Fö5 Processer och organisation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fö5 Processer och organisation"

Transkript

1 Disposition Fö5 Processer och organisation Processer och IT SVP1 Ulf Melin Informatik, IEI, LiU Processer och organisation Ett organisationsteoretiskt sammanhang Ta vid från introduktion fördjupa samtidigt: organisationsteori på 90 minuter En traditionell organisation ställs ofta som motpol till starkt processorienterade sådana Retorik Praktik Vad en organisation är Olika drag hos organisationer och effektivitet hos organisationer Relatering till processer Det organisationsteoretiska sammanhanget För processer Viktigt för att förstå processer och IT i ett sammanhang Viktigt för att förstå koordination i ett sammanhang Mera om på Fö 5 Nu är vi redan där! Organisation och organisering Två viktiga begreppspar Organisering [ ] to organize is to assemble ongoing inter-dependent actions into sensible sequences that generate sensible outcomes. (Weick, 1979, s. 3) Organisation [ ] social structures created by individuals to support the collaborative pursuit of specific goals. (Scott, 1998, s. 10) Leder mera tanken till: Struktur institutionaliserade handlingar/mönster Juridiska enheter Vad är en organisation? Vad är en organisation? (forts.) En organisation är ett socialt system som är medvetet konstruerat för att uppnå bestämda mål (Etzioni, 1982) Socialt Består av människor Samagerar med varandra Intressen Förutsättningar Uppgifter Regler och riktlinjer Grupprocesser System Gruppen av människor som samagerar Avgränsad från omvärlden Utgör tillsammans en helhet Samarbetar för att nå mål Beroende av resurser från omvärlden för att upprätthålla verksamhet Omvärld = handlingsmiljö Medvetet konstruerad Det mest effektiva sättet att lösa uppgiften på Rutiner, formell struktur etc. (Fritt efter: Jacobsen & Thorsvik, 2008) 1

2 Fördelar med organisationer Olika drag hos organisationer Organisationer skapas eftersom de innebär fördelar vid utförande av uppgifter Organisationerna skall vara: Hållbara över tiden (utformade för att utföra en specificerad mängd aktiviteter) Tillförlitliga (bra på att utföra samma sak på samma sätt upprepade gånger) Möjliga att förklara (beteenden finns inom ett regelverk, vilket utgör både riktlinjer och rättfärdigande för beslut och aktiviteter). (Scott, 1998, s. 23 f.) Formella drag Formell organisationsstruktur Informella drag Organisationskultur i Organisationens maktförhållanden Olika drag hos organisationer Olika drag hos organisationer Formella drag Klart formulerade som ger klara riktlinjer för arbetet Ge utrymme för tolkningar vad som är ändamålet eller vad som skall uppnås Formell organisationsstruktur Två huvuddimensioner Arbetsfördelning och specialisering Styrning och samordning (jmf. koordination) Representeras ofta i: Scientific Management, Den administrativa skolan, Byråkratikskolan och Agentteorin Ett perspektiv på organisationer som rationella system eller det strukturella perspektivet Informella drag Organisationskultur Kan stärka och komplettera det formella eller står i konflikt med (försvåra) Gruppnormer Social sammanhållning Grupptryck Organisationens maktförhållanden Individers och gruppers mål Privata, organisatoriska, informella makt och konflikt Representeras ofta i: Human Relations-teori, organisationskulturteori och maktstudier Föreläsning 1: Processer och IT Föreläsning 1: Processer och IT 2

3 Organisationens omvärld Omvärlden påverkar organisationer Påverkar utformningen av, struktur, kultur och maktförhållanden Omvärldsdrag med påverkan på organisationsbeteende Extern otrygghet Komplexitet och förändring i omvärlden, t.ex. finanskriser Beroende av externa aktörer Kan begränsa organisationens handlingsfrihet Externt tryck Kan tvinga organisationen till att föredra vissa alternativ framför andra Värderingar i samhället, politiska beslut, teknisk innovation etc. Representeras ofta i: Situationsteorin, Resursteorin, TCT och institutionell teori Föreläsning 1: Processer och IT Mål och effektivitet i organisationer Fokus på organisationers formella drag Beskrivning av ett önskat tillstånd (jmf. er FA/SIMM) En beskrivning av den domän där organisationen vill uppträda Domän Geografiskt område Vilka kunder/klienter/brukare /b k man skall vända sig till Vilka leverantörer Vilka konkurrenter Vilka samarbetspartners Vilken teknik Kanske mera mål i betydelsen Intentioner om en framtida domän Se bl.a. Jacobsen och Thorsvik (1997, s. 42 ff.) och Thompson (1967) Föreläsning 1: Processer och IT Mål och effektivitet i organisationer Mål och effektivitet i organisationer Strategi Vad man önskar uppnå En uppsättning mål om ett önskat framtida tillstånd Vilka åtgärder man skall vidta för att uppnå det I strategiska analyser ingår analys av Omvärlden möjligheter och hot Interna resurser och värderingar som uttalar riktning Strategiska val Geografisk lokalisering, produktdifferentiering, prispolitik, reklam och PR etc. Effektivitet Vad som karaktäriserar en effektiv organisation Att hushålla väl med knappa resurser Kan variera från vinstmaximering till +/- noll Knutet till idén om mål För att vara effektiv måste man vara produktiv Effektivitet är ett komplext begrepp är en subjektiv storhet Övermätning förenkling, känslan av objektivitet Resultat svåra att spåra Vad de beror på; organisationens prestationer i sig, förhållanden utanför Tidhorisont 3

4 Organisationsstruktur Organisationsstruktur Formell struktur ofta associerat till Organisationsplaner, befattningsbeskrivningar, position, regler etc. Hur man Fördelar arbetsuppgifter Styr och samordnar arbetet för att förverkliga organisationens mål Social struktur Mönster av social samverkan och en accepterad uppsättning normer och informella regler för beteende i organisationen En social struktur uppstår överallt en beteende och normstruktur En formell organisationsstruktur konstrueras medvetet för att främja ett visst beteende (jmf. IT) Jämför med vår tidigare diskussion om koordination! En funktionsbaserad indelning av organisationer Likartade arbetsuppgifter sammanförs i samma organisatoriska enhet T.ex. produktionsföretag Inköp, produktion, service och försäljning Fördelar Skapar förutsättningar för maximal specialisering Undviker dubbelarbete Stordriftsfördelar Nackdelar Specialistkultur suboptimering Samordningsproblem mellan avdelningar Se bl.a. Jacobsen och Thorsvik (1997, s. 78 f.) och Thompson (1967) Organisationsstruktur Processer och funktioner En marknadsbaserad indelning av organisationer Uppgifter som hör samman med en produkt eller ett verksamhetsområde sammanförs i samma organisatoriska enhet Fördelar Större flexibilitet gentemot marknaden Mer enhetligt produkt- och kundtänkande Nackdelar Inte nyttjar möjliga stordriftsfördelar Risk för dubbelarbete Kompetensutveckling kring liknande funktioner svårare Se bl.a. Jacobsen och Thorsvik (1997, s. 79 ff.) Olika organisatoriska dimensioner Det horisontell och det vertikala Ansvar kan överlappa funktioner och processer Vem eller vilka har resurser och reell makt? Vilken dimension stödjer infrastrukturen? IT-systemen? Budgetsystemen, resurstilldelning etc. Vilken dimension stödjer företagskulturen? Matrisorganisationer Möjliga konflikter, tvetydlighet, kostnader m.m. Se bl.a. Rentzhog (1998, s. 72, 81 ff.) och Scott (1998, s. 239 f.) Processer och funktioner Organisationers beståndsdelar Matrisorganisationer Flera styrlogiker Flera informationskanaler Flera auktoritetsrelationer Funktionerna är ofta hemvisten Projekt och processer kan representeras i den horisontella dimensionen Konkurrerande strukturella dimensioner? Latent konflikt? Matrisorganisationen kan vara permanent eller temporär Se bl.a. Rentzhog (1998, s. 72, 81 ff.) och Scott (1998, s. 239 f.) Organisationer är komplexa Leavitts diamant (Leavitt, 1965, s. 1145) Fyra ömsesidigt samverkande beståndsdelar, vilka utgör organisationens: sociala struktur (mönster av relationer mellan deltagare i en organisation, normer, roller) teknik (ofta inbäddad i maskiner) mål (föreställningar om framtida tillstånd) människor (deltagare vilka bidrar till organisationen) 4

5 Informella normer och sociala relationer Något mera om organisationers informella drag Kan spegla arbetsfördelning och gruppering av befattningar i en organisation Kan stimulera rivalitet och konflikt mellan grupper Beteenden kan bero på personliga och sociala förhållanden i organisationer snarare än egenskaper hos organisationsstrukturerna Normer, oskrivna regler och förväntningar som påverkar människors handlande, hur de tänker och känner Utgör organisationskultur Föreläsning 1: Processer och IT Organisationskultur Maktförhållanden i organisationer En klassisk definition (Shein, 1985, s. 9) [Organisationskultur är] ett mönster av grundläggande antaganden uppfunnet, upptäckt, eller utvecklat av en viss grupp efter hand som den lär sig bemästra sina problem med extern anpassning och integration som har fungerat tillräckligt bra för att bli betraktat som giltigt, g och som därför lärs ut till nya medlemmar som det riktiga sättet att uppfatta, tänka och känna i relation till dessa problem Normer (Giddens, 1989, s. 31) Värderingar betraktas som abstrakta ideal, medan normer är bestämda principer eller regler som människor förväntas följa Organisationer kan betraktas som sammansatt av olika intressegrupper och koalitioner, snarare än som en enhetlig aktör med klara mål och konfliktfri rationalitet Se bl.a. Jacobsen och Thorsvik (1997, s. 143 ff.) Se bl.a. Jacobsen och Thorsvik (1997, s. 118 ff.) En intressentmodell Läsa mera? Samarbetspartner Fackföre- ningar Ägare Ledning Anställda Offentlig myndighet Några inspirationskällor: Ahrne, G. och Hedström, P. (red., 1999): Organisationer och samhälle: analytiska perspektiv, Studentlitteratur, Lund Jacobsen, D.I. och Thorsvik, J. (2008/2002/1997/1995): Hur moderna organisationer fungerar, Studentlitteratur, Lund Scott, W.R. (1998): Organizations: rational, natural, and open systems, 4th Edition, Prentice Hall, New Jersey Thompson, J.D. (1967): Hur organisationer fungerar, bokförlaget Prisma, Stockholm Intressegrupper (Fritt efter: Rehnman, 1969)

6 Sammanfattning Ett organisationsteoretiskt sammanhang En organisation som ett medvetet konstruerat system Organisationens Formella drag Formell organisationsstruktur t Funktion vs. process i matrisorganisationen Omvärld Informella drag Organisationskultur Definition, normer etc. Organisationens maktförhållanden Intressenter 6

Fö2 Processer och koordination

Fö2 Processer och koordination Disposition Fö2 Processer och koordination Processer och IT SVP1 Ulf Melin Informatik, IEI, LiU ulf.melin@liu.se Processer Fördjupning Definitioner och argument Kategorier och perspektiv Processer och

Läs mer

Organisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014

Organisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014 Organisationer och förändring Henrik Ifflander VT2014 Huvudfrågor i organisationsteori organisation människa rationalitet icke-rationalitet stabilitet förändring Makt... Direkt makt - handlingsmakt, Weber

Läs mer

Introduktion: Organisationsteori. Bakomliggande tankar avseende föreläsningen. Vad är en organisation?

Introduktion: Organisationsteori. Bakomliggande tankar avseende föreläsningen. Vad är en organisation? Introduktion: Organisationsteori Föreläsare Fil. Lic Robert Jonsson Gästlärare Forskarstuderande i företagsekonomi organisering av offentlig verksamhet Ekonom/utredare, Stf förvaltningschef Familjefar

Läs mer

Organisationer och Makt. Henrik Ifflander VT2014

Organisationer och Makt. Henrik Ifflander VT2014 Organisationer och Makt Henrik Ifflander VT2014 sammanfattning av föregående föreläsning för att få något gjort krävs samarbete i organiserad form organisationer är de länkar som binder samman människor

Läs mer

Organisationer och det omgivande samhället

Organisationer och det omgivande samhället Organisationer och det omgivande samhället Litteratur: Castells, Informationsnätet samhället ryggrad, Ord & Bild nr 6, 2000 Jacobsen & Thorsvik, Hur moderna organisationer fungerar, Studentlitteratur,

Läs mer

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09 Organisationsteori Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09 Varför relevant med organisationsteoretiska perspektiv? Alternativa perspektiv möjliggöra utveckling Kritisk analys Förståelse av egen praktik

Läs mer

Organisation, bildning och profession, OPUS. 7,5 högskolepoäng. Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14

Organisation, bildning och profession, OPUS. 7,5 högskolepoäng. Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14 Organisation, bildning och profession, OPUS 7,5 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14 TentamensKod: Tentamensdatum: 3 oktober 2014 Tid: 09.00-10.30

Läs mer

Organisation Individ och grupp

Organisation Individ och grupp Organisation Individ och grupp Gruppdynamik och kommunikation IEI / Företagsekonomi Linköpings universitet Birgitta Sköld HT- 2011 Dagens föreläsning Syfte: Att ge förståelse för gruppdynamik och kommunikation

Läs mer

Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 15. TentamensKod: Tentamensdatum: 2 oktober 2015 Tid:

Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 15. TentamensKod: Tentamensdatum: 2 oktober 2015 Tid: Organisation och profession, OPUS 7,5 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 15 TentamensKod: Tentamensdatum: 2 oktober 2015 Tid: 09.00-10.30 Totalt antal

Läs mer

Varför prata om organisationer? Föreläsning 1 Henrik Ifflander VT2014

Varför prata om organisationer? Föreläsning 1 Henrik Ifflander VT2014 Varför prata om organisationer? Föreläsning 1 Henrik Ifflander VT2014 För att förklara samhällsproblem och ordning behöver vi ta reda på: enheter relationer mekanismer ...och med ett organisationsteoretiskt

Läs mer

KAPITEL 6 OMVÄRLD KONTEXTEN SOM KRINGGÄRDAR VERKSAMHETEN

KAPITEL 6 OMVÄRLD KONTEXTEN SOM KRINGGÄRDAR VERKSAMHETEN KAPITEL 6 OMVÄRLD KONTEXTEN SOM KRINGGÄRDAR VERKSAMHETEN 1 För att kunna gå vidare måste vi veta var vi befinner oss just nu Är vi framgångsrika eller bara bra eller.. 2 VARFÖR BRY SIG OM OMVÄRLDEN? BEROENDE

Läs mer

Ekonomistyrning. Beteendeeffekter. Ekonomistyrningens syfte

Ekonomistyrning. Beteendeeffekter. Ekonomistyrningens syfte Ekonomistyrning Föreläsning 722g39, 2008 Anders Parment anders.parment@liu.se www.andersparment.com Ekonomistyrningens syfte Att få de olika individerna i organisationen att handla i linje med målen för

Läs mer

Organisationskommunikation3

Organisationskommunikation3 Organisationskommunikation3 MKGB20 HT10 Organisationsteorier Tvärvetenskap (psykologi, sociologi, statskunskap, ekonomi, naturvetenskap Flera nivåer (individ-, organisations- och interorganisatorisk nivå)

Läs mer

Organisering. Aida Alvinius.

Organisering. Aida Alvinius. Organisering Aida Alvinius aida.alvinius@fhs.se Fil.dr. Sociologi Ledarskapscentrum i Karlstad Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan In the beginning, there is organization

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Medarbetarpolicy för Samhall AB. Beslutad av styrelsen

Medarbetarpolicy för Samhall AB. Beslutad av styrelsen Medarbetarpolicy för Samhall AB Beslutad av styrelsen 2016-12-15 Medarbetarpolicyn beskriver hur det ska vara att arbeta i Samhall och vad som förväntas av medarbetare och chefer i företaget. Arbetet styrs

Läs mer

Den temporära organisationen

Den temporära organisationen Den temporära organisationen Cecilia Enberg Institutionen för Ekonomisk och Industriell Utveckling avdelningen för företagsekonomi Traditionell ekonomi traditionella krav traditionell arbetsordning Traditionell

Läs mer

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår?

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? ORGANISATIONSHÄLSA - vad är det och hur kan man arbeta med det? Folkhälsa Individhälsa Organisationshälsa Vad är det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? - Vad säger statistiken? - Vad säger

Läs mer

Stadsutveckling Den goda staden projektet

Stadsutveckling Den goda staden projektet 2008-10-17 Vägverket 1 Stadsutveckling Den goda staden projektet NVF 8 oktober 2008 Torbjörn Suneson I veckan blev Louise Eriksson doktor i psykologi Vardagsrutinen styr bilisters beteende Attityder och

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Interkulturellt ledarskap

Interkulturellt ledarskap Interkulturellt ledarskap Professor Pirjo Lahdenperä Örebro 2012-05-25 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ 2017-05-23 1 (7) SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ Här hittar du en checklista som fokuserar särskilt på chefens arbetsmiljö. Den bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social

Läs mer

Kursplan. Kursens benämning: Civil-militärt ledarskap, grundkurs. Engelsk benämning: Civil-military leadership, basic course

Kursplan. Kursens benämning: Civil-militärt ledarskap, grundkurs. Engelsk benämning: Civil-military leadership, basic course Kursplan Kursens benämning: Civil-militärt ledarskap, grundkurs Engelsk benämning: Civil-military leadership, basic course Kurskod: 1LL029 Gäller från: Höstterminen 2011 Fastställd: Denna kursplan är fastställd

Läs mer

Human resource. Människan och organisationer

Human resource. Människan och organisationer Human resource Människan och organisationer Grundpelare i HR Organisationer är till för att ta hand om mänskliga behov Organisationer och människor behöver varandra När anpassning mellan organisation och

Läs mer

Negativa organisatoriska aspekter - påverkan på organisering. Torsdag 6 oktober, Teoretiskt pass - Gruppövning

Negativa organisatoriska aspekter - påverkan på organisering. Torsdag 6 oktober, Teoretiskt pass - Gruppövning Negativa organisatoriska aspekter - påverkan på organisering Torsdag 6 oktober, 2016 - Teoretiskt pass - Gruppövning Alvesson, M. (2013) Organisation och ledning: Ett något skeptiskt perspektiv. Hur ser

Läs mer

Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

Fö2 Hur ett ekonomiskt perspektiv på IT kan öka systemvetares professionalitet. Systemvetare och ett intresse för ekonomiska k perspektiv på IT

Fö2 Hur ett ekonomiskt perspektiv på IT kan öka systemvetares professionalitet. Systemvetare och ett intresse för ekonomiska k perspektiv på IT Disposition Fö2 Hur ett ekonomiskt perspektiv på IT kan öka systemvetares professionalitet Inom Ekonomiska perspektiv på IT-användning för SVP4 Ulf Melin Informatik, IEI, LiU Utgångspunkt i och relatering

Läs mer

Sociala nätverk, organisationer och kommunikation 5 p VT Lärare Elin Kvist och Britt-Inger Keisu, sociologiska institutionen

Sociala nätverk, organisationer och kommunikation 5 p VT Lärare Elin Kvist och Britt-Inger Keisu, sociologiska institutionen Sociala nätverk, organisationer och kommunikation 5 p VT 2007 Lärare Elin Kvist och Britt-Inger Keisu, sociologiska institutionen Målet med kursen Belysa samspelet mellan individ, organisation och samhälle

Läs mer

Samverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson

Samverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson Samverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson Intra-organisatorisk (inom org.) Inter-organisatorisk (mellan org.) Intra-sektoriell (offentlig, privat eller ideell sektor) - Offentlig

Läs mer

MICHAEL RÜBSAMEN, DOKTORAND I MKV SOFI QVARNSTRÖM, LEKTOR I RETORIK

MICHAEL RÜBSAMEN, DOKTORAND I MKV SOFI QVARNSTRÖM, LEKTOR I RETORIK Storytelling, ledarskap och kommunikation MICHAEL RÜBSAMEN, DOKTORAND I MKV SOFI QVARNSTRÖM, LEKTOR I RETORIK Storytelling Organisation Gemensamma mål Arbetsfördelning och Specialisering Samordning och

Läs mer

Hur bibehålla samverkan vid övergång från barn till vuxenlivet?

Hur bibehålla samverkan vid övergång från barn till vuxenlivet? Hur bibehålla samverkan vid övergång från barn till vuxenlivet? 2016 års kommunikationskarneval: övergångar Göteborg 2016-05-11 Berth Danermark Institutet för handikappvetenskap Örebro universitet Berth.Danermark@oru.se

Läs mer

Mål. Människor Struktur. Kultur

Mål. Människor Struktur. Kultur Från boken Organisation. Fig 1:1 Mål Människor Struktur Aktivitet Kultur Omgivningen Organisationen Från boken Organisation, Fig 1:2 Insatsfaktorer Transformations- processen Färdiga varor och tjänster

Läs mer

Välkommen till. Praktiskt projektarbete. 8 februari 2011

Välkommen till. Praktiskt projektarbete. 8 februari 2011 Välkommen till Praktiskt projektarbete 8 februari 2011 Projekt i praktiken 1. Introduktion. 2. Projektets faser och intressenter. 3. Riskanalys - projektet och dess omvärld. 4. Milstolpeplan och aktivitetsplan.

Läs mer

MEDARBETARPOLICY januari

MEDARBETARPOLICY januari MEDARBETARPOLICY 2017 januari VERKSAMHETSIDÉ Beskriver vår uppgift och roll i samhället Lantmäteriet bidrar till hållbart samhällsbyggande och ekonomisk utveckling genom att skapa förutsättningar för att:

Läs mer

Välkomna till Beställarrollen VBEN01

Välkomna till Beställarrollen VBEN01 Välkomna till Beställarrollen VBEN01 Syfte Byggherren som beställare av bygg- eller anläggningsprojekt har en unik möjlighet att påverka dess genomförande. Kursen syftar till att ge förståelse för byggherrens

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

A* leda och organisera strategisk utveckling Förändring och utveckling i komplexa system

A* leda och organisera strategisk utveckling Förändring och utveckling i komplexa system A* leda och organisera strategisk utveckling Förändring och utveckling i komplexa system Stärka kunskapen och förmågan a* sjösä*a och driva strategiska utvecklingsinifafv Utmana föreställningar. Finna

Läs mer

Vision. Vision. Vision. Framgångsrikt förändringsarbete med OBM

Vision. Vision. Vision. Framgångsrikt förändringsarbete med OBM Framgångsrikt förändringsarbete med OBM SWABAs höstträff 2018!1 Varför är det viktigt att förändra? Vad skall uppnås med förändringen? Hur kommer förändringen att påverka de berörda? Hur uppfattas/begrips

Läs mer

Nor o mer e o c o h c h ann n a n t s änn n a n nd n e D u v äl ä j l e j r! Uppgift f s t t s y t per

Nor o mer e o c o h c h ann n a n t s änn n a n nd n e D u v äl ä j l e j r! Uppgift f s t t s y t per Normer och annat spännande Du väljer! Additiva uppgifter Uppgiftstyper - Styrs av den sammanlagda ansträngningen Disjunctiva uppgifter - Styrs av den mest kompetente i gruppen Conjunctiva uppgifter - Styrs

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Affärsidé Mål Intressenterna Systemanalys

Affärsidé Mål Intressenterna Systemanalys Affärsidé Mål Intressenterna Systemanalys Integrerad organisationslära kapitel 4-7 Mål med avsnittet Att skaffa oss grundläggande kunskaper om intressenterna och affärsidén. Att erhålla kunskap om intressenternas

Läs mer

Att skapa projektgruppen

Att skapa projektgruppen Dag 4 Att skapa projektgruppen och Kunskapshantering Att skapa projektgruppen s 75-102 i boken Förstudie Planering Genomförande Avslut Initiering av projekt Alla individer har sina egna mål Om alla individer

Läs mer

Individuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik. 24 april 2014. Teresia Stråberg IPF AB

Individuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik. 24 april 2014. Teresia Stråberg IPF AB Individuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik 24 april 2014 Teresia Stråberg IPF AB Hur kom det sig att vi började lönesätta individuellt? 1980-talet 1:a vågen av kritik & lösningar

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari Ljusnarsbergs kommuns Mångfaldsplan Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll 2000-12-11 Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari 2016 30 Mångfaldsplan 2016-01-27 Mångfaldsplan Inledning Sverige och

Läs mer

Medarbetarpolicy för Samhall AB

Medarbetarpolicy för Samhall AB Medarbetarpolicy för Samhall AB Medarbetarpolicyn beskriver hur det ska vara att arbeta i Samhall och vad som förväntas av medarbetare och chefer i företaget. Arbetet styrs genom riktlinjer, förhållningssätt,

Läs mer

Påverkar organisationskulturen informationssäkerheten?

Påverkar organisationskulturen informationssäkerheten? Påverkar organisationskulturen informationssäkerheten? Martin Karlsson Docent i statskunskap Örebro universitet 2018-12-04 1 Organisationskultur och informationssäkerhet Hur ser relationen mellan organisationskultur

Läs mer

Ledning och styrning av samverkan ny organisering av välfärden

Ledning och styrning av samverkan ny organisering av välfärden Ledning och styrning av samverkan ny organisering av välfärden Välfärdens utmaning Förvaltningsstrukturen som form för myndighetsorganisering fungerar bra som rationella styrmodeller, men passar inte för

Läs mer

Projektets organisation

Projektets organisation Teamdynamik & Teamledarskap (civ.ing., tekn.,dr.) Avd för projektkommunikation/indek på uppdrag av Anna Jerbrant Projektets organisation En projektorganisation skapas under den så kallade planeringsfasen

Läs mer

LUNDS UNIVERSITET. Projektorganisation, -integration och - omfattning

LUNDS UNIVERSITET. Projektorganisation, -integration och - omfattning Projektorganisation, -integration och - omfattning 1 Kunskapsmål Efter föreläsningen skall ni: Kunna utarbeta en projektfullmakt. Ha kunskap om vad en projektplan är Ha kunskap om vad omfattning är i ett

Läs mer

Regionfrågan tog paus - och andra nätverk tog vid

Regionfrågan tog paus - och andra nätverk tog vid Regionfrågan tog paus - och andra nätverk tog vid Ulrika Winblad, docent Hälso- och sjukvårdsforskning Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala universitet Ulrika.Winblad@pubcare.uu.se Misslyckad

Läs mer

Vilka organisatoriska krav ställs för att möta målgruppens behov av samordnade insatser?

Vilka organisatoriska krav ställs för att möta målgruppens behov av samordnade insatser? Ewa Wikström Vilka organisatoriska krav ställs för att möta målgruppens behov av samordnade insatser? Ewa Wikström Professor i Organisation & Management Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Samsjuklighet

Läs mer

Projekt som arbetsform

Projekt som arbetsform Innehåll Olika slags projekt Projektmodeller Planeringsmodeller 1 En föränderlig värld Människor idag vill vara med och påverka sin situation Delaktighet i verksamheten Ökad konkurrens Osäkerhet på marknaden

Läs mer

Ledningssystem och organisationsteori, finns det kopplingar?

Ledningssystem och organisationsteori, finns det kopplingar? Ledningssystem och organisationsteori, finns det kopplingar? 1. INLEDNING OCH BAKGRUND...1 2. ORGANISATIONSTRUKTURERNA...2 3 BYGGSTENARNA...3 5. ANALYS...4 6. SLUTSATS OCH SAMMANFATTNING...5 REFERENSER...5

Läs mer

Välkommen till Projektledning i praktiken Hur hanterar vi projekt?

Välkommen till Projektledning i praktiken Hur hanterar vi projekt? Välkommen till Projektledning i praktiken Hur hanterar vi projekt? Projekt i praktiken 1. Vad är projekt? 2. Olika typer av projekt. 3. Relation mellan projekt och ordinarie verksamhet. 4. Projektets faser.

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Samverkan främjande och hindrande faktorer Örebro universitet Institutet för handikappvetenskap

Samverkan främjande och hindrande faktorer Örebro universitet Institutet för handikappvetenskap Samverkan främjande och hindrande faktorer Örebro universitet Institutet för handikappvetenskap Berth.Danermark@oru.se Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 Samverkan: huvudbudskap

Läs mer

HR-perspektivets kärna/grundfråga:

HR-perspektivets kärna/grundfråga: HUMAN RELATIONS s kärna/grundfråga: Vi vill kunna matcha företagets behov med mänskliga behov! Frågan vi ställer oss är alltså: -Vilka behov har människor och vilka behov har organisationer? Hur ska vi

Läs mer

Förändringsarbete i moderna organisationer Boris Mrden KPP306 2010 04 05

Förändringsarbete i moderna organisationer Boris Mrden KPP306 2010 04 05 Förändringsarbete i moderna organisationer Boris Mrden KPP306 2010 04 05 Innehåll 1 Inledning 3 2 Vad är förändring? 3 3 Planerad förändring 6 4 Motstånd mot förändring 7 5 Strategier för förändring 8

Läs mer

Organisationskommunikation2 7,5hp, Organisationer är dynamiska. Organisationsteorin förändras MKGB20 HT10. strukturen. aktör

Organisationskommunikation2 7,5hp, Organisationer är dynamiska. Organisationsteorin förändras MKGB20 HT10. strukturen. aktör Organisationskommunikation2 7,5hp, MKGB20 HT10 Organisationer är dynamiska struktur aktör Aktörernas handlingsutrymmet är ofta större i nya organisationer än i gamla Organisationsteorin förändras struktur

Läs mer

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap Tre föreläsningar med Rune Ledarskapsstilar Några tankar om att utveckla en personlig stil. TGTU04. 14 nov 2011 Rune Olsson PIE, IEI, LiU. 26 okt Ledarskapets historia > Gör studie över hur du använder

Läs mer

Göteborgs Stads program för IT

Göteborgs Stads program för IT Göteborgs Stads program för IT Detta dokument gäller för Anställda och förtroendevalda i Göteborgs Stads förvaltningar, bolag och anknutna stiftelser Fastställd 2012-xx-xx Beslutande Kommunfullmäktige

Läs mer

Samband mellan vision, affärsidé, strategi, verksamhetsplanering och ekonomistyrning

Samband mellan vision, affärsidé, strategi, verksamhetsplanering och ekonomistyrning Vision Affärsidé Hur företaget vill att kunder ska uppfatta det, den riktning i vilken företaget ska utvecklas, det framtida önskade tillståndet, vart företaget är på väg eller vad som ska uppnås. Hur

Läs mer

Att vara chef i komplexa organisationer

Att vara chef i komplexa organisationer Att vara chef i komplexa organisationer Att förstå sin organisation Långholmen den 18 maj 2018 Kjell Lindström Organisation PESTEL-analys Grek. Organon = Verktyg, redskap Hur trendspanar ni Ett system

Läs mer

En vägledning i vårt dagliga arbete

En vägledning i vårt dagliga arbete Vår uppförandekod En vägledning i vårt dagliga arbete Specialfastigheter är ett helägt statligt bolag. Det medför ett särskilt ansvar. Såväl som arbetsgivare, medarbetare, affärspartner och samhällsaktör

Läs mer

Kunskapsbaserad implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet CEPI

Kunskapsbaserad implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet CEPI Kunskapsbaserad implementering Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet CEPI Att arbeta efter modeller En uppsättning element som guidar de professionella Svårt veta vilka enskilda

Läs mer

En idéskrift. En idéskrift

En idéskrift. En idéskrift En idéskrift En idéskrift I den numera klassiska What is a city? (1937) beskriver Lewis Mumford staden som en social teater, med de sociala aktiviteterna som stadens kärna och människan i fokus. Med det

Läs mer

Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 16. TentamensKod: Tentamensdatum: 30 september 2016 Tid:

Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 16. TentamensKod: Tentamensdatum: 30 september 2016 Tid: Organisation och profession, OPUS 7,5 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 16 TentamensKod: Tentamensdatum: 30 september 2016 Tid: 09.00-10.30 Totalt

Läs mer

Ergonomisällskapet Sverige 091103

Ergonomisällskapet Sverige 091103 Ulf Johanson Ergonomisällskapet Sverige 091103 Är hälsa/arbetsmiljö lönsamt? Bhö Behövs ekonomiska k kalkyler/ekonomiska lkl /k ik argument? Behöver hälsa/arbetsmiljö kopplas ihop med verksamhetsstyrningen?

Läs mer

Digitaliseringens transformerande kraft

Digitaliseringens transformerande kraft Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Om Digitaliseringskommissionen

Läs mer

Vad är målet? Vad är problemet? Bolagsstyrning i storföretag. Att ägande och företagande är åtskilt

Vad är målet? Vad är problemet? Bolagsstyrning i storföretag. Att ägande och företagande är åtskilt Bolagsstyrning i storföretag Föreläsning 7 Underlag: Sjögren (2005), Den uthålliga kapitalismen, kapitel 1 och 8 Vad är målet? Att åstadkomma största samhällsekonomiska nytta genom att sammanföra riskvilliga

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

Professionalism i välfärden - Förutsättningar och tumregler ROBERT WENGLÉN

Professionalism i välfärden - Förutsättningar och tumregler ROBERT WENGLÉN Professionalism i välfärden - Förutsättningar och tumregler ROBERT WENGLÉN Agenda Varför är temat intressant och relevant? Reda ut några centrala begrepp Professioner, professionalisering och professionalism»

Läs mer

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr:

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr: Sid 1 (6) Uppdragsutbildning för yrkesverksamma inom socialtjänstens enheter för barn och unga i Norrbotten Syftet med kurserna inom uppdragsutbildningen är att ge deltagarna möjligheten att utveckla sina

Läs mer

Informationsteknologi och etik Introduktion. Kursen. Etikteorier och forskning. Filosofisk forskning: Psykologisk forskning:

Informationsteknologi och etik Introduktion. Kursen. Etikteorier och forskning. Filosofisk forskning: Psykologisk forskning: Informationsteknologi och etik Introduktion Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet Avd. för människa-datorinteraktion Kursen Registrering Föreläsningar, grupparbete, seminarier Litteratur: Bynum-Rogersson,

Läs mer

TEAM OCH TEAMLEDARSKAP

TEAM OCH TEAMLEDARSKAP TEAM OCH TEAMLEDARSKAP Susanna Bihari Axelsson Docent, Universitetslektor Grupp Två eller flera individer, som interagerar med varandra och där det finns en psykologisk relation mellan dem. (Wilson & Rosenfeld,

Läs mer

Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation. Att beskriva och förstå organisationer. Upplaga 4, förnyad och utökat. 2005. Liber AB.

Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation. Att beskriva och förstå organisationer. Upplaga 4, förnyad och utökat. 2005. Liber AB. Statvetenskapliga fakulteten Urvalsprov i allmän statslära Linjen för forskning i administration och organisation Bedömningsgrunderna Sommar 2010 Litteraturprov Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation.

Läs mer

MED AKADEMISK INTEGRITET GÅR DET?

MED AKADEMISK INTEGRITET GÅR DET? MED AKADEMISK INTEGRITET GÅR DET? Use the force! The dark side of samverkan Vad menar vi om egentligen? Kunskapstriangeln Samhällspåverkan SAMPRODUKTION Genomslag Orden och deras innebörd påverkar vår

Läs mer

Mer kvalitetstid på jobbet

Mer kvalitetstid på jobbet Mer kvalitetstid på jobbet Sätt människan i fokus med ett HR-system som skapar smarta processer mellan anställda, chefer och HR och effektiviserar era interna rutiner. Med Simployer sätter du ledaren i

Läs mer

Sociologi II för socionomer 30 högskolepoäng, Grundnivå 1

Sociologi II för socionomer 30 högskolepoäng, Grundnivå 1 Sida 1(7) Kursplan Sociologi II för socionomer 30 högskolepoäng, Grundnivå 1 Sociology II for Social Work 30 Credits*, First Cycle Level 1 Lärandemål Det övergripande målet med kursen är att den studerande

Läs mer

Arkitekten som organisatör - från prick till prick. Eva Kammerfors ITARC 19 april 2016

Arkitekten som organisatör - från prick till prick. Eva Kammerfors ITARC 19 april 2016 Arkitekten som organisatör - från prick till prick Eva Kammerfors ITARC 19 april 2016 2 3 4 Innehåll Arkitekten som organisatör Lite om arkitekturorganisationer Framgångsfaktorer och tips 5 Innehåll Arkitekten

Läs mer

Delar av Nacka vatten och avfalls varumärkesplattform och logotyp

Delar av Nacka vatten och avfalls varumärkesplattform och logotyp Delar av Nacka vatten och avfalls varumärkesplattform och logotyp Följande delar ingår Underlaget: - Varumärke - Identitet - Drivkraft - Personlighet - Vision - Varumärkeslöfte - Logotyp Nacka vatten och

Läs mer

Men även om vi inte kan presentera ett enkelt svar, kan vi diskutera några viktiga dimensioner i diskussionen kring makt.

Men även om vi inte kan presentera ett enkelt svar, kan vi diskutera några viktiga dimensioner i diskussionen kring makt. Föreläsning om makt Jonas 1. Vad är makt? 2. Makt över a. Auktoritet b. Politik 1. Vad är makt? Problematiskt att svara på, eftersom makt brukar ses som essentially contested concept. Alltså ett begrepp

Läs mer

Organisation Civilekonomprogrammet år 1

Organisation Civilekonomprogrammet år 1 Organisation Civilekonomprogrammet år 1 Organisationsutveckling Förändring och lärande i organisationer Birgitta Sköld HT-2011 IEI/Företagsekonomi Linköpings Universitet Syftet med dagens föreläsning Presentera

Läs mer

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan Upplägg 12 oktober Del 1: Föreläsning ca 30 min Nya reformer i den obligatoriska skolan Kort jämförelse mellan kursplan 2000 och kursplan 2011 Syfte kursplan 2011 Centralt innehåll kursplan 2011 Del 2:

Läs mer

Samverkan och samverkansprojekt

Samverkan och samverkansprojekt Samverkan och samverkansprojekt Förutsättningar, hinder och möjligheter Västervik, September 2018 Tore Svendsen Att arbeta med människor i utsatta positioner nivåer, organisationer och ansvarsområden Det

Läs mer

Hur hittar vi de rätta argumenten för energieffektivisering?

Hur hittar vi de rätta argumenten för energieffektivisering? Hur hittar vi de rätta argumenten för energieffektivisering? 9 maj 2012 Susanna Göransson susanna.goransson@mdh.se 070-553 71 84 Vi skapar aktivt mening av det vi ser, hör och upplever Bygger tankenätverk-

Läs mer

Urban lunch-time: Innovation för hållbar stadsutveckling hur gör man?

Urban lunch-time: Innovation för hållbar stadsutveckling hur gör man? Urban lunch-time: Innovation för hållbar stadsutveckling hur gör man? Shutterstock Jessica Algehed, Anders Sandoff, Christian Jensen, Filip Bladini, Jon Williamsson, och Klas Palm Affärsdriven hållbar

Läs mer

Internationalisering i en global värld

Internationalisering i en global värld Internationalisering i en global värld från innovation till marknadsledare Staffan Brege Professor Industriell marknadsföring, Linköpings universitet Christer Öjdemark Styrelseordförande och tidigare koncernchef

Läs mer

Värdet av att leda med värderingar. Ulrika Klockar Klas Gustafsson Advise Consulting

Värdet av att leda med värderingar. Ulrika Klockar Klas Gustafsson Advise Consulting Värdet av att leda med värderingar Ulrika Klockar Klas Gustafsson Advise Consulting Värdet av att leda med värderingar Vad är värderingar? Varför värderingar? Hur kan man jobba med värderingar Definitioner

Läs mer

Produktionsekonomi och kvalitet

Produktionsekonomi och kvalitet TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet Föreläsning 1 Introduktion, Företaget i samhället, Grundläggande begrepp Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi

Läs mer

Riktlinje för intern styrning och kontroll avseende Norrköping Rådhus AB:s bolagskoncern

Riktlinje för intern styrning och kontroll avseende Norrköping Rådhus AB:s bolagskoncern Riktlinje Riktlinje för intern styrning och kontroll avseende Norrköping Rådhus AB:s bolagskoncern Beslutat av Norrköping Rådhus AB den 11 februari 2015 Enligt Kommunallagen (6 Kap 7 ) ska nämnder och

Läs mer

Distribuerade projekt

Distribuerade projekt Distribuerade projekt Sida 1 Distribuerade projekt kännetecknas av att projektmedlemmarna finns på geografiskt skilda platser. Studier visar att benägenheten till kommunikation mellan personer minskar

Läs mer

KURSPLAN Projektledning, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Projektledning, 30 högskolepoäng 1(6) KURSPLAN Projektledning, 30 högskolepoäng Project Management, 30 credits Kurskod: TPRG10 Fastställd av: VD 2011-06-17 Reviderad av: Utbildningschef 2014-06-09 Gäller fr.o.m.: 2014-08-01 Version: 3

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011 Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Datum. Ert datum. Samverkansnämndens yttrande över utredningen "Helikoptern i samhällets tjänst"

Datum. Ert datum. Samverkansnämndens yttrande över utredningen Helikoptern i samhällets tjänst I ~ Landstinget l) DALARNA REMISSYTTRANDE Datum 2011-03-14 Ert datum Au 1I 03 il{ 13ilf33A Beteckning/diarienr LD10/03477 1 (5) Er beteckning Samverkansnämndens yttrande över utredningen "Helikoptern i

Läs mer

Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management

Organisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management Organisation och upphandling av byggprojekt Varför Organisation? Att mål kan uppnås effektivare genom samarbete mellan individer än genom individuella ansträngningar (synergieffekt) Organisation Ett antal

Läs mer

Samverkan ur ett ledningsperspektiv

Samverkan ur ett ledningsperspektiv Samverkan ur ett ledningsperspektiv Borås 2014-01-27 Berth Danermark berth.danermark@oru.se Berth Danermark & Per Germundsson Frågor att besvara Hur få till stånd en fungerande samverkan? Hur vidmakthålla

Läs mer