Uteserveringar i Halmstad. Råd och regler

Transkript

1 Uteserveringar i Halmstad Råd och regler

2 Halmstad är korsvirkesarkitekturens norra utpost. Staden har utvecklats genom tiderna, men har alltid burit med sig det danska ursprung som kan avläsas i arkitekturen. Tegelhusen är inte sällan putsade i starka, mättade färger, men här finns också ljusare putskulörer. Den småskaliga tegelarkitekturen utgör ett kulturarv värt att ta tillvara.

3 Halmstads unika karaktär Halmstads stadskärna återspeglar en lång historia. Bebyggelsen i centrum spänner över fyra sekel med några inslag av ännu äldre arkitektur, exempelvis den medeltida stadskyrkan St. Nikolai (ifrån talets början) och slottet (ca ). Dagens rutnätsplan lades ut efter en storbrand på 1600-talet och planmönstret är till stora delar bevarat. De danska influenserna syns tydligt i arkitekturen. Materialen är oftast tegel, korsvirke och puts. Fasaderna går i varma röda och gula toner med inslag av svensk 1800-talsklassicisms ljusare kulörer. Halmstads karaktär ligger i den historia som byggnaderna berättar och det folk som lever i staden. I och med att antalet uteserveringar under senare år har vuxit har också folklivet på gator och torg ökat. Det är en positiv utveckling som bidrar till en livfullare stad, men det ställer också krav på uteserveringarnas utformning. Det är viktigt med en anpassning till husens storlek och färgskala. På så sätt kan uteserveringarna bidra till att förstärka stadens egenart. Möbler och markiser med reklambudskap i starka färger får inte dominera stadsbilden. Gaturummet tillhör stadens alla människor. Därför får serveringar inte breda ut sig så att de hindrar framkomligheten eller döljer fasader som skall vara till glädje för var och en. Bestämmelserna kring mått och placering e.t.c. är absoluta regler. Övrigt är riktlinjer som kommer att ligga till grund för Byggnadsnämndens bedömning angående helhetsutformningen. Riktlinjerna gäller stadskärnan, men broschyren kan med fördel fungera som handledning även för den som vill anordna servering utanför centrum. Tillgänglighet Alla skall ha glädje av stadens uteserveringar. Därför är det viktigt att anpassa dem så att även funktionshindrade personer känner sig välkomna och att se till att framkomligheten inte hindras. Genom att föjla reglerna för avgränsning, passeravstånd och övrig utformning tillgängliggörs staden för dem av oss som har någon form av funktionshinder. Mått och placering Uteservering som ansluts direkt till fasad får vara lika lång som serveringen innanför fasaden. Det krävs ett passagemått på minst 2 meter intill serveringen. Uteserveringen får inte blockera någon port. Ifall den egna fasadlängden inte räcker till får uteserveringen förlängas om berörd fastighetsägare lämnar skriftligt tillstånd. För Storgatan finns särskilda regler: Om serveringen ligger intill en fasad skall det finnas ett passagemått på minst 4 meter. Om serveringen är friliggande skall avståndet mellan denna och närmaste fasad vara minst 4 meter.

4 Uteserveringens inramning För att kunna locka till sig folk skall uteserveringen vara så öppen som möjligt. Meningen med en uteservering är att den är just ute i det fria. Från serveringen skall det gå att se förbipasserande och de skall i sin tur kunna se vad som händer på serveringen. Att vara del i gatans folkliv, det är det som är det stora nöjet. Med hänsyn till synskadade krävs dock alltid en avgränsning. Gatufasaden är husets ansikte ut mot staden. Den har en historia att berätta och skall ses i sin helhet. Därför skall den inte döljas. Uteserveringar får inte ha täta väggar, inte ens genomsiktliga sådana. Synskadade kan inte uppfatta glaset och riskerar därför att falla. Dessutom blir glas snabbt smutsigt och plexiglas blir även repigt. Däremot får markisväv spännas emellan staketets stolpar. Markisväven bör då vara mörkgrön eller mörkröd. Villastaket av trä eller plast hör inte hemma i stadsmiljö. Krukor med blommor och spaljéer skall placeras så att de ej blir till hinder för rörelsehindrade och synskadade. Inhägnaden skall vara i metall. Alternativet är pollare i sten eller stål med kätting eller tross. Om inhägnaden vitmålas kommer den att dominera stadsbilden för mycket. Därför skall någon av nedanstående färger användas: Avgränsningar skall ha ett ett stålrör max 15 cm ovanför mark, så att synskadade inte riskerar att falla. Svart NCS 9502-B Mörkgrön NCS 8010 GIOY Gråsvart NCS 8502-B Det finns stora variationsmöjligheter vad det gäller inhägnader. Här finns det plats för blomsterarragemang.

5 Inbyggnader Att förse serveringar med tak, golv och väggar (om än halvöppna sådana) är ett sätt att utöka byggnadsvolymen och betraktas som tillbyggnader. Tillbyggnader är alltid bygglovpliktiga. Uteserveringen är en säsongsföreteelse som bör vara ute i det fria. Tillbyggnader tillåts endast där de är lämpliga ur stadsbildssynpunkt. Golvet Gatubeläggningen är stadens golv. Trädäck döljer fasaden, hindrar framkomligheten och stör stadsbilden. De är också svåra att handikappanpassa. De kräver långa, otympliga ramper. Därför godtas sådana uppbyggnader endast undantagsvis. Om gatan är ojämn föreslås istället en justering av markbeläggningen. Nivåskillnader vid trottoarkanter kan tas upp med en enkel skarv i trä. Ofta är uppbyggda trädäck helt omotiverade. Den här uteserveringen är mycket tilltalande i all sin enkelhet. Här saknas dock en avgränsning till hjälp för synskadade.

6 Denna uteservering är en del i folklivet på gatan. Staketet har en enkel, stadsmässig design och parasollerna är enfärgade och inte så stora att de dominerar. Serveringen är frilagd så att fasaden kan ses i sin helhet och skyltfönstren kan utnyttjas. Bildkälla: Uteserveringar i Malmö, Stadsbyggnadskontoret och Gatukontoret i Malmö.

7 Några ord om helheten Det som kan tyckas vara små detaljer får ofta stor betydelse för helheten. Det är viktigt hur belysningsarmatur, blomlådor och skyltar är utformade. Fönsterkarmar och dörrar kan ge vägledning vid färgsättning av dessa. Använd inte tunga betongkärl eller plastkrukor för plantering. Välj istället metall- eller lerkrukor. Belysningsarmatur bör inte vara vitlackerad. Armaturen kan med fördel ha samma färg som inhägnaden. Fönstrens proportioner och indelning ger fasadens rytm. För att samspela med omgivningen skall uteserveringen följa fasadrytmen och gatubeläggningens mönster. Det innebär helt enkelt att markiser följer fönsterindelningen och inte är för stora i förhållande till huset. Inhägnaden följer gatubeläggningen så att inga överbyggnader vid trottoarkanter behövs. Reklambudskap fungerar bättre om de är få, tydliga och kortfattade. I en miljö där folk rör sig mestadels till fots behöver reklamen inte vara särskilt stor eller färgstark för att uppfattas. En vacker fasad med en trivsam, inbjudande uteservering kan verka som en annonspelare i sig själv. Tag gärna professionell hjälp för utformningen av din uteservering. Arkitekter, inredningsarkitekter och designers har kompetens genom gedigen utbildning på området. De kan hjälpa dig om du är undrande och de kan förverkliga dina idéer om en attraktiv uteservering. Reklamen är tydlig, men inte dominerande. Armaturen harmonierar med den gamla fasaden Mörkgröna parasoller som inte dominerar byggnaden. Obs! Här måste det finnas minst 2,10 m fri höjd. Enkel, stadsmässig avgränsning. Här saknas dock en stång 10 cm ovan mark som kan förhindra att synskadade faller. Möblerna är moderna och fungerar som ett komplement till den äldre byggnaden.

8 Program för en bättre stadsmiljö Alltfler kommuner inser hur mycket som kan göras för att förbättra stadsmiljön. Malmö, Lund, Varberg, Helsingborg, Kalmar och Jönköping är bara några av många förebilder. Där har arbetet med uteserveringar, skyltar, kiosker m.m. redan givit resultat. Halmstad 2007 är Halmstad kommuns satsning inför stadens 700-årsjubileum. Inför 2007 vill kommunen se över möjligheterna att utveckla stadsmässiga kvaliteter. Detta häfte ingår i en serie program rörande utformningen av den offentliga miljön. Uteserveringar i Halmstad - råd och regler har utarbetats av Byggnadskontoret och antagits av kommunfullmäktige. Det har skett i samråd med alla berörda förvaltningar och lokala intressenter. Syftet är att bevara Halmstads arkitektoniska kvaliteter och dess historiska dimension samt att värna om vårt gemensamma gaturum. Programmet gäller för stadskärnan och längs Nissans kajer. Även miljön kring centralstationen och längs Karl XI:s väg ingår.

9 Hur söker jag tillstånd? Ansökningar till samtliga instanser skall vara inkomna senast den 1:e mars. Därefter kommer de olika nämnderna träffas för att göra en lämplighetsbedömning och besluta om upplåtelse av allmän platsmark. Tillstånd för att använda allmän platsmark skall oavsett uteserveringens utseende och storlek sökas hos: Polismyndigheten Södra vägen 4, HALMSTAD Tel: Tekniska kontoret svarar sedan för upplåtelse av den allmänna platsmarken. Tekniska Kontoret Stationsgatan 48 A-B Box: 246, HALMSTAD Tel: Vid hantering av matvaror behövs tillstånd av: Miljö- och hälsoskyddskontoret Box 153, HALMSTAD Besöksadress: Rådhuset 4:e vån. Tel: Vid servering av alkoholhaltiga drycker behövs utskänkningstillstånd av socialförvaltningen. Socialförvaltningen Axel Olsons gata 4B Box 230, HALMSTAD Tel: (kommunväxel) Bygglov krävs om uteserveringen har: inhägnad som är tät eller vars höjd överstiger 80 cm. fast tak eller en markis som inte går att fälla in och/eller har stödben. golv (trätrall, plastmatta eller liknande) Bygglovansökan skall innehålla följande: Ansökningsblankett (som finns att hämta eller beställa hos Byggnadskontoret). Situationsplan med uteserveringen inritad, skala 1:400. Plan och fasad i skala 1:50 Detaljritningar på eventuell anslutning till fasad och stakets infästning i mark i skala 1:10. Foton eller ritningar i färg av all utrustning, det vill säga markiser, parasoller, möbler, blomlådor etc. Ritningarna skall vara måttsatta. Ansökan ställs till: Byggnadskontoret Box 153, HALMSTAD Tel: Observera att nytt bygglov måste sökas för varje säsong. Bygglov ges för perioden 1 april till 30 september. Om bestämmelserna inte efterlevs lämnas inte nytt bygglov för nästa säsong.

10 Liksom teaterscenen är en förutsättning och begränsning för skådespelarna utgör den byggda miljön ramen för stadens folkliv. Men i staden är skådespelet verklighet på båda sidor om kulisserna. Halmstad har en rik kulturhistoria att bjuda på, inte minst genom det som arkitekturen berättar. Det är av stor vikt att alla invånare får ta del i stadslivet, till vardags och till fest.

11 Framtagen av: Byggnadskontoret: Linda Riisberg Jensen Birgitta Mattsson Tryck: Komac Foto: Leif Jönsson Dan Karlsson Birgitta Mattsson Lars Nilsson Linda Riisberg Jensen Kommunfullmäktige har antagit programmet...(datum). Anpassning till riktlinjerna skall ske inom två säsonger med början år 2000.