Fö5 Processer och organisation
|
|
- Roland Berg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Disposition Fö5 Processer och organisation Processer och IT SVP1 Ulf Melin Informatik, IEI, LiU Processer och organisation Ett organisationsteoretiskt sammanhang Ta vid från introduktion fördjupa samtidigt: organisationsteori på 90 minuter En traditionell organisation ställs ofta som motpol till starkt processorienterade sådana Retorik Praktik Vad en organisation är Olika drag hos organisationer och effektivitet hos organisationer Relatering till processer Det organisationsteoretiska sammanhanget För processer Viktigt för att förstå processer och IT i ett sammanhang Viktigt för att förstå koordination i ett sammanhang Mera om på Fö 5 Nu är vi redan där! Organisation och organisering Två viktiga begreppspar Organisering [ ] to organize is to assemble ongoing inter-dependent actions into sensible sequences that generate sensible outcomes. (Weick, 1979, s. 3) Organisation [ ] social structures created by individuals to support the collaborative pursuit of specific goals. (Scott, 1998, s. 10) Leder mera tanken till: Struktur institutionaliserade handlingar/mönster Juridiska enheter Vad är en organisation? Vad är en organisation? (forts.) En organisation är ett socialt system som är medvetet konstruerat för att uppnå bestämda mål (Etzioni, 1982) Socialt Består av människor Samagerar med varandra Intressen Förutsättningar Uppgifter Regler och riktlinjer Grupprocesser System Gruppen av människor som samagerar Avgränsad från omvärlden Utgör tillsammans en helhet Samarbetar för att nå mål Beroende av resurser från omvärlden för att upprätthålla verksamhet Omvärld = handlingsmiljö Medvetet konstruerad Det mest effektiva sättet att lösa uppgiften på Rutiner, formell struktur etc. (Fritt efter: Jacobsen & Thorsvik, 2008) 1
2 Fördelar med organisationer Olika drag hos organisationer Organisationer skapas eftersom de innebär fördelar vid utförande av uppgifter Organisationerna skall vara: Hållbara över tiden (utformade för att utföra en specificerad mängd aktiviteter) Tillförlitliga (bra på att utföra samma sak på samma sätt upprepade gånger) Möjliga att förklara (beteenden finns inom ett regelverk, vilket utgör både riktlinjer och rättfärdigande för beslut och aktiviteter). (Scott, 1998, s. 23 f.) Formella drag Formell organisationsstruktur Informella drag Organisationskultur i Organisationens maktförhållanden Olika drag hos organisationer Olika drag hos organisationer Formella drag Klart formulerade som ger klara riktlinjer för arbetet Ge utrymme för tolkningar vad som är ändamålet eller vad som skall uppnås Formell organisationsstruktur Två huvuddimensioner Arbetsfördelning och specialisering Styrning och samordning (jmf. koordination) Representeras ofta i: Scientific Management, Den administrativa skolan, Byråkratikskolan och Agentteorin Ett perspektiv på organisationer som rationella system eller det strukturella perspektivet Informella drag Organisationskultur Kan stärka och komplettera det formella eller står i konflikt med (försvåra) Gruppnormer Social sammanhållning Grupptryck Organisationens maktförhållanden Individers och gruppers mål Privata, organisatoriska, informella makt och konflikt Representeras ofta i: Human Relations-teori, organisationskulturteori och maktstudier Föreläsning 1: Processer och IT Föreläsning 1: Processer och IT 2
3 Organisationens omvärld Omvärlden påverkar organisationer Påverkar utformningen av, struktur, kultur och maktförhållanden Omvärldsdrag med påverkan på organisationsbeteende Extern otrygghet Komplexitet och förändring i omvärlden, t.ex. finanskriser Beroende av externa aktörer Kan begränsa organisationens handlingsfrihet Externt tryck Kan tvinga organisationen till att föredra vissa alternativ framför andra Värderingar i samhället, politiska beslut, teknisk innovation etc. Representeras ofta i: Situationsteorin, Resursteorin, TCT och institutionell teori Föreläsning 1: Processer och IT Mål och effektivitet i organisationer Fokus på organisationers formella drag Beskrivning av ett önskat tillstånd (jmf. er FA/SIMM) En beskrivning av den domän där organisationen vill uppträda Domän Geografiskt område Vilka kunder/klienter/brukare /b k man skall vända sig till Vilka leverantörer Vilka konkurrenter Vilka samarbetspartners Vilken teknik Kanske mera mål i betydelsen Intentioner om en framtida domän Se bl.a. Jacobsen och Thorsvik (1997, s. 42 ff.) och Thompson (1967) Föreläsning 1: Processer och IT Mål och effektivitet i organisationer Mål och effektivitet i organisationer Strategi Vad man önskar uppnå En uppsättning mål om ett önskat framtida tillstånd Vilka åtgärder man skall vidta för att uppnå det I strategiska analyser ingår analys av Omvärlden möjligheter och hot Interna resurser och värderingar som uttalar riktning Strategiska val Geografisk lokalisering, produktdifferentiering, prispolitik, reklam och PR etc. Effektivitet Vad som karaktäriserar en effektiv organisation Att hushålla väl med knappa resurser Kan variera från vinstmaximering till +/- noll Knutet till idén om mål För att vara effektiv måste man vara produktiv Effektivitet är ett komplext begrepp är en subjektiv storhet Övermätning förenkling, känslan av objektivitet Resultat svåra att spåra Vad de beror på; organisationens prestationer i sig, förhållanden utanför Tidhorisont 3
4 Organisationsstruktur Organisationsstruktur Formell struktur ofta associerat till Organisationsplaner, befattningsbeskrivningar, position, regler etc. Hur man Fördelar arbetsuppgifter Styr och samordnar arbetet för att förverkliga organisationens mål Social struktur Mönster av social samverkan och en accepterad uppsättning normer och informella regler för beteende i organisationen En social struktur uppstår överallt en beteende och normstruktur En formell organisationsstruktur konstrueras medvetet för att främja ett visst beteende (jmf. IT) Jämför med vår tidigare diskussion om koordination! En funktionsbaserad indelning av organisationer Likartade arbetsuppgifter sammanförs i samma organisatoriska enhet T.ex. produktionsföretag Inköp, produktion, service och försäljning Fördelar Skapar förutsättningar för maximal specialisering Undviker dubbelarbete Stordriftsfördelar Nackdelar Specialistkultur suboptimering Samordningsproblem mellan avdelningar Se bl.a. Jacobsen och Thorsvik (1997, s. 78 f.) och Thompson (1967) Organisationsstruktur Processer och funktioner En marknadsbaserad indelning av organisationer Uppgifter som hör samman med en produkt eller ett verksamhetsområde sammanförs i samma organisatoriska enhet Fördelar Större flexibilitet gentemot marknaden Mer enhetligt produkt- och kundtänkande Nackdelar Inte nyttjar möjliga stordriftsfördelar Risk för dubbelarbete Kompetensutveckling kring liknande funktioner svårare Se bl.a. Jacobsen och Thorsvik (1997, s. 79 ff.) Olika organisatoriska dimensioner Det horisontell och det vertikala Ansvar kan överlappa funktioner och processer Vem eller vilka har resurser och reell makt? Vilken dimension stödjer infrastrukturen? IT-systemen? Budgetsystemen, resurstilldelning etc. Vilken dimension stödjer företagskulturen? Matrisorganisationer Möjliga konflikter, tvetydlighet, kostnader m.m. Se bl.a. Rentzhog (1998, s. 72, 81 ff.) och Scott (1998, s. 239 f.) Processer och funktioner Organisationers beståndsdelar Matrisorganisationer Flera styrlogiker Flera informationskanaler Flera auktoritetsrelationer Funktionerna är ofta hemvisten Projekt och processer kan representeras i den horisontella dimensionen Konkurrerande strukturella dimensioner? Latent konflikt? Matrisorganisationen kan vara permanent eller temporär Se bl.a. Rentzhog (1998, s. 72, 81 ff.) och Scott (1998, s. 239 f.) Organisationer är komplexa Leavitts diamant (Leavitt, 1965, s. 1145) Fyra ömsesidigt samverkande beståndsdelar, vilka utgör organisationens: sociala struktur (mönster av relationer mellan deltagare i en organisation, normer, roller) teknik (ofta inbäddad i maskiner) mål (föreställningar om framtida tillstånd) människor (deltagare vilka bidrar till organisationen) 4
5 Informella normer och sociala relationer Något mera om organisationers informella drag Kan spegla arbetsfördelning och gruppering av befattningar i en organisation Kan stimulera rivalitet och konflikt mellan grupper Beteenden kan bero på personliga och sociala förhållanden i organisationer snarare än egenskaper hos organisationsstrukturerna Normer, oskrivna regler och förväntningar som påverkar människors handlande, hur de tänker och känner Utgör organisationskultur Föreläsning 1: Processer och IT Organisationskultur Maktförhållanden i organisationer En klassisk definition (Shein, 1985, s. 9) [Organisationskultur är] ett mönster av grundläggande antaganden uppfunnet, upptäckt, eller utvecklat av en viss grupp efter hand som den lär sig bemästra sina problem med extern anpassning och integration som har fungerat tillräckligt bra för att bli betraktat som giltigt, g och som därför lärs ut till nya medlemmar som det riktiga sättet att uppfatta, tänka och känna i relation till dessa problem Normer (Giddens, 1989, s. 31) Värderingar betraktas som abstrakta ideal, medan normer är bestämda principer eller regler som människor förväntas följa Organisationer kan betraktas som sammansatt av olika intressegrupper och koalitioner, snarare än som en enhetlig aktör med klara mål och konfliktfri rationalitet Se bl.a. Jacobsen och Thorsvik (1997, s. 143 ff.) Se bl.a. Jacobsen och Thorsvik (1997, s. 118 ff.) En intressentmodell Läsa mera? Samarbetspartner Fackföre- ningar Ägare Ledning Anställda Offentlig myndighet Några inspirationskällor: Ahrne, G. och Hedström, P. (red., 1999): Organisationer och samhälle: analytiska perspektiv, Studentlitteratur, Lund Jacobsen, D.I. och Thorsvik, J. (2008/2002/1997/1995): Hur moderna organisationer fungerar, Studentlitteratur, Lund Scott, W.R. (1998): Organizations: rational, natural, and open systems, 4th Edition, Prentice Hall, New Jersey Thompson, J.D. (1967): Hur organisationer fungerar, bokförlaget Prisma, Stockholm Intressegrupper (Fritt efter: Rehnman, 1969)
6 Sammanfattning Ett organisationsteoretiskt sammanhang En organisation som ett medvetet konstruerat system Organisationens Formella drag Formell organisationsstruktur t Funktion vs. process i matrisorganisationen Omvärld Informella drag Organisationskultur Definition, normer etc. Organisationens maktförhållanden Intressenter 6
Fö2 Processer och koordination
Disposition Fö2 Processer och koordination Processer och IT SVP1 Ulf Melin Informatik, IEI, LiU ulf.melin@liu.se Processer Fördjupning Definitioner och argument Kategorier och perspektiv Processer och
Läs merOrganisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014
Organisationer och förändring Henrik Ifflander VT2014 Huvudfrågor i organisationsteori organisation människa rationalitet icke-rationalitet stabilitet förändring Makt... Direkt makt - handlingsmakt, Weber
Läs merIntroduktion: Organisationsteori. Bakomliggande tankar avseende föreläsningen. Vad är en organisation?
Introduktion: Organisationsteori Föreläsare Fil. Lic Robert Jonsson Gästlärare Forskarstuderande i företagsekonomi organisering av offentlig verksamhet Ekonom/utredare, Stf förvaltningschef Familjefar
Läs merOrganisationer och Makt. Henrik Ifflander VT2014
Organisationer och Makt Henrik Ifflander VT2014 sammanfattning av föregående föreläsning för att få något gjort krävs samarbete i organiserad form organisationer är de länkar som binder samman människor
Läs merOrganisationer och det omgivande samhället
Organisationer och det omgivande samhället Litteratur: Castells, Informationsnätet samhället ryggrad, Ord & Bild nr 6, 2000 Jacobsen & Thorsvik, Hur moderna organisationer fungerar, Studentlitteratur,
Läs merOrganisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09
Organisationsteori Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09 Varför relevant med organisationsteoretiska perspektiv? Alternativa perspektiv möjliggöra utveckling Kritisk analys Förståelse av egen praktik
Läs merOrganisation, bildning och profession, OPUS. 7,5 högskolepoäng. Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14
Organisation, bildning och profession, OPUS 7,5 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU10 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 14 TentamensKod: Tentamensdatum: 3 oktober 2014 Tid: 09.00-10.30
Läs merOrganisation Individ och grupp
Organisation Individ och grupp Gruppdynamik och kommunikation IEI / Företagsekonomi Linköpings universitet Birgitta Sköld HT- 2011 Dagens föreläsning Syfte: Att ge förståelse för gruppdynamik och kommunikation
Läs merProvmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 15. TentamensKod: Tentamensdatum: 2 oktober 2015 Tid:
Organisation och profession, OPUS 7,5 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 15 TentamensKod: Tentamensdatum: 2 oktober 2015 Tid: 09.00-10.30 Totalt antal
Läs merVarför prata om organisationer? Föreläsning 1 Henrik Ifflander VT2014
Varför prata om organisationer? Föreläsning 1 Henrik Ifflander VT2014 För att förklara samhällsproblem och ordning behöver vi ta reda på: enheter relationer mekanismer ...och med ett organisationsteoretiskt
Läs merKAPITEL 6 OMVÄRLD KONTEXTEN SOM KRINGGÄRDAR VERKSAMHETEN
KAPITEL 6 OMVÄRLD KONTEXTEN SOM KRINGGÄRDAR VERKSAMHETEN 1 För att kunna gå vidare måste vi veta var vi befinner oss just nu Är vi framgångsrika eller bara bra eller.. 2 VARFÖR BRY SIG OM OMVÄRLDEN? BEROENDE
Läs merEkonomistyrning. Beteendeeffekter. Ekonomistyrningens syfte
Ekonomistyrning Föreläsning 722g39, 2008 Anders Parment anders.parment@liu.se www.andersparment.com Ekonomistyrningens syfte Att få de olika individerna i organisationen att handla i linje med målen för
Läs merOrganisationskommunikation3
Organisationskommunikation3 MKGB20 HT10 Organisationsteorier Tvärvetenskap (psykologi, sociologi, statskunskap, ekonomi, naturvetenskap Flera nivåer (individ-, organisations- och interorganisatorisk nivå)
Läs merOrganisering. Aida Alvinius.
Organisering Aida Alvinius aida.alvinius@fhs.se Fil.dr. Sociologi Ledarskapscentrum i Karlstad Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan In the beginning, there is organization
Läs merUr sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.
Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är
Läs merMedarbetarpolicy för Samhall AB. Beslutad av styrelsen
Medarbetarpolicy för Samhall AB Beslutad av styrelsen 2016-12-15 Medarbetarpolicyn beskriver hur det ska vara att arbeta i Samhall och vad som förväntas av medarbetare och chefer i företaget. Arbetet styrs
Läs merDen temporära organisationen
Den temporära organisationen Cecilia Enberg Institutionen för Ekonomisk och Industriell Utveckling avdelningen för företagsekonomi Traditionell ekonomi traditionella krav traditionell arbetsordning Traditionell
Läs merORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår?
ORGANISATIONSHÄLSA - vad är det och hur kan man arbeta med det? Folkhälsa Individhälsa Organisationshälsa Vad är det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? - Vad säger statistiken? - Vad säger
Läs merStadsutveckling Den goda staden projektet
2008-10-17 Vägverket 1 Stadsutveckling Den goda staden projektet NVF 8 oktober 2008 Torbjörn Suneson I veckan blev Louise Eriksson doktor i psykologi Vardagsrutinen styr bilisters beteende Attityder och
Läs merSocionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget
Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta
Läs merInterkulturellt ledarskap
Interkulturellt ledarskap Professor Pirjo Lahdenperä Örebro 2012-05-25 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas
Läs merSKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ
2017-05-23 1 (7) SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ Här hittar du en checklista som fokuserar särskilt på chefens arbetsmiljö. Den bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social
Läs merKursplan. Kursens benämning: Civil-militärt ledarskap, grundkurs. Engelsk benämning: Civil-military leadership, basic course
Kursplan Kursens benämning: Civil-militärt ledarskap, grundkurs Engelsk benämning: Civil-military leadership, basic course Kurskod: 1LL029 Gäller från: Höstterminen 2011 Fastställd: Denna kursplan är fastställd
Läs merHuman resource. Människan och organisationer
Human resource Människan och organisationer Grundpelare i HR Organisationer är till för att ta hand om mänskliga behov Organisationer och människor behöver varandra När anpassning mellan organisation och
Läs merNegativa organisatoriska aspekter - påverkan på organisering. Torsdag 6 oktober, Teoretiskt pass - Gruppövning
Negativa organisatoriska aspekter - påverkan på organisering Torsdag 6 oktober, 2016 - Teoretiskt pass - Gruppövning Alvesson, M. (2013) Organisation och ledning: Ett något skeptiskt perspektiv. Hur ser
Läs merInterkulturellt förhållningssätt
Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas
Läs merFö2 Hur ett ekonomiskt perspektiv på IT kan öka systemvetares professionalitet. Systemvetare och ett intresse för ekonomiska k perspektiv på IT
Disposition Fö2 Hur ett ekonomiskt perspektiv på IT kan öka systemvetares professionalitet Inom Ekonomiska perspektiv på IT-användning för SVP4 Ulf Melin Informatik, IEI, LiU Utgångspunkt i och relatering
Läs merSociala nätverk, organisationer och kommunikation 5 p VT Lärare Elin Kvist och Britt-Inger Keisu, sociologiska institutionen
Sociala nätverk, organisationer och kommunikation 5 p VT 2007 Lärare Elin Kvist och Britt-Inger Keisu, sociologiska institutionen Målet med kursen Belysa samspelet mellan individ, organisation och samhälle
Läs merSamverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson
Samverkan på gott och ont ledarskapets betydelse Susanna Johansson Intra-organisatorisk (inom org.) Inter-organisatorisk (mellan org.) Intra-sektoriell (offentlig, privat eller ideell sektor) - Offentlig
Läs merMICHAEL RÜBSAMEN, DOKTORAND I MKV SOFI QVARNSTRÖM, LEKTOR I RETORIK
Storytelling, ledarskap och kommunikation MICHAEL RÜBSAMEN, DOKTORAND I MKV SOFI QVARNSTRÖM, LEKTOR I RETORIK Storytelling Organisation Gemensamma mål Arbetsfördelning och Specialisering Samordning och
Läs merHur bibehålla samverkan vid övergång från barn till vuxenlivet?
Hur bibehålla samverkan vid övergång från barn till vuxenlivet? 2016 års kommunikationskarneval: övergångar Göteborg 2016-05-11 Berth Danermark Institutet för handikappvetenskap Örebro universitet Berth.Danermark@oru.se
Läs merMål. Människor Struktur. Kultur
Från boken Organisation. Fig 1:1 Mål Människor Struktur Aktivitet Kultur Omgivningen Organisationen Från boken Organisation, Fig 1:2 Insatsfaktorer Transformations- processen Färdiga varor och tjänster
Läs merVälkommen till. Praktiskt projektarbete. 8 februari 2011
Välkommen till Praktiskt projektarbete 8 februari 2011 Projekt i praktiken 1. Introduktion. 2. Projektets faser och intressenter. 3. Riskanalys - projektet och dess omvärld. 4. Milstolpeplan och aktivitetsplan.
Läs merMEDARBETARPOLICY januari
MEDARBETARPOLICY 2017 januari VERKSAMHETSIDÉ Beskriver vår uppgift och roll i samhället Lantmäteriet bidrar till hållbart samhällsbyggande och ekonomisk utveckling genom att skapa förutsättningar för att:
Läs merVälkomna till Beställarrollen VBEN01
Välkomna till Beställarrollen VBEN01 Syfte Byggherren som beställare av bygg- eller anläggningsprojekt har en unik möjlighet att påverka dess genomförande. Kursen syftar till att ge förståelse för byggherrens
Läs merFramtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor
Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka
Läs merA* leda och organisera strategisk utveckling Förändring och utveckling i komplexa system
A* leda och organisera strategisk utveckling Förändring och utveckling i komplexa system Stärka kunskapen och förmågan a* sjösä*a och driva strategiska utvecklingsinifafv Utmana föreställningar. Finna
Läs merVision. Vision. Vision. Framgångsrikt förändringsarbete med OBM
Framgångsrikt förändringsarbete med OBM SWABAs höstträff 2018!1 Varför är det viktigt att förändra? Vad skall uppnås med förändringen? Hur kommer förändringen att påverka de berörda? Hur uppfattas/begrips
Läs merNor o mer e o c o h c h ann n a n t s änn n a n nd n e D u v äl ä j l e j r! Uppgift f s t t s y t per
Normer och annat spännande Du väljer! Additiva uppgifter Uppgiftstyper - Styrs av den sammanlagda ansträngningen Disjunctiva uppgifter - Styrs av den mest kompetente i gruppen Conjunctiva uppgifter - Styrs
Läs merOrganisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)
Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation
Läs merSAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management
SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.
Läs merAffärsidé Mål Intressenterna Systemanalys
Affärsidé Mål Intressenterna Systemanalys Integrerad organisationslära kapitel 4-7 Mål med avsnittet Att skaffa oss grundläggande kunskaper om intressenterna och affärsidén. Att erhålla kunskap om intressenternas
Läs merAtt skapa projektgruppen
Dag 4 Att skapa projektgruppen och Kunskapshantering Att skapa projektgruppen s 75-102 i boken Förstudie Planering Genomförande Avslut Initiering av projekt Alla individer har sina egna mål Om alla individer
Läs merIndividuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik. 24 april 2014. Teresia Stråberg IPF AB
Individuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik 24 april 2014 Teresia Stråberg IPF AB Hur kom det sig att vi började lönesätta individuellt? 1980-talet 1:a vågen av kritik & lösningar
Läs merLjusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari
Ljusnarsbergs kommuns Mångfaldsplan Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll 2000-12-11 Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari 2016 30 Mångfaldsplan 2016-01-27 Mångfaldsplan Inledning Sverige och
Läs merMedarbetarpolicy för Samhall AB
Medarbetarpolicy för Samhall AB Medarbetarpolicyn beskriver hur det ska vara att arbeta i Samhall och vad som förväntas av medarbetare och chefer i företaget. Arbetet styrs genom riktlinjer, förhållningssätt,
Läs merPåverkar organisationskulturen informationssäkerheten?
Påverkar organisationskulturen informationssäkerheten? Martin Karlsson Docent i statskunskap Örebro universitet 2018-12-04 1 Organisationskultur och informationssäkerhet Hur ser relationen mellan organisationskultur
Läs merLedning och styrning av samverkan ny organisering av välfärden
Ledning och styrning av samverkan ny organisering av välfärden Välfärdens utmaning Förvaltningsstrukturen som form för myndighetsorganisering fungerar bra som rationella styrmodeller, men passar inte för
Läs merProjektets organisation
Teamdynamik & Teamledarskap (civ.ing., tekn.,dr.) Avd för projektkommunikation/indek på uppdrag av Anna Jerbrant Projektets organisation En projektorganisation skapas under den så kallade planeringsfasen
Läs merLUNDS UNIVERSITET. Projektorganisation, -integration och - omfattning
Projektorganisation, -integration och - omfattning 1 Kunskapsmål Efter föreläsningen skall ni: Kunna utarbeta en projektfullmakt. Ha kunskap om vad en projektplan är Ha kunskap om vad omfattning är i ett
Läs merRegionfrågan tog paus - och andra nätverk tog vid
Regionfrågan tog paus - och andra nätverk tog vid Ulrika Winblad, docent Hälso- och sjukvårdsforskning Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala universitet Ulrika.Winblad@pubcare.uu.se Misslyckad
Läs merVilka organisatoriska krav ställs för att möta målgruppens behov av samordnade insatser?
Ewa Wikström Vilka organisatoriska krav ställs för att möta målgruppens behov av samordnade insatser? Ewa Wikström Professor i Organisation & Management Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Samsjuklighet
Läs merProjekt som arbetsform
Innehåll Olika slags projekt Projektmodeller Planeringsmodeller 1 En föränderlig värld Människor idag vill vara med och påverka sin situation Delaktighet i verksamheten Ökad konkurrens Osäkerhet på marknaden
Läs merLedningssystem och organisationsteori, finns det kopplingar?
Ledningssystem och organisationsteori, finns det kopplingar? 1. INLEDNING OCH BAKGRUND...1 2. ORGANISATIONSTRUKTURERNA...2 3 BYGGSTENARNA...3 5. ANALYS...4 6. SLUTSATS OCH SAMMANFATTNING...5 REFERENSER...5
Läs merVälkommen till Projektledning i praktiken Hur hanterar vi projekt?
Välkommen till Projektledning i praktiken Hur hanterar vi projekt? Projekt i praktiken 1. Vad är projekt? 2. Olika typer av projekt. 3. Relation mellan projekt och ordinarie verksamhet. 4. Projektets faser.
Läs merFolkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Läs merSamverkan främjande och hindrande faktorer Örebro universitet Institutet för handikappvetenskap
Samverkan främjande och hindrande faktorer Örebro universitet Institutet för handikappvetenskap Berth.Danermark@oru.se Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 Samverkan: huvudbudskap
Läs merHR-perspektivets kärna/grundfråga:
HUMAN RELATIONS s kärna/grundfråga: Vi vill kunna matcha företagets behov med mänskliga behov! Frågan vi ställer oss är alltså: -Vilka behov har människor och vilka behov har organisationer? Hur ska vi
Läs merFörändringsarbete i moderna organisationer Boris Mrden KPP306 2010 04 05
Förändringsarbete i moderna organisationer Boris Mrden KPP306 2010 04 05 Innehåll 1 Inledning 3 2 Vad är förändring? 3 3 Planerad förändring 6 4 Motstånd mot förändring 7 5 Strategier för förändring 8
Läs merOrganisationskommunikation2 7,5hp, Organisationer är dynamiska. Organisationsteorin förändras MKGB20 HT10. strukturen. aktör
Organisationskommunikation2 7,5hp, MKGB20 HT10 Organisationer är dynamiska struktur aktör Aktörernas handlingsutrymmet är ofta större i nya organisationer än i gamla Organisationsteorin förändras struktur
Läs merLedarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap
Tre föreläsningar med Rune Ledarskapsstilar Några tankar om att utveckla en personlig stil. TGTU04. 14 nov 2011 Rune Olsson PIE, IEI, LiU. 26 okt Ledarskapets historia > Gör studie över hur du använder
Läs merGöteborgs Stads program för IT
Göteborgs Stads program för IT Detta dokument gäller för Anställda och förtroendevalda i Göteborgs Stads förvaltningar, bolag och anknutna stiftelser Fastställd 2012-xx-xx Beslutande Kommunfullmäktige
Läs merSamband mellan vision, affärsidé, strategi, verksamhetsplanering och ekonomistyrning
Vision Affärsidé Hur företaget vill att kunder ska uppfatta det, den riktning i vilken företaget ska utvecklas, det framtida önskade tillståndet, vart företaget är på väg eller vad som ska uppnås. Hur
Läs merAtt vara chef i komplexa organisationer
Att vara chef i komplexa organisationer Att förstå sin organisation Långholmen den 18 maj 2018 Kjell Lindström Organisation PESTEL-analys Grek. Organon = Verktyg, redskap Hur trendspanar ni Ett system
Läs merEn vägledning i vårt dagliga arbete
Vår uppförandekod En vägledning i vårt dagliga arbete Specialfastigheter är ett helägt statligt bolag. Det medför ett särskilt ansvar. Såväl som arbetsgivare, medarbetare, affärspartner och samhällsaktör
Läs merKunskapsbaserad implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet CEPI
Kunskapsbaserad implementering Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet CEPI Att arbeta efter modeller En uppsättning element som guidar de professionella Svårt veta vilka enskilda
Läs merEn idéskrift. En idéskrift
En idéskrift En idéskrift I den numera klassiska What is a city? (1937) beskriver Lewis Mumford staden som en social teater, med de sociala aktiviteterna som stadens kärna och människan i fokus. Med det
Läs merProvmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 16. TentamensKod: Tentamensdatum: 30 september 2016 Tid:
Organisation och profession, OPUS 7,5 högskolepoäng Provmoment: Salstentamen 1 Ladokkod: 11OU11 Tentamen ges för: OPUS Kull ht 16 TentamensKod: Tentamensdatum: 30 september 2016 Tid: 09.00-10.30 Totalt
Läs merErgonomisällskapet Sverige 091103
Ulf Johanson Ergonomisällskapet Sverige 091103 Är hälsa/arbetsmiljö lönsamt? Bhö Behövs ekonomiska k kalkyler/ekonomiska lkl /k ik argument? Behöver hälsa/arbetsmiljö kopplas ihop med verksamhetsstyrningen?
Läs merDigitaliseringens transformerande kraft
Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Om Digitaliseringskommissionen
Läs merVad är målet? Vad är problemet? Bolagsstyrning i storföretag. Att ägande och företagande är åtskilt
Bolagsstyrning i storföretag Föreläsning 7 Underlag: Sjögren (2005), Den uthålliga kapitalismen, kapitel 1 och 8 Vad är målet? Att åstadkomma största samhällsekonomiska nytta genom att sammanföra riskvilliga
Läs merMed kränkande särbehandling
Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens
Läs merProfessionalism i välfärden - Förutsättningar och tumregler ROBERT WENGLÉN
Professionalism i välfärden - Förutsättningar och tumregler ROBERT WENGLÉN Agenda Varför är temat intressant och relevant? Reda ut några centrala begrepp Professioner, professionalisering och professionalism»
Läs merSid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr:
Sid 1 (6) Uppdragsutbildning för yrkesverksamma inom socialtjänstens enheter för barn och unga i Norrbotten Syftet med kurserna inom uppdragsutbildningen är att ge deltagarna möjligheten att utveckla sina
Läs merInformationsteknologi och etik Introduktion. Kursen. Etikteorier och forskning. Filosofisk forskning: Psykologisk forskning:
Informationsteknologi och etik Introduktion Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet Avd. för människa-datorinteraktion Kursen Registrering Föreläsningar, grupparbete, seminarier Litteratur: Bynum-Rogersson,
Läs merTEAM OCH TEAMLEDARSKAP
TEAM OCH TEAMLEDARSKAP Susanna Bihari Axelsson Docent, Universitetslektor Grupp Två eller flera individer, som interagerar med varandra och där det finns en psykologisk relation mellan dem. (Wilson & Rosenfeld,
Läs merAbrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation. Att beskriva och förstå organisationer. Upplaga 4, förnyad och utökat. 2005. Liber AB.
Statvetenskapliga fakulteten Urvalsprov i allmän statslära Linjen för forskning i administration och organisation Bedömningsgrunderna Sommar 2010 Litteraturprov Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation.
Läs merMED AKADEMISK INTEGRITET GÅR DET?
MED AKADEMISK INTEGRITET GÅR DET? Use the force! The dark side of samverkan Vad menar vi om egentligen? Kunskapstriangeln Samhällspåverkan SAMPRODUKTION Genomslag Orden och deras innebörd påverkar vår
Läs merMer kvalitetstid på jobbet
Mer kvalitetstid på jobbet Sätt människan i fokus med ett HR-system som skapar smarta processer mellan anställda, chefer och HR och effektiviserar era interna rutiner. Med Simployer sätter du ledaren i
Läs merSociologi II för socionomer 30 högskolepoäng, Grundnivå 1
Sida 1(7) Kursplan Sociologi II för socionomer 30 högskolepoäng, Grundnivå 1 Sociology II for Social Work 30 Credits*, First Cycle Level 1 Lärandemål Det övergripande målet med kursen är att den studerande
Läs merArkitekten som organisatör - från prick till prick. Eva Kammerfors ITARC 19 april 2016
Arkitekten som organisatör - från prick till prick Eva Kammerfors ITARC 19 april 2016 2 3 4 Innehåll Arkitekten som organisatör Lite om arkitekturorganisationer Framgångsfaktorer och tips 5 Innehåll Arkitekten
Läs merDelar av Nacka vatten och avfalls varumärkesplattform och logotyp
Delar av Nacka vatten och avfalls varumärkesplattform och logotyp Följande delar ingår Underlaget: - Varumärke - Identitet - Drivkraft - Personlighet - Vision - Varumärkeslöfte - Logotyp Nacka vatten och
Läs merMen även om vi inte kan presentera ett enkelt svar, kan vi diskutera några viktiga dimensioner i diskussionen kring makt.
Föreläsning om makt Jonas 1. Vad är makt? 2. Makt över a. Auktoritet b. Politik 1. Vad är makt? Problematiskt att svara på, eftersom makt brukar ses som essentially contested concept. Alltså ett begrepp
Läs merOrganisation Civilekonomprogrammet år 1
Organisation Civilekonomprogrammet år 1 Organisationsutveckling Förändring och lärande i organisationer Birgitta Sköld HT-2011 IEI/Företagsekonomi Linköpings Universitet Syftet med dagens föreläsning Presentera
Läs merUpplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan
Upplägg 12 oktober Del 1: Föreläsning ca 30 min Nya reformer i den obligatoriska skolan Kort jämförelse mellan kursplan 2000 och kursplan 2011 Syfte kursplan 2011 Centralt innehåll kursplan 2011 Del 2:
Läs merSamverkan och samverkansprojekt
Samverkan och samverkansprojekt Förutsättningar, hinder och möjligheter Västervik, September 2018 Tore Svendsen Att arbeta med människor i utsatta positioner nivåer, organisationer och ansvarsområden Det
Läs merHur hittar vi de rätta argumenten för energieffektivisering?
Hur hittar vi de rätta argumenten för energieffektivisering? 9 maj 2012 Susanna Göransson susanna.goransson@mdh.se 070-553 71 84 Vi skapar aktivt mening av det vi ser, hör och upplever Bygger tankenätverk-
Läs merUrban lunch-time: Innovation för hållbar stadsutveckling hur gör man?
Urban lunch-time: Innovation för hållbar stadsutveckling hur gör man? Shutterstock Jessica Algehed, Anders Sandoff, Christian Jensen, Filip Bladini, Jon Williamsson, och Klas Palm Affärsdriven hållbar
Läs merInternationalisering i en global värld
Internationalisering i en global värld från innovation till marknadsledare Staffan Brege Professor Industriell marknadsföring, Linköpings universitet Christer Öjdemark Styrelseordförande och tidigare koncernchef
Läs merVärdet av att leda med värderingar. Ulrika Klockar Klas Gustafsson Advise Consulting
Värdet av att leda med värderingar Ulrika Klockar Klas Gustafsson Advise Consulting Värdet av att leda med värderingar Vad är värderingar? Varför värderingar? Hur kan man jobba med värderingar Definitioner
Läs merProduktionsekonomi och kvalitet
TPYT02 Produktionsekonomi och kvalitet Föreläsning 1 Introduktion, Företaget i samhället, Grundläggande begrepp Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi
Läs merRiktlinje för intern styrning och kontroll avseende Norrköping Rådhus AB:s bolagskoncern
Riktlinje Riktlinje för intern styrning och kontroll avseende Norrköping Rådhus AB:s bolagskoncern Beslutat av Norrköping Rådhus AB den 11 februari 2015 Enligt Kommunallagen (6 Kap 7 ) ska nämnder och
Läs merDistribuerade projekt
Distribuerade projekt Sida 1 Distribuerade projekt kännetecknas av att projektmedlemmarna finns på geografiskt skilda platser. Studier visar att benägenheten till kommunikation mellan personer minskar
Läs merKURSPLAN Projektledning, 30 högskolepoäng
1(6) KURSPLAN Projektledning, 30 högskolepoäng Project Management, 30 credits Kurskod: TPRG10 Fastställd av: VD 2011-06-17 Reviderad av: Utbildningschef 2014-06-09 Gäller fr.o.m.: 2014-08-01 Version: 3
Läs merHem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011
Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
Läs merKoppling till gymnasieskolans styrdokument
Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har
Läs merDatum. Ert datum. Samverkansnämndens yttrande över utredningen "Helikoptern i samhällets tjänst"
I ~ Landstinget l) DALARNA REMISSYTTRANDE Datum 2011-03-14 Ert datum Au 1I 03 il{ 13ilf33A Beteckning/diarienr LD10/03477 1 (5) Er beteckning Samverkansnämndens yttrande över utredningen "Helikoptern i
Läs merOrganisation och upphandling av byggprojekt. Construction Management
Organisation och upphandling av byggprojekt Varför Organisation? Att mål kan uppnås effektivare genom samarbete mellan individer än genom individuella ansträngningar (synergieffekt) Organisation Ett antal
Läs merSamverkan ur ett ledningsperspektiv
Samverkan ur ett ledningsperspektiv Borås 2014-01-27 Berth Danermark berth.danermark@oru.se Berth Danermark & Per Germundsson Frågor att besvara Hur få till stånd en fungerande samverkan? Hur vidmakthålla
Läs mer