Byggnadsstyrelsen 69 Tekniska byråns information Relationstal. Relationstal som mått på en byggnads effektivitet

Transkript

1 Byggnadsstyrelsen 69 Tekniska byråns information Relationstal Relationstal som mått på en byggnads effektivitet

2 Dokumentets utgivare Dokumentnamn och dokumentbeteckning qiw Relationstal Dokumentets datum Ärendebeteckning Y BYGGNADSSTYRELSEN /85 Projektnamn (ev förkortat) Projektledare, upphdvsman ( män), konsult (er), etc Uppdragsgivare Ewa Lundin Ta Byggnadsstyrelsen Hans Grytt Ta Tekniska byrån Dokumentets titel Realtionstal Huvudinnehåll Relationstal som mått på en byggnads effektivitet Vid översiktliga och preliminära bedömningar av lokalers effektivitet och ekonomi används olika realtionstal Denna skrift redovisar funktioner av det tidigare använda s k utnyttjandetalet, varvid man kan konstatera att detta tal endast tillsammans med en serie andra relationstal ger en relevant beskrivning av ett objekt. 1 skriften redogörs vidare för andra relationstal, användbara vid bedömning såväl av enskilda projekt som ingående i sammanställningar av statistisk karaktär av många projekt. Nyckelord' area, relationstal, utnyttjandetal, lokalhållning försäljningsställen ISSN Omfång 14 sidor Sekretessuppgifter Red Ref Byggnadsstyrelsen 1985 Postadress Besöksadress Godsadress Telefon Telex Byggnadsstyrelsen Karlavägen 100 Banergatan Build S STOCKHOLM

3 1 INNE H ÅLLSFÖ R TECKNING Relationstal Kompletterande relationstal Sammanfattning Relationstalet BRA:A+P/BTA som mått på en byggnads effektivitet Ex 1 Halmstad Länsstyrelse Ex 2 Karlskrona Länsstyrelse Ex 3 Mariestad Länsstyrelse Sammanställningar

4 á

5 3 R ELA TIONSTAL Byggnadsstyrelsen har behov av att enkelt och preliminärt kunna bedöma byggnader och lokaler såväl med avseende på användbarhet som ekonomi. Det kan gälla objekt under projektering, ombyggnadsförslag, byggnadsförslag eller förhyrning. Men också att kontinuerligt bedöma utnyttjandet av lokaler i arbetet med att effektivisera lokalhållningen. Ett underlag för sådana översiktliga bedömningar utgörs av relationstal som genom sin användning i många objekt, kan sammanställas till statistik och dä rmed' fungera som referens idet enskilda objektet. Det är således av betydelse att uppgifterna om relationstal föreligger även om det i det enskilda projektet av någon anledning kan synas mindre angeläget. Inom byggnadsstyrelsen har gjorts undersökningar vars resultat visar att hittills använda relationstal har vissa begränsningar och bör kompletteras med ytterligare uppgifter. Det nu vanligast använda relationstalet benämns inom byggnadsstyrelsen "utnyttjandetal " och uttrycker förhållandet mellan arbetsarea ( B :A) + personalarea ( B :P) och bruttoarea ( BTA) eller B :A+P. BTA Talet beskriver storleken av den area som skall vara användbar för brukarens verks amhet relativt total area inkl o unikationsutrymmen och konstruktioner. Talet beskriver dock det verkliga utnyttjandet, för en viss verksamhet. Vidare överensstämmer inte definitionen med fastighetsnomenklaturens definition av utnyttjandetal. 1) vi bör därför i fortsättningen byta ut begreppet utnyttjandetal mot relationstal. 1) ur "Fastighetsnomenklatur" 1933: utnytt /andetal = Bruksarea i procent av våningsytan Det finns intresse av att kunna lokalisera orsaker till lågt resp högt lokalutnyttjande och låga resp höga byggkostnader. Underlag för sådana bedömningar utgörs av uppgifter om husdjup, korridorbredder, husmått, planeringsmoduler etc. Men också av relationstal som kan jämföras med motsvarande för andra objekt och därmed understödja en erfarenhetsuppbyggnad. Nedan ges exempel på sådana uppgifter under "Kompletterande relationstal". Följande relationstal bör användas. Relationstal BRA:A + P Benämningen"utnyttjande- BTA tal ' bör utgå. A och P står för arbetsr um och personalutrymmen. BRA:H Detta och ovanstående BTA relationstal finns på blankett "Kalkylredovisning, kalkylgrupp 75" (KBS 755). står för hyresarea. B :H Bör förutom till byggnad- ARBETSPLAT S en också relateras till viss verksamhet. Skall införa å ovannämnda blankett K S vissa sammanhang kan andra mått än arbetsplatser användas exempelvis förvaringsvol eller hyllmeter för verksamheter med mycket stora förvaringsvol ymer, studerandeplatser för undervisningslokaler etc. Kompletterande relationstal Utöver ovanstående relationstal förekommer i blankett KBS 755 BRA:D, drift rum, och B : K, konstruktioner, relaterade till BTA. Från blanketten "Kalkylredovisning/ produktionsspecifikation" (KBS 748) erhålls uppgifter om mängder byggnadsdelar relaterade till BTA. De byggnadsdelar som ingår är ytterväggar, innerväggar, bjälklag, balkar och pelare, yttertak samt terrass- och gårdsbjälklag.

6 Vidare finns givetvis möjligheten att med hjälp av relationstal bedöma hissar, fönsterarea etc. Sådana bedömningar erfordrar dock att ifrågavarande relationstal finns dokumenterat från andra byggnader. Utöver dessa tal används en serie olika mått för information om byggnaden exempelvis på el- och vvsområdet bl a för ene rgiplane ring. Vidare rörande relationen mellan olika lokaltyper, som led i programmeringsaretet. Ovan har antytts att olika relationstal används vid olika skeden eller tillfällen under planeringen av byggnader. Ett motiv för användning av talen måste vara att underlätta projektstyrningen (kostnad och funktion). Detta möjliggör bl a att lära känna och hantera olika "svällf aktorer". Talens utveckling måste därför följas under hela processen från lokalprogram under systemhandlingsskedet till inflyttningsprogram och eventuell projektuppföljning. BRA:A +P, BRA :H OCH BTA måste därför redovisas under hela byggprocessen. Därvid kommer givetvis de två sistnämnda uppgifterna att under tidiga skeden föreligga som statitiskt framräknade siffror, beräkning på underlag av skissarbete eller t o m rena hypoteser. Svensk standard SS "Area och volymbe räkning för byggnader" är f n under bearbetning. Bl a avser man att utarbeta en mer användbar nomenklatur för areor i lokaler. De begrepp som ovan används kan härvid komma att revideras. Ex vis diskuteras att låta KBS-beteckningen hyresarea (BRA:H) benämnas lokalarea (LOA). Sammanfattning Relationstalen i det enskilda projektet skall fungera på två sätt, dels som arbetsinst rument i projektet dels slutligen bygga upp statistiken och erfarenheterna. Därför erfordras noggrann och fullständig redovisning i varje projekt. Vid ny/ombyggnad skall alltid redovisas BRA:A+P BRÄ :H samt B :H BTA 'BTA ARBETSPLATS Övriga tal regelmässigt som komplement. Detta sker normalt på de av B-byrån sammanställda blanketterna. Vid befintliga lokaler och f ö rhyrninga r används BRA:H, Övriga tal när ARBETSPLATS så erfordras. RELATIONSTALET BRAA+P BTA SOM MÅTT PÅ EN BYGGNADS EFFEKTIVITET Som ett led i diskussionerna om kontorrbyggnaders disposition och ekonomi har några enkla räkneövningar utförts föra 'tt belysa relationstalet (def se sid 3)'som mått på en byggnads effektivitet. Här visas det i och för sig självklara förhållandet, att relationstalet blir större vid större rumsdjup. Huset tycks därvid bli effektivare utnyttjat. Relationstalet har sitt värde som mått på en planlösnings effektivitet men måste alltid ses i relation till andra relationstal och mått. Areaberäkningen har utgått från ett våningsplan i tre olika hus med olika huvuduppläggning. Kontors rum i fasad med rumsdjupen 3,0, 3,3, 3,6, 3,9 och 4,2 har studerats. Relationstalet har beräknats med :.1. bibehållen husbredd ( korridoren har då ökat resp minskat när rumsdjupet minskat resp ökat). rum korridor rum.2. bibehållen korridorbredd ( husbredden har minskat eller ökat beroende av förändringar av rumsdjupet). rum korridor rum

7 5 Pe räkn inga rna redovisas som Ex 1 Halmstad med 1.1 och 1.2 Ex 2 Karlskrona med 2.1 och 2.2 Ex 3 Mariestad med 3.1 och 3.2 där.1 och.2 står för bibehållen husbredd resp bibehållen korridorbredd. 1 några av exemplen ger dessa manipulationer orealistiska korridorbredder. De har dock tagits med för fullständighetens skull. Några antaganden har bekräftats : - att minskningen av rumsdjup och dä rmed arbetsarean sänker relationstalet - att vid minskning av rumsdjupet med bibehållet husdjup relationstalet drastiskt sjunker eftersom korridoren samtidigt breddas Exemplet visar att en besparing av en relativt oanvändbar area leder till ett sämre relationstal. Därmed också omvänt att en ökning med en relativt oanvändbar area kan ge fördelaktigare relationstal och därmed skenbart en effektivare byggnad. Viktigt ä r alltså att som komplement använda bedömningsinstruinent som också ger uppgift om areans användbarhet. Följande definition av relationstalet har använts : Relationstalet = E :A+P ETA 1 fortsättningen används förkortningen Rt för relationstal ERA (A ) = bruksarea av arbetsutrymme BRA (P ) = bruksarea av personalutrymme PTA = bruksarea (inkl drift- och kommunikationsyta) - att area i bred korridor >1,8 m ( mittzon ) måste nyttiggöras som progr ammerad area för att nå önskvärd planeffektivitet - att det är av största vikt att flera jämförelsetal än relationstalet används för att på ett mer fullödigt sätt kunna belysa konsekvenserna i planeffektivitet av olika planlösningar och huvuduppläggningar De i e två första punkterna konstaterade förhållandena blir särskilt påtagliga i byggnader eller J delar av byggnader med enelkorriorsystem. Mörka kärnor eller tvärkorridorer utgör således utjämnande faktorer. Vid den "rena" enkelko rridorlösningen är relationstalet vid husdjup 10,20 och rtnnsdjup 4,20 (korridor 1,80) ca 0,82. Vid rumsdjup 3,0 och bibehållet husdjup (dvs korrid or 4,20) är relationstalet ca 0,59. Ändrar vi husdjup vid rumsdjupet 3,00 (dvs korridor 1,80) blir relationstalet ca 0,77. En korridor om ex vis 4,20 kan dock inte betraktas som enbart kommunikationsarea utan måste självfallet delvis användas som arbetslokal (exempelvis förråd ). Dessa delar skall därvid redovisas som arbetsarea (förråd).

8 6 Ex 1 HALMSTAD LÄNSSTYRELSE Rumsdjup = 3.90 m Korridorbredd = 2.10 ni Husmått= 11x46m 1.2 A Rumsdjup 3 m: ( ) BRA:A+P = m2 Bibehållen husbredd och Bibehållen korridorbredd minskat rumsd j up ger och minskat rumsdjup ger ökad korridorbredd minskad husbredd Rt = 0.45 Rt = 0.51 B Rumsdjup 3.30 m: ( ) BRA:A+P = ffi2 Bibehållen husbredd och Bibehållen korridorbredd minskat rumsdjup ger och minskat rumsdjup ökad korridorbredd ger minskad husbredd Rt=0.49 Rt = 0.54 C Rumddjup 3.60 m : ( ) RA:Ä.+P = m2 Bibehållen husbredd och Bibehållen korridorbredd minskat rumsdjup ger och minskat rumsdjup ger ökad korridorbredd minskad husbredd Rt = 0.53 Rt = 0.56 D Rumsdjup 3.90 m : ( dvs bef förhållande) BRA:A+P = m2 Rt = 0.58 B Rumsdjup 4.20 m: ( ) BRA:A+P = m2 Bibehållen husbredd och ökat rumsdjup ger minskad korridorbredd Bibehållen korridorbredd och ökat rumsdjup ger ökad husb redd Rt = 0.60 Rt = 0.66

9 Rumsdjup E 4.2 D 3.9 L2 - / -1.1 s f 7 C 3.6 B 3.3 A 3.0 B R#

10 8 Ex 2 KARLSKRONA LANDSTATSHUS Husmått H=47.5x18.7in Rumsdjup = 4.20 m Korridorbredd _ 1.80 m A Rumsdjup 3.00 m: ( ) BRA:A+P = m2 Bibehållen husbredd och Bibehållen korridorbredd minskat rumsdjup ger och minskat rumsdjup ger 3kad korridorbredd minskad husbredd. Rt=0.49 Rt=0.57 B Rumsdjup 3.30 m: ( ) BRA:A+ P = m2 Bibehållen husbredd och Bibehållen korridorbredd minskat rumsdjup ger och minskat rumsdjup ger okad korridorbredd minskad husbredd Rt = 0.53 Rt = 0.59 C Rumsdjup 3.60 m: ( ) BRA:A+P = m2 Bibehållen husbredd och Bibehållen korridorbredd minskat rumsdjup ger och minskat rumsdjup ger kad korridorbredd minskad husbredd Rt = 0.56 Rt = 0.60 D Rumsdjup 3.90 m: ( ) BRA:A+P = m2 Bibehållen husbredd och Bibehållen korridorbredd minskat rumsdjup ger och minskat rumsdjup ger kad korridorbredd minskad husbredd Rt=0.60 Rt=0.62

11 9 E Rumsdjup 4.20 m: ( dvs bef förhållande) BRA:A +P = ffi2 Rt = 0.63 Rumsdjup E 4.2 D N, C 3.6 B 3.3 A 3.O Rt

12 10 Ex 3 MA RIESTAD LÄNSSTYRELSE Husmått = 19 x 34 resp 10 x 6l ni Rumsdjup = 3.60 m Korridorbredd = 1.70 m A Rumsdjup 3.00 m: ( ) BRA:A+P = m2 Bibehållen husbredd och Bibehållen korridorbredd minskat rumsdjup ger och minskat rumsdjup ger ökad korridorbredd minskad husbredd Rt = 0.56 Rt = 0.60 B Rumsdjup 3.30 m : ( ) BRA:A+P = m2 Bibehållen husbredd och minskat rumsdjup ger ökad korridorbredd Bibehållen ko rridorbredd och minskat rumsdjup ger minskad husbredd Rt = 0.59 Rt 0.62 C Rumsdjup 3.60 m: ( dvs bef förhållande) BRA:A+P = m2 Rt = 0.64 D Rumsdjup 3.90 m: ( ) BRA:A+P = m2 Bibehållen husbredd och Bibehållen korridorbredd ökat rumsdjup ger och ökat rumsdjup ger minskad korridorbredd ökad husbredd Rt = 0.80 Rt = 0.65

13 11 E Rumsdjup 4.20 m ( ) BRA:A+P = m2 Bibehållen husbredd och Bibehållen korridorbredd ökat rumsdjup ger ökat rumsdju p ger ökad minskad korridorbredd husbredd Rt = 0.90 Rt = 0.66 D och E visar särskilt tydligt hur det stora rumsdjupen ynn samt påverkar relationstalet. Frågan bör givetvis ställas om detta också motsvaras av areor som år motiverade av funktionella skäl eller om de, på det sätt areorna disponerats kan utnyttjas på mest ekonomiskt sätt. Man kan således inte utan vidare via detta relationstal bedöma hur effektivt en byggnad kan utnyttjas. rumsdjup E c 3.6 E 3.3 A 3.O t 0.4 0,

14 á

15 13 rumsdjup E D C 3.6 B = HALMSTAD = KARLSKRONA = MARIESTAD A 3.0$

16 á

17 15 Rt =BRA:A+P BTA 1 HALMSTAD 1 2 KARLSKRONA 1 3 MARIESTAD I I I Bibehållen 1 Förändrad hus-i Bibehållen 1 Förändrad hus-1 Rumsdjup I husbredd 1 bredd (ökad 1 husbredd 1 bredd (ökad el minskad 1 1 el minskad A Förändrad hus- 1 bredd (ökad 1 el minskad Bibehållen husbredd B I II I C (bef) 1 1 I 1 I I 1 D (bef) E (bef) PLANER e

18 á

19 á

20 .BYGGNADSSTYRELSEN sr Gernisonstryckeriet Stockholm 1985