Människa-datorinteraktion i hälsooch sjukvård. Lokal anpassning. Automatiserade processer. Mänskligt minne

Transkript

1 Människa-datorinteraktion i hälsooch sjukvård Bengt Sandblad Människa-datorinteraktion (MDI) Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet Människa-datorinteraktion är speciellt viktigt inom hälso- och sjukvård Utformning av gränssnitt och interaktion måste baseras på en kartläggning och analys av: Vilken information, ska vem använda, på vilket sätt och form, på vilken plats, vid vilken tidpunkt, i vilket sammanhang, förvilket syfte? Man ska ha ett effektivt datorstöd, inte hantera en dator (ej bli datorstörd ). Man behöver ett hjälpmedel som bidrar till effektivitet, utveckling och en bra arbetsmiljö. Det måste bli accepterat och betraktat som bra och nyttigt av användarna. Lokal anpassning Ofta är kraven specifika för en viss verksamhet på en viss avdelning. Datorstöden måste därför kunna anpassas till de lokala förhållandena och kraven. Det blir å andra sidan mycket ineffektivt att specialutforma datorstöd till varje verksamhet. Detta är en krånglig balans! Det är viktigt att förstå vad människan är bra på Kognitiva förmågor Minne och kortidsminne Mönsterigenkänning Automatiserade processer Man måste basera gränssnittsutformningen på kunskap om detta, samt om innehållet i arbetet. Mänskligt minne Korttidsminnet 5-8 saker åt gången Avklingningstid c:a 15 sek. Störningskänsligt Långtidsminnet Fordrar inlärning Lagrat för livet, ingen informationsförlust Svårt att återvinna information ( triggers fordras) Automatiserade processer På hög kognitiv nivå Avancerade funktioner Bara en sak åt gången På låg kognitiv nivå Hög parallell-kapacitet Automatiskt utförande Fordrar träning 1

2 Mönsterigenkänning Ett exempel Hur använder man en lablista? Vad säger er denna bild? Vad innehåller den för information? Hur kan den tolkas av en professionell person? Och denna? Människan i samverkan med teknik (MDI) Det gäller att förstår hur människan fungerar i samverkan med datorer - och hur man kan anpassa arbetsprocesserna och tekniken till detta. Olika personer är användare Olika yrkesgrupper Läkare, sjuksköterska, läkarsekreterare, undersköterska, sjukgymnast m fl. Tekniker m fl. Administrativ personal Olika användningstyper Skriva och läsa journaler Beställa labprover och få svar Patientadministration Medicinsk teknik Öppenvårdsmottagningar Primärvården Kommunal hemtjänst Etc. etc. 2

3 Påstående Att använda sig av datorer, IT, teknik i arbetet är ofta bra, nyttigt, effektivt! Eller? Användbarhet Den utsträckning till vilken en specificerad användare kan använda en produkt för att uppnå specifika mål, med ändamålsenlighet, effektivitet och tillfredsställelse, i ett givet användningssammanhang ISO 9241 Mänskligt felagerande (Human error) Sleipner före.. 80% av alla olyckor beror på mänskliga faktorn???? Människor gör fel! Vi är praktiska men ologiska Felgrepp, misstag och regelbrott.och efter Situation awareness Att skapa koll på läget, genom att: Kunna identifiera läget, status Kunna förstå läget, status Kunna göra prognoser om vad som håller på att ske. Är en förutsättning för att kunna agera snabbt och korrekt. 3

4 Automation surprises Automatiska funktioner kan vara svåra att förstå och förutse. De kan överraska oss (surprises). I besvärliga situationer stänger man ofta av automatiken, för att kunna klara av situationen (the irony of automation). Barriärer En barriär ska förhindra att vi gör fel, samt att felet får allvarliga konsekvenser. Tekniska (förhindra fel agerande) Informationsmässiga (ge bättre informationsstöd) Kompetensmässiga (utbildning, träning) Organisatoriska (roller, säkerhets-tänkande) Larm Larm ska stödja, inte störa Larm ska visa vad som är viktigt och hur man bör agera. Många samtidiga larm kan vi inte hantera. Fall 1 Dialysmålet Dialysmålet Den 28 november 1983 dog tre patienter på dialysavdelningen vid regionsjukhuset i Linköping. De dog på grund av utspädd dialysatvätska som ledde till skador på de röda blodkropparna, elektrolytrubbning och akut cellskada i vävnaderna. Dialyskoncentratet hade tagit slut i det för sexton patienter byggda dialyssystemet medan vatten fortsatt att pumpas in. Göta hovrätt kom fram till att en sjuksköterska orsakat olyckan genom att av misstag stänga av larmet och dömde henne för grovt vållande till annans död och framkallande av fara för annan. Högsta domstolen gav inte prövningstillstånd och avslog senare en ansökan om resning i målet. Dialysmålet, forts Dialysolyckan i Linköping orsakades av tekniska brister i dialysanläggningens konstruktion och otillräckliga rutiner för tillsyn av dialysatberedningen. Det borde ha funnits en spärr för dialysflöde till patientplats, ett automatstopp som skulle ha trätt i funktion vid larm, fel i larmkrets eller avslagen larmfunktion. Dialyskoncentratet räckte inte till en hel dialyssession. Ändå saknades schemalagda rutiner för påfyllning. Sjuksköterskorna, vars primära uppgift var att sköta patienterna, fyllde på när man kände på sig att dialyskoncentratet höll på att ta slut eller när larmet gick. Bidragande till olyckan var en vilseledande utformning av larmpanelen. 4

5 Dialysmålet - analys Sjukvården har en "straffkultur" och en lagstiftning som inbjuder till att förtiga olyckor och tillbud. Att rapportera om misstag kan vara liktydigt med att utsätta sig själv eller arbetskamraterna för risk att mista jobb eller karriärmöjligheter. Därför är mörkertalet stort. System för riskanalys vinner inträde, men än så länge är det ljusår mellan attityderna till säkerhet inom luftfarten och inom sjukvården. På regionsjukhuset i Linköping skapade straffkulturen en syndabock, nämligen den sjuksköterska som på morgonen efter olyckan gick till överläkaren och berättade att hon kunde ha förväxlat gula och gröna lampor på larmpanelen och av misstag kopplat ur larmet. Detta basunerades ut som att sjuksköterskan "erkänt". Dialysmålet åtgärder? Tre patienter hade dött och tolv svävat i livsfara. Vad gjorde sjukhuset för att höja säkerheten? Rimligen borde man väl ha stängt av den sjuksköterska som påstods vara orsak till tragedin? Det var det aldrig tal om. Den för rutinerna ansvarige överläkaren uttalade "att hon fungerat väldigt bra på avdelningen, att hon var en normalt ansvarsmedveten sjuksköterska som engagerat sig starkt i just skyddsfrågor och att den inträffade händelsen inte på något sätt föranlett någon omplacering av henne". Däremot vidtogs omgående en rad åtgärder för att förbättra den tekniska utrustningen. Och ganska snart fattades beslut att skrota hela anläggningen. Fall 2 E-journaler Cosmic från landstinget Fakta om införandet (juni 2006) Sedan tre år tillbaka använder vårt landsting systemet. Idag är användare inne i systemet. Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset använder journalsystemet fullt ut. 200 användare finns inom Habilitering och hjälpmedel, 50 återstår. 300 användare finns i Primärvården, 600 återstår. I Primärvårdens fall är införandet mer komplicerat eftersom man samtidigt introducerar ett patientadministrativt system. Drivkraften bakom projektet - Att vårdpersonal i hela landstinget överallt och när som helst på dygnet kan ta del av journaluppgifter ökar patientsäkerheten radikalt! Men införanden av stora datasystem innebär ofta problem. Den största delen av vårt införande har gått förhållandevis smärtfritt. Cosmic i media Elektroniska journaler knäckte läkarmottagning Grova missar kring den digitala arbetsmiljön inom vården i Uppsala, rapporterar UNT: "Husläkarmottagningen i Alunda stängdes under måndagseftermiddagen. Hög arbetsbelastning i kombination med nya elektroniska patientjournaler har tagit musten ur personalen. Hyrläkare ska nu lätta på bördan. - Vi har jobbat hårt hela hösten. Det nya journalsystemet får det att rinna över, säger NN, verksamhetschef vid husläkarmottagningen. Media. Nya journaler blir arbetsmiljöproblem Enhetliga journalsystem i vården blir säkrare för patienterna och arbetet underlättas. Men systemen kan orsaka teknikstress och sjukskrivningar. I Uppsala läns landsting införs journalsystemet Cosmic. På Enköpings vårdcentral ledde Cosmic till att övertiden ökade, telefontillgängligheten minskade, väntetiderna steg och personalen blev stressad. Vårdcentralens chef har skrivit över 100 felrapporter och det krävs över tjugo knapptryckningar för att registrera en enda vaccinering. Det nya IT-stödet, som beräknas kosta cirka 240 miljoner, beskrivs som tungrott och svåröverskådligt av användarna. 5

6 Vad är sanningen? Vilka är problemen? Vad kan man göra? Hur ska man göra? Vilka ska göra detta? Slutsatser Utforma tekniken efter människorna och arbetssituationerna Analys + användarstyrd utveckling Låt människan vara i kontroll Stöd våra möjligheter att göra rätt Ge mycket information på rätt sätt Inför inte onödig komplexitet Stöd kommunikation och samverkan m.m. Arbetsmiljö Fysisk arbetsmiljö Psykosocial arbetsmiljö Kognitiv arbetsmiljö Man tillåts inte jobba effektivt. Något förhindrar oss från att använda våra kunskaper och färdigheter på ett effektivt sätt. Är viktiga att förstå i samband med IT-stött arbete! Karasek & Theorell: Ett bra arbete Stöd starkt Ett bra arbete hög Kontroll Krav höga Ett dåligt arbete Mycket är känt... Fysisk arbetsmiljö svagt Stöd Kontroll låg Ett farligt arbete! Krav höga 6

7 Design- utformning Gränssnittsdesign Grundläggande designidé metaforer (skrivbord och rum, se separat pdf om metaforer med ett exempel) Designheuristik (se separat pdf om designheuristik, vilken måste tillämpas med extra noggrannhet inom sjukvården. Huvudsakliga mål för utformning av datorstöd Designa för skickliga användare Operatören vill ha "koll på läget Management by awareness vs. Management by exception Underlätta för operatören att förstå processen Reducera komplexiteten Gör designen färdig. Disposition av bildskärmsytan. Visa helhet och detalj samtidigt. Fast och logisk placering av information Rätt användning av färger. Använd bläddring för informationsväxling. m.m. Ett exempel på gränssnittsdesign En arbetsuppgift, en arbetsyta Gränssnittet ska vara klart för användning direkt Se detalj och helhet samtidigt Betona viktig information Enkel navigation Identifiera viktiga samband Stöd mönsterigenkänning Stöd snabbhet för den skicklige M.m. Exempel Välj journalrummet och en viss patient 7

8 Användarcentrerad systemutveckling En iterativ process Beakta användbarhet från början Visualisera med hjälp av prototyper En samverkan mellan användare, utvecklare och användbarhetsexperter Utvecklare Användare Test Designer Krav Prototyp Tid 8