ÖVERSYN AV FONOGRAM- STÖDET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÖVERSYN AV FONOGRAM- STÖDET"

Transkript

1 ÖVERSYN AV FONOGRAM- STÖDET

2

3 INNEHÅLL FÖRKORTNINGAR OCH DEFINITIONER... 5 INLEDNING... 7 Bakgrund... 7 Disposition... 8 ÖVERSYNENS GENOMFÖRANDE... 9 Datainsamlingen... 9 Enkätundersökningen... 9 Telefonintervjuer... 9 Fokusgrupper/framtidsdiskussioner FÖRÄNDRINGAR INOM FONOGRAMBRANSCHEN Teknikutveckling Nya konsumtionsvanor Upphovsrätten Förvaltning och spridning Ersättningar till fonogrambolag och artister Identifiering Arkivering KULTURRÅDETS STÖDINSATSER Fonogramstöd Arbetsgruppen för fonogramstödet Produktions-, marknads- och utvecklingsstöd Produktionsstöd Marknadsstöd Utvecklingsstöd Kulturrådets övriga stöd inom musikområdet Regional musikverksamhet och orkesterinstitutioner Det fria musiklivet Samarbete med tonsättare Internationell kulturverksamhet Fonogrambranschens syn på Kulturrådets stöd Produktionsstödet Marknadsstödet Utvecklingsstödet Övriga åsikter gällande fonogramstödet SLUTSATSER OCH FÖRSLAG... 26

4

5 FÖRKORTNINGAR OCH DEFINITIONER CD DVD EP EU GLF IFPI IP-adress IPRED ISBN ISP ISRC KB MP3 NCB SAMI SOM STIM SVT Compact Disc, ett digitalt lagringsmedia i skivformat som läses optiskt. Digital Versatile Disc, ett digitalt lagringsmedia i skivformat som läses optiskt. Från engelskans "Extended Play", ett skivformat som är längre än Singel men kortare än LP (Long Play eller fullängdsskiva). European Union. Grammofon Leverantörernas Förening, sammanslutning av fonogramdistributörer som driver musikdatabasen Grammotex. International federation of the Phonografic Industry, internationell organisation för fonogrambolag med cirka 1400 medlemmar i 75 länder. Den svenska avdelningen IFPI Svenska Gruppen har ca 50 medlemmar. Internet Protocol address, ett nummer som används som adress för trafik på Internet. Intellectual Property Rights Enforcement Directive, ett EU-direktiv om upphovsrätt. International Standard Book Number, standard för identifiering av tryckta medier. Internet Service Provider, operatör som tillhandahåller internetuppkoppling. International Standard Recording Code, en internationell standard för unik identifiering av ljudinspelningar. Kungliga Biblioteket, avdelningen för audiovisuella medier. Ett av expertgruppen Moving Picture Experts Group standardiserat komprimeringsformat. Nordisk Copyright Bureau, organisation som förvaltar anslutna nordiska och baltiska kompositörers, textförfattares och producenters mekaniska rättigheter. Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation, organisation som tillvaratar de utövande artisternas och musikernas rättigheter och ekonomiska intressen inom ramen för svensk och internationell upphovsrättslagstiftning. Sveriges Oberoende Musikproducenter, intresseorganisation för oberoende svenska fonogrambolag. Har för närvarande ca 270 medlemmar. Sveriges Tonsättares Internationella Musikbyrå, organisation som tillvaratar musikskapares och musikförlags rättigheter och ekonomiska intressen inom ramen för svensk och internationell upphovsrättslagstiftning. Sveriges Television. Grundläggande definitioner Det grundläggande begreppet för denna översyn är fonogram. Med fonogram avses ljudbärare i både fysisk och digital form. Med fonogrambolag avses de producenter som i dagligt tal kallas skivbolag.

6

7 INLEDNING Kulturrådet har fått i uppdrag av regeringen att föreslå hur det nuvarande fonogramstödet bör utformas framöver för att främja spridningen av konstnärligt intressant musik som inte till fullo kan bära sig på marknadens villkor. Kulturrådet ska enligt uppdraget utforma stödet utifrån både musiklivets behov och utifrån den efterfrågan som finns bland publik och konsumenter. Stödet ska också bidra till att uppfylla de nationella kulturpolitiska målen. 1 Bakgrund Sedan 1982 har Kulturrådet haft till uppgift att fördela stöd för produktion och utgivning av fonogram. Stödet var ett resultat av en flerårig debatt om hur den svenska skivutgivningen på mindre bolag skulle säkerställas. Staten hade under en tid hävdat att statliga insatser behövdes för att de icke-kommersiella bolagen inte skulle dö ut medan de stora bolagen i branschen ansåg att staten skulle hålla sig borta från skivproduktion. Fram till 2000/2001 var fonogramstödets inriktning oförändrad. I samråd med branschen genomfördes då ett antal förändringar av stödet. Ett utökat bidragssystem introducerades på prov som innebar att produktionsstödet kompletterades med ett artist- och upphovsmannastöd, extra marknadsföringsstöd samt treårigt verksamhetsstöd. År 2004 lämnades en utvärdering av försöksverksamheten till regeringen 2 med förslag att stödet skulle förändras till den utformning som det har idag med produktions-, marknads- och utvecklingsstöd. I kulturutredningen 2009 beskrivs att fonogrambranschen under senare år genomgått stora förändringar som bland annat inneburit att tillgängligheten till musik både förbättrats och försämrats. Utredningen framförde bland annat tveksamheter att bedöma fonogram på titelnivå och menade att det behövdes en reflektion över vilka behov som idag bör vara kulturpolitiskt prioriterade inom denna bransch. 3 I kulturpropositionen föreslog regeringen att det nuvarande fonogramstödet borde förändras och framhöll att stödet måste utformas så att det är oberoende av distributionsform. 4 Även från branschen har önskemål framförts om att se över stödet. Bland annat har detta framförts från SOM i en skrivelse till Kulturrådet. 1 Kulturrådets regleringsbrev Fortsatta former. Utvärdering av försöksperioden med ett utökat fonogramstöd. Kulturrådet SOU 2009:16 4 Regeringens proposition 2009/10:3 7(35)

8 Disposition I inledningen har uppdraget och en kort bakgrundsbeskrivning redovisats. I det andra avsnittet presenteras uppdragets genomförande med tonvikt på den datainsamling som gjorts. Det tredje avsnittet ger en översiktlig bild av fonogrambranschens utveckling. Avsnittet kretsar kring den tekniska utvecklingen, förändrade konsumtionsmönster samt upphovsrättsliga frågor. I avsnittet finns också musiklivets syn på utvecklingen som den framkommit i Kulturrådets datainsamling. I det fjärde avsnittet beskrivs Kulturrådets stödinsatser på musikområdet. Här redovisas även musiklivets syn på Kulturrådets insatser samt de förslag och åsikter som har framkommit i Kulturrådets intervjuer och fokusgrupper. Det femte avsnittet redovisar Kulturrådets slutsatser och förslag på förändringar av fonogramstödet. 8(35)

9 ÖVERSYNENS GENOMFÖRANDE För att identifiera musiklivets behov och den efterfrågan som finns bland publik och konsumenter har föreliggande översyn utgått från fonogrambranschens utveckling i relation till 1) teknik, 2) konsumtion och 3) upphovsrätt. Aktuell statistik, forskning och diskurs har avlästs för att identifiera hur utvecklingen förhåller sig till Kulturrådets stödinsatser till fonogrambranschen. För att tydliggöra musiklivets syn på utvecklingen inom området samt på Kulturrådets stödinsatser har Kulturrådet genomfört en enkätundersökning samt telefonintervjuer med organisationer som är berörda av de stöd som Kulturrådet idag fördelar till fonogram. Kulturrådet har också genomfört två fokusgrupper/framtidsdiskussioner med representanter från fonogrambranschen. Datainsamlingen Både enkätundersökningen och telefonintervjuerna har genomförts av ett externt företag på uppdrag av Kulturrådet, men bearbetning och analys är huvudsakligen gjord av Kulturrådet. Fokusgrupperna/framtidsdiskussionerna har genomförts av Kulturrådet. Enkätundersökningen Under december 2009 genomfördes en webbaserad enkätundersökning som riktade sig till de organisationer som idag är berörda av fonogramstödet. Enkäten skickades till medlemmar i SOM och IFPI, totalt 396 respondenter. Svarsfrekvensen blev 50 procent. Syftet med enkätundersökningen var att få en översiktlig bild av Kulturrådets stödinsatser samt hur kostnaderna för fonogrambolagen utvecklats. Enkätundersökningen bestod i huvudsak av slutna frågor. Det innebär att respondenterna kryssade för redan givna svarsalternativ. Till de slutna frågorna fanns dock möjlighet att lämna kommentarer. Frågorna i enkäten återfinns i bilaga 1. Telefonintervjuer Under slutet av februari och början av mars 2010 genomfördes 20 telefonintervjuer med ett urval av de bolag som besvarat enkäten. Syftet med telefonintervjuerna var att följa upp och öka förståelsen för resultaten i enkätundersökningen. Telefonintervjuerna har genomförts som semistrukturerade intervjuer. Det innebär att utgångspunkten varit en intervjuguide som garanterar att samma frågeområden täcks in i samtliga intervjuer, men metoden lämnar också utrymme för respondenten att tala fritt och till fördjupning av olika områden. Frågeställningarna har fastställts mot bakgrund av de enkätresultat som har behövts förklaras ytterligare. Enkätresultaten låg även till grund för val av intervjupersoner. Utifrån tolv urvalskategorier matchades fonogrambolag. Förfarandet har bidragit till en relativt hög anonymitet gällande vilka bolag som valts ut och deltagit i intervjuerna. Frågeställningarna i telefonintervjuerna återfinns i bilaga 2. 9(35)

10 Fokusgrupper/framtidsdiskussioner Under slutet av mars genomfördes två fokusgrupper med olika representanter. Den första fokusgruppen/framtidsdiskussionen hade tema upphovsrätt med inriktning på datainsamling och spridning. Representanter från KB samt fonogrambolagens branschorganisationer deltog. Tillsammans med representanter från Kulturrådet bestod gruppen av nio personer, varav en hade till uppgift att föra anteckningar. Den andra fokusgruppen/framtidsdiskussionen hade tema fonogramstöd i framtiden. I den diskussionen deltog representanter från branschorganisationer, upphovsmän och distributionsbolag. Även i denna diskussion bestod gruppen av nio personer, varav en hade till uppgift att föra anteckningar. 10(35)

11 FÖRÄNDRINGAR INOM FONOGRAMBRANSCHEN När fonogramstödet infördes 1982 var det på grund av att de mindre icke-kommersiella fonogrambolagen höll på att dö ut och att det då fanns farhågor om att utbudet därmed skulle begränsas. Nu, 2010, har teknikutveckling, distribution, nya konsumtionsmönster och upphovsrättsfrågor gjort att statens stöd till fonogrambranschen återigen behöver ses över. I slutet av 70-talet beräknades hela den svenska fonogramproduktionen till åttahundra inspelningar per år. 5 Mellan 1972 och 1992 tiodubblades fonogramutgivningen och i slutet av 80-talet och i början av 90-talet såldes fler fonogram än någonsin tidigare gavs inspelningar ut i Sverige, vilket var en ökning med femtiosju procent jämfört med året innan. Trots det fanns problem. Diskussioner fördes framför allt om monopoliseringen av branschen. De stora multinationella bolagen konkurrerade ut varandra och blev allt färre. En handfull bolag stod för nästan all utgivning i Sverige. Oberoende fonogrambolag hade trots statsbidrag svårt att överleva. I skymundan drabbade krisen även detaljhandeln. De breda och kunniga skivhandlarna med fullt sortiment försvann, med undantag för storstäderna. Under samma period som utgivningen tiofaldigades, minskade antalet renodlade skivhandlare från cirka femhundra till hundra. 6 Idag uppskattas antalet välsorterade skivhandlare i hela landet till tjugo. Skivbutiken Pet Sounds i Stockholm, som överlevt krisen, menar att det största hotet är den digitala distributionstekniken och gratiskulturen på Internet. 7 Företrädare för de fonogrambolag som varit verksamma sedan 90-talet berättar i de intervjuer som Kulturrådet gjort att de är tillbaka där de en gång började. Det som började som en hobbyverksamhet och övergick till ett professionellt bolag har nu återigen blivit en hobby. Även de som bara varit verksamma ett tiotal år upplever en kännbar skillnad av försäljningen. Trots att samtliga bolag ser en generell nedgång i branschen understryker mer än hälften att utvecklingen känns mer hållbar idag än på 90-talet. En maktförskjutning har skett där artisterna har större insyn och kontroll och större möjligheter att förhandla. Idag måste bolagen jobba nära publiken för att nå ut och hitta nya försäljningsmöjligheter. Många menar att det är en osäker tid i branschen, men att det skapar ett konstruktivt klimat där nya lösningar prövas. Hälften av bolagen i intervjuerna ser sig som pionjärer som kommer att gå i bräschen för ett nytt arbetssätt inom musikbranschen. Den nedgång som beskrivs från branschen syns också tydligt i statistiken. Den sjunkande försäljningen av fysiska fonogram har ännu inte vägts upp av den digitala försäljningen. Enligt IFPI:s digitala musikrapport från 2010 har fonogrambolagens globala digitalförsäljningsinkomster ökat med cirka 12 procent Nu uppgår den digitala försäljningen till 27 procent av den totala. 5 Kulturrådet: Fonogrammen i Kulturpolitiken Digitala drömmar med fonogrammen mot 2000-talet, sid. 30. Kulturrådet Intervju med Stefan Jacobson, Pet Sounds (35)

12 Totalt sjönk försäljningen internationellt av fonogram oavsett format för tionde året i rad med undantag för Sverige där den ökade under 2009 för första gången på flera år. Fördelning av musikförsäljningen i Sverige (källa: GLF:s försäljningsstatistik) 2002 (tkr) 2003 (tkr) 2004 (tkr) 2005 (tkr) 2006 (tkr) 2007 (tkr) 2008 (tkr) 2009 (tkr) Singlar Album Video Digitalt Summa Den digitala försäljningen nästintill fördubblades i Sverige 2009 och uppgår nu till cirka 16 procent. Det råder delade meningar om orsaken till fonogrambranschens minskande försäljning och om nuvarande strukturrationalisering enbart beror på ökad kopiering. Flera forskare presenterar alternativa förklaringsmodeller. Bland annat nämns ökad konkurrens om publikens tid från till exempel dataspel, sociala nätverk och bloggar samt branschens oförmåga att anpassa sig till den digitala marknaden som bidragande orsaker. Den fokus som funnits på kopieringskontroll och kopieringsskydd håller dock på att bytas mot att fonogrambranschen aktivt deltar i utvecklingen av lagliga tjänster som ger publiken möjlighet att enkelt och snabbt lyssna på musik. Teknikutveckling Under de senaste decennierna har datorerna förändrat formerna för inspelning och lagring av musik. Den analoga tekniken har ersatts av den digitala och även arkiven har i snabb takt digitaliserats. Den nya tekniken har resulterat i illegal nedladdning men också att många börjat köpa musik digitalt. Inspelningsteknik Med den tekniska utvecklingen har priserna på inspelningsteknik sjunkit radikalt, vilket gjort att fullt utrustade inspelningsstudior inte är efterfrågade i lika hög grad. Den tekniska expertkunskapen har i hög grad försvunnit. Den tekniska kvaliteten på inspelningar riskerar att försämras när stora delar av teknik och kunskap istället programmeras in i verktygen. Ljudinspelningar är inte längre exklusiva. I princip kan vem som helst producera musik var som helst, om än med kvalitetsbegränsningar. Även i Kulturrådets intervjuer framkommer bilden att tekniken blivit billigare medan totalkostnaderna å andra sidan inte har förändrats. Artisterna spelar ofta in sin första skiva på egen hand och presenterar den för bolaget. Därmed minskar produktionskostnaderna. Men när nästa skiva ska göras krävs en högre kvalitet och därmed en studioproduktion, vilket gör att kostnaderna då blir lika höga som tidigare. 12(35)

13 Digital distribution Distributionen av fonogram har länge varit organiserad på ett traditionellt sätt med producent, grossist och detaljist för fysiska produkter. De dominerande fonogrambolagen har styrt handeln och någon fristående grossist av betydelse har inte funnits i Sverige. 8 Fonogrambolagen är medlemmar i GLF som äger den marknadsledande databasen Grammotex Data där nittio procent av all musik som distribueras i Sverige ingår. Sedan 2003 har dock databasen öppnats även för mindre distributörer och bolag med egen distribution. Med den digitala marknaden har flera nya distributionsplattformar etablerats, bland annat svenska Spotify som baseras på strömmad media där kunden prenumererar på tillgång till musik. Dessutom har bland annat digitala skivbutikslösningar, reklammusiktjänster för mobil och sociala nätverk kring strömmad radio växt fram. Med den digitala marknaden har också maktstrukturen förändrats genom att grunden i distributionsnätet numera är internetleverantörerna (ISP). En stark ekonomisk aktör har tagit över från fonogrambolagen som tidigare kontrollerade den fysiska distributionen. ISP har traditionellt tjänat sina pengar på prenumerationsmodeller där kunden för en fast avgift kunnat hämta och skicka digital information. Nu börjar det dock talas om att införa nya betalningsmodeller genom att slutkunderna i allt högre grad utnyttjar strömmande media som Spotify och SVT Play. Men det är också för hanteringen av musik- och bildfiler som ISP har fått mest kritik. Rösterna för att göra leverantörerna ansvariga för vad som transporteras på nätet har varit starka. Den digitala distributionen ställer många upphovsrättsliga frågor. Utslagen är inte entydiga då den digitala marknaden så genomgripande förändrar de traditionella distributions- och kommunikationssätten. I Kulturrådets intervjuer understryks också de ekonomiska svårigheterna med digital distribution, med höga distributionskostnader och låga intäkter, vilket sammantaget medfört mindre intäkter för bolagen av den generella försäljningen. Nya konsumtionsvanor Den tekniska utvecklingen har i hög grad förändrat konsumtionen av musik. Genom exempelvis CD-spelaren, MP3-spelaren och datorn har ytterligare redskap för att utveckla musikintresset möjliggjorts. Men från början handlade musiklyssnande om ett begränsat grammofonmusikutbud i radio. Under 60-talet och 70-talet skedde stora förändringar. Pop- och rockmusiken fick genomslag i radio- och teveprogram och mellan 1965 och 1977 hade antalet sålda fonogram ökat från 4 miljoner till 21 miljoner. Det portabla formatet I slutet av 70-talet kom en ny genomgripande förändring med blandbandet såldes elva miljoner oinspelade kassetter. Grammofonskivans format hade blivit för trångt och 8. Fortsatta former. Utvärdering av försöksperioden med ett utökat fonogramstöd. Kulturrådet (35)

14 konsumenterna löste själva problemet inom ramen för den tidens tekniska möjligheter. Utvecklingen drev bland annat fram kassettersättningen 9 och förutsättningarna för inspelning och spridning av musik blev annorlunda. Kassetterna innebar också en rumslig frihet med portabla kassettspelare (freestyle) som gjorde det möjligt att ta med musiken vart som helst. Det digitala formatet 1979 introducerades CD:n efter tio års utvecklingsarbete. CD:n var den ljudbärare som med ny teknik ledde in i den digitala eran. Trots att de gamla formaten fanns kvar parallellt var det många som köpte musiken en andra gång för att kunna spela på CDanläggningen, eftersom det vid denna tid inte fanns möjlighet att digitalisera analoga inspelningar. Efterföljaren till freestylen blev MP3-spelaren, som förutsatte en koppling till datorns digitala filer. Filformatet MP3 blev också en typ av inofficiell standard för att dela med sig musik som kopierades via datorn. Istället för att byta blandband eller egenbrända skivor byttes digitala filer. Idag har de digitala formaten tagit över en stor del av marknaden och trots att det finns flera format för komprimering av musik är MP3 i många sammanhang en samlingsbenämning för det. Det finns dock tecken på att det digitala formatet och distributionen även lämnar MP3-filen bakom sig och istället baseras på strömmande media där kunden inte äger musiken utan prenumererar på tillgång till musik. Digitaliseringen av marknaden gör att den traditio nella affärsmodellen som baseras på styckeförsäljning av en skiva eller en fil, övergår till en modell där lyssnaren betalar en prenumeration för tillgång till musik och information som aldrig materialiseras eller övergår i lyssnarens ägo. Sett till utvecklingen över tid har musiken utvecklats från att ha varit något ytterst exklusivt till att finnas i ett obegränsat utbud. De digitala formaten har idag tagit över det mesta av marknaden. Ett tydligt mönster i musiklyssnandet, framför allt hos ungdomar, är att det funnits och finns en social dimension och ett identitetsskapande. Genom valet av musik och sättet att lyssna visar man vem man är eller vill vara. Ett album med plastfickor för singlar sade något om vem man var på 60-talet, precis som 80-talets blandband eller samtidens personliga spellista som delas via Facebook. I Kulturrådets intervjuer bekräftas bilden av den tekniska förändringens inverkan. Merparten menar att det idag i första hand är hängivna fans och personer runt femtio år som fortfarande köper skivor i samma utsträckning som tidigare. Inom främst pop- och rockgenren menar man att yngre konsumenter inte är vana att köpa fysiska skivor och bolagen måste därför anpassa produktion, distribution och marknadsföring till dem. 9 Nuvarande privatkopieringsersättningen, se vidare under avsnittet Upphovsrätt. 14(35)

15 Upphovsrätten Bestämmelserna om upphovsrätt regleras i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL). För musikområdet omfattar det bland annat sångtexter, musikaliska verk och sceniska verk. Rättigheterna gäller normalt i sjuttio år efter upphovsmannens död och omfattar både den ekonomiska rätten och den ideella rätten. Den ekonomiska rätten har två delar; rätten att framställa exemplar och rätten att göra verket tillgängligt. Den ideella rätten innebär att upphovsmannen har rätt att bli angiven när exemplar av verket framställs eller görs tillgängligt för allmänheten samt rätten att motsätta sig att verket ändras så att anseendet kränks eller att det tillgängliggörs i en form som är kränkande. När upphovsrätten lagstiftades 1960 fick musikindustrin ett stärkt rättskydd för sina produkter som förbjöd kopiering i tjugofem år efter att inspelningen gjorts. Som en följd av etermediernas betydelse för distributionen fäste lagen stor vikt vid tillgängliggörandet av verken. Musik spreds till människor som ofta tog del av den utan att ha gjort ett aktivt val. Därför etablerades ett regelverk för radioutsändningar och musik på arbetsplatser och i andra offentliga sammanhang. Det fanns ett ökat behov av förvaltning och spridning. 10 Förvaltning och spridning Idag är förvaltningen och spridningen av upphovsrättsligt skyddat material stor. Ett försök att begränsa spridningen är Ipred-lagen (Intellectual property rights enforcement directive) som trädde i kraft Lagen baseras på ett EU-direktiv från 2003 och innebär att upphovsmannen eller rättighetsinnehavaren har rätt att begära informationsföreläggande eller intrångsundersökning och begära beslut på att internetoperatörerna ska lämna ut uppgifter om IP-adresser. 11 Någon större effekt har dock ännu inte varit synlig. De flesta är överens om att det behövs både påtryckningar från fonogrambolagen och ett utvecklat samarbete med olika ISP:s för att lagen ska få långsiktig effekt. Hur upphovsrätten ska hanteras i den digitala världen är fortfarande högst osäkert. I flera länder har det från regeringens håll gjorts påtryckningar på ISP:s och i Sverige pågår just nu en statlig utredning om upphovsrätten med ambitionen att litteratur, konst och musik lättare ska nå ut till allmänheten. I Kulturrådets intervjuer uppger merparten av de tillfrågade att upphovsrättsfrågan är ett stort problem. Det handlar om att få bukt med gratiskulturen och hitta modeller där inte bara de största bolagen med stora kataloger kan överleva på ersättningarna. Ersättningar till fonogrambolag och artister Idag finns flera aktörer som verkar för att tillvarata de upphovsrättsliga ersättningarna. STIM förvaltar och upplåter rättigheter till musik och text för musikupphovsmän och musikförlag. De ger tillstånd till att framföra musik offentligt och fördelar ersättningen. 10 Martin Fredriksson: Skapandets rätt. Ett kulturvetenskapligt perspektiv på den svenska upphovsrättens historia. Bokförlaget Daidalos AB SFS (2003:389). Ändrad t.o.m. (2009:839) 15(35)

16 På motsvarande sätt som STIM är SAMI till stöd för de utövande konstnärerna, musikerna och artisterna. Internationellt är NCB, Nordic Copyright Bureau, en viktig aktör. Genom NCB tillvaratas utländska rättighetshavare i de nordiska länderna och svenska rättighetshavares rättigheter utomlands. STIM, SAMI och NCB ingår i Copyswede som ansvarar för vidareutnyttjandet i andra media som exempelvis TV-sändningar och för privatkopieringsersättningen. Privatkopieringsersättningen innebär att exempelvis inspelningsbara CD-skivor är belagda med särskilda avgifter. Syftet är att kompensera musiker, kompositörer och författare när deras arbeten kopieras. Identifiering Det finns ett stort behov gällande hanteringen och spridningen av upphovsrättslig data. Med en alltmer digitaliserad distribution av musik, där det inte är säkert att fonogrammet någonstans i produktions-, distributions- och konsumtionskedjan materialiseras, får identifieringen av fonogram en större betydelse för marknadens samtliga aktörer. Behovet består bland annat av att finna former för en standardisering av data som idag finns utspridda på flera olika aktörer, arkiv och databaser. För att identifiera ljudinspelningar finns ISRC-koder. Koden är unik för varje spår och är en livslång identifikation av varje enskild inspelning. En tilldelad kod får aldrig bytas ut utan följer inspelningen för alltid. Koden identifierar ursprungsland för rättighetshavare, där producenten eller rättighetsinnehavaren har sitt säte, producenten som är/var rättighetshavare/producent när inspelningen gjordes och skivan gavs ut, året när koden läggs på inspelningen samt inspelningsnummer och spåridentitet. I dag ansöker fonogrambolagen hos IFPI som fördelar koder. Ansökningsavgiften är 500 kronor inklusive moms. Arkivering Det finns idag flera parallella arkiv för olika typer av inspelningar. För fonogramproducenter gäller idag att förse KB Audiovisuella Medier med ett pliktexemplar. För Kulturrådets bidragsmottagare ställs också krav på att förse Sveriges Radios grammofonarkiv med friexemplar. Det är också möjligt att ytterligare exemplar finns i de arkiv som Statens musiksamlingar administrerar. Därtill bygger fonogrambolagen upp egna arkiv och databaser. All administration av data i parallella system utan samordning gör att det både blir tidsoch resurskrävande för samtliga aktörer samt osäkert och svårtillgängligt ur ett kulturarvs- och forskningsperspektiv. Som regeringens utredare för upphovsrättsutredningen skriver så borde ambitionen vara att underlätta användningen av skyddade verk och samtidigt verka för att ge goda förutsättningar för att nå ut till allmänheten Översyn av vissa frågor om upphovsrätt SOU 2010:24 16(35)

17 KULTURRÅDETS STÖDINSATSER Både Kulturrådet och Konstnärsnämnden fördelar statligt stöd till musikområdet. Kulturrådet fördelar stöd till grupper, organisationer och institutioner medan Konstnärsnämnden fördelar stöd till i huvudsak enskilda konstutövare och upphovsmän. Fonogramstödet utmärker sig genom att det avser en bransch som agerar på en kommersiell marknad, på liknande sätt som stöden inom litteratur-, kulturtidskrifts- och filmområdet. Fonogramstöd Fonogramstödet styrs av förordning SFS 1982:505. I den framgår bland annat att stödets syfte är att främja ett allsidigt utbud av konstnärligt och kulturpolitiskt värdefulla fonogram och att statsbidrag kan ges till fonogramproducenter verksamma i Sverige, Finland och Norge. Stöd kan ges för produktion, distribution och marknadsföring av fonogram med svenska, eller i Sverige bosatta, artister och upphovsmän samt till samiska fonogram som säljs i Sverige. Vidare framgår att stöd ska ges med belopp som motsvarar en viss del av den beräknade faktiska kostnaden för produktion, distribution och marknadsföring av fonogrammet eller projektet. Stödet kan enbart ges till producenter med huvudsakligen regelbunden utgivning av fonogram. Villkoren för bidraget kan bestämmas av Kulturrådet och regleras i av myndigheten fastställd föreskrift (KRFS 2005:1). I föreskriften finns både allmänna förutsättningar och särskilda villkor för bidraget. De särskilda villkoren innebär bland annat att fonogrammet ska framställas i minst 500 exemplar. De innebär också att bidragsmottagaren på egen bekostnad ska förse KB Audiovisuella Medier (tidigare Statens ljud- och bildarkiv) med ett pliktexemplar av fonogrammet samt Sveriges Radios grammofonarkiv, Svensk musik och Kulturrådet med friexemplar av fonogrammet. Fonogrammet ska också hållas i lager i minst 5 år samt anmälas till en databas som är allmänt tillgänglig och sökbar. Enligt förordningen ska Kulturrådet vid fördelning av stöd ta hänsyn till såväl fonogrammets konstnärliga kvalitet som producentens behov av bidrag. Praxis för bidragsnivån ligger för närvarande på 50 procent av produktionens totala kostnad. Vidare framgår att Kulturrådet stödjer mångsidighet vad gäller verk, artister och upphovsmän, och särskilt beaktar behovet av fonogram för barn och ungdom. Arbetsgruppen för fonogramstödet Fonogramstödet fördelas genom beslut av en arbetsgrupp som förordnats av styrelsen. Arbetsgruppens uppgift är att fatta beslut om stöd till fonogramområdet. Gruppen styrs både av en uppdragsbeskrivning och av direktiv fastställda av Kulturrådets styrelse och består av en ordförande och tio ledamöter vilka på olika sätt är verksamma i svenskt musikliv. De är ämnesexperter och har god branschkännedom. 17(35)

18 Arbetsgruppens syfte är att göra kvalitativa bedömningar av ansökningar och med sin samlade kunskap och erfarenhet uppdatera och utveckla Kulturrådets kompetens inom musikområdet. Dessutom ska gruppen stödja Kulturrådet i arbetet med att skapa förutsättningar för en konstnärlig och kulturpolitisk utveckling inom fonogramområdet. Enligt direktiven ska arbetsgruppen pröva ansökningarna utifrån producentens behov av bidrag samt utifrån angivna kriterier och kulturpolitiska prioriteringar. Som grundförutsättning måste projektet ha ett konstnärligt värde. Dessutom ska en rad kriterier ligga till grund för eventuellt stöd: hög konstnärlig kvalitet, mångsidighet vad gäller verk, artister och upphovsmän. Därutöver ska särskilt ett barn- och ungdomsperspektiv beaktas samt ett internationellt-, jämställdhets och ett tillgänglighetsperspektiv. Till varje ansökan finns ett ljudprov. Efter en genomgång av varje enskild ansökan för sig och i relation till övriga ansökningar samt diskussioner om bidraget i sin helhet fattar arbetsgruppen ett gemensamt beslut. Beslutet kan inte överklagas. Produktions-, marknads- och utvecklingsstöd Sedan 2005 fördelar Kulturrådet produktions-, marknads- och utvecklingsstöd till fonogrambolag. Kulturrådet har under de senaste fem åren fördelat mellan drygt fem och sex miljoner kronor i fonogramstöd till i genomsnitt 85 fonogram per år. Antalet ansökningar har varierat mellan 432 och 472 per år. År Antal ansökta fonogram Antal beviljade fonogram Totalt stöd från Kulturrådet (tkr) Produktionsstödet är den dominerande stödformen och antalet ansökningar har legat ganska jämnt på 400 ansökningar per år med undantag för 2008 då ansökningarna minskade till 354 medan ansökningarna för marknadsstödet istället ökade. År 2008 minskade även antalet ansökningar för fonogram totalt. Någon särskild förklaring till detta är svår att hitta. 18(35)

19 Antal ansökningar för produktions-, marknads- och utvecklingsstöd Antal ansökningar för produktionsstöd Antal ansökningar för marknadsstöd Antal ansökningar för utvecklingsstöd Produktionsstöd Produktionsstödet har funnits sedan fonogramstödet infördes Enligt förordningen ska produktionsstöd avse ett enskilt fonogram eller ett avgränsat projekt. Det får inte avse en producents samlade utgivning av fonogram. Produktionsstödet är ett förhandsstöd och kan sökas för produktion, distribution och marknadsföring av fonogram. Produktionsstödet är väl etablerat och många bolag har under årens lopp tagit del av det. Under har knappt ansökningar inkommit och 426 av dem har beviljats stöd. Marknadsstöd Marknadsstödet avser stöd till distribution och marknadsföring av ett redan utgivet fonogram och kan sökas upp till ett år efter fonogrammets utgivningsdatum. Också marknadsstödet ska enligt förordningen avse ett enskilt fonogram eller ett avgränsat projekt. Även fonogram som inte fått produktionsstöd kan beviljas marknadsstöd. Marknadsstödet var en av de stödformer som infördes på försök under och som sedan permanentades. Avsikten med stödet var att marknadsföra färdiga produktioner. Marknadsstödet var det första efterhandsstödet som introducerades inom fonogramområdet. Stödet skulle inte täcka produktionskostnader, utan skapa möjligheter till ytterligare försäljning av redan färdiga fonogram. När stödet introducerades antogs att behovet skulle vara stort bland producenter av kvalitetsfonogram eftersom marknadsföringskostnaderna hade ökat. Kunskapen om marknadsföring ansågs också vara begränsad bland de små producenterna. Utvecklingsstöd Utvecklingsstödet avser en fast summa under en begränsad period som ska ge förutsättningar att utveckla verksamheten på längre sikt. När utvecklingsstödet infördes på prov kallades det verksamhetsstöd och syftet med stödet var att ge bolagen möjlighet att utveckla och planera sin produktion samt stärka sin marknadsposition. Stödet 19(35)

20 var avsett för enbart etablerade och professionellt drivna bolag. I utvärderingen av stödet ändrade man bland annat namn till utvecklingsstöd för att understryka stödets avgränsning till koncentrerade insatser. Vidare konstaterades att stödets grundtanke med att förstärka uthålligheten och möjligheten till ökad stabilitet fungerat väl. Stödet har idag i princip samma syfte att ge förutsättningar för fonogrambolag att utveckla verksamheten på längre sikt. Kulturrådets övriga stöd inom musikområdet Förutom stöd till fonogram fördelar Kulturrådet inom musikområdet stöd till landsting och regioner för regional musikverksamhet, till orkesterinstitutioner, ensembler, fria grupper, arrangörer för engagemang av fria grupper, till samarbete med tonsättare samt till grupper och organisationer för internationellt kulturutbyte. Regional musikverksamhet och orkesterinstitutioner Kulturrådets stöd till regional musikverksamhet och till regionala och lokala orkesterinstitutioner lämnas till dem som anges i Kulturrådets regleringsbrev. Det finns idag 20 länsmusikorganisationer och 15 orkesterinstitutioner som årligen erhåller stöd från Kulturrådet. Sammanlagt fördelades under 2009 drygt 300 miljoner kronor i verksamhetsbidrag till regional musikverksamhet och till orkesterinstitutioner. Därutöver fördelades drygt 4 miljoner kronor i utvecklingsbidrag inom musikområdet. Det fria musiklivet Kulturrådets stöd till det fria musiklivet inkluderar stöd till fria musikgrupper och stöd till arrangörer för engagemang av fria grupper. Stödet till fria musikgrupper är ett verksamhetsstöd för gruppernas nationella och internationella verksamhet. Stöd till arrangörer inom musikområdet avser dem som engagerar fria grupper. Arrangörer som har till uppgift att anordna offentliga konserter och som har en omfattande, permanent och regelbunden konsertverksamhet kan söka stöd. Stöd kan också ges till flera arrangörer i samverkan samt till vissa riksorganisationer. Sammanlagt fördelades drygt 46 miljoner kronor i stöd till fria grupper, arrangörer och vissa av regeringen utpekade aktörer av kulturpolitiskt intresse under Samarbete med tonsättare Regionala och lokala dans-, musik-, musikteater- och teaterinstitutioner och länsmusikorganisationer och fria teater-, dans- och musikgrupper, arrangörer samt vissa aktörer av kulturpolitiskt intresse upptagna i Kulturrådets regleringsbrev kan söka stöd för samarbete med tonsättare. Stödet är avsett att stimulera beställning av nya verk/tonsättaranställningar. Under 2009 fördelades drygt 5 miljoner kronor i stöd till samarbete med tonsättare. Internationell kulturverksamhet Kulturrådet fördelar även stöd till internationell kulturverksamhet. Det kan sökas av aktörer inom musiklivet. Stöd till internationella nätverk kan sökas av organisationer vilkas huvudsakliga syfte är att främja internationellt och interkulturellt kulturutbyte, för 20(35)

21 organisationers medverkan i internationella organisationer och nätverk. Under 2009 fördelades knappt kronor till organisationer inom musikområdet. Dessutom kan projektstöd för internationell verksamhet sökas till internationella kulturutbyten, exempelvis turnéer, gästspel och samproduktioner, i Sverige och utomlands. Projektbidraget kan ges till organisationer, institutioner och fria grupper som arbetar med eller arrangerar professionell konst- och kulturverksamhet, samt utlandsmyndigheter. Under 2009 fördelades drygt 2 miljoner kronor till aktörer på musikområdet. Fonogrambranschens syn på Kulturrådets stöd Kulturrådet har i datainsamlingen fått ett flertal synpunkter på fonogramstödet och önskemål om andra stödformer. På ett generellt plan framhäver samtliga respondenter i Kulturrådets telefonintervjuer att fonogramstödet har stor betydelse för deras verksamhet och framför allt för att upprätthålla kvaliteten i produktionerna. Stödet gör det möjligt för dem att göra det grundläggande men också det lilla extra för att producera musik av hög kvalitet som är tillgänglig för många. De anser vidare att ansökningsprocesser och dylikt över lag fungerat bra men många efterfrågar en högre grad av flexibilitet kopplat till stödet. Respondenterna menar att albumproduktionen har minskat i stor utsträckning och att stödet borde ta hänsyn till detta. Statistiken visar dock att den digitala försäljningen av album håller en hög nivå. Framför allt är det digitala albumpaket som innehåller extra material i form av videos, extraspår och liknande, som har haft en stor ökning. 13 Vad gäller styrningen av stödet är kravet på tidigare utgivning ett av de kriterier som flera av respondenterna i Kulturrådets enkätundersökning återkommer till. De menar att det är viktigt att få stöd i uppstarten av bolaget och att denna regel därför borde förändras. Kulturrådet menar att regeln om regelbunden utgivning tjänar flera syften. För det första är det viktigt att de bolag som får stöd är livskraftiga så att stödda fonogram även långsiktigt når ut till medborgarna. Regelbunden utgivning är ett mått på att bolaget i fråga har etablerat sig på marknaden. För det andra anser Kulturrådet att regelbunden utgivning även är ett mått på kompetens hos bolaget, något som behövs för att fonogrammet ska nå ut till medborgarna. Produktionsstödet Hälften av respondenterna svarade att de anser att produktionsstödet fungerar bra eller mycket bra. 15 procent ansåg att stödet fungerar dåligt eller mycket dåligt och hela 35 procent angav att de inte visste. 13 IFPI digital music report (35)

22 Genomgående i enkätundersökningen har svarsalternativet vet ej fått många svar, ibland en överväldigande majoritet. Det beror på att urvalet respondenter som Kulturrådet tillämpade inte baserades på vilka som sökt eller fått fonogramstöd, utan man riktade sig till verksamma fonogrambolag som är medlemmar i någon av branschorganisationerna. Därför är det inte konstigt att många inte anser sig veta hur stödformerna fungerar, eftersom vissa som fått enkäten aldrig sökt stöd (16 procent). Dessutom kan de som sökt stöd före 2000, det vill säga under den tid när det endast fanns produktionsstöd, inte förväntas känna till marknadsstödet eller utvecklingsstödet (25 procent). Trots dessa förklaringar är nivån som svarat vet ej fortfarande mycket hög. Det skulle kunna bero på brister i Kulturrådets information, men enligt enkätundersökningen upplever 66 procent att informationen är bra eller mycket bra medan 19 procent upplever den som dålig. Åsikter om hur produktionsstödet fungerar från samtliga respondenter 40% 35% 35% 30% 25% 24% 25% 20% 15% 10% 8% 7% 5% 0% Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt Vet ej (Antal svar: 198) Att många är positiva till produktionsstödet beror troligtvis på, menar Kulturrådet, att det funnits under lång tid och är etablerat. Att endast 15 procent är missnöjda med stödformen är ett tecken på att den fungerar på ett bra sätt och tjänar sitt syfte. Om en kontroll görs av endast de som någon gång sökt fonogramstöd minskar andelen som svarat vet ej med tio procent. I gengäld stiger andelen som är positiv medan andelen negativa är oförändrad. Slutsatsen är att produktionsstödet fungerar tillfredsställande, men att många inte känner till eller har någon åsikt om stödet. Marknadsstödet Enligt Kulturrådets enkätundersökning, intervjuer och fokusgrupper/framtidsdiskussioner verkar det som om behovet av stöd för marknadsföring är fortsatt stort. Marknadsföringskostnaderna har fortsatt att öka eller är oförändrade. I enkätundersökningen svarade 46 procent att marknadsföringskostnaderna ökat och 25 procent att de var oförändrade. Av de som svarat att kostnaderna ökat ansåg de flesta att kostnaderna ökat med minst tio procent. 22(35)

23 Utveckling av marknadsföringskostnader I Kulturrådets intervjuer menar många att förklaringen till den dubbla bild som ges, där kostnaderna ökat för vissa, är oförändrade för andra och till och med minskat för några, kan hänvisas till teknikutvecklingen. Via webben har nya informationskanaler öppnat sig, där det går att marknadsföra sig, men kostnaderna varierar stort. De nya informationskanalerna har också begränsat informationens genomslagskraft. När människor utsätts för ett ökat informationsflöde blir det svårare att höras. Detsamma gäller för musiken som är mer tillgänglig för publiken; fler artister har möjlighet att nå ut och det produceras mer musik. Dessa faktorer, menar många av respondenterna, har bidragit till att de måste arbeta mer med riktade marknadsföringskampanjer, vilket kostar betydligt mer. Å andra sidan har nya informationskanaler öppnat sig som i stort sett är gratis, exempelvis marknadsföring via sociala medier. I intervjuerna har det även framkommit att många bolag ser konserter som en del av marknadsföringen av en artist men eftersom rådande situation också har ökat konkurrensen kring konsertscenen har det också blivit en kostsam affär. Samtidigt har konserter och turnéer blivit en viktig inkomstkälla för såväl artister som fonogrambolag, i takt med att intäkterna från försäljning av inspelad musik har sjunkit. Siffror från USA 2007 visade att intäkter från försäljning av konsertbiljetter var många gånger större än intäkterna från CD-försäljning och legal nedladdning tillsammans 14. Samtidigt som marknadsföringskostnaderna har ökat för de flesta så finns det här en paradox. Behovet verkar vara stort men trots det är det förhållandevis få som ansökt om stödet. I Kulturrådets enkätundersökning framgår att merparten inte vet eller inte har någon åsikt om stödet. 14 RIAA, Nielsen SoundScan, Pollster, sept (35)

24 Åsikter om hur marknadsstödet fungerar 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 7% 11% 9% 3% Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 71% Vet ej (Antal svar: 198) I Kulturrådets fokusgruppsdiskussion framkom också att det saknas kunskap om stödet samt att det är många i branschen som koncentrerar sig på produktion snarare än distribution och marknadsföring. I en skrivelse till Kulturrådet tar även SOM upp denna problematik. De menar att ett stöd som enbart ser till den enskilda artisten/produktionen riskerar att bli missriktat och inte nå ut för att den inte marknadsförs och säljs professionellt. 15 Efter genomgången av bolagens syn på marknadsföring kan Kulturrådet konstatera att det finns ett stort behov av marknadsföringsstöd, med tanke på att kostnaderna inom denna del av fonogramverksamheten ökar för de flesta och att det i dagens stora konkurrens behövs mycket marknadsföring för att nå fram till medborgarna. Samtidigt så har få bolag sökt stödet, jämfört med produktionsstödet. Slutsatsen är att Kulturrådet behöver göra stödet mer flexibelt samt förbättra informationen för att öka kunskapen om stödformen. Utvecklingsstödet Utvecklingsstödet som riktat sig till fonogrambolag med flera års verksamhet har inte sökts av så många. Det finns flera tänkbara orsaker till det. Förutom att det är en förhållandevis ny stödform som inte varit öppen för samtliga att söka, har det i nuvarande ekonomiska nedgång varit svårt för bolag att avsätta egenfinansiering till fleråriga utvecklingsprojekt. I Kulturrådets enkätundersökning svarade 83 procent vet ej eller att de inte har någon åsikt om stödet. 15 Dnr KUR 2010/ (35)

25 Åsikter om hur utvecklingsstödet fungerar 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 5% Mycket bra 2% 6% 4% Bra Dåligt Mycket dåligt 83% Vet ej (Antal svar: 198) Respondenterna i enkätundersökningen svarade bland annat att kriterierna för stödet är oklara och det var en av anledningarna till att man inte sökt stödet. Dessutom finns det ett krav på att den som söker utvecklingsstöd ska vara juridisk person. Flertalet av bolagen är enskilda firmor och kan därmed inte söka stöd. Utifrån enkätsvaren och det faktum att få bolag har sökt utvecklingsstödet under de år som det funnits drar Kulturrådet slutsatsen att stödets ändamål är av en mer näringspolitisk karaktär och att staten bör renodla stödet kulturpolitiskt och därför koncentrera sin bidragsgivning till de övriga stödformerna. Övriga åsikter gällande fonogramstödet I Kulturrådets enkätundersökning var det 32 procent som ansåg att det idag saknas sökbara stödformer för fonogrambranschen. Det som framförallt efterfrågades var stöd till digital utgivning och marknadsföring, bolagsstöd och projektstöd, stöd för artistutveckling samt internationella kulturutbyten och turnéer. Det framkom även önskemål om uppstartsstöd och katalogutgivning. I såväl enkätundersökningen som telefonintervjuerna uttrycktes en önskan om ett mer flexibelt stöd. Fonogrambolagen framförde att det både behövs ett stöd som är mindre knutet till enskilda kostnader och mer anpassat till digitala produktioner. De framförde också att själva ansökningsförfarandet är alltför kopplat till fysiska format. Flera av bolagen ansåg också att det borde vara en större flexibilitet i själva användningen av stödet. Samtliga bolag framhåller också att de gärna ser att bidragsnivåerna ökar generellt då stödet inte ökat nämnvärt medan det allmänna kostnadsläget stigit. Några bolag hänvisar till Norge och Finland där nivåerna enligt dem är betydligt högre än i Sverige. De menar att bidraget måste vara tillräckligt stort för att möjliggöra förbättringar med avseende på kvalitet och spridning av musiken. Kulturrådet har tagit hänsyn till de synpunkter som framkommit om såväl nuvarande som nya stödformer. Slutsatserna redovisas under avsnittet Slutsatser och förslag. 25(35)

26 SLUTSATSER OCH FÖRSLAG Fonogramstödets uppkomst var, som tidigare nämnts, bland annat ett resultat av diskussioner om hur den svenska skivutgivningen skulle räddas. I början av stödets historia så var de stora fonogrambolagen inte odelat positiva, utan kritiserade stödet särskilt utifrån oron att stödet påverkade den fria konkurrensen på ett negativt sätt. Efter 1990-talets glansdagar och med fonogrambolagens stora strukturrationalisering under senare år är idag både de små och stora bolagen överens om att stödet har en viktig funktion att fylla. Utan fonogramstödet skulle utbudet av inspelad musik vara smalare än vad som idag är fallet. Det framkommer tydligt i den datainsamling som Kulturrådet gjort. Stödets syfte, att främja ett allsidigt utbud av konstnärligt och kulturpolitiskt värdefulla fonogram, är fortfarande aktuellt. Genom de förändringar som skett inom fonogrambranschen kan konstateras att teknikutvecklingen gjort att konsumtionsmönstren ändrats. Detta har i sin tur påverkat spridningen av upphovsrättsligt material. Den nya tekniken har bidragit till minskad försäljning, vilket gett konsekvenser på hela kedjan från produktion till distribution och marknadsföring. Trots att hela branschen upplever en svår ekonomisk situation och många efterfrågar ett generellt, mer flexibelt bolagsstöd så finns det enligt Kulturrådets bedömning begränsningar i vad som bör stödjas. Kulturrådets uppgift är att verka för att uppfylla de kulturpolitiska målen. Att ge statligt stöd för att utveckla entreprenörskap, företag och deras konkurrenskraft på marknaden är en uppgift för andra myndigheter under Näringsdepartementet. Vad som i övrigt berörts och efterfrågats i undersökningen är förnyelse, flexibilitet, stabilitet och långsiktighet, men också en löpande kommunikation mellan staten och fonogrambranschen. För att fonogramstödet ska bidra till att uppfylla de kulturpolitiska målen och anpassas till de förändringar som skett och fortfarande sker konstaterar Kulturrådet att ett antal förändringar behöver göras av det nuvarande stödet. Därutöver menar Kulturrådet att det finns behov av att skapa en nationell databas för fonogram. Kulturrådet menar också att de medel som frigörs när Caprice upphör bör överföras till fonogramstödet. 26(35)

27 Ett mer flexibelt och kulturpolitiskt renodlat fonogramstöd För att göra stödet mer flexibelt och anpassat till utvecklingen inom området och samtidigt renodla stödet kulturpolitiskt föreslår Kulturrådet: 1. att produktionsstödet, det vill säga stöd till produktion, distribution och marknadsföring av fonogram, öppnas för att också kunna sökas i efterhand, 2. att marknadsstödet, det vill säga stöd för enbart distribution och marknadsföring, ändras till att även kunna sökas senare än ett år efter utgivning av fonogrammet såvida det avser en nylansering på ett nytt geografiskt territorium, 3. att utvecklingsstödet avvecklas, 4. att synen på bedömningen av ekonomisk situation förändras och 5. att styrningen av stödet görs mer flexibel och anpassad till utvecklingen genom förändring av förordning och föreskrifter. 1. Produktionsstödet kompletteras med möjlighet att söka i efterhand För att göra produktionsstödet mer effektivt och anpassat till fonogrambolag med olika regelbundenhet i fonogramutgivningen föreslås att produktionsstödet i fortsättningen ska kunna sökas även i efterhand, dock med vissa begränsningar efter utgivningsdatum. En majoritet av bolagen menar att det finns en risk att färre nya artister ges ut på fonogram i och med att få har råd att satsa på oprövade kort. Genom förslaget skulle fonogrambolag med större och mer regelbunden utgivning förhoppningsvis bli mer benägna till ett större risktagande för kulturpolitiskt motiverade utgivningar. De skulle inte behöva anpassa utgivningen till ett specifikt ansökningsdatum. Istället kan de samspela mera med marknadens förutsättningar, som till exempel turnémöjligheter, mediebevakning och försäljningskanaler. Samtidigt är det viktigt att stödet fortfarande är möjligt att söka i förhand för de bolag som inte utan stöd har ekonomiska resurser att initiera, producera och marknadsföra sin musik. Ett efterhandsstöd ger dessutom Kulturrådet bättre möjligheter att göra en bedömning av både den ljudtekniska och konstnärliga kvaliteten på fonogrammet, eftersom man då har tillgång till den färdiga produkten och inte behöver grunda resultatet på ett preliminärt ljudprov. 27(35)

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april:

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: KLYS är en samarbetsorganisation för olika konstnärsgrupper som författare, bildkonstnärer, tonsättare,

Läs mer

Stockholm 2015-09-25. Utrikesdepartementet, Enheten för främjande och EU:s inre marknad 103 39 Stockholm. Diarienummer UD2015/267/FIM

Stockholm 2015-09-25. Utrikesdepartementet, Enheten för främjande och EU:s inre marknad 103 39 Stockholm. Diarienummer UD2015/267/FIM Stockholm 2015-09-25 Utrikesdepartementet, Enheten för främjande och EU:s inre marknad 103 39 Stockholm Diarienummer UD2015/267/FIM Ang. Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska

Läs mer

Folkmusik på fongoram Vad säger statistiken? Perspektiv på de senaste tjugo åren.

Folkmusik på fongoram Vad säger statistiken? Perspektiv på de senaste tjugo åren. ESI RFoD Folkmusik på fongoram Vad säger statistiken? Perspektiv på de senaste tjugo åren. Tommy Sjöberg Preliminär version 2004-03-23 Fonogramstatistik 1 INLEDNING Vad är anledningen till att det ges

Läs mer

A V T A L. Standardavtal icke kommersiell podcast 2017

A V T A L. Standardavtal icke kommersiell podcast 2017 Mellan å ena sidan [ ], nedan kallad Licenstagaren, och å andra sidan IFPI Svenska Gruppen (International Federation of the Phonographic Industry) nedan kallat IFPI samt SAMI (Svenska Artisters och Musikers

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Privatkopieringsersä/ning

Privatkopieringsersä/ning IMK-seminarium den 26 maj 2014 Privatkopieringsavgift Advokat Stefan Widmark 1919 års lag om rätt till litterära och musikaliska verk (LL) 1919 års lag om rätt till verk av bildande konst (KL) 1919 års

Läs mer

Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834, 801 30 Gävle. av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. För 797 000 kronor av de

Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834, 801 30 Gävle. av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. För 797 000 kronor av de KULTURRÅDET BESLUT 2015-01-29 82015:5 Ärende Fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2015 inom ramen för kultursamverkansmodellen Part Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834,

Läs mer

MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN

MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och

Läs mer

Regler för stöd från Kulturutveckling

Regler för stöd från Kulturutveckling Regler för stöd från Kulturutveckling Region Gävleborg vill ge nya möjligheter för människors självförverkligande och aktiva bidrag till samhällsutvecklingen. Detta övergripande mål uttrycks i den regionala

Läs mer

Betalt på internet. Opinionsundersökning om allmänhetens syn på att betala för text, bild, film och musik som sprids via internet

Betalt på internet. Opinionsundersökning om allmänhetens syn på att betala för text, bild, film och musik som sprids via internet Betalt på internet Opinionsundersökning om allmänhetens syn på att betala för text, bild, film och musik som sprids via internet Rapport från Kulturskaparna kulturskaparna.com 10 mars 2010 1 Innehåll 1

Läs mer

Kultur Skåne Datum 2015-03-03 Dnr 1500352 1 (4) Direktiv utredning och förslag på Region Skånes kulturnämnds långsiktiga satsningar med inriktning på musikområdet Sammanfattning Utredaren ska göra en översyn

Läs mer

UTVÄRDERING AV LIVECHECKEN

UTVÄRDERING AV LIVECHECKEN KULTURFÖRVALTNINGEN KULTURSTRATEGISKA AV DELNINGEN SID 1 (5) 2010-09-28 pm Ärendets beredning Ärendet har handlagts inom den kulturstrategiska avdelningen. Bakgrund I budgettexten för 2008 fick kulturförvaltningen

Läs mer

Förslag till uppdrags- och måldokument för Konstnärsnämndens Internationella musikprogram

Förslag till uppdrags- och måldokument för Konstnärsnämndens Internationella musikprogram Bilaga KN 2012/6868 Förslag till uppdrags- och måldokument för Konstnärsnämndens Internationella musikprogram Konstnärsnämnden har fått regeringens uppdrag att utveckla former för internationellt kulturutbytet

Läs mer

VEM ÄGER MUSIKEN? MUSIKSVERIGE OM UPPHOVSRÄTT

VEM ÄGER MUSIKEN? MUSIKSVERIGE OM UPPHOVSRÄTT VEM ÄGER MUSIKEN? MUSIKSVERIGE OM UPPHOVSRÄTT Med upphovsrätt blir det mer musik att lyssna på. De flesta är nog överens om att musik gör livet betydligt roligare. Få saker kan trösta så bra eller få pulsen

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

LÄGESRAPPORT DIGITAL MARKNAD FÖR FILM OCH TV

LÄGESRAPPORT DIGITAL MARKNAD FÖR FILM OCH TV LÄGESRAPPORT DIGITAL MARKNAD FÖR FILM OCH TV FTVS arbetar sedan 2006 för att få till stånd en fungerande digital marknad för film och tv på nätet. En viktig del i det arbetet består i att bidra med kunskap

Läs mer

Så här använder du bilder, texter och musik i kommunens verksamheter. Upphovsrätt. Enköpings kommun

Så här använder du bilder, texter och musik i kommunens verksamheter. Upphovsrätt. Enköpings kommun Så här använder du bilder, texter och musik i kommunens verksamheter Upphovsrätt Enköpings kommun Upphovsrätt det här gäller för dina och andras verk när du använder dem i kommunens verksamheter När du

Läs mer

Konstnärsnämnden 2013

Konstnärsnämnden 2013 Konstnärsnämnden 2013 Konstnärsnämndens uppdrag Främja konstnärers möjlighet att ägna sig åt sitt konstnärliga arbete och vidareutveckla sitt konstnärskap : Stöd till enskilda konstnärer genom stipendier

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper

Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper 2005-06-28 KUR 2005:120 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper Kulturrådet fick i 2005

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Förslaget om vidaresändningsplikt och upphovsrättskostnader

Förslaget om vidaresändningsplikt och upphovsrättskostnader Bakgrund Förslaget om vidaresändningsplikt och upphovsrättskostnader SABOs medlemsföretag och deras kabelnät SABO har idag ca 300 medlemsföretag med sammanlagt omkring 730 000 lägenheter. Drygt 90 % av

Läs mer

ANSÖKAN OM PROJEKTSTÖD

ANSÖKAN OM PROJEKTSTÖD OBS. Häfta ej 1 Malmö stad Kulturförvaltningen ANSÖKAN OM PROJEKTSTÖD ORGANISATION Organisationens registrerade namn Organisationsnummer Eventuell c/o-adress Plusgiro/bankgiro (beviljat stöd utbetalas

Läs mer

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Vissa frågor om kommersiell radio

Vissa frågor om kommersiell radio MTG Radio remissvar på Ds 2016:23 Vissa frågor om kommersiell radio MTG Radio ( MTG ) har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på DS 2016:23 Vissa frågor om kommersiell radio. Med anledning av

Läs mer

Musik och film på Internet - hot eller möjlighet? Uppdraget

Musik och film på Internet - hot eller möjlighet? Uppdraget Musik och film på Internet - hot eller möjlighet? Utredare Cecilia Renfors Utredningssekreterare Johan Axhamn Svenska Föreningen för Upphovsrätt 2007-09-11 Uppdraget Redovisa utvecklingen av lagliga nättjänster

Läs mer

Avtal 1 LÅNGSIKTIGT UPPDRAG

Avtal 1 LÅNGSIKTIGT UPPDRAG Avtal mellan Stockholms läns landsting genom kulturnämnden, nedan kallat landstinget, och den ekonomiska föreningen Stockholms Läns Blåsarsymfoniker (SLB), rörande driften av regional musikverksamhet i

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av statens insatser för lättläst. Dir. 2012:109. Beslut vid regeringssammanträde den 25 oktober 2012

Kommittédirektiv. Översyn av statens insatser för lättläst. Dir. 2012:109. Beslut vid regeringssammanträde den 25 oktober 2012 Kommittédirektiv Översyn av statens insatser för lättläst Dir. 2012:109 Beslut vid regeringssammanträde den 25 oktober 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska se över statens insatser på området lättläst.

Läs mer

Privatkopieringen har i stort sett upphört

Privatkopieringen har i stort sett upphört Privatkopieringen har i stort sett upphört Det är hög tid att utreda ett nytt system för privatkopieringsersättningen. Nuvarande system leder till ohållbara konsekvenser för konsumenterna. Ersättningen

Läs mer

Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen

Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen PM 2015:130 RV (Dnr 110-847/2015) Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen Remiss från Miljö- och energidepartementet Remisstid den 16 september 2015 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

om förslag till kulturstöd

om förslag till kulturstöd KLYS - Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd KLYS bidrag till Stockholms stads samråd om förslag till kulturstöd Diarienummer 1.1/3248/2011 KLYS 2011-10-03 Innehåll KLYS bidrag till Stockholms

Läs mer

För sent inkommen eller ofullständig ansökan riskerar att inte bli behandlad vid denna ansökningsomgång.

För sent inkommen eller ofullständig ansökan riskerar att inte bli behandlad vid denna ansökningsomgång. ANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN Observera ANSÖKAN OM UTVECKLINGSSTÖD FONOGRAM SISTA ANSÖKNINGSDAG: 15 SEPTEMBER Denna onlineansökan är optimerad för webbläsaren Internet Explorer version 6 eller senare, men fungerar

Läs mer

Det här är Kulturrådet. Myndighet under Kulturdepartementet Ca 75 anställda Styrelse Referens- och arbetsgrupper samt sakkunniga

Det här är Kulturrådet. Myndighet under Kulturdepartementet Ca 75 anställda Styrelse Referens- och arbetsgrupper samt sakkunniga Det här är Kulturrådet Myndighet under Kulturdepartementet Ca 75 anställda Styrelse Referens- och arbetsgrupper samt sakkunniga Kulturrådets uppdrag Kulturrådet har till uppgift att, med utgångspunkt i

Läs mer

UPPHOVSRÄTT EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN MUSIKFÖRLÄGGARNA OM NOTER

UPPHOVSRÄTT EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN MUSIKFÖRLÄGGARNA OM NOTER UPPHOVSRÄTT EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN MUSIKFÖRLÄGGARNA OM NOTER UPPHOVSRÄTT innehåll NOTER UPPHOVSRÄTT 7 NOTER OCH SÅNGTEXTER 8 ARRANGEMANG 11 KOPIERING AV MUSIKALISKA VERK OCH 12 TEXTER I SKOLAN TEXT:

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 3 En fördjupningsstudie av e-böcker

Läs mer

Yttrande över Kultursamverkansutredningens delbetänkande Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11)

Yttrande över Kultursamverkansutredningens delbetänkande Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) 1 (6) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektören Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Kultursamverkansutredningens delbetänkande Spela samman en ny modell för statens stöd till

Läs mer

Ansökan om bidrag till internationellt kulturutbyte inom musik Läs bifogad information innan du fyller i blanketten!

Ansökan om bidrag till internationellt kulturutbyte inom musik Läs bifogad information innan du fyller i blanketten! Ansökan om bidrag till internationellt kulturutbyte inom musik Läs bifogad information innan du fyller i blanketten! Personuppgifter Alla bidrag söks av och tilldelas personer, ej grupper eller organisationer.

Läs mer

Ärende Ansökan om bidrag för musikfrämjande insatser, andra fördelningen

Ärende Ansökan om bidrag för musikfrämjande insatser, andra fördelningen 0 KULTURRADET BESLUT GD 2010:352 2010-10-04 Dnr KUR 2010/4183 Ärende Ansökan om bidrag för musikfrämjande insatser, andra fördelningen Sökande Stockholms Läns Blåsarsymfoniker, Nybrokajen 13, 111 48 Stockholm,

Läs mer

Remissvar över Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen

Remissvar över Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen Kulturdepartementet Enheten för konstarterna 103 33 STOCKHOLM Stockholm den 28 februari 2013 Remissvar över Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen SOU 2012:65 ALIS (Administration av

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016

Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

Förslag till direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället

Förslag till direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället IP/97/1100 Bryssel den 10 december 1997 Förslag till direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället Europeiska kommissionen har på initiativ av kommissionsledamoten med ansvar

Läs mer

Bestämmelser för kulturstöd i Malmö

Bestämmelser för kulturstöd i Malmö Senast reviderade av Malmö kulturnämnd 2015-06-11 Redigerade 2015-12-04 Bestämmelser för kulturstöd i Malmö Målsättning Malmö kulturnämnd ska genom att stödja det utominstitutionella kulturlivet möjliggöra

Läs mer

Endast arbetsmaterial

Endast arbetsmaterial REVIDERAD BUDGET Produktionsstöd fonogram ANVISNINGAR FÖR BLANKETTEN Observera Denna onlineblankett är optimerad för webbläsaren Internet Explorer version 6 eller senare, men fungerar även med Firefox

Läs mer

garanterat bra böcker

garanterat bra böcker garanterat bra böcker garanteratbra@kulturradet.se VARFÖR LITTERATURSTÖD? 1960-talets förlagskris Övergången från fasta till fria priser 1970 (följd av bruttoprisförbud) Höga bokpriser: Förväntades leda

Läs mer

Inledning. ANE BRUN FOTO: BALLOON RANGER RECORDINGS OMSLAGSBILD: VERONICA MAGGIO FOTO: SARAH NANKIN

Inledning. ANE BRUN FOTO: BALLOON RANGER RECORDINGS OMSLAGSBILD: VERONICA MAGGIO FOTO: SARAH NANKIN OM UPPHOVSRÄTT Inledning. Svenskarna lyssnar på musik som aldrig förr. Digitalisering och internet har gjort musiken lättillgängligare än någonsin och med smartphones och datorer är den aldrig längre bort

Läs mer

4. Utgångspunkter för statens framtida stöd till regional kulturverksamhet.

4. Utgångspunkter för statens framtida stöd till regional kulturverksamhet. 1 Riksorganisationen Folkets Hus och Parkers remissyttrande över betänkandet Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11). Folkets Hus och Parker (FHP) är positiva

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering

Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering STRATEGI S2010:28 Dnr KUR 2010/1320 Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering Bakgrund Sverige har på många områden en tätposition i Europa när det gäller kultur. Vi ligger i topp

Läs mer

Idéburet offentligt partnerskap en bild av nuläget juli 2016

Idéburet offentligt partnerskap en bild av nuläget juli 2016 www.pwc.se Idéburet offentligt partnerskap en bild av nuläget Bakgrund s affärsidé är att bidra till att lösa viktiga problem. Att bidra till att sprida kunskaper om möjligheter till samverkan mellan olika

Läs mer

Endast arbetsmaterial. REVIDERAD BUDGET Produktionsstöd fonogram ANVISNINGAR FÖR BLANKETTEN. Observera. Så skickar du in blanketten

Endast arbetsmaterial. REVIDERAD BUDGET Produktionsstöd fonogram ANVISNINGAR FÖR BLANKETTEN. Observera. Så skickar du in blanketten REVIDERAD BUDGET Produktionsstöd fonogram ANVISNINGAR FÖR BLANKETTEN Observera Den här blanketten är optimerad för webbläsaren Internet Explorer versionerna 9-11. Den fungerar även med Firefox version

Läs mer

Ansökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering av biograftekniken på Sollentuna Bio

Ansökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering av biograftekniken på Sollentuna Bio SOLLENTUNA KOMMUN Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2011-10-11 Sidan 13 av 18 75/2011 Ansökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering

Läs mer

Riktlinjer för föreningsbidrag Fastställda av Farsta stadsdelsnämnd den 19 nov 2013

Riktlinjer för föreningsbidrag Fastställda av Farsta stadsdelsnämnd den 19 nov 2013 Avdelningen för förskola och fritid Sida 1 (5) 2013-10-22 Riktlinjer för föreningsbidrag Fastställda av Farsta stadsdelsnämnd den 19 nov 2013 Bakgrund Farsta stadsdelsnämnd fördelar årligen bidrag till

Läs mer

Endast arbetsmaterial ANSÖKAN OM PRODUKTIONSSTÖD MUSIKUTGIVNING. För ansökningsperiod, se Kulturrådets webbplats. ANVISNINGAR FÖR BLANKETTEN Observera

Endast arbetsmaterial ANSÖKAN OM PRODUKTIONSSTÖD MUSIKUTGIVNING. För ansökningsperiod, se Kulturrådets webbplats. ANVISNINGAR FÖR BLANKETTEN Observera ANSÖKAN OM PRODUKTIONSSTÖD För ansökningsperiod, se Kulturrådets webbplats. ANVISNINGAR FÖR BLANKETTEN Observera Den här blanketten är optimerad för webbläsaren Internet Explorer versionerna 9-11. Den

Läs mer

Henry Olsson. Copyright. Svensk och internationell upphovsrätt. Åttonde upplagan. Norstedts Juridik

Henry Olsson. Copyright. Svensk och internationell upphovsrätt. Åttonde upplagan. Norstedts Juridik Henry Olsson Copyright Svensk och internationell upphovsrätt Åttonde upplagan Norstedts Juridik Innehållsförteckning Förord 11 Förkortningar 17 1. Inledning 19 Immaterialrätt 19 Upphovsrättens huvudinnehåll

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

Yttrande över Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas offentligt (promemoria)

Yttrande över Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas offentligt (promemoria) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter)

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Avtal Datum Dnr Sid 1 (5) AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Parter 1. Umeå universitet, institutionen för (namn),

Läs mer

Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under

Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under Socialutskottets betänkande 2015/16:SoU2 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2014 Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse 2014/15:132

Läs mer

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD K KULTURFÖRVALTNINGEN KULTURSTRATEGISKA AVDELNINGEN FÖRSLAG SID 1 (14) 2011-08-30 SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD INLEDNING Detta dokument är kulturförvaltningens förslag till system för kulturstöd.

Läs mer

TÄVLINGSREGLER MELODIFESTIVAL 2014

TÄVLINGSREGLER MELODIFESTIVAL 2014 TÄVLINGSREGLER MELODIFESTIVAL 2014 Sektion A: Inbjudan, bakgrund, regler och urvalsprocess Sektion B: Regler för det insända bidraget Sektion C: Regler för bidrag som väljs ut att tävla Sektion D: Övriga

Läs mer

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Sida 1 av 6 Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Hur beskriva mediemarknaden? För att kunna analysera public service-bolagens påverkan på mediemarknaden

Läs mer

Yttrande över lagrådsremiss om Ändringar i premiepensionssystemet

Yttrande över lagrådsremiss om Ändringar i premiepensionssystemet 2009-06-08 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 Stockholm Till Finansdepartementet (Fi2005/5690) Yttrande över lagrådsremiss om Ändringar i premiepensionssystemet Fondbolagens förening

Läs mer

Information till sökande av stöd till elektroniskt publicerade och distribuerade tidskrifter, så kallade nättidskrifter

Information till sökande av stöd till elektroniskt publicerade och distribuerade tidskrifter, så kallade nättidskrifter Information till sökande av stöd till elektroniskt publicerade och distribuerade tidskrifter, så kallade nättidskrifter Denna information syftar till att ge den sökande en allmän orientering av bidraget.

Läs mer

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015.

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. Konstnärsnämndens styrelse Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. 1. Bakgrund Internationalisering och globalisering är några av de viktigaste

Läs mer

Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop. Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen Ds 2017:8

Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop. Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen Ds 2017:8 Halmstad 2017-06-o7 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop. Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen Ds 2017:8 Riksteatern

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Lina Collin Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet och

Läs mer

IFPI Svenska Gruppen. Magnus Mårtensson magnus@ifpi.se www.ifpi.se /.org

IFPI Svenska Gruppen. Magnus Mårtensson magnus@ifpi.se www.ifpi.se /.org IFPI Svenska Gruppen Magnus Mårtensson magnus@ifpi.se www.ifpi.se /.org Disposition Kort presentation av IFPI Svenska Gruppen Bakgrund Vilka åtgärder har IFPI vidtagit fram till idag för att motverka spridandet

Läs mer

Bilaga 2 till cirkulär 2001:88. SKOLBANDNINGSAVTAL «Komnr» mellan å ena sidan

Bilaga 2 till cirkulär 2001:88. SKOLBANDNINGSAVTAL «Komnr» mellan å ena sidan SKOLBANDNINGSAVTAL «Komnr» mellan å ena sidan COPYSWEDE ek.för. såsom företrädare för sig själv och för rättigheter tillkommande sina medlemsorganisationer samt producentorganisationer och radioföretag,

Läs mer

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014 En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet B1 Sammanfattning För femte året i följd har Svensk Digital Handel (tidigare Svensk Distanshandel) tagit fram rapporten Digital

Läs mer

1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson

1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson 1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson Remissvar SOU 2012:59 (Nya villkor för public service) Föreningen svenska tonsättare (FST) organiserar sedan

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

Upphovsrätten sätter maten på upphovsmannens bord

Upphovsrätten sätter maten på upphovsmannens bord Upphovsrätten sätter maten på upphovsmannens bord Var och en har rätt till skydd för de ideella och materiella intressen som härrör från vetenskapliga, litterära och konstnärliga verk till vilka han eller

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

Kulturarvslyftet. Rapport. rapport till Kulturdepartementet i anslutning till. årsredovisningen Bakgrund

Kulturarvslyftet. Rapport. rapport till Kulturdepartementet i anslutning till. årsredovisningen Bakgrund Rapport Datum 2013-01-15 Dnr 101-4716-2011 Version 1.0 Avdelning Verkssekretariatet Författare Marianne Lundberg Kulturarvslyftet rapport till Kulturdepartementet i anslutning till årsredovisningen 2012

Läs mer

Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Hur lång är skyddstiden? Vad skyddas av upphovsrätten? Vad innebär symbolen?

Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Hur lång är skyddstiden? Vad skyddas av upphovsrätten? Vad innebär symbolen? S V E R I G E S F Ö R FAT TA R F Ö R B U N D I N F O R M E R A R O M U P P H OV S R ÄT T E N i Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Upphovsrättslagen ger upphovsmän ensamrätt att förfoga över sitt verk

Läs mer

10 Närstående rättigheter

10 Närstående rättigheter 10 Närstående rättigheter 10.1 Ensamrättigheter för utövande konstnärer, framställare av upptagningar av ljud eller rörliga bilder samt radio- och televisionsföretag 10.1.1 Nuvarande ordning Grundläggande

Läs mer

Medielandskapets starka förändring innebär ökad konkurrens för de bolag som redan finns på marknaden.

Medielandskapets starka förändring innebär ökad konkurrens för de bolag som redan finns på marknaden. Svenska Läromedel Norrtullsgatan 6 113 29 Stockholm Myndigheten för radio och tv Box 33 121 25 Stockholm Saken: Utredning om mediemarknaden m.m. Stockholm den 24 juni 2015 Svenska Läromedel får härmed

Läs mer

Musik och bibliotek - upphovsrätt

Musik och bibliotek - upphovsrätt Musik och bibliotek - upphovsrätt Musikmuseet den 17 april 2007 Susanna Broms Om det är något man vill göra, är det troligtvis förbjudet! 2007-04-17 Susanna Broms 2 Upphovsrättens reglering Bern-konventionen

Läs mer

Grönbok om distribution av audiovisuella verk i Europeiska unionen

Grönbok om distribution av audiovisuella verk i Europeiska unionen Näringsutskottets utlåtande 2011/12:NU7 Grönbok om distribution av audiovisuella verk i Europeiska unionen Sammanfattning Utskottet behandlar i detta utlåtande Europeiska kommissionens grönbok om audiovisuella

Läs mer

Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier

Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier Sökbara stipendier Handläggare: Bo Olls Verksamhet: Enheten för kultur och kreativitet, ledningsstaben Datum: 2016-02-17 Diarienummer: RUN 2015-429

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

Beslut angående kulturstöd för Barnens Underjordiska Scens program 2013.

Beslut angående kulturstöd för Barnens Underjordiska Scens program 2013. KULTURFÖRVALTNINGEN KULTURSTRATEGISKA ST ABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-01-23 Handläggare: Kerstin Gustafsson Telefon: 08-508 319 43 Till Kulturnämnden KuN 2013-02-07 Nr 14 Beslut angående kulturstöd

Läs mer

SF Bios remissvar på promemorian Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31)

SF Bios remissvar på promemorian Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) SF Bios remissvar på promemorian Framtidens filmpolitik (Ds 2015:31) SF Bio AB ( SF Bio ) har getts möjlighet att inkomma med remissvar och lämna synpunkter på regeringens förslag till Framtidens filmpolitik,

Läs mer

Fördelning av kultur- och utvecklingsstöd till det fria kulturlivet från 2013

Fördelning av kultur- och utvecklingsstöd till det fria kulturlivet från 2013 KULTURFÖRVALTNINGEN KULTURSTRATEGISKA ST ABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2012-10-29 Handläggare: Monica Christensen Luotsinen Nadja Åhlström Kerstin Gustafsson Robert Brodén Christoffer Reichenberg Andersson

Läs mer

Din guide till upphovsrätten

Din guide till upphovsrätten Din guide till upphovsrätten Därför upphovsrätt Upphovsrättslagen Upphovsrätten är ett viktigt instrument för kulturell utveckling och fritt skapande. Den bidrar till ett brett och mångfacetterat kulturliv

Läs mer

UPPROP FÖR DEN FRIA SCENKONSTEN

UPPROP FÖR DEN FRIA SCENKONSTEN UPPROP FÖR DEN FRIA SCENKONSTEN DEN FRIA SCENKONSTEN ÄR HOTAD Det svenska samhället står idag inför stora utmaningar. Konsten och kulturen erbjuder en arena för dialog och fördjupade samtal som kan bidra

Läs mer

L I C E N S A V T A L

L I C E N S A V T A L Mellan å ena sidan [LICENSTAGARENS NAMN], [ORG NUMMER], nedan kallad Licenstagaren, och IFPI Svenska Gruppen (International Federation of the Phonographic Industry), nedan kallat IFPI, har träffats följande

Läs mer

- KLYS Manifest KLYS

- KLYS Manifest KLYS KLYS Manifest KLYS Förverkliga kultursamhället! Vi vill att så många som möjligt ska ta del av så mycket kultur som möjligt. Vi vill ha ett brett, mångfacetterat, nyskapande och kvalitativt kulturutbud.

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Om ni inte genomför verksamheten/projektet/aktiviteten eller redovisar för sent kan ni bli skyldiga att betala tillbaka bidraget.

Om ni inte genomför verksamheten/projektet/aktiviteten eller redovisar för sent kan ni bli skyldiga att betala tillbaka bidraget. REDOVISNING PROJEKTBIDRAG NATIONELLT MOBILITETSSTÖD/ ARRANGÖRSSAMVERKAN INOM MUSIKOMRÅDET För redovisningsdatum, se beslut ANVISNINGAR FÖR BLANKETTEN Observera Den här blanketten är optimerad för webbläsaren

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Beslut om stöd enligt förordningen (2013:145) om stöd för innovativt byggande av bostäder för unga.

Beslut om stöd enligt förordningen (2013:145) om stöd för innovativt byggande av bostäder för unga. BESLUT 2013-09-24 1(4) Handläggare Paul Silfwerberg Kod Arkitekter AB Riddargatan 30 114 57 Stockholm Beslut om stöd enligt förordningen (2013:145) om stöd för innovativt byggande av bostäder för unga.

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87 Starka tillsammans Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier Stockholm 2013 SOU 2013:87 Sammanfattning Uppdraget Utredningens uppdrag har varit att föreslå ett system för nationell

Läs mer

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Remissvar: Regional indelning - tre nya län 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Regional indelning - tre nya län Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer till ovan angivna betänkande (SOU

Läs mer

Mer information om föreningsbidraget hittar du på

Mer information om föreningsbidraget hittar du på Läs riktlinjerna innan ni fyller i ansökan. Ha dem även till hands under tiden ni fyller i ansökan. Det finns möjlighet på slutet att ändra i er ansökan. Det finns också möjlighet att ångra er ansökan.

Läs mer

Riktlinjer för PRO:s webbsidor i föreningar, samorganisationer och distrikt. Antagen av Riksorganisationens styrelse den 13/12 2011

Riktlinjer för PRO:s webbsidor i föreningar, samorganisationer och distrikt. Antagen av Riksorganisationens styrelse den 13/12 2011 Riktlinjer för PRO:s webbsidor i föreningar, samorganisationer och distrikt Antagen av Riksorganisationens styrelse den 13/12 2011 Inledning Detta är en policy för hur föreningar och distrikt ska använda

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statsbidrag för kvinnors organisering; SFS 2005:1089 Utkom från trycket den 16 december 2005 utfärdad den 8 december 2005. Regeringen föreskriver 1 följande. Statsbidragets

Läs mer