Gemensam målbild och vision för Stockholm City Version 1, Februari 2010

Transkript

1 TÄNK OM CITY - Del 5 Gemensam målbild och vision för Stockholm City Version, Februari 200

2 Gemensam målbild och vision för Stockholm City Februari, 200 S. 02 City i Samverkan har under arbetat med att formulera och förankra en gemensam syn på utveckling av Stockholms City. Utgångspunkten har varit att engagera viktiga aktörer organisationer, fastighetsägare, företagare, beslutsfattare, offentliga verksamheter och stadsbor i en gemensam diskussion, för att vaska fram de viktigaste kvalitéerna,problemen och möjligheterna i city. En hållbar framtidsbild av Sveriges huvudstad bygger inte på enskilda experters tyckanden utan på användarnas krav och idéer. Genomförande av komplicerade projekt underlättas av en demokratisk process. I dokumenten Tänk OM City (del 4) redovisar vi resultaten av våra workshops, enkäter, intervjuer och analyser - tilsammans med exempel på åtgärder och inspirerande förebilder från andra städer.

3 Tänk OM City del 5 Februari, 200 S. 03 Under hösten 2009 har ett antal viktigare fastighetsägare i City, på basis av detta arbete, presenterat en avsiktsförklaring i tio punkter för en helhetssyn på Citys utveckling. I denna del av Tänk OM City (Del 5) presenteras ett förslag till hur fastighetsägarnas avsiktsförklaring kan konkretiseras och drivas vidare. En avgörande faktor är att ansvar och finansiering är tydlig fördelat och att enskilda förändringar kan relateras till en helhetssyn. En gemensam karta med förslag till prioriteringar ersätter inte på något sätt den planering som bedrivs av stadens politiker och tjänstemän. Materialet är avsett att fungera som underlag och inspiration för fortsatt dialog i första hand mellan fastighetsägare och Stockholms Stad. De tio punkterna inleds med korta citat från City i Samverkans workshops och intervjuer. Vi definierar City som de centrala delarna av innerstaden. Kartan visar en avgränsning från Norrström mot Gamla Stan i söder upp till Tegnérgatan i norr. Planerna på ny bebyggelse kring spårområdet gör det naturligt att göra en avgränsning från Klara Sjö och Barnhusviken i väster till Birger Jarlsgatan inklusive Sturegallerian i öster. Det blivande Västra City ingår således i det centrala cityområdet.

4 Tio punkter för ett förbättrat City Februari, 200 S. 04 Avsiktsförklaring Fastighetsägarna i Stockholms city vill gemensamt och i nära samarbete med Stockholms Stad verka för följande mål för utveckling av City, Sveriges viktigaste mötes- och handelsplats: Goda förutsättningar för fler boende i City För detta föreslås att en hållbar ekonomisk struktur som gynnar skapandet av fler bostäder i city utreds. 2 Goda förutsättningar för investeringar i City För detta krävs en fördjupad dialog mellan staden och fastighetsägarna, med syfte att skapa tydliga ekonomiska villkor för utveckling. 3 Ett mer sammanhållet och tydligt Cityområde För detta krävs bättre kopplingar för rörelser mellan östra och västra City och tydligare samband mellan viktiga mötes- och handelsplatser. 4 Ett starkt och varierat utbud av både handel, service och kultur För detta krävs att handelsytorna i City utökas och att huvudstråken definieras. 5 Ett marknadsledande handelsutbud För detta krävs en inventering av befintligt utbud, en samordnad etableringsstrategi och aktiv införsäljning av City som ledande marknadsplats. 6 En starkare identitet för Citys offentliga rum För detta krävs ett tydligt och sammanhållet stadsmiljöprogram för möblering, belysning, skyltning, gatubeläggning mm. 7 Fördjupad samverkan för skötsel och underhåll av offentliga platser För detta föreslås att en försöksverksamhet initieras där fastighetsägare och staden tar ett gemensamt ansvar för specifika delområden. 8 Ett bättre mottagande av besökare För detta krävs samordnade insatser vad gäller information och hänvisning till kultur, service och handel i City. 9 Ett bättre Sergels Torg på både kort och lång sikt För detta krävs att en fysisk upprustning av platsen påbörjas redan nu, i avvaktan på framtida eventuella mer genomgripande förändringar. 0 En starkare grön profil För detta krävs ett tydligt måldokument (hållbarhetsanalys) som visar hur och på vilket sätt City långsiktigt kan göras mer ekologiskt hållbart. Sammanställt av Svante Torell, Vasakronan Jerker Söderlind och Per Eriksson, Cty i Samverkan

5 ) Goda förutsättningar för fler boende i City Februari, 200 S. 05 För detta föreslås att en hållbar ekonomisk struktur som gynnar skapandet av fler bostäder i City utreds. Mer bostäder i City är en överordnad fråga om vi ska skapa ett levande City öppet för alla grupper. Både stora och små bostäder. Abit Dundar, Folkpartiet, Stockholms Stadshus. Fler boende i City är en viktig fråga för att skapa en levande stadsmiljö. Samtidigt gäller att bostäder kan byggas på lämpliga platser och så att dessa inte hamnar i konflikt med andra funktioner. Bostäder kan t ex vara olämpliga längs vissa trafikstråk och på platser som ofta används för större event och folksamlingar. City i Samverkan har ställt fyra frågor till de viktigaste fastighetsägarna i City: Fastigheter som lämpliga för nya bostäder ((blått). Platser som är mindre lämpliga för nya bostäder (rött) I vilka av era egna fastigheter bedömer ni att det är lämpligt och önskvärt att addera nya bostäder? Ungefär hur många nya bostäder skulle kunna adderas i ert fastighetsbestånd? Vilka önskemål eller krav kan ställas för att bygga nya bostäder i ert fastighetsbestånd? På vilka platser, längs vilka gator och torg, är det mindre lämpligt att tillskapa nya bostäder? (Denna karta skall kompletteras med förslag) Svaren på dessa frågor är självklart inte bindande, men ger ändå en bild av framtida möjligheter, förutom de bostadsprojekt i City som redan planeras. Flera fastighetsägare menar att det krävs... En annan viktig fråga är att... (Denna text skall kompletteras)

6 2 - Goda förutsättningar för investeringar i City För detta krävs en fördjupad dialog mellan staden och fastighetsägarna, med syfte att skapa tydliga ekonomiska villkor för utveckling. Februari, 200 S. 06 Fler aktörer än staden kan satsa pengar på drift och skötsel, men då måste vi skapa ekonomiska incitament för detta. Om city verkligen ska kuna utvecklas måste fastighetsägarna tillförsäkras en rimlig avkastning på sina investeringar. Inte bara, som idag, påräknas ökade kostnader i form av högre tomträttsavgäld. Anna Wersäll, Stockholms Handelskammare. En avgörande fråga är att... För att underlätta investeringar i City kan... (Denna text skall kompletteras)

7 3 - Ett mer sammanhållet och tydligt C ityområde För detta krävs bättre kopplingar för rörelser mellan östra och västra City och tydligare samband mellan viktiga mötes- och handelsplatser. Februari, 200 S. 07 Jag tror att vi behöver utvidga det mentala Cityområdet, med bättre samband och flöden, för att göra kalla fastigheter varma och få ett större och mer levande City. Idag är koncentrationen för retail och retaillägen som efterfrågas begränsad till Drottninggatan, Hamngatan och Biblioteksgatan. Karolin Forsling, AMF Pension. Ett genomgående tema som framkommit i workshops och intervjuer är bristen på goda kopplingar mellan Citys olika delar. Vissa stråk, som Drottninggatan, är närmast överbelastade. I andra fall, som i Gallerians södra del och i slutet av Sergelgatan, finns stora fotgängarflöden som stoppas upp eller hindras på grund av bristen på naturliga länkar. Kartorna på följande sidor visar dagens starka stråk, missing links och en möjlig framtida situation. Kundflöde i City, fredag 25 September Antal passerande per dag. Dagens starka handelsområden är direkt kopplade till T-centralens uppgång till Åhléns och Hötorgets T-baneuppgång till Hötorget. Det finns egentligen bara två starka shoppinggator, Drottninggatan med Sergelgatan som sidogata och Klarabergsgatan-Hamngatan. Flödena avtar relativt snabbt mot T-centralen, Gamla Stan, Birgerjarlsgatan och Kungsgatan. Notera de låga flödena vid Stureplan, Regeringsgatan och Vasagatan. Flödesmätningen visar samtidigt att nya framtida öst-västliga stråk som kan koppla samman dagens stråk kan vara Olof Palmes Gata och Jakobsgatan.

8 3 - Ett mer sammanhållet och tydligt cityområde Prioriterade förbättringar av gångstråk, missing links Februari, 200 S. 08. Sergelgatans fortsättning mot Kulturhuset / Brunkebergstorg Tydligare och enklare övergångsställen, ny markbeläggning, belysning och gatumöblering kan stärka flödet söderut och avlasta Drottninggatan. När cityspårvägen byggs kan det bli aktuellt att se över biltrafikens flöden. Ett förslag har varit att göra om rondellen vid Sergels Torg till en trevägskorsning och därmed låta kulturtorget expandera ända fram till fontänen. 2. Sergelgatans fortsättning mot Hamngatan/NK.Förbättrade övergångsställen och gatumöblering kan skapa ett tydligare och bekvämare samband österut. 3. Kulturhusets baksida mot Brunkebergstorg. En bortglömd gränd som kan ges nya material, möblering och funktioner. Ett förslag har varit en offentligt til lgänglig vinterträdgård. En starkare länk mot Gallerian kan också stödja förnyelsen av Brunkebergstorg. 4. Klarabergsgatans flöde från Centralen mot Hamngatan. Promenadstråket längs gatan och rondellen kan stärkas med mindre tillägg längs trottoaren som ökar trygghet och orienterbarhet - gatumöblering, belysning, växter, regnskydd eller tillfälliga utställningsplatser och paviljonger. 5. Jakobsbergsgatan mellan Stureplan och Hötogscity. Gatan är i huvudsak bilfri och har många tomma bottenvåningar som kan utvecklas till ett sekundärt gångstråk med mindre butiker. En förebild kan vara den småskaliga verksamhet som blomstrat upp längs Luntmakargatan en lugn och trivsam bakgata till Sveavägen, med hantverk, kaféer och unika butiker. 6. Jakobsgatan mellan Tegelbacken och Jakobs Kyrka. Ett starkt öst-västligt flöde mellan Centralstationen och Gallerian och Kungsträdgården kan avlasta Drottninggatan och ta hand om flödena i södra Gallerian som idag har karaktär av återvändsgränd. Fler kommersiella lokaler i regeringskvarterens bottenvåningar (Södra Klara) ingår även i Statens Fastighetsverks nya planer. 7-8 Olof Palmes Gata från Norra Bantorget till Sveavägen. Det höga flödet och mer annorlunda utbudet längs Drottninggatans norra del kan utvecklas. Konvertering av bottenvåningar till handel och service kan ge ett nytt shoppingstråk och fånga in besökare till Clarion Hotel och Norra Latin. Det kan stärka denna del av Sveavägen, som handelsmässigt ligger i Hötorgscitys slagskugga. 9. Gamla Brogatan har redan idag ett relativt bra flöde, men svaga kopplingspunkter till Vasagatan och Sergelgatan. 0. Vasagatan mellan centralen och Norra Bantorget. Utbudet av restauranger och kultur kan i vissa fastigheter kompletteras med ett starkare handelsutbud, eventuellt i övre våningsplan. Exempel på prioriterade förbättringar av gångstråk - missing links

9 3 - Ett mer sammanhållet och tydligt cityområde Dagens väl fungerande gångstråk sammanfaller i hög grad med flödesmätningarna. Samtidigt bryts flera stråk av korsande biltrafik, nivåskillnader, gator med lågt utbud och kontor/lager i bottenvåningarna. De viktigaste stråken idag är:. Drottninggatan, utan konkurrens det starkaste stråket i City. 2. Klarabergsgatan, från Sergels Torg till Centralen 3. Sergelgatan, från Hötorget till Sergels Torg 4. Sveavägen, från Sergels Torg till Kungsgatan 5. Hamngatan, från Sergels Torg till Norrmalmstorg 6. Biblioteksgatan, från Norrmalmstorg till Sture Plan 7. Kungsgatan, från Vasagatan till Stureplan IDAG. Sergelgatan - Kulturhuset - Brunkebergstorg. 2. Sergelgatan till Hamngatan 3. Kulturhusets baksida till Brunkebergstorg, Gallerian 4. Klarabergsgatan från Västra City till Hamngatan 5. Jakobsbergsgatan mellan Stureplan och Högstorgscity 6. Jakobsgatan från Vasagatan till Kungsträdgården 7. Olof Palmes gata från Norra Bantorget till Sveavägen 8. Sveavägen från Kungsgatan mot Odengatan 9. Gamla Brogatan från Hötorget till Vasagatan 0. Vasagatan från Norra Bantorget mot Gamla Stan. Kungsgatans och Klarabergsgatans fortsättning till Västra City IMORGON Februari, 200 S. 09 Exempel på framtida ihopkopplade gångstråk i city. Med ett fåtal strategiska förbättringar kan dagens överbelastade eller underutnyttjade stråk koppas ihop till en helhet av detta utseende. Förstärkta stråk markerade med siffror

10 4 - Ett starkt och varierat utbud av både handel, service och kultur Februari, 200 S. 0 För detta krävs att handelsytorna i City utökas och att huvudstråken definieras. Om t ex fastighetsägarna runt Brunkebergstorg och på Malmskillnadsgatan gemensamt kunde få dit mer publik verksamhet i form av butiker och restauranger skulle City växa. Det skulle öppna upp de delar som idag känns ogästvänliga. Claeus Hulting, Clear Channel. City lever inte på kvällarna, på samma sätt som Södermalm. Därför måste vi ersätta döda fasader och kvarrter med ombyggnad eller att man river och bygger nytt. Anders Edlund, Stockholm Parkering. Citys attraktivitet och konkurrenskraft består av blandningen av både handel, service, kultur och offentliga mötesplatser. Mixen av gammalt och nytt, stort och smått, exklusivt och enkelt behöver stärkas och utvecklas för att City även framgent ska utgöra den naturliga samlingspunkten och utflyktsmålet för såväl Stockholmare som besökare. Jakobsbergsgatan Ett enkelt överslag visar att City behöver tillskapa kvm ny tillgänglig yta per år, enbart för att behålla sin procentuella andel av utbudet i Stockholmsregionen. Men det är betydligt svårare att öka utbudet av lokaler för handel, service och kultur i City jämfört med de externa centrum som City delvis konkurrerar med. En kartläggning av idag lågt använda, kontoriserade eller bortglömda men samtidigt lämpliga lokaler kan vara ett första steg. Möjligen krävs också ekonomiska lösningar och villkor som ger goda incitament för fastighetsägare att upplåta lokaler till verksamheter som stödjer ett levande och varierat stadsliv. Ett exempel på hur en detaljerad analys av lokalanvändningen i City kan göras. Ur City i Samverkans pågående arbete med en etableringsguide till City.

11 4 - Ett starkt och varierat utbud av både handel, service och kultur Det är svårt att tillskapa nya stora varuhus eller gallerior i City. På kort sikt kan bara nya handelsytor tillskapas i närheten av dagens viktigaste dragare, som exempelvis intill Gallerian längs Regeringsgatan. Några stråk med lågt utnyttjade bottenvåningar är: Februari, 200 S. Möjliga nya ytor för handel, service och kultur. Malmskillnadsgatan från Kungsgatan via Brunkebergs torg ned mot vattnet. Här finns gott om döda bottenvåningar som skulle kunna omvandlas för handel, service, kultur. För att detta ska bli realistiskt krävs förändringar av gatumiljö och trafik, rimliga ekonomiska villkor, förstärkta flöden och samsyn mellan fastighetsägare. 2. Jakobsbergsgatan mellan Malmskillnadsgatan och Stureplan. Gatan har redan idag ett ganska högt flöde men många outnyttjade ytor i bottenplan. Ett förslag som väckts är att skapa en delvis övertäckt galleria för mindre butiker, service och restauranger. 3. Tvärgatorna till södra Drottninggatan. Det pågående arbetet med en förnyelse av Södra Klara, regeringskvarteren, gör det möjligt att utöka de kommersiella ytorna. Närheten till Gamla Stan och Stadshuset kan motivera en breddning av dagens ganska enkla turistinriktade utbud. 4. Olof Palmes Gata. Stråket från Carion Hotell och Norra Bantorget mot Sveavägen kan utvecklas till en ny sammabindande länk. Större kontorshus längs Sveavägen kan på sikt bli attraktiva för handel och service, t ex i Skandias tidigare kontorskvarter Utbyggnaden av Västra City ger möjlighet att tillskapa en större volym handel, restauranger och service vägg i vägg med centralstationen. Ett förslag som framkommit i workshops och intervjuer är att vid Järnvägsparken skapa en modern saluhall. Närheten till Stadshuset och Sheraton Hotel kan motivera en fastighet med hög andel publik verksamhet. Läget vid vattnet innebär också att kvarteret kommer att få ett högt symbolvärde för Stockholm och Sverige. 6. Bryggargatan. Närheten till den livaktiga miljön längs Gamla Brogatan gör det realistiskt att utreda vilka bottenvåningar och möjligen även källarlokaler som kan ges en mer publik användning. Ett tanke som väckts har varit att skapa ett restaurangstråk mellan Drottninggatan och Vasagatan. En förebild skulle kunna vara Skånegatan och SoFo på Södermalm. 5 3

12 4 - Ett starkt och varierat utbud av både handel, service och kultur Dagens starka huvudstråk och mötesplatser. Norra Drottninggatan med Åhléns och Pub som starka målpunkter. 2. Sergelgatan, Hötorget. 3. Regeringsgatan med Gallerian. 4. Hamngatan med NK. 5. Stureplan med Sturegallerian som viktigaste handelsplats. Det övriga handelsutbudet är lokaliserat främst i bottenvåningar, främst längs Drottninggatans södra delar, Kungsgatan, Sturegatan och den södra delen av Sveavägen. Fastigheter med flera våningsplan handel är markerade med heltäckande färg. Fastigheter med handel främst i bottenvåningar är markerade med linje längs gatan. Bottenvåningar främst använda för restauranger och service är ej markerade. Februari, 200 S. 2 Framtida möjliga ytor för handel, service och kultur Med föreslagna förändringar kan utbudet av offentligt tillgängliga lokaler och levande stadsgator utökas och länka samman dagens starka kommersiella stråk. Kartan visar ett city med fler alternativa gångstråk vilket också ökar möjligheterna för starka kluster med specialiserat utbud att växa fram. IDAG IMORGON 4 2 3

13 5 - Ett marknadsledande handelsutbud För detta krävs en inventering av befintligt utbud, en samordnad etableringsstrategi och aktiv införsäljning av City som ledande marknadsplats. Stadsbilden måste anpassas till kommersen, vi kan inte låtsas att shoppingen inte finns. Därför vill vi ha bättre skyltning och information till besökare. Lena Nyblom, Lindex. City i Samverkan betonar i sitt tiopunktsprogram vikten av att lyfta fram Sveriges framgångsrika design- och modeindustri i stadsbilden. Med nya showrooms, mötesplatser, arenor och väldesignad ljusreklam kan Stockholms position som modemetropol stödjas. För detta krävs en aktiv insäljning av Sverige, Stockholm och därmed Stockholms city som naturlig etableringsplats för nya kedjor, butiker och servicekoncept. Införsäljning och information till internationella etablerare bör bygga på tydliga kartläggningar av trender, efterfrågan, konsumentgrupper och inte minst utländska etablerares önskemål, prioriteringar och krav. En viktig fråga är att lokalisera, förstärka och om möjligt tillskapa nya tydliga klusterbildningar. Både ur konsumenters och etablerares perspektiv finns stora fördelar med platser med specifik karaktär och ett nischat utbud. Etablerare efterfrågar ofta platser med många goda grannar. Detta gäller både butiker, restauranger och annan service. Den starkaste kommersiella tyngdpunkten i city ligger längs stråket Klarabergsgatan/Åhléns/Hamngatan/Gallerian. Utbudet här vänder sig av naturliga skäl till den breda publiken. Detta gör att kedjebutiker med hög omsättning - främst kläder, sport, skor, presenter - dominerar stadsbilden. För att hävda City i konkurrensen med andra länder och regionens externa handelsplatser är det viktigt att kombinera denna viktiga volymhandel med mer speciella erbjudanden och platser. Februari, 200 S. 3

14 5 - Ett marknadsledande handelsutbud Februari, 200 S. 4 Möjliga platser för nischad handel Tre områden där dagens profil kan utvecklas och förstärkas :. Biblioteksstan. Den exklusiva shoppingen från Normalmstorg och längs Biblioteksgatan kan utvecklas längs tvärgatorna. Utvecklingen kan stödjas av ett samlat grepp kring utemiljö, skyltning, gatubeläggning, belysning, design och samordnad marknadsföring. Kopplingen till Sturegallerian och området som ibland kallas norr om Stureplan kan också utvecklas. Möjliga platser for nischad handel 2. Gamla Bro. En förstärkt satsning på ett annorlunda och alternativt utbud kan stödjas genom ett samlat grepp från fastighetsägarnas sida, t ex genom bevarande av den småskaliga fastighetsstrukturen, förstärkta uteserveringar, unik gaututformning och inventering av eventuella tomma källarlokaler. Som på liknande platser finns en hotbild där höjda hyresnivåer och större etableringar urholkar det spontant framvuxna konceptet. En referens för utvecklingsarbetet kan vara den diversifierade hyressättningen längs Carnaby Street i London där små och experimentella butiker som förstärker stadsdelens unika karaktär stödjs av intäkter från större och mer etablerade butiker. 3. Södra Klara. De planerade ombyggnaderna av regeringskvarteren ger möjlighet att höja ambitionsnivån vad gäller utbudet. Fler och större butikslokaler kan ge plats för ett mer internationellt utbud inriktat på turister och affärsbesökare. Den bredare delen av Jakobsgatan intill Drottninggatan kan med lämpliga kopplingar i öst-västlig riktning kan utvecklas till en naturlig mötesplats, kanske också lämplig för att testa nya koncept och erbjudanden. 2 3

15 5 - Ett marknadsledande handelsutbud Dagens handelsutbud saknar i hög utsträckning tydliga kopplingar till specifika platser. Några platser och stråk som i dagsläget har en viss grad av specialisering och klusterbildning är:. Drottninggatans södra del, enkel turistshopping, små butiker med billigt utbud, enklare matställen. 2. Drottninggatans norra del, kläder, skor, klockor, acessoarer, få stora kedjebutiker. 3. Kungsgatan mot Stureplan, elektronik, teknik, sport och nöje. 4. NK och stråket mot Norrmalmstorg/Biblioteksgatan, mer exklusivt mode, märkesbutiker, juveler. 5. Gamla Brogatan, ungt mode, alternativt utbud, experimentella och unika koncept. Februari, 200 S. 5 En förstärkning av dagens handelsutbud och klusterbildningar kan skapa starkare handelsstråk och tydligare lokala karaktärer i stadsbilden. Bilden visar en möjlig framtida situation där starka handelsstråk och klusterbildningar lappar över varandra. Denna utveckling kan stödjas av andra åtgärder - som planteringar, belysning, markbeläggning och konvertering av lokaler i bottenvåningar till ytor för handel och service. IDAG IMORGON

16 6 - En starkare identitet för Citys offentliga rum För detta krävs ett tydligt och sammanhållet stadsmiljöprogram för möblering, belysning, skyltning, gatubeläggning mm. Februari, 200 S. 6 Citys samlade stadsmiljö är utomordentligt viktig för uppfattningen om Sverige och Stockholm runt om i världen. Finns det trevliga caféer? Finns det butiker med attraktivt utbud? Känns det tryggt? Är det rent och snyggt? Avspeglar byggnadernas skick att det är ett välmående och välskött land? Peter Ohrstedt, Statens Fastighetsverk. I dagens globala konkurrens om etableringar, hushåll, investeringar och inte minst besökare framstår själva stadsmiljön som en allt viktigare komponent. Stadens varumärke byggs upp av en mångfald faktorer kopplade till identitet, exklusiva erbjudanden, arkitektur och design, skötsel och underhåll, attityder, kultur och sociala faktorer. Dagens utformning av gator och platser i city är ett resultat av en mångfald tidsepoker, synsätt och ideal, vilket kan ge en splittrad och otydlig bild av Sveriges huvudstad. Olika delar av City kan ges en mer samordnad identitet med hjälp av gatubeläggning, möbler, blommor etc. Detta kan förstärka klusterbildningar och specialisering av utbudet. Ett mål kan vara att en besökare med ledning av gatumöblering, skyltning, belysning etc direkt uppfattar vilken del av City han eller hon befinner sig i. Eller, åtminstone, att staden är Stockholm. Paviljonger för tillfälliga event och ambulerande stadsliv City i Samverkan har i sitt tiopunktsprogram pekat på fördelarna med levande och välordnad handel på gator och torg. Förstärkt torghandel kan både öka tryggheten och lyfta fram Stockholms mångkulturella befolkning. Med ett ökat antal event, festivaler, marknader och tillfälliga aktiviteter i City ökar också efterfrågan på tillfälliga och flyttbara byggnader. Hittills har i regel olika former av provisoriska tältlösningar av skiftande kvalitet använts. Dessa har snarast förfulat och stört stadsmiljön. Även gatuhandeln använder ofta provisoriska kiosker eller tillfälliga ställningar för varuexponering. Dessa ger varken en god arbetsmiljö eller bidrar till stadens identitet. Ett steg i skapandet av en samordnad identitetsskapande gatumöblering kan vara att skapa särskilt utformade stockholmspaviljonger, praktiska och flyttbara kiosker i några olika storlekar. Dessa kan användas både för tillfälliga event som matmarknader och kulturfestivaler liksom för den mobila gatuhandeln året om. En officiell Stockholmspaviljong som uppträder på många olika platser och tidpunkter i staden bör självfallet ha en specifik och varumärkesbyggande utformning och arkitektonisk identitet. Hopfällbara mobila kiosker i i London bidrar till stadens identiet och ökar utbudet.

17 6 - En starkare identitet för Citys offentliga rum Mobila paviljonger på bland annat dessa platser - vid olika tillfällen på året - kan stödja den fasta handeln, kulturlivet och stadslivet.. Julmarknad kring Sergels Torg längs Klarabergsgatan och rondellen mot Hamngatan. 2. Kulturfestival på Brunkebergstorg med musik, uppträdanden och mobila restauranger. 3. Medeltidsfestival med mat, dryck, smycken och kläder i Drottninggatans förlängning mot Slottet. 4. Bondens marknad med lokalt producerad mat vid Järnvägsparken och centralen. 5. Internationell solidaritetshelg med kläder, hantverk och mat från tredje världen vid Norra Bantorget och Olof Palmes Gata. 6. Smaka på Stockholm, sommarfirande med mat, musik och dryck i Kungsträdgården. Paviljonger Februari, 200 S. 7 Möjliga platser för utplacering av tillfälliga paviljonger Ett av flera förslag till utformning av en stadspaviljong som kan stärka Stockholms identitet och varumärke. 3

18 7 - Fördjupad samverkan för skötsel och underhåll av offentliga platser För detta föreslås att en försöksverksamhet initieras där fastighetsägare och staden tar ett gemensamt ansvar för specifika delområden. Februari, 200 S. 8 Det försök med särskilda ordningsvakter på Sergels Torg som fastighetsägarna finansierade under sommaren 2008 gav också mycket goda resultat, i form av minskad brottslighet och ökad trygghet. I Denver har man sett till att en enda person ansvarar för den övergripaned driften av City. Det gäller alla saker, som sopor, blommor, klotter, städning. Med ett samlat ansvar i stället för ett stort antal instanser tror jag att man använder resurserna effektivare och får ett bättre resultat. Sören Eriksson, Stockholm Tourist Shop, Ordförande i Drottninggatans Förening. Jag tror att en svensk modell av Business Improvement Districtis är möjlig, där fastighetsaktörerna tar ett större ansvar och får ett större inflytande över sin närmiljö. Som exempel skulle det kunna vara ett samarbete där t ex staden handlar upp klottersanering och fastighetsägarna är med och finansierar. Lars Edwin Andersson, Fastighetskontoret, Stockholms stad Biblioteksstan En annan - väl avgränsad stadsdel - där det är möjligt att testa en delegerad modell för skötsel är Biblioteksstan, där fastighetsägarna arbetar för att utveckla områdets särart och utbud. En möjlighet är att Stockholms stad tecknar ett särskilt avtal om städning och underhåll med fastighetsägarna och därefter gör kontinuerliga uppföljningar av kontraktet. Lokalt ansvar går att kombinera med kostnadseffektivitet och kommunal styrning. Möjliga platser för lokalt ansvar för skötsel och underhåll I flera av City i Samverkans intervjuer efterfrågas mer samordning av tillståndsgivning, städning, säkerhetsfrågor och upplåtelse av gatumark för tillfälliga aktiviteter. Flera aktörer menar att dagens organisationsmodell kan uppfattas som oöverskådlig och med överlappande och därmed otydliga ansvarsfördelningar. För att stärka stadens arbete med högre kvalitet och säkerhet på offentliga platser kan en möjlighet vara att teckna särskilda skötselavtal för en viss plats med en begränsad grupp fastighetsägare. Ett exempel är Kungsträdgården Park & Evenemang som på uppdrag av Stockholms stad och i samarbete med Trafikkontoret svarar för uthyrning och underhållning i Kungsträdgården. Ett annat exempel är Gallerian, där fastighetsägaren AMF tar ett samlat ansvar för säkerhet, städning, arrangemang och skyltning i det offentliga rum som Gallerian de facto fungerar som. Här föjer två exempel på platser där lokalt ansvar för offentliga platser kan provas. Sergels Torg City i Samverkans samverkansgrupp för Sergels Torg har diskuterat möjligheterna att samordna bevakning och brottsförebyggande arbete kring Sergels Torg. I dagsläget tar Kulturhuset, SL, Åhléns och andra aktörer ansvar för sina egna mindre delar av området. En samordning eller ett närmare samarbete mellan de ordningsvakter och vaktmästare som redan är på plats skulle kunna öka den upplevda säkerheten även utomhus, på Plattan och i gatumiljön.

19 8 - Ett bättre mottagande av besökare För detta krävs samordnade insatser vad gäller information och hänvisning till kultur, service och handel i city. Utgå mer från besökarnas perspektiv. Börja med städningen och förbättra sedan orienteringen och informationen vid stationer, färjor och hotell. Skylta sedan upp staden ordentligt, självklart både på svenska och på engelska. Vi bör också arbeta mer på att folk ska känna sig välkomna, exempelvis genom cityvärdar. Lukas Forslund, Centerpartiet, Stockholms Stadshus. För att stärka besöksmottagningen i City flyttar turistinformationen under 200 från Kungsträdgården till nya lokaler intill centralstationen. Stockholm Visitors Board har också skapat en interaktiv informationsstation, Stockholmspanelen, som idag finns på ett stort antal platser, främst i innerstaden. I denna informationsstation kan användaren hitta allt det som Stockholm har att erbjuda i kombination med ett brett utbud av digitala tjänster. Februari, 200 S. 9 För att ytterligare stärka besöksmottagandet är det lämpligt att placera ut tydliga hänvisnings- och informationsskyltar i City. Detta har varit en av de högst prioriterade frågorna som kommit fram i City i Samverkans workshops och intervjuer. En möjlighet som nämnts är att skapa en kombinerad stadsmöbel med både hänvisningskyltar, allmän stadsinformation från staden och polisen, belysning, papperskorg, blomlåda etc. Frågor om design, huvudmannaskap och finansiering är inte löst, men genom att visa förslag till utplacering och riktningar kan ett förverkligande komma närmare. I London Informationsstationer i Stockholms innerstad, Stockholm Visitors Board I Canterbury

20 8 - Ett bättre mottagande av besökare Februari, 200 S. 20 Sergels Torg Brunkebergstorg Riksdagshuset Dansmuseet Stadsteatern Konserthuset Stockholms Slott WC, Skötrum Kulturhuset Centralen Operan Gamla Stan Stureplan Hötorget Djurgården Polisstation T-bana Möjliga platser för utplacering av hänvisningsskyltar Förslag till viktiga platser, sevärdheter och verksamheter i City med omgivningar. Även för stockholmarna i gemen kan det vara positivt att uppmärksamma allt det som Stockholm har att erbjuda.

21 9 - Ett bättre Sergels Torg på både kort och lång sikt För detta krävs att en fysisk upprustning av platsen påbörjas redan nu, i avvaktan på framtida eventuella mer G enomgripande förändringar. En uppsnyggning av området kring Plattan vore positiv. I viss mån har Plattan som mötesplats och utgångspunkt för demonstrationer och folkyttringar spelat ut sin roll, eller åtminstone fått en mindre roll än på 70-talet. I realiteten är det en tom yta som människor springer tvärs över med den stora trappan som mötesplats för den yngre generationen. Vi behöver en mer nutidsorienterad analys av hur området kan utnyttjas och hur den kan stärkas som en attraktiv plats för olika verksamheter. Mats Eggeby, Kulturhuset. Sergels Torg är utan konkurrens den plats som de flesta aktörer i City anser behöver förbättras och rustas upp. Samtidigt är detta en av de mest symbolladdade och omdebatterade platserna i Stockholm och kanske också i Sverige. City i Samverkans samverkansgrupp kring Sergels Torg, med företrädare för staden, handeln, polisen, kulturen med flera, har initierat ett praktiskt upprustningsarbete av torget där frågor om belysning, reparation, målning, säkerhet och trygghet står i fokus. Synliga förändringar redan under våren 200 står inte i motsättning till mer långsiktiga förändringar, som kan föranledas av t ex cityspårvägen. Gruppen har gjort en SWOT-analys av torgets styrkor och svagheter och presenterat ett första förslag till policydokument. Inledningen lyder: Återerövra visionen om Sergels Torg Sergels Torg skall vara ett öppet, demokratiskt och ständigt föränderligt offentligt vardagsrum som kompletterar det kommersiella utbudet i City. Sergels Torg har ett högt politiskt-, symbolmässigt- och arkitekturhistoriskt värde. Det bör användas och utvecklas med utgångspunkt från dess sociala visioner och modernistiska designideal. Tillfälliga och reversibla förändringar bör bejakas så länge dessa baseras på en helhetssyn på det omgivande stadsrummet och torgets roll som mötesplats. Detta bör stödjas av ett samlat designprogram för Sergels Torg som helhet. Februari, 200 S. 2 Enligt policydokumentet finns inga hinder för en mer aktiv användning av torget, som plats för marknader, event, demonstrationer och utställningar. För att stödja de ursprungliga idéeerna om en aktiv mötesplats kan torget behöva stärkas med olika former av tillägg och kompletteringar - så länge dessa inte går på tvärs mot dess grundläggande karaktär och arkitektur. För att stödja ett dynamiskt och föränderligt stadsliv inom området har gruppen även lyft frågan om tillskapandet av en gemensam förvaltningsorganisation för området kring torget. En sådan organisation skulle kunna samla de flesta kompetenser och ansvarigheter för torget och underlätta tillståndsgivning, trygghetsarbete, tillgänglighet och nyttjande.

22 0 - En starkare grön profil För detta krävs ett tydligt måldokument (hållbarhetsanalys) som visar hur och på vilket sätt City långsiktigt kan göras mer ekologiskt hållbart. Februari, 200 S. 22 Jag skulle vilja förbättra området kring Sturegatan, Birgerjarlsgatan och Humlegårdsgatan. Det som vi kallar Biblioteksstaden. Här finns möjlighet att stärka kopplingen till Humlegården, en av Citys största gröna parker som turisterna inte hittar till i dagsläget.. Sven Renström, Humlegården Fastigheter. I samband med utmärkelsen Green Capital of Europe 200 skulle stadsmiljön kunna förbättras med gröna miljöer och installationer, nya gröna stråk som lyfter fram vattnet, tillägg på tak och fasader som minskar bullret och förbättrar luften. Varför inte ett grästak på muttern vid T-banan vid Sergels Torg? Carin Jämtin, Socialdemokraterna, Stockholms stad. Den gröna strukturen i dagens City synliggör inte tillräckligt stadens framgångsrika miljöarbete och utnämningen till Europas miljöhuvudstad 200. Många fastighetsägare arbetar idag med om-, till- och nybyggnader av fastigheter i City med tydlig ekologisk profil och nydanande tekniska lösningar, från materialval till energiförsörjning. Dessa projekt kan lyftas fram i stadsbilden genom mer sammanhållna program för gatumöblering och ytskikt (se vidare punkt 6 i detta dokument). Bryant Park på Manhattan, ett exempel på lokalt ansvar för skötsel och underhåll av en offentlig plats. Den tydligaste sättet att marknadsföra ett grönt City är dock enkelt: att förstärka stadens parker, planteringar, trädalléer och gröna oaser. Den gröna strukturen i City är idag relativt uppsplittrad och saknar en sammanhållande identitet. Med utgångspunkt från dagens planteringar och parker kan ett antal starka och identitetsskapande gröna stråk tillskapas. Idéskiss för en grön utställning på Sergels Torg

23 0 - En starkare grön profil Prioriterade förbättringar av grönstrukturen Förstärkta planteringar och parker. Klara Kyrka. Denna stadspark utgör förmodligen Citys mest välbevarande gröna hemlighet. Trots det centrala läget är kyrkoparken märkligt osynlig i stadsbilden och har sedan länge kämpat med ett dåligt rykte som farligt tilhåll. Omgivande kransbebyggelse och de smala obefolkade gatonar gör det svårt att nå parken på ett naturligt sätt. En möjlighet är att låta parken flyta ut i alla fyra väderstreck, med träd och planteringar som annonserar parken ut mot omgivande gator och flöden. Februari, 200 S. 23 Ny grönstruktur Befintlig 2. Sveavägen. Den kontinentala stämning som de stora träden längs den norra delen av Sveavägen skapar kan förlängas ned mot Sergels Torg. Även om det finns många praktiska hinder kan kostnaden och besväret uppvägas av att Citykärnan på allvar kan växa vidare norrut mot Odengatan - en av ambitionerna i Stockhlms stads nya översiktsplan. 3. Malmskillnadsgatan. Den lilla torgbildningen i korsningen Malmskillnadsgatan-Jakobsbergsgatan kan med en annan trafiklösning omvandlas till en pocket park. En liten grön oas här kan på sikt kan stödja en omvandling av döda bottenvåningar fram till Brunkebergstorg. 4. Klarabergsgatan. De små träden längs Klarabergsgatans södra sida har idag dåliga förutsättningar att växa sig starka. Den breda tottoaren har dock utrymme för olika varianter av tätare och mer livskraftiga planteringar - mellan Sergels Torg och Västra City och gärna fram till Kungsholmen Vasagatan. Stråket mellan centralstationen och Norra Bantorget har idag en hög trafikbelastning. Trots detta bör det vara möjligt att ge gatan en mer grön profil. Ett välkomnande grönt torg utanför centralstationen kan ge ett gott första intryck och skapa en visuell koppling till det omgjorda gröna torget vid Clarion Hotel.

24 0 - En starkare grön profil. Februari, 200 S. 24 Dagens gröna struktur De mer befolkade och aktiva gröna rummen i city är Kungsträdgården, Berzeèli Park och den omgjorda parken vid Norra Bantorget. Kyrkogårdarna kring Klara Kyrka, Adolf Fredriks Kyrka och Johannes Kyrka fungerar mer som lugna oaser och är inte direkt lämpliga för mer aktiv användning och stadsliv. Humlegården och Tegnérlunden ligger i utkanten av det egentliga City men kan spela en viktig roll om och när citykärnan utvidgas mot norr. Förutom längs ett kort avsnitt av Sveavägen saknar city den sorts klassiska trädplanterade boulevarder som många av Stockholms konkurrentstäder erbjuder. Framtida möjlig grön struktur På längre sikt kan City få ett mer sammanhållet nät av parker, planteringar och alléer. Många gator och stråk är av praktiska skäl svåra att förbättra eftersom källarplan, garage, tunnlar, ramper och nedgångar till tunnelbanan gör det svårt att plantera direkt i marken. I sådana fall får nya modeller och lösningar testas, med mindre ytkrävande planteringar, förändrade nivåer på trottoarer eller någon form av urbana blomkrukor. Nya koncept för gröna hus, vertikala planteringar och gröna tak kan också bidra till att ge staden en mer sammanhållen och tydlig grönstruktur. IDAG Befintlig grönstruktur IMORGON Förslag till framtida grönstruktur

25