ÖVERSYN AV FONOGRAM- STÖDET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÖVERSYN AV FONOGRAM- STÖDET"

Transkript

1 ÖVERSYN AV FONOGRAM- STÖDET

2

3 INNEHÅLL FÖRKORTNINGAR OCH DEFINITIONER... 5 INLEDNING... 7 Bakgrund... 7 Disposition... 8 ÖVERSYNENS GENOMFÖRANDE... 9 Datainsamlingen... 9 Enkätundersökningen... 9 Telefonintervjuer... 9 Fokusgrupper/framtidsdiskussioner FÖRÄNDRINGAR INOM FONOGRAMBRANSCHEN Teknikutveckling Nya konsumtionsvanor Upphovsrätten Förvaltning och spridning Ersättningar till fonogrambolag och artister Identifiering Arkivering KULTURRÅDETS STÖDINSATSER Fonogramstöd Arbetsgruppen för fonogramstödet Produktions-, marknads- och utvecklingsstöd Produktionsstöd Marknadsstöd Utvecklingsstöd Kulturrådets övriga stöd inom musikområdet Regional musikverksamhet och orkesterinstitutioner Det fria musiklivet Samarbete med tonsättare Internationell kulturverksamhet Fonogrambranschens syn på Kulturrådets stöd Produktionsstödet Marknadsstödet Utvecklingsstödet Övriga åsikter gällande fonogramstödet SLUTSATSER OCH FÖRSLAG... 26

4

5 FÖRKORTNINGAR OCH DEFINITIONER CD DVD EP EU GLF IFPI IP-adress IPRED ISBN ISP ISRC KB MP3 NCB SAMI SOM STIM SVT Compact Disc, ett digitalt lagringsmedia i skivformat som läses optiskt. Digital Versatile Disc, ett digitalt lagringsmedia i skivformat som läses optiskt. Från engelskans "Extended Play", ett skivformat som är längre än Singel men kortare än LP (Long Play eller fullängdsskiva). European Union. Grammofon Leverantörernas Förening, sammanslutning av fonogramdistributörer som driver musikdatabasen Grammotex. International federation of the Phonografic Industry, internationell organisation för fonogrambolag med cirka 1400 medlemmar i 75 länder. Den svenska avdelningen IFPI Svenska Gruppen har ca 50 medlemmar. Internet Protocol address, ett nummer som används som adress för trafik på Internet. Intellectual Property Rights Enforcement Directive, ett EU-direktiv om upphovsrätt. International Standard Book Number, standard för identifiering av tryckta medier. Internet Service Provider, operatör som tillhandahåller internetuppkoppling. International Standard Recording Code, en internationell standard för unik identifiering av ljudinspelningar. Kungliga Biblioteket, avdelningen för audiovisuella medier. Ett av expertgruppen Moving Picture Experts Group standardiserat komprimeringsformat. Nordisk Copyright Bureau, organisation som förvaltar anslutna nordiska och baltiska kompositörers, textförfattares och producenters mekaniska rättigheter. Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation, organisation som tillvaratar de utövande artisternas och musikernas rättigheter och ekonomiska intressen inom ramen för svensk och internationell upphovsrättslagstiftning. Sveriges Oberoende Musikproducenter, intresseorganisation för oberoende svenska fonogrambolag. Har för närvarande ca 270 medlemmar. Sveriges Tonsättares Internationella Musikbyrå, organisation som tillvaratar musikskapares och musikförlags rättigheter och ekonomiska intressen inom ramen för svensk och internationell upphovsrättslagstiftning. Sveriges Television. Grundläggande definitioner Det grundläggande begreppet för denna översyn är fonogram. Med fonogram avses ljudbärare i både fysisk och digital form. Med fonogrambolag avses de producenter som i dagligt tal kallas skivbolag.

6

7 INLEDNING Kulturrådet har fått i uppdrag av regeringen att föreslå hur det nuvarande fonogramstödet bör utformas framöver för att främja spridningen av konstnärligt intressant musik som inte till fullo kan bära sig på marknadens villkor. Kulturrådet ska enligt uppdraget utforma stödet utifrån både musiklivets behov och utifrån den efterfrågan som finns bland publik och konsumenter. Stödet ska också bidra till att uppfylla de nationella kulturpolitiska målen. 1 Bakgrund Sedan 1982 har Kulturrådet haft till uppgift att fördela stöd för produktion och utgivning av fonogram. Stödet var ett resultat av en flerårig debatt om hur den svenska skivutgivningen på mindre bolag skulle säkerställas. Staten hade under en tid hävdat att statliga insatser behövdes för att de icke-kommersiella bolagen inte skulle dö ut medan de stora bolagen i branschen ansåg att staten skulle hålla sig borta från skivproduktion. Fram till 2000/2001 var fonogramstödets inriktning oförändrad. I samråd med branschen genomfördes då ett antal förändringar av stödet. Ett utökat bidragssystem introducerades på prov som innebar att produktionsstödet kompletterades med ett artist- och upphovsmannastöd, extra marknadsföringsstöd samt treårigt verksamhetsstöd. År 2004 lämnades en utvärdering av försöksverksamheten till regeringen 2 med förslag att stödet skulle förändras till den utformning som det har idag med produktions-, marknads- och utvecklingsstöd. I kulturutredningen 2009 beskrivs att fonogrambranschen under senare år genomgått stora förändringar som bland annat inneburit att tillgängligheten till musik både förbättrats och försämrats. Utredningen framförde bland annat tveksamheter att bedöma fonogram på titelnivå och menade att det behövdes en reflektion över vilka behov som idag bör vara kulturpolitiskt prioriterade inom denna bransch. 3 I kulturpropositionen föreslog regeringen att det nuvarande fonogramstödet borde förändras och framhöll att stödet måste utformas så att det är oberoende av distributionsform. 4 Även från branschen har önskemål framförts om att se över stödet. Bland annat har detta framförts från SOM i en skrivelse till Kulturrådet. 1 Kulturrådets regleringsbrev Fortsatta former. Utvärdering av försöksperioden med ett utökat fonogramstöd. Kulturrådet SOU 2009:16 4 Regeringens proposition 2009/10:3 7(35)

8 Disposition I inledningen har uppdraget och en kort bakgrundsbeskrivning redovisats. I det andra avsnittet presenteras uppdragets genomförande med tonvikt på den datainsamling som gjorts. Det tredje avsnittet ger en översiktlig bild av fonogrambranschens utveckling. Avsnittet kretsar kring den tekniska utvecklingen, förändrade konsumtionsmönster samt upphovsrättsliga frågor. I avsnittet finns också musiklivets syn på utvecklingen som den framkommit i Kulturrådets datainsamling. I det fjärde avsnittet beskrivs Kulturrådets stödinsatser på musikområdet. Här redovisas även musiklivets syn på Kulturrådets insatser samt de förslag och åsikter som har framkommit i Kulturrådets intervjuer och fokusgrupper. Det femte avsnittet redovisar Kulturrådets slutsatser och förslag på förändringar av fonogramstödet. 8(35)

9 ÖVERSYNENS GENOMFÖRANDE För att identifiera musiklivets behov och den efterfrågan som finns bland publik och konsumenter har föreliggande översyn utgått från fonogrambranschens utveckling i relation till 1) teknik, 2) konsumtion och 3) upphovsrätt. Aktuell statistik, forskning och diskurs har avlästs för att identifiera hur utvecklingen förhåller sig till Kulturrådets stödinsatser till fonogrambranschen. För att tydliggöra musiklivets syn på utvecklingen inom området samt på Kulturrådets stödinsatser har Kulturrådet genomfört en enkätundersökning samt telefonintervjuer med organisationer som är berörda av de stöd som Kulturrådet idag fördelar till fonogram. Kulturrådet har också genomfört två fokusgrupper/framtidsdiskussioner med representanter från fonogrambranschen. Datainsamlingen Både enkätundersökningen och telefonintervjuerna har genomförts av ett externt företag på uppdrag av Kulturrådet, men bearbetning och analys är huvudsakligen gjord av Kulturrådet. Fokusgrupperna/framtidsdiskussionerna har genomförts av Kulturrådet. Enkätundersökningen Under december 2009 genomfördes en webbaserad enkätundersökning som riktade sig till de organisationer som idag är berörda av fonogramstödet. Enkäten skickades till medlemmar i SOM och IFPI, totalt 396 respondenter. Svarsfrekvensen blev 50 procent. Syftet med enkätundersökningen var att få en översiktlig bild av Kulturrådets stödinsatser samt hur kostnaderna för fonogrambolagen utvecklats. Enkätundersökningen bestod i huvudsak av slutna frågor. Det innebär att respondenterna kryssade för redan givna svarsalternativ. Till de slutna frågorna fanns dock möjlighet att lämna kommentarer. Frågorna i enkäten återfinns i bilaga 1. Telefonintervjuer Under slutet av februari och början av mars 2010 genomfördes 20 telefonintervjuer med ett urval av de bolag som besvarat enkäten. Syftet med telefonintervjuerna var att följa upp och öka förståelsen för resultaten i enkätundersökningen. Telefonintervjuerna har genomförts som semistrukturerade intervjuer. Det innebär att utgångspunkten varit en intervjuguide som garanterar att samma frågeområden täcks in i samtliga intervjuer, men metoden lämnar också utrymme för respondenten att tala fritt och till fördjupning av olika områden. Frågeställningarna har fastställts mot bakgrund av de enkätresultat som har behövts förklaras ytterligare. Enkätresultaten låg även till grund för val av intervjupersoner. Utifrån tolv urvalskategorier matchades fonogrambolag. Förfarandet har bidragit till en relativt hög anonymitet gällande vilka bolag som valts ut och deltagit i intervjuerna. Frågeställningarna i telefonintervjuerna återfinns i bilaga 2. 9(35)

10 Fokusgrupper/framtidsdiskussioner Under slutet av mars genomfördes två fokusgrupper med olika representanter. Den första fokusgruppen/framtidsdiskussionen hade tema upphovsrätt med inriktning på datainsamling och spridning. Representanter från KB samt fonogrambolagens branschorganisationer deltog. Tillsammans med representanter från Kulturrådet bestod gruppen av nio personer, varav en hade till uppgift att föra anteckningar. Den andra fokusgruppen/framtidsdiskussionen hade tema fonogramstöd i framtiden. I den diskussionen deltog representanter från branschorganisationer, upphovsmän och distributionsbolag. Även i denna diskussion bestod gruppen av nio personer, varav en hade till uppgift att föra anteckningar. 10(35)

11 FÖRÄNDRINGAR INOM FONOGRAMBRANSCHEN När fonogramstödet infördes 1982 var det på grund av att de mindre icke-kommersiella fonogrambolagen höll på att dö ut och att det då fanns farhågor om att utbudet därmed skulle begränsas. Nu, 2010, har teknikutveckling, distribution, nya konsumtionsmönster och upphovsrättsfrågor gjort att statens stöd till fonogrambranschen återigen behöver ses över. I slutet av 70-talet beräknades hela den svenska fonogramproduktionen till åttahundra inspelningar per år. 5 Mellan 1972 och 1992 tiodubblades fonogramutgivningen och i slutet av 80-talet och i början av 90-talet såldes fler fonogram än någonsin tidigare gavs inspelningar ut i Sverige, vilket var en ökning med femtiosju procent jämfört med året innan. Trots det fanns problem. Diskussioner fördes framför allt om monopoliseringen av branschen. De stora multinationella bolagen konkurrerade ut varandra och blev allt färre. En handfull bolag stod för nästan all utgivning i Sverige. Oberoende fonogrambolag hade trots statsbidrag svårt att överleva. I skymundan drabbade krisen även detaljhandeln. De breda och kunniga skivhandlarna med fullt sortiment försvann, med undantag för storstäderna. Under samma period som utgivningen tiofaldigades, minskade antalet renodlade skivhandlare från cirka femhundra till hundra. 6 Idag uppskattas antalet välsorterade skivhandlare i hela landet till tjugo. Skivbutiken Pet Sounds i Stockholm, som överlevt krisen, menar att det största hotet är den digitala distributionstekniken och gratiskulturen på Internet. 7 Företrädare för de fonogrambolag som varit verksamma sedan 90-talet berättar i de intervjuer som Kulturrådet gjort att de är tillbaka där de en gång började. Det som började som en hobbyverksamhet och övergick till ett professionellt bolag har nu återigen blivit en hobby. Även de som bara varit verksamma ett tiotal år upplever en kännbar skillnad av försäljningen. Trots att samtliga bolag ser en generell nedgång i branschen understryker mer än hälften att utvecklingen känns mer hållbar idag än på 90-talet. En maktförskjutning har skett där artisterna har större insyn och kontroll och större möjligheter att förhandla. Idag måste bolagen jobba nära publiken för att nå ut och hitta nya försäljningsmöjligheter. Många menar att det är en osäker tid i branschen, men att det skapar ett konstruktivt klimat där nya lösningar prövas. Hälften av bolagen i intervjuerna ser sig som pionjärer som kommer att gå i bräschen för ett nytt arbetssätt inom musikbranschen. Den nedgång som beskrivs från branschen syns också tydligt i statistiken. Den sjunkande försäljningen av fysiska fonogram har ännu inte vägts upp av den digitala försäljningen. Enligt IFPI:s digitala musikrapport från 2010 har fonogrambolagens globala digitalförsäljningsinkomster ökat med cirka 12 procent Nu uppgår den digitala försäljningen till 27 procent av den totala. 5 Kulturrådet: Fonogrammen i Kulturpolitiken Digitala drömmar med fonogrammen mot 2000-talet, sid. 30. Kulturrådet Intervju med Stefan Jacobson, Pet Sounds (35)

12 Totalt sjönk försäljningen internationellt av fonogram oavsett format för tionde året i rad med undantag för Sverige där den ökade under 2009 för första gången på flera år. Fördelning av musikförsäljningen i Sverige (källa: GLF:s försäljningsstatistik) 2002 (tkr) 2003 (tkr) 2004 (tkr) 2005 (tkr) 2006 (tkr) 2007 (tkr) 2008 (tkr) 2009 (tkr) Singlar Album Video Digitalt Summa Den digitala försäljningen nästintill fördubblades i Sverige 2009 och uppgår nu till cirka 16 procent. Det råder delade meningar om orsaken till fonogrambranschens minskande försäljning och om nuvarande strukturrationalisering enbart beror på ökad kopiering. Flera forskare presenterar alternativa förklaringsmodeller. Bland annat nämns ökad konkurrens om publikens tid från till exempel dataspel, sociala nätverk och bloggar samt branschens oförmåga att anpassa sig till den digitala marknaden som bidragande orsaker. Den fokus som funnits på kopieringskontroll och kopieringsskydd håller dock på att bytas mot att fonogrambranschen aktivt deltar i utvecklingen av lagliga tjänster som ger publiken möjlighet att enkelt och snabbt lyssna på musik. Teknikutveckling Under de senaste decennierna har datorerna förändrat formerna för inspelning och lagring av musik. Den analoga tekniken har ersatts av den digitala och även arkiven har i snabb takt digitaliserats. Den nya tekniken har resulterat i illegal nedladdning men också att många börjat köpa musik digitalt. Inspelningsteknik Med den tekniska utvecklingen har priserna på inspelningsteknik sjunkit radikalt, vilket gjort att fullt utrustade inspelningsstudior inte är efterfrågade i lika hög grad. Den tekniska expertkunskapen har i hög grad försvunnit. Den tekniska kvaliteten på inspelningar riskerar att försämras när stora delar av teknik och kunskap istället programmeras in i verktygen. Ljudinspelningar är inte längre exklusiva. I princip kan vem som helst producera musik var som helst, om än med kvalitetsbegränsningar. Även i Kulturrådets intervjuer framkommer bilden att tekniken blivit billigare medan totalkostnaderna å andra sidan inte har förändrats. Artisterna spelar ofta in sin första skiva på egen hand och presenterar den för bolaget. Därmed minskar produktionskostnaderna. Men när nästa skiva ska göras krävs en högre kvalitet och därmed en studioproduktion, vilket gör att kostnaderna då blir lika höga som tidigare. 12(35)

13 Digital distribution Distributionen av fonogram har länge varit organiserad på ett traditionellt sätt med producent, grossist och detaljist för fysiska produkter. De dominerande fonogrambolagen har styrt handeln och någon fristående grossist av betydelse har inte funnits i Sverige. 8 Fonogrambolagen är medlemmar i GLF som äger den marknadsledande databasen Grammotex Data där nittio procent av all musik som distribueras i Sverige ingår. Sedan 2003 har dock databasen öppnats även för mindre distributörer och bolag med egen distribution. Med den digitala marknaden har flera nya distributionsplattformar etablerats, bland annat svenska Spotify som baseras på strömmad media där kunden prenumererar på tillgång till musik. Dessutom har bland annat digitala skivbutikslösningar, reklammusiktjänster för mobil och sociala nätverk kring strömmad radio växt fram. Med den digitala marknaden har också maktstrukturen förändrats genom att grunden i distributionsnätet numera är internetleverantörerna (ISP). En stark ekonomisk aktör har tagit över från fonogrambolagen som tidigare kontrollerade den fysiska distributionen. ISP har traditionellt tjänat sina pengar på prenumerationsmodeller där kunden för en fast avgift kunnat hämta och skicka digital information. Nu börjar det dock talas om att införa nya betalningsmodeller genom att slutkunderna i allt högre grad utnyttjar strömmande media som Spotify och SVT Play. Men det är också för hanteringen av musik- och bildfiler som ISP har fått mest kritik. Rösterna för att göra leverantörerna ansvariga för vad som transporteras på nätet har varit starka. Den digitala distributionen ställer många upphovsrättsliga frågor. Utslagen är inte entydiga då den digitala marknaden så genomgripande förändrar de traditionella distributions- och kommunikationssätten. I Kulturrådets intervjuer understryks också de ekonomiska svårigheterna med digital distribution, med höga distributionskostnader och låga intäkter, vilket sammantaget medfört mindre intäkter för bolagen av den generella försäljningen. Nya konsumtionsvanor Den tekniska utvecklingen har i hög grad förändrat konsumtionen av musik. Genom exempelvis CD-spelaren, MP3-spelaren och datorn har ytterligare redskap för att utveckla musikintresset möjliggjorts. Men från början handlade musiklyssnande om ett begränsat grammofonmusikutbud i radio. Under 60-talet och 70-talet skedde stora förändringar. Pop- och rockmusiken fick genomslag i radio- och teveprogram och mellan 1965 och 1977 hade antalet sålda fonogram ökat från 4 miljoner till 21 miljoner. Det portabla formatet I slutet av 70-talet kom en ny genomgripande förändring med blandbandet såldes elva miljoner oinspelade kassetter. Grammofonskivans format hade blivit för trångt och 8. Fortsatta former. Utvärdering av försöksperioden med ett utökat fonogramstöd. Kulturrådet (35)

14 konsumenterna löste själva problemet inom ramen för den tidens tekniska möjligheter. Utvecklingen drev bland annat fram kassettersättningen 9 och förutsättningarna för inspelning och spridning av musik blev annorlunda. Kassetterna innebar också en rumslig frihet med portabla kassettspelare (freestyle) som gjorde det möjligt att ta med musiken vart som helst. Det digitala formatet 1979 introducerades CD:n efter tio års utvecklingsarbete. CD:n var den ljudbärare som med ny teknik ledde in i den digitala eran. Trots att de gamla formaten fanns kvar parallellt var det många som köpte musiken en andra gång för att kunna spela på CDanläggningen, eftersom det vid denna tid inte fanns möjlighet att digitalisera analoga inspelningar. Efterföljaren till freestylen blev MP3-spelaren, som förutsatte en koppling till datorns digitala filer. Filformatet MP3 blev också en typ av inofficiell standard för att dela med sig musik som kopierades via datorn. Istället för att byta blandband eller egenbrända skivor byttes digitala filer. Idag har de digitala formaten tagit över en stor del av marknaden och trots att det finns flera format för komprimering av musik är MP3 i många sammanhang en samlingsbenämning för det. Det finns dock tecken på att det digitala formatet och distributionen även lämnar MP3-filen bakom sig och istället baseras på strömmande media där kunden inte äger musiken utan prenumererar på tillgång till musik. Digitaliseringen av marknaden gör att den traditio nella affärsmodellen som baseras på styckeförsäljning av en skiva eller en fil, övergår till en modell där lyssnaren betalar en prenumeration för tillgång till musik och information som aldrig materialiseras eller övergår i lyssnarens ägo. Sett till utvecklingen över tid har musiken utvecklats från att ha varit något ytterst exklusivt till att finnas i ett obegränsat utbud. De digitala formaten har idag tagit över det mesta av marknaden. Ett tydligt mönster i musiklyssnandet, framför allt hos ungdomar, är att det funnits och finns en social dimension och ett identitetsskapande. Genom valet av musik och sättet att lyssna visar man vem man är eller vill vara. Ett album med plastfickor för singlar sade något om vem man var på 60-talet, precis som 80-talets blandband eller samtidens personliga spellista som delas via Facebook. I Kulturrådets intervjuer bekräftas bilden av den tekniska förändringens inverkan. Merparten menar att det idag i första hand är hängivna fans och personer runt femtio år som fortfarande köper skivor i samma utsträckning som tidigare. Inom främst pop- och rockgenren menar man att yngre konsumenter inte är vana att köpa fysiska skivor och bolagen måste därför anpassa produktion, distribution och marknadsföring till dem. 9 Nuvarande privatkopieringsersättningen, se vidare under avsnittet Upphovsrätt. 14(35)

15 Upphovsrätten Bestämmelserna om upphovsrätt regleras i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL). För musikområdet omfattar det bland annat sångtexter, musikaliska verk och sceniska verk. Rättigheterna gäller normalt i sjuttio år efter upphovsmannens död och omfattar både den ekonomiska rätten och den ideella rätten. Den ekonomiska rätten har två delar; rätten att framställa exemplar och rätten att göra verket tillgängligt. Den ideella rätten innebär att upphovsmannen har rätt att bli angiven när exemplar av verket framställs eller görs tillgängligt för allmänheten samt rätten att motsätta sig att verket ändras så att anseendet kränks eller att det tillgängliggörs i en form som är kränkande. När upphovsrätten lagstiftades 1960 fick musikindustrin ett stärkt rättskydd för sina produkter som förbjöd kopiering i tjugofem år efter att inspelningen gjorts. Som en följd av etermediernas betydelse för distributionen fäste lagen stor vikt vid tillgängliggörandet av verken. Musik spreds till människor som ofta tog del av den utan att ha gjort ett aktivt val. Därför etablerades ett regelverk för radioutsändningar och musik på arbetsplatser och i andra offentliga sammanhang. Det fanns ett ökat behov av förvaltning och spridning. 10 Förvaltning och spridning Idag är förvaltningen och spridningen av upphovsrättsligt skyddat material stor. Ett försök att begränsa spridningen är Ipred-lagen (Intellectual property rights enforcement directive) som trädde i kraft Lagen baseras på ett EU-direktiv från 2003 och innebär att upphovsmannen eller rättighetsinnehavaren har rätt att begära informationsföreläggande eller intrångsundersökning och begära beslut på att internetoperatörerna ska lämna ut uppgifter om IP-adresser. 11 Någon större effekt har dock ännu inte varit synlig. De flesta är överens om att det behövs både påtryckningar från fonogrambolagen och ett utvecklat samarbete med olika ISP:s för att lagen ska få långsiktig effekt. Hur upphovsrätten ska hanteras i den digitala världen är fortfarande högst osäkert. I flera länder har det från regeringens håll gjorts påtryckningar på ISP:s och i Sverige pågår just nu en statlig utredning om upphovsrätten med ambitionen att litteratur, konst och musik lättare ska nå ut till allmänheten. I Kulturrådets intervjuer uppger merparten av de tillfrågade att upphovsrättsfrågan är ett stort problem. Det handlar om att få bukt med gratiskulturen och hitta modeller där inte bara de största bolagen med stora kataloger kan överleva på ersättningarna. Ersättningar till fonogrambolag och artister Idag finns flera aktörer som verkar för att tillvarata de upphovsrättsliga ersättningarna. STIM förvaltar och upplåter rättigheter till musik och text för musikupphovsmän och musikförlag. De ger tillstånd till att framföra musik offentligt och fördelar ersättningen. 10 Martin Fredriksson: Skapandets rätt. Ett kulturvetenskapligt perspektiv på den svenska upphovsrättens historia. Bokförlaget Daidalos AB SFS (2003:389). Ändrad t.o.m. (2009:839) 15(35)

16 På motsvarande sätt som STIM är SAMI till stöd för de utövande konstnärerna, musikerna och artisterna. Internationellt är NCB, Nordic Copyright Bureau, en viktig aktör. Genom NCB tillvaratas utländska rättighetshavare i de nordiska länderna och svenska rättighetshavares rättigheter utomlands. STIM, SAMI och NCB ingår i Copyswede som ansvarar för vidareutnyttjandet i andra media som exempelvis TV-sändningar och för privatkopieringsersättningen. Privatkopieringsersättningen innebär att exempelvis inspelningsbara CD-skivor är belagda med särskilda avgifter. Syftet är att kompensera musiker, kompositörer och författare när deras arbeten kopieras. Identifiering Det finns ett stort behov gällande hanteringen och spridningen av upphovsrättslig data. Med en alltmer digitaliserad distribution av musik, där det inte är säkert att fonogrammet någonstans i produktions-, distributions- och konsumtionskedjan materialiseras, får identifieringen av fonogram en större betydelse för marknadens samtliga aktörer. Behovet består bland annat av att finna former för en standardisering av data som idag finns utspridda på flera olika aktörer, arkiv och databaser. För att identifiera ljudinspelningar finns ISRC-koder. Koden är unik för varje spår och är en livslång identifikation av varje enskild inspelning. En tilldelad kod får aldrig bytas ut utan följer inspelningen för alltid. Koden identifierar ursprungsland för rättighetshavare, där producenten eller rättighetsinnehavaren har sitt säte, producenten som är/var rättighetshavare/producent när inspelningen gjordes och skivan gavs ut, året när koden läggs på inspelningen samt inspelningsnummer och spåridentitet. I dag ansöker fonogrambolagen hos IFPI som fördelar koder. Ansökningsavgiften är 500 kronor inklusive moms. Arkivering Det finns idag flera parallella arkiv för olika typer av inspelningar. För fonogramproducenter gäller idag att förse KB Audiovisuella Medier med ett pliktexemplar. För Kulturrådets bidragsmottagare ställs också krav på att förse Sveriges Radios grammofonarkiv med friexemplar. Det är också möjligt att ytterligare exemplar finns i de arkiv som Statens musiksamlingar administrerar. Därtill bygger fonogrambolagen upp egna arkiv och databaser. All administration av data i parallella system utan samordning gör att det både blir tidsoch resurskrävande för samtliga aktörer samt osäkert och svårtillgängligt ur ett kulturarvs- och forskningsperspektiv. Som regeringens utredare för upphovsrättsutredningen skriver så borde ambitionen vara att underlätta användningen av skyddade verk och samtidigt verka för att ge goda förutsättningar för att nå ut till allmänheten Översyn av vissa frågor om upphovsrätt SOU 2010:24 16(35)

17 KULTURRÅDETS STÖDINSATSER Både Kulturrådet och Konstnärsnämnden fördelar statligt stöd till musikområdet. Kulturrådet fördelar stöd till grupper, organisationer och institutioner medan Konstnärsnämnden fördelar stöd till i huvudsak enskilda konstutövare och upphovsmän. Fonogramstödet utmärker sig genom att det avser en bransch som agerar på en kommersiell marknad, på liknande sätt som stöden inom litteratur-, kulturtidskrifts- och filmområdet. Fonogramstöd Fonogramstödet styrs av förordning SFS 1982:505. I den framgår bland annat att stödets syfte är att främja ett allsidigt utbud av konstnärligt och kulturpolitiskt värdefulla fonogram och att statsbidrag kan ges till fonogramproducenter verksamma i Sverige, Finland och Norge. Stöd kan ges för produktion, distribution och marknadsföring av fonogram med svenska, eller i Sverige bosatta, artister och upphovsmän samt till samiska fonogram som säljs i Sverige. Vidare framgår att stöd ska ges med belopp som motsvarar en viss del av den beräknade faktiska kostnaden för produktion, distribution och marknadsföring av fonogrammet eller projektet. Stödet kan enbart ges till producenter med huvudsakligen regelbunden utgivning av fonogram. Villkoren för bidraget kan bestämmas av Kulturrådet och regleras i av myndigheten fastställd föreskrift (KRFS 2005:1). I föreskriften finns både allmänna förutsättningar och särskilda villkor för bidraget. De särskilda villkoren innebär bland annat att fonogrammet ska framställas i minst 500 exemplar. De innebär också att bidragsmottagaren på egen bekostnad ska förse KB Audiovisuella Medier (tidigare Statens ljud- och bildarkiv) med ett pliktexemplar av fonogrammet samt Sveriges Radios grammofonarkiv, Svensk musik och Kulturrådet med friexemplar av fonogrammet. Fonogrammet ska också hållas i lager i minst 5 år samt anmälas till en databas som är allmänt tillgänglig och sökbar. Enligt förordningen ska Kulturrådet vid fördelning av stöd ta hänsyn till såväl fonogrammets konstnärliga kvalitet som producentens behov av bidrag. Praxis för bidragsnivån ligger för närvarande på 50 procent av produktionens totala kostnad. Vidare framgår att Kulturrådet stödjer mångsidighet vad gäller verk, artister och upphovsmän, och särskilt beaktar behovet av fonogram för barn och ungdom. Arbetsgruppen för fonogramstödet Fonogramstödet fördelas genom beslut av en arbetsgrupp som förordnats av styrelsen. Arbetsgruppens uppgift är att fatta beslut om stöd till fonogramområdet. Gruppen styrs både av en uppdragsbeskrivning och av direktiv fastställda av Kulturrådets styrelse och består av en ordförande och tio ledamöter vilka på olika sätt är verksamma i svenskt musikliv. De är ämnesexperter och har god branschkännedom. 17(35)

18 Arbetsgruppens syfte är att göra kvalitativa bedömningar av ansökningar och med sin samlade kunskap och erfarenhet uppdatera och utveckla Kulturrådets kompetens inom musikområdet. Dessutom ska gruppen stödja Kulturrådet i arbetet med att skapa förutsättningar för en konstnärlig och kulturpolitisk utveckling inom fonogramområdet. Enligt direktiven ska arbetsgruppen pröva ansökningarna utifrån producentens behov av bidrag samt utifrån angivna kriterier och kulturpolitiska prioriteringar. Som grundförutsättning måste projektet ha ett konstnärligt värde. Dessutom ska en rad kriterier ligga till grund för eventuellt stöd: hög konstnärlig kvalitet, mångsidighet vad gäller verk, artister och upphovsmän. Därutöver ska särskilt ett barn- och ungdomsperspektiv beaktas samt ett internationellt-, jämställdhets och ett tillgänglighetsperspektiv. Till varje ansökan finns ett ljudprov. Efter en genomgång av varje enskild ansökan för sig och i relation till övriga ansökningar samt diskussioner om bidraget i sin helhet fattar arbetsgruppen ett gemensamt beslut. Beslutet kan inte överklagas. Produktions-, marknads- och utvecklingsstöd Sedan 2005 fördelar Kulturrådet produktions-, marknads- och utvecklingsstöd till fonogrambolag. Kulturrådet har under de senaste fem åren fördelat mellan drygt fem och sex miljoner kronor i fonogramstöd till i genomsnitt 85 fonogram per år. Antalet ansökningar har varierat mellan 432 och 472 per år. År Antal ansökta fonogram Antal beviljade fonogram Totalt stöd från Kulturrådet (tkr) Produktionsstödet är den dominerande stödformen och antalet ansökningar har legat ganska jämnt på 400 ansökningar per år med undantag för 2008 då ansökningarna minskade till 354 medan ansökningarna för marknadsstödet istället ökade. År 2008 minskade även antalet ansökningar för fonogram totalt. Någon särskild förklaring till detta är svår att hitta. 18(35)

19 Antal ansökningar för produktions-, marknads- och utvecklingsstöd Antal ansökningar för produktionsstöd Antal ansökningar för marknadsstöd Antal ansökningar för utvecklingsstöd Produktionsstöd Produktionsstödet har funnits sedan fonogramstödet infördes Enligt förordningen ska produktionsstöd avse ett enskilt fonogram eller ett avgränsat projekt. Det får inte avse en producents samlade utgivning av fonogram. Produktionsstödet är ett förhandsstöd och kan sökas för produktion, distribution och marknadsföring av fonogram. Produktionsstödet är väl etablerat och många bolag har under årens lopp tagit del av det. Under har knappt ansökningar inkommit och 426 av dem har beviljats stöd. Marknadsstöd Marknadsstödet avser stöd till distribution och marknadsföring av ett redan utgivet fonogram och kan sökas upp till ett år efter fonogrammets utgivningsdatum. Också marknadsstödet ska enligt förordningen avse ett enskilt fonogram eller ett avgränsat projekt. Även fonogram som inte fått produktionsstöd kan beviljas marknadsstöd. Marknadsstödet var en av de stödformer som infördes på försök under och som sedan permanentades. Avsikten med stödet var att marknadsföra färdiga produktioner. Marknadsstödet var det första efterhandsstödet som introducerades inom fonogramområdet. Stödet skulle inte täcka produktionskostnader, utan skapa möjligheter till ytterligare försäljning av redan färdiga fonogram. När stödet introducerades antogs att behovet skulle vara stort bland producenter av kvalitetsfonogram eftersom marknadsföringskostnaderna hade ökat. Kunskapen om marknadsföring ansågs också vara begränsad bland de små producenterna. Utvecklingsstöd Utvecklingsstödet avser en fast summa under en begränsad period som ska ge förutsättningar att utveckla verksamheten på längre sikt. När utvecklingsstödet infördes på prov kallades det verksamhetsstöd och syftet med stödet var att ge bolagen möjlighet att utveckla och planera sin produktion samt stärka sin marknadsposition. Stödet 19(35)

20 var avsett för enbart etablerade och professionellt drivna bolag. I utvärderingen av stödet ändrade man bland annat namn till utvecklingsstöd för att understryka stödets avgränsning till koncentrerade insatser. Vidare konstaterades att stödets grundtanke med att förstärka uthålligheten och möjligheten till ökad stabilitet fungerat väl. Stödet har idag i princip samma syfte att ge förutsättningar för fonogrambolag att utveckla verksamheten på längre sikt. Kulturrådets övriga stöd inom musikområdet Förutom stöd till fonogram fördelar Kulturrådet inom musikområdet stöd till landsting och regioner för regional musikverksamhet, till orkesterinstitutioner, ensembler, fria grupper, arrangörer för engagemang av fria grupper, till samarbete med tonsättare samt till grupper och organisationer för internationellt kulturutbyte. Regional musikverksamhet och orkesterinstitutioner Kulturrådets stöd till regional musikverksamhet och till regionala och lokala orkesterinstitutioner lämnas till dem som anges i Kulturrådets regleringsbrev. Det finns idag 20 länsmusikorganisationer och 15 orkesterinstitutioner som årligen erhåller stöd från Kulturrådet. Sammanlagt fördelades under 2009 drygt 300 miljoner kronor i verksamhetsbidrag till regional musikverksamhet och till orkesterinstitutioner. Därutöver fördelades drygt 4 miljoner kronor i utvecklingsbidrag inom musikområdet. Det fria musiklivet Kulturrådets stöd till det fria musiklivet inkluderar stöd till fria musikgrupper och stöd till arrangörer för engagemang av fria grupper. Stödet till fria musikgrupper är ett verksamhetsstöd för gruppernas nationella och internationella verksamhet. Stöd till arrangörer inom musikområdet avser dem som engagerar fria grupper. Arrangörer som har till uppgift att anordna offentliga konserter och som har en omfattande, permanent och regelbunden konsertverksamhet kan söka stöd. Stöd kan också ges till flera arrangörer i samverkan samt till vissa riksorganisationer. Sammanlagt fördelades drygt 46 miljoner kronor i stöd till fria grupper, arrangörer och vissa av regeringen utpekade aktörer av kulturpolitiskt intresse under Samarbete med tonsättare Regionala och lokala dans-, musik-, musikteater- och teaterinstitutioner och länsmusikorganisationer och fria teater-, dans- och musikgrupper, arrangörer samt vissa aktörer av kulturpolitiskt intresse upptagna i Kulturrådets regleringsbrev kan söka stöd för samarbete med tonsättare. Stödet är avsett att stimulera beställning av nya verk/tonsättaranställningar. Under 2009 fördelades drygt 5 miljoner kronor i stöd till samarbete med tonsättare. Internationell kulturverksamhet Kulturrådet fördelar även stöd till internationell kulturverksamhet. Det kan sökas av aktörer inom musiklivet. Stöd till internationella nätverk kan sökas av organisationer vilkas huvudsakliga syfte är att främja internationellt och interkulturellt kulturutbyte, för 20(35)

21 organisationers medverkan i internationella organisationer och nätverk. Under 2009 fördelades knappt kronor till organisationer inom musikområdet. Dessutom kan projektstöd för internationell verksamhet sökas till internationella kulturutbyten, exempelvis turnéer, gästspel och samproduktioner, i Sverige och utomlands. Projektbidraget kan ges till organisationer, institutioner och fria grupper som arbetar med eller arrangerar professionell konst- och kulturverksamhet, samt utlandsmyndigheter. Under 2009 fördelades drygt 2 miljoner kronor till aktörer på musikområdet. Fonogrambranschens syn på Kulturrådets stöd Kulturrådet har i datainsamlingen fått ett flertal synpunkter på fonogramstödet och önskemål om andra stödformer. På ett generellt plan framhäver samtliga respondenter i Kulturrådets telefonintervjuer att fonogramstödet har stor betydelse för deras verksamhet och framför allt för att upprätthålla kvaliteten i produktionerna. Stödet gör det möjligt för dem att göra det grundläggande men också det lilla extra för att producera musik av hög kvalitet som är tillgänglig för många. De anser vidare att ansökningsprocesser och dylikt över lag fungerat bra men många efterfrågar en högre grad av flexibilitet kopplat till stödet. Respondenterna menar att albumproduktionen har minskat i stor utsträckning och att stödet borde ta hänsyn till detta. Statistiken visar dock att den digitala försäljningen av album håller en hög nivå. Framför allt är det digitala albumpaket som innehåller extra material i form av videos, extraspår och liknande, som har haft en stor ökning. 13 Vad gäller styrningen av stödet är kravet på tidigare utgivning ett av de kriterier som flera av respondenterna i Kulturrådets enkätundersökning återkommer till. De menar att det är viktigt att få stöd i uppstarten av bolaget och att denna regel därför borde förändras. Kulturrådet menar att regeln om regelbunden utgivning tjänar flera syften. För det första är det viktigt att de bolag som får stöd är livskraftiga så att stödda fonogram även långsiktigt når ut till medborgarna. Regelbunden utgivning är ett mått på att bolaget i fråga har etablerat sig på marknaden. För det andra anser Kulturrådet att regelbunden utgivning även är ett mått på kompetens hos bolaget, något som behövs för att fonogrammet ska nå ut till medborgarna. Produktionsstödet Hälften av respondenterna svarade att de anser att produktionsstödet fungerar bra eller mycket bra. 15 procent ansåg att stödet fungerar dåligt eller mycket dåligt och hela 35 procent angav att de inte visste. 13 IFPI digital music report (35)

22 Genomgående i enkätundersökningen har svarsalternativet vet ej fått många svar, ibland en överväldigande majoritet. Det beror på att urvalet respondenter som Kulturrådet tillämpade inte baserades på vilka som sökt eller fått fonogramstöd, utan man riktade sig till verksamma fonogrambolag som är medlemmar i någon av branschorganisationerna. Därför är det inte konstigt att många inte anser sig veta hur stödformerna fungerar, eftersom vissa som fått enkäten aldrig sökt stöd (16 procent). Dessutom kan de som sökt stöd före 2000, det vill säga under den tid när det endast fanns produktionsstöd, inte förväntas känna till marknadsstödet eller utvecklingsstödet (25 procent). Trots dessa förklaringar är nivån som svarat vet ej fortfarande mycket hög. Det skulle kunna bero på brister i Kulturrådets information, men enligt enkätundersökningen upplever 66 procent att informationen är bra eller mycket bra medan 19 procent upplever den som dålig. Åsikter om hur produktionsstödet fungerar från samtliga respondenter 40% 35% 35% 30% 25% 24% 25% 20% 15% 10% 8% 7% 5% 0% Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt Vet ej (Antal svar: 198) Att många är positiva till produktionsstödet beror troligtvis på, menar Kulturrådet, att det funnits under lång tid och är etablerat. Att endast 15 procent är missnöjda med stödformen är ett tecken på att den fungerar på ett bra sätt och tjänar sitt syfte. Om en kontroll görs av endast de som någon gång sökt fonogramstöd minskar andelen som svarat vet ej med tio procent. I gengäld stiger andelen som är positiv medan andelen negativa är oförändrad. Slutsatsen är att produktionsstödet fungerar tillfredsställande, men att många inte känner till eller har någon åsikt om stödet. Marknadsstödet Enligt Kulturrådets enkätundersökning, intervjuer och fokusgrupper/framtidsdiskussioner verkar det som om behovet av stöd för marknadsföring är fortsatt stort. Marknadsföringskostnaderna har fortsatt att öka eller är oförändrade. I enkätundersökningen svarade 46 procent att marknadsföringskostnaderna ökat och 25 procent att de var oförändrade. Av de som svarat att kostnaderna ökat ansåg de flesta att kostnaderna ökat med minst tio procent. 22(35)

23 Utveckling av marknadsföringskostnader I Kulturrådets intervjuer menar många att förklaringen till den dubbla bild som ges, där kostnaderna ökat för vissa, är oförändrade för andra och till och med minskat för några, kan hänvisas till teknikutvecklingen. Via webben har nya informationskanaler öppnat sig, där det går att marknadsföra sig, men kostnaderna varierar stort. De nya informationskanalerna har också begränsat informationens genomslagskraft. När människor utsätts för ett ökat informationsflöde blir det svårare att höras. Detsamma gäller för musiken som är mer tillgänglig för publiken; fler artister har möjlighet att nå ut och det produceras mer musik. Dessa faktorer, menar många av respondenterna, har bidragit till att de måste arbeta mer med riktade marknadsföringskampanjer, vilket kostar betydligt mer. Å andra sidan har nya informationskanaler öppnat sig som i stort sett är gratis, exempelvis marknadsföring via sociala medier. I intervjuerna har det även framkommit att många bolag ser konserter som en del av marknadsföringen av en artist men eftersom rådande situation också har ökat konkurrensen kring konsertscenen har det också blivit en kostsam affär. Samtidigt har konserter och turnéer blivit en viktig inkomstkälla för såväl artister som fonogrambolag, i takt med att intäkterna från försäljning av inspelad musik har sjunkit. Siffror från USA 2007 visade att intäkter från försäljning av konsertbiljetter var många gånger större än intäkterna från CD-försäljning och legal nedladdning tillsammans 14. Samtidigt som marknadsföringskostnaderna har ökat för de flesta så finns det här en paradox. Behovet verkar vara stort men trots det är det förhållandevis få som ansökt om stödet. I Kulturrådets enkätundersökning framgår att merparten inte vet eller inte har någon åsikt om stödet. 14 RIAA, Nielsen SoundScan, Pollster, sept (35)

24 Åsikter om hur marknadsstödet fungerar 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 7% 11% 9% 3% Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 71% Vet ej (Antal svar: 198) I Kulturrådets fokusgruppsdiskussion framkom också att det saknas kunskap om stödet samt att det är många i branschen som koncentrerar sig på produktion snarare än distribution och marknadsföring. I en skrivelse till Kulturrådet tar även SOM upp denna problematik. De menar att ett stöd som enbart ser till den enskilda artisten/produktionen riskerar att bli missriktat och inte nå ut för att den inte marknadsförs och säljs professionellt. 15 Efter genomgången av bolagens syn på marknadsföring kan Kulturrådet konstatera att det finns ett stort behov av marknadsföringsstöd, med tanke på att kostnaderna inom denna del av fonogramverksamheten ökar för de flesta och att det i dagens stora konkurrens behövs mycket marknadsföring för att nå fram till medborgarna. Samtidigt så har få bolag sökt stödet, jämfört med produktionsstödet. Slutsatsen är att Kulturrådet behöver göra stödet mer flexibelt samt förbättra informationen för att öka kunskapen om stödformen. Utvecklingsstödet Utvecklingsstödet som riktat sig till fonogrambolag med flera års verksamhet har inte sökts av så många. Det finns flera tänkbara orsaker till det. Förutom att det är en förhållandevis ny stödform som inte varit öppen för samtliga att söka, har det i nuvarande ekonomiska nedgång varit svårt för bolag att avsätta egenfinansiering till fleråriga utvecklingsprojekt. I Kulturrådets enkätundersökning svarade 83 procent vet ej eller att de inte har någon åsikt om stödet. 15 Dnr KUR 2010/ (35)

25 Åsikter om hur utvecklingsstödet fungerar 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 5% Mycket bra 2% 6% 4% Bra Dåligt Mycket dåligt 83% Vet ej (Antal svar: 198) Respondenterna i enkätundersökningen svarade bland annat att kriterierna för stödet är oklara och det var en av anledningarna till att man inte sökt stödet. Dessutom finns det ett krav på att den som söker utvecklingsstöd ska vara juridisk person. Flertalet av bolagen är enskilda firmor och kan därmed inte söka stöd. Utifrån enkätsvaren och det faktum att få bolag har sökt utvecklingsstödet under de år som det funnits drar Kulturrådet slutsatsen att stödets ändamål är av en mer näringspolitisk karaktär och att staten bör renodla stödet kulturpolitiskt och därför koncentrera sin bidragsgivning till de övriga stödformerna. Övriga åsikter gällande fonogramstödet I Kulturrådets enkätundersökning var det 32 procent som ansåg att det idag saknas sökbara stödformer för fonogrambranschen. Det som framförallt efterfrågades var stöd till digital utgivning och marknadsföring, bolagsstöd och projektstöd, stöd för artistutveckling samt internationella kulturutbyten och turnéer. Det framkom även önskemål om uppstartsstöd och katalogutgivning. I såväl enkätundersökningen som telefonintervjuerna uttrycktes en önskan om ett mer flexibelt stöd. Fonogrambolagen framförde att det både behövs ett stöd som är mindre knutet till enskilda kostnader och mer anpassat till digitala produktioner. De framförde också att själva ansökningsförfarandet är alltför kopplat till fysiska format. Flera av bolagen ansåg också att det borde vara en större flexibilitet i själva användningen av stödet. Samtliga bolag framhåller också att de gärna ser att bidragsnivåerna ökar generellt då stödet inte ökat nämnvärt medan det allmänna kostnadsläget stigit. Några bolag hänvisar till Norge och Finland där nivåerna enligt dem är betydligt högre än i Sverige. De menar att bidraget måste vara tillräckligt stort för att möjliggöra förbättringar med avseende på kvalitet och spridning av musiken. Kulturrådet har tagit hänsyn till de synpunkter som framkommit om såväl nuvarande som nya stödformer. Slutsatserna redovisas under avsnittet Slutsatser och förslag. 25(35)

26 SLUTSATSER OCH FÖRSLAG Fonogramstödets uppkomst var, som tidigare nämnts, bland annat ett resultat av diskussioner om hur den svenska skivutgivningen skulle räddas. I början av stödets historia så var de stora fonogrambolagen inte odelat positiva, utan kritiserade stödet särskilt utifrån oron att stödet påverkade den fria konkurrensen på ett negativt sätt. Efter 1990-talets glansdagar och med fonogrambolagens stora strukturrationalisering under senare år är idag både de små och stora bolagen överens om att stödet har en viktig funktion att fylla. Utan fonogramstödet skulle utbudet av inspelad musik vara smalare än vad som idag är fallet. Det framkommer tydligt i den datainsamling som Kulturrådet gjort. Stödets syfte, att främja ett allsidigt utbud av konstnärligt och kulturpolitiskt värdefulla fonogram, är fortfarande aktuellt. Genom de förändringar som skett inom fonogrambranschen kan konstateras att teknikutvecklingen gjort att konsumtionsmönstren ändrats. Detta har i sin tur påverkat spridningen av upphovsrättsligt material. Den nya tekniken har bidragit till minskad försäljning, vilket gett konsekvenser på hela kedjan från produktion till distribution och marknadsföring. Trots att hela branschen upplever en svår ekonomisk situation och många efterfrågar ett generellt, mer flexibelt bolagsstöd så finns det enligt Kulturrådets bedömning begränsningar i vad som bör stödjas. Kulturrådets uppgift är att verka för att uppfylla de kulturpolitiska målen. Att ge statligt stöd för att utveckla entreprenörskap, företag och deras konkurrenskraft på marknaden är en uppgift för andra myndigheter under Näringsdepartementet. Vad som i övrigt berörts och efterfrågats i undersökningen är förnyelse, flexibilitet, stabilitet och långsiktighet, men också en löpande kommunikation mellan staten och fonogrambranschen. För att fonogramstödet ska bidra till att uppfylla de kulturpolitiska målen och anpassas till de förändringar som skett och fortfarande sker konstaterar Kulturrådet att ett antal förändringar behöver göras av det nuvarande stödet. Därutöver menar Kulturrådet att det finns behov av att skapa en nationell databas för fonogram. Kulturrådet menar också att de medel som frigörs när Caprice upphör bör överföras till fonogramstödet. 26(35)

27 Ett mer flexibelt och kulturpolitiskt renodlat fonogramstöd För att göra stödet mer flexibelt och anpassat till utvecklingen inom området och samtidigt renodla stödet kulturpolitiskt föreslår Kulturrådet: 1. att produktionsstödet, det vill säga stöd till produktion, distribution och marknadsföring av fonogram, öppnas för att också kunna sökas i efterhand, 2. att marknadsstödet, det vill säga stöd för enbart distribution och marknadsföring, ändras till att även kunna sökas senare än ett år efter utgivning av fonogrammet såvida det avser en nylansering på ett nytt geografiskt territorium, 3. att utvecklingsstödet avvecklas, 4. att synen på bedömningen av ekonomisk situation förändras och 5. att styrningen av stödet görs mer flexibel och anpassad till utvecklingen genom förändring av förordning och föreskrifter. 1. Produktionsstödet kompletteras med möjlighet att söka i efterhand För att göra produktionsstödet mer effektivt och anpassat till fonogrambolag med olika regelbundenhet i fonogramutgivningen föreslås att produktionsstödet i fortsättningen ska kunna sökas även i efterhand, dock med vissa begränsningar efter utgivningsdatum. En majoritet av bolagen menar att det finns en risk att färre nya artister ges ut på fonogram i och med att få har råd att satsa på oprövade kort. Genom förslaget skulle fonogrambolag med större och mer regelbunden utgivning förhoppningsvis bli mer benägna till ett större risktagande för kulturpolitiskt motiverade utgivningar. De skulle inte behöva anpassa utgivningen till ett specifikt ansökningsdatum. Istället kan de samspela mera med marknadens förutsättningar, som till exempel turnémöjligheter, mediebevakning och försäljningskanaler. Samtidigt är det viktigt att stödet fortfarande är möjligt att söka i förhand för de bolag som inte utan stöd har ekonomiska resurser att initiera, producera och marknadsföra sin musik. Ett efterhandsstöd ger dessutom Kulturrådet bättre möjligheter att göra en bedömning av både den ljudtekniska och konstnärliga kvaliteten på fonogrammet, eftersom man då har tillgång till den färdiga produkten och inte behöver grunda resultatet på ett preliminärt ljudprov. 27(35)

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april:

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: KLYS är en samarbetsorganisation för olika konstnärsgrupper som författare, bildkonstnärer, tonsättare,

Läs mer

Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834, 801 30 Gävle. av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. För 797 000 kronor av de

Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834, 801 30 Gävle. av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. För 797 000 kronor av de KULTURRÅDET BESLUT 2015-01-29 82015:5 Ärende Fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2015 inom ramen för kultursamverkansmodellen Part Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834,

Läs mer

VEM ÄGER MUSIKEN? MUSIKSVERIGE OM UPPHOVSRÄTT

VEM ÄGER MUSIKEN? MUSIKSVERIGE OM UPPHOVSRÄTT VEM ÄGER MUSIKEN? MUSIKSVERIGE OM UPPHOVSRÄTT Med upphovsrätt blir det mer musik att lyssna på. De flesta är nog överens om att musik gör livet betydligt roligare. Få saker kan trösta så bra eller få pulsen

Läs mer

Så här använder du bilder, texter och musik i kommunens verksamheter. Upphovsrätt. Enköpings kommun

Så här använder du bilder, texter och musik i kommunens verksamheter. Upphovsrätt. Enköpings kommun Så här använder du bilder, texter och musik i kommunens verksamheter Upphovsrätt Enköpings kommun Upphovsrätt det här gäller för dina och andras verk när du använder dem i kommunens verksamheter När du

Läs mer

Privatkopieringsersä/ning

Privatkopieringsersä/ning IMK-seminarium den 26 maj 2014 Privatkopieringsavgift Advokat Stefan Widmark 1919 års lag om rätt till litterära och musikaliska verk (LL) 1919 års lag om rätt till verk av bildande konst (KL) 1919 års

Läs mer

Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper

Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper 2005-06-28 KUR 2005:120 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper Kulturrådet fick i 2005

Läs mer

Konstnärsnämnden 2013

Konstnärsnämnden 2013 Konstnärsnämnden 2013 Konstnärsnämndens uppdrag Främja konstnärers möjlighet att ägna sig åt sitt konstnärliga arbete och vidareutveckla sitt konstnärskap : Stöd till enskilda konstnärer genom stipendier

Läs mer

Förslag till direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället

Förslag till direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället IP/97/1100 Bryssel den 10 december 1997 Förslag till direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället Europeiska kommissionen har på initiativ av kommissionsledamoten med ansvar

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

Ärende Ansökan om bidrag för musikfrämjande insatser, andra fördelningen

Ärende Ansökan om bidrag för musikfrämjande insatser, andra fördelningen 0 KULTURRADET BESLUT GD 2010:352 2010-10-04 Dnr KUR 2010/4183 Ärende Ansökan om bidrag för musikfrämjande insatser, andra fördelningen Sökande Stockholms Läns Blåsarsymfoniker, Nybrokajen 13, 111 48 Stockholm,

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Endast arbetsmaterial. REVIDERAD BUDGET Produktionsstöd fonogram ANVISNINGAR FÖR BLANKETTEN. Observera. Så skickar du in blanketten

Endast arbetsmaterial. REVIDERAD BUDGET Produktionsstöd fonogram ANVISNINGAR FÖR BLANKETTEN. Observera. Så skickar du in blanketten REVIDERAD BUDGET Produktionsstöd fonogram ANVISNINGAR FÖR BLANKETTEN Observera Den här blanketten är optimerad för webbläsaren Internet Explorer versionerna 9-11. Den fungerar även med Firefox version

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Presentation. Sammanfattning. 7 Vårt program för förnyelse

Presentation. Sammanfattning. 7 Vårt program för förnyelse SVENSKA YTTRANDE MUSIKERFÖRBUNDET 2009-05-17 och SYMF, Kulturdepartementet Sveriges Yrkesmusikerförbund 103 33 STOCKHOLM Betänkandet SOU 2009:16 av Kulturutredningen Presentation Följande är ett gemensamt

Läs mer

UPPHOVSRÄTT EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN MUSIKFÖRLÄGGARNA OM NOTER

UPPHOVSRÄTT EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN MUSIKFÖRLÄGGARNA OM NOTER UPPHOVSRÄTT EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN MUSIKFÖRLÄGGARNA OM NOTER UPPHOVSRÄTT innehåll NOTER UPPHOVSRÄTT 7 NOTER OCH SÅNGTEXTER 8 ARRANGEMANG 11 KOPIERING AV MUSIKALISKA VERK OCH 12 TEXTER I SKOLAN TEXT:

Läs mer

Avtal 1 LÅNGSIKTIGT UPPDRAG

Avtal 1 LÅNGSIKTIGT UPPDRAG Avtal mellan Stockholms läns landsting genom kulturnämnden, nedan kallat landstinget, och den ekonomiska föreningen Stockholms Läns Blåsarsymfoniker (SLB), rörande driften av regional musikverksamhet i

Läs mer

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter)

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Avtal Datum Dnr Sid 1 (5) AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Parter 1. Umeå universitet, institutionen för (namn),

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

Riktlinjer för föreningsbidrag Fastställda av Farsta stadsdelsnämnd den 19 nov 2013

Riktlinjer för föreningsbidrag Fastställda av Farsta stadsdelsnämnd den 19 nov 2013 Avdelningen för förskola och fritid Sida 1 (5) 2013-10-22 Riktlinjer för föreningsbidrag Fastställda av Farsta stadsdelsnämnd den 19 nov 2013 Bakgrund Farsta stadsdelsnämnd fördelar årligen bidrag till

Läs mer

Om ni inte genomför verksamheten/projektet/aktiviteten eller redovisar för sent kan ni bli skyldiga att betala tillbaka bidraget.

Om ni inte genomför verksamheten/projektet/aktiviteten eller redovisar för sent kan ni bli skyldiga att betala tillbaka bidraget. REDOVISNING PROJEKTBIDRAG NATIONELLT MOBILITETSSTÖD/ ARRANGÖRSSAMVERKAN INOM MUSIKOMRÅDET För redovisningsdatum, se beslut ANVISNINGAR FÖR BLANKETTEN Observera Den här blanketten är optimerad för webbläsaren

Läs mer

UPPHOVSRÄTTSRÅDET Utlåtande 2007:16

UPPHOVSRÄTTSRÅDET Utlåtande 2007:16 UPPHOVSRÄTTSRÅDET Utlåtande 2007:16 Ärende Sökande Upphovsrättslig bedömning av IPTV Hibox Systems Oy Ab Given 16.11.2007 Sammanfattning IPTV-verksamheten, så som den beskrivs i ansökan, innebär överföring

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

Henry Olsson. Copyright. Svensk och internationell upphovsrätt. Åttonde upplagan. Norstedts Juridik

Henry Olsson. Copyright. Svensk och internationell upphovsrätt. Åttonde upplagan. Norstedts Juridik Henry Olsson Copyright Svensk och internationell upphovsrätt Åttonde upplagan Norstedts Juridik Innehållsförteckning Förord 11 Förkortningar 17 1. Inledning 19 Immaterialrätt 19 Upphovsrättens huvudinnehåll

Läs mer

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Bakgrund Enkätundersökningen har gjorts inom projektet EuropeanaLocal som administreras av samverkansorganisationen ABM Resurs. EuropeanaLocal

Läs mer

ANSÖKAN OM VERKSAMHETSBIDRAG MUSIKARRANGÖRER

ANSÖKAN OM VERKSAMHETSBIDRAG MUSIKARRANGÖRER ANSÖKAN OM VERKSAMHETSBIDRAG MUSIKARRANGÖRER För ansökningsperiod, se Kulturrådets webbplats. ANVISNINGAR FÖR BLANKETTEN Observera Den här blanketten är optimerad för webbläsaren Internet Explorer versionerna

Läs mer

Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2014-04-10 KUN 2014/357. Stockholm Jazz Festival 2014

Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2014-04-10 KUN 2014/357. Stockholm Jazz Festival 2014 KUN 2014-04-24, p 8 Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2014-04-10 KUN 2014/357 Handläggare: Margareta Wennerberg Kulturstöd till tillfällig verksamhet april 2014 1 Förslag

Läs mer

Teknikskifte. i Sveriges skolor UR online med digital teknik

Teknikskifte. i Sveriges skolor UR online med digital teknik Teknikskifte i Sveriges skolor UR online med digital teknik Den nya tekniken Nedsläckningen av det analoga marknätet för televisionen har börjat. 2008 ska hela Sverige ha bytt till digitalt marknät. Teknikskiftet

Läs mer

Illustration: Emilia Johansson

Illustration: Emilia Johansson Minnesanteckningar och dokumentation från seminariedag & nätverksträff 30 nov och Barnmusikdagen 1 dec på Palladium i Malmö angående Högkvalitativa inspelningar för barn och unga Förmiddagens program såg

Läs mer

Svenska Filminstitutet

Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutet Enhet le.ciw^vq Rafl-dar. 2011-12- 2 7 Regeringsbeslut 67 REGERINGEN DnrSFI SO f ( - 2011-12-15 Ku2011/1960/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Hur lång är skyddstiden? Vad skyddas av upphovsrätten? Vad innebär symbolen?

Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Hur lång är skyddstiden? Vad skyddas av upphovsrätten? Vad innebär symbolen? S V E R I G E S F Ö R FAT TA R F Ö R B U N D I N F O R M E R A R O M U P P H OV S R ÄT T E N i Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Upphovsrättslagen ger upphovsmän ensamrätt att förfoga över sitt verk

Läs mer

1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson

1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson 1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson Remissvar SOU 2012:59 (Nya villkor för public service) Föreningen svenska tonsättare (FST) organiserar sedan

Läs mer

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur Minnesanteckningar Möte 1 Mötesdatum 2012-03-16 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-03-16 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl

Läs mer

Upphovsrätten sätter maten på upphovsmannens bord

Upphovsrätten sätter maten på upphovsmannens bord Upphovsrätten sätter maten på upphovsmannens bord Var och en har rätt till skydd för de ideella och materiella intressen som härrör från vetenskapliga, litterära och konstnärliga verk till vilka han eller

Läs mer

Musik bland dagens ungdomar

Musik bland dagens ungdomar Musik bland dagens ungdomar En undersökning som tar reda på hur dagens ungdomar gör då de vill lyssna på musik. Musik är för många ungdomar en mycket stor del av vardagen. Utbudet av musik och sätt att

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 3 En fördjupningsstudie av e-böcker

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet

Läs mer

Stockholm den 13 april 2012. KLYS och Copyswedes gemensamma svar på frågorna från Utredningen om vissa civilrättsliga förvaltningsärenden (Ju 2011:15)

Stockholm den 13 april 2012. KLYS och Copyswedes gemensamma svar på frågorna från Utredningen om vissa civilrättsliga förvaltningsärenden (Ju 2011:15) Stockholm den 13 april 2012 Till Regeringskansliets utredningsavdelning Att: Peter Krikström 201 21 Malmö KLYS och Copyswedes gemensamma svar på frågorna från Utredningen om vissa civilrättsliga förvaltningsärenden

Läs mer

Information om bidraget finns på Kulturrådets hemsida. Informationen kan komma att ändras över tid.

Information om bidraget finns på Kulturrådets hemsida. Informationen kan komma att ändras över tid. ANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN Observera ANSÖKAN OM VERKSAMHETS-/PROJEKT- BIDRAG YRKESVERKSAMMA FRIA MUSIKGRUPPER För sista ansökningsdag, se Kulturrådets hemsida. Denna onlineansökan är optimerad för webbläsaren

Läs mer

Ansökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering av biograftekniken på Sollentuna Bio

Ansökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering av biograftekniken på Sollentuna Bio SOLLENTUNA KOMMUN Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2011-10-11 Sidan 13 av 18 75/2011 Ansökan från Videvox Biografservice AB om bidrag till digitalisering

Läs mer

Stöd till residenscentra

Stöd till residenscentra 1. Grundläggande information 1.1. Konstnärsresidenscentrets namn 0/100 1.2. Residensprogrammets eventuella namn 0/100 1.3. En kort engelskspråkig beskrivning av verksamheten som stöd söks för: 0/500 Ifall

Läs mer

Regler för tävlingen Resa för 0 kr

Regler för tävlingen Resa för 0 kr 1 Allmänna föreskrifter Regler för tävlingen Resa för 0 kr 1. Tävlingen arrangeras av Polish Baltic Shipping Co, som ligger på gatan Portowej 41, 78-100 Kołobrzeg, registrerat i nationella domstolsregistret

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2009 Innehåll Introduktion 1 Sammanfattning av årets studie 1 Marknadsriskpremien på den svenska aktiemarknaden 3 Undersökningsmetodik 3 Marknadsriskpremien

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum 2011-05-31 14 (33) 139 Dnr 2011/105 Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd INLEDNING

Läs mer

Många rättsområden! IT-rätt. Internationell dimension. Problem med IT-rätt. Intro 15/6 2005

Många rättsområden! IT-rätt. Internationell dimension. Problem med IT-rätt. Intro 15/6 2005 Många rättsområden! IT-rätt Intro 15/6 2005 Internationell dimension Avtalsrätt Köprätt Marknadsföring Straffrätt Yttrandefrihet, tryckfrihet. Personlig integritet Immaterialrätt Mats Nordenborg 1 Mats

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer

2003-09-22 02-461-2003. Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 STOCKHOLM

2003-09-22 02-461-2003. Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 STOCKHOLM 1(5) 2003-09-22 02-461-2003 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 STOCKHOLM Yttrande över departementspromemorian Upphovsrätten i informationssamhället - genomförande

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

Många rättsområden! IT-rätt. Internationell dimension. Problem med IT-rätt. Intro 30/9 2004

Många rättsområden! IT-rätt. Internationell dimension. Problem med IT-rätt. Intro 30/9 2004 Många rättsområden! IT-rätt Intro 30/9 2004 Internationell dimension Avtalsrätt Köprätt Marknadsföring Straffrätt Yttrandefrihet, tryckfrihet. Personlig integritet Immaterialrätt Mats Nordenborg 1 Mats

Läs mer

Riktlinjer för PRO:s webbsidor i föreningar, samorganisationer och distrikt. Antagen av Riksorganisationens styrelse den 13/12 2011

Riktlinjer för PRO:s webbsidor i föreningar, samorganisationer och distrikt. Antagen av Riksorganisationens styrelse den 13/12 2011 Riktlinjer för PRO:s webbsidor i föreningar, samorganisationer och distrikt Antagen av Riksorganisationens styrelse den 13/12 2011 Inledning Detta är en policy för hur föreningar och distrikt ska använda

Läs mer

Ungdomsstyrelsens kommentarer

Ungdomsstyrelsens kommentarer Ungdomsstyrelsens kommentarer till Förordning (2011:65) om statsbidrag till barnoch ungdomsorganisationer Förordningen utfärdades av Utbildningsdepartementet den 20 januari år 2011. Regeringen har skrivit

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Beslut om stöd enligt förordningen (2013:145) om stöd för innovativt byggande av bostäder för unga.

Beslut om stöd enligt förordningen (2013:145) om stöd för innovativt byggande av bostäder för unga. BESLUT 2013-09-24 1(4) Handläggare Paul Silfwerberg Kod Arkitekter AB Riddargatan 30 114 57 Stockholm Beslut om stöd enligt förordningen (2013:145) om stöd för innovativt byggande av bostäder för unga.

Läs mer

SE2010-0376 Malmöpanelen 5. Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010

SE2010-0376 Malmöpanelen 5. Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010 Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010 1 Innehållsförteckning 1. Information om undersökningen s 3-7 2. Resultat s 8-30 Sommarscen Malmö s 9-16 Valet s17-25 Öka cyklandet s26-27 Förskolor s28-30 3. Vägning

Läs mer

Endast arbetsmaterial ANSÖKAN OM PRODUKTIONSSTÖD ELEKTRONISK KULTURTIDSKRIFT. För ansökningsperiod, se Kulturrådets webbplats.

Endast arbetsmaterial ANSÖKAN OM PRODUKTIONSSTÖD ELEKTRONISK KULTURTIDSKRIFT. För ansökningsperiod, se Kulturrådets webbplats. ANSÖKAN OM PRODUKTIONSSTÖD ELEKTRONISK KULTURTIDSKRIFT För ansökningsperiod, se Kulturrådets webbplats. ANVISNINGAR FÖR BLANKETTEN Observera Den här blanketten är optimerad för webbläsaren Internet Explorer

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

Endast arbetsmaterial ANSÖKAN OM VERKSAMHETSBIDRAG ARRANGÖRSBIDRAG INOM MUSIKOMRÅDET. För ansökningsperiod, se Kulturrådets webbplats.

Endast arbetsmaterial ANSÖKAN OM VERKSAMHETSBIDRAG ARRANGÖRSBIDRAG INOM MUSIKOMRÅDET. För ansökningsperiod, se Kulturrådets webbplats. ANSÖKAN OM VERKSAMHETSBIDRAG ARRANGÖRSBIDRAG INOM MUSIKOMRÅDET För ansökningsperiod, se Kulturrådets webbplats. ANVISNINGAR FÖR BLANKETTEN Observera Den här blanketten är optimerad för webbläsaren Internet

Läs mer

Medielandskapets starka förändring innebär ökad konkurrens för de bolag som redan finns på marknaden.

Medielandskapets starka förändring innebär ökad konkurrens för de bolag som redan finns på marknaden. Svenska Läromedel Norrtullsgatan 6 113 29 Stockholm Myndigheten för radio och tv Box 33 121 25 Stockholm Saken: Utredning om mediemarknaden m.m. Stockholm den 24 juni 2015 Svenska Läromedel får härmed

Läs mer

Avtal mellan Stockholms läns landsting och Stockholm Konserthusstiftelse avseende ekonomiskt stöd till stiftelsen för åren 2011-2014

Avtal mellan Stockholms läns landsting och Stockholm Konserthusstiftelse avseende ekonomiskt stöd till stiftelsen för åren 2011-2014 KUN 2011-11-01, p 9 TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2011-10-27 KUN 2011/472 Handläggare: Hans Ullström Avtal mellan Stockholms läns landsting och Stockholm Konserthusstiftelse avseende ekonomiskt stöd till

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

En informationsbroschyr från. SMFF, Svenska Musikförläggareföreningen

En informationsbroschyr från. SMFF, Svenska Musikförläggareföreningen N A En informationsbroschyr från SMFF, Svenska Musikförläggareföreningen 1 & NOTER AVTAL innehåll UPPHOVSRÄTT 7 NOTER OCH SÅNGTEXTER 8 ARRANGEMANG 11 KOPIERING AV MUSIKALISKA VERK OCH TEXTER I SKOLAN 12

Läs mer

Bidragsgivare är regeringen eller Regeringskansliet. Bidragsmottagare är den som söker eller får bidraget.

Bidragsgivare är regeringen eller Regeringskansliet. Bidragsmottagare är den som söker eller får bidraget. Bilaga till beslut om bidrag Version 2014:1 Villkor för bidrag 1. Tillämpning Dessa villkor gäller för bidrag enligt beslut av regeringen eller Regeringskansliet om bidrag till t.ex. föreningar, stiftelser,

Läs mer

Bilaga 2: Utblick nordiska länder

Bilaga 2: Utblick nordiska länder Bilaga 1. Sveriges författarfond Sveriges författarfond har till huvudsaklig uppgift att fördela den statliga biblioteksersättningen. Ersättningen fördelas dels i form av individuella, statistiskt beräknade

Läs mer

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer 1 (5) 2013-06-12 Dnr SU FV-1.1.3-1062-13 Regeringskansliet (Näringsdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Effektivare konkurrenstillsyn (SOU 2013:16) Sammanfattning Juridiska fakultetsnämnden avstyrker

Läs mer

ATT FRAMSTÄLLA OCH LAGRA ELEKTRONISKA HANDLINGAR. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad

ATT FRAMSTÄLLA OCH LAGRA ELEKTRONISKA HANDLINGAR. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad ATT FRAMSTÄLLA OCH LAGRA ELEKTRONISKA HANDLINGAR en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad I denna serie har även utkommit Att planera, utföra och drifta arkivlokaler

Läs mer

Innehåll. 1. Om undersökningen 2. 2. Konsumentklimatet inför andra kvartalet 2011 2. 3. Vad prioriterar man om man får mer att röra sig med?

Innehåll. 1. Om undersökningen 2. 2. Konsumentklimatet inför andra kvartalet 2011 2. 3. Vad prioriterar man om man får mer att röra sig med? TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 ()8 7 42 fax +46 ()8 7 42 1 www.tns-sifo.se l Ökat intresse för bättre bostad Konsumentklimatet Mars 211 12231 Karna Larsson-Toll

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna.

VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna. Ett material från Mediekompass Tidigare Tidningen i Skolan 3 Kolla källan VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna. Klicka! Klicka!

Läs mer

Bestämmelser för kulturstöd i Malmö

Bestämmelser för kulturstöd i Malmö Senast reviderade av Malmö kulturnämnd 2014-03-26 Bestämmelser för kulturstöd i Malmö Målsättning Malmö kulturnämnd ska genom att stödja det utominstitutionella kulturlivet möjliggöra kultur- och bildningsverksamhet

Läs mer

rätt att dramatisera utgivet litterärt verk

rätt att dramatisera utgivet litterärt verk RAMAVTAL mellan Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Författarförbund avseende nyttjande av Sveriges Författarförbunds medlemmars verk mm i television om rätt att dramatisera utgivet litterärt verk

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning 2012-04-20 Dnr 1.4-10032/2012 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Johanna Eksgård Johanna.eksgard@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Socialstyrelsens yttrande

Läs mer

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?

Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Sida 1 av 7 Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Hur beskriva mediemarknaden? För att kunna analysera public service-bolagens påverkan på mediemarknaden

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Lagligt eller olagligt vad tror du? En undersökning om fildelning bland svenska tonåringar och tonårsföräldrar

Lagligt eller olagligt vad tror du? En undersökning om fildelning bland svenska tonåringar och tonårsföräldrar Lagligt eller olagligt vad tror du? En undersökning om fildelning bland svenska tonåringar och tonårsföräldrar Bakgrundsfakta Undersökningen genomfördes av undersökningsföretaget NMA på uppdrag av Bredbandsbolaget

Läs mer

Stadgar. för den ideella föreningen Administration av Litterära Rättigheter i Sverige ALIS

Stadgar. för den ideella föreningen Administration av Litterära Rättigheter i Sverige ALIS Stadgar för den ideella föreningen Administration av Litterära Rättigheter i Sverige ALIS 1 Ändamål och verksamhet Föreningen vars firma är ALIS, stiftad av Sveriges Läromedelsförfattares Förbund, Svenska

Läs mer

VADÅ UPPHOVSRÄTT? Att använda andras material i skolarbete

VADÅ UPPHOVSRÄTT? Att använda andras material i skolarbete VADÅ UPPHOVSRÄTT? Att använda andras material i skolarbete Hämtar du material från Internet till dina skolarbeten? Bränner du ditt färdiga arbete på en cd-skiva för att visa inför klassen? Publicerar du

Läs mer

Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter. Temoundersökning genomförd 2001

Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter. Temoundersökning genomförd 2001 4 Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter Temoundersökning genomförd 2001 Internationella programkontoret Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter Genomförd april 2001

Läs mer

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014 En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet B1 Sammanfattning För femte året i följd har Svensk Digital Handel (tidigare Svensk Distanshandel) tagit fram rapporten Digital

Läs mer

Texter om lösningar 2010 09 20

Texter om lösningar 2010 09 20 Texter om lösningar 2010 09 20 Innehåll 1 Exempel på lagliga alternativ... 3 Litteratur/text... 3 Bildkonst... 3 Musik... 3 Film... 4 TV... 4 Radio... 5 Alternativa betalningsmodeller... 5 Flattr... 5

Läs mer

Musik bland dagens ungdomar

Musik bland dagens ungdomar Musik bland dagens ungdomar En undersökning som tar reda på hur dagens ungdomar gör då de vill lyssna på musik. Musik är för många ungdomar en mycket stor del av vardagen. Utbudet av musik och sätt att

Läs mer

Stöd till interkulturella projekt

Stöd till interkulturella projekt Handbok för Stöd till interkulturella projekt En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats stödet Innehållsförteckning sida Vad är stödet till interkulturella projekt? 3 Vem kan söka

Läs mer

Del 2 HANTERA MUSIKFILER. 5. Importera filer... 34 6. Skapa ordning i din musiksamling... 38 7. Skapa spellistor... 46 8. Bränna cd-skivor...

Del 2 HANTERA MUSIKFILER. 5. Importera filer... 34 6. Skapa ordning i din musiksamling... 38 7. Skapa spellistor... 46 8. Bränna cd-skivor... Del HANTERA MUSIKFILER. Importera filer... 6. Skapa ordning i din musiksamling... 8 7. Skapa spellistor... 6 8. Bränna cd-skivor... . IMPORTERA FILER När du använder samma ljudformat för alla dina musikfiler,

Läs mer

uppehållstillstånd för fristadskonstnärer

uppehållstillstånd för fristadskonstnärer BFD12 080926 1 (5) Rättsavdelningen 2015-05-12 SR 19/2015 Rättsligt ställningstagande angående uppehållstillstånd för fristadskonstnärer 1. Bakgrund Med fristadskonstnärer avses här konstnärliga utövare

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. 1 IPRED-lagen används för enkelhets skull som samlingsbegrepp för det paket av nya

GWA ARTIKELSERIE. 1 IPRED-lagen används för enkelhets skull som samlingsbegrepp för det paket av nya GWA ARTIKELSERIE Titel: Det svenska IPRED-målet fortsatt oklart efter generaladvokatens yttrande Rättsområde: Immaterialrätt Författare: Petter Holm, advokat, verksamhetsansvarig för immaterialrätt Datum:

Läs mer

Riskanalys - Bransch- och marknadsrelaterade risker

Riskanalys - Bransch- och marknadsrelaterade risker Riskanalys - Bransch- och marknadsrelaterade risker Konjunktur Risker Eurokrisen har påverkat konsumtionsmönstren negativt. Verksamheten påverkas av att Cloettas kunder får försämrad lönsamhet, vilket

Läs mer

INFORMATION OM ARBETSSTIPENDIER INOM MUSIK

INFORMATION OM ARBETSSTIPENDIER INOM MUSIK INFORMATION OM ARBETSSTIPENDIER INOM MUSIK 2015 Arbetsstipendiet ska ge dig som frilansande yrkesverksam konstnär möjlighet att koncentrera dig på och utveckla ditt konstnärliga arbete. Stödet kan exempelvis

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

Reklamfilmsutredningen 2009 (RFU 2009)

Reklamfilmsutredningen 2009 (RFU 2009) Reklamfilmsutredningen 2009 (RFU 2009) En kartläggning av svensk reklamfilmsproduktion AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT HUI har genomfört en branschanalys i tvådelar: En kvantitativ analys av de ekonomiska

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

SAMI SAMI. stadgar. stadgar

SAMI SAMI. stadgar. stadgar SAMI stadgar SAMI stadgar Stadgar för Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation (SAMI), ek. för. I deras lydelse efter beslut på ordinarie föreningsstämma 2009-05-18. 1 Ändamål och verksamhet

Läs mer

Budgetunderlag för åren 2016-2018

Budgetunderlag för åren 2016-2018 Dnr: 11 2009:637 Budgetunderlag för åren 2016-2018 Budgetunderlag Dnr 11-2013:1106 Budgetunderlag Dnr: 11-2015:1340 Innehåll Innehåll... 2 1 Statens skolinspektions förslag... 3 2 Statens skolinspektion

Läs mer

Sveriges författarfond

Sveriges författarfond Sveriges författarfond Den fotograf som har gjort en bok och denna finns på folk och skolbiblioteken kan få författarpenning, stipendier och understöd från författarfonden. Sedan år 1954 har staten åtagit

Läs mer

Utbildningsplan för musikproduktionsprogrammet, 80 poäng

Utbildningsplan för musikproduktionsprogrammet, 80 poäng Växjö universitet Dnr 19/2004-510 Institutionen för pedagogik Utbildningsplan för musikproduktionsprogrammet, 80 poäng 1. Beslut om inrättande av programmet Universitetsstyrelsen har genom beslut 2003-06-13

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Utbildningsnämnden ISSN 2000-043X HebyFS 2015:31 Infördes i författningssamlingen den10 juni 2015 Riktlinjer för godkännande av och bidrag till fristående förskolor Utbildningsnämnden

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

Handbok för. projektstöd PRONTO! En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats projektstöd

Handbok för. projektstöd PRONTO! En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats projektstöd Handbok för projektstöd PRONTO! En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har beviljats projektstöd Innehållsförteckning Allmänt om projektstöd PRONTO! 3 Ansökningstider 3 Vem kan få projektstöd?

Läs mer