Testikelcancer. Årsrapport STCR Svenska testikelcancerregistret SWENOTECA. Omfattande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Testikelcancer. Årsrapport STCR Svenska testikelcancerregistret SWENOTECA. Omfattande"

Transkript

1 Testikelcancer Årsrapport STCR Svenska testikelcancerregistret SWENOTECA Omfattande 27-2 September 23

2 2

3 Innehållsförteckning. Svenska testikelcancerregistret Bakgrund Målsättning Organisation Registrets omfattning Arbetsmetod Rapporter Denna rapport Deltagande sjukhus Epidemiologi Incidens Åldersfördelning Representativitet Täckningsgrad Tid till inrapportering Parametrar relaterade till Diagnos och utredning Kliniskt stadium Prognosgruppering Kliniskt stad I riskfaktorer Vaskulär invasion Tumörstorlek Seminom Rete testis Kontralateral testisbiopsi Behandling Orchiektomerande sjukhus Behandling cytostatikabehandling Prognosgrupp per sjukhus Uppföljning Seneffekt av behandling Ledtider Överlevnad

4 3. Kvalitetsindikatorer Följsamhet till vårdprogrammet Inrapportering Sammanfattning av viktiga resultat Planering fortsatt registerarbete

5 . SVENSKA TESTIKELCANCERREGISTRET. Bakgrund Testikelcancer (TC) är en fåtalsdiagnos och utgör en liten andel, cirka %, av manlig cancer, men drabbar unga män. Testikelcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos män mellan 25-4 år med cirka 25-3 fall i Sverige varje år. Incidensen har ökat över tiden sedan 96 talet med en incidensökning på cirka 2 % över varje tioårsperiod och varierar geografiskt. Prevalensen långtidsöverlevare ökar och uppgick till mer än 7 män år enligt Socialstyrelsen. Sverige har sedan 98 ett samarbetsprojekt, SWENOTECA-Swedish Norweigan testicular cancer project mellan samtliga sjukvårdsregioner i Sverige och Norge. Initialt omfattade SWENOTECA enbart testikelcancer av typen nonseminom men sedan april 2 även seminom. Utredning, behandling och uppföljning av vuxna patienter styrs av nationella vårdprogram som även inkluderar kliniska studier. Om man tar hänsyn till antal vunna levnadsår, 3-4 år per botad patient och livskvaliteten under dessa år, får betydelsen av ett optimalt omhändertagande en stor tyngd. Detta innebär en korrekt diagnos, (seminom, SGCT, eller nonseminom, NSGCT), korrekt och snabb kartläggning av tumörutbredning såväl lokalt i testikeln som i övriga kroppen, korrekt bedömning av prognos och en till prognos relaterad adekvat behandling med minsta möjliga biverkningar, framförallt allvarliga bestående senbiverkningar. Det är viktigt att undvika såväl överbehandling av patient med god prognos som underbehandling av patient med dålig prognos. I optimalt omhändertagande ingår också en, efter sjukdomsprognos och given behandling, skräddarsydd uppföljning för att upptäcka återfall och, om möjligt, åtgärda eventuella biverkningar. Trots avsevärd andel av metastatisk (spridd) sjukdom vid diagnos är prognosen vid testikelcancer mycket god med överlevnad på 97 % i Sverige och ligger i absoluta toppen i Europa, vilket sannolikt är resultat av detaljerade nationella vårdprogram, som uppdateras och vidareutvecklas på basen av egna vunna resultat, ett väl fungerande nätverk och en högkvalitativ databas, väl förankrat ibland vårdgivare som sköter patienter med TC. Behandlingsprotokoll och studier fokuserar nu framför allt på att minimera risker för allvarliga seneffekter utan att försämra behandlingsresultaten samt på att utveckla behandlingen för att öka överlevnaden för de med sämst prognos där nya behandlingskoncept utvärderas..2 Målsättning Registrets huvudsyfte är att ge underlag för optimalt omhändertagande av patienter med testikelcancer. Testikelcancer utgör en liten tumörgrupp med mycket skiftande sjukdomspanorama. Inte ens vid ett stort regionsjukhus finns tillräcklig erfarenhet eller möjlighet att samla den kunskap som erfordras för ett 5

6 optimalt omhändertagande av den enskilde patienten. Ett nationellt samarbete och tillgång till detaljerat kvalitetsregister är nödvändigt för fortsatt utveckling. SWENOTECA-registrets övergripande syfte är att ge ökad kunskap om, samt kontinuerligt förbättra diagnostik och behandling av testikelcancer i Sverige. Mer konkret syftar registreringen till att: - ge enskilda kliniker och regioner möjlighet att jämföra egna data med rapporterade nationella data angående omhändertagandet av patienter med testikelcancer och resultatet av behandlingen - med hjälp av information från registret ge incitament till förbättringsarbete vid enskilda kliniker såväl som inom en hel region - analysera överlevnad i olika tumörstadier och olika riskgrupper - analysera resultat i olika nationella behandlingsprogram - utgöra referensmaterial för vårdprogramsarbete och behandlingsstudier inom respektive diagnos - underlätta biobanksarbete (en nationell biobank är under uppbyggnad) genom att registret kommer att inkludera uppgifter om att biobanksmaterial finns sparat på en viss patient - bidra med populationsbaserade studier för testikelcancer med hjälp av data från registret då Sverige är ett av de fåtal länder i världen där sådana studier är möjliga att utföra.3 Organisation SWENOTECAs styrgrupp i samarbete med regionala cancercentra (RCC) är ansvariga för registrets uppbyggnad och drift. I styrgruppen ingår urolog och/eller onkolog från samtliga sjukvårdsregioner. Dessutom ingår androlog, referenspatolog, radiolog samt sjuksköterska med omvårdnadskompetens. Styrgruppen har ett övergripande ansvar för registrets utformning, användning och utveckling. Styrgruppen utser inom sig ordförande (sammankallande). Gruppen beslutar i övrigt själv om lämpliga arbetsformer, inklusive att vid behov utse mindre arbetsgrupper för specifika frågor. Registret är väl förankrat bland kliniskt verksamma onkologer och urologer i respektive sjukvårdsregion. Nationella registerrapporter, liksom eventuella problem med rapporteringen, diskuteras på regionmöten eller motsvarande. Inom varje region finns -2 kontaktpersoner med uppgift att bistå regionalt RCC vid eventuella problem med rapporteringen. Information, blanketter, vårdprogram, publikationer, mm finns på: kelcancer/ 6

7 .4 Registrets omfattning Om registret Sedan 98 har data angående nonseminom rapporterats till SWENOTECAdatabasen lokaliserad till Onkologiskt Centrum i Lund och år 2 skapades också en databas för seminom, primärt lokaliserad till Norge eftersom SWENOTECA arbetar med binationella vårdprogram. Från 27, i samband med att nytt vårdprogram för seminom togs i bruk överfördes alla svenska data gällande seminom till dåvarande Onkologiskt Centrum i Stockholm. År 29 inordnades dessa register till ett gemensamt Svenska Testikelcancerregistret-SWENOTECA som fick status av nationellt kvalitetsregister, med två underregister, nonseminom och seminom. Sedan 29 har ekonomiskt stöd erhållits från SKL för att driva registret. SWENOTECAs hela databas omfattar >5 patienter med en median uppföljningstid på över år. I nationella kvalitetsregistret finns data från 995 för nonseminom samt från år 2 för seminom. Antal patienter på INCA-plattformen uppgår till cirka 4. Inklusionskriterier ICD-O/3 och SNOMED/3-koder Non-seminomregistret omfattar alla vuxna patienter med nydiagnostiserad testikelcancer från och för seminomregistret patienter diagnostiserade ICDO-O/3:C62 SNOMED/3: 93, 93, 973, 973, 9853, 9653, 983, 983, 963, 963 Definition av testikulär primärtumör (ICD C62): Primärtumör belägen i testis. Tumör i retroperitoneala lymfkörtlar och patologiskt fynd vid ultraljudsundersökning av testis som leder till orchiectomi och den histopatologiska undersökningen visar ärr (fibrotiskt område) i testikeln så kallad utbränd tumör. Män 6 år Patient som saknar svenskt personnummer kan för närvarande inte registreras i INCA. Patient som tillfälligt utvandrat men har svenskt personnummer och som utretts och behandlats för sin testikelcancer i Sverige skall ingår i kvalitetsregistret. 7

8 Exklusionskriterier Diagnos vid obduktion Patienter som behandlats utomlands och kommer till Sverige under uppföljningsperioden.5 Arbetsmetod Alla nya fall av nonseminom respektive seminom i testikeln hos män 6 år eller äldre anmäls till testikelcancerregistret. Inom varje regional onkologklinik finns en person med ansvar för inrapporteringen. Datainsamling sker via INCAplattformen regionalt sedan 22 och ansvar för efterforskning av saknade data ligger hos de regionala cancercentra. Nationella och koordinerande stödteam finns på RCC Syd för nonseminom och på RCC Stockholm-Gotland för seminom. Från och med hösten 23 finns endast ett nationellt stödteam på RCC syd för båda diagnoserna. Registrering sker via webben direkt till INCA-databasen eller via blankett till respektive regionalt RCC som utför webbinrapporteringen till INCA. Vid diagnos rapporteras via anmälningsblankett som också gäller som klinisk canceranmälan. Därefter finns tre formulär för olika behandlingsmodaliteter samt ett formulär för uppföljning. Uppföljningsblankett ifylls vid varje besök eller minst en gång per år. Tillgång till registerdata för verksamhetsutveckling och kvalitetsarbete Varje klinik har möjlighet att från INCA-databasen eller via sitt RCC få tillgång till sina egna inrapporterade data. Nationella data är också tillgängliga och kan användas för jämförelse med egna data. Sammanställningar av data på regional nivå kan göras efter överenskommelse på regionmöte eller motsvarande. Sammanställning och tolkning av registerdata på nationell nivå görs av registeransvarig. Uttag av data kan ske efter godkännande av SWENOTECAS styrgrupp..6 Rapporter Sammanställning av nationella data sker årligen eller vid behov. 8

9 2. DENNA RAPPORT Denna rapport omfattar alla patienter med seminom respektive nonseminom i testikel diagnosticerade mellan jan 27 till och med 3 dec 2. Rapporten har skrivits av Gabriella Cohn Cedermark, Stockholm med hjälp av Eva Cavallin Ståhl, Lund. Statistiker som varit behjälplig med att ta fram och bearbeta data har varit Oskar Hagberg, RCC Syd. I arbetet med att sammanföra SWENOTECAs tidigare register med det nuvarande kvalitetsregistret och INCA-plattformen har mycket arbete ägnats åt att synkronisera gamla och nya variabler. Utvecklingen av själva INCA-plattformen har varit tidskrävande och monitoreringen av data släpar alltjämt efter något till denna rapport. Till nästa rapport hoppas vi vara helt ikapp med detta arbete. I denna rapport redovisas ett flertal kvalitetsindikatorer med angivande av täckningsgrad: riskfaktorer vid stadium I, ledtid till inrapportering till registret, senbiverkningar, inrapporterade uppföljningsdata data. Ledtider har definierats för tid från orchiektomi (bortopererande av tumörbärande testikel) till inrapportering till registret(anmälningsblankett), och tid från orchiektomi till start av cytostatikabehandling. Uppgifter har tagits fram för olika typer av sjukhus respektive enskilda sjukhus. Rapporten vänder sig till sjukvårdspersonal, linjechefer, politiska beslutsfattare och patienter. Rapporten skickas ut till alla medlemmar i SWENOTECA, verksamhetschefer för alla kliniker som rapporterar till registret, samt till RCC i samverkan. Rapporten publiceras på hemsidor tillhörande Regionala cancercentrum i samverkan (RCC), INCA-portalen och SWENOTECAs hemsida. 9

10 3. DELTAGANDE SJUKHUS Alla sjukhus som i något led deltar i vården av dessa patienter deltar i SWENOTECA. Patienterna har opererats på 64 olika sjukhus, anmälts till registret från 43 sjukhus, behandlats på 2 sjukhus och följts upp på 37 sjukhus. I resultatdelen senare i rapporten beskrivs närmare angående andel patienter som tas om hand på regionsjukhus, länssjukhus eller sjukhus på övrig nivå.

11 4. EPIDEMIOLOGI 4. Incidens Insjuknandet i testikelcancer har ökat med 4 procent de senaste 2 åren. Orsaken till ökningen är inte känd. Antalet fall per år i Sverige i cancerregistret åren 27-2 har ökat från 287 till 33. Den sammanlagda åldersstandardiserade incidensen 2 för seminom och nonseminom är 7./ enligt Socialstyrelsens statistik. Figur. Antal fall per år i Sverige under perioden Källa regionala cancercentra.

12 Figur 2. Åldersstandardiserad incidens av seminom och nonseminom per år För nonseminom ses ingen säker ålderstandardiserad incidensökning, för studerad period men för seminom är det sannolikt att ökning föreligger. 2

13 4.2 Åldersfördelning Figur 3. Antal fall per år och åldersklass. Genomsnittligt antal per år under varje femårsklass anges. Tabell. Ålder vid orchiektomi per diagnos. n Medel Median Q Q3 min max Non-seminom Seminom Alla Testikelcancer är en sjukdom som drabbar unga män. Medianåldern i litteraturen anges till 25 år för nonseminompatienter och 35 år för seminompatienter. I svenska kvalitetsregistret är medianåldern för dessa sjukdomar 3 år för nonseminom med 25 % yngre än 24 år vid diagnos, respektive 37 år för seminom och 25 % av dessa patienter är yngre än 3 år vid diagnos. I snitt per år under tiden 27-2 fick unga män mellan 6-2 år en testikelcancerdiagnos och 36 patienter var mellan 2-25 år. Figur 3 beskriver grafiskt åldersfördelningen för de två tumörtyperna. Seminom och nonseminom skiljer sig åt inte endast avseende ålder vid diagnos utan även i andra avseenden. 3

14 5. REPRESENTATIVITET 5. Täckningsgrad Med täckningsgrad avses den andel av patienter som anmälts till cancerregistret som också är rapporterade till testikelcancerregistret. Erfarenheter från tidigare år visar att det föreligger en viss eftersläpning av inrapporterade data både till cancerregistret och till kvalitetsregistret. Vid validering och genomgång av data framkommer även felklassificeringar i cancerregistret, såväl som i testikelcancerregistret. Justeringar av inrapporterade data kan ske relativt länge efter att primärdata registrerats. Figur 4. Testikelcancerregistrets täckningsgrad jämfört med cancerregistret uppdelat på seminom och nonseminom per diagnosår. Den genomsnittliga täckningsgraden för hela riket under åren 27-2var 97 %. 4

15 Figur 5. Testikelcancerregistrets täckningsgrad jämfört med cancerregistret uppdelat på seminom och nonseminom per diagnosår och sjukvårdsregion. 5

16 Tabell 2. Kvalitetsregistrets (KR) täckningsgrad jämfört med cancerregistret (CR) per sjukvårdsregion, diagnos och diagnosår. Årtalen baserar sig på de diagnosdatum som rapporteras till cancerregistret, inte på orchiektomidatum, varför antal patienter inte helt överensstämmer med de i resten av rapporten. Region År Non-seminom Seminom Totalt Sthlm/G 27 9 av 9:. % 43 av 43:. % 62 av 62:. % av 34:. % 38 av 38:. % 72 av 72:. % av 25:. % 46 av 46:. % 7 av 7:. % 2 28 av 28:. % 3 av 3:. % 59 av 59:. % 2 26 av 26:. % 53 av 53:. % 79 av 79:. % av 32:. % 2 av 2:. % 343 av 343:. % Upps/Ö 27 2 av 2: 95.2 % 27 av 3: 9. % 47 av 5: 92.2 % 28 6 av 7: 94. % 39 av 4: 97.5 % 55 av 57: 96.5 % av 37: 9.9 % 39 av 4: 95. % 73 av 78: 93.6 % 2 23 av 25: 92. % 34 av 36: 94.4 % 57 av 6: 93.4 % 2 24 av 25: 96. % 4 av 4: 97.6 % 64 av 66: 97. % av 25: 93.6 % 79 av 88: 95.2 % 296 av 33: 94.6 % Sydöst 27 2 av 2:. % 8 av 2: 9. % 3 av 32: 93.8 % 28 4 av 4:. % 8 av 9: 94.7 % 32 av 33: 97. % 29 6 av 6:. % 26 av 26:. % 42 av 42:. % 2 4 av 4:. % 2 av 2: 95.2 % 34 av 35: 97. % 2 3 av 3:. % 2 av 2: 95.2 % 33 av 34: 97. % av 69:. % 2 av 7: 95.3 % 7 av 76: 97.2 % Syd 27 2 av 2:. % 43 av 42: 2.4 % 64 av 63:.6 % 28 3 av 3:. % 28 av 28:. % 58 av 58:. % 29 3 av 3:. % 22 av 2:. % 52 av 5: 4. % 2 3 av 3:. % 24 av 24:. % 54 av 54:. % 2 9 av 9:. % 33 av 33:. % 52 av 52:. % av 3:. % 5 av 47: 2. % 28 av 277:. % Väst av 25:. % 33 av 33:. % 58 av 58:. % av 28:. % 29 av 29:. % 57 av 57:. % 29 6 av 6:. % 29 av 3: 93.5 % 45 av 47: 95.7 % 2 28 av 28:. % 35 av 37: 94.6 % 63 av 65: 96.9 % 2 32 av 33: 97. % 5 av 5: 98. % 82 av 84: 97.6 % av 3: 99.2 % 76 av 8: 97.2 % 35 av 3: 98. % Norr 27 av : 9.9 % 7 av 9: 89.5 % 27 av 3: 9. % 28 6 av 7: 85.7 % 2 av 3: 92.3 % 8 av 2: 9. % 29 6 av 7: 85.7 % 8 av 9: 94.7 % 24 av 26: 92.3 % 2 av 8: 6. % 28 av 3: 93.3 % 39 av 48: 8.2 % 2 7 av 9: 77.8 % 3 av 7: 76.5 % 2 av 26: 76.9 % av 52: 76.9 % 88 av 98: 89.8 % 28 av 5: 85.3 % Hela riket 27 7 av 9: 98.2 % 8 av 87: 96.8 % 288 av 296: 97.3 % av 3: 98.5 % 64 av 67: 98.2 % 292 av 297: 98.3 % av 3: 96.9 % 8 av 83: 98.4 % 37 av 34: 97.8 % 2 34 av 43: 93.7 % 72 av 79: 96. % 36 av 322: 95. % 2 2 av 25: 96.8 % 29 av 26: 96.8 % 33 av 34: 96.8 % av 638: 96.7 % 96 av 932: 97.2 % 523 av 57: 97. % 6

17 I redovisningen noteras regionala skillnader samt även skillnader i täckningsgraden för de två olika registren över tid. Stockholm-Gotland har %, Syd %, Väst 98 %, Sydöst 97 %, Uppsala-Örebro 95 % och Norr hade 85 % täckningsgrad. I förra årsredovisningen var siffrorna sämre och det är tillfredsställande att se förbättrad täckningsgrad i årets rapport. Norra regionen har det största eftersläpningen i rapporteringen, med bättre täckningsgrad under den tidigare delen av perioden, vilket sannolikt beror på lokala faktorer. Det är viktigt att påpeka att dessa siffror med avseende på regionala skillnader är små tal där de procentuella utfallen påverkas stort av en skillnad på några få patienter. Till exempel så baseras täckningsgraden år 2, 97 %, på 34 patienter och patienter fördelat på 6 regioner saknades. Täckningsgraden var vid förra årsrapporten något sämre för seminomregistret än nonseminomregistret och detta berodde på att seminomregistret hade en hel del IT-relaterade och organisatoriska problem som fördröjt efterforskningen av missing data. Vad gäller seminom så fanns registret mellan april 2-27 vid Krefteregistret i Bergen, men 27 beslöts om att förflytta de svenska patienternas registrering till Sverige och från 29 finns registret på Onkologiskt centrum i Stockholm. Överföringen från tidigare databas till INCA-plattformen har först i år slutförts med en del datatekniska problem som också har försenat denna process. Det är tillfredställande att täckningsgraden nu inte skiljer sig mellan de två registren. Genom åren har SWENOTECA registret årligen kontrollerats mot cancerregistret och efterforskat de patienter som funnits i cancerregistret men saknats i SWENOTECA registret har efterforskats. De patienter, som varit rätt klassificerade i cancerregistret, men som inte blivit registrerade i SWENOTECAS register, har då efterhörts och data har införts i registret. Vid dessa genomgångar hittas även patienter i cancerregistret som är felinregistrerade där (fel diagnossatta, förväxling av nonseminom/seminom, fel ICD-kod angiven, diagnosen ändrad vid eftergranskning utan att detta rapporterats till cancerregistret etc) varför det finns en viss diskrepans mellan officiella siffror från Socialstyrelsen och de vi rapporterar. Vi hittar även via matchning (våra register mot cancerregistret) till exempel år 28 7 fall, år 29 fall och 2 6 fall i våra register där patienterna inte tidigare funnits inrapporterade till cancerregistret men så borde skett. De regionala cancerregistren får nu återkoppling via de regionala monitorerna och justering i cancerregistret kan därefter ske. De regionala men även de nationella monitorerna hjälper till med efterforskningen av ofullständigt ifyllda data. Registeransvariga läkare måste dessutom regelbundet bedöma och värdera oklarheter. Täckningsgraden är hög i registret, till del beroende på efterforskningsarbetet. Med nyordningen i form av 22 införd regional monitorering är förhoppningen att mindre nationellt monitoreringsarbete kommer behövas och att den regionala monitoreringen underlättar komplettering av data. Inför årets rapport samarbetade vi med Socialstyrelsens registerservice för att ytterligare skärpa valideringen av data i registret. Det kan finnas patienter som opererats för testikelcancer men varken rapporteras in till testikelcancerregistret eller från det patologiska laboratoriet till cancerregistret. Dessa skulle man kunna 7

18 återfinna via sjukhusregistren. Den information vi efterfrågade från Socialstyrelsen medgav dock inte att personuppgifter lämnades ut, och var därför inte användbar. Eftersläpning i rapportering leder till att den sanna incidensen kommer fram relativt sent och förbättringar i täckningsgrad kan ses flera år senare. Tidigare år har matchning mot cancerregistret gjorts en gång per år. Vi har nu fattat beslut om att detta skall göras var fjärde månad för att minska eftersläpningen och korta tiden tills fullgod täckningsgrad uppnås. 5.2 Tid till inrapportering Figur 6. Tid från orchiektomi till inrapportering till kvalitetsregistret per tumörtyp och kliniskt stadium. 8

19 Figur 7. Tid från orchiektomi till inrapportering till kvalitetsregistret per år och tumörtyp. Tabell 3. Dagar från orchiektomi till inrapportering till kvalitetsregistret per år och tumörtyp. N Min Q Median Q3 Max Sakn v Non-seminom Seminom Totalt

20 Femtio procent av patienterna som opererats för nonseminom har rapporterats till registret inom cirka 7 månader och 25 % av patienterna har blivit inrapporterade mer än 5 månader efter operationen. De långa ledtiderna till inrapportering för seminom år 27-2 beror på den fördröjning som uppstod vid överförandet av historiska och nya data till INCA-plattformen när svenska seminomregistret medianåldern överfördes från Norge till Sverige. Under 2 har tiden för inrapportering till seminomregistret dock hamnat i nivå med nonseminomregistret med hälften av patienterna registrerade inom cirka 6 månader. Figur 8. Dagar från orchiektomi till inrapportering, de största sjukhusen redovisas separat. 2

21 Tabell 4. Dagar från orchiektomi till inrapportering, de största sjukhusen redovisas separat. N Min Q Median Q3 Max Sakn v Non-seminom Sahlgrenska Karolinska Solna Karolinska, Södersjukhuset Lund Linköping Malmö Uppsala, akad Jönköping Övriga Totalt Seminom Sahlgrenska Karolinska Solna Karolinska, Södersjukhuset Lund Linköping Malmö Uppsala, akad Jönköping Övriga Totalt Totalt Sahlgrenska Karolinska Solna Karolinska, Södersjukhuset Lund Linköping Malmö Uppsala, akad Jönköping Övriga Totalt

22 Tid från primär operation av testikeln till inrapportering skiljer sig mellan de olika sjukhusen. De sjukhusen som har störst andel patienter 33-2 patienter med nonseminom under perioden 27-2 rapporterar generellt sett in patienterna tidigare än de med färre patienter, där ett stort mått av efterhörning måste ske. För seminomregistret kan man inte bedöma tiderna på grund av de svårigheter som förelegat i samband med överföringen av registret från Sverige till Norge. 22

23 6. PARAMETRAR RELATERADE TILL DIAGNOS OCH UTREDNING 6. Kliniskt stadium Testikelcancer stadieindelas enligt nedanstående tabell CS I: inga metastaser CS Mk+: enbart markörstegring CS II: metastaser i lymfkörtlar nedom diafragma CS III: metastaser i lymfkörtlar ovan diafragma CS IV: metastaser till andra organ Det är känt att nonseminom och seminom är två biologiskt skilda sjukdomar, vilket framkommer tydligt till exempel när det gäller åldersfördelning och tumörutbredning vid diagnos. Skillnaden i stadiefördelning mellan nonseminom och seminom är välkänd. Nästan hälften av nonseminompatienterna har vid diagnos spridning tumör utanför testikeln, medan 85 % av seminomen är begränsade till testikeln. Även spridningsmönstret skiljer sig åt. Nonseminom sprider sig oftare via blodet till lungor, lever och skelett (CS IV) jämfört med seminom (7 % jämfört med %). Figur 9. Kliniskt stadium per diagnos. Två seminompatienter stadium Mk+ har lagts till gruppen CS II. 23

24 Årets rapport visar att andelen patienter med lokaliserad sjukdom (kliniskt stadium I) för båda tumörtyperna ökar under angiven tidsperiod Detta kan bero på att det råder större kännedom om sjukdomen nuförtiden, både via information från vårdguiden men även på grund av att ett antal kända personer trätt fram i olika sammanhang och berättat om sin sjukdom. Detta medför sannolikt att både patienter och vårdgivare uppmärksammar symptom och att diagnosen därför ställs tidigare. Tabell 5. Kliniskt stadium per tumörtyp och år för orchiektomi Totalt Non-seminom CS I 6 (55. %) 74 (54.4 %) 87 (66.4 %) 82 (6.7 %) 82 (63.6 %) 386 (6. %) CSMk+ 3 (2.7 %) 4 (2.9 %) (.8 %) 3 (2.2 %) (.7 %) CS II 2 (8. %) 32 (23.5 %) 26 (9.8 %) 2 (5.6 %) 23 (7.8 %) 22 (9. %) CS III 4 (3.6 %) 2 (.5 %) (.8 %) 5 (3.7 %) 4 (3. %) 6 (2.5 %) CS IV 23 (2.7 %) 24 (7.6 %) 6 (2.2 %) 24 (7.8 %) 2 (5.5 %) 7 (6.7 %) Värde sakn (.7 %) (.7 %) 2 (.6 %) 4 (.6 %) Totalt Seminom CS I 46 (83.4 %) 36 (82.9 %) 5 (84.7 %) 5 (88.8 %) 76 (86.7 %) 758 (85.4 %) CSMk+ (.6 %) (. %) CS II 24 (3.7 %) 25 (5.2 %) 23 (3. %) 7 (. %) 23 (.3 %) 2 (2.6 %) CS III 2 (. %) 2 (. %) (.6 %) 4 (2. %) 9 (. %) CS IV 3 (.7 %) 2 (.2 %) 2 (. %) (.6 %) 8 (.9 %) Värde sakn (.6 %) (.6 %) 3 (.5 %) 5 (.6 %) Totalt

25 Tabell 6. Kliniskt stadium per tumörtyp och år för orchiektomi per sjukvårdsregion. Sthlm/G Upps/Ö Sydöst Syd Väst Norr Totalt Non-seminom CS I 97 (58.8 %) 72 (62.6 %) 37 (53.6 %) 73 (55.7 %) 8 (64. %) 27 (73. %) 386 (6. %) CSMk+ 2 (.2 %) 3 (2.6 %) 2 (.5 %) 3 (2.4 %) (2.7 %) (.7 %) CS II 3 (8.8 %) 8 (5.7 %) 5 (2.7 %) 28 (2.4 %) 25 (2. %) 5 (3.5 %) 22 (9. %) CS III 4 (2.4 %) 3 (2.6 %) 4 (5.8 %) 3 (2.3 %) 2 (5.4 %) 6 (2.5 %) CS IV 3 (8.8 %) 9 (6.5 %) 3 (8.8 %) 25 (9. %) 7 (3.6 %) 2 (5.4 %) 7 (6.7 %) Värde sakn 2 (.7 %) 2 (5.4 %) 4 (.6 %) Totalt Seminom CS I 67 (8.5 %) 49 (85.6 %) 84 (8.8 %) 2 (83.4 %) 57 (9.3 %) 8 (9.9 %) 758 (85.4 %) CSMk+ (.7 %) (. %) CS II 35 (7. %) 23 (3.2 %) 6 (5.4 %) 2 (3.8 %) 2 (7. %) 6 (6.8 %) 2 (2.6 %) CS III (.5 %) 2 (.9 %) 3 (2. %) 2 (.2 %) (. %) 9 (. %) CS IV 2 (. %) 2 (. %) 2 (.9 %) (.6 %) (. %) 8 (.9 %) Värde saknas (.5 %) (.6 %) 3 (3.4 %) 5 (.6%) Totalt Inga säkra skillnader med avseende på stadieindelning kan iakttas mellan regionerna. Att notera är dock att Norra regionen har relativt sett färre fall med stad IV sjukdom bland nonseminom patienterna, men eftersom det föreligger underrapportering från denna region så skulle skillnaden kunna förklaras av detta. Av erfarenhet vet vi att de mest allvarliga fallen är de som tenderar att bli inrapporterade sent. I Västra regionen skiljer sig fördelningen mellan stad I och II för seminom åt jämfört med Stockholmsregionen, Västra regionen har % fler patienter i stadium I. Stockholm har högst andel seminompatienter i stadium II. Båda regioner har hög täckningsgrad men talen är små. 6.2 Prognosgruppering För patienter med spridd sjukdom finns internationellt använd prognosgruppering med olika riskkategorier baserade på metastaslokalisation, tumörmarkörnivåer och tumörtyp, definierade enligt ett consensusdokument från 997. Patienter med nonseminom klassificeras i god, intermediär eller dålig prognosgrupp medan patienter med seminom klassificeras i god eller intermediär prognosgrupp. Inga seminompatienter klassificeras som dålig prognosgrupp. SWENOTECA-data , såväl som internationella studier har tidigare redovisat att bland nonseminom utgörs god prognosgruppen av 65 % av patienterna, 25

26 intermediärgruppen av cirka 9 % och dålig prognosgruppen av 6 % av patienterna. Figur. Fördelning av prognosgrupper vid spridd sjukdom för perioden Tabell 7. Antal och andel patienter i respektive prognosgrupp per diagnos och år Totalt Non-seminom God 43 (86. %) 47 (75.8 %) 3 (7.5 %) 36 (67.9 %) 32 (72.7 %) 89 (74.7 %) Intermediär (2. %) 7 (.3 %) 7 (5.9 %) 2 (22.6 %) 5 (.4 %) 32 (2.6 %) Dålig 6 (2. %) 8 (2.9 %) 6 (3.6 %) 5 (9.4 %) 7 (5.9 %) 32 (2.6 %) Värde sakn 3 (6.8 %) 3 (.2 %) Totalt Seminom God 25 (86.2 %) 26 (92.9 %) 25 (92.6 %) 8 (94.7 %) 25 (96.2 %) 9 (92.2 %) Intermediär 4 (3.8 %) 2 (7. %) 2 (7.4 %) (5.3 %) (3.8 %) (7.8 %) Värde sakn (3.8 %) (.8 %) Totalt

27 Tabell 8. Antal och andel patienter i respektive prognosgrupp per diagnos och sjukvårdsregion år Sthlm/ Upps/Ö Sydöst Syd Väst Norr Totalt G Non-seminom God 5 (73.5 %) 32 (76.2 %) 25 (78. %) 38 (65.5 %) 36 (83.7 %) 8 (8. %) 89 (74.7 %) Intermediär (4.7 %) 4 (9.5 %) 5 (5.6 %) 9 (5.5 %) 3 (7. %) (. %) 32 (2.6 %) Dålig 8 (.8 %) 6 (4.3 %) 2 (6.2 %) (9. %) 4 (9.3 %) (. %) 32 (2.6 %) Värde sakn (2.4 %) 2 (4.7 %) 3 (.2 %) Totalt Seminom God 33 (86.8 %) 22 (9.7 %) 8 (9. %) 24 (. %) 4 (93.3 %) 8 (. %) 9 (92.2 %) Intermediär 5 (3.2 %) 2 (8.3 %) 2 (. %) (6.7 %) (7.8 %) Värde sakn (4.2 %) (.8 %) Totalt Årets rapport från 27-2 visar på en förändrad fördelning. Sjuttiofem procent klassificerades som god prognos, och endast 3 % i vardera intermediär och dålig prognosgrupp. Detta beror sannolikt på att fler patienter diagnosticeras tidigare. Något som skulle påverkat sjukdomens biologi har inte redovisats i litteraturen. För seminom har inte prognosgruppsfördelningen förändrats. Sjukdomen har ett långsammare förlopp och då kan man inte förvänta sig lika stor förändring som för nonseminomgruppen, även om patienter skulle söka i ett tidigare skede. Siffrorna för seminom får dock tolkas med försiktighet då det rör sig om få fall. Bedömningen av om det finns skillnader emellan de enskilda åren är också vansklig på grund av få patienter, vilket även gäller om man studerar fall per region där data även sannolikt är ofullständiga för Norra regionen som har lägre täckningsgrad än övriga regioner. 27

28 7. KLINISKT STAD I RISKFAKTORER För patienter där utredning visat tumör begränsad till testikeln, stadium I, finns s.k. riskfaktorer för mikroskopisk spridning utanför testikeln, subklinisk tumörspridning. Vid nonseminom är inväxt av tumörceller i kärl eller lymfbanor i testikeltumören den faktor som styr om patienten rekommenderas tilläggsbehandling eller själv får välja om han vill ha den. Dessa rekommendationer baseras på risken för spridning som vid förekomst av vaskulär invasion är 5 %, eller om vaskulär invasion ej påvisas så är risken 5 %. Alla med inväxt av tumörceller i blodkärlen i tumören rekommenderades en cytostatikabehandling. Uppgift om förekomst av vaskulär invasion är nödvändig för att kunna ge patienten en adekvat information och behandling. Vid seminom är denna faktor ej säkert av betydelse, men studeras alltjämt. Vid seminom har två andra riskfaktorer för mikroskopisk tumörspridning studerats, nämligen tumörens storlek samt om det växer tumör in i samlingsrören i testikeln, rete testis, och betydelsen av dessa studeras inom SWENOTECA och internationellt. Under den här perioden rekommenderades patienter med seminom och två riskfaktorer tilläggsbehandling, övriga fick välja tilläggsbehandling eller enbart kontroller och behandling vid eventuellt återfall. Tilläggsbehandlingen kunde bestå antingen av en kort cytostatikabehandling eller strålbehandling. 7. Vaskulär invasion Figur. Vaskulär invasion per diagnos, kliniskt stadium I. 28

29 Tabell 9. Vaskulär invasion per tumörtyp och år för orchiektomi, kliniskt stadium I Totalt Non-seminom Nej 37 (63.8 %) 49 (67. %) 6 (7.8 %) 57 (75. %) 64 (8. %) 268 (72.2 %) Ja 9 (32.8 %) 24 (32.9 %) 2 (23.5 %) 6 (2. %) 2 (5.2 %) 9 (24.5 %) Oklart 2 (3.4 %) 4 (4.7 %) 3 (3.9 %) 3 (3.8 %) 2 (3.2 %) Sakn v 3 (4.9 %) (.4 %) 2 (2.3 %) 6 (7.3 %) 3 (3.7 %) 5 (3.9 %) Totalt Seminom Nej 86 (6.4 %) 97 (73.5 %) 5 (79.9 %) 2 (8.5 %) 4 (8. %) 559 (75.6 %) Ja 37 (26.4 %) 23 (7.4 %) 2 (4.6 %) 2 (3.4 %) 23 (3.2 %) 24 (6.8 %) Oklart 7 (2. %) 2 (9. %) 8 (5.6 %) 9 (6. %) (5.7 %) 56 (7.6 %) Sakn v 6 (4. %) 4 (2.9 %) 6 (4. %) (.7 %) 2 (. %) 9 (2.5 %) Totalt Tabell. Vaskulär invasion per tumörtyp och sjukvårdsregion, kliniskt stadium I. Sthlm/G Upps/Ö Sydöst Syd Väst Norr Totalt Nonseminom Nej 6 (63.2 %) 38 (57.6 %) 33 (9.7 %) 52 (75.4 %) 67 (84.8 %) 8 (69.2 %) 268 (72.2 %) Ja 33 (34.7 %) 2 (3.8 %) 2 (5.6 %) 5 (2.7 %) 2 (5.2 %) 8 (3.8 %) 9 (24.5 %) Oklart 2 (2. %) 7 (.6 %) (2.8 %) 2 (2.9 %) 2 (3.2 %) Sakn v 2 (2. %) 6 (8.3 %) (2.7 %) 4 (5.5 %) (.2 %) (3.7 %) 5 (3.9 %) Totalt Seminom Nej 35 (82.8 %) 95 (66.4 %) 65 (8.2 %) 85 (7.2 %) 2 (78. %) 58 (75.3 %) 559 (75.6 %) Ja 9 (.7 %) 34 (23.8 %) (2.5 %) 22 (8.2 %) 29 (8.7 %) (3. %) 24 (6.8 %) Oklart 9 (5.5 %) 4 (9.8 %) 5 (6.2 %) 4 (.6 %) 5 (3.2 %) 9 (.7 %) 56 (7.6 %) Sakn v 4 (2.4 %) 6 (4. %) 4 (4.8 %) 2 (.3 %) 3 (3.8 %) 9 (2.5 %) Totalt

30 Hos 37/386 (96 %) patienter med nonseminom anmäldes uppgift om förekomst av kärlinväxt. Uppgiften saknades för endast 4 % av patienterna(mellan -6 per år). För seminompatienterna saknades uppgiften hos 2.5 % av patienterna. De saknade uppgifterna beror sannolikt på att man missat att fylla i uppgiften. Patologerna har anvisningar om att uppgiften om kärlinväxt är obligat vid avlämnande av tumöranalyssvar. Data angående förekomst av kärlinväxt stämmer väsentligen med tidigare kända data. 7.2 Tumörstorlek Seminom Figur 2. Seminom kliniskt stadium I, tumörstorlek. Tabell. Seminom kliniskt stadium I, tumörstorlek per år för orchiektomi Totalt -2 mm 36 (25.2 %) 4 (29.6 %) 44 (29.9 %) 39 (26.2 %) 38 (2.6 %) 97 (26.3 %) 2-4 mm 53 (37. %) 43 (3.9 %) 58 (39.5 %) 49 (32.9 %) 7 (39.8 %) 273 (36.4 %) 4-6 mm 34 (23.8 %) 27 (2. %) 23 (5.6 %) 4 (27.5 %) 46 (26. %) 7 (22.8 %) >6 mm 2 (4. %) 25 (8.5 %) 22 (5. %) 2 (3.4 %) 22 (2.5 %) 9 (4.5 %) Sakn v 3 (2. %) (.7 %) 3 (2. %) (.7 %) 8 (. %) Totalt

31 Tabell 2. Seminom kliniskt stadium I, tumörstorlek per sjukvårdsregion. Sthlm/G Upps/Ö Sydöst Syd Väst Norr Totalt -2 mm 43 (25.7 %) 3 (2.8 %) 7 (2.5 %) 36 (3. %) 45 (28.7 %) 26 (32.9 %) 97 (26.3 %) 2-4 mm 7 (42.5 %) 37 (25.7 %) 37 (44.6 %) 47 (39.2 %) 6 (38.2 %) 2 (26.6 %) 273 (36.4 %) 4-6 mm 38 (22.8 %) 48 (33.3 %) 8 (2.7 %) 9 (5.8 %) 3 (9.7 %) 7 (2.5 %) 7 (22.8 %) >6 mm 5 (9. %) 29 (2. %) (3.3 %) 8 (5. %) 2 (3.4 %) 5 (9. %) 9 (4.5 %) Sakn v 5 (3.4 %) (.2 %) (.8 %) (.2 %) 8 (. %) Totalt Vanligast är att tumören är mellan 2-4 cm vid diagnos. Cirka 25 % har en tumör som är högst 2 cm och 4 % av tumörerna var större än 4 cm vid diagnos och detta är oförändrat jämfört med tidigare femårsperioder. Ingen uppenbar skillnad i fördelning av tumörstorlek återfinns över tid. Mellan regionerna tycks det dock som om relativt sett fler patienter i Uppsala- Örebroregionen samt Norra regionen diagnosticeras med större tumörer än i Stockholmsregionen. Närheten till, eller benägenheten att söka sjukvård skulle kunna vara en förklaring till detta. Uppgiften fanns angiven för >98 % av patienterna och saknades endast för 8 patienter (. %). 7.3 Rete testis Figur 3. Seminom kliniskt stadium I, inväxt i rete testis. 3

32 Tabell 3. Seminom kliniskt stadium I, inväxt i rete testis, per år för orchiektomi Totalt Nej 79 (55.6 %) 94 (69.6 %) 82 (56.2 %) 93 (62.4 %) (63.2 %) 458 (6.4 %) Ja 56 (39.4 %) 36 (26.7 %) 59 (4.4 %) 5 (33.6 %) 55 (3.6 %) 256 (34.3 %) Oklart 7 (4.9 %) 5 (3.7 %) 5 (3.4 %) 6 (4. %) 9 (5.2 %) 32 (4.3 %) Sakn v 4 (2.7 %) (.7 %) 4 (2.7 %) (.7 %) 2 (. %) 2 (.6 %) Totalt Tabell 4. Seminom kliniskt stadium I, inväxt i rete testis per region för perioden Sthlm/G Upps/Ö Sydöst Syd Väst Norr Totalt Nej 3 (6.7 %) 88 (6.7 %) 47 (58.8 %) 74 (6.7 %) 95 (6.3 %) 5 (64.6 %) 458 (6.4 %) Ja 6 (35.9 %) 48 (33. %) 28 (35. %) 44 (36.7 %) 54 (34.8 %) 22 (27.8 %) 256 (34.3 %) Oklart 4 (2.4 %) 9 (6.2 %) 5 (6.2 %) 2 (.7 %) 6 (3.9 %) 6 (7.6 %) 32 (4.3 %) Sakn v 4 (2.7 %) 4 (4.8 %) (.8 %) 2 (.3 %) (.2 %) 2 (.6 %) Totalt Uppgiften om tumörinväxt i rete testis infördes först i vårdprogrammet som aktiverades i april 27. Trots detta fanns uppgiften för >98 % av patienterna. Endast hos 2/758 patienter (.6 %) saknades denna uppgift. Betydelsen av denna faktor studeras men är inte helt klarlagd. 32

33 8. KONTRALATERAL TESTISBIOPSI Kontralateral testisbiopsering i samband med operationen av den tumörbärande testikeln rekommenderas i vårdprogrammen. Det är en procedur med låg morbiditet men ändå delvis kontroversiell. Förespråkarna ser nyttan av att diagnosticera om patienten har ett förstadium till cancer, så kallad CIS. Om man inte behandlar CIS utvecklar 5 % en kontralateral testikelcancer inom 5 år, och patienten behöver behandlas för ny testikelcancer och påbörja ny uppföljningsperiod om 5- år. Att drabbas av en ny testikelcancer är traumatiskt för patienten. Tiden till patienten kan få teckna en livförsäkring förlängs därmed också vilket får implikationer för dessa unga patienter. De som förespråkar att man skall avstå från biopsering hänvisar till att de flesta tumörer hittas i tidigt skede och är botbara, och att man behöver biopsera 95 % i onödan för att hitta de cirka 4-5 % med förekomst av CIS. Åttiofem procent diagnosticeras med endast lokal sjukdom men 5 % behöver få cytostatikabehandling med flera cykler kemoterapi och kanske operation av resttumörer i buken. Figur 4. Andel patienter som genomgått kontralateral testisbiopsi per diagnos och år under perioden

34 Figur 5. Andel patienter som genomgått kontralateral testisbiopsi per sjukvårdsregion och diagnos. Tabell 5. Andel patienter som genomgått kontralateral testisbiopsi per tidsperiod och diagnos. Antal och andel av biopserade patienter med fynd av cancer in situ, cis. Non-seminom Seminom Totalt av 574; 5 cis 36 av 692; cis 589 av 266; 25 cis (49,3 %; 5,3 %) (44,2 %; 3,3 %) (46,5 %; 4,2 %) V.sakn: 32 V.sakn: 23 V.sakn: av 622; 5 cis 47 av 86; 2 cis 863 av 483; 36 cis (63,2 %; 3,8 %) (54,6 %; 4,5 %) (58,2 %; 4,2 %) V.sakn: 24 V.sakn: 32 V.sakn: 56 34

35 Tabell 6. Andel patienter som genomgått kontralateral testisbiopsi per typ av anmälande sjukhus och tisdperiod. Antal och andel av biopserade patienter med fynd av cancer in situ, cis. Non-seminom Seminom Totalt Regionsjukhus av 446; 4 cis 244 av 5; 8 cis 485 av 946; 22 cis (54, %; 5,8 %) (48,8 %; 3,3 %) (5,3 %; 4,5 %) V.sakn: 24 V.sakn: 4 V.sakn: av 476; cis 377 av 62; 5 cis 73 av 97; 25 cis (68,5 %; 3, %) (6,7 %; 4, %) (64, %; 3,6 %) V.sakn: 9 V.sakn: 8 V.sakn: 37 Övriga av 28; cis 62 av 92; 2 cis 4 av 32; 3 cis (32,8 %; 2,4 %) (32,3 %; 3,2 %) (32,5 %; 2,9 %) V.sakn: 8 V.sakn: 9 V.sakn: av 46; 5 cis 92 av 238; 6 cis 59 av 384; cis (45,9 %; 7,5 %) (38,7 %; 6,5 %) (4,4 %; 6,9 %) V.sakn: 5 V.sakn: 4 V.sakn: 9 Följsamheten till att utföra kontralateral testisbiopsi i samband med bortoperande av den sjuka testikeln har ökat över tid, för nonseminom från 49 % till 63 % och för seminom från 44 % till 55 % i genomsnitt för hela riket. Dock föreligger betydande skillnader mellan regionerna, med god följsamhet i Södra regionen med 89 % och i Stockholmsregionen med 86 % biopserade. Det föreligger också skillnader mellan sjukhustyp. Patienter som primärt omhändertas på regionsjukhus biopseras i högre grad, vilket gäller både för tidsperioden (5 % mot 32 %) samt för perioden 27-2 (64 % mot 4 %). Förekomst av CIS hos de som biopserats är som förväntat cirka 4 %. 35

36 Tabell 7. Andel patienter som genomgått kontralateral testisbiopi per sjukvårdsregion, tidsperiod och diagnos. Antal och andel av biopserade patienter med fynd av cancer in situ, cis. Non-seminom Seminom Totalt Sthlm/Gotland av 4; 6 cis 99 av 73; cis 8 av 34; 7 cis (57,4 %; 7,4 %) (57,2 %;, %) (57,3 %; 3,9 %) V.sakn: V.sakn: 7 V.sakn: av 6; 6 cis 74 av 25; 3 cis 36 av 366; 9 cis (88,2 %; 4,2 %) (84,9 %;,7 %) (86,3 %; 2,8 %) V.sakn: 4 V.sakn: V.sakn: 5 Uppsala/Örebro av 96; cis 44 av 27; 2 cis 79 av 223; 3 cis (36,5 %; 2,9 %) (34,6 %; 4,5 %) (35,4 %; 3,8 %) V.sakn: 8 V.sakn: 7 V.sakn: av 2; 3 cis 72 av 67; 4 cis 28 av 279; 7 cis (5, %; 5,4 %) (43, %; 5,6 %) (45,9 %; 5,5 %) V.sakn: 5 V.sakn: 8 V.sakn: 3 Sydöstra av 53; 2 cis 23 av 59; cis 52 av 2; 3 cis (54,7 %; 6,9 %) (39, %; 4,3 %) (46,4 %; 5,8 %) V.sakn: V.sakn: 4 V.sakn: av 67; 3 cis 58 av 4; 3 cis 2 av 7; 6 cis (65,7 %; 6,8 %) (55,8 %; 5,2 %) (59,6 %; 5,9 %) V.sakn: 2 V.sakn: V.sakn: 2 Syd av 2; 5 cis 2 av 36; 5 cis 22 av 257; cis (89,3 %; 4,6 %) (82,4 %; 4,5 %) (85,6 %; 4,5 %) V.sakn: V.sakn: 2 V.sakn: av 28; 2 cis 22 av 4; 6 cis 239 av 269; 8 cis (9,4 %;,7 %) (86,5 %; 4,9 %) (88,8 %; 3,3 %) V.sakn: 3 V.sakn: 4 V.sakn: 7 Väst av 2; cis 26 av 5; cis 52 av 27; 2 cis (2,7 %; 3,8 %) (7,3 %; 3,8 %) (9,3 %; 3,8 %) V.sakn: 8 V.sakn: 2 V.sakn: av 2; cis 35 av 63; 2 cis 62 av 283; 2 cis (22,5 %;, %) (2,5 %; 5,7 %) (2,9 %; 3,2 %) V.sakn: 5 V.sakn: 9 V.sakn: 4 Norr av 43; cis 2 av 47; cis 6 av 9; cis (9,3 %;, %) (4,3 %;, %) (6,7 %;, %) V.sakn: 3 V.sakn: V.sakn: av 34; cis 9 av 8; 3 cis 6 av 5; 4 cis (2,6 %; 4,3 %) (, %; 33,3 %) (3,9 %; 25, %) V.sakn: 5 V.sakn: V.sakn: 5 36

37 9. BEHANDLING 9. Orchiektomerande sjukhus (Bortopererande av tumörbärande testikel) Patienterna orchiektomeras på 64 kliniker i landet, 37 % på regionsjukhus, 45 % på länssjukhus och 8 % av patienterna opereras primärt på mindre enheter. Ingen skillnad ses över tid. Figur 6. Andel patienter som opererats med borttagande av tumörbärande testikel per sjukhustyp och år. 37

38 Figur 3. Antal patienter som orchiektomerats per sjukhus 27-2, nonseminom/ seminom. 38

39 Figur 8. Andel patienter per orchiektomerande sjukhus per diagnos för perioden Tabell 8. Antal orchiektomier per län och sjukhustyp, Non-seminom Seminom Alla Blekinge Länssjukhus: Karlskrona Övriga: Karlshamn 2 2 Dalarna Länssjukhus: Falun Övriga: Mora 2 2 Gotland Övriga: Visby Gävleborg Länssjukhus: Gävle-Sandviken 6 27 Övriga: Bollnäs 2 3 Hudiksvall Halland Länssjukhus: Halmstad 2 Övriga: Kungsbacka Okänd 3 3 sjukhuskod Varberg

40 Forts tabell 8. Antal orchiektomier per län och sjukhustyp, Non-seminom Seminom Alla Jämtland Länssjukhus: Östersund Jönköping Länssjukhus: Jönköping Övriga: Eksjö-Nässjö 6 6 Värnamo Kalmar Länssjukhus: Kalmar Övriga: Oskarshamn Västervik 3 8 Kronoberg Länssjukhus: Växjö 2 23 Övriga: Ljungby 2 3 Norrbotten Länssjukhus: Sunderby 2 3 Övriga: Okänd sjukhuskod Skåne Regionsjukhus: Lund Malmö Länssjukhus: Helsingborg Kristianstad Övriga: Hässleholm 2 Ystad Ängelholm Stockholm Regionsjukhus: Karolinska, Huddinge Karolinska, Solna Länssjukhus: Danderyd Sankt Göran 3 3 Södersjukhuset Övriga: Norrtälje 6 7 Södertälje 4 4 Sörmland Länssjukhus: Eskilstuna Nyköping Övriga: Kullbergska Uppsala Regionsjukhus: Uppsala, akad Värmland Länssjukhus: Karlstad

41 Forts tabell 8. Antal orchiektomier per län och sjukhustyp, Non-seminom Seminom Alla Västerbotten Regionsjukhus: Umeå 8 28 Övriga: Lycksele 2 2 Skellefteå 7 7 Värnamo Västernorrland Länssjukhus: Sundsvall Övriga: Sollefteå 2 3 Örnsköldsvik 2 2 Västmanland Länssjukhus: Västerås Övriga: Sala Västra Götaland Regionsjukhus: Sahlgrenska Länssjukhus: Borås Skövde 5 25 Uddevalla 9 3 Övriga: Allingsås 2 9 Carlanderska, Göteborg Kungälv Lidköping 2 9 Lundby 6 6 Okänd sjukhuskod Örebro Regionsjukhus: Örebro Övriga: Karlskoga 2 3 Lindesberg 4 4 Östergötland Regionsjukhus: Linköping Länssjukhus: Norrköping 9 3 Övriga: Finspång Hela landet Regionsjukhus: Länssjukhus: Övriga: Totalt Trettiotvå av enheterna (5 %) opererar färre än 4 patienter på fem år dvs inte ens 3 patienter per år. Tjugofem procent av klinikerna opererar 3-6 patienter per år. Själva operationen av en testikel är inte komplicerad, men det är inte sannolikt att det finns upparbetade rutiner för optimalt omhändertagande av dessa patienter om man har få fall per år. Viktigt för ett optimalt omhändertagande är kunskap om sjukdomen i alla dess delar, att varje patient erbjuds att frysa sperma 4

42 preoperativt, erbjudande om testikelprotes, att utredning före och efter operation görs optimalt (tumörmarkörer, datortomografi, patologisk undersökning av testikeln, att biopsi görs). Det viktigaste är också att förstå att det brådskar med att skicka patienten till onkolog för omhändertagande vid spridd sjukdom. Inte minst det psykologiska omhändertagandet av dessa unga patienter är viktigt. I kommande rapporter skall vi försöka specialgranska denna fråga. 9.2 Behandling cytostatikabehandling Av de 64 sjukhusen som orchiektomerat patienter skickas anmälningsblanketter in från totalt 43 sjukhus där utredningen har skett eller sammanställning av utredningsfynd gjorts. Dessa 43 anmälande kliniker är inte en delmängd av de 64 som opererat patienterna. Av kliniker som anmäler patienter har endast 8/43 kliniker 2 eller fler nya patienter per år och kliniker har 4-9 patienter per år. Resten av klinikerna har tre eller färre patienter per år. Bedömning inför eventuell behandling görs i allmänhet av anmälande sjukhus. Sjuttiofyra procent av patienterna anmäls från regionsjukhusen, 23 % från länssjukhusen och 3 % från mindre sjukhus. Patienter som anmälts från dessa 43 anmälande kliniker ges sedermera cytostatikabehandling på 2 olika sjukhus. Det är inte alla patienter som behöver efterbehandling när väl testikeln är bortopererad utan de följes istället enligt vårdprogrammen i detalj specificerade uppföljningsprotokoll. 42

43 Figur 9. Antal anmälda patienter per sjukhus. 43

44 Figur 2. Andel anmälda patienter per diagnos och sjukhus för perioden Tabell 9. Antal anmälda patienter per län och sjukhustyp Non-seminom Seminom Alla Blekinge Länssjukhus: Karlskrona Övriga: Karlshamn Dalarna Länssjukhus: Falun Övriga: Mora 3 4 Gotland Övriga: Visby Gävleborg Länssjukhus: Gävle-Sandviken Halland Länssjukhus: Halmstad 2 3 Jämtland Länssjukhus: Östersund Jönköping Länssjukhus: Jönköping Övriga: Värnamo 3 3 Kronoberg Länssjukhus: Växjö Övriga: Ljungby 44

45 forts Tabell 9. Antal anmälda patienter per län och sjukhustyp Non-seminom Seminom Alla Norrbotten Länssjukhus: Sunderby Skåne Regionsjukhus: Lund Malmö Länssjukhus: Helsingborg 2 2 Kristianstad Stockholm Regionsjukhus: Karolinska, Huddinge Karolinska, Solna Karolinska, Södersjukhuset Länssjukhus: Danderyd 2 Sankt Göran 2 Sörmland Länssjukhus: Eskilstuna Nyköping Övriga: Kullbergska Uppsala Regionsjukhus: Uppsala, akad Värmland Länssjukhus: Karlstad Västerbotten Regionsjukhus: Umeå Övriga: Lycksele Skellefteå 5 6 Västernorrland Länssjukhus: Sundsvall Övriga: Örnsköldsvik 3 7 Västmanland Länssjukhus: Västerås Västra Götaland Regionsjukhus: Sahlgrenska Länssjukhus: Borås 2 2 Skövde 2 2 Uddevalla 3 3 Övriga: Lidköping 2 Örebro Regionsjukhus: Örebro Övriga: Lindesberg 2 2 Östergötland Regionsjukhus: Linköping Länssjukhus: Norrköping 2 Övriga: Motala 45

46 Forts Tabell 9. Antal anmälda patienter per län och sjukhustyp Non-seminom Seminom Alla Skåne Regionsjukhus: Länssjukhus: Övriga: Totalt Av de behandlande sjukhusen, förutom ett fåtal undantag, har samma sjukhus givit behandling till patienter med stadium I såväl som till patienter med metastatisk sjukdom. Åttio procent av alla patienter som erhöll cytostatika behandlades på regionsjukhus och 2 % på länssjukhusen. Det är endast ett fåtal patienter som behandlats på mindre sjukhus än länssjukhus. En del länssjukhus har en onkologkonsult från regionsjukhuset som sköter cytostatikabehandlingen. Kliniskt stadium I (ingen tumörspridning utanför testikeln påvisad) Totalt 646 patienter med nonseminom och 893 patienter med seminom i kliniskt stadium I återfanns i registret för perioden Ett flertal behandlingsalternativ finns för dessa patienter, se kapitel 7. 46

47 Figur 2. Antal behandlade patienter i kliniskt stadium I per sjukhus. 47

48 Figur 22. Andel behandlade patienter i kliniskt stadium I per diagnos och sjukhus. Tabell 2. Antal behandlade patienter i kliniskt stadium I per län och sjukhustyp. Non-seminom Seminom Alla Blekinge Länssjukhus: Karlskrona 3 4 Dalarna Länssjukhus: Falun Övriga: Mora 4 5 Gotland Övriga: Visby Gävleborg Länssjukhus: Gävle-Sandviken 7 8 Jönköping Länssjukhus: Jönköping 9 29 Kronoberg Länssjukhus: Växjö Skåne Regionsjukhus: Lund Malmö Stockholm Regionsjukhus: Karolinska, Solna Karolinska, Södersjukhuset

49 forts Tabell 2. Antal behandlade patienter i kliniskt stadium I per län och sjukhustyp. Non-seminom Seminom Alla Sörmland Länssjukhus: Eskilstuna Uppsala Regionsjukhus: Uppsala, akad Värmland Länssjukhus: Karlstad 6 7 Västerbotten Regionsjukhus: Umeå Västernorrland Länssjukhus: Sundsvall Västmanland Länssjukhus: Västerås Västra Götaland Regionsjukhus: Sahlgrenska 29 7 Örebro Regionsjukhus: Örebro Östergötland Regionsjukhus: Linköping Hela landet Regionsjukhus: Länssjukhus: Övriga: Totalt Totalt 624 patienter i stadium I erhöll tilläggsbehandling med cytostatika, 77 % på regionsjukhus och 22 % på länssjukhus. Endast 6 patienter (<2 %)behandlades på mindre enheter. Per år innebär det i genomsnitt cirka 96 patienter fördelat på 7 regionsjukhus och cirka 27 patienter fördelat på 9 länssjukhus per år. Vi har i denna rapport inte analyserat hur de olika behandlingsalternativen (cytostatika, strålbehandling, enbart kontroller) fördelat sig mellan olika kliniker. Kliniskt stadium >I (tumörsjukdom spridd utanför testikeln) Totalt 386 patienter (256 nonseminom och 3 seminompatienter) har behandlats för spridd sjukdom. Behandlingsdata och uppgift om behandlande sjukhus finns för >9 % av patienterna. Endast för 4 patienter saknas uppgift om prognosgrupp. Per år behandlades det i genomsnitt cirka 55 patienter med spridd sjukdom fördelade på 7 regionsjukhus, och cirka patienter med spridd sjukdom fördelade på 9 länssjukhus. 49

Testikelcancer. Årsrapport STCR Svenska testikelcancerregistret SWENOTECA. Omfattande

Testikelcancer. Årsrapport STCR Svenska testikelcancerregistret SWENOTECA. Omfattande Testikelcancer Årsrapport 2013 138 STCR Svenska testikelcancerregistret SWENOTECA Omfattande 2009-2013 September 2014 Årsrapport 2013 Svenska testikelcancerregistret SWENOTECA 2 Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Svenska testikelcancerregistret. Årsrapport 2014 Kvalitetsregisterrapport

Svenska testikelcancerregistret. Årsrapport 2014 Kvalitetsregisterrapport Svenska testikelcancerregistret Årsrapport 2014 Kvalitetsregisterrapport 2 Innehållsförteckning 1. Svenska testikelcancerregistret... 5 1.1 Bakgrund... 5 1.2 Målsättning... 6 1.3 Organisation... 6 1.4

Läs mer

Svenska testikelcancerregistret. Årsrapport 2015 Kvalitetsregisterrapport

Svenska testikelcancerregistret. Årsrapport 2015 Kvalitetsregisterrapport Svenska testikelcancerregistret Årsrapport 2015 Kvalitetsregisterrapport 2 Innehållsförteckning 1. Svenska testikelcancerregistret... 5 1.1 Bakgrund... 5 1.2 Målsättning... 6 1.3 Organisation... 6 1.4

Läs mer

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landstings-/regionjämförelser 2014. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L = statsistiskt signifikant lägre än riksgenomsnittet.

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

Andel avlidna bland de som insjuknat i hjärnblödning, %

Andel avlidna bland de som insjuknat i hjärnblödning, % WEBBTABELL 1 Andel avlidna inom 90 dagar, landsting-/regionsjämförelser 2015. Justerat i statistisk modell för skillnader i kön, ålder och medvetandegrad. L=statistiskt signifikant lägre än genomsnittet.

Läs mer

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården, som presenteras i Hjärt-Lungfondens Hjärtrapport.

Läs mer

WEBBTABELLER. Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1

WEBBTABELLER. Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1 WEBBTABELLER Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Webbtabell

Läs mer

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium

Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium Punktprevalensmätning vårdrelaterade infektioner Presseminarium 2009-06-12 Svensk sjukvård i världsklass med medicinska resultat Hur ofta inträffar vårdskador? Sverige 8,6% Australien 10,6 16,6% Storbritannien

Läs mer

Peniscancer. En rapport kring nivåstrukturering. Januari Nationellt kvalitetsregister peniscancer

Peniscancer. En rapport kring nivåstrukturering. Januari Nationellt kvalitetsregister peniscancer Peniscancer En rapport kring nivåstrukturering Januari Nationellt kvalitetsregister peniscancer INNEHÅLL Innehåll Förord..................................................... Datakvalitet.................................................

Läs mer

RMPG KIRURGI. Årsrapport 2016

RMPG KIRURGI. Årsrapport 2016 RMPG KIRURGI Årsrapport 2016 FOKUSFRÅGOR - Nivåstruktureringen effekter på utbildning, akutverksamhet och möjligheter till jämlik vård - SVF resurser och undanträngningseffekter - Utbildning i kirurgi

Läs mer

WEBBTABELL 1. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, %

WEBBTABELL 1. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, % WEBBTABELL 1 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Sjukhus med täckningsgrad < 75% (och därför osäkra data) har markerats med # och gråmarkerats. Sjukhus

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELL 1 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, Sjukhus Medelålder, år Fullt vakna, Akademiska 75 81 Alingsås 78

Läs mer

WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2018

WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2018 WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2018 WEBBTABELL 1, 2018 Täckningsgrad för TIA, per sjukhus Sjukhus Täckningsgrad TIA, Akademiska 80 Aleris Bollnäs 97 Alingsås 98 Arvika 98 Avesta 91 Borås 96 Capio

Läs mer

WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2017

WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2017 WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2017 WEBBTABELL 1, 2017 Antikoagulantia vid utskrivning hos patienter under 80 år med förmaksflimmer. Gemensam tabell för TIA- och strokepatienter. För stroke har

Läs mer

Andel beh. inom 3 tim. %

Andel beh. inom 3 tim. % Webbtabell 1. Andel av trombolysbehandlade patienter som behandlats inom 3 tim av samtliga behandlade med trombolys samt antal behandlade patienter över 80 år. Andel beh. inom 3 tim. Antal >80 år Andel

Läs mer

WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2017

WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2017 WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2017 WEBBTABELL 1, 2017 Antikoagulantia vid utskrivning hos patienter under 80 år med förmaksflimmer. Gemensam tabell för TIA- och strokepatienter. För stroke har

Läs mer

BILAGA 5. täckningsgrad. kvalitetsregister i jämförelse med patientregistret

BILAGA 5. täckningsgrad. kvalitetsregister i jämförelse med patientregistret BILAGA 5 täckningsgrad kvalitetsregister i jämförelse med patientregistret Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD Bilaga till Öppna jämförelser och utvärdering 2009, hjärtsjukvård, med artikelnummer

Läs mer

WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2018

WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2018 WEBBTABELLER TILL RIKSSTROKES ÅRSRAPPORT 2018 WEBBTABELL 1, 2018 Andel med blodtryckssänkande behandling, statiner och trombocythämmande vid utskrivning. Gemensam tabell för TIA- och strokepatienter. För

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELLER Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Andel patienter

Läs mer

RSV-rapport för vecka 8, 2017

RSV-rapport för vecka 8, 2017 RSV-rapport för vecka 8, 2017 Denna rapport publicerades den 2 mars 2017 och redovisar RSV-läget vecka 8 (20-26 februari). Lägesbeskrivning Antalet fall av respiratory syncytial virus (RSV) minskade mellan

Läs mer

RSV-rapport för vecka 13, 2017

RSV-rapport för vecka 13, 2017 RSV-rapport för vecka 13, 2017 Denna rapport publicerades den 6 april 2017 och redovisar RSV-läget vecka 13 (27 mars - 2 april). Lägesbeskrivning Antalet fall av respiratory syncytial virus (RSV) fortsatte

Läs mer

RSV-rapport för vecka 21, 2014

RSV-rapport för vecka 21, 2014 RSV-rapport för vecka 21, 2014 Denna rapport publicerades den 30 maj 2014 och redovisar RSV-läget vecka 21 (19 25/5). Eftersom den senaste sammanställningen av statistik inom den nationella RSV-övervakningen

Läs mer

RSV-rapport för vecka 18-19, 2017

RSV-rapport för vecka 18-19, 2017 RSV-rapport för vecka 18-19, 2017 Denna rapport publicerades den 18 maj 2017 och redovisar RSV-läget vecka 18-19 (1 14 maj). Lägesbeskrivning Aktiviteten för RSV ligger på en mycket låg nivå och passerade

Läs mer

RSV-rapport för vecka 8, 2018

RSV-rapport för vecka 8, 2018 RSV-rapport för vecka 8, 2018 Denna rapport publicerades den 1 mars 2018 och redovisar RSV-läget vecka 8 (19-25 februari). Lägesbeskrivning Aktiviteten för respiratory syncytial virus (RSV) är fortsatt

Läs mer

RSV-rapport för vecka 9, 2017

RSV-rapport för vecka 9, 2017 RSV-rapport för vecka 9, 2017 Denna rapport publicerades den 9 mars 2017 och redovisar RSV-läget vecka 9 (27 februari 5 mars). Lägesbeskrivning Antalet fall av respiratory syncytial virus (RSV) minskade

Läs mer

Kvalitetsregister ECT

Kvalitetsregister ECT Rapport Datum: 2016-01-29 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q4. Preliminära resultat för 2015 Version: 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Patientsammansättning... 3 2.1 Könsfördelning av registrerade

Läs mer

RSV-rapport för vecka 11, 2018

RSV-rapport för vecka 11, 2018 RSV-rapport för vecka 11, 2018 Denna rapport publicerades den 22 mars 2018 och redovisar RSV-läget vecka 11 (12-18 mars). Lägesbeskrivning Aktiviteten för respiratory syncytial virus (RSV) är på en låg

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Styrdokument Nationella lungcancerregistret och. Mesoteliomregistret

Styrdokument Nationella lungcancerregistret och. Mesoteliomregistret Styrdokument Nationella lungcancerregistret och Mesoteliomregistret 2018 Nationella lungcancerregistret Bakgrund Den svenska planeringsgruppen för lungcancer beslutade 2001 att införa ett nationellt kvalitetsregister

Läs mer

RSV-rapport för vecka 9, 2018

RSV-rapport för vecka 9, 2018 RSV-rapport för vecka 9, 2018 Denna rapport publicerades den 8 mars 2018 och redovisar RSV-läget vecka 9 (26 februari 4 mars). Lägesbeskrivning Aktiviteten för respiratory syncytial virus (RSV) är på en

Läs mer

RSV-rapport för vecka 13, 2018

RSV-rapport för vecka 13, 2018 RSV-rapport för vecka 13, 2018 Denna rapport publicerades den 5 april 2018 och redovisar RSV-läget vecka 13 (26 mars 1 april). Lägesbeskrivning Aktiviteten för respiratory syncytial virus (RSV) avtog under

Läs mer

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i %

Tolkningsanvisningar. <=3 tim Andel i % Webbtabell 1. Jämförelse mellan sjukhus av tiden från insjuknandet i stroke till ankomst till sjukhus samt andel som anländer till sjukhus inom 3 timmar. Tolkningsanvisningar Eftersom det ofta är svårt

Läs mer

RSV-rapport för vecka 6, 2017

RSV-rapport för vecka 6, 2017 RSV-rapport för vecka 6, 2017 Denna rapport publicerades den 16 februari 2017 och redovisar RSV-läget vecka 6 (6-12 februari). Lägesbeskrivning Rapporteringen av respiratory syncytial virus (RSV) visar

Läs mer

RSV-rapport för vecka 13, 2016

RSV-rapport för vecka 13, 2016 RSV-rapport för vecka 13, 2016 Denna rapport publicerades den 7 april 2016 och redovisar RSV-läget vecka 13 (28 mars 3 april). Lägesbeskrivning Under vecka 13 diagnosticerades färre fall av respiratory

Läs mer

Rapport Datum: Författare: Tove Elvin. Kvalitetsregister ECT

Rapport Datum: Författare: Tove Elvin. Kvalitetsregister ECT Rapport Datum: 2016-10-17 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q3. Preliminära resultat för de tre första kvartalen 2016 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Patientsammansättning... 3 2.1 Könsfördelning

Läs mer

RSV-rapport för vecka 16-17, 2018

RSV-rapport för vecka 16-17, 2018 RSV-rapport för vecka 16-17, 2018 Denna rapport publicerades den 3 maj 2018 och redovisar RSV-läget vecka 16-17 (16-29 april). Lägesbeskrivning Aktiviteten för respiratory syncytial virus (RSV) nådde sin

Läs mer

RSV-rapport för vecka 12, 2014

RSV-rapport för vecka 12, 2014 RSV-rapport för vecka 12, 2014 Denna rapport publicerades den 27 mars 2014 och redovisar RSV-läget vecka 12 (17-23 mars). Lägesbeskrivning Antalet RSV-diagnoser har legat på ungefär samma nivå veckorna

Läs mer

RSV-rapport för vecka 16, 2014

RSV-rapport för vecka 16, 2014 RSV-rapport för vecka 16, 2014 Denna rapport publicerades den 24 april 2014 och redovisar RSV-läget vecka 16 (14 20 april). Lägesbeskrivning Under vecka 16 diagnosticerades 103 fall av RSV vilket är en

Läs mer

Världens 1a nationella strokeregister Det mest kompletta strokeregistret: stroke TIA barnstroke >90 %täckningsgrad Data i akutskedet, 3 månader och 1

Världens 1a nationella strokeregister Det mest kompletta strokeregistret: stroke TIA barnstroke >90 %täckningsgrad Data i akutskedet, 3 månader och 1 Världens 1a nationella strokeregister Det mest kompletta strokeregistret: stroke TIA barnstroke >90 %täckningsgrad Data i akutskedet, 3 månader och 1 år Många PROMS Ibland andra kompletterande enkäter:

Läs mer

HKI - Holmbergs kommunindex och KPNI - kommunpolitiskt nöjdhetsindex Sören Holmberg

HKI - Holmbergs kommunindex och KPNI - kommunpolitiskt nöjdhetsindex Sören Holmberg SOM HKI - Holmbergs kommunindex och KPNI - kommunpolitiskt nöjdhetsindex Sören Holmberg februari 2008 s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Nöjd med hur demokratin fungerar i den kommun där

Läs mer

RSV-rapport för vecka 14, 2014

RSV-rapport för vecka 14, 2014 RSV-rapport för vecka 14, 2014 Denna rapport publicerades den 10 april 2014 och redovisar RSV-läget vecka 14 (31 mars 6 april). Lägesbeskrivning Antalet prover som analyseras för RSV har kontinuerligt

Läs mer

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-02-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-03-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-04-07

Läs mer

Kvalitetsregister ECT

Kvalitetsregister ECT Datum: 2017-01-20 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q4. Preliminära resultat för 2016 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Patientsammansättning... 3 2.1 Könsfördelning av registrerade individer...

Läs mer

Årsrapport från Kvalitetsregistret Bakteriell Meningit 2015

Årsrapport från Kvalitetsregistret Bakteriell Meningit 2015 1 Årsrapport från Kvalitetsregistret Bakteriell Meningit 2015 Registerdata 2015 Patienter. I kvalitetsregistret noterades 118 vuxna patienter med bakteriell meningit vårdade med inkomstdatum under 2015

Läs mer

PPM-VRI Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner. Redovisning av resultat HT11

PPM-VRI Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner. Redovisning av resultat HT11 PPM-VRI Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner Redovisning av resultat HT11 PPM-VRI inom psykiatrisk och somatisk slutenvård VT 08 HT 08 VT 09 HT 09 VT 10 HT 10 VT 11 HT 11 Landsting / regioner

Läs mer

Deltagande enheter BORIS

Deltagande enheter BORIS Deltagande enheter BORIS Län, Nivå, Enhet, Enhetsnummer Blekinge län Blekinge barnklinik, 050 Dalarnas län Falun barnklinik, 076 Gotlands län Visby barnklinik, 015 Gävleborgs län Gävle barnklinik, 091

Läs mer

RSV-rapport för vecka 10, 2014

RSV-rapport för vecka 10, 2014 RSV-rapport för vecka 10, 2014 Denna rapport publicerades den 13 mars 2014 och redovisar RSV-läget vecka 10 (3-9 mars). Lägesbeskrivning Antalet fall som diagnosticerades vecka 10 är i samma storleksordning

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Kvalitetsregister ECT

Kvalitetsregister ECT Datum: 2018-08-16 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q2. Preliminära resultat för det första halvåret 2018 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Antal registrerade individer, serier och uppföljningar

Läs mer

RSV-rapport för vecka 8, 2015

RSV-rapport för vecka 8, 2015 RSV-rapport för vecka 8, 2015 Denna rapport publicerades den 26 februari 2015 och redovisar RSV-läget vecka 8 (16/2 22/2). Lägesbeskrivning Antalet laboratoriebekräftade fall av respiratory syncytial virus

Läs mer

Tillstånd för vävnadsinrättning från Inspektionen för vård och omsorg

Tillstånd för vävnadsinrättning från Inspektionen för vård och omsorg Verksamhetens namn Ort Län Vävnad Tillstånd Enheter t.o.m. Vävnadsinrättningen för ben vid laboratoriemedicin Norrbottens s landsting, Luleå, SE001495 Luleå Norrbottens Ben, Amnion 2019-05-22 Gällivare,

Läs mer

RSV-rapport för vecka 11, 2016

RSV-rapport för vecka 11, 2016 RSV-rapport för vecka 11, 2016 Denna rapport publicerades den 24 mars 2016 och redovisar RSV-läget vecka 11 (14 20 mars). Hjälp oss att förbättra övervakningen och rapporteringen om RSV! Vi undrar vad

Läs mer

Kvalitetsregister ECT

Kvalitetsregister ECT Datum: 2018-10-15 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q3. Preliminära resultat för de tre första kvartalen 2018 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Antal registrerade individer, serier och uppföljningar

Läs mer

Tabell 1: Sjukhusbibliotekens organisation

Tabell 1: Sjukhusbibliotekens organisation Tabell 1: Sjukhusbibliotekens organisation Kommunkod Verksamhetsinriktning Antal bibliotekssystem 01 Stockholms län 0180 Allmänna Biblioteket St Görans sjukhus. Fackbiblioteket är nedlagt. Allmänbibliotek

Läs mer

Preliminära resultat för 2017

Preliminära resultat för 2017 Rapport Datum: 2018-02-05 Författare: Tove Elvin Preliminära resultat för 2017 Kvalitetsregister ECT Innehåll 1. Inledning... 3 2. Antal registrerade individer, serier och uppföljningar per sjukhus 3 3.

Läs mer

ECT-verksamhet i Sverige

ECT-verksamhet i Sverige Datum: 2015-11-13 Författare: Tove Elvin och Axel Nordenskjöld ECT-verksamhet i Sverige Verksamhetsåret 2014 Nationell sammanställning Inledning Kvalitetsregister ECT skickar årligen en verksamhetsenkät

Läs mer

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2

Riktad Indragning. Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) I övrigt se sändlista sid 2 Utsändes till: Distributör (även pdf) Apoteket AB (även pdf) Läkemedelsverket (även pdf) Riktad Indragning I övrigt se sändlista sid 2 Ref. Helena Hansson, tel. 040-680 02 60 Datum 2007-05-29 Nr. Orifarm

Läs mer

Praktiskt exempel från Swedeheart

Praktiskt exempel från Swedeheart Stort värde av internationella jämförelser Praktiskt exempel från Swedeheart Tomas Jernberg Registerhållare SWEDEHEART Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Cath based. Valve Intervention

Läs mer

Urinblåsecancer. Urinblåsecancerrapport för diagnosår Uppsala-Örebroregionen. December Urinblåsecancer

Urinblåsecancer. Urinblåsecancerrapport för diagnosår Uppsala-Örebroregionen. December Urinblåsecancer Urinblåsecancer Urinblåsecancerrapport för diagnosår 2012-2016 Uppsala-Örebroregionen December 2017 Urinblåsecancer Regionalt cancercentrum, Uppsala Örebro Akademiska sjukhuset SE-751 85 UPPSALA URINBLÅSECANCER

Läs mer

I Tabell 10 anges för varje sjukhus medianvärde med 25%-75% percentiler för HbA 1c.

I Tabell 10 anges för varje sjukhus medianvärde med 25%-75% percentiler för HbA 1c. Bilaga 4 Uppnående av behandlingsmål för diabetesvården vid medicinkliniker som deltagit i Nationella diabetesregistret. En jämförelse mellan sjukhus i Sverige år 2005 Här redovisas resultaten för alla

Läs mer

Influensarapport för vecka 5, 2017 Denna rapport publicerades den 9 februari 2017 och redovisar influensaläget vecka 5 (30 januari 5 februari).

Influensarapport för vecka 5, 2017 Denna rapport publicerades den 9 februari 2017 och redovisar influensaläget vecka 5 (30 januari 5 februari). Influensarapport för 5, 2017 Denna rapport publicerades den 9 februari 2017 och redovisar influensaläget 5 (30 januari 5 februari). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?...

Läs mer

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014 Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång 2010-2014 Team Namn Verksamhet/Inriktning Landsting/Region Genombrottsprogram I 1 Södermalms psykiatriska enhet, Allmän Stockholms

Läs mer

Lägesrapport - Nivåstrukturerade diagnoser

Lägesrapport - Nivåstrukturerade diagnoser Lägesrapport - Nivåstrukturerade diagnoser Uppsala-Örebroregionen 5 oktober 2018 Regionalt cancercentrum, Uppsala Örebro Akademiska sjukhuset SE-751 85 UPPSALA INLEDNING ˆ Rapporten syftar till att översiktligt

Läs mer

Esofagus- och ventrikelcancer

Esofagus- och ventrikelcancer Regionens landsting i samverkan Esofagus- och ventrikelcancer Regional kvalitetsrapport för år 2013 Uppsala-Örebroregionen December 2014 Esofagus- och ventrikelcancer Regional kvalitetsrapport för år

Läs mer

Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09

Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09 Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09 Alingsås 328.5 315.5 Attunda 325 346 334 322 Blekinge 299.5 300.5 Borås 328.5 310.5 Eksjö 297.5 Eskilstuna 316 307.5 Falu Gotland 318.5 Gällivare 297 Gävle

Läs mer

Nationell omgranskning av normala cellprov tagna innan livmoderhalscancer

Nationell omgranskning av normala cellprov tagna innan livmoderhalscancer Nationell omgranskning av normala cellprov tagna innan livmoderhalscancer Rapport från Nationellt kvalitetsregister för cervixcancerprevention (NKCx), 2018-11-30 Sammanfattning Kvinnor i Sverige har kunnat

Läs mer

Influensarapport för vecka 4, 2018 Denna rapport publicerades den 1 februari 2018 och redovisar influensaläget vecka 4 (22 28 januari).

Influensarapport för vecka 4, 2018 Denna rapport publicerades den 1 februari 2018 och redovisar influensaläget vecka 4 (22 28 januari). Influensarapport för 4, 2018 Denna rapport publicerades den 1 februari 2018 och redovisar influensaläget 4 (22 28 januari). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 3

Läs mer

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden Sida av 8 Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 0 Källa: Kronofogden Blekinge Sölvesborg 0 0 Blekinge Totalt 0 0 Gotland Gotland 0 0 Gävleborg Gävle 0 0 Gävleborg Totalt 0 0 Halland Laholm 0 0

Läs mer

Influensarapport för vecka 46, 2015 Denna rapport publicerades den 19 november 2015 och redovisar influensaläget vecka 46 (9 15 november).

Influensarapport för vecka 46, 2015 Denna rapport publicerades den 19 november 2015 och redovisar influensaläget vecka 46 (9 15 november). rapport för 46, 2015 Denna rapport publicerades den 19 november 2015 och redovisar influensaläget 46 (9 15 november). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Influensarapport för vecka 10, 2017 Denna rapport publicerades den 16 mars 2017 och redovisar influensaläget vecka 10 (6-12 mars).

Influensarapport för vecka 10, 2017 Denna rapport publicerades den 16 mars 2017 och redovisar influensaläget vecka 10 (6-12 mars). Influensarapport för 10, 2017 Denna rapport publicerades den 16 mars 2017 och redovisar influensaläget 10 (6-12 mars). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Influensarapport för vecka 17-18, 2015 Denna rapport publicerades den 7 maj 2015 och redovisar influensaläget vecka (20/4-3/5).

Influensarapport för vecka 17-18, 2015 Denna rapport publicerades den 7 maj 2015 och redovisar influensaläget vecka (20/4-3/5). rapport för 17-18, 2015 Denna rapport publicerades den 7 maj 2015 och redovisar influensaläget 17-18 (20/4-3/5). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

WHO s checklista för säker kirurgi

WHO s checklista för säker kirurgi WHO s checklista för säker kirurgi - vem är den bra för? NORNA Stockholm 2018-11-29 Björn Holmström, Karolinska/SPOR WHO:s checklista för säker kirurgi WHO s Checklista och SPOR I Till SPOR inrapporteras

Läs mer

Influensarapport för vecka 47, 2013

Influensarapport för vecka 47, 2013 Influensarapport för 47, 2013 Denna rapport publicerades den 28 november 2013 och redovisar influensaläget 47 (18/11 24/11) 2013. Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?...

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Influensarapport vecka 4 Säsongen

Influensarapport vecka 4 Säsongen Influensarapport 4 Säsongen 2018-2019 Denna rapport publicerades den 31 januari 2019 och redovisar influensaläget 4 (21 27 januari). Sammanfattning Influensaaktiviteten var fortsatt låg men ökande i hela

Läs mer

RSV-rapport för vecka 49, 2014

RSV-rapport för vecka 49, 2014 RSV-rapport för vecka 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar RSV-läget vecka 49 (1 7/12). Lägesbeskrivning Under vecka 49 analyserades 555 prover för respiratory syncytial

Läs mer

Influensarapport för vecka 43, 2015 Denna rapport publicerades den 29 oktober 2015 och redovisar influensaläget vecka 43 (19 25 oktober).

Influensarapport för vecka 43, 2015 Denna rapport publicerades den 29 oktober 2015 och redovisar influensaläget vecka 43 (19 25 oktober). rapport för 43, 2015 Denna rapport publicerades den 29 oktober 2015 och redovisar influensaläget 43 (19 25 oktober). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Influensarapport för vecka 12, 2018 Denna rapport publicerades den 29 mars 2018 och redovisar influensaläget vecka 12 (19 25 mars).

Influensarapport för vecka 12, 2018 Denna rapport publicerades den 29 mars 2018 och redovisar influensaläget vecka 12 (19 25 mars). Influensarapport för 12, 2018 Denna rapport publicerades den 29 mars 2018 och redovisar influensaläget 12 (19 25 mars). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 3 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar

Radioundersökningar. Rapport II 2015. TNS Sifo. Radioundersökningar Radioundersökningar Rapport II 2015 TNS Sifo Radioundersökningar TNS Sifo 2015 1531602 TNS Sifo Radioundersökningar Rapport II 2015, lokala områden Denna rapport omfattar data avseende radiolyssnandet

Läs mer

Regionens landsting i samverkan. Bröstcancer. Figur-och tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen

Regionens landsting i samverkan. Bröstcancer. Figur-och tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen Regionens landsting i samverkan Bröstcancer Figur-och tabellverk för diagnosår 21-215 Uppsala-Örebroregionen Mars 216 Bröstcancer Figur-och tabellverk för diagnosår 21-215 Uppsala-Örebroregionen Regionalt

Läs mer

RSV-säsongen

RSV-säsongen RSV-säsongen 2015-2016 Denna rapport publicerades den 26 maj 2015 och sammanfattar RSVsäsongen 2015-2016. Sammanfattning Säsongen för respiratory syncytial virus (RSV) 2015-2016 kännetecknades av en sen

Läs mer

Influensarapport för vecka 12, 2016 Denna rapport publicerades den 31 mars 2016 och redovisar influensaläget vecka 12 (21 27 mars).

Influensarapport för vecka 12, 2016 Denna rapport publicerades den 31 mars 2016 och redovisar influensaläget vecka 12 (21 27 mars). Influensarapport för 12, 2016 Denna rapport publicerades den 31 mars 2016 och redovisar influensaläget 12 (21 27 mars). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

RSV-säsongen

RSV-säsongen RSV-säsongen 2016-2017 Denna rapport publicerades den 1 juni 2017 och sammanfattar RSV-säsongen 2016-2017. Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Fördjupad statistik... 3 Antal prov positiva för RSV...

Läs mer

Testikelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp

Testikelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Testikelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Ann-Marie Olvenmark Annika Hedlund Februari 2017 Innehållsförteckning 1. Inledning...

Läs mer

Influensarapport för vecka 15, 2015 Denna rapport publicerades den 16 april 2015 och redovisar influensaläget vecka 15 (6/4-12/4).

Influensarapport för vecka 15, 2015 Denna rapport publicerades den 16 april 2015 och redovisar influensaläget vecka 15 (6/4-12/4). rapport för 15, 2015 Denna rapport publicerades den 16 april 2015 och redovisar influensaläget 15 (6/4-12/4). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret

Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret Bilaga till rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn Medicinska födelseregistret 1973-2006 Bilagan innehåller tabeller till diagrammen i rapporten (rådata till diagrammen) samt extramaterial

Läs mer

Influensarapport för vecka 3, 2015 Denna rapport publicerades den 22 januari 2015 och redovisar influensaläget vecka 3 (12-18/1).

Influensarapport för vecka 3, 2015 Denna rapport publicerades den 22 januari 2015 och redovisar influensaläget vecka 3 (12-18/1). rapport för 3, 2015 Denna rapport publicerades den 22 januari 2015 och redovisar influensaläget 3 (12-18/1). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Influensarapport för vecka 48, 2015 Denna rapport publicerades den 3 december 2015 och redovisar influensaläget vecka 48 (23 29 november).

Influensarapport för vecka 48, 2015 Denna rapport publicerades den 3 december 2015 och redovisar influensaläget vecka 48 (23 29 november). rapport för 48, 2015 Denna rapport publicerades den 3 december 2015 och redovisar influensaläget 48 (23 29 november). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation 2012-03-16 1 (8) Bilaga 1 c Kravspecifikation Övrig förhyrning 1 Introduktion 1.1 Avgränsning Denna kravspecifikation gäller för fordon som inte förhyrs i samband med annan resa, t.ex. flyg eller tågresa.

Läs mer

Comenius fortbildning, april 2013

Comenius fortbildning, april 2013 Comenius fortbildning, april 2013 Beviljade Dnr Projekt/aktivitet Poäng Kön M/F Kommun Län Beviljat belopp i euro 2151-2013 Konferens 115 M Ängelholm Skåne län 1310 PT 2374-2013 Allmän fortbildningskurs

Läs mer

Restaurangåret 2017 En genomgång av de 50 största restaurangkommunerna i Sverige

Restaurangåret 2017 En genomgång av de 50 största restaurangkommunerna i Sverige Restaurangåret 2017 En genomgång av de 50 största restaurangkommunerna i Sverige visita.se Box 3546, 103 69 Stockholm, Telefon +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg, Telefon +46 31 62 94 00 Box 186,

Läs mer

Om Diagnostiskt Centrum i Sverige

Om Diagnostiskt Centrum i Sverige Om Diagnostiskt Centrum i Sverige Charlotta Sävblom, MD, PhD Verksamhetsutvecklare tidig upptäckt & Screening Regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland Bakgrund 2009 Nationell cancerstrategi 2011 jan Skåne:

Läs mer

Regionens landsting i samverkan. Bröstcancer. Figur-/tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen

Regionens landsting i samverkan. Bröstcancer. Figur-/tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen Regionens landsting i samverkan Bröstcancer Figur-/tabellverk för diagnosår 21-214 Uppsala-Örebroregionen Mar 3 215 Bröstcancer Figur-/tabellverk för diagnosår 21-214 Uppsala-Örebroregionen Regionalt

Läs mer

Influensarapport vecka 9 Säsongen

Influensarapport vecka 9 Säsongen Influensarapport 9 Säsongen 2018-2019 Denna rapport publicerades den 7 mars 2019 och redovisar influensaläget 9 (25 februari 3 mars). Sammanfattning Samtliga övervakningssystem visar på att influensaaktiviteten

Läs mer

ST inom Försäkringskassan 2015-05-19 Avdelning 102

ST inom Försäkringskassan 2015-05-19 Avdelning 102 BESKRIVNING AV FÖRSÄKRINGSKASSANS ORGANISATION KOPPLAD TILL ORGANISATION FÖR PARTSSAMVERKAN OCH ÖVER VILKA SEKTIONER SOM ST:S MEDLEMMAR TILLHÖR Förteckningen ska tydliggöra hur FK:s organisation är kopplad

Läs mer

WEBB-konverteringen av Gynop

WEBB-konverteringen av Gynop WEBB-konverteringen av Gynop Har konverterat 8/5: Umeå Lycksele Skellefteå Gällivare Sunderbyn Kalmar Ljungby Växjö Örebro (USÖ) Eskilstuna Nyköping Eksjö Jönköping Norrköping Linköping Motala +3 till

Läs mer