Meteorological services 1 Ansvarig för tjänsten 1 Meteorological authority Ansvarig myndighet för flygväder i Sverige är Transportstyrelsen.
Läs merEmissioner, meteorologi och atmosfärskemi
Modellanvändning för en renare tätortsluft Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi Vad avgör halterna? Halt = Emission + Meteorologi + Kemi Emissionskällor Regionala emissioner Transporterade längre
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om flygvädertjänst (MET)
LUFTFART Serie GEN Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om flygvädertjänst (MET) Innehåll 1 kap. Inledande bestämmelser... 1 Tillämpningsområde... 1 Definitioner och förkortningar... 1 Ömsesidigt
Läs merLuftfartsstyrelsens författningssamling
Luftfartsstyrelsens författningssamling Utgivare: Lena Byström Möller ISSN 1652-8956 Luftfartsstyrelsens föreskrifter om instrumentflygprocedurer och höjdmätarinställning; Serie OPS Utkom från trycket
Läs mer3.5 Flygvädertjänst 3.5 Meteorological services
AIP SVERIGE/SWEDEN 10 NOV 2016 GEN 3.5-1 3.5 Flygvädertjänst 3.5 Meteorological services 1 Ansvarig för tjänsten 1 Meteorological authority Ansvarig myndighet för flygväder i Sverige är Transportstyrelsen.
Läs merStorskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström
Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... Storskaliga fenomen: Monsun Jetströmmar och Rossbyvågor Walkercirkulationen
Läs merSträckflygning med TMG. BCL-D 3.4 och SHB 440 (BCL-D)
Sträckflygning med TMG BCL-D 3.4 och SHB 440 (BCL-D) Innehåll Flygoperativa Procedurer Flygförberedelser och förfarande vid genomförande av flygning Trafikregler Luftrumsbestämmelser Höjdmätarinställning
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Mars 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merÄndringar markeras med ett vertikalt streck i vänstermarginalen. Datum för ikraftträdandet anges på varje sida
INLEDNING SMHI:s TAFhandbok Bakgrund Denna handbok beskriver den internationella koden för flygplatsprognoser, TAF, och innehåller instruktioner för hur koden tillämpas i Sverige. Boken baseras på följande
Läs merMeterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären
Meterologi Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären Väder Väder - Vinden, molnigheten, nederbörden och temperaturen
Läs merMeteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser
Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Elin Sjökvist, meteorolog elin.sjokvist@smhi.se Innehåll Grundläggande meteorologi Hur väder uppstår Molnbildning Nederbörd
Läs merGrovplanering. Flygmeteorologi 4. Luftmassor. Luftmassors ursprung. Varmluftsmassor
Grovplanering Flygmeteorologi 4 Niclas Börlin, niclas.borlin@cs.umu.se Atmosfären, flygvädertjänst, METAR Lufttryck, höjdmätarinställningar, vind Dimma, stabilitet, inversion, moln Fronter, luftmassor,
Läs merDistansflygningskurs!
Distansflygningskurs! Färdplanering När? Färdplanering Hur? Vad börjar vi med? Vad behöver vi? Hur gör vi? Färdplanering Kartor enroute TMA-kartor (KSAB) ICAO Jeppesen VFR/GPS Färdplanering Flygplatskort
Läs merTrafikregler för luftfart
Trafikregler för luftfart Varför? -Vi vill inte hamna i olyckor, skador, problem -Klara teoritentan -Klara uppflygning Frågor om förra lektion? Idag kap 8 till 13 Utom mörker samma PPL-UL Del 8 Luftrumssystemet
Läs merVärme och väder. Solen värmer och skapar väder
Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att
Läs merMeteorologi (Meteorology)
PPL MÅLDOKUMENT MED KUNSKAPSNIVÅER (1, 2, 3 OCH EK) 050 Meteorologi (Meteorology) Version 1, 2010-02-02 050 00 00 00 METEOROLOGI 050 01 00 00 ATMOSFÄREN 050 01 01 00 Atmosfärens sammansättning och vertikala
Läs merSlutrapport RL 2011:09
ISSN 1400-5719 Slutrapport RL 2011:09 Olycka med flygplanet SE-LLV på Ljungbyheds flygplats, Skåne län, den 23 juni 2011 Diarienr L-61/11 2011-09-01 Det står var och en fritt att, med angivande av källan,
Läs merKonsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om flygvädertjänst (MET)
Konsekvensutredning 1 (18) Datum Handläggare Ann-Sofi Lorefält Luftfartsavdelningen Enheten för flygplats, flygtrafiktjänst och luftfartsskydd Sektionen för flygtrafiktjänst Konsekvensutredning - Transportstyrelsens
Läs merVäder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015
Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015 Väderprognoser! Väderprognos är en bedömning av hur framtidens väder kommer att bli antagligen de närmaste dagarna eller under en längre period. Man samlar
Läs merFärdplanering (Flight planning)
PPL SYLLABUS OCH MÅLKRAV MED KUNSKAPSNIVÅER (1, 2, 3 AND EK) 033 Färdplanering (Flight planning) Version 1, 2010-02-02 033 00 00 00 FÄRDPLANERING 033 01 00 00 FÄRDPLANERING FÖR VFR-FLYGNING 033 01 01 00
Läs merVäderbriefing. Tolka sondering Prognoser påp. nätet En bra dag. Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK
Väderbriefing Tolka sondering Prognoser påp nätet En bra dag Översatt och bearbetad av Anders Jönsson, Landskrona FK Vad vill segelflygaren veta Blir det termik? När r startar termiken? Får r vi cumulus?
Läs merMeteorologi (Meteorology)
LAPL/PPL SYLLABUS OCH MÅLKRAV MED KUNSKAPSNIVÅER (,, ) 050 Meteorologi (Meteorology) Version, 05-0- 050 00 00 00 METEOROLOGI 050 0 00 00 ATMOSFÄREN 050 0 0 00 Atmosfärens sammansättning, utsträckning och
Läs merTIPS och RÅD för BÄTTRE TERMIKFLYGNING
1 TIPS och RÅD för BÄTTRE TERMIKFLYGNING Hur utnyttjar man termiken bättre? Förstå väderprognoserna Walter Hansson och Poul Kongstad 2 Hur utnyttjar man termiken bättre? Blåsor Ingång - Centrering - Lämna
Läs merPreliminärt utlåtande
Preliminärt utlåtande Preliminärt utlåtande enligt artikel 16.7 i förordningen (EU) om utredning och förebyggande av olyckor och tillbud inom den civila luftfarten avseende: Olycka med helikoptern SE-JGA
Läs merFärdplanering (Flight planning)
LAPL/PPL SYLLABUS OCH MÅLKRAV MED KUNSKAPSNIVÅER (1, 2, 3) 033 Färdplanering (Flight planning) Version 5, 2016-12-05 033 00 00 00 FÄRDPLANERING 033 01 00 00 FÄRDPLANERING FÖR VFR-FLYGNING 033 01 01 00
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merKLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt
Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard
Läs merIVAO Sverige. IVAO Sverige Drifthandbok Del I: Grunderna Utgiven av SE-HQ 2011-01-06. Copyright 2011 IVAO Sweden http://www.ivaose.com se-hq@ivao.
IVAO Sverige Drifthandbok Del I: Grunderna Utgiven av SE-HQ 2011-01-06 Allmänt IVAO Sverige Välkommen Välkommen till svenska divisionen av IVAO. Förutom reglerna i detta dokument rekommenderas du att läsa
Läs merVädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson
Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder Vädrets makter: Lokalväder Per Axelsson per@misu.su.se Energibalansen vid ytan - lokal temperatur Gränsskiktet Urbana värmeöar Sjöbris Bergsvindar 2 Vad är det
Läs merVad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år?
Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år? Acknowledgements: Lin Tang, Weine Josefsson, Michelle L. Bell 1 2 Mark användning
Läs merVädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser
Vädrets makter Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser Skalor i atmosfären Anticyklon 500-5000 km Fullt utvecklad " mellanbreddscyklon 1500-3000
Läs merInstitutet för rymdfysik Kiruna
Atmosfärforskning Institutet för rymdfysik Kiruna 2 Atmosfärforskning vid IRF Atmosfärforskningsprogrammet (AFP) vid Institutet för rymdfysik grundades 1996 som en del av Miljö- och Rymdforskningsinstitutet,
Läs merFysik 1. 8. (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 /140127. p(h) = p 0 e mgh
Atmosfären Atmosfären är spelplatsen för alla väderfenomen, så första steget är att stifta bekantskap med denna tunna hinna som omger jordklotet, och utan vilken allt liv på jorden vore en omöjlighet.
Läs merA. Expansion -> Volymen ökar. Arbete utförs av paketet. Energi tas från paketet -> Temperaturen sjunker! 9/14/10
Förra gången A. Expansion -> Volymen ökar. Arbete utförs av paketet. Energi tas från paketet -> Temperaturen sjunker! 9/14/10 B. Kompression -> Volymen minskar. Arbete utförs på paketet. Energi tillförs
Läs merRapport RL 2000:17. Olycka ombord på flygplanet SE-LFB i luftrummet över Bohuslän, O län, den 17 januari 2000
ISSN 1400-5719 Rapport RL 2000:17 Olycka ombord på flygplanet SE-LFB i luftrummet över Bohuslän, O län, den 17 januari 2000 Dnr L-002/00 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Mars 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merInternationella regler
Internationella regler Fast track ändring av 1035/2011 Har varit ute för beslut via korrespondens med svar till den 17/3 2014. Förordning (EU) Nr 1035/2011 innehåller flera referenser till ICAO Annex.
Läs merNorth U. Banans Språk. Rumbline. Layline. North Sails AB Höger. Mitten. kant. Vänster kant. Höger. Vänster sida. sida
Banans Språk Vänster kant Vänster sida Mitten Höger sida Höger kant Lämärke Barbordsmärke Lovartmärke Styrbordsmärke Rumbline Rumbline Layline Babord layline Styrbord layline 1 Layline Babord layline Styrbord
Läs mer1.4 Luftrumsklassning 1.4 ATS airspace classification
AIP SVRI/SWDN 14 NOV 2013 NR 1.4-1 1.4 Luftrumsklassning 1.4 ATS airspace classification I svenskt FIR tillämpas luftrumsklassning (ATS-luftrum) i enlighet med Annex 11 kap 2 mom 2.6 och Appendix 4. Omfattningen
Läs merKapitel 5. Atmosfärens cirkulation
Kapitel 5 Atmosfärens cirkulation 74 Varför rör sig luften? Huvudfrågorna Är vindarna på jorden slumpmässiga, eller följer de regelbundna mönster? Vilka implikationer har atmosfärens cirkulation för klimatet?
Läs merThomas Brandt
Thomas Brandt 070-555 15 03 tbrandt@hotmail.com Befälhavaransvar ICAO International Civil Aviation Organisation FN-organ Generella regler för civilflyg EASA - European Aviation Safety Agency EU-myndighet
Läs merAIP AMENDMENT SWEDEN
AIP AMENNT SWEDEN AIP AIRAC AMDT No 7 Part 2 29 OCT 2015 EFFECTIVE 10 DEC 2015, SE-601 79 NORRKÖPING. Phone +46 11 19 20 00. Fax +46 11 19 25 75. AFTN ESKLYAYT Principal changes included in this Amendment./
Läs merTätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.
HÄLLEBERGSSKOLAN VÄRME OCH VÄDER Björne Torstenson Anteckningar sid 1 TEMPERATUR / VÄRME ÄR RÖRELSE sid 44-45 Vattnet vätska: Blir det varmare rör sig vattenmolekylerna mer och vätskan utvidgar sig. Vattnet
Läs merRASP Termikprognos Stefan Löfgren, Avesta Segelflygklubb
RASP Termikprognos Stefan Löfgren, Avesta Segelflygklubb RASP Termikprognos Don't shoot the messenger RASP Termikprognos Hur det började Cert 2007 Började sträckflyga 2009, sen började väderjakten Hittade
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs mer1.4 Luftrumsklassning 1.4 ATS airspace classification
AIP SVERIE/SWEDEN 17 JAN 2008 ENR 1.4-1 1.4 Luftrumsklassning 1.4 ATS airspace classification I svenskt FIR/UIR tillämpas luftrumsklassning (ATS-luftrum) i enlighet med Annex 11 mom 2.6 och Appendix 4.
Läs merNederbörd. VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL
Nederbörd VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL Innehåll Uppkomst Olika typer av nederbörd Nederbörd och vattenbalans Variation i tid och rum Mätningar och analys Uppkomst Uppkomst - Kondensering
Läs merSlutrapport RL 2011:13
ISSN 1400-5719 Slutrapport RL 2011:13 Olycka med flygplanet SE-MBZ på Morups flygfält, N län, den 9 maj 2011 Diarienr L-38/11 2011-10-06 Det står var och en fritt att, med angivande av källan, för publicering
Läs merKonsekvensutredning av föreskrifter för flygvädertjänst (MET)
Konsekvensutredning 1 (7) Datum Dnr/Beteckning 2017-03-28 TSFS 2016-151 Handläggare Jonas Kostmann Sjö- och luftfartsavdelningen Infrastrukturenheten Sektionen för flygtrafiktjänst Konsekvensutredning
Läs merLuftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport December 2018
Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport December 18 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet december 18... 1 Vad mäter
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Februari 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merVärme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag
Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp
Läs merSlutrapport RL 2013:19
ISSN 1400-5719 Slutrapport RL 2013:19 Olycka den 28 februari 2013 med luftfartyget SE-MBCpå Borlänge flygplats, Dalarnas län. Diarienr L-20/13 2013-12-19 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt.
Läs merRapport RL 2007:17. Olycka med varmluftsballongen SE-ZIF 5 km V Dalarö, AB län, den 10 juni 2007. Rapporten finns även på vår webbplats: www.havkom.
ISSN 1400-5719 Rapport RL 2007:17 Olycka med varmluftsballongen SE-ZIF 5 km V Dalarö, AB län, den 10 juni 2007 Dnr L-09/07 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet med undersökningarna
Läs merFukt, allmänt. Fukt, allmänt. Fukt, allmänt
Fukt, allmänt Fukt finns överallt Luften Marken Material Ledningar 1 Fukt, allmänt Fuktproblem, exempel Mögel, röta, lukt Hälsoproblem i byggnader Korrosion (rost) Kondens Isbildning Fuktrörelser, krympning
Läs merTillbud med flygplanet SE-KPE under inflygning till Malmö/Sturup flygplats, M län, den 3 december 1999
ISSN 1400-5719 Tillbud med flygplanet SE-KPE under inflygning till Malmö/Sturup flygplats, M län, den 3 december 1999 Dnr L-106/99 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet med
Läs merVärmelära. Värme 2013-02-22. Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt
Värmelära Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda
Läs merThere and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet
There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet 1 Michael Tjernström, 1 Peggy Achtert, 2 Barbara Brooks, 2 Ian Brooks, 3 Paul Johnston, 3 Matthew Shupe, 3 Ola Persson, 2 John Prytherch,
Läs mer1.4 Luftrumsklassning 1.4 ATS airspace classification
AIP SVRI/SWDN 14 NOV 2013 NR 1.4-1 1.4 Luftrumsklassning 1.4 ATS airspace classification I svenskt FIR tillämpas luftrumsklassning (ATS-luftrum) i enlighet med Annex 11 kap 2 mom 2.6 och Appendix 4. Omfattningen
Läs merOlycka med segelflygplanet SE-UBX på Hosjöns is i Rättviks, W län, den 6/1 2007 SHK Dnr L-01/07
Rapport Olycka med segelflygplanet SE-UBX på Hosjöns is i Rättviks, W län, den 6/1 2007 SHK Dnr L-01/07 Det står var och en fritt att, med angivande av källan, för publicering eller annat ändamål använda
Läs merGRUNDLÄGGANDE AERODYNAMIK INNEHÅLLSFÖRTECKNING
GRUNDLÄGGANDE AERODYNAMIK INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion 1. 8.1 Atmosfärens fysik 3. Atmosfärens skiktning 4. Temperaturen 5. Lufttrycket 6. Luftens densitet 6. ICAO:s Standardatmosfär 7. Högtryck och
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Januari 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merBOKAPLAN.SE SKICKA SMS TILL 076-238 3119. SMS MANUAL Version 1.0. För att boka Flygplan
BOKAPLAN SMS MANUAL Version 1.0 För att boka Flygplan SKICKA SMS TILL 076-238 3119 - INNEHÅLL - 1.0 Förord 2.0 Skrivsätt och tydning av text 3.0 Boka flygplan idag 3.1 Boka flygplan vid ett bestämt datum
Läs merAIP AMENDMENT SWEDEN
AIP AMENNT SWEDEN AIP AIRAC AMDT 5 6 JUL 2017 EFFECTIVE 17 AUG 2017, SE-601 79 NORRKÖPING. Phone +46 11 19 20 00. Fax +46 11 19 25 75. AFTN ESKLYAYT Principal changes included in this Amendment./ Ändringens
Läs merLTS CAT I OTS CAT II
Flygchefseminarium LTS CAT I OTS CAT II Baserat på ett föredrag av Jan Thell 1 Nya regler 2008 16 juli 2008 ersattes JAR-OPS 1 med EU-OPS Alla flygbolag inom EU/EES/EFTA ska följa dessa regler EU-OPS introducerade
Läs merProv-prov i Prestanda och Färdplanering PPL/L1P
Prov-prov i Prestanda och Färdplanering PPL/L1P 1. I flyghandboken anges att max tillåten flygmassa vid begränsad avancerad flygning är 1000 kg. Detta innnebär att: A B C D Grundtommassa + bränsle + last
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1
Juni 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merPer-Olof Sjölander Vägverket Driftledare Dalarna
Per-Olof Sjölander Vägverket Driftledare Dalarna Projektidé Projektmålet är att utvärdera om informationsöverföringen från bil kombinerat med väderdata kan utgöra ett underlag för att öka trafiksäkerheten
Läs merFotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Läs merFrågebanken frågor. 3 Det finns många så kallade parametrar som spelar in när lyftkraften uppkommer, ange minst tre olika.
Aerodynamik 1 Beskriv på ett enkelt sätt hur lyftkraften uppkommer. 2 Ett segelflygplan saknar motor men trots det så alstrar flygkroppen och vingarna motstånd, förklara hur ett segelflygplans dragkraft
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Oktober 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning BRUKSANVISNING FÖR ATT MONTERA, INSTALLERA SAMT ANVÄNDA WEATHER MONITOR II... 3 Installation... 3 Strömförsörjning... 3 Sammankoppling av väderstation och kopplingsbox... 3 Inkoppling
Läs merAIP AMENDMENT SWEDEN
AIP AMENNT SWEDEN AIP AIRAC AMDT 1 23 DEC 2015 EFFECTIVE 4 FEB 2016, SE-601 79 NORRKÖPING. Phone +46 11 19 20 00. Fax +46 11 19 25 75. AFTN ESKLYAYT Principal changes included in this Amendment./ Ändringens
Läs merNamn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften
Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,
Läs merMålbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus
Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete
Läs merLuftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...
Augusti 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...
Läs merW820 Professionell Bluetooth -väderstation
W820 Professionell Bluetooth -väderstation AT&T 11:57 AM BACK TEMPERATURE CURRENT TEMPERATURE 20 MIN 7 C MAX 25 C C 25 C AVG DEW POINT 18 C TEMPERATURE CHART FOR THE LAST 48 HOURS 25 C 10 C 9 C 12 C 3AM
Läs merVäxthuseffekten och klimatförändringar
Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten växthuseffekten, drivhuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som finns på alla
Läs mer5.2 Områden för militär övningsverksamhet 5.2 Military exercise and training areas
AIP SVERIGE/SWEDEN 28 MAY 2015 ENR 5.2-1 5.2 Områden för militär övningsverksamhet 5.2 Military exercise and training areas 1 Tillfälligt reserverat luftrum (TRA) 1 Temporary Reserved Airspace (TRA) 1.1
Läs merTSL Transportstyrelsens föreskrifter om flygvädertjänst (MET)
TSL 2009-4486 Transportstyrelsens föreskrifter om flygvädertjänst (MET) Externremiss Remissinstans Kap/ Synpunkt Beslut/kommentar Regelrådet Regelrådet tillstyrker förslaget. Konsekvensutredningen är godtagbar.
Läs merRapport RL 2004:30. Olycka med flygplanet SE-RDL på Londonderry/Eglinton flygplats, Storbritannien, den 18 juli 2003
ISSN 1400-5719 Rapport RL 2004:30 Olycka med flygplanet SE-RDL på Londonderry/Eglinton flygplats, Storbritannien, den 18 juli 2003 Dnr L-32/03 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt.
Läs merEXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS
Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2005-12-05 Dnr: Mg 2005-265 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:
Läs mer