SKRIVA AKADEMISKT 1. Britt Klintenberg, språkhandledningen Humanisten Göteborgs universitet
|
|
- Lars Lindqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 SKRIVA AKADEMISKT 1 Britt Klintenberg, språkhandledningen Humanisten Göteborgs universitet britt.klintenberg@gu.se
2 2 En jämförelse Akademisk text Strukturerat, dispositionen ska vara tydlig för läsaren Det som är relevant ska vara med, språket är koncentrerat Tydligt och klart utskrivet, precist Finns ofta mallar och traditioner, korrekt enligt skrivregler Krav på sanning, korrekt sakinnehåll, argument för allt man tycker Visar med exempel, tabeller och bilder Man refererar till andra texter Skönlitteratur Strukturen kan vara dold Broderar gärna ut texten och gör avstickare Underförstår gärna Tillåtet att experimentera och bryta mot skrivregler Tillåtet att ljuga/överdriva hur man vill, tycka vad man vill utan förklaringar Använder metaforer och bildspråk
3 3 STRUKTURERAT Skriv ner tänkta rubriker och underrubriker t.ex. i en tankekarta Bestäm en ordning på rubrikerna = gör en preliminär disposition Var öppen för att du under skrivandet kommer på att du behöver ändra din disposition. Tips! Börja sedan skriva på den del som känns lättast.
4 4 Hjälp läsaren att se strukturen Innehållsförteckning Rubriker Styckeindelning Metatext Logiska textmarkörer
5 5 Innehållsförteckning i Word Använd rubrikmallarna och gör automatisk innehållsförteckning. (word 2010 grunder) (word 2010 lite mer avancerad)
6 6 Styckeindelning Människor talar ofta om sitt privatliv och hur de är som privatpersoner. Som om hon kunde vara två olika personer hon är givetvis en och samma hela tiden men spelar olika roller. Det här är ett ganska nytt fenomen, d v s folk i en mer ursprunglig kultur skulle inte förstå ett smack av vad vi menade. Men att skilja på människan som privat och offentligt varelse har varit en tongivande företeelse under de senaste århundradena. För att förstå det som händer i språket idag måste vi först förstå detta fenomen. Vad menas då med privat och offentlig? För somliga är det kanske självklart, men låt oss ändå skapa en definition. Och tänk nu bort alla associationer ni får till privat och offentlig sektor och annat trist. Det här handlar om nåt helt annat. En enkel utgångspunkt: När en människa representerar sig själv är hon privat, när hon representerar någonting annat än sig själv, exempelvis ett företag, är hon inte längre privat (utan offentligt i någon form). Om du går in på Åhléns för att handla en pryl och ser ett biträde som är småberusat, som står och svär och muttrar för sig själv, då skulle du förmodligen reagera och tycka att det var märkligt. Men samma beteende en lördagsnatt i korvkioskkön skulle knappast väcka någon större uppmärksamhet. Varför det? Jo, för att vi har ett väl utvecklat system för att skilja på privat och offentligt i våra roller. Historiskt sett är hela företeelsen med att kunna ha en offentlig roll något som vuxit fram i vår kultur under de senaste århundradena. De mer urspungliga kulturerna känner som sagt inte till den, åtmistoner inte på vårt sätt. Där representerar en människa sig själv, helt enkelt. Men förstadiet till de offentliga rollerna finns redan i de ursprungliga kulturerna. Om en person representerar sin stam och förhandlar med en annan stam har han en mer offentlig roll än annars, även om han inte på vårt vis skulle försöka lägga band på sina mer privata sidor. På samma sätt kan man säga att en medicinman eller schaman går ifrån sitt privata jag och representerar någonting annat när han utövar sina sysslor.
7 7 Det finns två sätt att markera nytt stycke: indrag eller blankrad (Språkrådet 2008:25)
8 8 Blankrad Människor talar ofta om sitt privatliv och hur de är som privatpersoner. Som om hon kunde vara två olika personer hon är givetvis en och samma hela tiden men spelar olika roller. Det här är ett ganska nytt fenomen, d v s folk i en mer ursprunglig kultur skulle inte förstå ett smack av vad vi menade. Men att skilja på människan som privat och offentligt varelse har varit en tongivande företeelse under de senaste århundradena. För att förstå det som händer i språket idag måste vi först förstå detta fenomen. Vad menas då med privat och offentlig? För somliga är det kanske självklart, men låt oss ändå skapa en definition. Och tänk nu bort alla associationer ni får till privat och offentlig sektor och annat trist. Det här handlar om nåt helt annat. En enkel utgångspunkt: När en människa representerar sig själv är hon privat, när hon representerar någonting annat än sig själv, exempelvis ett företag, är hon inte längre privat (utan offentligt i någon form). Om du går in på Åhléns för att handla en pryl och ser ett biträde som är småberusat, som står och svär och muttrar för sig själv, då skulle du förmodligen reagera och tycka att det var märkligt. Men samma beteende en lördagsnatt i korvkioskkön skulle knappast väcka någon större uppmärksamhet. Varför det? Jo, för att vi har ett väl utvecklat system för att skilja på privat och offentligt i våra roller. Lindström, Fredrik (2000). Världens dåligaste språk. s. 145 f.
9 9 Indrag Människor talar ofta om sitt privatliv och hur de är som privatpersoner. Som om hon kunde vara två olika personer hon är givetvis en och samma hela tiden men spelar olika roller. Det här är ett ganska nytt fenomen, d v s folk i en mer ursprunglig kultur skulle inte förstå ett smack av vad vi menade. Men att skilja på människan som privat och offentligt varelse har varit en tongivande företeelse under de senaste århundradena. För att förstå det som händer i språket idag måste vi först förstå detta fenomen. Vad menas då med privat och offentlig? För somliga är det kanske självklart, men låt oss ändå skapa en definition. Och tänk nu bort alla associationer ni får till privat och offentlig sektor och annat trist. Det här handlar om nåt helt annat. En enkel utgångspunkt: När en människa representerar sig själv är hon privat, när hon representerar någonting annat än sig själv, exempelvis ett företag, är hon inte längre privat (utan offentligt i någon form). Om du går in på Åhléns för att handla en pryl och ser ett biträde som är småberusat, som står och svär och muttrar för sig själv, då skulle du förmodligen reagera och tycka att det var märkligt. Men samma beteende en lördagsnatt i korvkioskkön skulle knappast väcka någon större uppmärksamhet. Varför det? Jo, för att vi har ett väl utvecklat system för att skilja på privat och offentligt i våra roller. Historiskt sett är hela företeelsen med att kunna ha en offentlig roll något som vuxit fram i vår kultur under de senaste århundradena. De mer urspungliga kulturerna känner som sagt inte till den, åtmistoner inte på vårt sätt. Där representerar en människa sig själv, helt enkelt.
10 10 Undvik falska indrag Människor talar ofta om sitt privatliv och hur de är som privatpersoner. Som om hon kunde vara två olika personer hon är givetvis en och samma hela tiden men spelar olika roller. Det här är ett ganska nytt fenomen, d v s folk i en mer ursprunglig kultur skulle inte förstå ett smack av vad vi menade. Men att skilja på människan som privat och offentligt varelse har varit en tongivande företeelse under de senaste århundradena. För att förstå det som händer i språket idag måste vi först förstå detta fenomen. Vad menas då med privat och offentlig? För somliga är det kanske självklart, men låt oss ändå skapa en definition. Och tänk nu bort alla associationer ni får till privat och offentlig sektor och annat trist. Det här handlar om nåt helt annat. En enkel utgångspunkt: När en människa representerar sig själv är hon privat, när hon representerar någonting annat än sig själv, exempelvis ett företag, är hon inte längre privat (utan offentligt i någon form). Om du går in på Åhléns för att handla en pryl och ser ett biträde som är småberusat, som står och svär och muttrar för sig själv, då skulle du förmodligen reagera och tycka att det var märkligt. Men samma beteende en lördagsnatt i korvkioskkön skulle knappast väcka någon större uppmärksamhet. Varför det? Jo, för att vi har ett väl utvecklat system för att skilja på privat och offentligt i våra roller. Historiskt sett är hela företeelsen med att kunna ha en offentlig roll något som vuxit fram i vår kultur under de senaste århundradena. De mer urspungliga kulturerna känner som sagt inte till den, åtmistoner inte på vårt sätt. Där representerar en människa sig själv, helt enkelt.
11 11 När ska man ha nytt stycke? Ny tanke nytt stycke Det som hör ihop ska vara i samma stycke Styckelängden kan variera Dina tänkta underrubriker är antagligen egna stycken
12 12 Nyckelmening Första meningen i varje stycke = nyckelmening. Se till att den meningen är bra och berättar om det du ska utveckla vidare i stycket.
13 13 Nyckelmeningar Människor talar ofta om sitt privatliv och hur de är som privatpersoner. Som om hon kunde vara två olika personer hon är givetvis en och samma hela tiden men spelar olika roller. Det här är ett ganska nytt fenomen, d v s folk i en mer ursprunglig kultur skulle inte förstå ett smack av vad vi menade. Men att skilja på människan som privat och offentligt varelse har varit en tongivande företeelse under de senaste århundradena. För att förstå det som händer i språket idag måste vi först förstå detta fenomen. Vad menas då med privat och offentlig? För somliga är det kanske självklart, men låt oss ändå skapa en definition. Och tänk nu bort alla associationer ni får till privat och offentlig sektor och annat trist. Det här handlar om något helt annat. En enkel utgångspunkt: När en människa representerar sig själv är hon privat, när hon representerar någonting annat än sig själv, exempelvis ett företag, är hon inte längre privat (utan offentlig i någon form). Om du går in på Åhléns för att handla en pryl och ser ett biträde som är småberusat, som står och svär och muttrar för sig själv, då skulle du förmodligen reagera och tycka att det var märkligt. Men samma beteende en lördagsnatt i korvkioskkön skulle knappast väcka någon större uppmärksamhet. Varför det? Jo, för att vi har ett väl utvecklat system för att skilja på privat och offentligt i våra roller. Historiskt sett är hela företeelsen med att kunna ha en offentlig roll något som vuxit fram i vår kultur under de senaste århundradena. De mer urspungliga kulturerna känner som sagt inte till den, åtmistoner inte på vårt sätt. Där representerar en människa sig själv, helt enkelt. Men förstadiet till de offentliga rollerna finns redan i de ursprungliga kulturerna. Om en person representerar sin stam och förhandlar med en annan stam har han en mer offentlig roll
14 14 Metatext Skriva om texten i texten. Det första avsnittet kommer att handla om Nu har vi sett hur XX fungerar. I det följande ska vi se hur En sammanfattning av detta är
15 15 sambandsord 1 Orsak -mot den bakgrunden, på grund av, detta beror på att, en förklaring till kan vara Tid - för det första - för det andra - först, sedan, därefter, till sist - när, innan
16 16 sambandsord 2 Jämförelse - i likhet med, på samma sätt, annorlunda är det med, en väsentlig skillnad är, å ena sidan å andra sidan Motsats - i motsats till, men, däremot, trots att Tillägg - och, också, dessutom, vidare, ytterligare
17 17 sambandsord 3 Allmänt anknytande -I fråga om, När det gäller, Här kommer vi in på, I detta sammanhang, Samtidigt Sammanfattande - Slutligen, Sammanfattningsvis, Resultatet av detta
18 18 KONCENTRERAD Håll dig till saken Undvik att vara pratig Undvik innehållslösa småord Kan en hel mening ersättas med ett par ord?
19 19 Från pratigt till koncentrerat Det besvärligaste problemet som dök upp, var det som vi anade från start, nämligen att det visade sig vara mycket svårt att få tag på informanter och också när vi lyckades med detta, hade de ofta inte tid att svara på våra frågor. Det besvärligaste problemet som dök upp var som vi anade från start, nämligen att det var mycket svårt att få tag i informanter, och också när vi lyckades, som hade de ofta inte tid att svara på våra frågor. Det besvärligaste problemet var att det var mycket svårt att få tag i informanter som hade tid att svara på våra frågor. Svårigheten var att få tag i informanter med tid att besvara frågorna.
20 20 Hur har de gjort? Svårigheten var att få tag i informanter med tid att besvara frågorna. * att det var mycket svårt svårigheten (bisats blir substantiv) * hade de ofta inte tid med tid (substantivet behålls) * svara på besvara
21 21 Varning! Överakademiskt språk Begynnelsemisstanken om huvudproblemet bekräftades: svårigheterna med informantrekryteringen. (Källa: Jarrick&Josephson 1996:71f.) Besöksdeltagarna
22 22 Oerfarna uppsatsstudenter har ofta en förkärlek för de extremt skriftspråkliga formorden sålunda vad beträffar gällande med avseenden på ej föreligger erhålla Skriv hellre alltså om, när det gäller om för, när det gäller inte finns få (Jarrick & Josephson, 1996:88 f.)
23 23 KORREKT och PRECIST Undvik talspråk medans utav mej, dej våran, vårat dom onödigt så ju medan av mig, dig vår, vårt de eller dem
24 24 De eller Dem? De är subjektsformen Dem är objektsformen (jmfr they eller jag) (jmfr them eller mig)? Därför behöver dom hjälp. de? Därför behöver vi hjälpa dom. dem? Vår grupp såg dom inte. de eller dem? Dom andra kan inte komma. Dom intressanta bilderna De
25 25 Störande? (klippt från nätet) Tycker dig inte att det är drygt att läsa när mig har bytt form på pronomen. Dig kanske inte bryr du, men mig tycker att det blir ganska störande. Det kanske inte spelar någon roll för du, men för jag spelar det roll. Oss är många som stör sig på att er inte skiljer på subjekt och objekt.
26 26 Man Kan bli otydligt. Vem/Vilka syftar du på? Om man jämför vardagshandel med veckoslutshandel ser man att man är mer köptrogen sin närbutik när man handlar på vardagar än när man veckoslutshandlar. Men ibland måste man använda man!
27 27 Var uppmärksam på dina syftningar man den, det, de, dem, denna, detta, dessa som, vilken, vilket, vilka Av resten av informanterna är det tio som behärskar uttalet helt och fem behärskar det delvis. Dessa använder det bara vid läsuttal. Regeringen beslöt att tillsätta en särskild utredning vilket irriterade oppositionen. Regeringen beslöt att tillsätta en särskild utredning som irriterade oppositionen.
28 28 Onödigt så Obs! det finns ett nödvändigt så som uttrycker följd. Ex. Han skriker så han får ont i halsen. I talspråk finns det också ett annat så som blir tröttsamt och onödigt i skriftspråket. Ex. Om du vill så kan vi gå tillsammans. Om du vill kan vi gå tillsammans. När XX dog så tog YY över makten. Männen fick mer mark så de tjänade mest på förändringen. Även om all mark tillhörde kejsaren så delades mark ut
29 29 Resurser SAOL dvs Svenska akademins ordlista ens_ordlista/saol_pa_natet/ordlista Svenska skrivregler från Språkrådet TT Språkrådet Språkbanken Stavningskontrollen i ordbehandlingsprogrammet
30 30 REFERENSER Man bygger vidare på andras kunskap. Visar respekt för tidigare forskning. Gör det lätt för andra att hitta dina källor. Bygger upp din trovärdighet inför läsaren.
31 31 Att skriva akademiskt är att delta i ett samtal
32 32 Viktigt markera vem som menar vad Det skall klart framgå vad som är dina egna slutsatser och tankar och vad du har hämtat från andra. Referatmarkeringar Andersson (2010)skriver, nämner, anser, menar, påpekar, konstaterar, påtalar, diskuterar, förklarar, visar, redovisar, beskriver, konstaterar, diskuterar, betonar, framhåller, hävdar, försäkrar, insisterar, påstår Enligt Andersson (2010) Ett intressant resultat är att... (Andersson 2010)
33 33 Läsaren ska inte behöva gissa vem som har skrivit, tänkt eller hittat resultat osv. varför referatet eller citatet är med Ex. Detta kan man jämföra med Pålssons (2010) tankar om eftersom När det gäller är därför Pålssons (2010) slutsatser viktiga Följande citat belyser detta: blablabla (Pålsson 2010 s.7)
34 34 Olika referenssystem Författare årtal Fotnoter ex. Harvard (APA, Chicago, MLA) ex. Oxford, Vancouver Följ institutionens mall eller deras rekommendationer Se UB:s sida
35 Exempel (Författare årtal) I TEXTEN Dessa elever har svårt att gissa utifrån sammanhanget och för sådana elever menar Nation (2001) att lexikon kan vara en stor hjälp. Eftersom man inte har obegränsat med tid anser jag att det vore bättre att låta dem använda den lexikonform de anser lätt och snabb, nämligen datorn. Enligt Nesi och Boonmoh (2009) kan också lättheten att slå upp ord göra att man fortsätter leta efter ords betydelse tills man finner svar. Ibland är dock eleverna för snabba att slå upp ord utan att försöka gissa orden först (Andrén & Johansson, 2005). I REFERENSLISTAN Andrén, E., & Johansson, P. (2005). Språket i läroboken. Stockholm: Liber. Nation, P. (2001). Learning vocabulary in another language. Modern Language Journal, 69, Nesi, H., & Boonmoh, A. (2009). The use of pocket electronic dictionaries. I T. Fitzpatrick (red.), Lexical Processing in Second Language Learners (ss ). Bristol: Multilingual Matters.
36 36 Referat eller Citat? Referat neutral sammanfattning av någon annans text. Citat en ordagrann avskrift av text. Var sparsam med citat. Men citera de ord eller meningar som du inte hittar egna för, t.ex. centrala begrepp och termer eller kärnfulla formuleringar.
37 37 Citat ska vara ordagranna Du får inte ändra nagot i ett citat. Eventuella kommentarer eller förtydliganden inne i citat omges av hakparenteser. Du får inte ändra nagot [sic] i ett citat. Du får inte ändra [min kursivering] nagot i ett citat. Korta avbrott inne i citat [ ] Längre avbrott i citatet [ _ ]
38 38 Citat 1 Förutom författarens efternamn och år måste du ange sida när du citerar. Korta citat (1 3 rader):... i den löpande texten med citattionstecken. Lundberg menar att språk är källan till allt (Lundberg 2008, s.107).
39 39 Citat 2 Långa citat: eget stycke med extra indrag, ofta mindre eller annan stil. I detta sammanhang menar Ström att: målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. (Ström 2004, s. 25) På samma vis anser jag att Obs! Inte citattecken.
40 40 Referat Omformulera med egna ord Enkel, korrekt och värderingsfri sammanfattning För att kunna göra detta gäller det att läsa originaltexten noga och verkligen förstå vad författaren menar.
41 41 Även om man anger källa dvs författare och årtal får man inte ligga för nära i ordval och meningsbyggnad. Det räcker alltså inte att bara ta bort eller byta ut något/några få ord och sedan låtsas att det är ett referat. Kolla antiplagieringsguiden Här finns flera exempel på korrekta och icke-korrekta referat och citat.
42 42 SKRIVPROCESSEN Gör en första disposition, gärna utifrån en tankekarta Skriv utan att tänka för mycket på formen Gör ny disposition när du får nya tankar. MEN Se till att du har tid till att revidera - gör en efterdisposition. Sätt ut tänkta rubriker på dina stycken och kolla nyckelmeningar. - Vad behöver flyttas? Vad bör läggas till? Vad kan tas bort? - granska språket och referenshanteringen. - skriv ut och korrekturläs. Läs gärna högt!
43 43 Fastna alltså inte i detaljer i början Men var noga med när du läser litteraturen att du, när du antecknar, skriver upp vilken sida och vilken bok eller artikel etc. som du antecknar från. Så fort du skriver in det i din text skriver du in vilken referens det är. Sen kan du finputsa dina referenser. Se därför till att du på slutet har tid att redigera och jobba med språket och referenserna.
44 44 Vad kan man lära av erfarna skribenter? Skriver under hela forskningsprocessen Vet att mycket av det de skriver inte kommer att finnas kvar i den färdiga texten Har en plan, men är också beredda att ändra planen Skriver i första utkastet så sammanhängande som möjligt utan att bry sig så mycket om det formella Vet att de kommer att få nya insikter medan de skriver Ber om feedback under skrivandets gång
45 45 Lycka till med skrivandet! Välkommen tillbaka på torsdagar C361 16/10 Academic English 30/10 Akademiskt skrivande 2 6/11 Oral presentation
46 46 svenska Britt Klintenberg engelska Andreas Nordin
47 47 Källor, Litteraturtips Dysthe, O., Hertzberg, F. & Løkensgard Hoel, T. (2010). Skriva för att lära. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. Jarrick, J. & Josephsson O. (1996). Från tanke till text. Lund: Studentlitteratur. Schött, K., Melin, L., Strand, H. & Moberg, B. (2007). Studentens skrivhandbok. Stockholm: Liber. Språkrådet (2008). Svenska skrivregler. Stockholm: Liber. Strömquist, S., (2008). Konsten att tala och skriva. 4 uppl. Malmö: Gleerups Strömquist, S.; (2010) Skrivboken. 6 uppl. Malmö: Gleerups
SKRIVA AKADEMISKT. Britt Klintenberg, språkhandledningen Humanisten Göteborgs universitet
1 SKRIVA AKADEMISKT Britt Klintenberg, språkhandledningen Humanisten Göteborgs universitet britt.klintenberg@gu.se 2 En jämförelse Akademisk text Strukturerat, dispositionen ska vara tydlig för läsaren
Läs merAKADEMISKT SKRIVANDE 1
AKADEMISKT SKRIVANDE 1 Carl Engvall, språkhandledningen carl.engvall@svenska.gu.se Dagens föreläsning läggs upp på vår hemsida: http://uf.gu.se/ask/student/oppna-forelasningar Öppna föreläsningar i vår
Läs merVetenskapligt skrivande. Några råd inför det vetenskapliga skrivandet
Vetenskapligt skrivande Några råd inför det vetenskapliga skrivandet Språkverkstaden www.sprakverkstaden.uu.se Engelska parken. Humanistiskt centrum Thunbergsvägen 3 L Rådgivning i svenska och engelska.
Läs merAkademiskt skrivande: några goda råd Skrivarverkstaden Mia Mårdberg
Akademiskt skrivande: några goda råd Skrivarverkstaden Mia Mårdberg mmg@hig.se Övergripande mål med texten: att förmedla kunskap på ett tydligt, logiskt, sakligt, precist och effektivt sätt. Hitta dina
Läs merVetenskapligt skrivande. Att utveckla akademiska språkfärdigheter
Vetenskapligt skrivande Att utveckla akademiska språkfärdigheter Språkverkstaden www.sprakverkstaden.uu.se Engelska parken. Humanistiskt centrum Thunbergsvägen 3 L Rådgivning i svenska och engelska. Boka
Läs merSkrivar. verkstad. hjälp till självhjälp i skrivandet SKRIVARVERKSTADENS SKRIVGUIDE
Skrivar verkstad hjälp till självhjälp i skrivandet SKRIVARVERKSTADENS SKRIVGUIDE Skrivarverkstadens skrivguide De texter du skriver under utbildningen ska vara välskrivna. För att göra det kan du inte
Läs merAKADEMISKT SKRIVANDE 2
AKADEMISKT SKRIVANDE 2 Carl Engvall, språkhandledningen carl.engvall@svenska.gu.se Dagens föreläsning läggs upp på vår hemsida: http://uf.gu.se/ask/student/oppna-forelasningar Akademiskt skrivande 2 Genomgång
Läs merInnehåll. Strategier skrivprocess. Krav på en akademisk text. Struktur, organisation, sammanhang. Formalia citat, referenser, källor.
Innehåll Strategier skrivprocess Krav på en akademisk text Struktur, organisation, sammanhang Formalia citat, referenser, källor www.gu.se Textens utformning www.gu.se hur kunderna möter de olika
Läs merSTUDIEVERKSTADEN. Lunds universitet. Campus E 204b Ulla Urde
STUDIEVERKSTADEN Lunds universitet Campus E 204b Ulla Urde Studieverkstaden Individuell handledning, kurser, föreläsningar och workshoppar Studieteknik Presentationsteknik Akademiskt skrivande Att skriva
Läs merPM P R O M E M O R I A
PM P R O M E M O R I A PM är en kortform av det latinska pro memoria som betyder för minnet. Disposition Hur du strukturerar texten i ditt PM (1) Rubrik Om utrymme ges för att själv välja rubrik: Välj
Läs merAkademiskt skrivande I
Akademiskt skrivande I Idag: Vad är akademiskt skrivande? Referatsystem att ange källa Citat och referat Akademiskt skrivande Den akademiska texten bygger på tidigare kunskap. Det vetenskapliga sättet
Läs merVärderingsförmåga och förhållningssätt Reflektera över värdet av normer för det akademiska samtalet
Grunder i akademiskt skrivande (ej poänggivande) Lärandemål: Studenten ska efter aktivt deltagande kunna: Kunskap och förståelse Visa grundläggande insikter i skillnader mellan informellt och formellt
Läs merFORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV
FORMALIA FÖR INLÄMNINGSUPPGIFTER Akademin för hälsa, vård och välfärd; HVV Rev. Aug 2006 INLEDNING Följande formalia gäller inlämningsuppgifter och riktar sig till studenter och lärare vid Akademin för
Läs merSkrivstrategier. En framgångsrik språkinlärare: Tror på sin förmåga att lära sig. Är motiverad. Är medveten om varför hon/han vill lära sig
1 Skrivstrategier En framgångsrik språkinlärare: Tror på sin förmåga att lära sig Är motiverad Är medveten om varför hon/han vill lära sig Är inte rädd för att göra misstag Tar risker Är bra på att gissa
Läs merMälardalens Högskola Akademin för Innovation, Design och Teknik
Guide till skrivande Vi har märkt under många års erfarenhet av studenters skrivande att skrivprocessen för många är något svårt och därmed något man kanske tvekar inför. Vi har sett att många studenter
Läs merAtt läsa, skriva och sammanfatta på akademisk nivå
Att läsa, skriva och sammanfatta på akademisk nivå Åsa Jonsén asa.jonsen@gu.se Seminarieuppgift Uppgiften till idag: sammanfatta en innehållsrik akademisk text med 300 ord. Hur läser och sammanfattar man
Läs merEXAMENSARBETE för Nationell montessoriexamen
EXAMENSARBETE för Nationell montessoriexamen Examensarbetet ska anknyta till montessoripedagogiken och omfatta en enkel vetenskaplig undersökning (ex litteraturstudie, intervju, observation eller enkät),
Läs merAtt läsa, skriva och sammanfatta på akademisk nivå
Att läsa, skriva och sammanfatta på akademisk nivå Åsa Jonsén asa.jonsen@gu.se Seminarieuppgift Uppgiften till idag: sammanfatta en innehållsrik akademisk text med 300 ord. Hur läser och sammanfattar man
Läs merAtt skriva vetenskapliga rapporter och uppsatser
s råd och tips om: Att skriva vetenskapliga rapporter och uppsatser TEXT ÄR MER ÄN ORD Innehåll Språk Form Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta. Tankereda är A och O! VETENSKAPLIGHET Förhållningssättet
Läs merSKRIVPROCESSEN.
Pär Nilsson SKRIVPROCESSEN SKRIVPROCESSEN Förstadiet: analysera uppgiften Efterstadiet: bearbeta Insamlande av material och informationsbearbetning Skrivstadiet: skriva utkast SKRIVPROCESSEN 1. Förstadiet
Läs merHur man skriver vetenskapliga texter, gör referat, källhänvisningar och källkritik m.m.
Hur man skriver vetenskapliga texter, gör referat, källhänvisningar och källkritik m.m. Ett sätt att skriva om vetenskapliga frågor Kan heta lite olika, exempelvis utredande text Förmedlar kunskaper och
Läs merEn liten guide till akademiskt skrivande. En liten guide till akademiskt skrivande
En liten guide till akademiskt skrivande En liten guide till akademiskt skrivande Språk & stil Akademisk text skrivs på sakprosa. Det innebär att texten ska vara saklig, korrekt och faktainriktad. Att
Läs merDen akademiska uppsatsen
Den akademiska uppsatsen Skrivprocessen Uppsatsens struktur Språk och stil Källor och referenser Skrivprocessen förstadium skrivstadium efterstadium Förstadium Analysera situationen: 1. Vad har jag för
Läs merSkrivguide. Tillhör:
Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka
Läs merSpråkverkstaden. En resurs för att utveckla studenternas språkfärdigheter
Språkverkstaden En resurs för att utveckla studenternas språkfärdigheter Upplägg Vetenskapligt skrivande Skrivprocessen Textmönster Textens organisation Metatext Använda källor Vetenskapligt skrivande
Läs merUTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC
UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Citat... 1 Enkät... 1 Fotnot... 1 Frågeställning... 1 Innehållsförteckning...
Läs merAtt skriva sakprosa och facktext Några viktiga anvisningar för studenter på grundnivå Senast reviderade HT 2011 av Ann Boglind och Hans Landqvist
1 Institutionen för svenska språket Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion Att skriva sakprosa och facktext Några viktiga anvisningar för studenter på grundnivå Senast reviderade HT 2011
Läs merREFERENSHANTERING. Svenska Jonathan Thorsell
REFERENSHANTERING Svenska 1 2013-03-11 Jonathan Thorsell Varför referenser? Refererar du till någon annans arbete måste källan anges (referensen). Läsaren ska lätt kunna hitta materialet för att läsa mer
Läs merAtt citera och referera
Att citera och referera Studieguide Hvitfeldtska gymnasiet Vanliga frågor Vad är en referens? En referens är en beskrivning av en källa du använt i ditt arbete. Varför ska du referera? Det ska vara väldigt
Läs merAtt skriva en vetenskaplig rapport
Birgittaskolan Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är
Läs merFöreläsning 2: Om Akademiskt Skrivsätt
Självst lvständigt statistiskt arbete, ht2011 (Jan Wretman/Gösta Hägglund/Gebrenegus H Ghilagaber) Föreläsning 2: Om Akademiskt Skrivsätt 1 Akademiskt Arbete Ett akademiskt arbete är ett skrivet arbete,
Läs merSeminarium: Att skriva en akademisk uppsats. LT200X Stefan Stenbom
Seminarium: Att skriva en akademisk uppsats LT200X Stefan Stenbom Berätta om ditt exjobb! Vad skall du skriva om... Agenda Läsa och analysera kursens mål och kriterier. Svenska eller Engelska Rapportstruktur
Läs merAtt skriva uppsats Vetenskapligt skrivande: att förstå och lära. Föreläsningens upplägg. Lärostrategi. Nödvändig studiekompetens
Att skriva uppsats Skrivprocessen: problemformulering och bearbetning Föreläsningens upplägg Vetenskapligt skrivande Skribenter är olika Skrivprocessen: texttriangeln, problemformulering och bearbetning
Läs merAtt skriva en vetenskaplig rapport
Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad
Läs merATT SYNLIGGÖRA ETT AKADEMISKT SPRÅK
ATT SYNLIGGÖRA ETT AKADEMISKT SPRÅK ENHETEN FÖR AKADEMISKT SPRÅK (ASK) www.ask.gu.se Åsa Jonsén asa.jonsen@gu.se En workshop för personal på institutionen för språk och litteraturer, Göteborgs universitet,
Läs merAtt skriva akademisk text
Studieverkstaden om Att skriva akademisk text Om struktur, stil och språk i akademiska texter Studieverkstaden Inledning De flesta studenter kommer under sin utbildning att skriva olika typer av texter.
Läs merChristina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek
Referera rätt Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Det hör till god vetenskaplig praxis att redovisa de källor som använts. Det måste alltid framgå av texten vem som
Läs merAtt skriva en språkvetenskaplig uppsats. Ingmar Söhrman
Att skriva en språkvetenskaplig uppsats Ingmar Söhrman ingmar.sohrman@rom.gu.se Ingen stor skillnad Språkvetenskap eller litteraturvetenskap skiljer sig inte åt beträffande struktur, men när det gäller
Läs merSkriva för att lära - reflektioner kring eget skrivande och didaktiska utmaningar
Skriva för att lära - reflektioner kring eget skrivande och didaktiska utmaningar Inger Björneloo 18 september 2012 inger.bjorneloo@ped.gu.se Ta ansvar för det egna lärandet Alla måste kunna skriva Alla
Läs merDen akademiska uppsatsen
Den akademiska uppsatsen n Uppsatsens struktur n Språk och stil n Källor och referenser Uppsatsens struktur n Inledning och bakgrund n Syfte och frågeställning n Tidigare forskning och teoretisk ram n
Läs merSpråkverkstaden. En resurs för att utveckla studenters språkfärdigheter
Språkverkstaden En resurs för att utveckla studenters språkfärdigheter Välkommen att boka tid! På plats på flera campus Handledning på distans Rådgivning i svenska och engelska Alltid tidsbokning Boka
Läs merAtt skriva akademisk text. referatteknik. Studieverkstaden Campus Helsingborg (E204b) Lunds universitet Ulla Urde
Att skriva akademisk text referatteknik Studieverkstaden Campus Helsingborg (E204b) Lunds universitet Ulla Urde STUDIEVERKSTADEN Lunds universitet Studieverkstaden Individuell handledning, kurser, föreläsningar
Läs merLPP, Reflektion och krönika åk 9
LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda
Läs merKapitel 1. Att komma igång med skrivandet. Therése Granwald. Inledning
Kapitel 1 Att komma igång med skrivandet Therése Granwald Inledning Hur kan du som lärare hjälpa dina studenter att komma igång med skrivandet? Hur kan du som lärare bistå dina studenter under skrivprocessen?
Läs merNär man använder någon annans text
Kursmaterial om hänvisningar, från kursen FÖ1002 Företagsekonomi A, Handelshögskolan, Örebro universitet, läsåret 2010/11 När man använder någon annans text Citat Ett citat återger exakt originaltexten,
Läs merAtt skriva uppsats. Uppsatsens delar
Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du
Läs merVARFÖR LÄR VI OSS DETTA?
CITATTEKNIK VARFÖR LÄR VI OSS DETTA? Du måste behärska detta på universitetet. Det är ett källkritiskt måste! Annars kan vem som helst ljuga om vad som helst utan att någon kan kontrollera det. Kolla t.ex.
Läs merGYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT
GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning
Läs merANVISNINGAR FÖR SKRIFTLIGA ARBETEN
Social-, hälso- och idrottsområdet Närvårdarutbildningen ANVISNINGAR FÖR SKRIFTLIGA ARBETEN Arbete i... Hösten 2012 Namn: Grupp: INNEHÅLL 1 INLEDNING 1 2 HANDLEDNING 1 3 TEXTENS UTFORMNING 2 3.1 Teckensnitt,
Läs merStudieverkstaden Individuell handledning, kurser, föreläsningar
Studieverkstaden Individuell handledning, kurser, föreläsningar 1. Studieteknik 2. Akademiskt skrivande 3. Presentationsteknik 4. Kurser - Våga tala - Börja skriva nu Välkomna! Ulla Urde, Campus Helsingborg
Läs merUppsatsskrivandets ABC
UTBILDNING GÄVLE GYMNASIEBIBLIOTEKARIERNA Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Bilder... 1 Citat... 2 Enkät... 2
Läs merAkademisk hederlighet. om a hantera kunskap skapad av andra och a visa egen kunskap med llåtna metoder
Akademisk hederlighet om a hantera kunskap skapad av andra och a visa egen kunskap med llåtna metoder Vad är akademisk hederlighet? Akademisk hederlighet handlar om att inte fuska eller plagiera oavsett
Läs merLärarguide till textkommentering
Lärarguide till textkommentering Förmågan att kunna presentera vetenskapliga resultat, teorier och resonemang på ett sätt så att den tänkta målgruppen kan ta till sig budskapet, är en uppgift som naturvetare
Läs merStudieteknik. Britt Klintenberg britt.klintenberg@gu.se. språkhandledare Humanisten
Studieteknik Britt Klintenberg britt.klintenberg@gu.se språkhandledare Humanisten 1 Vad är språkhandledning? Studieteknik Akademiskt skrivande Muntliga presentationer engelska eller svenska 2 Hur? Individuell
Läs merDelprov A. Språkform och språknorm (2014) RÄTTNINGSMALL
1 MÅLSPRÅK SVENSKA Delprov A. Språkform och språknorm (2014) RÄTTNINGSMALL Anvisningar I var och en av de följande tjugo meningarna finns det ett brott mot olika slags skriftspråksnormer som gäller för
Läs merAtt skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport
Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort
Läs merSÅ HÄR SKRIVER VI PÅ HÖGSKOLAN I BORÅS. Skrivhandbok för begripliga texter
SÅ HÄR SKRIVER VI PÅ HÖGSKOLAN I BORÅS Skrivhandbok för begripliga texter INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Varför och till vem?... 4 Skriv direkt till din läsare... 5 Använd rubriker... 6 Vägled läsaren...
Läs merSpråkverkstaden. Att skriva rapport och examensarbeten
Språkverkstaden Att skriva rapport och examensarbeten Lokaler och tidsbokning Engelska parken Humanistiskt centrum Thunbergsvägen 3 L Rådgivning i svenska och engelska Boka tid: sprakverkstaden@kvk.uu.se
Läs merTips för uppsatsskribenter. Examensarbete C 10p, D10p och D20p
Institutionen för informationsvetenskap 2007 Data- och systemvetenskap Tips för uppsatsskribenter Examensarbete C 10p, D10p och D20p Av: Anne Håkansson Innehåll 1. PROMEMORIA...3 2. RAPPORT...3 3. TIPS
Läs merSkriftlig kommunikation. Att väcka och behålla läsarnas intresse
Skriftlig kommunikation Att väcka och behålla läsarnas intresse Verktyg för skrivande! Innehåll! Språk! Struktur! Layout! Vetenskaplighet Innehåll! Det som ska förmedlas! Vad efterfrågas?! Vad förväntas?!
Läs merKamratbedömning. Fokusera på följande:
Kamratbedömning Läs följande texter som dina klasskamrater har skrivit. Nu ska du ge konstruktiv kritik till dessa texter. Det vill säga, du ska kunna säga vad som är positivt och vad som är bra i texten,
Läs merAKADEMISK HEDERLIGHET HANDLAR OM ATT INTE FUSKA ELLER PLAGIERA INFORMATION OM PLAGIAT & UPPHOVSRÄTT
AKADEMISK HEDERLIGHET HANDLAR OM ATT INTE FUSKA ELLER PLAGIERA INFORMATION OM PLAGIAT & UPPHOVSRÄTT PLAGIAT OCH UPPHOVSRÄTT Akademisk hederlighet handlar om att inte fuska eller plagiera. När du redovisar
Läs merAkademisk hederlighet. om att hantera kunskap skapad av andra och att visa egen kunskap med tillåtna metoder
Akademisk hederlighet om att hantera kunskap skapad av andra och att visa egen kunskap med tillåtna metoder Vad är akademisk hederlighet? Akademisk hederlighet handlar om att inte fuska eller plagiera
Läs merSvenska som andraspråk poäng
Svenska som andraspråk 2 100 poäng KURSKOD: SVASVA02 Prövningsdelar Prövningen består av en skriftlig och en muntlig del och innehåller detta: SKRIFTLIG DEL Den skriftliga delen består av två delar, ett
Läs merHälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A
Hälsoprojekt Utvärdera din hälsa i rapportform Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Mål: Att utveckla sin fysiska, psykiska och sociala hälsa samt självbild. Att lära sig ta ansvar för egen träningsverksamhet.
Läs merDen akademiska skrivprocessen, 910G08, 7, 5 hp: Studiehandledning
Den akademiska skrivprocessen, 910G08, 7, 5 hp: Studiehandledning Allmänt om kursen Den akademiska skrivprocessens fokus är det svenska språket och hur det används i akademiska sammanhang. Det tar lång
Läs merWord-guide Introduktion
Word-guide Introduktion På det kognitionsvetenskapliga programmet kommer du läsa kurser inom flera olika vetenskapsområden och för varje vetenskapsområde finns ett speciellt sätt att utforma rapporter.
Läs merRapporter En lathund för studenter
Rapporter En lathund för studenter Magnus Merkel Reviderad av Ulrika Andersson, Malin Lundquist och Britta Önnegren Linköping Linköpings universitet 2002-08-20 Vem skriver du för? Varför? En akademisk
Läs merHur gör man? Skrivprocessen. Vilka regler gäller? Skribentens verktygslåda. Att skriva. En beskrivning av studenters skrivprocess
Från n tanke till färdig f text. En beskrivning av studenters skrivprocess Maria Ohlsson Institutet för språk och folkminnen Att skriva Alla måste kunna skriva Alla kan lära sig skriva Att skriva = ett
Läs merLPP, Klassiker. Namn: Datum:
LPP, Klassiker Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige,
Läs merStudieteknik. Britt Klintenberg Dagens föreläsning läggs upp i GUL på vår hemsida.
Studieteknik Britt Klintenberg britt.klintenberg@gu.se Dagens föreläsning läggs upp i GUL på vår hemsida http://www.ufn.gu.se/ask eller googla språkhandledning GU Välj Humanistiska fakulteten 1 Öppna föreläsningar
Läs merAtt skriva uppsats 31:januari
Att skriva uppsats Du ska nu skriva en teknikuppsats för att ta reda på inom vilka områden datorer används i. Ta reda på hur tekniska system i samhället förändrats över tid och vilka drivkrafter som ligger
Läs merLathund del 1 källkritik, källsökning samt referat- och citatteknik
Lathund del 1 källkritik, källsökning samt referat- och citatteknik Fem K Källkritik Källsökning Källanvändning Källhänvisning Källförteckning Källkritik Tänk på att Källan ska helst vara försedd med namn
Läs merRapportskrivning. Innehållsförteckning, källhänvisning, referenssystem, sidnumrering
Rapportskrivning Innehållsförteckning, källhänvisning, referenssystem, sidnumrering Innehållsförteckning 1. Markera alla huvudrubriker en i taget (Ctrl) och klicka på Rubrik 1, som finns uppe i menyraden.
Läs merIndividuellt fördjupningsarbete
Individuellt fördjupningsarbete Ett individuellt fördjupningsarbete kommer pågå under hela andra delen av kursen, v. 14-23. Fördjupningsarbetet kommer genomföras i form av en mindre studie som presenteras
Läs merLathund för rapportskrivning
Lathund för rapportskrivning Magnus Merkel, Ulrika Andersson, Malin Lundquist och Britta Önnegren Linköping Linköpings universitet 2004-11-10 En akademisk text? Ny frågeställning Ny kunskap Analysera resultat
Läs merStudieteknik Språkhandledningen. Britt Klintenberg
Studieteknik Språkhandledningen Britt Klintenberg britt.klintenberg@gu.se 1 Öppna föreläsningar Torsdagar 16.15 17.45 i C362 3/10 Akademiskt skrivande 1 10/10 Oral Presentation 17/10 Akademiskt skrivande
Läs merC C Uppsatser Skrivregler och formalia Del II
Civilrätt C Juristprogrammet Uppsatsföreläsningar C C Uppsatser Skrivregler och formalia Del II Laura Carlson 2016 Formalia Antalet ord Uppsatslängden ska vara minst 3 500 och maximalt 4 000 ord (inklusive
Läs merKapitel 6. Att ge respons. Therése Granwald
Kapitel 6 Att ge respons Therése Granwald Inledning Detta kapitel handlar om vad respons är, hur den kan ges och hur lärare kan arbeta med respons på studenters texter. Det tar även upp hur lärare kan
Läs merSeminarium skriva 2. Vetenskapligt upplagd uppsats rapport.
Seminarium skriva 2 Vetenskapligt upplagd uppsats rapport Powerpointen läggs upp på språkhandledningens hemsida: Ingångar: student Vänsterspalten: språkhandledning Vänsterspalten: samhällsvetenskapliga
Läs mer- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning
1(5) - LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 2(5) ALLMÄNT OM KÄLLFÖRTECKNINGAR När du skriver en uppsats eller något annat skolarbete måste du redovisa vilka källor du
Läs merSpråkhandledning på Humanisten
Språkhandledning på Humanisten Britt Klintenberg Joakim Jahlmar 2011-01-26, Göteborgs universitet Vad? Texter Muntliga presentationer Studieteknik 1 För vem? Alla studenter på fakulteten är välkomna Grund-
Läs merA" skriva referat STUDIEVERKSTADEN, LUNDS UNIVERSITET
A" skriva referat STUDIEVERKSTADEN, LUNDS UNIVERSITET Skrivande i högre utbildning tre kompetenser Kritisk-analytisk kompetens Akademiska konventioner Språklig yta Skrivprocessen Förbereda Formulera Förbä"ra
Läs merLPP Magiska dörren ÅR 4
LPP Magiska dörren ÅR 4 Detta arbetsområde omfattar läsning diskussion kring det lästa, skrivande av en egen berättelse, elevrespons på klasskamraters berättelse samt bearbetning av berättelsen. Arbetsområdet
Läs merSkriv bättre i jobbet. En liten guide till hur du får fram ditt budskap bättre.
Skriv bättre i jobbet En liten guide till hur du får fram ditt budskap bättre. Det viktigaste skrivrådet Vi börjar med det bästa och viktigaste skrivrådet av alla: Tänk på mottagaren! Nyckeln till en bra
Läs merAtt skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport
Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin & årtal Handledare: namn Abstract/Sammanfattning Du skall skriva
Läs merEn resurs för att utveckla studenters språkfärdigheter. Språkverkstaden
En resurs för att utveckla studenters språkfärdigheter Språkverkstaden Lokaler och tidsbokning Engelska parken Humanistiskt centrum Thunbergsvägen 3 L Rådgivning i svenska och engelska Boka tid sprakverkstaden@kvk.uu.se
Läs merEget arbete 15 Poäng. Rubrik Underrubrik
Säbyholms montessoriskola Årskurs 6 Plats för bild som har med arbetet att göra Eget arbete 15 Poäng Rubrik Underrubrik Förnamn Efternamn Examinator: Förnamn Efternamn Handledare: Förnamn Efternamn 1 Sammanfattning
Läs merFörändrad skrivuppgift: pedagogiskt utvecklingsarbete kursvärderingar. Uppsats eller poster? Poster + uppsats!
Att skriva Förändrad skrivuppgift: pedagogiskt utvecklingsarbete kursvärderingar Uppsats eller poster? Poster + uppsats! Processinriktat skrivande Skrivande som tankeredskap Skrivande som yrkesförberedelse
Läs merRapportmall för Skogsmästarskolan 2018
SKOGSMÄSTARPROGRAMMET Examensarbete 2018:xx Rapportmall för Skogsmästarskolan 2018 Report template School of Forest Management 2018 Back Tomas Ersson Johan Törnblom Examensarbete i skogshushållning, 15
Läs merSvenska. Förmågan: Att skriva. utvecklad. välutvecklad
Svenska åk 9 Krönika (resonerande text) Svenska Förmågan: Att skriva Skriva en text med enkel språklig variation och textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och
Läs merDags att skriva uppsats?
Dags att skriva uppsats? Grundkurs i Word 2010 SDM Studentdatorutbildning vid Malmö högskola Att skriva i Word! 1 Börja skriva/skapa ditt dokument- något att tänka på 1 Spara ditt dokument 1 Bra att veta
Läs merRÄTTNINGSMALL. Delprov A. Språkform och språknorm (2013) MÅLSPRÅK SVENSKA. Anvisningar
1 MÅLSPRÅK SVENSKA Delprov A. Språkform och språknorm (2013) RÄTTNINGSMALL Anvisningar I var och en av de följande tjugo meningarna finns det ett brott mot olika slags skriftspråksnormer som gäller för
Läs merINFÖR NATIONELLA PROVEN I SVENSKA. Olika typer av texter
INFÖR NATIONELLA PROVEN I SVENSKA Olika typer av texter Brev Brev är en personligt skriven text till en bestämd mottagare; privat eller mer formell. Brev innehåller alltid datum, inledande hälsningsfras
Läs merInför NP. Vi färskar upp minnet och går igenom de vanligaste texttyperna. Anteckna och följ med i din handout!
Inför NP Vi färskar upp minnet och går igenom de vanligaste texttyperna. Anteckna och följ med i din handout! NP Svenska O Tisdag 13/3 8.30-12.30 LÄSA O Torsdag 15/3 9.00-12.30 SKRIVA Proven startar vid
Läs merOm skillnaden mellan att gå på högskolan och gymnasiet
Om skillnaden mellan att gå på högskolan och gymnasiet Mer text att läsa Särskilda krav på hur man ska lösa uppgiften Mer planering och eget ansvar Du ska vara kritisk och självständig vad betyder det?
Läs merRapport för framställande av produkt eller tjänst
Rapport för framställande av produkt eller tjänst PA 1201 Det här är en vägledning för er som arbetat enskilt eller i en projektgrupp för framställande av produkt eller tjänst och ska skriva en projektrapport
Läs merPersonligt brev. de formella kraven på texten. Studieverkstaden Campus (E 204b) Ulla Urde
Personligt brev de formella kraven på texten Studieverkstaden Campus (E 204b) Ulla Urde Hur skriver du ett tydligt, lättläst och vinnande personligt brev? Tänk på att - skriva om allt som efterfrågas!
Läs merHuvudrubrik titel kan vara på flera rader
Huvudrubrik titel kan vara på flera rader Eventuell underrubrik PIL-RAPPORT 2011:xx PEDAGOGISK UTVECKLING OCH INTERAKTIVT LÄRANDE (PIL) GÖTEBORGS UNIVERSITET Författare/avdelning GÖTEBORGS UNIVERSITET,
Läs merUppsatserna skall ha ett försättsblad med Ca 2500 ord inklusive noter och referenser följande information: (ca 4-5 sidor) Titel på uppsatsen
Uppgiften Tema Medvetandefilosofi (FTEA12:5) Föreläsning 4: Uppsatsskrivande - Att redogöra för det problem som diskuteras i två artiklar, de uppfattningar som försvaras där, tydliggöra de argument som
Läs mer